Podcasts about eviga

Spelnörden Linnea Wikblad, Davids storstadshat och därför är det lättare att dejta om man är ful. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Vi grottar ner oss i nya säsongen av GVFÖ och Helle Schunnesson hjälper er med era kärleksdilemman. 10:or är mer olyckliga än 6:or enligt Linnea. Linnea rasar över nya Last of Us-serien. Linnea Beijer från P3 Nyheter om att uteserveringarna stoppas och bristen på matcha. Man måste inte se ut som överste Hathi i sängen. Så stylar du din CPAP för att göra henne galen! Vad skulle du piratkopiera om du kunde piratkopiera vad som helst? Kim Kardashian gjorde ortopedbeige trendigt. Linneas lista på hjälpmedel som man poppat till. Streamingtips från Beijer: Severance. Skådespelarikonen Maria Lundqvist intar studion. Vi snackar om Sally, Shirley Valentine och varför teater gör henne mer lycklig än film.Tidpunkter i avsnittet:18:22 Nyhetsfördjupning: Uteserveringar stoppas?24:28 GVFÖ och dejtingdilemman 51:20 Nyhetsfördjupning: Matchakrisen1:09:52 Streamingtips från Beijer1:22:02 Maria LundqvistKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Hur hittar man njutning i vardagen – och hur mycket hänger det ihop med en slät panna? Vi pratar Botox, onani och varför kvinnor historiskt sett fått skämmas för att de prioriterat sitt eget välmående. Dessutom: Hur vet man om man är för spänd i bäckenbotten? Är fridans den nya vägen till lycka? Och varför borde vi alla bli bättre på att bara vara – utan att hela tiden prestera? Välkommen till ett avsnitt där vi skippar fasaderna, släpper garden och ger oss själva exakt det vi förtjänar!Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu har vi sett Stenbeck och Jakob Oftebro gör ett bra jobb. Men vad är det med perukerna och kostymerna? Och vart tog Pelle Törnberg vägen? Och så får ni ett par personliga minnen av Jan, som ni nog inte hört förut. Dokumentären om Stenbeck också värd att se om. Och Per Andersson levererar förstås underlag till båda. Vad göra när man går i inre exil? Jo läsa riktiga papperstidskrifter. Johan föreslår fyra: Literary review, den bästa och roligaste litteraturtidskriften på marknaden, The Idler, som bygger på att livet är som bäst när man gör så lite som möjligt,The Modern Drunkard, som slår ett slag för högfunktionell alkoholism, och Slightly Foxed, som skriver om böcker därför att de är bra, oavsett om de kom för tio, 30 eller 150 år sedan. Och apropå det ska Handelsbankens EFN nu starta papperstidning. Tänker de äntligen gå tillbaka till papperspengar också? Hur kommer det sig att miljardärerna alltid går rikare ur sina bolags konkurser? Den jättelika kraschen Northvolt har varit en bra affär för några av de som pumpade upp företaget. Att inte ta konsekvenserna av den risk man tagit påminner om när folk ljuger i rätten, men så verkar också mened vara ett helt accepterat brott numera. Det är hur som helst skillnad på sådana som Johan Staël von Holstein och sådana som Christer Sturmark. Vi har sett A Real Pain och gillar Kieran Culkin, som fick en Oscar, Jesse Eisenberg och hela filmen. Men hur kommer det sig att det ska vara så mycket musik i all film nu. Det är direkt störande. Förut var det bara i hissen man fick stå ut med ljudridåer. Och så sitter vi som på nålar i väntan på att få se Johan Rabaeus som Gertrude Stein på Dramaten: vårens höjdpunkt. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 8 under temat om trosbekännelsen.

I detta avsnitt gästas vi av styrkelyftsmogulen Josef Eriksson för att dyka ner i den heta frågan om sumomarklyft. Vi utforskar tekniken, historien bakom sumomarklyft och hur den började användas av atleter. Finns det fördelar med sumo? Borde det förbjudas? Och framför allt – är det verkligen fusk? Lyssna in och få ett nyanserat perspektiv på en av de mest omdiskuterade teknikerna inom styrkelyft! Tyngre Old School, med Ashkan Aghili som den gemensamma nämnaren och med Albin Mattsson och Linnea Enstedt som ambulerande sidekick. Podden handlar om ämnen och gäster som motiverar och inspirerar med träningen som en röd tråd. Alla gäster har en historia att berätta som både rör och berör. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts eller den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Välkommen till Universums Hemligheter, podcasten där vi utforskar världens mest gåtfulla berättelser och mystiska fenomen. I detta avsnitt gräver vi djupt i två otroliga legender som trotsar tidens tand och utmanar vår förståelse av verkligheten.

En djupgående diskussion om nationalismens innersta väsen och konservatismens tillkortakommanden, med utgångspunkt i två artiklar som spänner över ett halvsekel men som båda är högaktuella idag.I dagens avsnitt tar Dan Eriksson och Magnus Söderman ett grepp om två artiklar som belyser fundamentala frågor för den nationella rörelsen. Den första är en nyskriven text av Dan Eriksson som analyserar TV-programmet "Allt för Sverige" och använder det som utgångspunkt för en djupare diskussion om blod och jord, identitet och längtan efter rötter.Genom att studera hur svensk-amerikaner reagerar när de möter sitt förfäders land, drar Eriksson paralleller till unga nationalisters längtan efter ett Sverige som de själva aldrig upplevt. Diskussionen rör sig genom Carl Jungs teorier om det kollektiva omedvetna, det tyska begreppet "Fernweh" och den djupa, nästan fysiska längtan efter en plats man aldrig besökt.I programmets andra del analyserar duon William Pierce klassiska text "Varför konservativa inte kan vinna" från 1971. Med denna artikel som grund dissekerar de konservatismens fundamentala svagheter - dess defensiva natur, dess oförmåga att ta initiativ och dess tendens att fira små segrar medan den kontinuerligt förlorar mark till den revolutionära vänstern.Samtalet rör sig mellan historia och nutid, från den tyska Völkisch-rörelsen till dagens politiska situation med Sverigedemokraterna. De diskuterar hur konservativa gång på gång flyttar sina positioner bakåt, accepterar tidigare otänkbara förändringar och hur detta mönster fortsätter än idag.Programmet avslutas med en diskussion om behovet av en revolutionär, kreativ nationalism som kan ersätta den defensiva konservatismen. En nationalism som förstår att den är del av en evig kamp och som därför aldrig kan slå sig till ro med tillfälliga framgångar.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

I dagens avsnitt tar Dan Eriksson och Magnus Söderman ett grepp om två artiklar som belyser fundamentala frågor för den nationella rörelsen. Den första är en nyskriven text av Dan Eriksson som analyserar TV-programmet "Allt för Sverige" och använder det som utgångspunkt för en djupare diskussion om blod och jord, identitet och längtan efter rötter. Genom att studera hur svensk-amerikaner reagerar när de möter sitt förfäders land, drar Eriksson paralleller till unga nationalisters längtan efter ett Sverige som de själva aldrig upplevt. Diskussionen rör sig genom Carl Jungs teorier om det kollektiva omedvetna, det tyska begreppet "Fernweh" och den djupa, nästan fysiska längtan efter en plats man aldrig besökt. I programmets andra del analyserar duon William Pierce klassiska text "Varför konservativa inte kan vinna" från 1971. Med denna artikel som grund dissekerar de konservatismens fundamentala svagheter - dess defensiva natur, dess oförmåga att ta initiativ och dess tendens att fira små segrar medan den kontinuerligt förlorar mark till den revolutionära vänstern. Samtalet rör sig mellan historia och nutid, från den tyska Völkisch-rörelsen till dagens politiska situation med Sverigedemokraterna. De diskuterar hur konservativa gång på gång flyttar sina positioner bakåt, accepterar tidigare otänkbara förändringar och hur detta mönster fortsätter än idag. Programmet avslutas med en diskussion om behovet av en revolutionär, kreativ nationalism som kan ersätta den defensiva konservatismen. En nationalism som förstår att den är del av en evig kamp och som därför aldrig kan slå sig till ro med tillfälliga framgångar. Inlägget Den eviga kampen: Konservatismens misslyckande och nationalismens framtid dök först upp på Dagens Svegot.

Marita Segerlind predikar på vår gudstjänst på All helgonagudstjänst. 

Luk 12:4-7 Henrik Andersson

Det är jobbigt att se på film när man blivit så gammal att alla liknar någon annan. Så snart en skådis visar sig börjar man fundera på vilken bekant han eller hon liknar. Det är ett evinnerligt tjat om skatten på plastpåsar som tas bort. Hur intressant är det egentligen? Och så På Spåret, förstås, som pågått i trettio år, verkar det som. Nu görs allvarliga intervjuer med tidigare deltagare om hur de upplever sin erfarenhet. Amerikanska valet gör folk galna. Ingen sida klarar längre av att göra en rimlig, kall analys, utan förutsätter att all information de ogillar är manipulerad eller falsk. Amerikansk politik är fortfarande intressant, men snart är den bara uthärdlig utan amerikanerna. Hugo Rehnberg har nog rätt: livet kommer att fortsätta. Erik Hörstadius skriver i samma anda. Det är enastående nedslående att det vanligaste sättet att beskriva sig bland unga är "träningsmänniska". Särskilt som de tränar och är besatta av vad de äter och sedan ändå — eller snarare just därför — får ångest och psykiska besvär. Kunde de inte ha ångest av att inte ha läst Dante istället? The Cures nya skiva blir hyllad: kul när ett band kan göra comeback som sig själv, och låta som sig själv, utan att vara nostalgisk. Det är underbart att Stig Strömholm fortfarande skriver Under streckjet i SvD, den här gången om kravatten. Vad ska vi ta oss till när han slutar? Och så slår vi ett slag för klassuppsättningar av kulvapen, avskaffandet av nämndemannasystemet, som just lett till ett politiskt motiverat frikännande av klimataktivisten Magnuz Engardt, att det någon gång blir ordning på den svenska vården och mindre snack om vädret. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratar vi först om tomatattacken mot utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Under en debatt i riksdagen kastades en påse med tomater in från läktaren och ministern sprang ut ur salen. Händelsen har kallats för antidemokratisk och nu vill politiker att säkerheten skärps.Lite senare pratar vi om ”Gift vid första ögonkaste"t”. Igår sändes första avsnittet av vintersäsongen, men samtidigt undrar kulturskribenten Josefin de Gregorio om SVT verkligen borde få fortsätta producera serien efter förra säsongens kritik.

Det kommer alltid en ny vinter, eller en ny livskris, och då kan man vara säkra på att eksemet slår till igen. Maja Andreasson funderar över den kroniska klådans praktik och metaforik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den 14 september inträffar den internationella dagen för atopiskt eksem. Det är det förmodligen få som känner till. Själv blev jag minst sagt förbryllad över upptäckten. Att leva med eksem är på många sätt att gå under radarn. Vi atopiker vet förstås om varandra. Vi vet vilka på arbetsplatsen som också kliar, som fyller sina nattduksbord med den ena skrymmande pumpen efter den andra. Canoderm eller propyless? Ficortril eller protopic? Det är frågor att diskutera över lunchen med en kliande kollega. Men att våra besvär skulle föräras en internationell dag, det kände jag inte till. Det finns ju så många andra och värre åkommor att uppmärksamma och sörja. Men kanske är det just detta som är eksemets kännetecken. Patientföreningen Atopikerna kallar det mycket riktigt för en gömd och glömd folksjukdom. Människor lider och de lider i det dolda. Sömnsvårigheter, ångest, social fobi, låg självkänsla. Listan över de negativa konsekvenserna av hudsjukdomen kan göras lång. Men trots denna deprimerande läsning vill jag påstå att eksemet, likt ingen annan sjukdom, befinner sig mycket nära skrattet. Det är ju något komiskt över alltihop. Att sitta där och klia, maniskt gnugga sig själv i ögonen medan andra tittar på. Så framstår exempelvis advokaten i HBO:s succé-serie The Night of, som en löjeväckande figur när han i var och varannan scen raspar sina fnasiga vader med en pinne. Han vet om att det inte blir bättre av att hålla på sådär. Och ändå är det precis sådär han håller på. Som karaktär är han en oförmögen medelmåtta som harvar runt på botten av sin bransch. Och eksemet förstärker förstås denna tillvaro. Här finns ingen vacker yta att slå hål på. Här är det torrt och skrovligt från dag ett. Samtidigt är eksemet i serien inte bara en rekvisita. Det är också en metafor för den mordgåta han försöker knäcka. Kliandet på vaderna och fötterna utgör således ett kliande även hos tittarna, som ständigt tvingas riva upp sina hypoteser.Jag vill hävda att eksem inte bara är en gömd och glömd folksjukdom, utan också en gömd och glömd metafor i kulturen. Den som letar, kan dock märka hur det plötsligt flammar till. Själv blev jag glad över upptäckten av konstnären Maria Fuscos ljudverk ECZEMA. Verket är en högläsning av en atopikers vardag och tonsatt med irriterande ljud i form av en organist som då och då kliar på sitt klaviatur. Måndag är ljusbehandling. Tisdag är att kånka hem kilovis med salvor. Det tjusiga med ljudverket är att det också lyfter fram passionen i att klia. Nothing is as fanastic as scratching! konstaterar uppläsaren exalterat, och få atopiker skulle nog motsäga sig detta: att det finns en njutning i alltihop. Hur mycket man än önskar bli kvitt eländet, är det oerhört skönt att ge efter och släppa taget, låta blodet sippra fram mellan fingrarna. På så vis påminner eksemet också om andra synder som kroppen tvingats hålla sig borta från. ”Händerna på täcket” och så vidare. För Maria Fusco säger eksemets lidande och lust också något om den skapande processen. Det är en handling hon återkommer till och som inte kan planläggas på förhand. Det går inte att veta vilken text som kommer att uppenbara sig på huden. Jag vet inte om det är att dra den här analogin för långt. Förmodligen. Men det är trösterikt att tänka sig en vänskap mellan skrapandet och skapandet. Likt texten, är eksemet, både mitt och inte mitt. Herregud, skrev jag det där? Rev jag mig där? Det finns något vilt, dumt och onyttigt över att sätta sig ner och skriva för sakens skull. Klia för sakens skull. Eksemet kommer inifrån men det drabbar en också utifrån. Med lite vilja ställer det därför frågor om vad som utgör ett jag. Teoretiker som Sara Ahmed och Jackie Stacey menar exempelvis att vi borde filosofera mer genom huden. Inte bara via kroppen, som i klassisk feministisk teoribildning, utan genom det faktum att vi erfar vår egen hud samtidigt som den erfars och blir till i mötet med andra. Huden, menar Ahmed och Stacey, är något vi läser av. I en sexistisk konsumtionskultur är inte minst den feminint kodade huden något som ständigt ska förbättras och snyggas till. Översatt till eksemspråk skulle man kanske kunna säga att en atopikers lidande förvisso går under radarn, men sällan kroppen som sådan. Den är synlig och sårbar. Jag minns många gånger då jag gått in i ett rum och känt blickarna riktas mot mina illröda ögonlock. Hur jag känt mig tvungen att förklara mig. Ursäkta mig. För att sedan godmodigt tugga i mig tipsen. Har du provat att smörja dig? Har du provat att inte smörja dig? Har du provat alger? Allergitabletter? Har du provat att fylla hela ditt sovrum med hibuskus?Som eksembarn vet man om att man alltid, i någon mån, är skyldig till sin egen olycka. Det går förstås att skylla på genetiken, vintern, tätt sittande kläder, svett, vatten, torka eller kvalster. Det går att föreställa sig eksemet som ett straff som drabbat en från ovan. Som i Dantes helvetesskildring, där bedragarna i den åttonde kretsen dömts till en evig klåda. Ursinnigt river de sig på samma sätt som kniven fjällar braxen. Men någonstans vet vi med oss att helvetet är vi själva. Att det också är en bristande impulskontroll som förvärrat situationen. Det underbara i att få skrubba handduken hårt över ryggen. Unna sig några minuters klösande innan läggdags. Samtidigt sätter Dante fingret på något viktigt: nämligen det kroniska i tillståndet. Eksemet som ständigt och med förnyad kraft kommer tillbaka. Och detta är vi medvetna om när vi står framför spegeln och smörjer och hoppas. Vi vet att det alltid kommer en ny vinter, eller en ny livskris, och då kan vi vara säkra på att eksemet slår till igen. Som metafor tror jag att det är här eksemet är som starkast. Till skillnad från det mer prestigefyllda ärret, som vittnar om ett mörkt men intressant förflutet, har den atopiska kroppen inte samma djup. Även eksem kan förstås bli till ärr om man kliar tillräckligt länge och tillräckligt ofta. Men ett sådant ärr kommer aldrig komma i närheten av den utvaldhet som blixten över Harry Potters panna ger uttryck för. Eller de mystiska och karaktärsbyggande ärren som pryder skurkar så som Scar i Lejonkungen eller Joker i Batman. Det är ingen slump att de förärats med ärr, och inte eksem. Ärr ger tyngd och historia till figurer som annars skulle uppfattas som rakt igenom onda. Eksem, däremot, låser sig inte fast vid det förflutna. Nej, som meningsskapande kraft i kulturen är eksemet snarare en bild över det återkommande och det imperfekta i vår tillvaro. Livet som klåda och som fars. Ju mer jag tänker på denna metafor desto stoltare blir jag faktiskt över min ofullkomliga hud. Atopiker, förenen eder. Den 14 september är det vår dag.Maja Andreassonlitteraturvetare och skribent

i snackar föräldrars engagemang och det eviga problemet med att räcka till för sina barn, sin partner, sina vänner och sig själv med Louise "Hej hej Vardag" Winblad. Programledare är Nina Campioni och Paulina Gunnardo är expert. (Repris.)Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

MariaTherese & Uffe samtalar med Jenny Jonsson om tidigare liv. Vi berättar om tidigare liv-minnen och filosoferar om själens eviga utveckling. Hemsida: mithera.se

Klockrent av Hakim Hamza om det eviga inom oss! Hakim kommer ut med bok ett av tre under maj månad. Du hittar boken via Hakims hemsida: https://www.hakimhamza.com/, YouTube https://www.youtube.com/@hakimhamza6598/videos, Facebook https://www.facebook.com/hakimhamza1987 och Instagram @hakimmiracles.

“Kinnisvarajutud” podcasti 185. osas on meil meie saate ajaloos teistkordselt külas kinnisvarajurist Evi Hindpere, kellega sel korral keskendume alati tulisele ja äärmiselt tähtsale korteriühistuste teemale. Võtsime luubi alla teemad, mis on aja jooksul nii meie enda "Kinnisvarajutud" Facebooki grupist kui ka mujalt läbi käinud. Pommitame Evit järjest suure hulga väga eluliste küsimustega, alustades sellest, et mis teha, kui KÜ esimees kas ära sureb või lihtsalt kuskile jäljetult ära kaob, kuidas ühistu liikmed saavad omavolitseva esimehe vastu üles tõusta ning lõpetades sellega, kas ja millistel tingimustel võib ühistu paigaldada valvekaameraid ning milliseid avariitöid on ühistu kohustatud koheselt oma vahenditest sinu korteris tegema. Kõige pikem arutelu tekkis aga kahjuks vägagi laialt levinud küsimuse juures, mida on korteriühistul võimalik ette võtta probleemsete korteriomanikega, kes ühel või teisel moel segavad teiste inimeste elu. Ehk siis mida saab teha, kui umbjoobes naabrimees ei lase elada, hilisteismeline teknokunn kuulab öö läbi tümakat või "tuli põleb, aga kedagi kodus pole" vanaproua on püsti pannud mitteametliku kasside varjupaiga? Kõik see ja palju-palju väga aktuaalseid ja kohati tragikoomilisi teemasid sai läbi arutatud ning Algis ja Siim proovisid oma kujutlusvõime piiridel balansseerides Evi käest erinevad tarkuseterad meie kuulajate jaoks kätte saada ning usume, et te ei pea pettuma. Seejuures tekkis saate käigus meil juba ka uus ja vähemalt sama põnev teema, millest Eviga varsti veel ühe osa teeme. --- Podcast “Kinnisvarajutud” võtab luubi alla Eesti kinnisvaraturu ning üritab erinevad teemad sügavuti lahti võtta. Eesmärk on rääkida kinnisvarast kui varaklassist (väike)investori vaatenurgast ning olla valdkonnast huvitatutele abimeheks ja meelelahutuseks. Saatejuhid on mikroinvestor ja kinnisvarahuviline Siim Semiskar ja kinnisvaramaakler ning 1Estate Kinnisvara juhatuse liige Algis Liblik. Kuulajad saavad kaasa rääkida, küsimusi küsida või saate kohta tagasisidet anda Facebooki grupis Kinnisvarajutud. Jälgi meid ka Instagramis: www.instagram.com/kinnisvarajutud/ Toeta meie tegemisi Patreonis ja saa ligipääs boonusepisoodidele ja muule lisamaterjalile: www.patreon.com/kinnisvarajutud

Marcelo försöker få ur Johan hur han upplevde derbyt på plats m.m men det visar sig efterhand att Johan varit väldigt full på båda matcherna, vi tar ner dom ändå. Det är även ett känsloladdat och stundals ganska argt avsnitt men humoren finns där!

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad SeedsPjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i Berlin i höst.Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek

Det här avsnittet handlar om en av de stora religionshistoriska klassikerna: Mircea Eliades ”Myten om den eviga återkomsten. Arketyper och upprepning” som nyligen kommit i nyöversättning på Stolpe förlag. Det blir ett samtal om cyklisk kontra linjär tidsuppfattning, om historiens fasa, om lidande, om arketypernas och den rituella upprepningens kraft. Gäst i avsnittet är författaren Victoria Larm.

Det går tydligen riktigt bra med massinvandring och mångkultur, men ändå inte och om det går dåligt är det i alla fall inte utlänningarnas fel.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Femåring intervjuad om sin egen LVU-processDe senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida. Det är en detalj som sticker ut här. Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.Public service eviga förtroendefråganVarje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet? Så ska redaktioner vara transparenta med AIArtificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?Producent: Erik PetersonProgramledare: Martina Pierrou

Får man berätta alla hemlisar man får höra för sin partner? Och så är en lyssnare nervös inför att behöva synas i skidbacken tillsammans med sin pinsamma kille.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2024-02-25

Predikan från Stefan Svensson on 2024-02-18

Vestalerna, på latin kända som virgines vestales (virgo vestalis i singular) ofta förkortat till bara vestales, var Vestas prästinnor i det antika Rom. Deras viktigaste uppdrag var att sköta om Vestas heliga härd med den eviga elden. Vesta var härdens och hemmets gudinna och hennes härd var nära knuten till Roms lycka och framgång – så länge elden brann var allt lugnt; om den slocknade innebar det en annalkande katastrof. De var helt unika bland de romerska prästerskapen och var konsekvent bland de mest vördade och inflytelserika kvinnorna i det antika Rom.I detta avsnitt dyker vi ner i vad det innebar att vara vestal, och vad som hände om man bröt mot sina uppdrag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2024-02-11

Allt du inte visste att du ville veta om valet i Azerbajdzjan. Rasmus Canbäck berättar om civila protester, valobservatörer, resultat och reaktionerna i omvärlden: ”Ingen demokrati har gratulerat segraren Alijev.” Men också om Canbäcks nya Whats-app grupp (https://chat.whatsapp.com/LMkdaNPTXy56KGOWOn2Rzw?fbclid=IwAR1KWbp-fHMxgY0hdI_tL7UKLe5UuXxFLsxSJ2SXHhEutFUkSTn1ThCxMZI) i vilken han analyserar segertalet och ser en tendens till en tydligare utrikespolitik från landets nyvalda president. Martin Schbbye pratar om sin text om den tysta diplomatin och om vi måste acceptera motsättningen mellan att skapa prejudikat och rädda någon till friheten, eller om det är en falsk dikotomi. Läs mer om texterna det pratas om på www.blankspot.se

Allt du inte visste att du ville veta om valet i Azerbajdzjan. Rasmus Canbäck berättar om civila protester, valobservatörer, resultat och reaktionerna i omvärlden: ”Ingen demokrati har gratulerat segraren Alijev.” Men också om Canbäcks nya Whats-app grupp (https://chat.whatsapp.com/LMkdaNPTXy56KGOWOn2Rzw?fbclid=IwAR1KWbp-fHMxgY0hdI_tL7UKLe5UuXxFLsxSJ2SXHhEutFUkSTn1ThCxMZI) i vilken han analyserar segertalet och ser en tendens till en tydligare utrikespolitik från landets nyvalda president. Martin Schbbye pratar om sin text om den tysta diplomatin och om vi måste acceptera motsättningen mellan att skapa prejudikat och rädda någon till friheten, eller om det är en falsk dikotomi. Läs mer om texterna det pratas om på www.blankspot.se

Den cirkulära idén om rening och pånyttfödelse lever kvar även i det moderna medvetandet. Dan Jönsson funderar på om historien, återigen, är på väg att ta slut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. KRÖNIKA: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När min mor var döende hände det ofta när jag kom och hälsade på att jag inte visste var hon befann sig. Det vill säga, med sin kropp satt hon förstås där i sin rullstol, men andligen var hon någon helt annanstans, hon var ung, hon var frisk och omgiven av sedan länge döda släktingar och vänner. Ofta pratade hon med mig som om jag var en av dem. I början försökte jag rätta henne i hennes villfarelser men slutade snart med det eftersom jag märkte att det bara gjorde henne förvirrad. Hon levde verkligen i en annan tid – inte bara vid en annan punkt i den utan i en helt annan tidsdimension, en värld där själva flödet hade stillnat och det förflutna samlades som i en väldig bassäng av tid, där allt blandades ihop.Jag visste förstås att sådant här är ganska vanligt hos människor i livets slutskede, ändå kände jag mig alltid lite skakad efter de där besöken. Som om jag blivit utsläppt ur en mörk tunnel: bara tanken på att bli berövad tidens flöde på det där sättet kändes som en mardröm. Rentav en vision av helvetet. ”Det förflutna är inte dött, det är inte ens förflutet,” skrev den amerikanske författaren William Faulkner i ett vackert och berömt citat, men jag måste protestera: jo. Det är det. Och det måste det få vara. Tidens flod är ingenting att leka med, den som försöker kliva ner i den två gånger riskerar väldigt lätt att drunkna i den. Som meteorologen Phil Connors i filmen ”Groundhog Day”, eller Tara Selter i Solvej Balles märkliga romansvit ”Om uträkning av omfång”, som tvingas återuppleva samma dag gång på gång. Här handlar det visserligen inte om att stiga ner i det förflutna, snarare är det flödet självt som fastnat i en virvel, men effekten är densamma, en förtvivlad känsla av att livet förlorar sin riktning, sin mening. En sorts existentiell demens.Ändå, tanken måste tänkas. Tiden är som bekant den enda dimension som människan inte kan röra sig fritt i, och insikten om det förflutna som något för alltid förlorat är smärtsam. Historien måste besvärjas, väckas till liv, förverkligas på nytt. Vi utför egentligen sådana operationer hela tiden, så fort vi pratar gamla minnen, går på museum, eller firar jul och bakar pepparkakor efter farmors recept. Hela tiden med ett öga ner i tidens vatten: verkar det inte stillna, bara lite? Proceduren upprepas på kollektiv nivå: än idag återupplever människor i de kristna kulturerna varje söndag hur Herren vilade på skapelsens sjunde dag. I den tidiga sovjetstaten återuppfördes årligen stormningen av Vinterpalatset med tusentals statister, som ett sätt att hålla det revolutionära ögonblicket levande. Och i den lilla byn Tvarozná utanför Brno i dagens Tjeckien halar Napoleon en fredagskväll i början av december varje år fram konjakspluntan ur innerfickan på sin uniform efter att ha eldat sina trupper inför morgondagens stora drabbning. Trekejsarslaget vid Austerlitz, där den franska armén drev de ryska och österrikiska motståndarna på flykten i december 1805, rekonstrueras i ett tre dagar långt lajv av ett par tusen entusiaster i tidstrogna uniformer och med noggrant reproducerad utrustning, med motorvägen brusande i fonden bakom krutröken och marschmusiken skrällande ur högtalarna som ackompanjemang till kavalleriattackerna. Som alltså år efter år leder till samma resultat: den franske kejsarens triumf. Historien kan ju inte annat. Man frestas återigen besvara Faulkners berömda citat: Nej, det förflutna är inte förflutet. Det är bara dött.Och samtidigt: där jag står och huttrande bevittnar den historiska drabbningen anar jag någonstans bakom dessa sorgfälliga rekonstruktioner en kittlande, förbjuden tanke, skuggan av en möjlighet att något oväntat skulle kunna hända, Napoleon falla av hästen, ödet vika av i en helt okänd riktning… Jag tänker på det som den rumänske religionshistorikern Mircea Eliade kallar för ”historiens fasa” – människans eviga svindel inför den avgrund av kaos och våld, epidemier, krig och naturkatastrofer som tiden tvingar henne att uthärda och som hon därför på något vis alltid har behövt hitta något sätt att tolka, skaffa sig distans till. I sin klassiska essä ”Myten om den eviga återkomsten” spårar Eliade dessa existentiella besvärjelser tillbaka till de förhistoriska, arkaiska kulturerna: hur de i myter och riter tvingar tiden till en evig cirkelrörelse där världen gång på gång skapas på nytt och det förflutnas fasor utplånas. Den vardagliga, profana tiden är i de här kulturerna bara ett sken. Bakom dess prövningar och katastrofer finns en sann, gudomlig tid som människan i dessa cirkulära riter måste aktualisera, förverkliga på jorden för att få överleva i det timliga. Tiden renas, kretsloppet kan börja om.Med den moderna synen på historien som en linjär utveckling, ett framåtskridande där människans egen skapande aktivitet är den avgörande drivkraften, kan denna cirkelrörelse se ut att ha brutits en gång för alla. Men det är, som Eliade ser saken, bara på ytan. I själva verket är den moderna människan i precis samma behov av att kunna se en mening, rentav en plan bakom historiens kaos och katastrofer. I praktiken går de ju bara att uthärda om man betraktar dem som förklarliga – rentav nödvändiga – steg på utvecklingens väg mot framstegets och upplysningens historiska slutmål. Vi finner sådana tankar i marxismens utopi om kommunismen, liksom i nittiotalets liberala fantasier om ”slutet på historien”, och för den delen i vår egen tids illusioner om hållbar tillväxt.Men inte bara det: också den cirkulära idén om rening och pånyttfödelse har varit fundamental i den moderna historiesynen, och är det faktiskt än idag. Man kan tänka på hur de franska och ryska revolutionerna gjorde rent hus med det gamla för att bygga något nytt och friskt på dess ruiner, eller hur andra världskrigets ödeläggelse tycktes tvinga historien att börja om från noll, i vad som väl närmast är en modern version av den arkaiska myten om världsbranden, apokalypsen, ragnarök. Med atombomben och förintelsens fasor läggs civilisationen, ja själva historien i aska för att sedan kunna återfödas ren och full av möjligheter.I en hisnande passage spekulerar Eliade i om den moderna människan kanske på nytt närmar sig en punkt där hennes historiska aktivitet når vägs ände. Antingen för att historien förr eller senare blir, så att säga, full: summan av alla historiska orsaker blir till slut så komplicerad och omöjlig att överblicka att de inte längre går att påverka. Eller, kanske troligare: för att människans benägenhet att skapa historia visar sig hota hennes egen existens. Återstår en reträtt – organiserad eller panikartad – tillbaka in i arketypernas och upprepningens värld. Eliade skrev sin bok redan 1949, men kanske är det nu i vår tid vi börjar ana denna gräns. Flodens utlopp, där den mynnar i historiens bassäng. Om vi nu inte redan har passerat den? Jag är rädd för det. Jag är – verkligen – rädd för det.Dan Jönssonförfattare, kritiker och essäistLitteraturMircea Eliade: Myten om den eviga återkomsten. Översättare: Åke Nylinder och Dan Shafran. Serien Engelsbergsklassiker, Bokförlaget Stolpe, 2023.

Predikan från Waldemar Sjögren on 2024-02-04

Suomessa on ollut presidentinvaalit ja kaikkea, mutta puhumme suurimman osan ajasta realitystä, joka sekoitti (Miinan) arjen. Jos et ole vielä katsonut Love Is Blind Sverigeä etkä halua tulla spoilatuksi, ÄLÄ kuuntele tätä jaksoa. Puhumme toki vähän niistä vaaleistakin, Lotan huomiota herättäneestä mekosta (ja palkinnosta) ja bileistä, joissa oltu molemmin puolin lahtea.

Dags att möblera om! IGEN! Just när det är som absolut mest hektiskt i designvärlden bestämmer sig både Elin och Kattis: hemmet måste få en ny kostym! Elins arbetsrum (10 kvadratmeter ljuvliga andrahandsfynd) har precis landat i Saltis och ska nu klämmas in i bibblan (snart kommer även bohaget från lägenheten i Italien …). Elin är nöjd, men vad tycker familjen? Kattis inser att hon har inrett huset efter en fantasi. Reality check: varenda ynka renoveringskrona måste plöjas in i missionshuset, radhusets väggar står där de står. Och det kanske inte är så dumt ändå? Nu har är hon inne på den fjärde stora rumsrockaden (på ett år!) och är, ironiskt nog, tillbaka där hon började. Förändring förnöjer – men är inte alltid för det bättre.Dessutom organisering som stresshantering, Stockholm Furniture Fair-nerver, hästtjej forever och konsten att inte dö (mer om det i kommande avsnitt). Klippt har som vanligt Jonas Sveningsson/Brandline. Tack för att ni lyssnar och trevlig helg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Love Is Blind har tagit Sverige med storm och otroligt nog även Melina Criborn som annars aldrig kollar på serier. Detta gör Ellinor väldigt glad då veckans avsnitt dedikeras till att vrida och vända kring säsongens storfavoriter, vem som har gjort största tabben och spaningar om vilka par som kommer gifta sig.Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenKlipps av gästas av Victor Ganguly@victorganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

MER LOVE IS BLINDDDDDDDDDDDDDD! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi recenserar paren i love is blind. Vilka hatar vi och vilka älskar vi.. Johanna tycker också det är helt valid att dumpa en hane för att han inte tycker man är vackrast i hela världen. Välkomna!Klipps av Victor Ganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Katarina Kruger driver idag eget inom coaching där hon hjälper andra att slippa gå igenom det hon gick igenom. Hon berättar om det stadiga greppet bantningen hade om henne och hur hon tog sig ur. 00:11:22 – Katarina in 00:54:19 – Katarina ut En Tyngre Podd! handlar om övervikt. Ett växande problem i vårt samhälle som vi vill förstå bättre och även inspirera andra. Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Asabea har skrikit på sin man för första gången. EN premiär som skedde framför barnen. En inte optimal situation som ändå landade i någonting relativt positivt. Opo har läst ännu en person tycka till om hur kvinnor bör och inte bör föda sina barn. Detta eviga, känslostyrda tyckandet diskuteras. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt samtalar Benny och Helena-Magdalena om själens eviga resa genom tiden. Vad är en själ och vad är en ande? Det blir ett intressant samtal när Benny och Helena-Magdalena sätter sina ord på själens eviga resa. Producerat av Silverdrake FörlagRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans panel hör du psykologen Per Naroskin, TV-producenten Annika Sundberg och språkvetaren Patrik Hadenius. Programledare är Kattis Ahlström. Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.I veckans panel hör du psykologen Per Naroskin, TV-producenten Annika Sundberg och språkvetaren Patrik Hadenius. Programledare är Kattis Ahlström.Veckans spaningar:Per Naroskin: Den eviga kyssenAnnika Sundberg: Huskorsets återkomstPatrik Hadenius: Dagen - det nya svarta

En hängiven fru utsätts för ett mordförsök av sin man, som vill gifta sig med en annan kvinna. Giftet han använder dödar henne inte, men hon blir istället fruktansvärt vanställd. I sin förtvivlan tar hon sitt eget liv. Än idag sägs det att om du stör hennes vila, blir priset du betalar fruktansvärt.Oförklarliga fenomen på sociala medier:IG: @oforklarligafenomenTikTok: @oforklarligafenomenProgramledare – Daniel Murberg och Evelina Johanna. Manus – Mårten Gisby. Originalmusik – Adam Bejstam. Huvudtema – Oscar Wendel. Ljuddesign – Adam Renström. Exekutiv producent – Daniel Murberg. Oförklarliga fenomen görs av podcastbolaget Qast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkomna till ett nytt avsnitt av Vattnet Går i mini-format, även kallat VG-ploggen! Den här veckan, en kort genomgång av fenomenet alla vi som gått igenom en graviditet lär känna lite bättre - nämligen kissandet. Programledare är Nina Campioni.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling och kåseri av Mark Levengood, Panelen och satir med Public Service. Räcker vattnet?Det är torrt på många håll i världen. Och tidigare har det förutspåtts att vattenbrist kommer orsaka konflikter. Men hur är det med den saken? Godmorgon Världens Lena Bejerot har pratat med vattenanvändare och forskareGustav Vasa – nationsbildare och despotPå Nationaldagen är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. På vilket sätt gjorde han Sverige till en nation? Och var det en plan han följde, med pr-talang och ett större mått av grymhet? Reportage av Annika SelinDen eviga Nato-processenNato-utrikesministermöte i Oslo, EU+-möte i Chisniau i Moldavien och ett EU-handelsmöte med USAs utrikesminister i Luleå, den gångna veckan har på många sätt handlat om de olika konstellationerna av västvärldens samarbeten. Har dessa möten fört Sverige närmare ett Nato-medlemskap? Vi försöker reda ut med våra korrespondenter Andreas Liljeheden och Johan-Mattias SommarströmTimme ettLäget i UkrainaLeder vattenbrist till väpnade konflikter?Politisk och ekonomisk turbulens i PakistanKan djur vara spioner?Krönika: Katarina BarrlingPanelenTimme tvåGustav Vasa – nationsbildare eller despot?Hur ligger opinionen i nationalstaten Sverige?Public ServiceHur långt är det kvar till Nato?Ett år till EU-valet, men väljarna kan lite om besluten som tas därKåseri Mark LevengoodProgramledare: Sara StenholmProducent: Luise SteinbergerTekniker: Joachim Persson

Varför har relationen mellan Sverige och Ryssland stadigt blivit sämre det senaste årtusendet? Dick Harrison gästar Tobias Svanelid, liksom krigsvetaren Oscar Jonsson, aktuell med Hotet från Ryssland. Det började med striderna om Finland och Baltikum på 1200-talet och urartade totalt med Johan III:s skällebrev till Ivan den Förskräcklige. 1700-talets våldsamma ryska påverkanskampanjer mot Sverige och den svenska russofobin under 1800-talet cementerade osämjan. Sveriges relation till Ryssland har präglats av fiendskap och främlingskap och i den nya boken Fienden analyserar Dick Harrison orsakerna till den dåliga stämningen länderna emellan.Hur hotet från Ryssland ska förstås undersöks också av Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring i aktuella Hotet från Ryssland. Att bevara regimens maktställning är en av nyckelpunkterna i Putins strategi som vi behöver förstå för att greppa invasionen av Ukraina säger han.Programledare är Tobias Svanelid.

Miljarder i forskningspengar satsas på fusion, en teknik som ska ge oss oändligt med billig energi, sägs det. Nu har jakten på fusionsreaktorn pågått i 70 år. Hur länge ska det egentligen dröja? Fusion är den process som får solen att lysa, och i framtiden ska den ge oss massor med energi på jorden, är det tänkt. Och det utan skadliga utsläpp. Teorin är klar sedan många år, men hur man bygger en fusionsreaktor i praktiken är en helt annan sak. Forskning pågår över hela världen, bland annat på KTH i Stockholm och vid Chalmers i Göteborg. Och i Frankrike byggs testanläggningen Iter, som ska bli världens största forskningsanläggning för fusion. Steg för steg går arbetet framåt, med sikte på att producera elektricitet. Om allt går som det är tänkt händer det runt 2060. Därefter återstår att bygga ett kommersiellt system med kraftverk, vilket kommer att ta ytterligare ett eller ett par årtionden. Ingen vet om det kommer att lyckas, och frågan är om vi om femtio år fortfarande behöver fusionskraften.I programmet medverkar Thomas Jonsson, plasmafysikforskare på KTH i Stockholm, Tünde Fülöp, professor i plasmafysik på Chalmers i Göteborg, och Per Helander, forskningschef på forskningsanläggningen Wendelstein 7-x i Greifswald, Tyskland.   Medverkande: Thomas Jonsson, bitr professor plasmafysik KTH Stockholm; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers Göteborg; Per Helander, forskningschef Max Planckinstitutet för plasmafysik Greifswald.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

Han har varit Italiens rikaste och mäktigaste man med stort inflytande över såväl politiken och medierna, som fotbollsvärlden. En historia om en underhållare och entreprenör som aldrig är uträknad. När högernationalistiska Giorgia Meloni blir Italiens premiärminister 2022, är Silvio Berlusconi nästan 90 år gammal. Men han är fortfarande ledare för sitt egenstartade, liberalkonservativa parti Forza Italia som ingår i regeringskoalitionen.Under sina dryga 60 år som yrkesverksam i ett Italien där politiken många gånger präglas av kaos, har Berlusconi bland annat gjort Milan till en storklubb och stöpt om ett helt lands tv-kultur. Därtill har han varit inblandad i ett otaligt antal rättsprocesser, lekt tittut med både Vladimir Putin och Angela Merkel och gett uttrycket bunga bunga ett ansikte. Hur gick det till?I avsnittet medverkar författaren och Italienkännaren Anders Bergman samt dokumentärfilmaren Erik Gandini.Avsnittet gjordes av Studio Olga hösten och vintern 2022Programledare: Carl-Johan Ulvenäs Avsnittsmakare: Alice Dadgostar Producent: Carl-Johan Ulvenäs & Vendela Lundberg Ljudmix: Fredrik NilssonKlippen i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio, AP Archive, CNN, CBS, Corriere della Sera, Youtube-kontot AC Milan, RAI, BBC, VICE, australiensiska Today, Silvio Berlusconis TwitterBöckerna "Italienaren" av Kristina Kappelin och "Berlusconi miljardären som skakade om världen" av Alan Friedman har varit till särskilt stor hjälp under researcharbetet.

Runt 80.000 turister är strandade på ön Hainan, även känd som ”Kinas Hawaii”. Skälet stavas coronautbrott. Sedan nedstängningen av Wuhan i pandemins begynnelse har Kina nämligen hållit fast vid sin så kallade nollcovid-strategi, som går ut på att förhindra all smittspridning av covid-19. En strategi som bland annat lett till massiva lockdowns, avlivade husdjur och att bebisar separerats från sina föräldrar. På vilket sätt har strategin lyckats och misslyckats? Hur länge kan den tänkas fortgå? Vad händer med de strandade turisterna? Gäst: Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia Programledare: Ronja de Boer Kontakt: podcast@aftonbladet.se

På sjuttiotalet tänkte stora svenska företag att de skulle vara tidiga in på en ny spännande exportmarknad - den nordkoreanska. Det här är historien om en rekordskuld och den svenska doldismyndigheten som får ta hand om den. Medverkande: Beatrice Arnesson, Exportkreditnämnden. Erik Zachrison. Hans Sjögren, historiker.

Veckans gäst har aldrig haft en längre relation och känner sig som den eviga singeln. Hon har klassiska dejtingproblem som gör att ingen riktigt har en chans att komma nära. Vi pratar bland annat om vad som händer om du bara mår bra när andra mår bra, blir uttråkad av personer som tycker om dig, och ständigt är rädd för att personen du dejtar ska välja bort dig för någon bättre. Välkommen in i coachingrummet! Läs eller lyssna på min bok Dejting börjar med dig! Ladda ner första kapitlet gratis på www.happydating.se/bok Följ @happydating.se på Instagram för mer dejtinginspiration www.instagram.com/happydating.se

Två masskjutningar under en vecka - kommer något att förändras nu? Vi djupdyker också i filibustern och Bidens försök att spänna musklerna mot Ryssland och Kina. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent och Roger Wilson, New York-korrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Matilda Eriksson USApodden usapodden@sverigesradio.se