Podcasts about tittar

Play Episode Listen Later Jan 26, 2026 39:07

Avsnitt 304. Den fysiska boken var dragloket på marknaden 2025. För första gången på många år fick den digitala tillväxten inte stå i strålkastarljuset när den nu planar ut. Men vad betyder det för förlagen? Nya strategier? Vi vrider på perspektiven. Akademibokhandelns största ägare har hamnat i ett skattemål där straffskalan är grovt skattebrott. Vi funderar på vad det egentligen handlar om. När den kinesisk-amerikanska författaren Shaun Rein uppmärksammades på hur bra det lät när han läste ur sin egen bok på Youtube blev han förvånad. Han mindes inte att han läst in sina böcker. Det var en utstuderad bluff där Rein blev totallurad med hjälp av AI-teknik. Andrea Gruvmalm har en mångårig erfarenhet av att arbeta med AI och marknadsföring, bland annat på Bonniers och nu på Harper Collins. I ett samtal med Förlagspodden berättar hon om de förändringar som ligger framför branschen och vad som kommer att förändras. 01 03 På spaning i den digitala utgivningen 12 48 Akademibokhandelns största ägare ifrågasatt av Skattemyndigheten 17 07 En AI-skapad författarinläsning grundlurade författaren 20 16 Andrea Gruvmalm om framtidens marknadsföring

ai men rein nytt harpercollins stor nya framtid senaste svarta digitala sidan verka utvecklingen marknaden planar tittar funderar bonniers shaun rein

Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad?

Sälj- och marknadspodden

Play Episode Listen Later Jan 23, 2026 33:53

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

man men european union europa roi b2b saas med var vem att kunden dem sverige av ett sj allt inte jag norge sveriges varf lyssna dagens norden vilka tack mycket stora absolut samtidigt vilket nej hej sektor egentligen precis podd kund samh kul viktigt demokrati boka allts ofta verkligen anm helst enkelt bygga skellefte relationen offentlig swedbank tillv ganska vanliga nyfiken tittar mauritz oerh myndigheter regioner definitivt myndigheterna skatteverkets handelsbankens

133. Hur blir 2026? Tech Brief tittar in i spåkulan

SvD Tech brief

Play Episode Listen Later Jan 1, 2026 46:52

Det är dags för Björn Jeffery, Sophia Sinclar och Henning Eklund att leverera sina spådomar inför 2026. Hur kommer tech-året att bli? Sophia Sinclair är åter poddens porr-korrespondent, Henning Eklund ger oss en spådom som är omöjlig att kolla och Björn Jefferey dömer Sam Bankamn Fried hårt. Det här avsnittet spelades in i Kista Science Tower. Tack för att vi fick komma dit!

tech bj blir tack tittar jefferey kulan

Avsnitt 302. Vi synar Forums rädsla för att ta ansvar för boken Monstret, tittar på författarnas möjlighet att alltid få aktuella försäljningssiffror och konstaterar att bibliotekens bokinköp och utlåning sakta, sakta blir mindre och mindre. De

Play Episode Listen Later Dec 22, 2025 36:22

Avsnitt 302. Vi följer SVT:s dokumentär Hatet i spåren och synar de delar som är intressanta för förlagsbranschen och konstaterar att Bonnierförlaget Forum, som gav ut Joakim Lundells bok Monstret 2017 och tjänade miljoner på det, viker ner sig totalt. Nu, när SVT visat att Lundell kanske inte är helt trovärdig och där en hel del i boken kan vara förtal så vill Forum gå och gömma sig och tar inget ansvar. Varpå topplocket går på journalisten som ni kan höra i inslaget. Företaget Edda Pay har skapat en tjänst där författarna kan se sina aktuella försäljningssiffror dag för dag. Förläggaren konstaterar att det blivit en succé hos förlagets författare från dag ett. Förläggareföreningens rapport om bibliotekens bokinköp och lånevanor de senaste tio åren visar kanske inga överraskningar för den insatte men det visar svart på vitt en nedgång som kräver en motreaktion. Vi synar vårt eget 2025 och våra 42 avsnitt under året. Vad drog flest lyssnare? Vem var vår gäst flest gånger under året? Hur många avsnitt handlade inte om ljudböcker? Dessa, och några andra aspekter av vårt år får ni veta om ni lyssnar på inslaget. Ljudbokstjänsten Nextory har, tillsammans med SIFO, inför nästa års val gjort en undersökning av hur olika partiers väljare förhåller sig till läsning och lyssning. Vi kan inte låta bli att lyfta resultatet, som på inget sätt förvånar oss eller utmanar våra fördomar. 00 40 Forum sviker sitt ansvar som utgivare 14 54 Ständig tillgång till aktuella försäljningssiffror 06 15 Svenska bibliotek ”sparar” sig in i framtiden 23 10 Förlagspoddens 2025 30 39 Läs- och lyssningsmönster uppdelat på parti

forum vem dessa blir ning svenska svt forums alltid mindre poch boken ansvar hatet sifo lundell tittar sakta nextory aktuella monstret synar bonnierf

143. Allt vi ser, läser och tittar på just nu (STORA tipspodden, räddar jullovet!)

SÃ„LLSKAPET

Play Episode Listen Later Dec 21, 2025 36:55

Dås & skratt-teorin: Tv-tips (du kommer vilja anteckna), filmtips, boktips, Johannas teori, Ebbas nya träsk (samt en livsregel för familjejulen) Livsregler för lediga dagar. Vi reder ut allas julplaner och tar ett gemensamt intresse till en ny nivå, inför 2026!Livsreglerna med Johanna Swanberg, Cecilia Blankens och Ebba Kleberg von Sydow - ditt sällskap, varje söndag!Klippning: Christoffer Örtegren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

tv acast allt stora sydow johannas tittar ebbas ebba kleberg

Avsnitt 299. Vi synar Spotifys första vecka i Sverige, ser en spamattack mot Spotify och ger er bakgrunden till Wedobooks ekonomiska problem. Dessutom berättar vi om Audibles kommande affärsmodell i Sverige, bråkar om en fest för ljudboken och tittar

Play Episode Listen Later Dec 1, 2025 26:16

Avsnitt 299. Kan man dra några slutsatser av Spotifys första vecka på den svenska marknaden? Faktiskt! Vi ser ett välbekant mönster och en positiv reaktion bland de förlag som har böcker på plattformen. Storytelägda amerikanska ljudboksplattformen, Audiobooks.com, hade ett så kallat affiliate-program som löpte bananas när Spotify lanserades i Sverige. Enkelt uttryckt ska programmet locka nya kunder till Audiobooks.com och för varje ny kund så får den som dragit in kunden pengar. Lägg till en tredje aktör som inte är ute i god tro och har kunskapen att använda AI-stöd och vips har man en boot som fullständigt vräker ut falska ljudbokslänkar i syfte att ragga kunder från Spotify till Audibooks.com. Allt i syfte att tjäna pengar för en tredjepart, som i sammanhanget kallade sig audiobooksspace.com. Det höll i ett par dagar innan larmet gick och allt stängdes ner. En varningslampa för alla inblandade? Förläggaren har fortfarande örnkoll på vem i Storytels ledning som köper aktier i det egna bolaget. Så här får ni en ny rapport. Det danska företaget Wedobooks köpte svenska E-lib/Axiell och etablerade sig som så kallad aggregator för e- och ljudböcker till bland annat bibliotek. Dålig ekonomi skapade en osäkerhet på marknaden som Wedobooks nu säger sig ha åtgärdat med hjälp av en dansk riskkapitalist. Fortsättning följer. Världens största ljudboksförsäljare, Audible, kommer till Sverige i vår som vi tidigare berättat. Nu vet vi också deras affärsmodell. De kommer inte att erbjuda det alla konkurrenter erbjuder – konsumtion baserat på tid – utan fortsätter sälja ljudböcker styckvis. De brittiska branschtidningarna för bokbranschen och teaterbranschen gick samman och skapade ett nytt pris för ljudböcker. Deras attityd glädjer journalisten som gärna ser en svensk variant medan förläggaren inte är lika lättimponerad. Adlibris köper den finska bokhandelskedjan Akademen av sina ägare Bonniers och byter strategi i Finland till en mer aktiv närvaro. Något som gläder förlagen i Finland. 01 02 Spotifys första veckan 04 49 Ett blått öga till Stoytelägda Audiobook.com 07 13 Ständigt denna Wård 08 29 Wedobooks gör rätt för sig 11 53 Audible i Sverige satsar på styckförsäljning 15 33 Äntligen en vuxen syn på ljudboken 21 40 Adlibris köper Akademen och växlar upp i Finland

spotify ai fest finland audible audiobooks sverige ett allt dessutom forts frsta deras storytel vecka enkelt kommande faktiskt tittar ekonomiska bakgrunden adlibris bonniers synar ljudboken storytels

Ica:s vd Nina Jönsson: Vi har inte gjort otillbörliga prishöjningar

Play Episode Listen Later Nov 15, 2025 35:00

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober. Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av knappt hundra butiker, delade ut en miljard till sina ägare under 2024.Är det rimligt?”Ja, det är väldigt viktigt att vi har lönsamma butiker”, säger Nina Jönsson. Hon fortsätter:”Alla de butikerna som är mest framgångsrika möter sina största konkurrenter vid samma parkering. Ica-systemet vilar på att vi har ”Sverige-runt-pris”. Vi behöver några stora butiker som går bra för att vi ska kunna ha samma pris in till alla butiker. Vi har ju 181 butiker som har ett negativt resultat, så det är inte långt ifrån alla som är väldigt framgångsrika.”Nina Jönsson säger att hon förstår att vinsterna för de mest framgångsrika Ica-butikerna kan sticka i ögonen. ”Men de delar med sig hälften av sitt resultat tillbaka till Ica för att vi ska kunna investera”, säger Nina Jönsson. Kritik mot bristande konkurrensPå uppdrag av regeringen har Konkurrensverket granskat konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. För perioden 2022-2023 drar myndigheten slutsatsen att priserna på basvaror steg mer än kostnaderna, och att ”priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare”. Nina Jönsson tycker inte att någon del av prishöjningarna på mat under senare år beror på att konkurrensen brister. ”Har vi gjort otillbörliga prishöjningar? Nej, det har vi inte”, säger Nina Jönsson.Hon tycker snarare att det är väldigt hård konkurrens i dagligvaruhandeln. Du sa att ingenting av prishöjningarna beror på att konkurrensen inte fungerar. Menar du att den här marknaden är perfekt? ”Det är hård konkurrens på marknaden”, säger Nina Jönsson. Lovar sänkta matpriserFrån den 1 april 2026 sänks matmomsen tillfälligt till sex procent, en reform som kostar nära 16 miljarder nästa år.Kan du lova att matpriserna i Ica-butikerna sänks motsvarande matmomsen från 1 april?“Absolut kommer vi att göra den skattesänkningen. Tittar man på när man förra gången gjorde en momssänkning. Riksrevisionsverket gjorde en utredning på det 2018 och konstaterade att hela sänkningen genomfördes. Så jag har inget skäl att tro att det inte skulle hända den här gången”, säger Nina Jönsson. Kan du också lova att den här sänkningen av matmomsen förs över fullt ut till kunderna också längre fram? Alltså när uppmärksamheten kring detta kanske inte är lika stor. Säg den 1 april 2027. ”Ja, absolut”, svarar Nina Jönsson.Inför sänkningen av matmomsen har Vänsterpartiet varnat för att butikerna först kommer smyghöja priserna, och sedan sänka dem när momsen sänks. Nina Jönsson avfärdar den risken. “Vi har ju inga såna planer. Det finns ju även regleringar som reglerar detta, att man inte kan agera så. Sen förväntar vi oss att producenterna inte gör några prishöjningar precis innan den här momssänkningen sker”, säger hon. Dagligvaruhandeln påverkas också av den kommande sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. Men om de minskade utgifterna kommer leda till ytterligare sänkta matpriser är Ica-gruppens vd Nina Jönsson osäker på. “Det kan man aldrig säg”, säger hon.”Ica-handlarna driver sina egna verksamheter så vi kan inte centralt påverka priserna”. Det är en reform som kostar 6 miljarder. Kommer matpriserna att sänkas på grund av det? ”Absolut kommer det att ge möjlighet att kunna sänka”, säger Nina Jönsson.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentator: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på förmiddagen den 14 november.

men kritik coop sverige kommer inte lyssna sedan inf absolut vd nej ica programmet gjort i sverige allts sveriges radio play tittar icas lovar menar ekots axfood ica maxi konkurrensverket prish

Avsnitt 296. Vi tittar på Litteraturstödets framtid, följer upp inslaget om hybridförlaget HOI och berättar om ett avslöjande rättsfall från USA. Vi tittar också på hur tekniken att plocka fram AI-röster utmanar vår uppfattning om vem som äge

Play Episode Listen Later Nov 10, 2025 33:32

Avsnitt 296. Vi plockar upp Håkan Bravingers (förlagschef på Norstedts) debattartikel i Expressen om vikten av ett mer relevant litteraturstöd och funderar över en av Förläggarföreningens viktigaste stridsfrågor just nu. Vårt inslag om HOI och dess ekonomi i förra avsnittet väckte stort intresse. Här följer vi upp en del lösa trådar och pekar på en möjlig utveckling, eller avveckling. Det amerikanska förlaget Simon & Schuster slöt ett treboksavtal med författaren Nelson DeMIlle 2014. Men författaren dog innan bok tre var levererad och förlaget ville ha tillbaka förskottet. Dödsboet nekade och frågan hamnade i domstol och därmed blev kontraktet offentligt. Det är, för den nyfikne, lite av en guldgruva över hur bokbranschen fungerar i USA. Vi ger er en del godbitar. ElevenLabs, en ledande amerikansk aktör inom AI-röst-utvecklingen, eller någon som använder dess teknik ,anklagas i Nederländerna för att ha lanserat levande människors röster som AI-röster. Frågan som uppstår är om det finns ett lagligt utrymme att skydda levande människors röster från användas som AI-röster. Om inte kan det bli kaotiskt när de sedan används i till exempel politiska sammanhang. Lind & Co flyttar till större lokaler, stor sak i sig. Men det är en satsning med en genomtänkt estetik och syfte. Ett ”statement” som lär tala om sig om ni frågar journalisten. Det blir , om inget annat, ett bekräftelse på förlagets framgångar de senaste åren. 00 25 Regeringen tvingar Kulturrådet att höja litteraturstödet 11 11 HOI undviker delgivning och planerar möjligen för en rensning bland skulderna 18 34 Simon & Schuster mot Nelson DeMille, i detalj 24 49 ElevenLabs AI-röster i Nederländerna är förvillande lika verkliga röster 27 59 Lind & Co:s flytt är mer än en ny adress

united states ai men ett schuster ster framtid ocks avsl elevenlabs expressen regeringen nederl hoi tekniken tittar utmanar kulturr plocka nelson demille norstedts inslaget usa vi

Elisabet Lann (KD): ”Vi har accepterat ett tillstånd som inte är värdigt ett välfärdsland”

Play Episode Listen Later Oct 25, 2025 35:00

Sjukvårdsministern om vårdköerna, och hur hon vill styra sjukvården i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att korta vårdköerna har varit ett uttalat mål för både regeringen och KD. I valrörelsen 2022 talade KD om olagligt långa köer, och målet har varit att de ska kapas.Vårdgarantin innebär bland annat att en patient ska behöva vänta i max 90 dagar på att få träffa en specialist, och max 90 dagar på operation eller behandling om det är det som behövs. Men många människor står fortfarande i vårdkö. Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) menar att det finns flera förklaringar till varför så många hamnar i vårdköer.”Det handlar om brist på kompetens. Det handlar om att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, utan att både läkare och sjuksköterskor får lägga arbetstid på andra saker, administration och annat. (...) Hade vi vetat specifikt vad det är som skapar de här köerna så hade vi inte haft de här köerna”, säger Elisabet Lann.Elisabet Lann säger att hon ser en tendens till en minskning, som hon hoppas ska hålla i sig.”Vi ser en förbättring. Köerna var som allra högst augusti 2022. Så långa köer har vi inte haft sedan. Men det går upp och ner och det varierar från månad till månad” säger hon.Ekots genomgång av väntetiderna i vården visar att det inte skett några tydliga förändringar under mandatperioden. I statistiken för de som väntat över 90 dagar för ett besök hos en specialist, respektive för en operation, syns säsongsskillnader. Jämför man olika månader med varandra både ökar och minskar köerna. Men sammantaget är vårdköerna på ungefär samma nivå. Det bekräftas även av statistik som Socialstyrelsen tagit fram till Ekot.”Tittar man på de senaste tolv månaderna från augusti 2022, jämfört med de senaste tolv månaderna från augusti 2025, för det är de siffrorna som är mest relevanta att jämföra, då är det ungefär 8 000 färre patienter som väntar. Det är alldeles för många fortfarande som väntar i kö, så det är inte så att jag är nöjd. Men jag hoppas att det här är ett tecken på en trend och en vändning”, säger Elisabet Lann (KD).Böter för regioner som inte klarar vårdgarantinFör att få ner vårdköerna har regeringen infört ett prestationsbaserat statsbidrag till regionerna. Sedan i våras finns också öronmärkta pengar för att korta köerna till operationer av grå starr, höftproteser och framfall. Det är exempel på tre operationer som är förhållandevis enkla, och därför passar bra för den här typen av satsning, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).Bland annat Läkarföreningen har pekat på att det finns risker för undanträngning av annan vård.”Den risken finns, men regionerna och sjukvården har ju ett ansvar att beakta behovsprincipen. Den är grunden för sjukvården och det vore ansvarslöst att överge den. Däremot så visar de här stimulansmedlen att det går att göra annorlunda. Det ger en knuff i rätt riktning och visar att man kan effektivisera”, säger Elisabet Lann.I veckan meddelade regeringen att de ska utreda om regioner som inte lever upp till vårdgarantin ska kunna få böter.På vilket sätt kortar det köerna att regioner får böter?”Vi tror att det kan ge incitament som verkar i positiv riktning. Idag kan det vara ekonomiskt lönsamt att sätta patienter i kö. Det skapar destruktiva beteenden, och vi kan inte ha såna förutsättningar. Det ska inte löna sig att ha patienter i kö”, säger Elisabet Lann.Oundvikligt på sikt att staten tar över ansvaret för sjukvårdenKristdemokraterna har länge velat att staten ska ta över ansvaret för vården, och efter förra valet fick de igenom att frågan skulle utredas. I våras presenterade den Vårdansvarskommittén, som samlade representanter från alla riksdagspartier och där Elisabet Lann representerade KD, sitt betänkande. Rekommendationen blev att staten ska ta ett tydligare ansvar för sjukvården, men att den inte ska förstatligas.Elisabet Lann menar att ha kvar regionerna är ohållbart.”Även om regionerna här och nu har bättre ekonomi så kräver vårdens utveckling en typ av investeringar där förutsättningarna skiljer sig för mycket åt över landet. Jag tror på sikt att det är oundvikligt, oavsett vad partierna tycker här och nu”, säger hon.I utredningen konstateras bland annat att den statliga styrningen ofta är kortsiktig, och en orsak till det är tillfälliga statsbidrag, och kommittén menar att riktade statsbidrag endast bör användas i undantagsfall. Men i regeringens budget för 2026 finns en rad riktade statsbidrag, exempelvis för att minska vårdköerna.Elisabet Lann tycker att situationen med köer kräver det.”Jag skulle säga att med de köer och situationer vi har idag så krävs det”, säger hon.I år räknar hälften av regionerna med att de kommer gå med underskott. Samtidigt görs stora framsteg inom vården med nya metoder och mediciner, som gör att det går att hjälpa fler. Den utvecklingen kostar, något som Sveriges Kommuner och Regioner SKR tog upp sin ekonomirapport som presenterades i veckan. För att kunna följa med i den utvecklingen, med ökade ambitioner, menar SKR att det krävs antingen skattehöjningar eller ökade statsbidrag. Elisabet Lann håller med om att regionerna får svårare och svårare att följa med i utvecklingen.”Det gör att dagens system är ohållbart i längden. Man kan säga att då lägger vi de kostnaderna på staten, regeringen får betala för vårdens utveckling. Men de flesta är överens om att det är en ganska dålig ordning att det är en som betalar, och någon annan som ansvarar för verksamheten. Det blir väldigt sällan effektiv verksamhet av det. Det är inte en långsiktigt hållbar lösning”, säger Elisabet Lann.Vems vårdköerI valrörelsen 2022 sa Ebba Busch att vårdköerna var Magdalena Anderssons vårdköer.Vems är köerna nu?”Det är köer som drabbar (...) människor av kött och blod” säger Elisabet Lann.Så det är inte dina köer?”Det är vårdens stora dilemma. Vi jobbar stenhårt för att hitta lösningarna och vända utvecklingen”, säger hon.Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Tobias SandbladProducent: Johanna PalmströmTekniker: Andreas Ericsson Programmet spelades in fredagen 24 oktober 2025.

man men att sverige kd ett inte jag bland lyssna idag sedan samtidigt hade l'ann skr eri vems sjukv sveriges radio play socialstyrelsen ekot tittar tillst ekots magdalena anderssons sveriges kommuner

8. Louise och Julia tittar på tv

Play Episode Listen Later Oct 23, 2025 68:29

Vad hände med Christian Bauer i Spelet? Julia vet! Louise analyserar Gift vid första ögonkastet och äntligen får ni höra mer om Kompani Svan.

gift spelet tittar christian bauer

Trumpvänliga Takaichi ny PM i Japan

Japanpodden

Play Episode Listen Later Oct 21, 2025 34:18

Japan har fått sin första kvinnliga premiärminister. Det står klart sedan Sanae Takaichi från det Liberaldemokratiska Partiet LDP fått parlamentets godkännande att bilda regering.När det tidigare stödpartiet Komeito hoppade av regeringssamarbetet var det oklart om Takaichi skulle få tillräckligt stöd för att bli vald. Ett samarbete med det likaledes konservativa Ishin No Kai - eller Japan Innovation Party räckte dock för att Takaichi skulle få tillräckligt antal röster.Men tvärtemot vad man kanske kunde förvänta sig av den första kvinnan på premiärministerposten så har Takaichi inte utlovat någon feministisk politik eller ens en riktad satsning på att öka jämställdheten mellan könen i Japan.Tittar man på ministerlistan så innehåller den bara två kvinnor utöver Takaichi själv, nämligen Satsuki Katayama som blir ny finansminister och Kimi Onoda som blir minister för ekonomisk säkerhet med ansvar för frågor som rör bland annat cybersäkerhet, exportkontroll och försörjningskedjor. Posten infördes 2021 och är en nyckelroll i Japans nationella strategi för att minska beroendet av Kina och andra auktoritära stater.Medverkar i podden den här gången gör Jojje Olsson som är baserad i Taiwan och därifrån följer utvecklingen i Stillahavsområdet med ett särskilt fokus på Kina och Taiwan. Jojje är redaktör för nyhetsbrevet Kinamedia, som även innefattar podden Kinamedia - Nya Kalla Kriget. Dessutom är han tidningen Expressens reporter i Taiwan. Han har också skrivit flera böcker om Kina och utvecklingen i Asien - och Stillahavsområdet. https://kinamedia.se/ This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

men japan taiwan ett dessutom kina asien posten medverkar expressens tittar jojje

7. Louise och Julia tittar på tv

Play Episode Listen Later Oct 20, 2025 65:32

En deltagare från Gift vid första ögonkastet har hört av sig efter Julias senaste hatstorm. Louise går igenom Spelet och ett nytt favoritprogram om spöken har premiär.

gift julias spelet tittar

7. Louise och Julia tittar på tv

Play Episode Listen Later Oct 20, 2025 65:32

En deltagare från Gift vid första ögonkastet har hört av sig efter Julias senaste hatstorm. Louise går igenom Spelet och ett nytt favoritprogram om spöken har premiär.

gift julias spelet tittar

6. Louise och Julia tittar på tv

Play Episode Listen Later Oct 9, 2025 56:20

Julia gråter i tv igen, men den här gången är det fel! Louise pratar om senaste avsnittet av Gift vid första ögonkastet. Någon är osexig enligt Julia och någon är äcklig enligt Louise.

gift tittar

5. Louise och Julia tittar på tv

Play Episode Listen Later Oct 2, 2025 73:19

Julia ringer Liamoo som berättar om när Martin Björk bröt hans revben. Julia avslöjar också bakom kulisserna-dramat när befälen tog all deras mat. En ny säsong av Gift vid första ögonkastet har börjat och Louise går igenom par för par.

gift tittar martin bj liamoo

4. Louise och Julia tittar på tv

Play Episode Listen Later Sep 25, 2025 59:48

Louise berättar om bråket mellan Ayan och Zeina i Spelet. Julia avslöjar allt om avsnitt 4 av Kompani Svan och Gundes utskällning av Martin Björk. Dessutom har hon äntligen förstått varför Skavlans nya program är så fult.

dessutom ayan spelet zeina tittar martin bj skavlans

Avsnitt 289. Vi tittar på svenska förlags satsningar i Polen, gör en avstämning av hur mycket AI-påverkade ljudböcker etablerat sig i svenska ljudbokstjänster och kollar upp en gammal konfliktyta inför Bokmässan. Dessutom gör vi en ”hej då”

Play Episode Listen Later Sep 22, 2025 53:44

Avsnitt 289. Svenska förlags och strömningstjänsters etablering i Polen är, hittills, en framgångssaga. Men den är samtidigt unik. Förläggaren är dubbel inför situationen, kommer den politiska utvecklingen att bli ett hot mot svenska investeringar? Vi ställde oss frågan hur långt AI påverkat innehållet i svenska ljudbokstjänster och fann att det, just nu, i huvudsak handlade om titlar på engelska och att det ännu inte är särskilt utvecklat. Men journalisten tolkade siffrorna som att ingen av tjänsterna egentligen har någon större kontroll på vad som händer. Till det är siffrorna alltför olika. Trots det en intressant avstämning. Hur hanterar svenska förlag författare som vill vara med på Bokmässan? Förr var det en oreglerad hantering med mycket känslor inblandade på alla håll. I dag är det en tydligt reglerad hantering där de flesta förstår förlagens regler för vilka som får komma och vilka som inte får komma till Bokmässan på förlagens bekostnad. Så om det inte vore för dessa ”löshästar” så vore inget större problem. Eller? I början på hösten slutade Bokmässans vd Frida Edman efter åtta år som chef. Vi fångade henne på det nya jobbet på Stadsteatern i Göteborg för att få henne att dela med sig av sina erfarenheter. 00 25 Svensk förlagsoffensiv i Polen 09 49 AI-märkta ljudböcker börjar dyka upp i ljudbokstjänsterna 13 28 Förlagens författarpolicy på Bokmässan 20 28 Frida Edman summerar sina år på Bokmässan

ai men eller polen mycket svenska trots svensk infr gammal bokm avst kollar tittar svenska f stadsteatern ljudb dessutom g

3. Louise och Julia tittar på tv

Play Episode Listen Later Sep 18, 2025 41:45

Först är Julia tuff i Kompani Svan, sen blir hon plötsligt jättetöntig. Louise har i alla fall varit på dejt med Första dejten och vi får följa med.

tittar

2. Louise och Julia tittar på tv

Play Episode Listen Later Sep 11, 2025 70:38

Vad hände med Skavlans nya studio? Louise får äntligen prata om Oliver i "Alla dejtar alla"! Och Julia berättar om när hon sa till Gunde på skarpen innan hoppet i Kompani Svan.

tittar gunde skavlans

1. Louise och Julia tittar på tv

Play Episode Listen Later Sep 5, 2025 78:41

Reality-skvaller om Kompani Svan och Louise analyserar Nina i "Alla dejtar alla". Välkomna till första avsnittet av videopodden Louise och Julia tittar på tv som släpps varje fredag!

reality tittar

Regeringen missade chansen till smartare påföljder – trots tydlig trend i övriga världen

NPC:Podd

Play Episode Listen Later Aug 27, 2025 48:03

Regeringen missade chansen till smartare påföljder – trots tydlig trend i övriga världen I höstens första avsnitt går Peter Moilanen och Pierre Andersson från Narkotikapolitiskt Center igenom sommarens narkotikapolitiska nyheter. Vi pratar bland annat om: ESPAD-undersökningen har presenterat resultaten för 2024: Enkätundersökningen, som genomförs var femte år bland niondeklassare i 37 länder i Europa, visar tydligt att cannabisanvändningen bland unga är på väg ner. Några undantag finns, men generellt är trenden tydlig. Vad beror den på och hur kommer det att utvecklas framåt? Straffreformutredningen har presenterats: I uppdraget ingick att titta på hur människor med narkotikaberoende i högre utsträckning skulle kunna hänvisas till vård istället för böter för ringa narkotikabrott. När utredningen väl lades fram saknades den delen – man säger att man inte haft förutsättningar att lägga några förslag på det området. Smartare påföljder av det här slaget är en tydlig trend i övriga Europa och resten av världen – nät följer Sverige efter? Nytt uppdrag till nio myndigheter: Tillsammans har myndigheterna fått uppdraget att ta fram "en myndighetsgemensam nationell plan för bättre beroendevård och ett stärkt förebyggande arbete". Tittar man närmare verkar det handla mer om vård än om förebyggande, och är tajmingen märklig – eller rent av genial? Kryphål för cannabis stängs: TLV vill stoppa möjligheten att utnyttja systemen genom att förskriva stora mängder extemporeläkemedel, som idag automatiskt täcks av läkemedelsförmånen. Det här kryphålet har utnyttjats av oseriösa kliniker vars affärsidé är att förskriva cannabispreparat för alla möjliga åkommor. Heja TLV säger vi.

europa trend sverige nytt tillsammans trots regeringen enk tittar smartare missade chansen tlv tydlig

Avsnitt 280. Vi tittar på Nextorys nya söktjänst, konstaterar att sociala medier absolut kan lyfta ett författarskap, funderar över frågan om det bildade borgerskapet som begrepp och ger er en handfull intressanta nyheter från Italien, Polen, Danma

Play Episode Listen Later May 26, 2025 37:40

Avsnitt 280. Nextory blir först med att skapa en AI-baserad sökmotor för att förbättra lyssnarnas möjligheter att hitta sin nästa bok. En positiv nyhet för alla inblandade. Lind & Co:s författare Peter Barlach har kämpat länge för att slå igenom. När alla mer eller mindre gett upp, trots att man uppskattat böckerna, så slår det till tack vare en jublande recension på sociala medier. Förläggaren ger oss detaljerna. Författaren Stina Jackson har gått i närkamp på sociala medier med kulturelitens syn på läsandet. Vi bidrar med lite eldunderstöd. Audible vill satsa i Italien och köpa upp alla förlags böcker för en spottstyver för att sedan spela in de flesta med hjälp av AI. De möts med en viss nyfikenhet från förlagens sida, något som bara kan fungera på en marknad där ljudboken är svagt utvecklad. Bookbeat lanserar en ny sorts abonnemang för de som hoppar av. För en dryg euro får du sex timmars lyssning i månaden. Ett experiment de testar på alla sina marknader. En inte helt oäven idé när man förstår drivkraften bakom. Bonnierägda Gutkind gör återigen en storförlust. 25 miljoner kronor back 2024. Vi hör Håkan Rudels resonemang bakom siffrorna och konstaterar att förläggaren och journalisten hamnar i var sin ringhörna när vi funderar över satsningen. I USA visar den oberoende bokhandeln (ABA) en fantastisk tillväxt. Plus 200 nya boklådor för fjärde året i rad. Samtidigt som den politiska pressen utifrån sätter sina spår. Slutligen. Ett samtal med Piratförlagets nya huvudägare, Erik Titusson. Hur vill han använda sin position? 00 22 Nextorys AI-bibliotekarie 03 22 Peter Barlachs oväntade genomslag 07 10 Stina Jackson på krigsstigen 12 11 Audibles AI-satsning i Italien 14 52 Minibookbeat – ett experiment 16 08 Bonniers gör en storförlust i Danmark 20 37 2024 – den amerikanska bokhandelns bästa år 22 20 Samtal med Piratförlagets nya huvudägare

ai audible italien ett polen aba absolut samtidigt nyheter samtal sociala medier slutligen bookbeat bonnier tittar funderar lyfta intressanta nextory bonniers begrepp piratf gutkind peter barlach erik titusson

Avsnitt 278. Vi funderar över hur makten hanteras i Förläggareföreningen, tittar på Storytels nya ledningsgrupp, ser att svenska Amazon verkar ha noll koll på prissättningen och tar farväl av Eva Haldinger. Dessutom pratar vi böcker med Volantes

Play Episode Listen Later May 12, 2025 53:59

Avsnitt 278. Årsstämman i Förläggareföreningen blev en smått kaosartad tillställning och den gamla feodala ordningen i föreningen visade sitt moderna ansikte. Ett ansikte som visade att man inte är så toleranta som man vill verka vara. Så i jakten på att stoppa icke önskvärda ledamöter blev det en aning stökigt på mötet. Journalisten sticker ut hakan och förslår att ordföranden avgår på grund av oskicklig hantering. Storytel rör om i sin ledningsgrupp. En händelse som kräver sin kremlolog. Vi ställer gärna upp. Av en tillfällighet såg journalisten att Amazon.se har en prisbild på engelsk litteratur som ligger långt, långt under alla konkurrenter med marginaler som verkar ogenomtänkta. Är det AI-tekniken som löper amok eller någon anställd som sover på jobbet? Förläggaren minns en redaktör av den oumbärliga sorten. Här staplar han superlativerna över en yrkeskarriär som vi gärna lyfter fram. Journalisten pratar böcker framför förlaget Volantes vd Tobias Nielséns bokhylla. Det blir till en resa genom minnen och intellektuella erövringar. 00 22 Ett kaosartat styrelseval 09 40 En överrock i Storytels förlagsdel 13 59 Amazon verkar sakna koll 17 37 Farväl Eva Halldinger 22 43 Tobias Nielséns bokhylla

amazon ai av ett dessutom journalisten svenska pratar noll koll storytel verkar makten farv volantes tittar funderar priss storytels

Kristina Alvendal: ”Det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030”

Play Episode Listen Later May 3, 2025 35:11

Regeringens industrisamordnare tycker att myndigheter sätter krokben för industrin och hon vill ändra myndigheternas uppdrag för att snabba på den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Alvendal är chef för statliga Accelerationskontoret och en av regeringens två industrisamordnare med uppdrag att underlätta industrins gröna omställning. Hon har tidigare varit moderat borgarråd i Stockholm.Den gröna omställningen i Sverige har drabbats av flera bakslag på senare tid. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs och andra satsningar har skjutits på framtiden, avslutats eller flyttas utomlands – alltmedan USA:s president Trump skapar osäkerhet i den globala ekonomin genom sina tullutspel. Men Kristina Alvendal säger att omställningen rullar på även om det går dåligt för vissa företag.”Tittar man på hur det ser ut i hela landet, alla de hundratals företag som för flera år sedan påbörjade investeringar och förändringar i produktionslinan, så rullar den på”, säger hon.Enligt Kristina Alvendal är långsamma tillståndsprocesser i svenska myndigheter ett av de stora problemen för företagen i den gröna omställningen.”Jag skulle säga att en av Sveriges akilleshälar just nu är att det är statliga myndigheter som lägger krokben för väldigt många av de företag och de affärsidéer som skulle kunna göra att det går fortare och att Sverige verkligen går i bräschen”, säger Kristina Alvendal.När nya industrier ska etableras, uppstår ofta målkonflikter. Klimatnytta, arbetstillfällen och satsningens ekonomiska vinst, kan ställas mot till exempel påverkan på den lokala miljön, samers rättigheter eller försvarsmaktens intressen. Men enligt Kristina Alvendal bör inte en myndighet få överklaga en annan myndighets beslut på samma sätt som idag.”Den här typen av överklaganden är faktiskt någonting som försenar och försämrar för Sveriges totala möjligheter att ställa om och genomföra den gröna omställningen. I slutändan innebär ju det här att det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030 och får betala böter till EU. Det är en ordning som är helt orimlig”, säger Kristina Alvendal.Om du får bestämma, då får försvaret inte överklaga någonting som Trafikverket har bestämt, därför att ni tycker att det försenar processen, är det så?”Vi har sagt att det är rimligt att begränsa möjligheten. Exakt hur den här uppmaningen eller instruktionen till myndigheterna kan utformas håller nu Accelerationskontoret på att utreda och diskutera med massor av olika parter”, säger Kristina Alvendal.Också i Accelerationskontorets verksamhetsbeskrivning riktas kritik mot myndigheter, där står att: ”Svenska myndigheter, insatser och ramvillkor kan se fullt tillräckliga och ändamålsenliga ut i teorin, men in praktiken interagera på oförutsedda och elakartade sätt”.Regeringen och Sverigedemokraternas har vidtagit en rad åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna i den gröna omställningen och den 1 januari ändras miljöbalken i samma syfte. Kortade ledtider när det gäller detaljplaner och bygglov utreds just nu.”Vi får väl se om det räcker. Det här var ju också någonting som jag tog upp i min expertrapport i produktivitetskommissionen, så det som ligger på bygglovssidan, det är ju en direkt följd av att flera aktörer har uppmärksammat år efter år efter år, regering efter regering på att det går för långsamt. Och nu har uppenbarligen den sittande regeringen tillsatt ett antal utredningar som tittar på det här. Men det räcker ju inte med en utredning. Man måste ju fatta beslut. Och sen ska det implementeras. Och det är ju nästa del som Sverige behöver bli bättre på. Man kan inte bara stifta lagen, de måste implementeras också”, säger Kristina Alvendal.Gäst: Kristina Alvendal, industrisamordnare och chef för statliga Accelerationskontoret Programledare: Per Bergfors NybergKommentar: Pär Ivarsson, Ekonomiekot Producent: Maja LagercrantzTekniker: Erik RunesonIntervjun spelades in fredagen den 2 maj 2025

309. Dansa som om alla tittar (teaser)

Stormens utveckling

Play Episode Listen Later Apr 24, 2025 8:12

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Ola har läst en bok om internets historia och pratar om huruvida Klas Östergren är vår tids Skunkdagboksskribent. Jonatan pratar om att Arbogakvinnan verkar jobbig. Bok som refereras: Joanne McNeil - Lurking: How a Person Became a User

user kort klas jonatan bok dansa tittar arbogakvinnan

Plastträd är inte sämre än riktiga träd

OBS

Play Episode Listen Later Mar 11, 2025 10:25

Det står några plastträd i korridoren på Jonas Grens kontor. De väcker frågor. Men väldigt annorlunda frågor än riktiga träd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är banalt, klichémässigt, att konstatera, men plastträden som min hyresvärd har placerad i korridoren utanför mitt arbetsrum – något slags pilträd och en lila-blommande sak – är inte levande. En dag träffade vi kvinnan från företaget som ställt hit träden. Hon förklarade med stor entusiasm för oss att den lila-blommande saken minsann inte var någon dussinprodukt. Bladen och blommorna var gjorda av kvalitativ, icke-blekbar plast; solen kunde ösa sin strålning över dem, det gick att ha dem ute, inne, vartsomhelst: bladen skulle förbli desamma, utlovade hon.Träden står i krukor i något slags erzats-material, som ska få det att se ut som jord. Grenarna är instuckna och fastklistrade i hål i vad som verkar vara riktiga trädstammar. Träden är alltså död ved (utan vedätande insekter) med plastgrenar och plastblad. Vanligtvis passerar jag träden utan att tänka på dem på väg till toaletten eller pentryn. Men en morgon blir jag stående. Känner på de lila blommorna, de uv-resistenta evighetsbladen. Upptäcker infästningen där grenen limmats fast. Där ved och plast möts. Tänker på Pettson och Findus-berättelsen, där gubben skadar foten och katten och han bygger en julgran av pinnar och lim. Det är kanske så man ska tänka på dessa ting i korridoren: hellre träd av plast, än inga alls? Som om vi företagare som delar kontorslokalerna, likt gubben Pettson, vore rörelsehindrade och inte under några omständigheter kunde få tag på levande växter? Handfallna är vi åtminstone, i och med att ett företag, som anlitar andra företag, råder över de gemensamma utrymmena.Det är när jag ska hämta vatten till mina fyra krukväxter – varav en, fikusen, håller på att dö, jag förstår inte varför – som jag blir stående framför plastträden. Vad väcker fenomenen omkring oss för tankar? Jag minns en gång i slovakiska Karpaterna sommaren 2008 (strax innan jag blev våldsamt magsjuk efter att ha druckit bäckvatten bemängt med något djurs fekalier) när jag stannade på en bro över en framrusande älv. Jag drabbades av vad som måste kallas akut häpnad inför gravitationen och vattnets beteende i landskapet. Det var en slags en hydrologisk eureka. Tänk att hela det här systemet funkar! Avdunstning, moln, snö, regn, berg, rännilar, bäck, å, flod, sjö, hav. Runt, runt, runt. Av sig självt. Det bara kommer. Kom vatten hit i isklot indrämmande i planeten. Blev hav, blev ånga, moln, regn. Flödade, forsade, forsar, strömmar, rinner, tar sig fram, ringlar, eroderar, fyller upp, fylls av liv, fortsätter. Himlakroppens olika processer som fortgår utan att människan behöver göra någonting.Förundran inför lindbladet. Att det faller. Multnar. Blir mat för mask. Jord. Att bladet kommer – inrullat i nåt slags vårpaket. Tittar fram. Hej! Vecklas ut. Får blommor intill sig. Oräkneliga antal humlor, bin, som äter det söta. Lindblomshonung. Lindblomste. Madeleinekaka doppad i det. Allt detta liv som flytt förbi, som blir, ska bli. När jag står i korridoren på jobbet och tittar på pilträdet och det lila-blommande trädet, framträder andra tankar. Jag tänker på limmet, vem som stuckit in dessa grenar i de borrade hålen. Vem borrade? Plastträden väcker tankar om fabriker, fossila resurser och en annan form av förundran: varför det ska vara så svårt att be oss som jobbar här att hjälpas åt att vattna verkliga träd? Blad renar luft, men inte plastblad. Blad äter koldioxid och vatten, skapar syre och socker, men inte plastblad. Blad doftar, det gör också plastblad – men av plast. Plastblad växer inte. Dör inte. Lever inte. Varför denna död som ska likna liv? Om konturerna av det levande – omformade till döda ting, varor av ettor och nollor, plast och betong – förutsätts kunna ersätta växters och djurs vävnad, läten, lukter, rörelser, förlopp från frö till mognad och död, ersätta den outgrundlighet som bor i själva det faktum att något upprätthålls utanför människans makt – kan vi då ersätta allt? Kram med hjärtemoji. Skog med katalog. Myr med motorväg. Samtal med meddelandetråd?Men skulle det verkligen vara bättre med riktiga träd som stod i korridoren och vissnade? frågar någon – utan att betänka huruvida ordet ”bättre” är det lämpliga i sammanhanget.Att jämföra interaktionen med plastträd med det att vistas ute i luften, på marken, bland träden, med kroppen, i det levande, kan aldrig gå ut på att värdera vad som är bäst. På samma sätt som att det vore befängt att påstå att två timmar i verkligheten där man hackar morot, kokar soppa och bakar bröd tillsammans med sina barn, vore bättre än att sugas in i en fantastisk film på bio. Linden utanför mitt fönster är inte bättre än de två plastträden i korridoren. Mina krukväxter är inte bättre. Planeten är inte bättre än människornas samhällen. Fenomenen är annorlunda, radikalt annorlunda. Så annorlunda något kan bli. Vad som kännetecknar hundra gammeltallar på en solig höjd är inte att de är bättre än, säg, tolv tusen pappemballage för Muminmuggar. Försök paketera porslin i ett gammalt träd. Pappkartonger är bättre än gamla träd på att vara pappkartonger. På samma sätt som plastträd är bättre på att stå för evigt ovattnade, blommande alla kommande dagar i en korridor, än dödliga växter. Jag betvivlar inte den stolthet, ja, ömhet som kvinnan från plastträdsföretaget uttryckte när hon ställde hit växterna som inte växer. Men frågan är: ska vi nöja oss med människoskapade representationer i varuform av planetens levande mångfald, denna som de industriella samhällena håller på att utrota? Det vill säga: vad händer när mänskliga artefakter – bilder, poster på sociala medier, träd som aldrig slutar blomma – börjar betyda samma sak som lindbladet söndersmulat i ens hand om hösten? Lukten vi känner när bladgojset förs mot näsan? Naturen är knappast bättre än människans skapelser. Naturen är blöt, brant, farlig, fylld av virus och bakterier. Den biter, sticker, bränner, skapar andfåddhet. Naturen är geggig, den dör. Den gör inte som vi vill. Ändå står något på spel i det sorglösa omformandet av planetens oöverskådliga förlopp till döda ting på en marknad. När jorden och haven fylls på av evighetsplaster. När cancerframkallande ämnen från olika produkter kommer med vattnet i kranen, in i barnens törstiga munnar. När det radioaktiva skräpet ska ligga tryggt i marken i 100 000 år. När biosfären, hemmet för allt känt liv, hettas upp för hundratals tusen år framöver, utan att någon vet vad som ens kan leva i en sådan värld. Jag dristar mig att påstå: människor som på djupet, åtminstone en gång, har häpnat inför trädens liv, kommer att känna sig missnöjda med plastträd. Inte för att plastträden är sämre. Utan för att de inte är träd.Jonas Grenförfattare

men vem att av allt kom inte jag blir varf lyssna lever planeten linden jord utan blev hej kram samtal runt naturen uppt skog riktiga sveriges radio play blad tittar myr bladen vanligtvis lukten pettson

Avs.222 - ”vi tittar på flera alternativ, inte bara V85”

Travpodden

Play Episode Listen Later Feb 20, 2025 68:32

I avsnitt 222 av Travpodden sponsras av Trauktion.se Gäst: Hasse Lord Skarplöth ∙ Hasse Lord Skarplöth gästar ∙ V85 eller inte, det beslutade styrelsen egentligen. ∙ Såg Hasse beslutet som ett misslyckande? ∙ Hur påverkas han av en ny styrelse? ∙ Återbetalningen på V5 och DD ∙ Starten för Daily 5 ∙ Självkritiken runt fonderingen ∙ Fler poolspel ∙ Montésporten …och mycket mer! Missa inte sändningen på lördag kl 13.00, se den här! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

sj inte bara mont missa bes fler alternativ hasse flera v5 tittar

SEXUELLT NEGATIVA TROSOR BLIR KONST

Verklighetschecken

Play Episode Listen Later Dec 7, 2024 60:20 Transcription Available

INSAMLING. 5 år i trogen samhällskritisk tjänst, men nu slocknar poddens trogna och tidigare så välfungerande dator så pass ofta, så att vi har fått rådet av en kunnig person som tog pulsen på datorn att det är dags att pensionera långköraren en gång för alla. Tittar man på priserna så skulle vi komma undan med mindre nu om man passar på i dessa rea-tider, men för att få tag på en som även den kommer funka bra och kunna bli en långkörare, så pratar vi närmare 10 000 för att garanterat få en som funkar i långa loppet. Vilket vore en önskedröm att få, så att vi inte snart är tillbaka på ruta ett igen och måste starta en ny insamling. Tänk om drömmen blir verklighet nu i dessa rea-tider:Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: GåvaKonstiga länder får konstiga idéer, och vilket land har blivit konstigast - om inte Sverige... på så många sätt? Det är inte varje dag som man får gräva sig igenom ett mindre berg av inskickade trosor som har burits under en "negativ sexuell upplevelse," för att hitta dagens konstiga huvudämne som kallas... konst. Missa inte det här programmet!Vilka gäster ska ta sig igenom dessa ämnen denna lördag den 7 december då? Jo, både Johan och Elisabeth är på hugget och redo att snacka om:* Sexuellt negativa trosor blir konst.* Här har vi någonting som vänstern aldrig kan kalla rasistisk eller kvinnohatande... eller?* Att se ner på den som gör karriär.* Den 11-årige sonens förhör.... som nästan blev ihjälkörd.* En objektiv människa... en omöjlighet?* Protesterna vi hatade, men som kanske gynnar oss i slutänden.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:ENKELBILJETT FRÅN SNÖGLOB TILL SKITGLOBhttps://www.spreaker.com/episode/enkelbiljett-fran-snoglob-till-skitglob--63069965Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 14 december 2024Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEAdventures With Purposehttps://www.youtube.com/@AdventuresWithPurpose/videosJOHANSILOhttps://www.imdb.com/title/tt14688458/ELISABETHSläpp tagethttps://www.imdb.com/title/tt27410895/

radio protests feminism politik att sverige demonstrations blir vilka palestina missa vilket podd negativa polisen konst brott socialdemokraterna tittar comf feminister protesterna sexuellt invandring trosor insamling poddtoppen

"7 av 10 barn tittar på skärm precis innan de ska sova"

TV4Nyheterna Radio

Play Episode Listen Later Dec 4, 2024 1:41

Nyheterna 08:30

barn innan precis sova tittar nyheterna

Anders Egelrud, VD Stockholm Exergi: ”Att den gröna omställningen inte sker gör mig orolig”

Play Episode Listen Later Nov 9, 2024 34:59

Hör Anders Egelrud VD för Stockholm Exergi i veckans lördagsintervju, om utmaningarna med koldioxidlagring, oron för att omställningen går för långsamt och de höga fjärrvärmepriserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här i Sverige är fjärrvärmeföretaget Stockholm Exergi ett av de som nu står i startgroparna för att på allvar satsa på Bio-CCS - som innebär att de eldar biomassa - restprodukter från skogsindustrin - och i den processen skiljer de ut koldioxiden för att sedan lagra den i marken.Anders Elgerud som är VD för Stockholm Exergi storsatsar nu på den nya tekniken. Nu i höst fick företaget tillstånd för att bygga Sveriges första storskaliga anläggning för att fånga in biogent koldioxid - så kallat Bio-CCS - och lagra den i marken istället för att släppa ut den i luften.Men är koldioxidlagring verkligen räddningen för klimatet - eller innebär metoden tvärtom att vi anstränger oss mindre för att få ner de totala utsläppen?”Vi säger inte att det här är den enda lösningen för att nå klimatmålen. Det är många pusselbitar för att vi ska nå klimatmålen. Det första och viktigaste är att alla företag reducerar sina fossila utsläpp och där har vi fortfarande en lång väg att gå i många sektorer. Det andra är att vi måste titta på olika former att också ta bort koldioxiden, för vi har en stor skuld också om vi ska nå tvågradersmålet. Det kommer kräva koldioxidinfångning i stor skala i världen annars är vi inte i närheten av "tvågradersmålet”, säger Anders Egelrud.Den gröna omställningenDen senaste tiden har flera företag i den gröna industrin drabbats av bakslag - bland annat batterifabriken Northvolt står inför ekonomiska utmaningar- och LKAB har pausat sin produktion av fossilfritt stål i Kiruna. Det har inte påverkat investeringsviljan till Stockholm Exergi, men Anders Egelrud blir ändå påverkad: ”Att den gröna omställningen inte sker gör mig orolig, för den är otroligt viktig”, säger han.Bakslagen har lett till flera ifrågasatt om staten verkligen ska vara med och stötta bolagen. Men enstaka bakslag från inte bli en förevändning för att staten drar sig tillbaka, menar Egelrud. Staten måste vara långsiktig i sina stöd om den gröna omställningen ska bli av, menar Anders Egelrud:”Tittar vi historiskt är det mycket av den industri som vuxit fram som initialt har haft stöd av olika slag. Tittar vi på fossilindustrin i Europa idag så får den 50 miljarder euro i stöd årligen - så då kan man jämföra med de stödpaket som gått till Northvolt och grönt stål som väldigt, väldigt små.”Omvänd auktionAnders Egelrud talar också i egen sak - även Stockholm Exergis satsning på koldioxidinfångning behöver statliga stöd.Just nu pågår en så kallad omvänd auktion - där de företag som kan samla in mest koldoixid för minst pengar kommer att få dela på 36 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Ett statligt stöd tillsammans med privata investeringar och stöd från EU:s innovationsfond är en nödvändighet för att satsningarna överhuvudtaget ska bli av, säger Egelrud.”Vi är beroende av den här triaden av investeringar till vår anläggning. Får vi ihop triaden kan vi göra investeringen, faller någon av delarna bort kommer vi inte gå till ett investeringsbeslut”. Gäst: Anders Egelrud, VD Stockholm ExergiProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Daniel Värjö, reporter Klotet Producent: Marie Nilsson BoijTekniker: Heinz Wennin

men european union europa stockholm att sverige ett inte sveriges lyssna vd mig staten den gr sker northvolt kiruna omv omst sveriges radio play tittar orolig lkab ekots

#469. Intervju: Entreprenörerna Erik Lundgren & Andreas Wilhelmsson avslöjar sitt nya genombrott mot framtidens mat

Johannes Hansen Podcast

Play Episode Listen Later Oct 16, 2024 92:00

"Tittar vi på hur mycket tid du spenderar med en affärspartner. Du spenderar ju mer tid med att bygga bolagen än med din familj."

europa andreas johannes kom sveriges intervju sitt lundgren avsl entrepren framtidens tittar genombrott wilhelmsson

Präster med gäster tittar på tv- Smärtpunkten. Gäst: Helena von Zweigbergk

Play Episode Listen Later May 31, 2024 43:17

I det här avsnittet gästas Rebecka och prästkollegan Lotta Fång av författaren Helena von Zweigbergk. Helena har valt att samtala kring en av vårens mest talade tv-serier, SVTs dramaserie Smärtpunkten. Den skildrar Lars Noréns arbete med uppsättningen av 7:3. Både serien och verkligheten väcker många frågor om människans villkor, ansvar och skuld. En grundsten i kristendomen är ju att vi får börja om, Gud översköljer oss med kärlek oavsett vilka vi är. Men finns det ändå en gräns? Var går den i så fall? Hur ska vi lyckas ha hopp om vi inte får vara lite naiva? Och är det hårdaste straffet för verklighetens våldsbrottslingar att de aldrig kommer ifrån sig själva? Vi pratar också om när man har sonat sitt brott och Rebecka berättar om sin alldeles egna tolkning av skärselden.

men var sm ster gud medg st helena tittar svts lars nor zweigbergk

100. Präster med gäster tittar på tv- Somebody, somewhere. Gäst: Åsa Larsson

ett ster larsson medg somebody somewhere tittar

Play Episode Listen Later Apr 17, 2024 44:03

Det här avsnittet gästas vi av författaren Åsa Larsson. Hon har fångats av tv-serien Somebody, somewhere. En serie som kretsar kring den medelålders kvinnan Sam som motvilligt flyttar tillbaka till sin hemstad när hennes syster blir obotligt sjuk. Väl där möter hon en gammal skolkompis, Joel, som driver en queer svartklubb inhyst i kyrkans källare. Sam och Joel utvecklar en intensiv vänskap och är plötsligt i vuxen ålder lika oskiljaktiga som två tonårsbästisar. Vi följer de här två outsidervännerna och deras krets, i en vardag skildrad med en kärleksfull och humoristisk blick. Ett samtal om stark vänskapskärlek, om förändring i små steg, om respekten till en småstad och inte minst- om en lovsång till kyrkan.

Präster med gäster tittar på tv- Himmel över Berlin. Gäst: Richard Dinter

Play Episode Listen Later Mar 15, 2024 39:53

Nytt avsnitt i vår tv-säsong! Vi gästas av filmaren Richard Dinter som valt Wim Wenders film Himmel över Berlin. I den klassiska åttiotalsfilmen rör sig två änglar i och ovanför Berlin. Vi ser brottstycken ur människornas liv och hör deras tankar genom änglarna. Människorna ser dom inte, men visst måste de känna att det finns någon där, just när de är som mest ensamma? Snart förstår vi att en av änglarna är trött på det andliga. Han längtar efter att bli konkret, att precis som människan få stå i en schabbig kiosk och dricka en kopp kaffe, eller ta av sig skorna och sträcka på tårna . Richard Dinter såg filmen både som tjugoåring och som femtioåring. Det blev två olika upplevelser men det som stannar kvar är känslan av att vara tillfällig och evig på samma gång. Kan den känslan lindra den existentiella ensamheten? Och hur ska man tolka en ängels längtan efter att bli människa? Är det så enkelt som att det gudomliga finns i det konkreta? Välkomna att lyssna på andra avsnittet av vår tv-säsong. Ett samtal om att söka det obegripliga. Det som kan kallas Gud, eller om man vill, något helt annat.

berlin ett himmel nytt ster snart gud wim wenders medg tittar d'inter

98. Präster med gäster tittar på tv- Den oändliga historien. Gäst: Mats Strandberg

Play Episode Listen Later Feb 15, 2024 43:11

Vi är tillbaka! Den här våren kommer vi göra färre men längre avsnitt under rubriken "Präster med gäster tittar på tv". Vi bjuder in gäster som berättar om en film eller tv-serie som berört och påverkat dem genom livet. Först ut är författaren Mats Strandberg som blev betagen av Den oändliga historien när han var nio år gammal. Det vill säga ungefär lika gammal som filmens huvudperson, Bastian. Den retade pojken som nyss förlorat sin mamma, kommer över en bok på ett antikvariat. Han lägger sig på golvet på skolans vind och flyr in i världen mellan bokpärmarna. En värld där riket Fantasien är hotat av det stora Ingentinget. Bastian dras in i berättelsen och inser snart att han själv har huvudrollen. Följ med oss in i Den oändliga historien, med eller utan att ha sett filmen. Dagdrömmer de flesta barn precis som Bastian, eller är det ett utdöende tillstånd? Hur håller man fantasin vid liv genom hela livet? Och varför känns filmen mer aktuell än någonsin? Vi vrider och vänder på filmen, oss själva och de bibliska kopplingarna.

pr ster historiens bastian fantasien medg tittar mats strandberg dagdr

719. Vattnet Går - Jessica Lasses, "Han tittar in i min själ"

Vattnet går

Play Episode Listen Later Feb 5, 2024 65:27

Vi välkomnar influencern och poddaren Jessica Lasses som berättar om hennes tvivelaktiga tankar kring att bli förälder och hur hennes båda graviditeter påverkades stort av stora och svåra sorger. Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast programledare lasses vattnet tittar nina campioni

Kvällspasset med Rasmus Persson: Vad tittar du på just nu?

Kvällspasset i P4

Play Episode Listen Later Dec 25, 2023 63:00

Vi tar fasta på en av julhelgens vanligaste aktiviteter: att sitta och glo. Lyssnarna avlägger rapporter om vad de har framför ögonen precis just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Du hör bland annat om en Scootertokig familj (ja, bandet), katten och hönan som bor ihop och så blir det julfilmstävling!I extramaterialet ringer Rasmus och Hanna upp Adam ”helt kort” Bergsten.

med ett lyssna rasmus p4 persson sveriges radio play lyssnarna tittar nu? bergsten rasmus persson

Uppesittarkväll 2023

Fyra meter

Play Episode Listen Later Dec 23, 2023 83:10

Den 23 december eller "dan före dan", som vi skämtsamt brukar säga, bjuder vi in våra goda vänner Albin Olsson och Nisse Hallberg. Tillsammans drar vi oss till minnes episoder ur våra liv. Vi besöker Hallandsåsen. Tittar in på Katarina Östra daghem en het eftermiddag 1989, samt besöker Kungälvs flottaste casino. och - nu är det jul! glöm inte våra grannar borta i Ukraina! https://www.defendukraine.org/donate Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast tillsammans ukraina kung katarina tittar nisse hallberg hallands uppesittarkv albin olsson

Nej men Extra - Är det så farligt att min kille tittar på porr

Nej men ärligt

Play Episode Listen Later Jul 9, 2023 17:06

Vi gästas av Dasha och Alexandra från podden "Ord och alla visor" och hjälper lyssnare med deras problem. Porr var en tydlig vattendelare. Var drar man gränsen för vad som är ok eller inte att ens kille tittar på. Dessutom - hur mycket är vi villiga att betala för våra bröllop?

var dessutom ord porr kille farligt tittar

Avsnitt 399: Forskningen på om träning ger ökad livslängd

Tyngre Träningssnack

Play Episode Listen Later Jul 5, 2023 86:15

Marcel Ballin är tillbaka som bäst i Tyngre Träningssnack och den här gången diskuterar vi dels en del kring hur det går till när man doktorerar och försvarar sin avhandling, dels hur forskningen verkligen ser ut när det gäller träning och ökad livslängd. Det kan kännas som en självklarhet att träning förlänger livet men i själva verket är nästan allting baserat på högst osäkra observationsstudier och när man försöker titta på frågan med bättre metoder så blir det ofta så att man inte finner någon effekt alls eller att storleken på effekten har minskat betydligt. De bättre metoderna har dock även de sina brister i att det är svårt att titta på de stora skillnaderna i daglig fysisk aktivitet som vi kan se mellan människor i samhället. Tittar vi till exempel på tvillingar så finns det enäggstvillingar som skiljer sig åt när det gäller mängden träning de utför men skillnaderna är inte så stora, framför allt inte om man ska titta över vanor som pågår i många år. Och försöker vi oss på interventionsstudier så är det svårt att få människor att förändra sina vanor över tid samtidigt som de mest inaktiva personerna inte ens ställer upp som försökspersoner från start. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Gudiol är bortrest med dåligt ljud och hungrig mage (00:03:25) Wille har försökt deffa efter en vår med mycket snacks (00:08:16) Marcell Ballin är tillbaka som gäst (00:11:11) Marcells avhandling och hur processen går till när man ska disputera (00:23:42) Syftet och slutsatserna i Marcells avhandling (00:31:13) Varför frågan kring fysisk aktivitet och livslängd fortfarande är intressant (00:35:55) Slutsatsen i Marcels avhandling är att vi inte har någon stark evidens för att träning förlänger livet (00:43:17) Hur Marcels gick till väga för att komma fram till slutsatsen (00:51:59) Jacob har svårt att köpa att träning inte skulle kunna ha en effekt (01:02:12) Kanske behövs det mindre fysisk aktivitet än man tidigare trott? (01:07:13) Ska man fortsätta ge ett råd när rådet inte verkar få en effekt? (01:20:05) Beteendeförändringar är svårt och vi har sällan bra metoder för att få till dem

varf ska wille kanske syftet forskningen tittar livsl marcels slutsatsen gudiol

66. Julia tittar på duv-porr