Podcasts about bryssel

Andrev har släpats upp för ett berg av Åsne Seierstad och blivit utskrattad av Norges kulturelit för sin ölsmak. Parisa har besökt Europas mörkaste hörn (Bryssel) och pratat om världens mörkaste människor (tech-eliten). Och så kommer Shanti Roney förbi och drar historien om sin märkligaste intervju + några till.

Nya SCB-mätningen var en kalldusch för Ulf Kristersson, oppositionen leder stort. Och blir rapporten om invandringens kostnader ett slagträ i debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan kom konjunkturinstitutets rapport om invandringens kostnader. Rapporten beställdes av Tidögänget men vilket parti, eller vilka partier kan använda de nya siffrorna i debatten?Samtidigt visar SCB:s nya stora mätning att oppositionen just nu ligger långt före regeringen och Sverigedemokraterna. Kan statsminister Ulf Kristersson vända skutan och komma ikapp Magdalena Anderssons gäng? Går det att tala om en Hatt-effekt och hur mår Liberalerna?Helena Gissén och Fredrik Furtenbach reder också ut det senaste om den berömda Bryssel-fighten mellan KD:s Alice Teodorescu Måwe och en tjänsteman för Vänsterpartiet. Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nu föreslås stopp för internationella adoptioner. Bryssel deppar efter polskt presidentval. Nya tag i fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. Och därför får stockholmarna vänta på gårdsförsäljning av alkohol. Programledare: Magnus Thorén.

Veckopanelen med Caroline von Seth, Linn Svansbo och Stefan Stern under ledning av Magnus Thorén. Dubbla anmälningar mellan V-tjänsteman och KD:s Alice Teodorescu Måwe i Bryssel. Gör den hotande svälten i Gaza att Sverige borde skänka pengar till FN-organet Unwra igen? Mörkades Joe Bidens minnesproblem under hans tid som president, och spelar det i så fall någon roll? Löstes frågan om kärnkraftens finansiering och vår framtida elförsörjning i veckan, eller väntar fortsatt energikäbbel? Och hur allvarligt ser panelen på SVT-profilens pussförsök, som lett till åtal?

Veckopanelen med Caroline von Seth, Linn Svansbo och Stefan Stern under ledning av Magnus Thorén. Dubbla anmälningar mellan V-tjänsteman och KD:s Alice Teodorescu Måwe i Bryssel. Gör den hotande svälten i Gaza att Sverige borde skänka pengar till FN-organet Unwra igen? Mörkades Joe Bidens minnesproblem under hans tid som president, och spelar det i så fall någon roll? Löstes frågan om kärnkraftens finansiering och vår framtida elförsörjning i veckan, eller väntar fortsatt energikäbbel? Och hur allvarligt ser panelen på SVT-profilens pussförsök, som lett till åtal?

Jonatan har varit på set och varit mer psykisk än fysisk chippen har försökt vara lycklig igen Fängelserna är fulla men man kan väl alltid sätta bovarna i en båt? Det har skett en misshandel i EU-parlamentet!

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Igår bjöd Trump in Sydafrikas president Cyril Ramaphosa till ett möte i Vita huset. Mötet slutade i kaos när Trump började anklaga landet för folkmord på vita sydafrikanska farmare, nått som avvisas bestämt från den sydafrikanska regeringen. Lite senare går vi igenom vad vi vet kring bråket i EU-parlamentet i Bryssel. Vänsterpartiet har polisanmält KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe för misshandel. Enligt V ska hon ha gått till angrepp mot en av partiets tjänstemän. Men Teodorescu Måwe har gjort en motanmälan och menar att det i själva verket var hon som blev attackerad.

En miljardaffär via SMS som ingen får se. Nya misstankar om mutade parlamentariker. Parallella händelser skakar EU och väcker frågor om öppenhet och transparens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pfizer-gate och Huawei-gate, två år efter Qatar-gate. På nytt aktualiseras nu frågor om öppenhet och risk för korruption inom EU-maskineriet. Förra veckan kom EU-domstolen med en dom som sågar kommissionens ovilja at lämna ut Ursula von der Leyens SMS-konversion med Pfizers vd från 2020 om att köpa covid-vaccin till EU-länderna. Utfallet blir nu besvärande för kommissionsordförande von der Leyen och fortfarande finns frågetecken om både hanteringen, vad konversationen innehåller och huruvida meddelandena raderats eller inte. Samtidigt pågår en utredning om ny misstänkt korruption hos folkvalda EU-parlamentariker, där omkring femton personer misstänks vara iblandade. Här handlar det om den kinesiska telekomjätten Huawei som enligt misstankarna bjudit på fotbollsbiljetter och resor. De utpekade i fallet, inklusive Huawei, nekar till anklagelserna och utredning pågår, men misstankarna riktar ännu en gång fokus på hur parlamentet hanterar lobbyism och påverkan. För bara två år sedan skakades parlamentet av mutskandalen ”Qatar-gate” och där och då utlovades kraftfulla åtgärder för att något liknande inte skulle kunna hända igen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, SvD:s medarbetare i Bryssel. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

En Trump-anhängare som ifrågasätter Ukraina-stödet i Bukarest och i Warszawa en ny president som går på kollisionskurs inom EU. Det är möjliga utfall efter kommande presidentval, där det i båda fallen också finns misstankar om rysk påverkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om kandidaterna som gör upp och om misstankarna om rysk valpåverkan i de båda länderna. I Polen hålls den första omgången av presidentvalet nu på söndag och i Rumänien är det dags för den andra och avgörande omgången. I Polen ligger Donald Tusks och hans EU-vänliga agenda i potten och mellan väggarna i EU-maskineriet har det polska presidentvalet beskrivits som det viktigaste i unionen i år. Samtidigt i Rumänien hamnar Natos försvar av östra Europa i fokus efter att högernationalisten och Trump-anhängaren George Simion tog hem segern i den första omgången. Han beskriver sig som en patriot, har sagt att försvaret av Europa ska vara USA-lett och att han kommer att inta samma positioner som Trump-administrationen ”oavsett vilka”.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Polenkorrespondent. Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Historiskt bakslag för Friedrich Merz när han skulle godkännas som Tysklands nya förbundskansler. Dessutom Ukrainas mineralavtal med USA som blir ett strategiskt dilemma för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas mineralavtal med USA kan ge amerikanerna nya och större incitament att fortsätta vara engagerade för säkerheten i Europa. Men det finns osäkerheter om vad avtalet innebär i praktiken och uppgörelsen mellan Kiev och Washington visar hur Europa kan bli en arena för stormakternas jakt på strategiska kritiska råvaror. Även för EU är naturtillgångarna av stor strategisk vikt och Bryssel vill sedan tidigare minska unionens beroende av Kina när det gäller mineraler och sällsynta metaller. Hur påverkas Europas långsiktiga möjligheter att bli mer självförsörjande av det aktuella avtalet? Och påverkas Ukrainas närmande till EU av uppgörelsen med Trump-administrationen?Medverkande: Daniel Alling, Berlinkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, forskare vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare. – Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

I veckans avsnitt gästas vi av Louise Bengtsson för ett samtal om EU:s hälsopolitik. Vi utforskar hur den har utvecklats över tid, vilka utmaningar unionen står inför, och hur pandemin har påverkat synen på krisberedskap, globalt samarbete och säkerhet. Vad händer när stormakter lämnar WHO – och är hälsa numera en fråga för säkerhetspolitiken?Louise Bengtsson är associerad forskare på Centre for European Policy Studies i Bryssel samt Utrikespolitiska institutet. Hennes forskning fokuserar främst på EU:s hälsopolitik och roll inom global hälsa, inklusive kopplingar till säkerhetsperspektiv och hållbar utveckling.Kontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Efter en vecka med flera tullbesked har både marknaden och siffrorna stelnat för helgen. EU har dragit tillbaka sitt svar på amerikanska tullar, medan Kina och USA har eskalerat sina tullkvoter till tresiffriga nivåer. Hör korrespondenterna Andreas Liljeheden och Moa Kärnstrand, Bryssel respektive Peking.I och med tullarna så är handelskriget mellan världens två största ekonomier, Kina och USA, ett faktum. Så hur påverkas resten av världen av det, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt? Hör nationalekonomen Rikard Forslid och säkerhetspolitiska analytikern Katarina Engberg.Samtidigt som president Donald Trump infört tullarna har han också genomfört omfattande förändringar som påverkar de amerikanska universiteten, och eventuellt deras federala stöd. Det har lett till diskussioner om akademisk frihet, och nu vill Handelshögskolans rektor att Sverige agerar för att få hit de skarpaste hjärnorna. Reportage av Klara von Gegerfeldt.Krönika av Amat Levin.Panelen med Heidi Avellan, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmen:Tre veckor efter att han fick en Oscarsstatyett för dokumentären ”No other land” som skildrar våldet på Västbanken så överfölls Hamdan Ballal i sitt hem. Love Lyssarides har träffat honom.Under lördagen kom representanter från Iran och USA till Oman för att inleda förhandlingar om det tidigare avskaffade kärnenergiavtalet. Samtalen har beskrivits som positiva, men hur långt verkar de ha kommit? Hör fristående mellanösternexperten Alexander Atarodi.När gängen rekryterar unga så visar forskning att de riktar in sig på de som befinner sig ute och inte har någonstans att vara. Kristin Holmberg har träffat de i Göteborg som gör allt för att ungdomarna ska ha någonstans att vara, även efter skolans slut.”Nya minnen” heter utställningen på Nationalmuseum där Ernst Billgren bland annat omtolkat den så välkända tavlan Karl den XII:s likfärd av Gustaf Cederström. Programledaren Jesper Lindau har sett utställningen och intervjuar Ernst Billgren om det kanske lite ovanligare greppet.Ecuador har på kort tid blivit Latinamerikas våldsammaste land. Särskilt svår är situationen i hamnstaden Guayaquil där gängen tagit över hela stadsdelar. I området Socio Vivienda har 260 personer skjutits ihjäl sedan i januari. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin följde med polisen i Socio Vivienda under två dagar för att skildra våldets orsaker och konsekvenser. Hon mötte rädsla - men också hopp.Kåseri av Mark Levengood.Programledare: Jesper LindauProducent: Gustav FranzénTekniker: Fabian Begnert

I mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato. Viceamiral Jonas Haggren, Sveriges militärrepresentant till Nato och EU, delar med sig av erfarenheterna från det första året som allierad. Samtalet kretsar kring skillnaden mellan att vara partner och medlem, de nya krav som ställs – och hur Sverige snabbt blivit en aktiv och respekterad del av alliansen. Jonas berättar om vardagen i Bryssel, Sveriges bidrag till Natos förmåga, och hur våra frivilliga försvarsorganisationer, som Svenska Lottakåren, spelar en viktig roll för både totalförsvaret och Nato. Han lyfter också vikten av att öka förståelsen i hela samhället för vad det innebär att vara en del av en försvarsallians – inte minst i en orolig omvärld. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Donald Trumps dotter och svärson, Ivanka Trump och Jared Kushner, har storslagna planer för Albanien. De planerar att bygga att semesterparadis för miljardärer i naturskyddade områden, något som väcker kritik och frågor. Hur kommer det sig att paret väljer att investera i landet, och varför har de som god relation med landets premiärminister? Gäst: Teresa Küchler, Svenska Dagbladets medarbetare i Bryssel. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp i avsnittet: The Center for Albanian Studies, TRT World, Reuters Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Jimmie Åkesson står i tv och håller med Magdalena Andersson om Bryssel. Mattias Karlsson bråkar med Trump-vänner på internet. Vad händer med Sveriges mest EU-kritiska parti? Och hur påverkar det Tidö-regeringen? Torbjörn Nilsson pratar om hur säkerhetspolitiken nu driver på EU-integrationen. Maggie Strömberg rapporterar om dramatiken i den enda vallokalen på Grönland: Hur bra fungerar egentligen Nato när en allierad vill ta territorium från en annan?

Diplomatisk comeback för Macron när Europa ska hantera en ny säkerhetspolitisk verklighet. Samtidigt har Bryssel svårt att få till samtal med Vita huset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emmanuel Macron var mer eller mindre uträknad för ett halvår sedan när Frankrike skakades av inrikespolitisk turbulens. Men nu är det i Paris Europas ledare samlas för krismöten när Trump ritar om de säkerhetspolitiska förutsättningarna för Europa och för världen. Även Storbritanniens Kier Starmer har klivit fram och tagit på sig en ledarroll. Hör om vilken betydelse Europas kärnvapen har för dynamiken gentemot USA och om förhoppningarna på att även Tyskland inom kort ansluter för att axla ett ledarskap för Europa. Men vart tog Italien och Giorgia Meloni vägen? Hon som hade exklusiva möten med Trump så sent som i januari och var den enda sittande europeiska regeringschefen på installationen. Samtidigt har de högsta EU-företrädarna i Bryssel tydliga svårigheter att få till samtal och möten med den nya Trump-administrationen. I alla fall hittills. Vad beror det på? Och är det ett misslyckande för Ursula von der Leyen, som precis passerat strecket för 100 dagar på sin nya mandatperiod som kommissionens ordförande.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Var ska Sverige finna säkerhet i Trumptider? Europa kastar historiska sanningar i papperskorgen och gör skarpt och snabbt upp med 80 år av transatlantisk trygghet. Blir nordisk försvarssamarbete framtiden för svenskarna då? Maggie Strömberg är frånvarande någonstans mellan Island och Grönland. Henrik Torehammar lyssnar på en finlandssvensk Mellovinnare och ser det nordiska ljuset – en riktig demokrati! Torbjörn Nilsson rapporterar från Bryssel, där ett historiskt toppmöte kan få Sveriges uppgörelse med alliansfriheten att blekna bort.

Inflationen stiger oväntat mycket - vi pratar prisutvecklingen på råvaror och vilka som väntas stiga och falla i pris med råvaruexperten Torbjörn Iwarson på Centaur Fonder. Planer om att lätta den tyska skuldbromsen får räntorna att klättra uppåt. Berenbergs chefsekonom Holger Schmieding kommenterar. Och så får vi en rapport från Di:s reporter Malin Rising på plats i Bryssel där det hålls ett extrainsatt EU-toppmöte. Programledare: Madeleine Lundberg

Denna måndag innehåller bl.a underbara Jenny Strömstedts lös-i-kanternateknik och grundlig fruktstund. Bryssel är tydligen Europas nöjesmetropol OCH ölhuvudstad….detta trots att det är kallt. Hurra för hårda jordgubbar och Bigarråer med spottkopp!Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Micke Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: Polpo Playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna måndag innehåller bl.a underbara Jenny Strömstedts lös-i-kanternateknik och grundlig fruktstund. Bryssel är tydligen Europas nöjesmetropol OCH ölhuvudstad….detta trots att det är kallt. Hurra för hårda jordgubbar och Bigarråer med spottkopp!Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Micke Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: Polpo Playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jan Knutsson om vad Donald Trumps agerande den senaste tiden betyder för Natosamarbetet, Europas och Ukrainas säkerhet och om den transatlantiska länken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intervjun spelades in fredag den 28 februari kl 11, dvs före det urspårade mötet mellan Trump och Zelenskyj i Washington.Jan Knutsson är chef för Sveriges ständiga representation vid Nato i Bryssel. Fram till i somras var han kabinettssekreterare hos dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M).Det har gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Sverige har snart varit medlem i Nato i ett år, en försvarsallians som just nu skakas i sina grundvalar av USA:s nya administration. President Donald Trump har hotat sina allierade, inlett samtal med Putin över Ukrainas och Europas huvuden, sagt att Ukraina startade kriget och kallat president Zelenskyj för diktator. Hur ser Natoambassadör Jan Knutsson på situationen?”Det är klart att vi befinner oss i ett skede i internationell politik där det har uppstått en osäkerhet. Så är det naturligtvis. Men jag vill ändå peka på att från svensk sida och från många andra Natoländers sida så har vi stått fast vid stödet till Ukraina, vi har ökat stödet, inte minst de nordiska och baltiska länderna tillsammans står för en väldigt viktig insats här.”, säger Jan Knutsson.”Och för egen del är jag också försiktig med att dra för långtgående slutsatser av det som nu sker. Det sägs mycket, det skrivs mycket, men vi är fortfarande i ett tidigt skede, ett viktigt skede men ett tidigt skede av den nya administrationen och det här är någonting som vi måste engagera oss i och det gör vi också.”Vari består den här osäkerheten?”Det är klart att när man gör långtgående uttalanden så kan det ju uppstå en osäkerhet kring det säkerhetspolitiska läget, självklart. Men det är också så att det är blandade budskap och jag tar ju själv fasta på de mycket tydliga budskap som har kommit från den amerikanska administrationen, viktiga företrädare som utrikesministern och försvarsministern om att Nato fortsatt är viktigt och centralt för USA.”, säger Jan Knutsson.Diskuterar fredsbevarande styrkorSedan Trump och Putin inledde samtal om Ukraina har det spekulerats om hur ett eventuellt eldupphör skulle upprätthållas. USA har sagt att de inte kommer att ge Ukraina några säkerhetsgarantier. Sveriges regering har sagt att man inte utesluter att bidra med svenska trupper för att upprätthålla en framtida fred, andra länder har sagt samma sak. Jan Knutsson berättar att det inom Nato har inletts diskussioner om att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal, även om mycket fortfarande är oklart.”Vi är ju i ett väldigt tidigt skede i en sådan diskussion. Och vad vi också måste komma ihåg är att vi vet ännu inte hur ett fredsslut skulle se ut, för det finns många delar i det här som är av stor betydelse. Men en diskussion har ju inletts.”, säger Jan Knutsson.Gäst: Jan Knutsson, Sveriges NatoambassadörProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Jan AnderssonTekniker: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 28 februari 2025.

Utrikesministern om Sveriges hållning när Donald Trump inleder fredsförhandlingar med Putin om Ukraina, hotar allierade och talar om att tömma Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inga förhandlingar om kriget ska ske utan att Ukraina och Europa också är med. Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju. Detta med anledning av beskedet från USA:s president Donald Trump att han och Rysslands president Putin kommit överens om att inleda förhandlingar om Ukraina. Risken är annars att det inte blir rimliga villkor för Ukraina, enligt utrikesministern.”Vi ska komma ihåg att här har vi en stor och stark granne i öst som helt oprovocerat har angripit ett fredligt grannland. Om prejudikatet från det anfallet blir att man kan tjäna på att bete sig så, då har hela världsordningen satts i gungning. Och det finns en stor risk att Ryssland ser det som en seger och bara samlar ny kraft för att vinna ny mark bokstavligt talat. Det får inte ske. Därför är det så viktigt att det blir en rättvis fred som också Ukraina står bakom”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade igår på ett möte i Bryssel med Ramsteingruppen – som består av de länder som ger militärt stöd till Ukraina – att det är orealistiskt att återgå till Ukrainas tidigare gränser. USA anser inte heller att det är realistiskt att Ukraina blir medlem i Nato. Men Maria Malmer Stenergard säger att Nato hela tiden varit tydliga med att Ukrainas framtid är i försvarsalliansen.”Och sedan vet vi inte exakt när omständigheterna är rätt för att Ukraina ska kunna ta det steget, men jag tycker att det är viktigt att vi stakar ut den riktningen och det vill Sverige också hålla i”, säger Malmer Stenergard.Men Maria Malmer Stenergard kan inte idag säga om Sverige skulle godkänna ett fredsavtal som innebär att Ukraina inte får söka medlemskap i Nato eller EU:”Det är inte min sak att sätta röda linjer utan det är helt och fullt Ukrainas beslut hur de upplever att freden blir rättvis och rimlig framåt”, säger Stenergard.Sedan Trump tillträdde för mindre än en månad sedan har han bland annat sagt att han inte utesluter att gå in militärt i Grönland, i Panama och i Kanada – har det påverkat Sveriges relation till USA?”De är ju väldigt uppseendeväckande uttalanden och vi har ju också har varit tydlig från regeringens sida i vårt stöd för den regelbaserade världsordningen, som de så fint heter, som egentligen handlar om att vi följer de internationella spelregler som vi har satt upp och där är ju en avgörande princip den territoriella integriteten”, säger Maria Malmer Stenergard.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Johan-Mathias Sommarström, global korrespondent EkotTekniker: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen den 13 februari 2025.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni har en Trump-relation som sticker ut. Det ger henne en stark maktposition i EU. Samtidigt har Elon Musk gått till verbalt frontalangrepp mot Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan EU hitta en samlad strategi för den nya eran i Vita huset? Dessutom om hur Frankrikes premiärminister Francois Bayrou klarat sig sin första tid på posten. Kan han bli mer långlivad än sin företrädare som fälldes efter budgetbråket december? Och nu ska EU:s nya ledarskap börja jobba. Hör om frågorna som ligger högst upp på agendan och om den nya ordningen med ”informella retreats” för EU-ledare.Podden spelades in i Bryssel måndagen den 13 januari.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:USA, Arktis och Grönland - hur hänger det ihop? Hör Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, efter Donald Trumps uttalande och vilja att ta kontroll över Grönland.Bränderna fortsätter rasa i Kalifornien. Hör rapport från korrespondent Love Lyssarides direkt från Los Angeles.Intensivt föräldraskap. Nu kommer hälsovarningar om att föräldraskap kan vara en folkhälsorisk.Njursjukdomar drabbar nu en ny yngre grupp i samhället. Men orsaken bakom är kontroversiell att tala om. Hör reportage från Costa Rica och en svensk professor i njurmedicin om vad allt egentligen handlar om.Krönika Katarina Barrling.Veckans panel: Zina Al-Dewany, Aftonbladet, Kajsa Kettil, Borås Tidning, Göran Greider, Dalademokraten.I andra timmen:Elon Musk och europapolitiken. Hör tre korrespondenter om hur om hur europeiska ledare reagerat när Musk lagt sig i.EU:s nya utrikeschef - vem är hon? Hör röster från Bryssel och Tallin. Idag startar Folk och Försvar. Hör Ekots Mats Eriksson som finns på plats i Sälen.Den alkoholfria trenden håller i sig och försäljningen av alkholfri dryck går som tåget både i Sverige och globalt. Utöver ölen så har den alkoholfria spriten också fått en ny stark ställning på marknaden. Hör hur lukt, smak och förväntningar på det man dricker hänger ihop.Gäster: David Kringlund, bartender, youtuber och författare och Johan Lundholm, professor i psykologi med inriktining på luktperception.I norra Indien inleds nu världens största religiösa samling. Hör reportage om ett nytt storslaget tempel som väcker blandade känslor. Kåseri Helena von Zweigbergk.Programledare: Hélène BennoTekniker: Maria StillbergProducent: Cecilia Tengmark

Mineralet grafit har hamnat i centrum för framtidens gröna industri. Och ett mystiskt importstopp har riktats just mot Sverige. Det här avsnittet sändes första gången den 27 september 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare Kinakorrespondenterna Hanna Sahlberg och Björn Djurberg tar oss med på en resa till Bryssel, Berlin och Luleå i jakt på svar om varför Kina verkar ha slutat sälja grafit till just Sverige. Allt börjar med att de upptäcker ett misstänkt handelshinder som anmälts till EU-kommissionen.Samtidigt skakas batteritillverkaren Northvolt av sin djupaste kris hittills. Företaget är på flera sätt beroende av både råmaterial och teknik från Kina. Finns det något samband mellan grafitstoppet och Northvolts problem?Medverkande: Emma Själin, Public Affairs manager på det australiensiska gruvbolaget Talga, Pär Weihed, prorektor vid Luleå Tekniska universitet, Olof Gill, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, Shruti Kashyap vid analysbolaget Benchmark Mineral Intelligence, Reinhard Bütikofer, tidigare EU-parlamentariker för tyska partiet Die Grünen, De Gröna, Tobias Persson, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.Reportar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg, tidigare Kinakorrespondenterbjorn.djurberg@sr.se, hanna.sahlberg@sr.seTekniker: Fabian BegnertProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och text: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

1995 gick Sverige med i EU. Hur klarade vi oss som nya vid vuxenbordet? Hur blev det med nej-sidans oro och är Sverige för alltid kusinen från landet i Bryssel? Vi dyker ner i det blå-gula EU-arkivet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorer. Herman Melzer, tidigare mångårig EU-reporter och Brysselkorrespondent på Sveriges Radio.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Den svenska tonsättarstjärnan Mikael Karlsson bor i New York sedan många år tillbaka. Förra året gjorde han opera av Lars von Triers Melancholia på Kungliga operan i Stockholm. Och i början av december var det premiär för operan Fanny och Alexander på La Monnaie i Bryssel, baserad på Ingmar Bergmans film från 1982. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Draghirapporten chockade Europa genom att visa hur framtiden tillhör våra konkurrenter. Sveriges tidigare EU-ambassadör Lars Anell argumenterar i denna essä för att sjukdomen låg tillväxt främst drabbat eurozonen, och att smittspridaren var Tysklands strama budgetpolitik under finanskrisen. Han menar att Draghis föreslagna behandlingsmetod – mer EU och mer ekonomisk styrning från Bryssel – snarare förvärrar problemet. Inläsare: Staffan Dopping

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa om hur Sverige kan möta nya handelstullar från Donald Trump och om regeringens omläggning av biståndspolitiken. Hur blir den bättre med mindre pengar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har valt en president som säger att han älskar tullar. Donald Trump har gått till val med ett löfte om att införa tullar mot Europa på 10-20 procent. Enligt Benjamin Dousa förbereder sig regeringen på flera scenarier.– Det värsta scenariot är ju att det blir ett storskaligt handelskrig som får WTO i gungning. Då kan det få dramatiska effekter på svenskt och europeisk BNP, säger Benjamin Dousa.Enligt Kommerskollegium kan svensk export till USA att minska med 16 procent om Trump gör verklighet av sitt vallöfte om tullar. Benjamin Dousa säger i Ekots lördagsintervju att frågan om motåtgärder är ”för tidigt väckt” och att eventuella svar på nya amerikanska tullar måste koordineras inom EU. I veckan möttes de europeiska handelsministrarna i Bryssel.– Ingen av oss handelsministerkollegor vill införa tullar mot USA. Tvärtom, vi vill ju förstärka samarbetet med USA och vi går in med det här i en positiv anda.Som ett led i att minska beroendet av USA förhandlar EU just nu om ett handelsavtal med Mercosur-länderna i Latinamerika. EU-länderna är oense om avtalet, bland annat Frankrike håller emot. Men Benjamin Dousa är förhoppningsfull om att ändå kunna driva på och få till ett avtal innan nästa sommar.– Jag bedömer att det finns ett stöd i EU för det. Det här är viktigt för Sverige.Svarar på kritik om minskat biståndRegeringen går nu fram med vad man själv beskriver som den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 1970-talet. Budgetramen minskas från 56 till 53 miljarder per år från och med 2026 och regeringen överger det 1-procentsmål som i decennier varit vägledande för Sverige. Biståndsorganisationer är mycket kritiska och talar om en ”nedmontering” av det svenska biståndet med förödande konsekvenser för de som nu blir utan.– Världens behov är nästan till oändliga. Men vi måste prioritera och vi måste hålla hårt i skattebetalarnas pengar.Benjamin Dousa anser att det svenska biståndet varit ineffektivt. Ministerns budskap är att man ”måste vattna där det växer” och att styrningen måste bli tydligare.Gäst: Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsministerProgramledare: Mattias RensmoKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Tekniker: Joachim PerssonProducent: Therese RosenvingeIntervjun spelades in fredagen den 22 november.

På 1500-talet och 1600-talet var huset Habsburg världens mäktigaste familj, sett till hur stora områden och hur många riken medlemmarna kontrollerade. Habsburgarna dominerade Centraleuropa från Wien, Sydeuropa från Madrid, Nederländerna från Bryssel och ett kolonialvälde som omfattade Latinamerika, Filippinerna och mycket mer. Hur var detta möjligt?Nyckeln till habsburgarnas framgångar stavades äktenskap. De byggde upp sin dynastiska stormakt genom smarta giftermål med arvtagare och arvtagerskor i hela Europa, från Nederländerna i nordväst till Pyreneiska halvön i sydväst och Ungern och Böhmen i öster. Därefter såg de till att bevara makten i familjen genom att delegera ansvaret för styrelsen till alla någorlunda begåvade män och kvinnor inom släktkretsen. För att stärka sammanhållningen ytterligare gifte de sig i regel med sina kusiner, vilket fick trista genetiska följder samtidigt som det onekligen gjorde det lättare att bilda gemensamma allianser mot omvärlden. För resten av Europa framstod huset Habsburg som epokens mest imponerande men också mest hotfulla stormakt. De franska kungarna, som kände sig inringade av habsburgska territorier, allierade sig med vem som helst som kunde hjälpa dem att försvaga härskarna i Madrid, Bryssel och Wien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om huset Habsburgs utveckling från att ha härskat över några små besittningar vid Alperna till att kontrollera en global stormakt.Bild: Den habsburgska monarkins expansion i centrala Europa.Ramsay Muir - Ramsay Muir, 1911, Philips New Historical Atlas for Students, skylt 25a, 1:a upplagan, Philip & Son. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snöoväder väntas pågå hela natten. Bråket i Bryssel över grönt ljus för ny EU-kommission. Flera ambassader stängda i Kiev varnar för rysk storattack. Visselblåsande vårdbiträdet vinner i Attendo-målet. Förtroendekris för centerledaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Olaf Scholz telefonsamtal till Vladimir Putin visar hur Ukraina nu blir en valfråga i Tyskland. Samtidigt måste EU:s huvudstäder och Kiev agera i en ny verklighet när Donald Trump återvänder som president. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om vad Joe Bidens klartecken för Ukraina att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål långt in i Ryssland betyder för europeiska långdistansvapen som Ukraina fått. Och vad händer med den tyska Taurus-debatten efter Bidens besked och inför valet i februari? En försvårande faktor för EU är att maktskiftet i USA sammanfaller med det stora vaktbytet för kommissionen i Bryssel. I veckan gjorde Josep Borell sitt förmodligen sista möte som unionens utrikeschef och han avslutade med en besk känga mot unionens förmåga att ta snabba beslut för att stötta Ukraina.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget Politea. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Donald Trump gick till val på att skydda amerikanska jobb med höga tullmurar. USA:s skifte i synen på världshandel har redan satt djupa spår och nu fruktar Europa ett eskalerande globalt handelskrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför det amerikanska valet har ekonomer i Europa med växande oro lyssnat till Trumps vallöften om att införa skyhöga importtullar. Jag ska höja dom så förskräckligt att företagen flyttar hit på direkten, lovar Trump. Det här kan bli en chock för hela det globala handelssystemet lyder varningsropen och i Europa växer nu rädslan för vad som händer om USA vänder sig inåt. Blir Europa ett museum med tomma fabriker?De nya protektionistiska vindarna från andra sidan av Atlanten visar ett dramatiskt skifte i USA:s syn på världshandeln. Och skiftet, där USA vill se om sitt eget hus och skydda den egna industrin, har synts även under Joe Biden. Konflikt har besökt den nordnorska industristaden Mo i Rana, där en stor nybyggd batterifabrik står tom. Förhoppningen var att satsningen och den nya fabriken skulle ge kommunen tusentals nya jobb. Men plötsligt var det mer lönsamt att satsa i USA. Medverkande: Johan Norberg, debattör och författare, knuten till tankesmedjan Cato Institute. Carl Bergqvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare. Jarrod och Jayanne, Trump-väljare i Pennsylvania. Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan European Center for Political Economy i Bryssel. Mona Bolin, ingenjör och fd anställd på Freyr i Mo i Rana. Håkon Gundersen, anställd på Freyr i Mo i Rana och facklig företrädare på Tekna. Benedicte Steinbakk, näringslivsreporter på Rana Blad. Bård Skogedal Bergerud, fd anställd på Freyr i Mo i Rana. Geir Waage (Arbeiderpartiet), kommunalråd Rana kommun. Line, Mo i Rana-bo. Jessica Rosencrantz (Moderaterna), EU-minister. Peter Dahlén, chef för AmCham, amerikanska handelskammaren i Sverige. Reportrar: Therese Rosenvinge (Norge), Ulrika Bergqvist (Stockholm), Simon Isaksson (USA), Daniel Alling (Tyskland). Programledare: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sverigesradio.seProducent: Therese Rosenvingetherese.rosenvinge@sverigesradio.seTekniker: Jakob Lalér

Daniel Stenberg var en av Kompilators första gäster och gör ett återbesök för att berätta vad som har hänt under de 5 år som har hunnit förflyta. Bartek berättar om hur han reclaimade curl.se-domänen från domain squatters. Dessutom: lyssnarfrågor!The journey to a curl domain | daniel.haxx.seKodsnack 572 - Perfekt tillfälle att åka till Bryssel, med Daniel StenbergHostingen av Kompilator sponsras av Dekalfabriken

I mitten av oktober hissas en italiensk flagga över ett asylläger som ligger i Albanien. En del av de migranter som räddas på Medelhavet ska skeppas dit, till Albanien, för att söka italiensk asyl där. Italiens premiärminister Giorgia Meloni är nöjd. Det här lägret har varit hennes hjärteprojekt. Men snart stöter hon på problem – och nu pågår en hård strid om lägrets framtid. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Lina Lund, DN:s korrespondent i Bryssel. Producent: Elinor Ahlborn.

Videoversion: https://www.friasvenskar.se/c/dagens-svegot/s06e19Myndighetsaktivism är ett stort problem, men frågan är om vi inte fått se en ny nivå av det när författningsskyddet i tyska Niedersachsen går ut och proklamerar att man är Antifa. Vi kollar in utspelet och dess efterspel, och talar om myndighetsaktivism även på vår svenska hemmaplan.Den 17 oktober samlades EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för ett toppmöte. Detta sker varje kvartal, men detta möte var något speciellt som tydligt visar att vindarna håller på att vända. Vi synar vad man kom fram till och vad det kan tänkas innebära för framtiden.Vi avslutar med att titta närmare på en artikel av Edel Irén Lappin i Kvartal Kultur där hon gör upp med den statsindividualism och socialism som genomsyrar alla åtta partier i riksdagen. Vad finns det för alternativ och hur skulle det kunna se ut?Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

Konflikt synar vad som hände den 17 september när personsökare exploderade över hela Libanon. Hur gick det till när sprängmedel hamnade i de små apparaterna och vad säger det om framtidens krigföring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Alican Kiraz, cybersäkerhets- och techexpert, Håkon Høydal, journalist på norska dagstidning VG, Martin Bernsen, presstalesperson på norska säkerhetspolisen PST, Jihane Sfeir, historiker och Libanonexpert vid det fria universitetet i Bryssel, Philip Ingram, tidigare underrättelseofficer, numera kommentator om underrättelse- och säkerhetsfrågor i Storbritannien, Brian Green, expert på teknik kopplat till etik på Santa Clara University, Andrew Maynard, professor på avancerad teknologiomställning, på Arizona State University mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Lina Malers och Esfar AhmadTekniker: Tor SigvardssonProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Hammarby har blivit totalt förnedrade borta mot Barcelona i Champions League – 9–0 slutade den matchen. Under onsdagen hölls också en minnesstund för de två supportrarna som dödades i terrordådet i Bryssel förra året. Med: Wilhelm Edlund

Tankbilsolycka i Nigeria - 150 döda. Första toppmötet mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd. Ett år efter terrordådet i Bryssel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mutor, cyberangrepp och anti-EU-kampanjer. Ryssland försöker påverka Moldavien att rösta nej till en framtid i EU. För Bryssel står utvidgningen österut på spel när Ukrainas granne går till val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter och tidigare Rysslandskorrespondent. Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Mineralet grafit har hamnat i centrum för framtidens gröna industri. Och ett mystiskt importstopp har riktats just mot Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare Kinakorrespondenterna Hanna Sahlberg och Björn Djurberg tar oss med på en resa till Bryssel, Berlin och Luleå i jakt på svar om varför Kina verkar ha slutat sälja grafit till just Sverige. Allt börjar med att de upptäcker ett misstänkt handelshinder som anmälts till EU-kommissionen.Samtidigt skakas batteritillverkaren Northvolt av sin djupaste kris hittills. Företaget är på flera sätt beroende av både råmaterial och teknik från Kina. Finns det något samband mellan grafitstoppet och Northvolts problem?Medverkande: Emma Själin, Public Affairs manager på det australiensiska gruvbolaget Talga, Pär Weihed, prorektor vid Luleå Tekniska universitet, Olof Gill, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, Shruti Kashyap vid analysbolaget Benchmark Mineral Intelligence, Reinhard Bütikofer, tidigare EU-parlamentariker för tyska partiet Die Grünen, De Gröna, Tobias Persson, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.Reportar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg, tidigare Kinakorrespondenterbjorn.djurberg@sr.se, hanna.sahlberg@sr.seTekniker: Fabian BegnertProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Personer med funktionsnedsättningar från hela Europa har demonstrerat i Bryssel. Dagliga verksamheter från olika delar av landet har mötts i en fotbolls-cup i Halmstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Personer med funktionsnedsättningar från hela Europa har demonstrerat i Bryssel. Dagliga verksamheter från olika delar av landet har mötts i en fotbolls-cup i Halmstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Drottning Kristina är en av våra mest omtvistade regenter. Hon chockade sin omvärld när hon först abdikerade från kungamakten och senare konverterade till katolicism. Senare undersökte hon möjligheterna att återfå den svenska kronan och hon konspirerade för att bli regent i Napoli.Redan som ung regent etablerade sig drottning Kristina som en maktspelerska som belönade och spelade ut olika maktgrupper mot varandra för att stärka sin egen makt. Detta gör en hennes abdikation från tronen bara efter tio år efter att hon blivit myndig ännu mer mystisk.I detta avsnitt av podden Historia samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Erik Petersson som skrivit två böcker om drottning Kristina: Maktspelerskan – Drottning Kristinas revolt samt Drottning utan land – Kristina i Rom.Drottning Kristina (1626-89) fostrades redan som litet barn att bli regent i den växande stormakten Sverige. Som dotter till Gustav II Adolf, Lejonet från Norden, fick hon tidigt hela Europas ögon på sig. Efter faderns död kom hennes uppväxt kom att präglas av maktkampen inom högadeln.Det var en skandal när hon bara fyra år efter sin kröning abdikerade från tronen till förmån för sin kusin Karl Gustav. Men det var ingenting mot skandalen när hon senare konverterade till katolicismen. Detta har präglat bilden av drottning Kristina och det är först i modern tid historiker har velat se på Kristina som en aktiv maktspelerska.Kristina deltog i det styrande rådet redan innan hon blivit myndig och övertog riksstyrelsen 8 december 1644 och kröntes i Stockholms storkyrka 20 oktober 1650. Den 6 juni 1654 abdikerade Kristina i Uppsala och i december 1654 övergick Kristina i Bryssel i hemlighet till katolicismen och därefter officiellt i Innsbruck i november 1655. Hon kom att bosätta sig i Rom.Bild: Drottning Kristina till häst, målning av Sébastien Bourdon från 1653. Målningen skänktes av drottning Kristina till Filip IV av Spanien. Wikipedia. Public DomainEn nymixad repris.Musik: BWV 2020 av bzur: Storyblocks Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Entreprenören Elon Musk ligger i fejd med flera demokratier på båda sidor om Atlanten. Bråket handlar om internets framtid och demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Brasilien följer Lotten Collin en bloggare och en senator vars inlägg på X har stoppat plattformen i landet sedan Elon Musk vägrade att blockera deras konton.Forskare menar att även EU skulle kunna tvingas porta plattformar som inte följer regelverken - även om juridiken jobbar mer långsamt i Europa.Hatpropaganda och desinformation hotar det fria ordet. Men vem ska bestämma vad som är sant och vad som är falskt?I Storbritannien bidrog inlägg på nätet till de upplopp som skakade landet i augusti. Pontus Mattsson ger sig ut i spåren av förödelsen. Våldet riktades främst mot asylsökande och muslimer och flera personer har dömts till fängelse för saker de skrivit på plattformar som X. Bland de som väntar på sitt straff finns en 41-årig dagmamma.Medverkande: Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, Måns Jonasson, expert vid Internetstiftelsen, Jasmine Enberg, internetanalytiker vid Emarkerter i Kalifornien, Oswaldo Eustaquio, bloggare från Brasilien vars sociala medier konton har blockerats, Tais Gasparian brasiliansk advokat med inriktning på yttrandefrihet, Marcos do Val, senator i Brasilien, Julia Pocze, jurist på tankesmedjan Ceps i Bryssel, Jacob Mchangama, forskare och chef för institutet The Future for Free Speech vid Vanderbilt universitetet i Nashville i USA.Reportar: Lotten Collin och Pontus MattssonTekniker: Jacob GustavssonProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seKlipp från: Sky News och Sveriges Radio P4 Sjuhärad.

Emmanuel Macron ser stukad ut efter sommarens val och vänstern ropar nu på hans avgång. Hör om Frankrikes nye premiärminister Michel Barnier och om Nationell Samlings nya inflytande som kungamakare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vänsteralliansen blev största block i det franska parlamentsvalet i juli. Men trots det har Macron nu utnämnt den konservative högerpolitikern och tidigare EU-kommissionären Michel Barnier till premiärminister. Nu kokar missnöjet på vänstersidan, medan Le Pens parti Nationell Samling syns i en helt ny position med stärkt politiskt inflytande. Samtidigt i Bryssel dröjer Ursula von der Leyen med att presentera den nya EU-kommissionen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Marie Nilsson Boij, tidigare Sydeuropakorrespondent och Göran von Sydow, direktör för Sipes, Svenska institutet för europapolitiska studier.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Terrorgruppen IS-Khorasan, förkortad som IS-K, har kopplats till flera terrordåd under 2024. Bland annat attacken mot en konserthall i Moskva där över 130 personer dödades. De har också försökt attackera OS i Paris, Taylor Swifts konserter i Wien och riksdagen i Stockholm. Gruppen tog även på sig ansvaret för attentatet i Bryssel förra året, där två svenskar dödades i samband med en fotbollslandskamp. Nu kallar FN dem för "det största externa terroristhotet mot Europa". Samtidigt som IS-K har ökat sin aktivitet kraftigt, varnar flera experter för att även IS är på uppgång igen. Vilka är IS-Khorasan? Hur sammankopplade är de egentligen med IS? Och hur oroliga behöver vi vara? Gäst: Fredrik Meiton, utredare vid Center mot våldsbejakande extremism och forskare. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: SVT, CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

"Jag har bailys, jag har avec, jag har whiskey" Hur är det där med currykors egentligen? Sofia råkade bli Feng Shui-expert hos Alice Bah Kuhnke i Bryssel. Det verkar också erbjudas olika tours i den nya lägenheten, något Karolina kanske kan ta ansvar för på Sofias kalas. Det verkar vara mycket med pärlsponten. Vi pratar om drömmen om att vara guide. Sofia behöver anlita en ungdom som har råg i ryggen - men måste hon anställa ungdomen i sitt bolag? Vi minns alla våra 50-årsgig. Och: det underbara med att jobba i disken, när man skär av sig sin fingertopp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus Gruvén svarar på ett mejl och snart kommer hela hans värld att rasa samman. Ett av de största bedrägerierna i Sverige tar sin början. Avsnitt 1: Mejlet från Mrs William. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Sommaren 2016 får Magnus ett mejl från en kvinna som han inte känner. Hon presenterar sig som Mrs Chelsea William och skriver att Magnus ska få ärva nästan hundra miljoner kronor när hon dör.När han svarar på mejlet dras han in i ett av de största bedrägerierna mot en enskild person, i Sverige. Snart sitter han på flyget till Bryssel där han ska få se en väska full med dollarsedlar.När reportrarna Emilio Di Stefano och Dick Andersson tar kontakt med Magnus sitter han i fängelse i Spanien. De vill ta reda på hur han hamnat där och hur allt hänger ihop.Det här är en P3 Dokumentärserie i tre delar. Del två och tre finns redan nu, unikt, i Sveriges Radio Play.Medverkande:Magnus Gruvén, IT-konsult i datasäkerhetsbranschen och huvudperson i denna berättelse.Britt Eurén, Magnus exfru och bästa vän.Elin Eurén, Magnus och Britts äldsta dotter.Sarah Eurén, Magnus och Britts yngsta dotter.Kenneth Lewis, Magnus vän och advokat.”Börje”, Magnus granne som lånar ut pengar.Hans Brun, fd strategisk analytiker på polisens nationella bedrägericentrum.Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericentrum. En dokumentärserie av: Emilio Di Stefano, Dick Andersson och Ida Lundqvist.Producenter: Rosa Fernández och Tove Palén.Serien är producerad 2024.