Podcasts about sjukdomar

Semaglutid har gjort sensation som medel mot övervikt. Nu hoppas forskare att det också ska kunna fungera mot allt från hjärtproblem till alzheimer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240625.Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vegetarisk och vegansk kost hyllas ofta som vägen till bättre hälsa och lägre inflammation. Men vad händer egentligen när vi följer en strikt växtbaserad kost över lång tid – särskilt efter 60 års ålder eller vid autoimmun sjukdom?I en ny stor studie, publicerad i tidskriften npj Aging, följdes nästan 3 000 friska äldre vuxna under sex år. Resultatet: Ju mindre animaliska livsmedel deltagarna åt, desto högre blev risken för kroniska sjukdomar, kognitiv svikt och fysisk funktionsnedsättning. För veganer var sannolikheten att uppnå hälsosamt åldrande 57 % lägre jämfört med allätare.I det här avsnittet går vi igenom:Vad begreppet ”hälsosamt åldrande” innebär – och varför så få veganer uppnådde detVilka näringsbrister som ofta förekommer i växtbaserad kost och hur de påverkar immunförsvaretHur risken för autoimmuna sjukdomar och inflammation kan påverkas av kostenVarför äldre personer är särskilt sårbara vid lågt intag av animaliska näringsämnenVad du bör tänka på om du följer en växtbaserad kost och vill skydda din långsiktiga hälsa

Häng med till barnakuten när vi benar ut vad "triage" betyder, alltså hur barn och deras åkommor bör prioriteras.För vem får först vård? Och när ska man söka akutsjukvård? Vi går igenom typiska barnsjukdomar och tillstånd där du absolut bör söka vård för ditt barn, ibland kan det till och med vara riktigt bråttom. Men även när du kan avvakta och vända dig till primärvården.Barns kroppar ser och fungerar inte som vuxnas, därav kloka prioriteringar efter barnets behov. Johan vet, han som ofta gör dessa prioriteringar på barnakuten....Tune In för att vara redo med att söka vård!Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Catarina Rolfsdotter-Janssons pappa Rolf Nilsson infekterades av vibriobakterier. De sprids lättare runt våra svenska kuster när vattentemperaturerna stiger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ser en rad sjukdomar som ökar i klimatförändringens spår. Forskare vid bland annat Umeå universitet jobbar med att övervaka smittorna, för att vi ska kunna skydda oss.I Klotet hörs: Catarina Rolfsdotter-Jansson och Sara Heyman, utrikesreporter med hälsofokus.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

I det tvåhundrasjunde avsnittet av ”Maratonlabbet - en podcast om löpning” pratar vi med professorn och överläkaren Toomas Timpka om olika infektioner och hur man kan undvika att bli smittad av virus och bakterier. Det är vabruari och högsäsong för influensa men det finns några enkla knep i vardagen som minskar risken för sjukdom. Dessutom går Johan och Erik in på sin nuvarande träning, med åtta veckor kvar till Hannover skiljer sig uppläggen ganska mycket åt. Johan som tränas av Christian Ahlsén fokuserar på lite färre men större kvalitetspass med mycket volym i halvmarafart till moderat fart. Medan Erik tränar väldigt polariserat och blandar dubbeltröskel, 3000-metersfart med flera långpass på 40 kilometer per vecka. Följ Maratonlabbet under den åttonde säsongen för att lära er mer om löpning och för att se om Johan Forsstedt och Erik Olofsson klarar sina smala mål på 10 kilometer, halvmaraton, Lidingöloppet, maraton och ultralöpning.

I det här avsnittet av Excitec-podden får du höra en uppföljning med Jonathan och Emma som tränar inför Stafettvasan. De diskuterar hur det går med träningen, hur man hanterar sjukdom och motivation under december. Jonathan har drabbats av en vinterkräksjuka och vi pratar om vikten av att lyssna på kroppen och trappa upp träningen gradvis efter sjukdom. Vi ger också tips på hur man kan hålla igång träningen under julhelgen och vikten av att njuta av ledigheten. Avsnittet avslutas med en hälsning till alla lyssnare och en önskan om en god jul.

I dagens avsnitt recenserar Robin och Jakob följande spel: Indiana Jones and The Great Circle Dessutom pratar de båda om The Game Awards som gick av stapeln i dagarna. "Next of Kin" finns på ⁠⁠⁠⁠⁠Steam⁠⁠⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠⁠⁠Nintendo Switch⁠⁠⁠⁠⁠ Vänligen maila oss gärna på ⁠⁠⁠⁠⁠podcast@spelkvall.se⁠⁠⁠⁠⁠ Gå med i vår ⁠⁠⁠⁠⁠Discord här⁠⁠⁠⁠⁠! Bli ⁠⁠⁠⁠⁠Patreon här!⁠⁠⁠⁠⁠ Följ oss på: ⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠YouTube⁠⁠⁠⁠⁠  

Patrik Magnusson är forskare på karolinska institutet och föreståndare för svenska tvillingregistret. I det här avsnittet ger han en grundkurs i genetik och berättar om ärftligheten vid olika psykiska sjukdomar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Programmet är en repris från 25 juni 2024. Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Kroppens bär på en enorm visdom och informationsfält. Många gånger så misstolkar vi kroppens signaler och vad den vill tala om för oss.I detta poddavsnitt pratar vi om kroppen, hälsa och sjukdomar. Vad händer egentligen i kroppen ur ett shamanskt synsätt när kroppen kommer ur balans.Ett viktigt avsnitt som kan ge dig nycklar till din egna hälsa.Dela gärna podden med dina vänner och ge oss gärna ett betyg och recension då det supportar vårt mission att sprida medvetenhet.Vi gör den här inre resan tillsammans!Stor kram!Annika & Åsa ❤️Följ oss här:✦ Hemsida & medlemskap: https://hellomedicinewoman.se/✦ Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/medicinewoman.se/✦ Annikas Instagram: https://www.instagram.com/annikapanotzki/✦ Åsas Instagram: https://www.instagram.com/thespiritofhappiness/✦ Gå med i vårt community på Facebook: https://www.facebook.com/groups/medicinewomanpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi samtalar med Johanna Witzell som är professor inom ämnet skogens hälsa på Linnéuniversitetet. Vi talar på ett positivt sätt om skador och risker vi fått och kanske kommer att få på skogen i ett förändrat klimat. Samt om nödvändigheten av stor biodiversitet. Vi lyfter också de risker vi tar då vi förflyttar plantmaterial mellan länder och kontinenter. Hon ser gärna att man hör av sig och berättar om obekanta skador man ser på skog och träd. Johanna har bland annat studerat hur blåbärsrisets resistens påverkas av kvävegödsling. Men också om askskottsjukan, almsjukan och även svampar och mikrober som är viktiga för trädens tillväxt och skydd. Vi samtalar om vad vi själva kan göra för att minska framtida risker och uppmuntran att vara observant och rapportera skador till bland annat Johanna och hennes kollegor som arbetar med skador och skaderisker. Avslutningsvis samtalar vi också om framtida övervakningssystem för att se skador i skog och mark.  

Sjukdomar härjade och spelarna svettades ohyggligt men till sist fick vi en underbar herrfinal där Tapia och Coello tog tredje raka efter en final mot nykomponerade Galan/Chingotto.Sedan drog många spelare vidare till USA för att spela en ny proffsliga, något som Håkis inte är alltför imponerad över.Vi pratar också upp helgens FIP Rise i Göteborg som kan bli riktigt trevlig ur svensk synvinkel. Och så gratulerar vi Sveriges rikaste padelspelare. 

Livesändning från 29/3. Kontentan går denna vecka igenom sjuka TV-program från 2000-talet, Ernst Billgren och människor bakom konsten, Adrianne Lenkers nya album och att använda rummet som ett instrument samt Sveriges Mästerkock. Låtar som spelades under programmet: Labyrint, Amsie Brown - Fingrarna i luften The Animals - Don't Let Me Misunderstood Adrianne Lenker - Sadness As A Gift Supertramp - Breakfast In America Stealers Wheel - Stuck In The Middle With You Medverkande: Jonathan Ärfström och Linus Olofsson

Forskningen inom fältet sällsynta sjukdomar har gjort stora framsteg på senare år, inte minst med hjälp av nya tekniker som DNA-sekvensering. Termen sällsynta sjukdomar syftar på flera tusen diagnoser som var och en har få drabbade, men som ändå drabbar en halv miljon svenskar totalt. Professor och överläkare Anna Wedell har i många år arbetat för att förbättra kunskap och diagnostik inom fältet.   

Två slagna pojkar gör sitt bästa för att ladda inför loppremiär. Sjukdomar härjar och cyklar blir bogserade. Och så räntan på det! Men, Premiärmilen är vårens stora lopphändelse och åtminstone en av oss ska springa loppet. Vi snackar taktik och uppladdning. Vi snackar även hårdare vila, den mer behagliga sidan av hårdare träning.

Camilla och Calle diskuterar vilka möjliga sjukdomar och skadegörare som kan göra livet surt för en ärtodlare.

Om sjukdomar, fallolyckor, pojkrum, åldringar och lite mer revbensspjäll. Se till att det blir daglig podd i februari också via swish: 123 039 67 96 vår största donators twitch: tantsqueeee - Twitch

En etapp på resan mot att förstå hjärnan har nåtts, en slags atlas över hjärnans celler. Kan det lära oss förstå sjukdomar och hur de ska behandlas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den väger knappt 1,5 kilo - består av hundra miljarder nervceller och hundratusen miljarder kopplingar mellan dem. Den mänskliga hjärnan är fortfarande mycket av ett mysterium för forskningen.Men nu har ett steg tagits för att bättre orientera oss i det mystiska organets vindlingar, och för att förstå vilken roll gener spelar i de olika hjärncellerna. En störtflod av vetenskapliga artiklar publiceras nu samlat i tidskrifterna Science, Science advances och Science translational medicine, alla med utgångspunkt från den amerikanska jättesatsningen BRAIN Initiative och dess hjärnkartläggningsprojekt BICCN.Hjärnforskaren Ola Hermanson på Karolinska institutet är tveksam till några omedelbara resultat, men är ändå imponerad.”Det är fruktansvärt coolt, otroligt ballt och fränt och viktig forskning”.Medverkande: Sten Linnarsson, professor molekylär neurobiologi Karolinska Institutet; Ola Hermanson, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Johan Jakobsson, professor neurovetenskap Lunds universitet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

September, en hektisk trädgårdsmånad med planterning och beskärning... men även en månad för att skörda frukten i trädgården. I veckans avsnitt ger Trädgårdsermma Berg matnyttiga tips kring äppelträdet. Hur beskär jag och bygger upp trädets krona? Sjukdomar i äppelträdet, val av äppelträd och mycket mycket mer. Ett helt avsnitt om äpplen i Trädgårdsnack!

Sjukdomar härjar bland våra hjältar. Alla är trötta och gnälliga, vill ha vatten och vill sova bort sjukdomarna men frammanade varelser tillåter inte de att göra något av det.   Medverkande: Alexander Lewin Patrik Viippola Tommy Petersson Christian Fernlund Redigering: Patrik Viippola Thanks for the music assets from TommyMutiu, SergeQuadrado, Ashot-Danielyan-Composer, natureseye and ZakharValaha. Additional effects obtained from Zapsplat

The cursed episode av Harry podden är äntligen här. Happy och Sebbe inser att de är narcissister och Sebbe har varit i Krakow. Happy går trappa för trappa på St Mungos, och lyckas helt okej fastän hon har råkat kasta sina anteckningar. Sebbe levererar magiska sjukdomar och tillsammans svarar duon på lyssnarfrågor! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gabriel har GODA nyheter till Åsskar som knappt kan tro att det är sant att hans drömmar äntligen besannas och han får skörda gurkor. Efter denna fantastiska inledning pratar dom vidare om Sveriges start i fotbolls-VM och påminner sig om den Gurkianska kalendern. Åsskar får lära sig om skillnaden mellan intolerans och allergi och andra betydelser av ordet. Tillsammans diskuterar dom vad som är viktigt att ha nolltolerans emot samtidigt som vi är öppna och accepterar varandra. Gabriel läser upp inlägg om oro och ovanliga sjukdomar och Åsskar förklarar hur han ska bli president i Gurkalandet.  Dagens ord: intolerans Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Välkomna tillbaka till ännu ett avsnitt! Känsligt ämne denna gång, då Suzana pratar om hennes frågor kring helande, sjukdomar och varför Gud låter sjukdomar drabba oss och eventuellt leda till vår död. Vad innebär det för oss kristna att vi kanske aldrig kommer uppleva ett helande? Vad är problemet med dessa pastorer på TV som ger ut löften om helanden och mirakler hejvilt? Kommer avsaknaden av ett mirakel att leda oss närmare Gud eller längre bort ifrån honom? Dessa är några frågor som lyfts upp i avsnittet. Tyvärr så kan det bland bli så att vi enbart söker Guds händer och inte hans ansikte och detta gör nämligen vår tro sårbar och skakig. Men faktum är att, oavsett vilken sjukdom vi bär på, så har Jesus redan övervunnit döden. Livet är mer än hälsa, livet är Kristus och döden en vinst (Fil 1:21). Så Gud ljög inte när han sa att den som finns i oss är starkare än den som finns i världen, för genom sitt verk på korset så övervann Jesus djävulen. Instagram till podden: https://instagram.com/allthingspodden?igshid=OGQ5ZDc2ODk2ZA== Suzanas instagram: https://instagram.com/suz_abraham?igshid=MjEwN2IyYWYwYw==

Bli en av oss och skaffa Sveriges snyggaste merch: https://stayweird.se/FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER!►KONSTIGA BLOGGEN: https://www.instagram.com/konstigablo...►BOSSAN: https://www.instagram.com/bossanofficial/►PRAKTIKANTEN: https://www.instagram.com/praktikante...Vi är ett gäng tre idioter som har alldeles för mycket kul!Världen behöver mer humor!Kontakta mig via mail angående tips, ideér eller samarbeten!►samarbete@konstigabloggen.seLivet är för kort att inte stå ut bland mängden och va dig själv! Gå din egna väg och våga alltid vara dig själv för de är det som gör DIG unik!STAY WEIRD! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antonina, Marie och Josephine berättar idag om anala sjukdommar i sexmorgon. Alla tidigare avsnitt finns på piraterock.se eller i din podcastapp. Pirate Rock

I dagens avsnitt diskuterar vi en av de största utmaningarna för den globala hälsan: icke-smittsamma sjukdomar tillsammans med Helena Nordenstedt. Helena Nordenstedt är specialistläkare inom internmedicin, docent och lärare i global hälsa med forskning inom både smittsamma sjukdomar och icke-smittsamma sjukdomar i låg- och medelinkomstländer. Vad innebär begreppet och vilka specifika utmaningar innebär det globala arbetet med icke-smittsamma sjukdomar? Det och mycket mer diskuterar vi i avsnittet. Intervjuar gör Lotta Velin och Sophie Kebede Löfström från SLS global hälsa-kommitté och Kandidat- och underläkarföreningen.

I det här avsnittet forskningsspanar vi tillsammans med Peter Martin. Peter är läkaren och medicine doktorn som lämnade läkemedelsforskningen och startade Funmed, en läkarklinikkedja som arbetar med precisionshälsa på funktionsmedicinsk grund. Idag pratar vi om en ny stor studie som heter Show Me What You Have Inside—The Complex Interplay between SIBO and Multiple Medical Conditions—A Systematic Review. SIBO står för small intestinal bacterial overgrowth och innebär en överväxt av bakterier i tunntarmen. Det kan innebära en mängd ohälsoproblem eftersom tunntarmen bl.a. är ytterst kritisk för näringsupptaget och en stor del av vårt immunförsvar är lokaliserat där. Peter går igenom hur forskningsstudien visar på kopplingar till en mängd sjukdomar - inte bara tarmsjukdomar som t.ex. Crohn's utan också hudsjukdomar som rosacea, neurologiska sjukdomar som Parkinson's, hjärt- och kärlsjukdomar som djup ventrombos och ateroskleros (åderförkalkning), cystisk fibros, fetma och fettlever, bukspottskörtelinflammation, sköldkörtelsjukdom, autism - ja, bara för att nämna några! Länk till studien hittar du här:https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9824151/ Här är mer information om Peter Martin och Funmed: https://www.funmed.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är årets andra månad och Åsskar presenterar ett av dom sista namnen i den gurkianska kalendern. Tillsammans med Gabriel diskuterar han även varför det är årets sjukaste månad och vad som går att göra åt det. Därefter är det dags för massor av lyssnarfrågor om dans, mobbning, gurkaodlingar, VM-finalen i fotboll, FIFA och dödsoro. Dessutom säger Åsskar att choklad är gott..?!  Dagens ord: konsument, producent Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Autoimmuna sjukdomar är ett begrepp som blir allt vanligare. Vad är det och vad händer i kroppen när detta sker? Jonas Bergqvist och Wilhelm Nordenfelt svarar på era frågor.

Kan ökningen av många sjukdomar höra samman med att vår tarmflora har utarmats? Det tror en del forskare och pekar på att vi i dag har mycket färre bakteriearter i magen.Linn och vetenskapsjournalisten Henrik Ennart pratar också om Afrikas urinvånares lyckosamma likheter med ismannen Ötzi och om vi kan rädda de viktiga magbakterier som försvunnit från våra tarmar undan för undan.Prenumerera i din podd-app nu: linktr.ee/saleverdulangre Producent: Linn AsterbyProduktionsbolag: Asterism Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag blir det diagnos på Liberalerna i vår serie Partiakuten, dessutom tar vi tempen på KAMPEN om partiledarposten i brittiska Tories och hur ska vi undvika framtida epidemier med bättre djurhållning. Idag fortsätter vår serie Partiakuten där alla riksdagspartier erbjuds en politisk hälsokontroll inför valet. Idag har turen kommit till Liberalerna och vi pratar också om partiets valfilmer som innehåller en hel del humor. Vad säger det om Liberalerna självförtroende? Partidoktor idag är Niklas Ekdal från Dagens Nyheter.Imorgon avslutas valet av ny partiledare för det brittiska torypartiet. Vinnaren kommer även att bli landets nästa premiärminister. Vilken sorts politiker vill partimedlemmarna se och hur stor är skillnaden egentligen mellan de två kandidaterna Liz Truss och Rishi Sunak? Vi har med oss Nicholas Aylott, expert på brittisk politik.Sjukdomar som sprids mellan djur och människa kallas zoonoser och de ligger bakom många av de pandemier som plågat mänskligheten. Vad kommer att krävas av djurhållningen i framtiden för att minska risken för framtida pandemier? Det ska vi prata om utifrån en ny rapport från Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Vi har med oss en av rapportförfattarna: Johanna Lindahl, veterinär och docent. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Kathinka och Roland besöker Bergen och Lepramuseet och detta leder oss alla in på en vindlande väg kring sjukdomar vi minns och aldrig upplevt. Välkomna!

Dagens avsnitt heter "Jesus bar våra sjukdomar". Podden handlar om hur olika människor blir botade av Jesus, och om hur Jesus uppfyller en gammal profetia från Jesaja som säger "Han tog våra svagheter, han bar våra sjukdomar".

I detta avsnitt pratar jag om att vara sjuk att det kan vara en kamp men det är okej att ha såna dagar! Gud släpper aldrig oss!

I vårt andra, och lite längre avsnitt, så gästar Axel Ottosson oss, men innan han kliver in i handlingarna så avhandlar vi det ena och det andra. Josef har varit på Tele2 Arena och sett allsvensk premiär bland annat, och vi delar med oss av ett minne, från 9 år tillbaka. Trevlig lyssning!Ps. Vi finns nu även på iTunes och Spotify också. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

81 episoder in i sin poddkarriär så väljer Björn och Niklas att prata sig varma och glada kring onlinespelet Guild Wars 2 (igen), lyssnar på den alltid så fantastiske Jerry Cantrell och listar avslutningsvis topp 3 märkliga sjukdomar. Bli en Patreon: https://patreon.com/dtaktochtarning Vår Spotifylista med alla låtar som spelats i podden: https://bit.ly/dtaktochtarning //Björn & Niklas

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig.  I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten som inte stärkts av forskning kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Har du också funderat på varför våra politiker, myndigheter och sjukvård gör så lite för att vi inte ska bli sjuka. Nu är det snart val och vi kommer att få höra partierna kriga om vilket parti som ska satsa mest miljarder på sjukvården. Mer personal och fler sjukhus. Kommer något parti att berätta hur många miljarder de kommer att satsa på förebyggande verksamhet och stora informationskampanjer kring hur vi kan undvika att bli sjuka? Nej, inte en chans…Idag får du möta den prisbelönta vetenskapsjournalisten, författaren och debattören Ann Fernholm. För dagen i högform. Dagens ämne är inte enbart socker, som hon är mest känd för, utan forskning. Ann berättar med stor entusiasm om sin skapelse Kostfonden, som är en av de få, eller kanske den enda, fonden som forskar kring hur vi kan undvika att bli sjuka. All annan forskning går i princip ut på att hitta patenterbara läkemedel. Ann berättar om varför hon tror det är så, och varför våra myndigheter och sjukvård kör på i gamla hjulspår och gammal forskning. Att läka med kost eller undvika sjukdom med kost, verkar vara en för enkel lösning.Ann berättar om alla spännande projekt Kostfonden håller på med och kommer att starta. Hon berättar också om sin nya kommande bok, som bland annat tar upp sockerindustrins historia.Har du tankar och synpunkter kring ämnet blir jag såklart glad om du delar med dig i kommentarerna.Mycket spännande! Trevlig lyssning!Ge gärna podden högsta betyg i din podapp. Så får fler möjligheten att lyssna.» Ann Fernholms hemsida» Kostfondens hemsida/Benny

Precis som vi människor, kan växter drabbas av skadliga virus och svampsjukdomar. Vad gör en egentligen åt svartfläckssjuka på liguster? Hur ska en hantera mjöldagg? Kan en göra något åt rost på päron? Och vad är fruktträdskräfta? Detta och mer därtill pratar Ulrika och Linda om i ett fullspäckat avsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi smyckar, klipper och målar dem, men inte sällan orsakar de bekymmer.. Månadens tema är naglar och i första delavsnittet diskuterar vi hur nageln egentligen är uppbyggd, naglarnas funktion och hur snabbt naglar växer. Vi pratar om orsaker till sköra, buckliga och räffliga naglar och vilka inre sjukdomar som kan vara kopplade till nagelproblem. Och vad kan man göra åt nagelbitning? Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/hudlakarpodden/och Facebook: https://www.facebook.com/hudlakarpodden

Vilka sjukdomar är mycket vanligare i Sverige än i andra länder? Är foglossning okänt i andra länder? Är utbrändhet en så kallad kultursjukdom? Är det bara svenskar som får ryggskott? I det här avsnittet har vi med oss Pauline, fransk läkare som arbetar som allmänläkare i Sverige. Hon bringar klarhet i frågan och ger oss […] Inlägget Sjukdomar som bara finns i Sverige dök först upp på LYS förlag.

Som alla veneriska sjukdomar var Syfilis belagd med skam - men samtidigt så utbredd att den fick stort genomslag i kulturen. Författaren Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelser och vår tidlösa tilltro till vattnets läkande kraft. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken. Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade. Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt. På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas. Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig.  I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine. Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet. Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Hon smittades av sin man Bror Blixen och medan hon blev svårt sjuk och märkt för livet fortsatte han med lejonjakter och kvinnoaffärer. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad. I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten som inte stärkts av forskning kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad. Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt. I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas? Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret. Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas. Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig. Anneli Jordahl Litteratur Daudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press). Degerman, Allan, Per Axel Levin den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34. Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket. Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

I det här avsnittet tittar vi bakåt för att förstå nuet. Vad har vacciner generellt betytt för hälsan i Sverige och världen? Gäster i det här avsnittet är Anna Mia Ekström, klinisk professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet och Sören Andersson, professor och enhetschef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten. Vaccinpodden är en podd från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Produktionsbolag: Soundtelling

Vad är autoimmuna sjukdomar och vad triggar immunförsvaret så det börjar bilda antikroppar mot sig självt? Varför sjunker toleransen och motståndskraften när vi kvinnor kommer i klimakteriet? I avsnittet hör du specialistläkaren i internmedicin och endokrinologi, doktor Cecilia Tibell, lära oss mer om östrogenets roll, hur kroppen reagerar på olika former av stress och hur man ser att tarmfloran påverkar vårt immunförsvar och hormonbalans. Man har identifierat mer än 140 olika autoimmuna sjukdomar där den vanligaste är underfunktion i sköldkörteln, andra är IBS, MS, Parkinson, flera nerv- och reumatiska sjukdomar. Inflammation är i grunden nyckeln till att vi kan läka alla dessa sjukdomar men kan också skapa stora problem om vi hela tiden retar vårt immunförsvar. Ett spännande avsnitt som ger dig förståelse och verktyg för att undvika och lugna det din kropp reagerar på.Läs mer på www.klimakteriepodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.