POPULARITY
Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos.Skelleftesjukan idealisk för genterapierDen har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier.Åke testar nya genterapier för hjärtat 83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo.Svenska forskare i forskningsfrontenMånga forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus.Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år.Det här programmet sändes första gången 7 mars i år. Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
Eva-Britt är en av nio svenskar som behandlats med den nobelprisade genkniven CRISPR/Cas9 mot den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. En sjukdom som nu lockar många internationella forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att Eva-Britt hade sett effekterna av Skelleftesjukan i sitt jobb som arbetsterapeut så hade hon svårt att få gehör för sina farhågor. Hon började ana att stickningarna i benen kunde innebära att att hon själv hade sjukdomen. Läkarna trodde inte att hon kunde ha den ärftliga sjukdomen.Lång tid att få diagnos för SkelleftesjukaDet tog nästan tre år innan hon fick sin diagnos. Men det smärtade i hennes mamma-hjärta när hon fick beskedet. Så när hon fick möjlighet att vara med i en ny genterapistudie blev hon glad.-Använd min kropp! Det blir jättebra! Försök att hitta botemedel, säger Eva-Britt i Vetenskapsradion Hälsa. Skelleftesjukan modellsjukdom för genterapierOrsaken till att Skelleftesjukan har blivit en modellsjukdom för forskare och läkemedelsföretag när de tar fram nya genterapier är att den är ganska geografiskt avgränsad, och att det är en enda gen som orsakar felveckade proteiner, samt att generna finns i levern - som är lätta att komma åt. Det berättar Eva-Britts läkare Jonas Wixner vid Universitetssjukhus i Umeå.Den som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien i Sverige, kardiologen Björn Pilebro, vid Umeå universitets sjukhus konstaterar att norrlänningar har blivit försökskaniner för genterapier, men något som man också kan dra nytta av.Medverkar gör: Eva-Britt i Skellefteå som fick behandling med genkniven CRISPR/Cas9 i december 2022, Björn Pilebro som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien mot Skelleftesjukan i Sverige och överläkare på kardiologen vid Umeå universitetssjukhus samt Jonas Wixner, överläkare vid amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus och Eva-Britts läkare..Programmet sändes första gången 29 februari.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
I nya avsnittet av Kritcirkeln går vi på den första av sju performancedödsmässor i Markus Öhrns pågående utställning ”Requiem för Eva-Britt” på Bonniers konsthall. Vi har även sett två föreställningar som förhåller sig till Josef Fritzls incestövergrepp likt modern mytologi. Och så summerar vi lite av dansvåren, som den har tagit sig ut på Dansens Hus i Stockholm Nämnda verk i detta avsnitt ”Requiem för Eva-Britt”, Dödsmässa nr 1, av Markus Öhrn, Bonniers Konsthall Och helvetet är bara en bastu av Katja Brunner, regi Marie Nikazm Bakken, Turteatern Like Lovers do (Medusas memoarer) av Sivan Ben Yishai, regi Helle Rossing, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm Spiti av Ludvig Daae Dante av Gunilla Heilborn Burn baby burn av Mari Carrasco The Köln Concert av Trajal Harrel Blomsterkiosken av Lisen Rosell Kritcirkeln görs av och med Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (produktion och klippning)
Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos.Skelleftesjukan idealisk för genterapierDen har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier.Åke testar nya genterapier för hjärtat 83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo.Svenska forskare i forskningsfrontenMånga forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus.Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år.Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
Eva-Britt är en av nio svenskar som behandlats med den nobelprisade genkniven CRISPR/Cas9 mot den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. En sjukdom som nu lockar många forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att Eva-Britt hade sett effekterna av Skelleftesjukan i sitt jobb som arbetsterapeut så hade hon svårt att få gehör för sina farhågor om att hon själv hade sjukdomen. Läkarna trodde inte att hon kunde ha den ärftliga sjukdomen.Lång tid att få diagnos för SkelleftesjukaDet tog nästan tre år innan hon fick sin diagnos. Men det smärtade i hennes mamma-hjärta när hon fick beskedet. Så när hon fick möjlighet att vara med i en ny genterapi studie blev hon glad.-Använd min kropp. Det blir jättebra. Försök att hitta botemedel, säger hon.Skelleftesjukan modellsjukdom för genterapierOrsaken till att Skelleftesjukan har blivit en modellsjukdom för forskare och läkemedelsföretag när de tar fram nya genterapier är att den är ganska geografiskt avgränsad, och att det är en gen som orsakar felveckade proteiner, samt att generna finns i levern - som är lätta att komma åt, berättar Eva-Britts läkare Jonas Wixner vid Universitetssjukhus i Umeå.Den som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien i Sverige, kardiologen Björn Pilebro, vid Umeå universitets sjukhus konstaterar att norrlänningar har blivit försökskaniner för genterapier, men något som man också kan dra nytta av.Medverkar gör: Eva-Britt i Skellefteå som fick behandling med genkniven CRISPR/Cas9 i december 2022, Björn Pilebro som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien mot Skelleftesjukan i Sverige och överläkare på kardiologen vid Umeå universitetssjukhus samt Jonas Wixner, överläkare vid amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus och Eva-Britts läkare.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
Eva-Britt hadde egentlig ikke særlig sansen for Joe Dispenza da hun meldte seg på workshopen hans. Så hørte hun ham fortelle om kjærlighetshormonoet oksytocin …Vi forlenger lanseringstilbudet for Bryt vanen med å være deg selv, skrevet av Joe Dispenza. Kjøp boken nå og send kvitteringen for ditt bokkjøp til irina@irinalee.no så får du tilgang på Irina Lees introduksjonskurs til Dispenzas meditasjonsteknikker (verdi 1111 kroner).* * *I podcasten Spis deg fri gir Irina Lee deg oppskriften på et lettere liv.Nysgjerrig på å lære mer? Les et utdrag av boken Spis deg fri spisdegfri.no/minibokTips til hva du kan spise? GRATIS oppskrifter finner du her spisdegfri.no/smakebiterTrenger du hjelp og veiledning? Meld deg på kurs spisdegfri.no/grunnkursMeld deg på nyhetsbrevet spisdegfri.no/nyhetsbrevFølg oss i sosiale medier:Facebook: fb.com/spisdegfriInstagram: instagram.com/spisdegfriYouTube: youtube.com/spisdegfritvTips oss om hvem du vil møte i podcasten spisdegfri.no/tipsFor andre spørsmål, skriv til support@spisdegfri.no
Vi kommer av oss när Olaf Svonsen (Eric Stern) nickar och dansar under introt. Olaf lotsar oss genom lobbyismens svåra kval. Förskoleläraren Eva-Britt (Andreas Anterot) patroniserar stora och små.Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring. Info och biljetter till Katapultstol: https://stoff.ssboxoffice.com/events/lustgas/Biljetter till De 39 stegen: https://vasterbottensteatern.se/forestallning/de-39-stegen/ Instagram: @lustgascomedy @ericstern
Vildsvinen ökar explosionsartat i Sverige. På några decennier har de gått från ett fåtal till över 300.000. Medan bönder gråter och jägare jublar prövas lösningar som ska stoppa svinens framfart. Men går det att få kontroll över djuren? DN:s reporter Annika Carlsson om vildsvinen – som tidigare var utrotade i Sverige. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.
Eva-Britt Sjöberg är kommunalråd för Kristdemokraterna i den Kvartett som leder Norrköping sedan valet 2014. Hon kom till politiken från ett administrativt arbete inom skolan. Efter valet 2010 blev hon "övertalad" att sitta i Vård- och omsorgsnämnden för KD och hon blev senare under mandatperioden även oppositionsråd för partiet. Under sina första år som kommunalråd var hon ansvarig för äldreomsorgen i kommunen. Ett stort och konfliktfyllt område. – Jag är nog ganska trygg i mig själv. Känner jag att jag har gjort mitt bästa och att jag tror på det vi står för så är jag inte orolig för kritik och konflikter, säger Eva-Britt Sjöberg i Widar Möter. Nu är hon bland annat ansvarig för försörjningsstöd där Coronakrisen väntas öka behovet av socialbidrag. – Vi rustar för det, säger Sjöberg.
Eva-Britt fick sitt hiv-besked 1987, för exakt 30 år sedan. Då fick hon fem år på sig att leva. När sedan bromsmedicinerna kom skulle hon lära sig leva igen. Reportern Gunilla Nordlund presenterar. Varje år uppmärksammas den internationella aidsdagen den 1 december, däremellan är det nästintill tyst om de som lever med hiv i vårt land, säger Eva-Britt. Eva-Britt smittades av en spruta och vägrade till en början förstå att hon fått hiv när läkaren kom med beskedet. När hon sedan insåg att hon hade fem år kvar att leva bestämde hon sig för att rätta en del saker i sitt liv. Gunilla Nordlund har valt ut ut två kortdokumentärer hon tycker vi bör höra igen och berättar också för Ola Hemström om sin fascination inför kyrkogårdar och just frågor om liv och död. Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se
Ladda hem som mp3. Med anledning av protesterna mot renovräkningar och Spannlandsgatan träffar vi Ralf och Eva-Britt som bor där och pratar om upplevelserna av vräkningshot och protester.
Brottsofferperspektivet träffar Eva-Britt hennes son Markus blev grovt misshandlad med sparkar till döds. Markus organ donerades till flera andra personer. Eva-Britt har efter mordet engagera sig i frågor för anhöriga till våldsdödade genom RAV. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Brottsofferperspektivet träffar Eva-Britt som är en av språkrören i RAV-riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Eva-Britt fick sitt hiv-besked 1987, för exakt 30 år sedan. Då fick hon fem år på sig att leva. När sedan bromsmedicinerna kom skulle hon lära sig leva igen. "Och det var fan inte det lättaste". Varje år uppmärksammas den internationella aidsdagen den 1 december, däremellan är det nästintill tyst om de som lever med hiv i vårt land, säger Eva-Britt. Eva-Britt smittades av en spruta och vägrade till en början förstå att hon fått hiv när läkaren kom med beskedet. När hon sedan insåg att hon hade fem år kvar att leva bestämde hon sig för att rätta en del saker i sitt liv. Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se
Elvira står inte ut längre och ringer socialtanten om att bli hämtad, men Sebastian får henne på andra tankar. De söker upp Eva-Britt för att berätta sanningen.
Bianca blir så arg på Elvira och Sebastian att hon måste ta lugnande medicin. Familjen får besök från Eva-Britt från kommunen som vill prata om den giftiga röken.
En sliten, blommig resväska och en silvergrå mobiltelefon är Eva-Britt Svenssons ständiga följeslagare på resorna mellan lägenheten i Växjö och parlamentet i Bryssel. 62 år gammal ställer Eva-Britt upp för omval till EU-parlamentet för Vänsterpartiet. En ständigt ringande mobiltelefon, omröstningar, snabba steg i korridorerna och ett liv i en resväska...sådan är Eva-Britt Svenssons vardag. Samtidigt som hon står och väntar på hissen till sjunde våningen i EU-parlamentet finns tankarna ofta hos barnen och barnbarnen. Men trots längtan efter barnbarnen är jobbet värt alla uppoffringar, säger Eva-Britt. - Det är ett tufft jobb men samtidigt är det oerhört stimulerande. Det ger mig så många möjligheter till utveckling och det är en miljö som är helt fantastisk att jobba i. Reporter Anna Johansson, SR Kronoberg