POPULARITY
Alla skeppsvrak har en gång gjort en storstilad första seglats. Sedan gick någonting fruktansvärt fel. Väl på havets botten börjar en ny historia – det sjunkna skeppets efterliv. Varför är vi så fascinerade av skeppsvrak? Har alla förlista skepp en gemensam nämnare?Vad har vraken fått symbolisera i kulturhistorien? Och bör vi alls bärga sjunkna skepp, om vi vill att de ska bevaras till framtiden? Idéhistorikern Thomas Kaiserfeld, litteraturhistorikern Anna Jörngården Galili och etnologen Simon Ekström gästar Bildningspodden och diskuterar havets ruiner. Läs mer om gästerna på anekdot.se ///////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning & redigering: Lars in de Betou Ljudteknik: SN7 ///////////////// Avsnittet spelades in live på SN7 i Gamla stan i Stockholm, i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Vi beklagar den delvis bristande ljudkvaliteten i avsnittets första hälft. ///////////////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stokholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se
Genom historien har människor tvingats till omställningar av olika slag. Vilka drömde man om att genomföra och finns det exempel på omställningar vi helst velat slippa? Historikern Björn Lundberg leder ett samtal om mänsklighetens utmaningar med Astrid Kander, professor i ekonomisk historia, och Thomas Kaiserfeld, professor i idé- och lärdomshistoria. Inspelat på Lunds stadsbibliotek den 18 oktober 2019. Läs mer om Framtidsveckan här: https://www.lu.se/samverkan-innovation/popularvetenskapliga-arrangemang/framtidsveckan
Intrigerna kring Svenska Akademien fortsätter men hur kommer det sig att just den institutionen fick uppdraget att utse Nobelpriset i litteratur? I Alfred Nobels testamente står det bara att "Akademien i Stockholm" ska utse litteraturpristagarna. Går det att ändra tolkningen såhär drygt 120 år senare så att till exempel Vitterhetsakademin får göra jobbet istället? Och vad har förändrats sedan tre avhoppade ledamöter har sagt att de möjligen kan delta i invalet av nya ledamöter? Med utgångspunkt i en lyssnarfråga och med hjälp av Thomas Kaiserfeld, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, djupdyka akademiens historia och prata om dess framtid. Idag berättade Ekot att intresset bland skåningar för att jobba i Danmark har ökat sedan id-kontrollerna slopades i maj förra året. Men vad ska man tänka på om man vill jobba på andra sidan sundet? Vilka skillnader finns det mellan danskt och svenskt arbetsliv? Sandra Forsén, verksamhetsansvarig på Øresund direkt, är med från en studio i Malmö. Och så fortsätter vi serien Valfrågan där vi fördjupar oss i olika praktikaliteter som har med röstandet att göra. Idag handlar det om huruvida vi har rätt att ställa krav på röstmottagarnas bakgrund. Hans-Ivar Swärd, sakkunnig på Valmyndigheten medverkar. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist
Marika Carlsson och bisittaren Hasse Brontén är båda ståuppkomiker och i deras skrå finns ingen tolerans för stölder av skämt. Hör om hierarkier och om att skydda sitt material. I veckans upplaga av Marika i P4 handlar det om idéstölder och inspiration. Marika Carlsson och bisittaren Hasse Brontén är båda ståuppkomiker och i deras skrå finns ingen tolerans för stölder av skämt. Hör om hierarkier och om att skydda sitt material. Även om Marika inte gillar skämtstölder, vad tycker hon om andra? Och vad tycker den före detta polisen Hasse om att olovandes ta? Vilka ursäkter stötte han på som polis och vilka hör han som komiker?Gustaf Josefsson är föreläsare och gillar att låna från andra och har en filosofisk förklaring till sin inställning. Vi får också höra om hemlighetsmakeri kring kakrecept när Birgitta Rasmusson, kvinnan bakom bland annat Sju sorters kakor, kommer till studion. Men hur funkar det med inspiration och idéstölder inom musikindustrin, trolleribranschen och forskarvärlden? Vi samlar Sveriges Radios melodifestivalkorre Carolina Norén, trollkarlen Hanna Günter och Vetenskapsradions Ulrika Björkstén i en panel. Vad lagboken säger förklarar advokaten Monique Wadsted. Medan professorn i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet Thomas Kaiserfeld funderar kring om det finns några nya idéer. PROGRAMLEDARE: Marika CarlssonBISITTARE: Hasse BronténPRODUCENT: Maja ÅströmWEBBREDAKTÖR: Ronnie RitterlandREDAKTÖR: Stina SämgårdTEKNIKER: Emil LöreliusHör av dig till oss!Marika i P4 på Facebookmarikaip4@sverigesradio.se
I årets sista Lite Passé samtalar vi med idéhistorikern Thomas Kaiserfeld. Vi lämnar det förflutna och rör oss in i framtiden! Vilken relation har det förflutna till framtiden och hur långt fram kan vi egentligen planera?
Hur ser en beslutsprocess ut i matbutiken? Hur mycket är våra val av ord och satsmelodi medvetna beslut? Hur ser relationen ut mellan politiska beslut och expertis? Martin Degrell diskuterar med Merle Horne, professor i lingvistik, Thomas Kaiserfeld, professor i idé- och lärdomshistoria, och Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap. Producent Martin Degrell. Tekniker Peter Roslund. Musik Graham Bole.
Frågan om förhållandet mellan idéer och historia är som frågan om hönan och ägget: Vad kom först? Det vill säga, utvecklas historien utifrån hur filosoferna har funderat på kammaren, eller utvecklas filosofin och idéerna utifrån historiska händelser - och för den delen den tekniska och vetenskapliga utvecklingen? I dagens Filosofiska rummet diskuterar historikern Eva Österberg förhållandet mellan idéerna och historien med idéhistorikerna Svante Nordin och Thomas Kaiserfeld. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
Brandon Cronenberg, son till filmregissören David Cronenberg (Crash, Rabid, Scanners) gör en satir om kändishysteri där människor injicerar sig med kändisars sjukdomar som ett sätt att komma nära sin idol. Och premiärvisar den på filmfestivalen i Cannes. Kan det bli än mer komplicerad blandning av ironi och nepotism? Roger Wilson har träffat Brandon Cronenberg. I vår lilla genomgång av barn som går i sina filmskapande föräldrars fotspår har turen nu kommit till far och son Miyazaki. Fadern - Hayao Miyazaki räknas med verk som Spirited away, Det levande slottet och Min granne Totoro som en av världens främsta animatörer, och hans Studio Ghibli är avsändare för en lång rad animerade mästerverk. Men när äldste sonen Goro tackade ja till att göra film av Ursula K Le Guins fantasyserie om Övärlden blev pappan rasande. För bara ett par veckor sedan släpptes en dvd i Japan med en dokumentär som skildrar konflikten - titeln är ungefär "300-dagarskriget mellan far och son Hayao Miyazaki och Goro Miyazaki. Nina Asarnoj har studerat den här bråket mellan far och son. Katrine Boorman har valt att göra sin regidebut med Me and me dad, en dokumentär om sin pappa, regissören John Boorman (Den sista färden, Hope and Glory, Skräddaren i Panama). En film som är en sorts blandning mellan regissörsporträtt och personligt hållen videodagbok. Ett filmprojekt som Katrin Boorman beskriver som ett sätt för henne att få bättre kontakt med sin pappa. Man kan förstås se på det här med att tillhöra en filmfamilj på ett avslappnat sätt. Att det kanske inte är mer dramatiskt än vad det annars är att ta samma yrke som någon av sina föräldrar. Lite så tänker jag att det kanske är för Roman Coppola. Son till Francis Ford Coppola, och bror till Sophia Coppola. Just nu bioaktuell som medförfattare till Wes Andersons Moonrise Kingdom, men annars aktiv bland annat i pappas gamla företag American Zoetrope, filmbolaget som bland annat producerade pappans legendariska filmer Gudfadern och Apocalypse Now. Men som nu också är firman där hans barn gör sina knäck. Och som ibland blir kontaktade av personer som gärna vill ha namnet Coppola i sina eftertexter. Berättar Roman Coppola för Kino. Dessutom möter du regissören Moussa Touré, vars film Le Pirouge, handlar om unga senegalesiska män som försöker fly till Europa i en liten öppen fiskebåt. Ett problem som varit stort i Senegal. I veckans kino berättar han om flykten och passar även på att ge Sarkozy en känga för hans afrikapolitik. Om igen är programpunkten där Kinos lyssnare får berätta vilken film de sett flest gånger. Veckans berättelse handlar lite grand om när det blir för mycket av det goda. Att det faktiskt kan finnas en gräns för hur många gånger man kan se en film. Och filmen i fråga är mycket passande Måndag hela veckan. Filmen från 1993 där Bill Murray spelar den cyniske väderpresentatören Phil som fastnar i tiden, och får uppleva samma dag om och om igen för att lära sig en läxa om att uppskatta livet. Thomas Kaiserfeld skrev till Kino och berättade om sin Måndag hela veckan-upplevelse och Anders Bennysson ringde upp honom för att ta reda på mer. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström