Podcasts about tittar

Avsnitt 280. Nextory blir först med att skapa en AI-baserad sökmotor för att förbättra lyssnarnas möjligheter att hitta sin nästa bok. En positiv nyhet för alla inblandade. Lind & Co:s författare Peter Barlach har kämpat länge för att slå igenom. När alla mer eller mindre gett upp, trots att man uppskattat böckerna, så slår det till tack vare en  jublande recension på sociala medier. Förläggaren ger oss detaljerna. Författaren Stina Jackson har gått i närkamp på sociala medier med kulturelitens syn på läsandet. Vi bidrar med lite eldunderstöd. Audible vill satsa i Italien och köpa upp alla förlags böcker för en spottstyver för att sedan spela in de flesta med hjälp av AI. De möts med en viss nyfikenhet från förlagens sida, något som bara kan fungera på en marknad där ljudboken är svagt utvecklad. Bookbeat lanserar en ny sorts abonnemang för de som hoppar av. För en dryg euro får du sex timmars lyssning i månaden. Ett experiment de testar på alla sina marknader. En inte helt oäven idé när man förstår drivkraften bakom. Bonnierägda Gutkind gör återigen en storförlust. 25 miljoner kronor back 2024. Vi hör Håkan Rudels resonemang bakom siffrorna och konstaterar att förläggaren och journalisten hamnar i var sin ringhörna när vi funderar över satsningen. I USA visar den oberoende bokhandeln (ABA) en fantastisk tillväxt. Plus 200 nya boklådor för fjärde året i rad. Samtidigt som den politiska pressen utifrån sätter sina spår. Slutligen. Ett samtal  med Piratförlagets nya huvudägare, Erik Titusson. Hur vill han använda sin position?   00 22         Nextorys AI-bibliotekarie 03 22         Peter Barlachs oväntade genomslag 07 10         Stina Jackson på krigsstigen 12 11         Audibles AI-satsning i Italien 14 52         Minibookbeat – ett experiment 16 08         Bonniers gör en storförlust i Danmark 20 37         2024 – den amerikanska bokhandelns bästa år 22 20         Samtal med Piratförlagets nya huvudägare

Avsnitt 278. Årsstämman i Förläggareföreningen blev en smått kaosartad tillställning och den gamla feodala ordningen i föreningen visade sitt moderna ansikte. Ett ansikte som visade att man inte är så toleranta som man vill verka vara. Så i jakten på att stoppa icke önskvärda ledamöter blev det en aning stökigt på mötet. Journalisten sticker ut hakan och förslår att ordföranden avgår på grund av oskicklig hantering. Storytel rör om i sin ledningsgrupp. En händelse som kräver sin kremlolog. Vi ställer gärna upp. Av en tillfällighet såg journalisten att Amazon.se har en prisbild på engelsk litteratur som ligger långt, långt under alla konkurrenter med marginaler som verkar ogenomtänkta. Är det AI-tekniken som löper amok eller någon anställd som sover på jobbet? Förläggaren minns en redaktör av den oumbärliga sorten. Här staplar han superlativerna över en yrkeskarriär som vi gärna lyfter fram. Journalisten pratar böcker framför förlaget Volantes vd Tobias Nielséns bokhylla. Det blir till en resa genom minnen och intellektuella erövringar.   00 22         Ett kaosartat styrelseval 09 40         En överrock i Storytels förlagsdel 13 59         Amazon verkar sakna koll 17 37         Farväl Eva Halldinger 22 43         Tobias Nielséns bokhylla

Regeringens industrisamordnare tycker att myndigheter sätter krokben för industrin och hon vill ändra myndigheternas uppdrag för att snabba på den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Alvendal är chef för statliga Accelerationskontoret och en av regeringens två industrisamordnare med uppdrag att underlätta industrins gröna omställning. Hon har tidigare varit moderat borgarråd i Stockholm.Den gröna omställningen i Sverige har drabbats av flera bakslag på senare tid. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs och andra satsningar har skjutits på framtiden, avslutats eller flyttas utomlands – alltmedan USA:s president Trump skapar osäkerhet i den globala ekonomin genom sina tullutspel. Men Kristina Alvendal säger att omställningen rullar på även om det går dåligt för vissa företag.”Tittar man på hur det ser ut i hela landet, alla de hundratals företag som för flera år sedan påbörjade investeringar och förändringar i produktionslinan, så rullar den på”, säger hon.Enligt Kristina Alvendal är långsamma tillståndsprocesser i svenska myndigheter ett av de stora problemen för företagen i den gröna omställningen.”Jag skulle säga att en av Sveriges akilleshälar just nu är att det är statliga myndigheter som lägger krokben för väldigt många av de företag och de affärsidéer som skulle kunna göra att det går fortare och att Sverige verkligen går i bräschen”, säger Kristina Alvendal.När nya industrier ska etableras, uppstår ofta målkonflikter. Klimatnytta, arbetstillfällen och satsningens ekonomiska vinst, kan ställas mot till exempel påverkan på den lokala miljön, samers rättigheter eller försvarsmaktens intressen. Men enligt Kristina Alvendal bör inte en myndighet få överklaga en annan myndighets beslut på samma sätt som idag.”Den här typen av överklaganden är faktiskt någonting som försenar och försämrar för Sveriges totala möjligheter att ställa om och genomföra den gröna omställningen. I slutändan innebär ju det här att det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030 och får betala böter till EU. Det är en ordning som är helt orimlig”, säger Kristina Alvendal.Om du får bestämma, då får försvaret inte överklaga någonting som Trafikverket har bestämt, därför att ni tycker att det försenar processen, är det så?”Vi har sagt att det är rimligt att begränsa möjligheten. Exakt hur den här uppmaningen eller instruktionen till myndigheterna kan utformas håller nu Accelerationskontoret på att utreda och diskutera med massor av olika parter”, säger Kristina Alvendal.Också i Accelerationskontorets verksamhetsbeskrivning riktas kritik mot myndigheter, där står att: ”Svenska myndigheter, insatser och ramvillkor kan se fullt tillräckliga och ändamålsenliga ut i teorin, men in praktiken interagera på oförutsedda och elakartade sätt”.Regeringen och Sverigedemokraternas har vidtagit en rad åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna i den gröna omställningen och den 1 januari ändras miljöbalken i samma syfte. Kortade ledtider när det gäller detaljplaner och bygglov utreds just nu.”Vi får väl se om det räcker. Det här var ju också någonting som jag tog upp i min expertrapport i produktivitetskommissionen, så det som ligger på bygglovssidan, det är ju en direkt följd av att flera aktörer har uppmärksammat år efter år efter år, regering efter regering på att det går för långsamt. Och nu har uppenbarligen den sittande regeringen tillsatt ett antal utredningar som tittar på det här. Men det räcker ju inte med en utredning. Man måste ju fatta beslut. Och sen ska det implementeras. Och det är ju nästa del som Sverige behöver bli bättre på. Man kan inte bara stifta lagen, de måste implementeras också”, säger Kristina Alvendal.Gäst: Kristina Alvendal, industrisamordnare och chef för statliga Accelerationskontoret Programledare: Per Bergfors NybergKommentar: Pär Ivarsson, Ekonomiekot Producent: Maja LagercrantzTekniker: Erik RunesonIntervjun spelades in fredagen den 2 maj 2025

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Ola har läst en bok om internets historia och pratar om huruvida Klas Östergren är vår tids Skunkdagboksskribent. Jonatan pratar om att Arbogakvinnan verkar jobbig. Bok som refereras: Joanne McNeil - Lurking: How a Person Became a User

Det står några plastträd i korridoren på Jonas Grens kontor. De väcker frågor. Men väldigt annorlunda frågor än riktiga träd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är banalt, klichémässigt, att konstatera, men plastträden som min hyresvärd har placerad i korridoren utanför mitt arbetsrum – något slags pilträd och en lila-blommande sak – är inte levande. En dag träffade vi kvinnan från företaget som ställt hit träden. Hon förklarade med stor entusiasm för oss att den lila-blommande saken minsann inte var någon dussinprodukt. Bladen och blommorna var gjorda av kvalitativ, icke-blekbar plast; solen kunde ösa sin strålning över dem, det gick att ha dem ute, inne, vartsomhelst: bladen skulle förbli desamma, utlovade hon.Träden står i krukor i något slags erzats-material, som ska få det att se ut som jord. Grenarna är instuckna och fastklistrade i hål i vad som verkar vara riktiga trädstammar. Träden är alltså död ved (utan vedätande insekter) med plastgrenar och plastblad. Vanligtvis passerar jag träden utan att tänka på dem på väg till toaletten eller pentryn. Men en morgon blir jag stående. Känner på de lila blommorna, de uv-resistenta evighetsbladen. Upptäcker infästningen där grenen limmats fast. Där ved och plast möts. Tänker på Pettson och Findus-berättelsen, där gubben skadar foten och katten och han bygger en julgran av pinnar och lim. Det är kanske så man ska tänka på dessa ting i korridoren: hellre träd av plast, än inga alls? Som om vi företagare som delar kontorslokalerna, likt gubben Pettson, vore rörelsehindrade och inte under några omständigheter kunde få tag på levande växter? Handfallna är vi åtminstone, i och med att ett företag, som anlitar andra företag, råder över de gemensamma utrymmena.Det är när jag ska hämta vatten till mina fyra krukväxter – varav en, fikusen, håller på att dö, jag förstår inte varför – som jag blir stående framför plastträden. Vad väcker fenomenen omkring oss för tankar? Jag minns en gång i slovakiska Karpaterna sommaren 2008 (strax innan jag blev våldsamt magsjuk efter att ha druckit bäckvatten bemängt med något djurs fekalier) när jag stannade på en bro över en framrusande älv. Jag drabbades av vad som måste kallas akut häpnad inför gravitationen och vattnets beteende i landskapet. Det var en slags en hydrologisk eureka. Tänk att hela det här systemet funkar! Avdunstning, moln, snö, regn, berg, rännilar, bäck, å, flod, sjö, hav. Runt, runt, runt. Av sig självt. Det bara kommer. Kom vatten hit i isklot indrämmande i planeten. Blev hav, blev ånga, moln, regn. Flödade, forsade, forsar, strömmar, rinner, tar sig fram, ringlar, eroderar, fyller upp, fylls av liv, fortsätter. Himlakroppens olika processer som fortgår utan att människan behöver göra någonting.Förundran inför lindbladet. Att det faller. Multnar. Blir mat för mask. Jord. Att bladet kommer – inrullat i nåt slags vårpaket. Tittar fram. Hej! Vecklas ut. Får blommor intill sig. Oräkneliga antal humlor, bin, som äter det söta. Lindblomshonung. Lindblomste. Madeleinekaka doppad i det. Allt detta liv som flytt förbi, som blir, ska bli. När jag står i korridoren på jobbet och tittar på pilträdet och det lila-blommande trädet, framträder andra tankar. Jag tänker på limmet, vem som stuckit in dessa grenar i de borrade hålen. Vem borrade? Plastträden väcker tankar om fabriker, fossila resurser och en annan form av förundran: varför det ska vara så svårt att be oss som jobbar här att hjälpas åt att vattna verkliga träd? Blad renar luft, men inte plastblad. Blad äter koldioxid och vatten, skapar syre och socker, men inte plastblad. Blad doftar, det gör också plastblad – men av plast. Plastblad växer inte. Dör inte. Lever inte. Varför denna död som ska likna liv? Om konturerna av det levande – omformade till döda ting, varor av ettor och nollor, plast och betong – förutsätts kunna ersätta växters och djurs vävnad, läten, lukter, rörelser, förlopp från frö till mognad och död, ersätta den outgrundlighet som bor i själva det faktum att något upprätthålls utanför människans makt – kan vi då ersätta allt? Kram med hjärtemoji. Skog med katalog. Myr med motorväg. Samtal med meddelandetråd?Men skulle det verkligen vara bättre med riktiga träd som stod i korridoren och vissnade? frågar någon – utan att betänka huruvida ordet ”bättre” är det lämpliga i sammanhanget.Att jämföra interaktionen med plastträd med det att vistas ute i luften, på marken, bland träden, med kroppen, i det levande, kan aldrig gå ut på att värdera vad som är bäst. På samma sätt som att det vore befängt att påstå att två timmar i verkligheten där man hackar morot, kokar soppa och bakar bröd tillsammans med sina barn, vore bättre än att sugas in i en fantastisk film på bio. Linden utanför mitt fönster är inte bättre än de två plastträden i korridoren. Mina krukväxter är inte bättre. Planeten är inte bättre än människornas samhällen. Fenomenen är annorlunda, radikalt annorlunda. Så annorlunda något kan bli. Vad som kännetecknar hundra gammeltallar på en solig höjd är inte att de är bättre än, säg, tolv tusen pappemballage för Muminmuggar. Försök paketera porslin i ett gammalt träd. Pappkartonger är bättre än gamla träd på att vara pappkartonger. På samma sätt som plastträd är bättre på att stå för evigt ovattnade, blommande alla kommande dagar i en korridor, än dödliga växter. Jag betvivlar inte den stolthet, ja, ömhet som kvinnan från plastträdsföretaget uttryckte när hon ställde hit växterna som inte växer. Men frågan är: ska vi nöja oss med människoskapade representationer i varuform av planetens levande mångfald, denna som de industriella samhällena håller på att utrota? Det vill säga: vad händer när mänskliga artefakter – bilder, poster på sociala medier, träd som aldrig slutar blomma – börjar betyda samma sak som lindbladet söndersmulat i ens hand om hösten? Lukten vi känner när bladgojset förs mot näsan? Naturen är knappast bättre än människans skapelser. Naturen är blöt, brant, farlig, fylld av virus och bakterier. Den biter, sticker, bränner, skapar andfåddhet. Naturen är geggig, den dör. Den gör inte som vi vill. Ändå står något på spel i det sorglösa omformandet av planetens oöverskådliga förlopp till döda ting på en marknad. När jorden och haven fylls på av evighetsplaster. När cancerframkallande ämnen från olika produkter kommer med vattnet i kranen, in i barnens törstiga munnar. När det radioaktiva skräpet ska ligga tryggt i marken i 100 000 år. När biosfären, hemmet för allt känt liv, hettas upp för hundratals tusen år framöver, utan att någon vet vad som ens kan leva i en sådan värld. Jag dristar mig att påstå: människor som på djupet, åtminstone en gång, har häpnat inför trädens liv, kommer att känna sig missnöjda med plastträd. Inte för att plastträden är sämre. Utan för att de inte är träd.Jonas Grenförfattare

I avsnitt 222 av Travpodden sponsras av Trauktion.se Gäst: Hasse Lord Skarplöth ∙ Hasse Lord Skarplöth gästar ∙ V85 eller inte, det beslutade styrelsen egentligen. ∙ Såg Hasse beslutet som ett misslyckande? ∙ Hur påverkas han av en ny styrelse? ∙ Återbetalningen på V5 och DD ∙ Starten för Daily 5 ∙ Självkritiken runt fonderingen ∙ Fler poolspel ∙ Montésporten …och mycket mer! Missa inte sändningen på lördag kl 13.00, se den här! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

INSAMLING. 5 år i trogen samhällskritisk tjänst, men nu slocknar poddens trogna och tidigare så välfungerande dator så pass ofta, så att vi har fått rådet av en kunnig person som tog pulsen på datorn att det är dags att pensionera långköraren en gång för alla. Tittar man på priserna så skulle vi komma undan med mindre nu om man passar på i dessa rea-tider, men för att få tag på en som även den kommer funka bra och kunna bli en långkörare, så pratar vi närmare 10 000 för att garanterat få en som funkar i långa loppet. Vilket vore en önskedröm att få, så att vi inte snart är tillbaka på ruta ett igen och måste starta en ny insamling. Tänk om drömmen blir verklighet nu i dessa rea-tider:Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: GåvaKonstiga länder får konstiga idéer, och vilket land har blivit konstigast - om inte Sverige... på så många sätt? Det är inte varje dag som man får gräva sig igenom ett mindre berg av inskickade trosor som har burits under en "negativ sexuell upplevelse," för att hitta dagens konstiga huvudämne som kallas... konst. Missa inte det här programmet!Vilka gäster ska ta sig igenom dessa ämnen denna lördag den 7 december då? Jo, både Johan och Elisabeth är på hugget och redo att snacka om:* Sexuellt negativa trosor blir konst.* Här har vi någonting som vänstern aldrig kan kalla rasistisk eller kvinnohatande... eller?* Att se ner på den som gör karriär.* Den 11-årige sonens förhör.... som nästan blev ihjälkörd.* En objektiv människa... en omöjlighet?* Protesterna vi hatade, men som kanske gynnar oss i slutänden.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:ENKELBILJETT FRÅN SNÖGLOB TILL SKITGLOBhttps://www.spreaker.com/episode/enkelbiljett-fran-snoglob-till-skitglob--63069965Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 14 december 2024Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEAdventures With Purposehttps://www.youtube.com/@AdventuresWithPurpose/videosJOHANSILOhttps://www.imdb.com/title/tt14688458/ELISABETHSläpp tagethttps://www.imdb.com/title/tt27410895/

Nyheterna 08:30

Hör Anders Egelrud VD för Stockholm Exergi i veckans lördagsintervju, om utmaningarna med koldioxidlagring, oron för att omställningen går för långsamt och de höga fjärrvärmepriserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här i Sverige är fjärrvärmeföretaget Stockholm Exergi ett av de som nu står i startgroparna för att på allvar satsa på Bio-CCS - som innebär att de eldar biomassa - restprodukter från skogsindustrin - och i den processen skiljer de ut koldioxiden för att sedan lagra den i marken.Anders Elgerud som är VD för Stockholm Exergi storsatsar nu på den nya tekniken. Nu i höst fick företaget tillstånd för att bygga Sveriges första storskaliga anläggning för att fånga in biogent koldioxid - så kallat Bio-CCS - och lagra den i marken istället för att släppa ut den i luften.Men är koldioxidlagring verkligen räddningen för klimatet - eller innebär metoden tvärtom att vi anstränger oss mindre för att få ner de totala utsläppen?”Vi säger inte att det här är den enda lösningen för att nå klimatmålen. Det är många pusselbitar för att vi ska nå klimatmålen. Det första och viktigaste är att alla företag reducerar sina fossila utsläpp och där har vi fortfarande en lång väg att gå i många sektorer. Det andra är att vi måste titta på olika former att också ta bort koldioxiden, för vi har en stor skuld också om vi ska nå tvågradersmålet. Det kommer kräva koldioxidinfångning i stor skala i världen annars är vi inte i närheten av "tvågradersmålet”, säger Anders Egelrud.Den gröna omställningenDen senaste tiden har flera företag i den gröna industrin drabbats av bakslag - bland annat batterifabriken Northvolt står inför ekonomiska utmaningar- och LKAB har pausat sin produktion av fossilfritt stål i Kiruna. Det har inte påverkat investeringsviljan till Stockholm Exergi, men Anders Egelrud blir ändå påverkad: ”Att den gröna omställningen inte sker gör mig orolig, för den är otroligt viktig”, säger han.Bakslagen har lett till flera ifrågasatt om staten verkligen ska vara med och stötta bolagen. Men enstaka bakslag från inte bli en förevändning för att staten drar sig tillbaka, menar Egelrud. Staten måste vara långsiktig i sina stöd om den gröna omställningen ska bli av, menar Anders Egelrud:”Tittar vi historiskt är det mycket av den industri som vuxit fram som initialt har haft stöd av olika slag. Tittar vi på fossilindustrin i Europa idag så får den 50 miljarder euro i stöd årligen - så då kan man jämföra med de stödpaket som gått till Northvolt och grönt stål som väldigt, väldigt små.”Omvänd auktionAnders Egelrud talar också i egen sak - även Stockholm Exergis satsning på koldioxidinfångning behöver statliga stöd.Just nu pågår en så kallad omvänd auktion - där de företag som kan samla in mest koldoixid för minst pengar kommer att få dela på 36 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Ett statligt stöd tillsammans med privata investeringar och stöd från EU:s innovationsfond är en nödvändighet för att satsningarna överhuvudtaget ska bli av, säger Egelrud.”Vi är beroende av den här triaden av investeringar till vår anläggning. Får vi ihop triaden kan vi göra investeringen, faller någon av delarna bort kommer vi inte gå till ett investeringsbeslut”. Gäst: Anders Egelrud, VD Stockholm ExergiProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Daniel Värjö, reporter Klotet Producent: Marie Nilsson BoijTekniker: Heinz Wennin

"Tittar vi på hur mycket tid du spenderar med en affärspartner. Du spenderar ju mer tid med att bygga bolagen än med din familj."

Föreställningen om en själ skild från kroppen är både urgammal och högaktuell. Men den förblir en hägring, menar Mårten Arndtzén i denna essä om medvetandet och det levande i konsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-05-19.Vad är medvetande och vem är medveten?Kan maskiner vara medvetna – eller komma att bli det, i framtiden? Frågorna är inte nya men hörs, tycker jag, allt oftare – och inte undra på det. Snart är de självkörande bilarna här, sägs det, men vem vill sätta sig i ett fordon som framförs i höga hastigheter utan ett medvetande vid ratten? Produktionsutvecklingen fordrar en justering av vårt begrepp om medvetandet, tycks det.En inflytelserik filosof som amerikanen Daniel Dennett har bidragit med idén att medvetandet är ett så kallat emergent fenomen som uppstår, mer eller mindre automatiskt, så snart informationshanteringen i ett givet sammanhang blir tillräckligt komplicerad. Som i den mänskliga hjärnan, eller en framtida superdator.Fysikern Ulf Danielsson varnar för det här synsättet i sin bok Världen själv, inte främst för att det är felaktigt, vilket han visserligen menar, utan för att själva föreställningen om medvetna maskiner riskerar att hota människans särställning och därmed, i förlängningen, hennes existens. Men det är förstås en spekulation. Svårigheten med medvetandet, ur ett vetenskapligt perspektiv, är att det inte visar sig under mikroskopet – utan bara när vi vänder blicken bakåt, mot oss själva.Ett beprövat sätt att gestalta medvetande konstnärligt är självporträttet. Här är medvetandet sitt eget motiv, förmedlat genom konstnärens blick. Som genre är självporträttet ett relativt modernt påfund, först på 1400-talet finns tillräckligt bra speglar för att det ska kunna bli något särskilt. Och något speciellt blir det först med Rembrandt, två hundra år senare.Närmare 100 självporträtt i olika tekniker är vad han hinner med under sin livstid. En futtig summa med instagramflödenas mått mätt, men på sin tid satte Rembrandt ett rekord som stod sig ända in på 1800-talet. Av de målade porträtten har nästan hälften fått strykas från hans verklista på senare tid. De visade sig vara kopior, utförda av Rembrandts elever i pedagogiskt syfte.Ungefär 340 år efter mästarens död ansluter sig en svensk yngling från trakten kring Sundsvall till elevskaran. Redan som 19-åring gör Henrik Jonsson sin första rendering av ett av Rembrandts självporträtt, efter reproduktion i en bok. Men han nöjer sig inte med att kopiera, rita av, utan lyfter ut Rembrandts bild i rummet genom att omvandla den till en skulptur. Jonssons galleridebut, åtta år senare, består av ett trettiotal gipsbyster som alla föreställer olika versioner av Rembrandt van Rijn, som han såg sig själv vid olika tillfällen i livet.Både materialet och den mödosamma metoden framstår som ekon från en avlägsen tid, då konstakademiernas elever tecknade av just gipser – gjutna efter antikens mästerverk – för att få insikt i sköna proportioner och eviga ideal. Sedan kamerans tillkomst har ju avbildandet successivt blivit en alltmer perifer del av det konstnärliga arbetet – i huvudsak överlåtet åt just kameror och andra maskiner – medan den intellektuella substansen, konstverkets idé, övertagit huvudrollen.Henrik Jonssons verk är naturligtvis också ett barn av sin tid. Och alltså idébaserat. Därför skulle man kunna tänka sig ett mer rationellt sätt att gå till väga för att uppnå ett likartat resultat. Idag finns AI-baserad programvara som klarar att överföra fotografier av ansikten till 3 dimensioner. Sedan är allt du behöver en bra 3D-skrivare, och voilá: 8 års arbete kan utföras på någon månad. Varför inte?Låt oss ta en närmare titt på motivet. Många av Rembrandts självporträtt, i synnerhet de han gör i unga år, är lärostycken där han testar och experimenterar med sådant som ljus och skugga – men framförallt övar sig på att fånga ansiktets sätt att uttrycka känslor. Han skrattar, rynkar bekymrat på pannan, ser bestört ut osv.Att de här bilderna föreställer just Rembrandt är närmast en tillfällighet: han använde sig själv för att han var tillgänglig; hans familjemedlemmar fick också ställa upp och förekommer ymnigt i hans bilder. Snarare än regelrätta porträtt är de så kallade "tronies": en under den holländska guldåldern uppskattad genre av lite enklare bilder på just ansikten – gärna med uppseendeväckande anletsdrag eller känslouttryck – men utan bestämd anknytning till någon särskild person.Trots de lustiga hattarna och den genomgående potatisnäsan är det alltså inte främst det som utmärker Rembrandt vi ser i Henrik Jonssons skulpturer. Utan Rembrandt som anonym, som vem som helst, du eller jag. Det utmärkande här är snarare hans drivkraft, det han vigde sitt liv åt och lyckades med kanske bättre än någon annan, någonsin: att gestalta liv.Den brittiske författaren och konstkritikern John Berger (1926-2017), som också var en driven tecknare, har beskrivit hur till synes klumpigt Rembrandt behandlar rumsliga förhållanden i sitt måleri – till skillnad från teckningarna, som är mästerliga i samma avseende. Det är nämligen en annan, konkurrerande rumslighet som Rembrandt vill uttrycka i måleriet, förklarar Berger. Inte den arkitektoniska, eller euklidiska, utan den levande, mänskliga kroppens. En rumslighet som öppnar sig för oss, på ett annat sätt än centralperspektivets illusoriska rymd.När Hendrickje kliver ned i vattnet, i den lilla målningen "Badande kvinna" från 1654, är vi där med henne, inuti särken hon lyfter undan; inte som kåta voyeurer utan i känslan av flodens fukt och värmen från hennes hud.Inför Rembrandts konst "minns åskådarens kropp sin egen, inre erfarenhet", skriver Berger. Vi känner igen oss, som levande varelser. Som vem som helst, av kött och blod.Vem som helst – men inte en maskin, kunde Ulf Danielsson inflika här. "Om vi någonsin hittar ett sätt att skapa ett artificiellt medvetande liknande en människas", skriver han i Världen själv, så "krävs det att det också sitter samman med en kropp som vår".Utan en kropp och de sinnen som är så djupt inbäddade i den – i vilken värld skulle detta medvetande befinna sig? Vad skulle det vara medvetet om? Och vad skulle det inte kunna ta sig till med sådana kroppar som det, i så fall, skulle stå fullständigt främmande inför? Och inte bara dem – själva livet skulle vara det djupt likgiltigt.Föreställningen om ett medvetande bortom kroppen har djupa rötter, inte minst religiösa. Där vår odödliga själ förr siktade mot himmelriket hoppas dagens teknikentusiaster att vi en vacker dag ska kunna ladda upp våra medvetanden i någonting beständigare än våra skröpliga kroppar.Det är förstås en hägring. Det enda odödliga vi kan ta vår tillflykt till är nog faktiskt konsten. 1958, i portalverket Människans villkor, beskriver Hannah Arendt (1906-1975) konstverk som "de beständigaste och därmed de världsligaste av alla ting". Konstverk förbrukas inte som andra saker, och får därmed en helt avgörande betydelse för vår förmåga att skapa en värld, där vi kan känna oss hemma."Det är", skriver Arendt, "som om det varaktiga i världen blev transparent i konstverkets fortbestånd och som om det gav en vink om en möjlig odödlighet – inte själens eller livets, utan det människoskapades odödlighet".Vad Rembrandt ansåg om sin egen odödliga själ vet vi inte, men hans förmåga att återge lekamlig skröplighet är oöverträffad. Det gäller inte minst de sena självporträtten, som är så förbluffande fria från all självbespegling, allt poserande inför en tänkt publik – eller ens sig själv.Motivet är en man som på alla sätt sett bättre dagar; som förlorat sin ställning, sitt hus och sina pengar, två kvinnor och en älskad son. Men som fortsätter att måla sig själv med just den kompromisslösa trohet mot naturen som blivit så ofashionabel i 1660-talets Amsterdam: "stödd mot en vag förhoppning, en intuition", skriver John Berger, "att andra senare skulle komma att se på honom med en medkänsla han själv inte kunde tillåta sig".Så nej. Att låta en maskin göra grovjobbet var nog inget alternativ för Henrik Jonsson. Den hade helt enkelt inte känt igen sig.Mårten Arndtzénmarten.arndtzen@sr.se

Avsnitt 236. Håkan Nesser och ytterligare två personer friades för skattebrott i Tingsrätten men fälldes i Hovrätten och dömdes till relativt långa fängelsestraff. För en lekman är domen, om man tittar på bakgrund och detaljer, oavsett lagens bokstav en djupt upprörande dom av det slag som kan skapa ett tvivel på rättsväsendet. Från svenskt perspektiv är den uppblossande konflikten mellan Bookbeat och finska författare något förvånande i en del detaljer. Kritiken handlar i grunden om att ersättningen för författare blivit så låga totalt sett att det kan verka meningslöst att skriva böcker professionellt. Så en från början ”normal” gratiskampanj får klä skott för hela tillståndet på marknaden. Och så var det det där med att biblioteksersättning ges till ljudboksuppläsare i Finland. Absurt om ni frågar oss. Italien är årets fokusland i Frankfurt för första gången på 30 år. I god tid innan mässan råder det fullt ”krig” i delegationen. Vi ger er bakgrunden. Journalisten samtalar med Adlibris/Pocketshops Cecilia Held, ansvarig för dess fysiska butiker,  för att få en aning om hur den nya butiken i Uppsala kommer att se ut. Kommer den att bli ”same same” eller blir det en titt in i framtidens bokhandel? Hans-Olov Öberg, förlagschef och finansanalytiker ger oss en insyn i Scandbook – det stora tryckeriet för svenska förlag.   00 25         Domen mot Håkan Nesser 07 32         Bookbeats finska kampanj väcker anstöt 12 53         Oro inom italiensk författardelegation till Frankfurt 18 44         Samtal med Cecilia Held om framtidens bokhandel 30 28         Vår aktieanalytiker synar Scandbook

FCR 20 resultatTittar tillbaka på femton år i branschen.Bli Patreon och få tillgång till exklusiva avsnitt MMA-Podden PatreonSe Prestera podcastLyssna Prestera podcast Swish: 12 34 15 30 29Har du ett företag och vill höras i mmapodden? Maila oss på mmapodden@gmail.comInstagram: @mmapodden @Pauldelvalle twitter:  @pauldelvalle                                          MMA-Podden Facebook Youtube Lyssna på Öppet sinne  Spotify iTunes Youtube Get bonus content on Patreon Become a member at https://plus.acast.com/s/mma-podden-viaplay. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas Rebecka och prästkollegan Lotta Fång av författaren Helena von Zweigbergk. Helena har valt att samtala kring en av vårens mest talade tv-serier, SVTs dramaserie Smärtpunkten. Den skildrar Lars Noréns arbete med uppsättningen av 7:3. Både serien och verkligheten väcker många frågor om människans villkor, ansvar och skuld. En grundsten i kristendomen är ju att vi får börja om, Gud översköljer oss med kärlek oavsett vilka vi är. Men finns det ändå en gräns? Var går den i så fall? Hur ska vi lyckas ha hopp om vi inte får vara lite naiva? Och är det hårdaste straffet för verklighetens våldsbrottslingar att de aldrig kommer ifrån sig själva? Vi pratar också om när man har sonat sitt brott och Rebecka berättar om sin alldeles egna tolkning av skärselden.

Han drabbades totalt av punken, kom inte in på Adolf Fredriks musikskola men blev så småningom trummis i Imperiet. P4 Extra-gästen Fred Asp är aktuell med boken En obskyr trummis i Imperiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här avsnittet gästas vi av författaren Åsa Larsson. Hon har fångats av tv-serien Somebody, somewhere. En serie som kretsar kring den medelålders kvinnan Sam som motvilligt flyttar tillbaka till sin hemstad när hennes syster blir obotligt sjuk. Väl där möter hon en gammal skolkompis, Joel, som driver en queer svartklubb inhyst i kyrkans källare. Sam och Joel utvecklar en intensiv vänskap och är plötsligt i vuxen ålder lika oskiljaktiga som två tonårsbästisar. Vi följer de här två outsidervännerna och deras krets, i en vardag skildrad med en kärleksfull och humoristisk blick. Ett samtal om stark vänskapskärlek, om förändring i små steg, om respekten till en småstad och inte minst- om en lovsång till kyrkan.

Spegeln är en plats för våra drömmar och för att lära oss se oss själva med andras ögon. Författaren Ann Lagerhammar blickar in i sanningssägaren som även kan vara ett fönster ut mot världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns fem speglar i mitt hem. En kvinna möter mig där, i speglarna, flera gånger varje dag. Ofta kastar hon bara en snabb blick när hon går förbi, ibland stannar hon till och ler, prövande, eller så lutar hon sig helt nära och granskar sitt ansikte. Hon är varken gammal eller ung, men hon bär tydliga ålderstecken. Det är ofta dem hon granskar när hon stannar till. För att kritiskt syna det hon redan vet finns där, eller för att kontrollera om det har kommit något nytt. Hon drar handen över huden, skrapar med nageln, kniper om skinnet. Ibland ser hon ut som en ung flicka, ibland ser hon så gammal ut att hon framstår som någon annan.Så en morgon, helt nyligen, i spegeln i badrummet. Jag tvättade händerna framåtlutad över handfatet. När jag lyfte blicken ryste jag helt oväntat till vid åsynen av mitt ansikte. I det från sidan kommande ljuset var huden så tunn att kraniet lyste igenom. Och när jag mötte min blick grep en skräck tag i mig av det slag som kan gripa tag när man vaknar i vargtimmen utan dagens alla skyddsmekanismer. Det var som om jag, eller ett annat jag, tittade ut från ett långt avstånd, bortom livet. Det varade bara i några sekunder, sedan drog jag ett djupt andetag, och den där isande klarheten var borta.Vad är det vi ser när vi ser oss i en spegel? På ett plan ser vi förstås vår spegelbild, en skenbild som vi, eller vår hjärna, uppfattar som en bild inuti spegeln. En, beroende på ljusförhållandena och spegelns yta, någorlunda naturtrogen avbildning av vår fysiska kropp, färgad och formad av ljus och skuggor, avstånd och perspektiv.Men spegeln är inte bara ett tunt lager aluminium struket på en glasskiva för optimal optisk spegling. Spegeln är en bärare av upplevelser och minnen, en plats för tankar och drömmar. Den bistår oss villigt i att lokalisera ett gruskorn i ögat, eller en persiljeflaga mellan tänderna, men lika ofta är den en obarmhärtig sanningssägare som blottlägger tidens gång eller våra allra fulaste sidor.I romanen Äcklet från 1938 låter Jean-Paul Sartre sin huvudperson Antoine Roquentin granska sig i en spegel och fundera över sin oförmåga att förstå sitt eget ansikte. Han tycker att andras ansikten har en mening, men när han betraktar sig själv i spegeln upplever han att det han ser ligger vid gränsen till växtvärlden, i nivå med polyperna. Ett blaskigt hull sväller fritt ut och skälver, ett vitt fjun löper nedför kinderna, ögonen liknar fiskfjäll. Han säger sig uppleva sitt ansikte på samma sätt som han upplever sin kropp, genom, som han säger, ”en dov och organisk sensation”.Jag avundas honom först denna förmåga att så sakligt betrakta sig själv, men när han har resonerat klart ändrar jag mig eftersom han drar slutsatsen att hans oförmåga att förstå sitt ansikte beror på att han är ensam. ”Människor som umgås med andra”, säger han, ”har lärt sig att se sig själva i speglar på samma sätt som deras vänner ser dem.” Han har inga vänner och därför upplever han sin kropp i spegeln som bara en kropp. En kropp som med hans ord är ”naturen utan människor”.För de allra flesta är kroppen naturen med människor. Att leva bland människor är att leva med medvetenheten om att bli betraktad, kanske på något sätt definierad, kommenterad, bedömd.I Äcklet, liksom i flera andra av sina verk, använder Sartre spegeln som en symbol för den andres blick. När Roquentin är på väg att förlora sig i en känsla av äckel och överflödighet i en meningslös tillvaro söker han sig till spegeln i hopp om att där hitta en balanserande kraft. Men spegeln är inte till någon hjälp. Eftersom han inte har förmågan, eller kanske viljan, att se sig genom andra ser han i spegeln bara sitt fysiska ansikte återspeglat som en meningslös, organisk massa.Enligt den franske psykologen Jacques Lacan kan vi någonstans mellan 6 och 18 månaders ålder identifiera oss med vår spegelbild. Men det är enligt Lacan en inlärd identifikation, förmedlad till oss genom en utifrån kommande blick, ofta en förälder eller annan nära vuxen som håller upp oss inför spegeln och pekar och säger: Titta, det är du. På så sätt lär vi oss tidigt att uppfatta oss själva som ett objekt som kan ses utifrån. Och denna objektifiering lever vi sedan med under resten av våra liv, i den ständiga pendlingen mellan det inre jaget och det yttre.Min dag börjar ofta med en stund framför badrumsspegeln. Med borstar och färger målar jag fram det jag som jag vill vara när jag lämnar hemmet och träder ut i världen. Det är en rutin så integrerad i min vardag att jag inte kan tänka mig ett liv utan speglar. Hur hade jag ens föreställt mig mitt ansikte om jag aldrig hade sett det speglat?I slutet av 1960-talet filmade antropologen Edmund Carpenter biamifolket, som levde isolerade från yttervärlden på Papua Nya Guinea, när de för första gången såg sig i en spegel. ”Efter en första reaktion”, skrev Carpenter några år senare, ”då de med förfäran täckte sina munnar och duckade som inför ett slag, stod de som förstenade och stirrade på sin spegelbild.” Men deras förfäran varade inte länge. Inom loppet av några dagar noterade Carpenter att byborna ägnade sig åt spegeln och sin bild i spegeln med samma självklarhet som en som har speglat sig i hela sitt liv.Den moderna människan kritiseras ofta för sin individualism och i den utvecklingen har spegeln onekligen spelat en viktig roll. I boken Inne i spegelsalen tecknar Liv Strömquist en bild av den moderna människans upptagenhet av sitt eget och inte minst andras utseende, en upptagenhet som gränsar till en besatthet av att fotografera och exponera sig i vår tids speglar, sociala medier. Det är en starkt narcissistisk bild av vår tid som Strömquist målar upp, men samtidigt finns där genomgående ett stråk av något annat, något grundläggande mänskligt.Så vad var det jag såg i badrumsspegeln den där morgonen när jag i en svindlande sekund av klarhet kände olust och skräck? Var det den existentiella, sartreanska insikten om alltings meningslöshet som grep tag i mig? Eller var det en mer timlig upplevelse där jag såg mitt ansikte speglat och samtidigt mina tidigare ansikten, och mina kommande? Kanske var det mitt åldrande ansikte i en kultur som hyllar ungdomen, men också min åldrande kropp i en tid så fylld av oro att man måste vara stark för att uthärda.Där jag nu sitter och skriver, sent på kvällen, vänd mot ett fönster, ser jag mitt ansikte speglat i fönsterglaset, lätt upplyst av det blåvita ljuset från datorn, och genom min spegling ser jag samtidigt världen där utanför. Vi speglar inte bara oss själva i spegelsalen utan vi utvecklar samtidigt en medvetenhet om oss själva och vår relation till andra. På så sätt kan spegeln fungera som bara en speglande yta, men den kan också tjäna som ett fönster ut mot världen.Ann Lagerhammarförfattare

Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se   Intro: Johan är stolt för att barnen har förhandlat om pizza-priser. David har rest, pratat och gjort musik. Feedback and Backlog: Neuralink spelar datorspel https://www.engadget.com/the-morning-after-neuralinks-first-human-patient-plays-chess-with-his-mind-150031220.html  EU kollar upp företag inom DMA https://www.androidauthority.com/apple-google-meta-eu-dma-investigation-3428386/  Allmänt Nytt: Programserien "Generation AI" på SVT Play https://www.svtplay.se/generation-ai  Tittar du på en YouTube-video kan utredare få all din Google-data https://mashable.com/article/google-ordered-to-hand-over-viewer-data-privacy-concerns  OpenAI och "Sora" hälsar på i Hollywood https://deadline.com/2024/03/openai-heading-hollywood-pitch-revolutionary-sora-1235866748/  Spotify breddar https://www.androidpolice.com/spotify-loses-focus-and-wants-to-be-a-learning-platform-now/  Kina kommer att förbjuda AMD och intel . Av Excalibur https://www.engadget.com/china-bans-intel-and-amd-processors-in-government-computers-065859238.html  I en värld där inte interoprabilitet är en synd - samt värdet med mindre spelare   https://swedroid.se/tidal-visar-hur-musikdelning-ska-ga-till/  Microsoft: Microsoft rekryterar Inflection-grundare och stor del av personalen https://www.theverge.com/2024/3/22/24109260/microsoft-openai-playbook-inflection-ai  Nya Surface https://www.zdnet.com/article/microsoft-surface-and-ai-event-5-biggest-announcements-you-mightve-missed-this-week/  Apple: USA stämmer Apple https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/darfor-stammer-usa-apple  https://stratechery.com/2024/united-states-v-apple/  If you are competing on price vs If your product is the best  Opatchbar Bug I Apple Chip av Daggr https://arstechnica.com/security/2024/03/hackers-can-extract-secret-encryption-keys-from-apples-mac-chips/  Vad innehåller iOS 17.4.1 egentligen? https://9to5mac.com/2024/03/23/why-apple-is-being-vague-with-ios-17-4-1-details/  Generativ AI i iPhone https://www.forbes.com/sites/ewanspence/2024/03/23/apple-iphone-16-pro-ios-18-ai-china-baidu-google-gemini/  iOS 18 får ny hemskärm https://9to5mac.com/2024/03/24/gurman-ios-18-to-new-home-screen-iphone-update/  Apple uppfinner utbytbara batteri https://appleinsider.com/articles/24/03/26/apples-removable-battery-standard-could-change-device-charging-forever  Google: Brister i Wear OS https://www.androidauthority.com/oneplus-watch-2-google-3427289/  AI-baserade sökresultat https://mashable.com/article/google-testing-generative-ai-search-results  Allmänt Tips: Spotifys Minispelare https://swedroid.se/spotify-far-minispelare-pa-desktop/  Glöd och levebröd av Linus Jonkman https://www.bokus.com/bok/9789189215047/glod-eller-levebrod-om-konsten-att-hitta-meningen-med-jobbet/  Veckans Rant: Har vi inte nog med prenumerationer?   https://www.androidpolice.com/philips-hue-smartthings-subscription-sync-tv-app-samsung-tvs/  Pryllistan: Johan: https://www.amazon.se/UGREEN-5-2-jackadapter-Bluetooth-mottagare-stereoanl%C3%A4ggning-ljuds%C3%A4ndare/dp/B0CJY6K5CQ/  David: https://eu.peakdesign.com/products/everyday-sling/?variant=29742302101548  EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it  - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Vi firar våffeldagen genom att Laila bjuder på ett nytt sätt att äta våfflor på! Molly Sandén är även med oss där vi bland annat leker en lek med henne. Nu har man också chansen att vinna biljetter till Benjamin Ingrossos konsert, vi avslöjar första ledtråden!

Nytt avsnitt i vår tv-säsong! Vi gästas av filmaren Richard Dinter som valt Wim Wenders film Himmel över Berlin. I den klassiska åttiotalsfilmen rör sig två änglar i och ovanför Berlin. Vi ser brottstycken ur människornas liv och hör deras tankar genom änglarna. Människorna ser dom inte, men visst måste de känna att det finns någon där, just när de är som mest ensamma? Snart förstår vi att en av änglarna är trött på det andliga. Han längtar efter att bli konkret, att precis som människan få stå i en schabbig kiosk och dricka en kopp kaffe, eller ta av sig skorna och sträcka på tårna . Richard Dinter såg filmen både som tjugoåring och som femtioåring. Det blev två olika upplevelser men det som stannar kvar är känslan av att vara tillfällig och evig på samma gång. Kan den känslan lindra den existentiella ensamheten? Och hur ska man tolka en ängels längtan efter att bli människa? Är det så enkelt som att det gudomliga finns i det konkreta? Välkomna att lyssna på andra avsnittet av vår tv-säsong. Ett samtal om att söka det obegripliga. Det som kan kallas Gud, eller om man vill, något helt annat.

Vad har vi hunnit med i år, varför har vi gjort de avsnitten vi gjort och hur går processen till när vi gör program? Vi lyssnar tillbaka på några av de avsnitt vi gjort i år! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur mycket man än sminkar en gris så är det en gris. Tittar vi på världens aktiemarknad det senaste årtioendet så har det till synes exploderat i tillväxt och nått tidigare oanade höjder. Men gräver vi lite under ytan så ser vi att allt inte står rätt till och det blir tydligt att detta enbart stämmer när man manipulerar statistiken. Verkligheten är den totala motsatsen då bakom det krackelerande spacklet står en dåligt sminkad gris. Finansmarknaden är väl medveten om detta faktum och letar med sökljus efter tillflyktsorter som Bitcoin spot ETFen. En podd från Sverige på svenska. Allt om Bitcoin finns även som bok hos svenska bokhandlare samt som Amazon Kindle e-bok. https://alltombitcoin.se

Vi är tillbaka! Den här våren kommer vi göra färre men längre avsnitt under rubriken "Präster med gäster tittar på tv". Vi bjuder in gäster som berättar om en film eller tv-serie som berört och påverkat dem genom livet. Först ut är författaren Mats Strandberg som blev betagen av Den oändliga historien när han var nio år gammal. Det vill säga ungefär lika gammal som filmens huvudperson, Bastian. Den retade pojken som nyss förlorat sin mamma, kommer över en bok på ett antikvariat. Han lägger sig på golvet på skolans vind och flyr in i världen mellan bokpärmarna. En värld där riket Fantasien är hotat av det stora Ingentinget. Bastian dras in i berättelsen och inser snart att han själv har huvudrollen. Följ med oss in i Den oändliga historien, med eller utan att ha sett filmen. Dagdrömmer de flesta barn precis som Bastian, eller är det ett utdöende tillstånd? Hur håller man fantasin vid liv genom hela livet? Och varför känns filmen mer aktuell än någonsin? Vi vrider och vänder på filmen, oss själva och de bibliska kopplingarna.

Vi välkomnar influencern och poddaren Jessica Lasses som berättar om hennes tvivelaktiga tankar kring att bli förälder och hur hennes båda graviditeter påverkades stort av stora och svåra sorger. Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Benjamin Ingrosso har precis köpt en ny lägenhet - med många lampor eftersom han fortfarande är mörkrädd. Och han slår inte av på takten, ny musik och en Europaturné står på tur. Han berättar också om att han gått utklädd på stan och varför han försöker vara snäll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Avsnitt 215. Bra eller dåligt? Upp eller ner? Vi tittar på en del försäljningssiffror för den fysiska bokhandeln och för näthandeln från fjolåret. Bra pengar men väldigt mycket färre böcker sålda 2023 är det korta svaret. Konkurrensverket beslutade strax före jul i fjol att lägga ner sin årslånga undersökning av Storytel där de undersökte om Storytel missbrukat sin ställning när de stoppade sina förlags böcker från Nextory. Vi citerar friskt ur beslutet som innehåller en del intressanta detaljer för den intresserade, inklusive argumenten för att lägga ner utredningen. Gunnar Nirstedt är en förläggare med hög svansföring. Det visar sig inte minst i den bok han gav ut innan jul som innehåller ett antal av de så kallade följebreven han har skickat med sina böcker till recensenter och andra friexemplarmottagare. Vi läser och ser en förläggargärning växa fram. Förläggaren minns Torsten Wahlund och Lena Kalmteg, två proffs i bokvärlden, som har lämnat oss. Slutligen, vi skrattar rått åt Storytels användarvillkor och tänker att man nog ska fundera två gånger innan man skickar ut en text som luktar juridik, och enbart juridik. Kommunikation någon?   00 21       2023 års försäljningssiffror i bokhandel och på nätet 07 13       Konkurrensverkets argumentation runt Nextory/Storytel- konflikten 13 02       Gunnar Nirstedts ”Breven från förläggaren” 17 37       Tack och farväl till två proffs 32 05       Vi synar en helt obegriplig text

På måndag börjar nomineringsprocessen för Republikanernas presidentkandidat i USA. Donald Trump är favorit, men vilken chans har utmanarna? Och vad skulle ett maktskifte i höst betyda för oss andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innan USA röstar om vem som ska bli president så ska Republikanerna bestämma vem som blir deras kandidat. Det sker i primärval i delstat efter delstat, och först ut är Iowa måndagen den 15 januari. Inför nomineringsprocessen är den tidigare presidenten Donald Trump storfavorit, men han har utmanare, och två som särskilt sticker ut heter Nikki Haley och Ron DeSantis. Sveriges Radios USA-korrespondent Ginna Lindberg är på plats i Iowa och berättar om vad som händer, och kandidaterna som fortfarande hoppas på att sväras in som president om ett år.Förändrat säkerhetslägeUnder året har stödet till Ukraina debatterats flitigt i USA och Joe Biden har emellanåt behövt kämpa för att få igenom stödpaketen genom kongressen. Samtidigt vill flera att USA ska behöva ta mindre ansvar i Nato, och att de Europeiska länderna ska betala mer. Så vad skulle ett eventuellt maktskifte betyda för Ukraina och Nato? Det frågar vi Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Ett annat land som håller presidentval i år är Ryssland, men där är det knappast någon som spekulerar i vem som kommer vinna när nuvarande presidenten Vladimir Putin håller landet och oppositionen i ett järngrepp. Samtidigt sneglar nog även han mot presidentvalet i USA, på samma sätt som 2016 när Ryssland pekades ut för att ha försökt påverka sociala medier inför valet som då stod mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren berättar mer.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Joachim Persson

Vi tar fasta på en av julhelgens vanligaste aktiviteter: att sitta och glo. Lyssnarna avlägger rapporter om vad de har framför ögonen precis just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Du hör bland annat om en Scootertokig familj (ja, bandet), katten och hönan som bor ihop och så blir det julfilmstävling!I extramaterialet ringer Rasmus och Hanna upp Adam ”helt kort” Bergsten.

Den 23 december eller "dan före dan", som vi skämtsamt brukar säga, bjuder vi in våra goda vänner Albin Olsson och Nisse Hallberg. Tillsammans drar vi oss till minnes episoder ur våra liv. Vi besöker Hallandsåsen. Tittar in på Katarina Östra daghem en het eftermiddag 1989, samt besöker Kungälvs flottaste casino. och - nu är det jul! glöm inte våra grannar borta i Ukraina! https://www.defendukraine.org/donate Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av Dasha och Alexandra från podden "Ord och alla visor" och hjälper lyssnare med deras problem. Porr var en tydlig vattendelare. Var drar man gränsen för vad som är ok eller inte att ens kille tittar på. Dessutom - hur mycket är vi villiga att betala för våra bröllop?

Marcel Ballin är tillbaka som bäst i Tyngre Träningssnack och den här gången diskuterar vi dels en del kring hur det går till när man doktorerar och försvarar sin avhandling, dels hur forskningen verkligen ser ut när det gäller träning och ökad livslängd. Det kan kännas som en självklarhet att träning förlänger livet men i själva verket är nästan allting baserat på högst osäkra observationsstudier och när man försöker titta på frågan med bättre metoder så blir det ofta så att man inte finner någon effekt alls eller att storleken på effekten har minskat betydligt. De bättre metoderna har dock även de sina brister i att det är svårt att titta på de stora skillnaderna i daglig fysisk aktivitet som vi kan se mellan människor i samhället. Tittar vi till exempel på tvillingar så finns det enäggstvillingar som skiljer sig åt när det gäller mängden träning de utför men skillnaderna är inte så stora, framför allt inte om man ska titta över vanor som pågår i många år. Och försöker vi oss på interventionsstudier så är det svårt att få människor att förändra sina vanor över tid samtidigt som de mest inaktiva personerna inte ens ställer upp som försökspersoner från start. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Gudiol är bortrest med dåligt ljud och hungrig mage (00:03:25) Wille har försökt deffa efter en vår med mycket snacks (00:08:16) Marcell Ballin är tillbaka som gäst (00:11:11) Marcells avhandling och hur processen går till när man ska disputera (00:23:42) Syftet och slutsatserna i Marcells avhandling (00:31:13) Varför frågan kring fysisk aktivitet och livslängd fortfarande är intressant (00:35:55) Slutsatsen i Marcels avhandling är att vi inte har någon stark evidens för att träning förlänger livet (00:43:17) Hur Marcels gick till väga för att komma fram till slutsatsen (00:51:59) Jacob har svårt att köpa att träning inte skulle kunna ha en effekt (01:02:12) Kanske behövs det mindre fysisk aktivitet än man tidigare trott? (01:07:13) Ska man fortsätta ge ett råd när rådet inte verkar få en effekt? (01:20:05) Beteendeförändringar är svårt och vi har sällan bra metoder för att få till dem

eEquitys Aida Jammal gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om growth investeringar och hur investerare ser på e-handel just nu4:30 min - Hur är livet och viben på eEquity? Vilka bolag har de investerat i? 18:00 min - Vad tänker Aida om influencer brands? 26:15 min - Vilka utmaningar har e-handelsindustrin idag? Hur kan man jobba med överlager och inköpsstrategier? 44:00 min - Vilka typer av bolag är eEquity intresserade av? Vilken roll har chatGPT i detta? 70:15 min - Hur förbereder man ett företag för exit? Och vad finns det för olika exitstrategier? Här hittar du Aida & eEquity:https://www.linkedin.com/in/aidajammal/?originalSubdomain=uk https://www.eequity.se/ Följ Björn på LinkedInhttps://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedInhttps://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida & Instagramhttps://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ Sponsorhttps://earlybird.se/ Poddklipparehttps://www.linkedin.com/in/michaela-dorch-6a9a84113/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är fullt av kändisar hos Julia och väldigt många okända på Louise picknick. Det är skönt att skylla på sin partner och inte lika roligt när allt är ens eget fel. Utöver det går någon i strumplästen in på en bar. Någon hittar gamla naglar.  Och någon blir attackerad av Julia, två människobarn och ett djurbarn. Tack UR och Svanen för veckans poddspons!

Om du tittar upp när du står i entrén, ser du Botaniskas första nya växthus uppe på höjden – Bergshuset. Ännu är det inte öppet för allmänheten, men det planteras för fullt med hjälp av slagborr, skedar och sand. I porös sten ska de många alpina växterna bo. Stina och Åsa får titta in i Bergshuset och lära sig mer om dessa växter tillsammans med trädgårdsmästaren Sofia Grönberg.

I denna veckas avsnitt fokuserar vi på den energin vi båda så tydligt känner just nu. Det handlar om avslut och nystart gällande många delar i livet, till exempel relationer, arbeten och livssituationer. Det känns som om många människor inklusive vi själva går igenom stora, omvälvande förändringar i livet på många plan nu. Tittar vi astrologiskt pratar man om Vattumannens tidsålder men oavsett vad vi sätter för ord på det är det precis som om vi nu får en rejäl skjuts i att förändra de områden i våra liv där det behöver förändras. Vi delar med oss av våra tankar och erfarenheter på området och vi pratar till exempel om hur man vet när det är dags att avsluta relationer, jobb och livssituationer. När ska man stanna kvar? Hur hittar man sitt JA och när ska man lyssna på sitt NEJ? Vi pratar om varför vi har så svårt att avsluta, om varför vi envisas med att hålla fast vid gamla mönster trots att det inte gagnar oss längre och vi pratar om vikten av tillit till vår egen förmåga. Detta och mycket annat vänder och vrider vi på i veckans avsnitt. Varmt välkomna att lyssna på oss där poddar finns. Mia & Linda

Nyheter om olika storvarsel har dundrat in senaste tiden. Siffror från Arbetsförmedlingen visar att varselsiffrorna ökat kraftigt i hela landet under årets första månader och enligt Svenskt näringsliv senaste mätning överväger var fjärde företag att varsla det närmsta halvåret. Tittar man utomlands ser det också mörkt ut. Amerikanska techjättar har redan sagt upp tusentals anställda – eller lanserat stora sparpaket med hänvisning till det ekonomiska läget. Så hur mycket värre kan det bli? Vilken bransch har det värst? Vilka åtgärder görs för att stävja krisen? Måste företag tänka om – och i så fall hur? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Åsa Johansson, reporter på nyhetssajten Breakit. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sverige har den högsta inflationen på många år samtidigt som ekonomin krymper. Hur ska den nye Riksbankschefen få ner inflationen utan att knäcka hushåll och företag? Erik Thedéen blev chef över Riksbanken vid årsskiftet, i ett läge med både höga räntor och negativ tillväxt. Sedan i maj i fjol har Riksbanken höjt styrräntan från 0 till 3 procentenheter. Målet med höjningarna är att få ner inflationen, som idag ligger på 9,3 procent, till Riksbankens mål på 2 procent. Vid Erik Thedéens första räntebesked i februari höjdes styrräntan med 0,5 procentenheter, från 2,5 till 3 procent. Han aviserade då en ny höjning på 0,25 eller 0,5 procentenheter i april. Sedan dess har den underliggande inflationen stigit mer än förväntat, både i Sverige och i Euro-området. Men Erik Thedéen säger att aprilprognosen fortfarande står sig. – Den förväntan står sig väl ganska väl. Den är ju lite allmänt hållen då, men att det blir en höjning och att det blir 25 eller 50. Det sade jag då och det säger jag nu, säger Erik Thedéen. Riksbanken har fått kritik både från bedömare som menar att de kraftiga räntehöjningarna riskerar att slå ut hushåll och företag och att Riksbanken därför inte bör höja mer – och från de som tvärtom menar att Riksbanken borde höja snabbare för att få ner inflationen. Erik Thedéen säger att de gör en samlad bedömning av olika faktorer och att bedömningen just nu inte motiverar någon kursändring. – Inflationen är så mycket över målet och indikatorerna för svensk ekonomi än så länge är inte så dramatiskt negativa så att det skulle ändra de prognoserna vi har för styrränteförändringar, säger Erik Thedéen. Riksbankschefen menar att inflationen är så spridd i ekonomin att det motiverar fortsatt höjda räntor. – Det är inte bara att köttet gått upp eller mjölkpriserna gått upp, utan det är brett i stort sett överallt. Och det här gör ju också att uppgången i någon mening är svårare att bromsa. Så kraften i den här uppgången har förvånat Riksbanken och har förvånat all världens centralbanker. Två procents inflation till årsskiftetIdag ligger inflationen (KPIF) på 9,3 procent. Erik Thedéen säger att han tror att den kommer att sjunka snabbt under året. – Vi spår ju en ganska kraftig nedgång i inflationen, så vi tror ju att den börjar närma sig två procent redan till årsskiftet. Tittar du på KPIF, alltså det som inkluderar även energi, då är den nere på två procent redan till årsskiftet, enligt vår prognos, som är osäker. Tittar vi på den exklusive energi tar det nåt halvår till. Så det är en kraftig nedgång vi ser framför oss. "Farlig kombination" Svenska hushåll är högt belånade jämfört med hushåll i andra länder. Erik Thedéen tycker att människor ska dra lärdom av det senaste årets dramatiska händelser som lett till snabbt höjda räntor. Att ha hög belåningsgrad på sin bostad och rörlig ränta är en farlig kombination i ett sånt läge, tycker han. – Jag tror att vi behöver ha en ordentlig diskussion om skuldsättning och räntebindning och vad vi ska göra mer för att få en sund utveckling framåt, säger Erik Thedéen. Erik Thedéen blev riksbankschef vid årsskiftet, han var dessförinnan generaldirektör på Finansinspektionen. Han intervjuades i sin dåvarande roll i Ekots lördagsintervju i höstas. Gäst: Erik Thedéen, riksbankschef Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentatorProducent: Maja LagercrantzTekniker: Victor UbeiraIntervjun spelades in fredag den 3 mars kl 10.15. Intervjun är inte redigerad.

Lätt svenska med Oskar är en podcast för alla som vill lära sig svenska. Lyssna varje dag och lär dig svenska tillsammans med mig! Support the show? Become a Patreon to access transcripts, the Discord Server and more: patreon.com/user?u=85649283 Buy me a coffee and become a Discord member on: https://ko-fi.com/lattsvenskamedoskar Mail: oskar@studionystrom.com Instagram: @oskar.nystrom

Efter 22 år på Sjunde AP-fonden tackar vd Richard Gröttheim för sig. I podden berättar han varför de stämmer Microsoft och Volkswagen, hur de ska tackla en svagare dollar och hans största lärdomar sedan IT-kraschen. Länk till artikeln på Placera med lista på aktierna som omtalas: www.placera.se/placera/redaktionellt/2023/02/21/ap7-vdn-vi-tittar-pa-var-dollarexponering.html Gå till Placera.se för att läsa fler artiklar www.placera.se/placera/forstasidan.plc.html Här hittar du alla våra aktieanalyser www.placera.se/placera/aktier.plc.html Här finns alla våra fondanalyser www.placera.se/placera/fonder.plc.html Här finns våra makrokommentarer www.placera.se/placera/tema-makr…ommentar.plc.html Här hittar du det månatliga strategidokumentet www.placera.se/placera/Placerastrategi.plc.html Här kan du se redaktionens aktieinnnehav www.placera.se/placera/redaktion…ehav.plc.plc.html

Nalle och Bästis ska få vara uppe och titta på stjärnor med pappa. Tur att de har sina ficklampor! Myöhän illala Nalle ja Bästit saavat kattoa tähtiä papan kans. Tuuriksi heilä oon taskulamput! Ordlista till avsnittet - på svenska och meänkieli:Tähtiä - StjärnorTaskulamppu - FicklampaKiikari - KikareLämpimiä vaatheita - Varma kläderKattoa - TittaSamma saga på flera språkRandiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. De finns på de fem nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch - blandat med svenska.Programmen är roliga för alla att lyssna på, oavsett om man kan några ord på något av språken, eller enbart svenska.Fler sagor om Nalle på meänkieli hittar du genom att söka på "Randiga sagor" och meänkieli.NalleBerättelserna handlar om Nalle Karlsson. Nalle är 5 år och vi får bland annat hänga med när Nalle bakar muffins med pappa, cyklar på utflykt, träffar en humla och har leksaksdag på förskolan.Medverkande i detta avsnittText: Kristina Pérez och Regina VeräjäÖversättning: Regina VeräjäUppläsare: Anton Hennix RaukolaMusik: Micaela GustafssonSång: Micaela Gustafsson och Rebecka DigervallLjudläggning: Kristina PérezProducent: Regina VeräjäTeknik och slutmix: Josef Reinhold och Emilia MartinIllustration: Lotta Geffenblad

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret. Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter. Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman. Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.Medverkande:Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

Dagens avsnitt förtydligar några av resonemangen i förra veckans avsnitt om investeringstrappan, att gräset inte är grönare på andra sidan och att indexfonder förmodligen är den bästa basen för alla. Avsnittet bygger uteslutande på de kommentarer som vi fick in till förra veckans avsnitt. Därför vill vi först och främst säga tack för engagemanget, kommentarerna och för att ni hjälper oss göra saker bättre och tydligare. Det viktigaste guldkornet för mig handlade om att titta på förutsättningarna i de olika trappstegen. Många av er påpekade att de olika stegen kan ha sina poänger, givet att man med öppna ögon ser de förutsättningar som behöver vara uppfyllda för det steget. Ett misstag som vi sannolikt har gjort är att man kopierar förutsättningarna från ett steg till ett annat. T.ex. är några av förutsättningarna för indexfonder: 1) du kan börja oavsett belopp, 2) det kräver ingen kompetens, 3) det kräver bara lång sparhorisont. Det som också tillkommer är 4) det är lika inspirerande som att se gräs torka och ger dig inga känslomässiga kickar, 5) det ger dig ingen kompetens och det 6) bjuder inte in dig till något sammanhang. Listan kan självklart göras mycket längre, men som exempel fungerar det. Tittar vi på ett annat trappsteg som många av er gav feedback på, t.ex. som affärsängel eller investerare i onoterat, då kan förutsättningarna vara 1) du måste ha en bukett av bolag, minst 20-40 bolag med ca 200 000 investerar i varje över tid, 2) 65 % av bolagen du investerar i kommer gå under, 3) om du överlever och lyckas kommer din snittavkastning vara 15-22 % mot indexfondernas 7 % men mer sannolikt kommer du underprestera mot indexfonden 4) du behöver skjuta till mycket tid, kompetens och energi, 5) du kan ha det som jobb och utnyttja din sociala förmåga och 6) du kommer göra det tillsammans med andra. Förutsättningarna för dessa två trappsteg är helt olika. Att göra som jag - som är mindre intresserad av de enskilda investeringarna och vill ha tid för att hjälpa människor, få vara kreativ och hänga i forumet - då är indexfonder perfekt. Att gå in och investera passivt i onoterade bolag som kräver andra saker blir således att sätta upp sig för misslyckande. Lite som att "assumptions are the mother of all fuckups." Återigen kommer det tillbaka till en själv, att se verkligheten för vad den är, inte bättre, inte sämre och sedan ta sitt personliga ansvar. Än en gång ett stort tack för alla kommentarer.

Emilia, lillasyster Teresia, mamma och pappa är på semester. Huset är litet och alla ska sova i samma rum. Men varken Emilia eller Teresia kan somna. När Emilia börjar banka med foten i väggen blir mamma arg och tar med Teresia ut i trädgården för att titta på natten.Författare: Anna DunérBilder: Kirsten RaagaardUppläsare: Morgan LarssonProducent: Klara Grape, BarnradionEmilia tittar på natten gavs ut 1995.

Hasse träffar Dina som berättar om hur det var att lämna. dödsbesked till en vän. I Patreon för vi höra helt andra historier. Patreon blir du på Patreon.com/snutsnack

Eva Lindström tilldelas i år Astrid Lindgren Memorial Award. Tillsammans med Marie Lundströms läser hon sin nya bok "Jaga inte oss". I Eva Lindströms bilderböcker sover man inte alltid tryggt om natten. Saker kan försvinna, rymma eller bli stulna. Och vad har blickarna för betydelse? Djuren och människorna i Lindströms böcker ser ofta ut att spana, speja, eller bara titta bort för att hålla sina känslor inne.Eva Lindström föddes 1952 i Västerås. Genom serier tog hon sig in till den bilderbokskonst som gjort henne till en unik röst. Nu kommer hon till Lundströms Bokradio för ett samtal om alltifrån hur hon arbetar till ugglorna Janne och Lage.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden. Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.Reporter: Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Genom att äga en andel i en bred indexfond har du tusentals personer som varje dag arbetar för att gör dig och din ekonomi rikare. Idag går vi tillbaka till RikaTillsammans-rötterna utifrån Nick Magiullis nya bok: "Just. Keep. Buying." Detta avsnittet är det första i en serie där vi diskuterar några av principerna i boken som Nick från bloggen "OfDollarsAndData" precis gett ut. Den tar avstamp i den teoretiska frågan: - "Om man bara fick ge ett råd till en investerare, som både fungerat de senaste 150 åren och sannolikt kommer fungera även i framtiden, vilket skulle det vara?" Svaret som Nick föreslår är: "Just. Keep. Buying" som boken bygger på. Han delar upp boken i två delar - en om sparande och en om investerande. Det som jag gillar mest med boken är att den är allmänbildande och berör alla de viktiga delarna i en privatekonomi. I dagens avsnitt diskuterar vi de första fem (av tjugo) principerna: === 1. Saving is for the Poor, Investing is for the Rich Identifiera var du är på den finansiella skalan innan du fokuserar din tid och energi. Om ditt förväntade sparande är större än din förväntade avkastning, fokusera på sparandet, annars på investerandet. 2. Save What You Can Eftersom ens inkomster och utgifter förändras över tid bör även ens sparkvot förändras över tid. 3. Focus on Income, Not Spending Det finns gränser för hur mycket du kan dra ner dina utgifter, men det finns inga gränser för att öka dina inkomst. Hitta små sätt att öka dina inkomster. 4. Use The 2x Rule to Eliminate Spending Guilt Om du ibland får ett dåligt samvete för att unna dig saker, investera samma belopp som du spenderar för. 5. Save at Least 50% of Your Future Raises and Bonuses Det är okej att ha "lifestyle creep" så länge du håller det under 50 % av dina framtida ökade inkomster (givet att din sparkvot är 0 - 30 &, annars behöver du spara mer...

Det pratas allt oftare om vissa grupper av män som de stora förlorarna. Vad är det värsta som kan hända om de blir fler? Klyftan mellan män och kvinnor minskar, men män som grupp har fortfarande totalt sett ett stort maktövertag. Tittar man närmare på det blir dock en sak uppenbar: Männen finns både på den absoluta toppen och den absoluta botten. I det här avsnittet tar sig P3 Dystopia an krisen för manligheten och utanförskapet som följt av en globalisering som tvingat industrier att lägga ner. Vi dyker också ner i kaninhålet som är incelsfären - internetforum som samlar arga, ensamma och frustrerade män. En kultur som de senaste åren kopplats samman med flera blodiga attentat riktade mot kvinnor.

Det pratas allt oftare om vissa grupper av män som de stora förlorarna. Vad är det värsta som kan hända om de blir fler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klyftan mellan män och kvinnor minskar, men män som grupp har fortfarande totalt sett ett stort maktövertag. Tittar man närmare på det blir dock en sak uppenbar: Männen finns både på den absoluta toppen och den absoluta botten. I det här avsnittet tar sig P3 Dystopia an krisen för manligheten och utanförskapet som följt av en globalisering som tvingat industrier att lägga ner. Vi dyker också ner i kaninhålet som är incelsfären - internetforum som samlar arga, ensamma och frustrerade män. En kultur som de senaste åren kopplats samman med flera blodiga attentat riktade mot kvinnor.

Det pratas allt oftare om vissa grupper av män som de stora förlorarna. Vad är det värsta som kan hända om de blir fler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klyftan mellan män och kvinnor minskar, men män som grupp har fortfarande totalt sett ett stort maktövertag. Tittar man närmare på det blir dock en sak uppenbar: Männen finns både på den absoluta toppen och den absoluta botten. I det här avsnittet tar sig P3 Dystopia an krisen för manligheten och utanförskapet som följt av en globalisering som tvingat industrier att lägga ner. Vi dyker också ner i kaninhålet som är incelsfären - internetforum som samlar arga, ensamma och frustrerade män. En kultur som de senaste åren kopplats samman med flera blodiga attentat riktade mot kvinnor.