Podcasts about svenska akademien

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Liv om föräldrar som drar om kommungränser för sina barn. Ola om att han med åldern blir alltmer kritisk och alltmer mild. Jonatan om huruvida Liv och Ola ska vara med i Svenska Akademien och om att han fått bättre självförtroende som förälder efter att ha anmälts till soc. Skicka era frågor till stormensfragelada@underproduktion.se

Svenska Akademien släpper ny musik!

Ingen verkar bry sig ett skit om Svenska Akademien längre, om vara 32 och ha gift sig fem gånger, och läs Hundra år av ensamhet så får du hångla en massa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Kristofer Anderson om kulturveckan som gått.

Om bara några timmar stänger vallokalerna i USA och ett resultat i ödesvalet om vem som ska bli nästa amerikanska president rycker allt närmare. Samtidigt som vi kan lägga en smutsig och våldsam valkampanj bakom oss så tornar nya hot upp sig. Förra gången en ny amerikansk president skulle utses stormades Kapitolium i ett försök till en statskupp där fem personer dödades och nästan 200 skadades. Hur mobiliserar extremhögern inför nya försök att gripa makten åt Donald Trump? Är mer våld att vänta i valets efterspel? Vad händer om Trump vinner – och vad kan vi förvänta oss om Trump förlorar, men inte accepterar ytterligare ett nederlag? Gäster är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, ledamot i Svenska Akademien och styrelseledamot i Stiftelsen Expo samt Expos researcher Morgan Finnsiö. Programledare: Erik Glaad. --- Läs mer: Kaos är granne med Trump (Martin Gelin, 2024): https://expo.se/fordjupning/kaos-ar-granne-med-trump/  Studio Expo: Vad händer om Trump förlorar valet? (2024): https://expo.se/podcasts/vad-hander-om-trump-forlorar-valet/  Morgan Finnsiö: Stormningen av Kapitolium var ingen slutpunkt (2023): https://expo.se/nyhet/stormningen-av-kapitolium-var-ingen-slutpunkt/  Expos rapportering om USA: https://expo.se/tag/usa/  Expos rapportering om Donald Trump: https://expo.se/tag/donald-trump/  Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare här: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Nobelprisen i litteratur for 2024 går til den sør-koreanske forfatteren Han Kang. Ifølge Svenska Akademien får hun prisen for sin «intensive, poetiske prosa, som konfronterer historiens traumer og blottlegger menneskets sårbarhet». Flere av Kangs romaner er oversatt til norsk og hun må kunne sies å være en nokså bredt henvendt nobelprisvinner. I denne episoden av Morgenbladets bokpodkast ser vi nærmere på en av disse romanene – og vi unner oss en ørliten diskusjon av noen av de mørkeste punktene i Nobelprisens historie. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommunalanställda Bea Magnstedt, känd från avsnittet om Astrid Lindgrens 70-tal, kommer tillbaka för ett upp- eller möjligen nedföljande samtal. Vi radar upp the usual suspects: PM Hamberg, Elsa Olenius, Hasseåtage, Revolver-Harry, Jan Johansson och Båtsman. Vårt mesta aprilskämt och fattigmans-Svenska Akademien nämns i förbifarten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En berättelse om Viktor Rydbergs liv, från fosterbarn till ledamot av Svenska Akademien. Om den fascinerande tid han levde i, när modernisering och vetenskapliga framsteg förändrade samhället i grunden. Anders Burman i samtal med Ulf Sjögren, präst Göteborg. Medarrangör Norstedts

Debatten mellan Kamala Harris och Donald Trump har beskrivits som en stor seger för Demokraterna. Trump, som försökte framstå som statsmannamässig och seriös, lockades i Harris fälla och blev, enligt experter, återigen den aggressiva sanningsvrängaren vi är vana att se. Valet i USA kallas ofta för ett ödesval för landets demokrati och västvärldens demokratiska hälsa. Varför är det så? Vad händer om Trump vinner – och vilka krafter släpps lös om han förlorar? Gäster är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien samt Expos researcher Morgan Finnsiö. Programledare: Erik Glaad Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Läs mer: Myten om den djupa staten (Morgan Finnsiö, Expo #4 2022): https://expo.se/fordjupning/myten-om-den-djupa-staten/  Studio Expo: Två år efter stormningen (2023): https://expo.se/podcasts/tva-ar-efter-stormningen/  Skolkriget – antirasismen portad från klassrummen (Adrianna Pavlica, Expo #2 2023): https://expo.se/fordjupning/skolkriget-antirasismen-portad-fran-klassrummen/  Daniel Poohl: Kuppförsöket blir starten på Trumps nya era (2021): https://expo.se/nyhet/kuppforsoket-blir-borjan-pa-trumps-nya-era/  Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Kerstin Ekmans Rätten att häda från 1994 är ett rykande försvar för yttrandefriheten och det klara förnuftet. Ulrika Knutson läser en text som samtidigt är högaktuell och en produkt av sin tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-08-17.Sverige har världens äldsta tryckfrihetslagar, från 1766. Vi kan tacka Peter Forsskål för dem. Hans pamflett Tankar om Borgerliga Friheten inspirerade några år tidigare. Högst av alla friheter satte han skriv-friheten.Hans text blev genast indragen av censuren och Forsskål fick gå i landsflykt. Det passade honom inte så illa. Han var en av Linnés lärjungar. Tyvärr dog han i Jemen, bara 31 år gammal. Linné döpte en liten nässla efter honom, till Forsskalea Tennacissima - "kärv, stickig, hårdnackad och envis".Som Linnélärjunge strävade Forsskål efter nytta. Skrivfriheten hade ganska lite med jagets romantiska uttrycksbehov att göra. Snarare handlade det om jagets behov av kunskap.Alla medborgare måste få bli bekanta med "samhällets tillstånd", ansåg Forsskål. Det var en djärv åsikt på hans tid, när de flesta svenskar slet ont i jordbruket och inte begärde mer än en sup eller två när arbetsdagen var slut. Samhällets tillstånd orkade ingen bry sig om.Men Forsskål var optimist. Han trodde på folkbildning. Friheten krävde inte bara fri press utan ett "upplyst publikum".Idag lever vi i det fria ordets paradox. Ordet är friare än någonsin - hos oss i Sverige - men Forsskål hade nog tyckt att "den upplysta publiken" beter sig konstigt. Konspirationer och fakta-resistens skulle han inte ha gillat. Han hade väntat mer av det klara förnuft som också Kerstin Ekman hyllar i sitt tal Rätten att häda. Hållet den 15 oktober 1994.När hon talade hade krutröken ännu inte lagt sig. Bara fem år tidigare hade Ekman och Lars Gyllensten lämnat Svenska Akademien, i protest mot att den vägrat ge sitt stöd åt Salman Rushdie. Hans roman Satansverserna hade de iranska ayatollornas fatwa över sig. Rushdie hade gått under jorden. Bara året innan hade hans norske förläggare William Nygaard nätt och jämnt överlevt ett mordattentat. Faran är inte över. Det finns fortfarande ett pris på Salman Rushdies huvud.Texten var länge ur tryck, men återpublicerades våren 2020 i tidskriften Essä, tillsammans med sex kommenterande texter. Kerstin Ekmans tal är dubbelt läsvärt, både som appell för yttrandefriheten och som kulturhistorisk produkt av sin tid. 1994 är länge sedan.Talet speglar tiden före den stora mediala revolutionen. Webb och sociala medier var knappt påtänkta. Mobiler låg inte i var mans ficka. Det var bara fem år efter murens fall. Svenska Akademiens uppfattning vägde tungt. Dess kapital var ännu stort.Kerstin Ekmans tal handlar inte så mycket om Salman Rushdie och islam, utan mer om upplysningen och försvaret av den "skeptiska humanismen" i Hjalmar Söderbergs anda. Här ser man hur mycket Söderberg betytt för Ekman. Hon börjar med en chockeffekt, beskriver en barnpornografisk bild, där två män urinerar på en liten flicka. Hon äcklas, ändå vill hon försvara rätten att publicera den. Hon hyllar de gamla grundlagarna och Forsskåls tryckfrihet. Några år senare svängde det - idag är det förbjudet att inneha, till och med att betrakta en sådan bild. Och märk väl, en av de få som fällts för detta brott är ingen vanekriminell, utan serieöversättaren Simon Lundström, som i sin dator hade japanska mangateckningar. "Döma teckningar, är svenskarna inte riktigt kloka"? undrade den amerikanska fotografen Sally Mann.Kerstin Ekmans text är kärv, stickig och envis, som Forsskåls nässla. Riktigt giftig när hon skildrar den svenska aningslösa välviljan, de "rosiga kindernas cynism" - till exempel i form av ekosocialister som drömmer om ett paradis bortom demokratin. Detta fenomen försvann inte med nittiotalet. "De rosiga kindernas cynism" - vilket uttryck - blossar upp då och då, både i klimatdebatten och i identitetspolitiken. Eller vad ska man säga om Uppsala universitet som glömde allt de visste om akademisk frihet och källkritik, och mästrade kulturantropologen Ingalill Arvidsson för att hon på ett seminarium, uppmanad att svara på en fråga om uppslagsord i gamla arkiv, använt n-ordet, som var det konkreta uppslagsordet. Detta inte menat som stöd för de frihetskämpar som bryr sig mindre om samhällets tillstånd än rätten att köpa n-ordsbollar i närbutiken så fort suget slår till.Kerstin Ekman talar också om "den vämjeliga bönhustraditionen" i Sverige, med dess drag av botgöring och underkastelse. Detta förstod nog den bildade borgerligheten för 25 år sedan, särskilt om de legat i Uppsala och lyssnat på när Ingmar Hedenius läste lusen av biskoparna. Men idag i världens modernaste land - vem ska ta åt sig? 68-vänstern eller P O Enquist och arvet från Hjoggböle. Lite bönhus ska väl den sekulariserade svensken tåla?Kerstin Ekmans text kommenteras hövligt av sex olika författare. Det är bara Agneta Pleijel som törs ta henne på allvar, och svara på Ekmans skarpa kritik av religion, och av Birgitta Trotzig. Pleijel menar att Kerstin Ekman gick för långt när hon skrev att intresset för plågade sovjetiska öden, som poeterna Mandelstam, Tsvetajeva och Achmatova, ibland fått karaktären av dödsfascination - "en på mycket långt håll ljuv svindel inför deras undergång".Detta är inget huvudspår i Kerstin Ekmans text, men det är starka ord. Kerstin Ekman själv, liksom Hjalmar Söderberg, uppehåller sig ofta vid nazisternas illgärningar, utan svindel vid avgrunden. Detta måste ha med tiden att göra. Det var ju 1994, de sovjetiska arkiven hade just blivit tillgängliga och alla fynden gav många rubriker. Det var först då som man fick veta att Osip Mandelstam verkligen dog i ett uppsamlingsläger på väg till Vladivostok. Det kan förresten vara på sin plats att påminna om att de ryska arkiven inte längre är öppna. Putin sitter på nycklarna sedan många år. Men då hade fakta just börjat röra sig. Kunde detta förväxlas med dödsfascination?Ett uppriktigt tack får Kerstin Ekman från Mohammad Fazlhashemi, nu professor i islamsk teologi och filosofi i Uppsala. Han ger bakgrunden till fatwan mot Rushdie, hur den shiamuslimske ayatollan Khomeini hittade ett utrymme för att framstå som den sanne försvararen av islam, också i sunniters ögon. Det var ett politiskt mästardrag. Mycket tragiskt däremot, att inte de diplomatiska ansträngningarna förmådde efterträdaren Khamenei att lätta på fatwan. Ett tag såg det så ut.Vad Mohammad Fazlhashemi tackar Kerstin Ekman för är att hennes klara förnuft vägrade skuldbelägga alla muslimer för brottet mot Rushdie, något som sker då och då, i vår upplysta tid. Professor Fazlhashemi bidrar med en personlig anekdot. När debatten rasade som värst skulle han själv lämna in bilen till reparation hemma i Umeå. Mekanikern tog nycklarna, spände ögonen i professorn och ville ha besked, inte om kardanknutar eller bromsar. Han ville veta om kunden var villig att verkställa den dödliga fatwan mot Rushdie och hans svenska förläggare. Fazlhashemi skakade av sig alla känslor frågan väckte, och gav ett kort och koncist svar: Nej!Ett kvarts sekel går fort. Mycket hinner hända, eller händer inte alls. Ungefär vid samma tid då tidskriften Essä tryckte om Kerstin Ekmans text ombads Svenska Akademien att lägga ett ord för den fängslade svenske medborgaren Gui minhai. Men Akademien tyckte inte att det var deras uppgift att försvara Guis yttrandefrihet. Det finns andra organisationer som sköter sådana saker betydligt bättre än Akademien, enligt ständige sekreteraren. Och det är ju tur.Ulrika Knutson, journalist och författareKällorEmi-Simone Zawall (red): Tidskriften Essä, nummer 5: Rätten att häda, 2020. Först publicerad 1994 av svenska Rushdiekommittén i samarbete med Studiekamraten.Peter Forsskål: Tankar, om Borgerliga Friheten. på Litteraturbanken.se, Atalntis 2017, red Gunilla Jonsson. Originalet publicerat 1759.

Tillsammans med Marie Göranzon och Olof Wretling går vi i mål i bokcirkeln om Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien där nu Klara Fina Gulleborg återvänder hem efter 15 år i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den tredje delen av romanen återvänder dottern Klara Fina Gulleborg hem till Skrolycka i Värmland efter 15 år, hon är nu 33. Hennes mor Kattrinna har hunnit bli 72 och pappa Jan har under tiden förändrats av sin längtan till dottern. Han har gått djupt in i rollen som Kejsarn av Portugallien.När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till tredje träffen och finalen har vi läst ut boken!Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Standardsvenskan trängs nu från flera håll. Det skriver David Håkansson, språkvetare och ledamot av Svenska Akademien, som här avslutar Kvartal Kulturs språkserie Det hotade svenska språket. Inläsare: Staffan Dopping

Lundströms Bokcirkel med Marie Göranzon och Olof Wretling har nu kommit halvvägs in i Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien, om Jan i Skrolycka, Kattrinna och deras dotter Klara Fina Gulleborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den andra delen av Kejsarn av Portugallien beger sig dottern Klara Gulla ut i världen för att arbeta ihop pengar så att inte hennes föräldrar, Jan i Skrolycka och Kattrinna, ska behöva gå från hus och hem. Den nya husbonden Lars Gunnarsson kräver föräldrarna på 200 riksdaler. När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till andra träffen har vi läst en tredjedel till, fram till att kapitlet Husförhöret börjar.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

General Knas, Sture, Cornelius Löfmark och Björn Carlsson spelar TRIVIAL PURSUIT: DELUXE EDITION. För att lyssna på avsnittet i sin helhet blir du Patreon genom att klicka HÄR. För att prenumerera på Midnattsmingel klickar du HÄR.

Premiär för Bokcirkeln med Marie Göranzon och Olof Wretling där vi läser Selma Lagerlöfs klassiker Kejsarn av Portugallien, om Jan från Skrolycka och hans kärlek till dottern Klara Fina Gulleborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till första träffen har vi läst en dryg tredjedel av romanen, vi slutar där kapitlet Reskvällar börjar. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

General Knas och Sture Allén den yngre från Svenska Akademien snackar musik, samtid, framtid, dåtid. Spotifylista med all musik som vi nämner under podcasten: https://open.spotify.com/playlist/5yBvqHgLdRBZlzlwG3qyKc?si=f7c9920a65694ba0

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

General Knas och Sture Allén den yngre från Svenska Akademien snackar musik, samtid, framtid, dåtid. Spotifylista med all musik som vi nämner under podcasten: https://open.spotify.com/playlist/5yBvqHgLdRBZlzlwG3qyKc?si=f7c9920a65694ba0

General Knas och Sture Allén den yngre från Svenska Akademien snackar musik, samtid, framtid, dåtid. Spotifylista med all musik som vi nämner under podcasten: https://open.spotify.com/playlist/5yBvqHgLdRBZlzlwG3qyKc?si=f7c9920a65694ba0

General Knas och Sture Allén den yngre från Svenska Akademien snackar musik, samtid, framtid, dåtid. Spotifylista med all musik som vi nämner under podcasten: https://open.spotify.com/playlist/5yBvqHgLdRBZlzlwG3qyKc?si=f7c9920a65694ba0

I den sjätte säsongens första avsnitt pratar vi med två anrika institutioner: Svenska Barnboksakademin och Svenska Akademien. Vad gör egentligen våra akademier? Hur blir man invald? Och hur arbetar de för att stärka barnbokens och barnboksförfattarnas ställning i vårt samhälle? Med hjälp av Petrus Dahlin, författare och representant för Svenska Barnboksakademin, och Mats Malm, litteraturhistoriker, översättare och ständig sekreterare för Svenska Akademien, tar vi reda på de sakerna. Vi startar även upp ett nytt segment i podden, som kommer att lyfta fram skånska initiativ till läslust och läsfrämjande. Först ut är det nyöppnade Berättarministeriet i Malmö! Vi får besök av Amanda Bååth, regionansvarig i Malmö, som berättar mer om organisationens arbete.

Universitet och lärosäten har alltid varit en plats för debatt och diskussion. Vad händer när opinionsyttringar förbjuds på campus (som på Chalmers) eller när studenter söker kurser för att uppsåtligen trakassera lärare och kurskamrater (som på Karlstad universitet)? Förra året beslutade regeringen att korta mandatperioden för universitetsstyrelser, och en utredning om cancelkultur på universiteten kommer inom kort. Hur påverkar allt detta den akademiska friheten – på institutionell såväl som på individuell nivå? Hur fri är egentligen akademin i Sverige? Och vilka hot och utmaningar står den inför?  De här frågorna tar sig Yttrandefrihetspodden och Kerstin Almegård an i avsnittet. Med sig i studion har hon två gäster: Åsa Wikforss som är professor i filosofi vid Stockholms universitet, författare och ledamot i Svenska Akademien, och Shirin Ahlbäck Öberg som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet och nyligen skrivit en rapport om den akademiska friheten i Sverige.

General Knas och Sture Allén den yngre från Svenska Akademien snackar musik, samtid, framtid, dåtid. Spotifylista med all musik som vi nämner under podcasten: https://open.spotify.com/playlist/5yBvqHgLdRBZlzlwG3qyKc?si=f7c9920a65694ba0

General Knas och Sture Allén den yngre från Svenska Akademien snackar musik, samtid, framtid, dåtid.

Tonen i det politiska samtalet har hårdnat. Och lyssnar vi på den offentliga debatten, både ute i världen och här hemma i Sverige, så verkar klyftan mellan meningsmotståndare bara öka. Men är det verkligen så? Vad är det i det politiska samtalet som har förändrats? Och hur påverkar det demokratin, här hemma, globalt och under supervalåret 2024?Medverkande:Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.Åsa Wikforss, professor vid Stockholms universitet, filosof och ledamot av Svenska Akademien.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergVill du veta mer om UI, titta in på: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vår senaste talkshow från Soho House (17 mars 2024) i Stockholm. Om AI, medvetandet och tänkande maskiner. Medverkar gör: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, ledamot i Kungliga vetenskapsakademien och Svenska Akademien på stol nr 7.Gustav Söderström, co-President, Chief Product Owner (CPO) & Chief Technology Officer (CTO) på Spotify.Anders Sandberg, Senior research fellow på Nick Bostroms Future of Humanity Institute vid universitetet i Oxford.Finns också som video här: https://www.youtube.com/watch?v=cwE3czRtxTY&t=2 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

General Knas och Sture Allén den yngre från Svenska Akademien snackar musik, samtid, framtid, dåtid.

General Knas och Sture Allén den yngre från Svenska Akademien snackar musik, samtid, framtid, dåtid.

Hör Jila Mossaed prata om Jalal al-din Rumis författarskap och dess betydelse för hennes eget skrivande. Jila Mossaed föddes i Teheran 1948. Sedan 1986 är hon bosatt i Sverige och har gett ut ett stort antal böcker på svenska, senast "Orden är försenade" (Bokförlaget Lejd, 2021). På persiska har hon publicerat både diktsamlingar och romaner. Jila Mossaed har fått flera utmärkelser, senast Jan Fridegård-priset (2018), Karl Vennbergs pris (2019) och Erik Lindegren-priset (2019). Hon är ledamot i Svenska Akademien. Jalal al-din Rumi är ett av världslitteraturens stora namn. Han räknas som av de stora sufipoeterna med ett ojämförligt inflytande på den persiska litteraturen. Hans dikter finns översatta till språk världen över och han har lästs och beundrats av författare och läsare under århundraden. 2007 utnämnde Unesco honom till fredspoet och runtom i världen firades 800-årsminnet av Rumis födelse med konserter, symposier och poesiuppläsningar. Från 5 mars 2024

General Knas och Sture Allén den yngre från Svenska Akademien snackar musik, samtid, framtid, dåtid.

Hon beskriver sig som optimist, men hennes syn på samtiden är mörk. Filosofen Åsa Wikforss har blivit en stark röst för demokrati och mot kunskapsmotstånd. Vad tror hon om framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är författare, och debattör. Och 2019 blev hon invald som ledamot i ett sargat Svenska Akademin, efter krisen och skandalerna åren innan.2017 skrev Åsa Wikforss en hyllad bok: Alternativa Fakta - om kunskapen och dess fiender. En bok om vad kunskap är, och hur vi kan ta till oss fakta och inte lögner.Men delar i boken fick också kritik och anklagades för både konkreta faktafel och för att ha ”manipulerat fakta”. Hur ser hon på den kritiken i dag?”Då tror jag inte amerikansk demokrati överlever”2024 är ämnet kunskapsmotstånd kanske mer aktuellt än någonsin, med den snabba utvecklingen av fejknyheter och propaganda. Till hösten är det presidentval i USA. Där är Donald Trump en av kandidaterna. Det var hans seger i valet 2016 som fick Åsa Wikforss att från början skriva boken ”Alternativa fakta”.I den här intervjun pratar Åsa Wikforss om sin rädsla inför det amerikanska valet, och säger att hon inte tror att amerikansk demokrati överlever om Donald Trump väljs till president. Och så lite om tankens kraft, om snapsvisor och om samtalet från Svenska Akademien.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

En av Sveriges mest kända kulturinstitutioner hamnar i en maktstrid som ska nå långt utanför Sveriges gränser. Det är 2018 och i stormens öga står Svenska Akademiens ständige sekreterare Sara Danius. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. P3 Dokumentär är först med att läsa den dåvarande ständige sekreterarens hittills dolda dagböcker.Genom Sara Danius personliga anteckningar får vi följa med in till de stängda rummen och få en inblick i de hemliga samtal som hålls under krisen i Svenska Akademien. Hon skriver bland annat att kungen ber henne att avgå från posten som ständig sekreterare.Krisen i Svenska Akademien börjar 2017 när Dagens Nyheter publicerar en granskning där 18 kvinnor anklagar en känd kulturprofil med koppling till Svenska Akademien, för sexuella trakasserier och övergrepp. Han nekar men kommer senare att dömas för våldtäkt. Carl-Henrik Heldin, före detta ordförande i Nobelstiftelsen.Björn Wiman, Kulturchef DN.Hugo Lindqvist, reporter DN.Katarina Wennstam, journalist och författare.”Anna”, en av rösterna i DN:s granskning.Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien.Eric Runesson, ledamot i Svenska Akademien.Niklas Svensson, reporter Expressen.En dokumentär av: Elinor Ahlborn.Producent: Lars Truedson.Exekutiv producent: Viktor Papini.Dokumentären är producerad 2024.

Hör Elinor Ahlborn från P3 Dokumentär berätta om hur hon fick tillgång till Sara Danius dagböcker och detaljerna om vad kungen ska ha sagt till henne när hon ledde Svenska Akademien. Vi på P3 Dokumentär vill tipsa om podden Dagens Eko som tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med Robin Olin och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Idag släpps en ny P3 Dokumentär om krisen i Svenska Akademien med Sara Danius okända dagböcker. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En av Sveriges mest kända kulturinstitutioner hamnar i en maktstrid som ska nå långt utanför Sveriges gränser. Det är 2018 och i stormens öga står Svenska Akademiens ständige sekreterare, Sara Danius. Hon antecknar i sin privata dagbok. P3 Dokumentär är nu först med att publicera utdrag ur Danius hittills dolda dagböcker.Dokumentären finns nu i appen Sveriges Radio Play.

Ny vecka, nya möjligheter! Christopher Garplind och Hanna Hellquist tävlar ut P3 Guld-biljetter i utbyte mot pinsamma minnen som håller dig vaken om nätterna. Elinor Ahlborn har gjort en P3 Dokumentär om krisen i Svenska Akademien och Sara Danius dagböcker. Effie Karabuda om varför Dean Phillips AI-bot stängs ner och hur det kan påverka det amerikanska valet, men även om att Hannas och Christophers gemensamma inköp spökar på många olika sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

UPPLÄSNING: Clas Göran Söllgård Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Resa, Amanda, jag skall” av Erik Johan StagneliusDIKTSAMLING: Samlade skrifter V (Svenska klassiker utgivna av Svenska Akademien, 2013)MUSIK: Robert Schumann: Träumerei ur KinderszenenEXEKUTÖR: Randy Kerber

I huvudet på en av Sveriges bäst säljande författare som inte ångrar ett skvatt. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. 2023 firar Camilla Läckberg 20 år som författare. Ändå svarar hon sällan på frågor om sina böcker i svenska medier – istället handlar det om fastigheter, skilsmässor och dispyter med olika mediemän. Är allt i själva verket helt enligt plan?P3 ID följer författaren genom barndomens Fjällbacka, intresset för mordgåtor och de omåttligt framgångsrika marknadsföringsstrategierna. Vad säger hon om eviga rykten om spökskriverier, sociala medier och kändisar som inte vill låta sig fotograferas på galapremiärer?Det handlar om sorgen efter en pappa, vilka likheter Camilla har med sin hämndlystna karaktär Faye och att festa med Svenska Akademien. Dessutom får vi svar på varför Johnny Depps tavelsamling ”Friends and heroes” hänger i Villa Lumos. I avsnittet hörs bland andra Dagens Nyheters litteraturkritiker Lotta Olsson, författaren Henrik Fexeus och Camillas make, MMA-fightern Simon Sköld.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Alice DadgostarProducent: Sally HenrikssonTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades hösten/vintern 2023 av Studio Olga.Ljudklipp är hämtade från Sveriges Radio, Aftonbladet TV, SVT, Filip & Fredriks podcast, Alex & Sigges podcast, Daily Mail, Sweetwater/Svensk Filmindustri/TV4, Instagram-konton tillhörande Simon Sköld respektive Sofie Sarenbrant, Strix Television, CNBC.

Idag är det Nobeldagen. Få saker är väl lika rimliga att fira som de viktigaste vetenskapliga framstegen. Visst, en del val är kontroversiella och alla prisutdelare har inte alltid fört sig helt klanderfritt. Men Nobelpriset är någonting att känna stolthet inför.Den svenska uppfinnaren och företagsledaren Alfred Nobel är såklart orsaken till varför vi idag har ett pris som bär hans namn. Testamentet slog ned som em bomb (förlåt!) i sekelskiftets Sverige. Han prisades som den största svensken som någonsin levt, men anklagades också av delar av högerpressen för att vara landsförrädare.I detta avsnitt delar vi ut våra egna nobelpris. Vi går igenom testamentet, pratar om det hårda jobbet som exekutorerna sattes att göra samt skvallrar lite om svenska akademiens kris… på 1890-talet!Mycket nöje—Köp gärna biljetter till vårt tio års-firande på China-teatern 14 maj: krigochfred.se—Läslista:Carlberg, Ingrid, Nobel: den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris, Norstedts, [Stockholm], 2019Västerbro, Magnus ”Nobelpriset räddade Svenska Akademien” i Populär historia 10/2012Barany, Anders & Hedin, Marika ”Nobels testamente” 12/2009 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så har det blivit dags igen, för det årliga Nobelpriset i litteratur. På en kvart får du veta vem som är favorittippad – och hur litteraturpriset står sig efter alla skandaler inom Svenska Akademien. Med Madeleine Levy, biträdande kulturchef och Elisabet Andersson, reporter på SvD Kultur.

En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger. När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.– Det handlar om skillnaden på hur tal och skrift fungerar. Det skrivna språket har ofta en mer komplicerad syntax med fler bisatser medan det talade språket oftare har en ganska enkel huvudsats som följs av en annan enkel huvudsats,Det manusstyrda talet i radioNär radioreportrar spelar in det de säger i ett nyhetsinslag följer de ett skrivet manus. Det kallas att ”sätta en prata” på radiospråk.– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.– Det är lättare att prata naturligt om du har någon att prata med än om du ska prata med ett papper, säger Andreas Liljeheden.Språkfrågor om språkmelodi och intonationVarför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonationFilm Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)Film: In a World om en röstcoach från 2013.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser. Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag. – Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.Namnsdagar förr och idagFörr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor. Finns ingen officiell namnlängdDet finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen. – Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagarVarifrån kommer ordet kalas?Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?Läs mer om födelsedagar och namnsdagarArtikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Spanarna bjuder på pärlor ur arkivet. I detta avsnitt från 2002 hör vi Peter Englund, Gabriella Ahlström och Göran Everdahl spana om bland annat att vi står inför något vi skulle kunna kalla för kopiornas tidsålder och passar vi oss inte så kommer alla dessa kloner snart att anfalla oss! Programledare är Ingvar Storm. Spanarna – lyssna på en sommarpodd ur arkivetJust nu har programmet Spanarna sommaruppehåll i FM-tablån. Men för att det inte ska kännas för tomt i appen på fredagar på "ordinarie spanartid" så passar vi på att bjuda på ett par utvalda guldkorn ur Spanarnas arkiv. Varje vecka på fredagar klockan tre så publicerar vi ett nytt avsnitt från arkivet som hittills inte funnits tillgängligt att lyssna på.Vi önskar god lyssning och mycket nöje!I det sjätte avsnittet som vi släpper i år som är från februari 2002 hör vi Peter Englund, Gabriella Ahlström och Göran Everdahl. Programledare är Ingvar Storm.Podden publiceras i appen Sveriges Radio Play vecka 31.Spanarna från 2002-05-25 med Peter Englund, Gabriella Ahlström och Göran Everdahl Peter Englund: Klonerna anfaller! Peter ser tydliga tecken på att vi står inför något vi skulle kunna kalla för kopiornas tidsålder. Vi lever alltså i en tid av fullsmockad av ständiga kopior – vilket märks på att klädmodet upprepas, bilmodellernas utseende kopieras, till och med musiken vi hör och låtarna vi som spelas i bilradion refererar till olika föregångare. Därför tror Peter att i framtiden så kommer halveringstiden för nya kopior bara att bli kortare och kortare – vilket kommer resultera i att det nya som man tar av det gamla kommer att få konsekvensen i kortare och kortare livslängd. Peter Englund som vid tillfället för denna spaning också hedras med en fanfar för att han valts in i Svenska Akademien. Gabriella Ahlström: Backlash för konsumtionsindustrin för kvinnorGabriella förfasas över hur många olika och oberoende av varandra varumärkeskampanjer med produkter som riktar sig direkt till kvinnor verkar ha gått i samma fälla. Istället för att tilltala den konsumentgruppen de vill locka till sig lyckas de uppnå motsatt effekt. Kvinnor som är tänkta att lockas av att köpa till exempel grillar med rosa spetsvolanger, röda mobiltelefoner med kaloriräknare och mensklockor kommer göra precis tvärtom och välja produkter utifrån det de själva vill vara och inte det företagen bakom produkterna tror och vill att de ska vara. Göran Everdahl: Låt hunden vara hund - Lassie kom hem! Under större delen av mänsklighetens historia så har hunden varit ett nyttodjur, sen kom de symboliska 1900-talshundarna som Lassie och Båtsman samt militärhundarna som visades upp som statusdjur. Men nu ser Göran tydliga tecken på att hunden håller på att förvandlas till något nytt - nämligen en designad statusmarkör för människan - där hunden blir mer som den nya stadsjeepen. Om vi inte passar oss så kommer det här i slutändan gå ut över våra vovvar. Göran uppmanar därför till motaktion för att rädda vår bästa vän hunden från att utsättas för experimenterande avel i syfte att spegla oss människor. Låt hunden vara hund - Lassie kom hem! Spanarnas sommarpoddar - pärlor ur arkivetI vår app och på vår hemsida på sverigesradio.se kan du lyssna på fler spaningar från vårt arkiv. Sök på "Spanarna".Ingvar Storm har ju som vi berättat tidigare valt att lämna över taktpinnen som programledare från och med i höst när Spanarna i P1 är tillbaka med nya direktsända program.Redaktör för Spanarnas sommarpoddar: Ronnie Ritterland

Í þættinum er fjallað um sýningarverk sem Sifjuð tók þátt í að setja upp á HönnunarMars í samstarfi við Elínu Örnu Ringsted (https://handverk.cargo.site/Elin-Arna-Ringsted-Halla-Hauksdottir). Um er að ræða samansafn textílverka sem, hvert og eitt, er túlkun á íslensku orði; uppruna þess, þeirri hugmynd sem liggur því að baki og þar með eiginlegri merkingu þess. Í þættinum er fjallað um orðin sem verkin byggja á (bara, hvenær, alveg, ég og þú og hljóð) og viðtal tekið við Elínu Örnu sem lýsir samstarfinu og hönnunarferlinu. Þá er stutt viðtal tekið við Höllu Helgadóttur, framkvæmdastýru Miðstöðvar hönnunar og arkitektúrs, sem útskýrir þá tvímerkingu sem fólgin er í nafninu HönnunarMars.    ////////////////   Ari Páll Kristinsson, Halldóra Jónsdóttir og Steinþór Steingrímsson (ritstjórar). (2016). Málið. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://malid.is/ /// Ásgeir Blöndal Magnússon. (1989). Íslensk orðsifjabók. Reykjavík: Mál og menning. /// Halldóra Jónsdóttir og Þórdís Úlfarsdóttir (ritstjórar). (2013). Íslensk nútímamálsorðabók. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://islenskordabok.arnastofnun.is/ /// Harper, Douglas (ritstjóri). (2001). Online Etymology Dictionary. Sótt af https://www.etymonline.com/ /// Jón Hilmar Jónsson (aðalritstjóri). (2006). Íslenskt orðanet. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af http://ordanet.is/ /// Mattsson, Christian (aðalritstjóri). Svenska Akademiens ordbok. Stokkhólmur: Svenska Akademien. Sótt af https://www.saob.se/ /// Þórdís Úlfarsdóttir (aðalritstjóri). (2011). ISLEX. Reykjavík: Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum. Sótt af https://islex.arnastofnun.is/is/ /// Elín Arna Ringsted og Halla Helgadóttir

Anna-Karin Palm och David Håkansson nya i Svenska Akademien.

Carolina Norén berättar om förhandsfavoriten i semifinal två av Eurovision song contest och så var världspremiären av Beyoncés turné "Renaissance World Tour" Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Den grammisbelönade folkmusikgruppen Groupa gör en världsomsegling i musik. Producent: Nils LindströmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Det handlar också om kärnkraft som kulturarv och så recenserar vi filmen Korsett. Producent: Nils LindströmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Kulturdebatten har på sista tiden handlat mycket om ett armlängds avstånd som ska gälla mellan politiken och kulturens innehåll. Men vilken tolkning av begreppet gäller? Regeringens eller SD:s? En av de saker som Regeringen har lyft fram som särskilt viktiga i kulturpolitiken är principen om ett armlängds avstånd mellan politiken och kulturens innehåll.En allmän definition av armlängds avstånd är att politiken sätter ramar med pengar och organisation, men lägger sig inte i innehållet och konstnärliga bedömningar. Parisa Liljestrand håller med om den definitionen.–Kulturen ska vara fri, säger hon.Frågan om kulturens frihet och principen om armlängdsavstånd mellan politik och kulturens innehåll har debatterats på senare tid. Frågan har skapat förvirring om vad det är som gäller.Sverigedemokraternas ledande kulturpolitiker Alexander Christiansson har sagt att det är både en rättighet och skyldighet som folkvald att lägga sig i vilken kultur som finansieras med skattepengar. Sverigedemokratiska politiker har även försökt stoppa skattefinansierad kultur som de inte uppskattar, som en sagostund med dragartister på ett bibliotek i Kalmar i höstas.Men politiker ska inte lägga sig i kulturens uttryck, säger kulturministern.–Nej men då håller man ju inte på armlängds avstånd. Och det är viktigt att det hålls, inte bara på nationell, utan också på regional och kommunal nivå. Varje gång man försöker gå in och bestämma över kulturens innehåll – då blir det inskränkningar i det som är vår öppenhet och demokratiHär är det du som har rätt och SD som har fel?Här är jag ganska kompromisslös. Det beror på när det beror på kulturens frihet så är det fastslaget i vårt gemensamma Tidöavtal. Där har alla partier som har gått med i överenskommelsen. Där har vi alla skrivit under på att leva upp till det och där finns detta redan reglerat.Förväntningarna på en kulturministerHittills har den nya regeringen dragit mer på kulturbudgeten med 1,1 miljarder. Framför allt är det de tillfälliga pandemistöden som har tagits bort, ett stöd som många menar skulle behövas extra mycket idag. Delar av kulturproducenterna har inte har fått tillbaka sin publik efter pandemin och dessutom har vi fått en skenande inflation.Men Parisa Liljestrand anser att regeringen har fattat riktiga beslut. Det är en fråga om prioriteringar, säger hon.Kulturministerns statssekreterare Karin Svanborg Sjövall skrev nyligen en artikel i tidskriften Axess - med rubriken “Dags att tänka nytt”. Hon skriver bland annat - om en “svällande kulturbyråkrati ute i landet, där strategier och kulturplaner idisslas till en för mig inte uppenbar nytta. Det finns väldigt mycket att städa upp.” Parisa Liljestrand säger att hon har börjat städa. Enligt henne har flera beslut blivit liggande efter den tidigare regeringen.Det gäller att våga fatta beslut, våga städa upp och se till att saker inte fastnar i byråkrati, säger hon och på frågan om antalet myndigheter som finns under Kulturdepartementet borde bli färre, svarar hon ja. Det är en fråga som hennes departement kommer att titta närmare på, eftersom det kan innebära att pengar kan frigöras.KulturkanonEtt av regeringens förslag är att Sverige ska få en kulturkanon, alltså ett slags rättesnöre eller en beskrivning av vad som kan betraktas som svensk kultur, eller ett gemensamt svensk kulturarv. Att en “fristående expertkommitté” ska ta fram en svensk kulturkanon, har slagits fast i överenskommelsen mellan regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna, i det så kallade Tidöavtalet. Men nio av kulturlivets intresseorganisationer, bland dem Författarförbundet, Konstnärernas Riksorganisation, Fackförbundet Scen och Film, har skrivit under ett upprop MOT en kulturkanon. Även Svenska Akademien har sagt att de inte tänker medverka till en kulturkanon. Parisa Liljestrand är förvånad över motståndet men medger att arbetet bara är i startgroparna.Gäst: Parisa Liljestrand, kulturminister (M)Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentatorTekniker: Joar JonssonProducent: Margareta Svensson

Danne träffar Reggaegitarristen Simon Vikokel ifrån Svenska Akademien och pratar om uppväxten i Landskrona, DOD Rubberneck och Fender Pro Reverb.  Mycket Nöje!  Stort tack till alla som supportar oss via Patreon: https://www.patreon.com/user?u=32426577 och Swish: 1236293344

Vi försöker förstå vem Putin var innan invasionen av Ukraina. Dessutom pratar vi om kvinnliga högtidsplagg och backhoppning. När man ska summera år 2022 är det svårt att inte börja tänka på Rysslands president Vladimir Putin. I dagens program backar vi lite, till tiden före Rysslands invasion av Ukraina. Vem var Putin då och när började hans planer egentligen att ta form? Journalisten och författaren Stig Fredriksson kommer till studion och ger sin bild.Kvinnorna i Svenska Akademien har fått specialdesignade högtidskläder av designern Behnaz Aram som gästar programmet. Vi undrar så klart hur man bär sig åt för att skapa ett sådant plagg, och vilka önskemål hade hon att ta hänsyn till.Vi pratar även om något som blivit tradition på nyårsdagen backhoppningen i Garmisch Partenkirchen. Frida Westman, backhoppare, lär oss om allt som finns att veta om backhoppning. Hur högt, hur långt, och hur mycket det kittlar i magen.Programledare: Hélène Benno Bisittare: Martin Wicklin Producent: Anders Wennersten

I podden Nobelkoden gör kulturredaktionens Mattias Berg en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet. Följ med på resan. Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.   TESTAMENTET Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare. Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande. Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.   Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946. Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996. Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.   STRIDERNA Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt. Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset. Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås. Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.   Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930. Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964. Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978. Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.   KVINNORNA Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män. Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid. Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda. Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45. Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.   Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940. Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning. Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.   VALET Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen. Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan. Om Nobelkodens dubbla kryptering. Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år. Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta. Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft. Om själva valet. Kort sagt.   Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983. Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001. Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005. Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945. Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson. Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013. Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.