Podcasts about sverige och

Den 12 april 1917 påbörjade Lenin en resa genom Sverige, som skulle sluta i Ryssland och i en förändrad värld. Dan Jönsson reflekterar över resan och historiens obönhörliga framfart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2017-04-12.Tidigt i april ligger den svenska landsbygden fortfarande försänkt i vinterdvala. Från tåget känns det som om det glider ihop när Skånes leråkrar, småländska höglandets torvmossar och nedre Norrlands barrskogar och myrmarker träder fram i en och samma sepiatonade gråskala med sina svarta avlövade grenverk, vissna gräsmarker och djupa plogfåror där den stålgrå himlen speglar sig i vattenpölarna. Början av april brukar vara kylig, och det var den 1917 också.I byn där jag bor passerar stambanan över Kävlingeån, när tåget rullar över bron sjunger det lite dovare i skenorna ett par sekunder, och jag tänker mig att det måste ha gjort det då också, den där kvällen den 12 april när Vladimir Lenin och hans trettioen reskamrater åkte förbi just här på väg från exilen i Zürich till Petrograd och revolutionen. Jag undrar om de lyfte blicken genom fönstret, när tåget slog till sina gnisslande bromsar och stannade till på stationen. Vad de tänkte? Vad de såg?För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist.Antagligen ingenting, såvitt jag förstår. Lenin hade tagit nattåget från Malmö till Stockholm och borde ha passerat här i byn vid tiotiden på kvällen. Så dags gick ett litet skånskt brukssamhälle knappt att urskilja från ett upplyst tågfönster: gatubelysning var ovanligt, och en torsdag hade nog de flesta bybor gått och lagt sig. För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist.Vänsterjournalisten Otto Grimlund, som var med på tåget, har berättat att Lenin under hela resan outtröttligt pratade politik och förhörde sig om läget inom den svenska vänstern. Var stod Hjalmar Branting i krigsfrågan? Hur mådde hans fängslade vän Zeth Höglund? Hur var stämningen bland vänstersocialisterna? Lenin, berättade Grimlund, vilade inte en minut, och missade heller inte tillfället att hamra in sin ståndpunkt, att den ryska revolutionen var början på en ny epok, men att den omedelbart måste övergå i en socialistisk omvälvning, och det imperialistiska världskriget i ett globalt inbördeskrig.Resan var ett våghalsigt företag. ”Om sex månader är vi antingen ministrar – eller hängda” säger vännen Karl Radek till Lenin när de går på tåget i Alexander Solzjenitsyns stora romansvit ”Det röda hjulet”. Och det är sant att det var nära ögat flera gånger. Först de schweiziska gränsvakterna, som knappt ville släppa igenom sällskapet. Så den långa väntan i Berlin när tåget hade missat färjan mellan Sassnitz och Trelleborg.I Stockholm var det slut på pengar, och Lenin och hans sällskap fick ihop till biljetterna tack vare en panikartad insamlingsaktion bland svenska kamrater, där riksdagsmannen Fabian Månsson lyckades vigga en hel hundralapp – motsvarande nästan tretusen kronor idag – av statsministern och högerledaren Arvid Lindman, på villkor att man snabbt fick Lenin ut ur landet. I Haparanda fanns en engelsk vaktpost som hoppades kunna stoppa Lenin från att passera ryska gränsen, men förgäves väntade på order. Och så vidare.Men historien är obönhörlig. Författaren Stefan Zweig, som bodde i Zürich samtidigt som Lenin, har i sin lilla bok ”Sternstunden der Menschheit” beskrivit resan genom krigets Europa som en av ”mänsklighetens ödesstunder” – tillsammans med exempelvis upptäckten av Stilla Havet och komponerandet av Marseljäsen. Zweigs historiska miniatyrer är läsvärda, inte för att de väcker frågorna om vad som kunde hänt om ödet velat annorlunda, utan tvärtom, för att de inte gör det. Historiens avgörande ögonblick är för Zweig inte de laddade vändpunkterna, utan stunderna när energin i de stora förloppen bränner ihop och kristalliseras.Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik.Tonen är lågmält odramatisk, i avsnittet om Lenin blir de vanemässiga promenaderna mellan hemmet och biblioteket i Zürich något som förebådar obevekligheten i tågets långsamma framåtskridande mot den triumfartade ankomsten till Finlandsstationen i Petrograd. Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik.Jag tänker att det hade varit ett perspektiv i Lenins smak. Enligt hans historiesyn drevs utvecklingen framåt av objektiva lagbundenheter, där de subjektiva faktorerna – som till exempel små ettriga revolutionärer i slitna vinterkläder – i bästa fall kunde hjälpa dialektiken lite på traven. Var de objektiva faktorerna inte på plats skulle det visa sig, och hela företaget misslyckas. För Lenin låg historien redan utsträckt framför honom, som en väg: vad det handlade om var att orientera sig och hinna före. Jag tror att vi har svårt att förstå en sådan syn idag, i vår postmoderna konsumtionskultur, präglad av individualism och konstruktivism, och med vår förkärlek för personbiografier och kontrafaktiska resonemang. För att bli meningsfull måste historien bli en berättelse, en fiktion tillrättalagd i efterhand, full av avgörande individuella vägval och dramatiska vändpunkter där allt kan hända. I själva verket kan det inte det. Så snart man fogar in de där avgörande ögonblicken i ett större sammanhang verkar de betydligt mindre avgörande.Den engelska historikern Catherine Merridale gör just det i sin intressanta bok ”Lenins resa”. Merridale gör själv om tågresan, och rensar rejält bland efterhängsna skrönor, myter och propagandalögner. Men framför allt låter hon alltså Lenins resa bli en spegling av de världspolitiska skeenden som drev fram den. Kriget, som våren 1917 var inne i ett dramatiskt skede: USA:s inträde nära förestående, Tyskland i desperat behov av avlastning på östfronten, och den ryska februarirevolutionen som plötsligt fick en separatfred att verka inom räckhåll. Lenin som satt fast i Schweiz, besluten att ta sig hem till varje pris men inspärrad av Rysslands allierade i ententen som vägrade låta honom passera av rädsla för bolsjevikernas fredslinje. Tyskland som plötsligt såg en möjlighet, Lenin som grep den.”Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering.”Han tog en stor politisk risk: att resa genom fiendeland var att bädda för anklagelser om landsförräderi. Det berömda plomberade tåget var därför ett oeftergivligt krav: den ryska vagnen skulle ha exterritoriell status, för säkerhets skull drogs ett kritstreck på golvet som inga tyska myndighetspersoner fick passera. Alltsammans detaljer som med tiden blev avgörande inslag i den postrevolutionära fiktion som skapade den här legenden, med alla dess svenska anekdoter. Från brakmiddagen på Savoy i Malmö till den nattliga slädfärden över Torne älv mot ryska gränsen. Och förstås det där besöket på varuhuset PUB i Stockholm, där Lenin köpte ny kostym, och någon i sällskapet föreslog att han kanske också borde skaffa sig en bättre överrock. Varpå Lenin ilsket ska ha svarat: ”Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering.”Så blev det. De objektiva faktorerna var på plats. De visade sig också vara på plats för det som följde: av Lenins reskamrater, skriver Merridale, försvann nästan alla inom tjugo år i Stalins utrensningar, arkebuserade eller i arbetsläger. Hundra år senare försöker vi fortfarande få ihop berättelsen, inbilla oss att den kunde tagit en annan väg, att det betydde något att historien åkte förbi just här, just oss. Men det gör det kanske inte, tänker jag där jag står i fönstret och föreställer mig hur Lenins tåg stannade till på vår station. Att han inte såg någonting berodde väl på att det inte fanns någonting att se.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturCatherine Merridale: Lenins resa – vägen till revolutionen 1917. Översättning Claes Göran Green. Historiska media.Stefan Zweigs ”Sternstunden den Menschenheit” utgavs med fem exempel i första upplagan, antalet växte så småningom till fjorton. På svenska som ”Odödliga ögonblick i mänsklighetens historia”, i flera upplagor från 1938 till 1961.

Och vi bara fortsätter … Johan ska på konferens med Kurt. Har vi fått nog av journalister som chefer? Lena Andersson får kalla handen och Handels rektor Lars Strannegård varma famnen. Vissa är aktuella för alla jobb. Thomas Gür sätter sitt vassa finger på att det faktiskt måste finnas något slags gemenskap för att det ska bli ett samhälle. Lite reklam för att ni ska prenumerera på oss, så att ni slipper reklam. Hamas tycker att det är toppen med alla döda, eftersom det försätter Israel i en taskig sits. Wall Street Journal har Hamasledningens mejl. Vi börjar tala lite om vår vistelse på hotell Alhambra Palace, men fransar snart ut i hotell i allmänhet och boken som Johan hela tiden tjatar om att han ska skriva. Vi minns våra vistelser på Soho House, särskilt på South beach i Miami, där en bartender knackade på varje eftermiddag och blandade en drink. Som hos mormor? Kanske om din mormor hette Vanderbildt, eller Onassis. Susanna läser Rick Rubin och gillar det, trots alla klyschor. Grejen med klyschor är ju att de ofta är sanna, om än slitna. Rubin ser för övrigt ut precis som Fröding på sjukbädden. Hur påverkas vi egentligen av att leva i fantasivärldar hela tiden? Jamen, är det så nytt, undrar Susanna, och börjar tala om grottmänniskor. Sådana som hennes morbror, Lage Lindell, ville måla för. Vi är rörande överens om att folk inte har en aning om vad de vill ha. det borde även tidningar lära sig. Och så det eländiga EU-valet och särskilt dess dåliga förlorare: Jimmie, förstås, men också den auktoritära liberalen Macron. Det börjar bli dags att skriva hans historia. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per pratar om viktiga poänger som missas när debatten om anonyma konton följer gamla mönster och Hanif berättar om hur makten i Iran ärvs enligt gamla mönster när en helikopter har kraschat.

Veckans gäst är entreprenören Sana Alajmovic som i 10 år jobbat tillsammans med sin medgrundare professorn Tore Bengtsson för att få fram näringstillskott för att hindra människor att drabbas av Diabetes typ 2. Sana kom till Sverige när hon var 5 år då hon flydde från Bosnien med sin familj. Vi pratar om hennes resa från Bosnien, via Handelshögskolan och Svenska-amerikanska Handelskammaren till att jobba med Life Science och då med fokus på att minska livsstilsrelaterade sjukdomar. Missa inte veckans avsnitt! Sponsorat av @mindfulnessapp Producerat av @kaspersen_nyfikenpa och MTW Studios

FILMBRANSCHPODDEN - A PART OF ACASTING VEM: Soni Jörgensen YRKE: Manusförfattare SÄSONG: 2 EPISOD: 3 EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle PRODUCERAS AV: Amir Noghabai SPONSRAD AV: Acasting och Film Finance Tool (www.filmfinancetool.com) Om Episoden:  I det här avsnittet fördjupar vi oss i Soni Jörgensens värld, en värld av manusförfattande och huvudförfattare till bland annat succéspelet "It Takes Two", som vann "Game of the Year". Soni går in på sitt sätt att berätta historier, sina erfarenheter i Sverige och USA men också  filmindustrin och hennes utbildning vid University of Southern California.  Hon delar även med sig av insikter från sitt samarbete med Josef Fares och spelet som har fängslat över 30 miljoner spelare. Följ med oss in under huven på hantverket bakom Sonis framgångsrika karriär inom både film och spel.

Stämmer det att den brittiska skolinspektionen Ofsted är skarpare än den svenska? Hur ser inspektion ut i andra länder? Vad skiljer och vad förenar – och vad beror skillnaderna på? Agnes Gidlund samtalar med Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo, som i flera år deltagit i och representerat Sverige i det europeiska samarbetet för inspektioner – SICI. Medverkande: Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör Agnes Gidlund, pressansvarig på Skolinspektionen 

Fred Andersson från podcasten Märklighetsfaktorn presenterar sig och berättar om bland annat UFO-Sverige och Arkivet för det oförklarliga.Programledare: Dan Hörning och Maja HjelmInstagram: https://www.instagram.com/fenomenpodcast/Email: zimwaypodcast (snabel-a) gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur har översvämningsdrabbade kommuner rustat sig framåt? Reportern vann Olle Bengtzon-priset 2024 för programmet. Priset lyfter fram journalistik som kritiskt granskar samhällsbyggande och stadsplanering. Lyssna igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter ett stort regnoväder i september blev Heby AIFs idrottsplan en sjö. Emelie Eriksson och hennes pappa Mats Eriksson fick använda en båt för att komma fram till klubbstugan.– Jag åkte ner för att kolla om det skulle gå att spela överhuvudtaget. För jag tänkte att det kunde vara lite blött på planen. Men jag trodde aldrig att det skulle vara så här mycket vatten, säger Emelie.Samma morgon som Emelie Eriksson åkte ut till fotbollsplanen, steg Henry Lundström upp för att gå på toaletten. Något fick honom att ta en snabb titt i källaren, innan han gick tillbaka till sängen.– Så tittade jag. Jag såg att det hade regnat mycket så jag tittade ner och då var det 20 centimeter redan på golvet överallt.Kombinerade ledningar ökar risken för översvämningAvloppsledningarna klarade inte av att ta hand om de stora mängder vatten som forsat ner i dem och avloppsvattnet trycktes upp ur ledningarna, ut genom golvbrunnarna i Henrys källare och vidare över golvet.Risken för att liknande källaröversvämningar ska hända är större om ledningarna tar emot både regn- och avloppsvatten, vilket en statlig utredning konstaterade redan 2017. Eva Eriksson ledde utredningen:– Alltså, det är ju ingen prioriterad fråga, den ligger inte högt på dagordningen därför att det är ingen medborgare som efterfrågade det. Du vinner inget val på avloppssystem, säger Eva Eriksson.Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler, men det går att minimera skadorna. Men ingen går säker. – Nästa skyfall. Det kan hamna egentligen var som helst i Sverige. Det här är något som alla måste vara beredda på, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Vesna Prekopic och Erik Hörstadius Liberalernas förslag om att begränsa skärmtiden för unga, vårdkrisen och dess orsaker och Uppdrag Gransknings inslag om LVU-kampanjen. Programledare: Erik Thyselius.

I avsnitt 68 av Novus Sanity Check delas tankar och insikter över olika världsdelar – vi välkomnar Munqith Dagher direkt från Irak! Munqith Dagher är MENA-direktör och en senior medarbetare på CSIS. Dagher genomförde Iraks allra första opinionsundersökning år 2003, vilket han följde upp med att grunda Iraks första undersökningsföretag (IIACSS) – där han i dag sitter som VD. På grund av sin breda erfarenhet och forskning hänvisas och refereras ofta Daghers arbete till studier om allmän opinion i Irak och i den bredare arabvärlden I det här avsnittet kastas det bland annat ljus på vilka skillnader som finns mellan Sverige och Irak när det kommer till möjligheten att genomföra undersökningar, vilka kulturella skillnader finns det och hur ser samhället på att besvara undersökningar? Han och Novus VD Torbjörn Sjöström diskuterar även kulturella skillnader mellan islam och kristen kultur, hur det påverkar samhället och hur man gör undersökningar. Munqith Dagher: "I den aktuella situationen i Irak är det för närvarande inte möjligt att använda de traditionella metoderna för att samla in data. Det finns en betydande skillnad jämfört med Sverige, där man kan tillämpa de bästa metoderna för att samla in svar från medborgarna. Detta problem beror inte på bristande teknologi i Irak, eftersom tekniken finns tillgänglig, utan snarare på bristande förtroende för att kunna genomföra undersökningar på ett tillförlitligt sätt. Detta blir särskilt tydligt när det handlar om känsliga ämnen som religion och politik." Vill du läsa rapporten som det pratas om i podden så finns den här.

Filmskribenten Daniel Hånberg Alonso har fortfarande gett ut en tjock rackare till bok - När svenskarna sköt skarpt - om Sveriges relation till västernmyten, kobojfilmer, ursprungsamerikanlitteratur och country- och/eller western-musik. Namn som nämns: Big Bengt, Hasse Kvinnaböske, Carl-Gustaf, Mats Helge, Lill-Babs och bröderna Burman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gäst i veckans podd är journalisten och författaren Pontus Mattsson, aktuell med boken »Umeå 87: En kvinnas försvinnande och ett Sverige i förändring«. Pontus har sina rötter i Umeå men är för tillfället korrespondent i London och har underi många år arbetat som politikreporter för Sveriges Radio och Sveriges Television. »Umeå 87« är en reportagebok om en brottsutredning i Västerbotten med ett oväntat slut, men det är också ett porträtt av ett Sverige av igår.Vad hände egentligen med 19-åriga Sara Eriksson? Hur såg världsläget ut 1987, ett år efter mordet på Olof Palme? Och vilka likheter och skillnader ser vi jämfört med dagens Sverige? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Filmskribenten Daniel Hånberg Alonso har gett ut en tjock rackare till bok - När svenskarna sköt skarpt - om Sveriges relation till västernmyten, kobojfilmer, ursprungsamerikanlitteratur och country- och/eller western-musik. Namn som nämns: Jan Aghed, Selma Lagerlöf, Duane Loken, Lill-Babs, Barbro Lindgren, Clint Eastwood och Nils Eriksson Blåbär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finn och August är oeniga om vad man bör göra om Sverige invaderas. August har blivit besatt av Harry Potter och har börjat lyssna på ljudböckerna.

Vi måste sluta slåss mot inbillade väderkvarnar annars riskerar vi att förvandlas till antingen kvantitativa eller kvalitativa tunneltöntar hela bunten. Om detta sias det om bland annat i Spanarna med Calle Norlén, Katarina Barrling och inte minst Göran Everdahl som till våra stora glädje trotsat vinterkylan och stelfrusen traditionen trogen varit ute på årets julskyltningsrunda. Detta vill du inte missa! Programledare för Spanarna i P1 är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna - samtidsspaning med humorHur ska det bli? Vad och vem ska man tro på? Jo, Spanarna i P1 så klart! Programledare och dirigent för fredagens bubbliga gäng är den minst lika skarpsynta och kluriga Kristian Luuk.Häng med en skarpsynt och underfundig trojka på snabbvisit till framtiden och få svaren på frågorna du inte visste att du hade! I panelen: Göran Everdahl, Katarina Barrling och Calle Norlén. Spanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat.Veckans panel i Spanarna - 8 december 2023:Calle Norlén – manus och sångtextförfattare spanar om paranoida tunneltöntarGöran Everdahl – journalist och filmkritiker spanar om skyltfönstrens fasor 2023Katarina Barrling – docent och statsvetare spanar om allt om SverigeProgramledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandTekniker: Jakob LalérSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Nyheterna Radio 06.00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ronie Berggren samtalar med författaren och den pro-israeliske debattören Aron Flam om Sveriges syn på Israel, som gått från sympati till antipati bara en månad efter Hamas terroristattack mot Israel den 7 oktober 2023. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Roony Bardghji sänkte Manchester United i Champions Leauge och sägs bli FC Köpenhamns dyraste försäljning någonsin. Men 17-åringen petas av Janne Andersson i landslaget. Varför då? Dessutom: Manchester United bjuder på nya slapsticks och Real Madrid har listat tre anledningar till att de inte längre vill ha Kylian Mbappé. Med: Philip Gadd och Therese Strömberg

Roony Bardghji sänkte Manchester United i Champions Leauge och sägs bli FC Köpenhamns dyraste försäljning någonsin. Men 17-åringen petas av Janne Andersson i landslaget. Varför då? Dessutom: Manchester United bjuder på nya slapsticks och Real Madrid har listat tre anledningar till att de inte längre vill ha Kylian Mbappé. Med: Philip Gadd och Therese Strömberg

Kalle Berg pratar om skjutningen på Pressbyrån vid Kungsportsplatsen igår, där en man i 20-årsåldern med tidigare gängkopplingar skadades.Han pratar också om att terrorforskaren Magnus Ranstorp riktar skarp kritik mot att det smugglades in fyrverkerier innan IFK Göteborgs match i måndags.Fanny Wijk berättar om att strejken bland Hollywoodskådisar nu är över.Och så kommer Andreas Wetterberg, enhetschef för UngAngered och pratar om ett nytt specialteam som ska hjälpa tjejer att lämna kriminalitet och kriminella gäng.Dessutom: Världens sista räkcowboys, Fannys icke-recension av Historien om Sverige och Homer Simpson ska sluta ta stryptag på Bart.-- Programledare: Fanny Wijk och Kalle BergNyhetsuppläsare: Isabella PerssonProducent: Emelie HagbardAnsvarig utgivare: Christofer AhlqvistNyhetsshowen är en livesänd podd från Göteborgs-Posten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid har gjort en sexig grej och vaskat den! Margret Atladottir kan inte sluta tänka på Britney-boken som kommer idag! Vi pratar med Daniel Helldén som presenterats som ny kandidat till språkrörsposten. Oxford-forskaren Anders Sandberg ger oss svar på ALLA frågor vi har om simulationer, AI och parallella universum! Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om att Erdogan säger yaaas till Sverige och att skidskyttar är oense om tejpad mun! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Margret Atladottir

Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler. Det går att minimera skadorna. Men har varningarna tagits på allvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter ett stort regnoväder i september blev Heby AIFs idrottsplan en sjö. Emelie Eriksson och hennes pappa Mats Eriksson fick använda en båt för att komma fram till klubbstugan.– Jag åkte ner för att kolla om det skulle gå att spela överhuvudtaget. För jag tänkte att det kunde vara lite blött på planen. Men jag trodde aldrig att det skulle vara så här mycket vatten, säger Emelie.Samma morgon som Emelie Eriksson åkte ut till fotbollsplanen, steg Henry Lundström upp för att gå på toaletten. Något fick honom att ta en snabb titt i källaren, innan han gick tillbaka till sängen.– Så tittade jag. Jag såg att det hade regnat mycket så jag tittade ner och då var det 20 centimeter redan på golvet överallt.Kombinerade ledningar ökar risken för översvämningAvloppsledningarna klarade inte av att ta hand om de stora mängder vatten som forsat ner i dem och avloppsvattnet trycktes upp ur ledningarna, ut genom golvbrunnarna i Henrys källare och vidare över golvet.Risken för att liknande källaröversvämningar ska hända är större om ledningarna tar emot både regn- och avloppsvatten, vilket en statlig utredning konstaterade redan 2017. Eva Eriksson ledde utredningen:– Alltså, det är ju ingen prioriterad fråga, den ligger inte högt på dagordningen därför att det är ingen medborgare som efterfrågade det. Du vinner inget val på avloppssystem, säger Eva Eriksson.Allt pekar på att skyfallen och översvämningarna kommer bli fler, men det går att minimera skadorna. Men ingen går säker. – Nästa skyfall. Det kan hamna egentligen var som helst i Sverige. Det här är något som alla måste vara beredda på, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

Efter Busta Rhymes diss mot svensk publik så berättar David Druid och Linnea Wikblad att de saknar det Gamla Sverige. Vi ringer upp Samir Badrans pappa, Ahmed Badran, som befinner sig på Västbanken och Terrorforskaren Magnus Ranstorp om hur Hamas lyckades mobilisera sig. P3 Nyheters Babs Drougge om Svenska firanden efter Hamas attack och att jordskredspengar gick till Estoniadykningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad

”Ingen svensk regering i modern tid har behövt arbeta samtidigt med så många, så stora och så svåra utmaningar” sa Ulf Kristersson i samband med riksmötets öppnande. Kronfallet, gängkriminaliteten, inflationen, terrorhot… Vad är egentligen regeringens största bekymmer just nu? frågar sig Di:s Ledarpodd med Henrik Westman, Torun Nilsson och Ellen Gustafsson.

Denna vecka samtalar Linda El-Naggar och Andreas von der Heide om relationen mellan Sverige och Mellanöstern. 

Nanna är tillbaka och gör Johannes sällskap! Det brinner i Europa men här uppe är det lika pissigt som vanligt. Klimatjournalisten Peter Alestig reder ut hur det kommer påverkar oss nordbor. Vardagsfilosofiska rummet är öppet och komikern Kirsty Armstrong har kommit in i värmen. Moralen kan tyckas låg men humöret är högt. Och hur mår Jamie Foxx egentligen? Om han ens lever det vill säga. Programledare: Johannes Cakar och Nanna Olasdotter Hallberg

Dessutom om varför sommarlovet är så långt, satir med Utkantssverige, krönika med Ulrika Knutson och veckans panel. Godmorgon, världen! är Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Godmorgon, världen! den 23 juliFörsta timmen:Konflikten kring KoranbränningarnaVal i SpanienVarför är sommarlovet så långt?Veckans krönikör Ulrika KnutsonVeckans panel: Måns Wadensjö, Norrländska socialdemokraten, NSD Leonidas Aretakis, Flamman Paulina Neuding, Svenska Dagbladet, SvDAndra timmen:Nu blir det krav på innehållsförteckning för vinRysslands förhållande till halvön Krim Veckans satir med UtkantssverigeFörfattaren Henrik Berggren om Landet utanför del 3 åren 1943-45Sydafrikas rugbyteam som enande kraftKåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare Åsa FuruhagenProducent Margareta Svensson Tekniker Erika Engborg

Torbjörn Averås Skorup startade morgonen med att tävla upp för en rulltrappa. Carl-Johan Ulvenäs om krönikan kring "Backpackingens sanna nota". Assia Dahir försvarar användandet av svengelskan. Zeina Mourtada gästar och bjuder på sommarens hetaste sallader. Amie Bramme Sey gästar också och pratar om dejting och singelliv! Dos and don'ts! P3 Nyheter med Lana Zand om krisen mellan Sverige och muslimska länder & siesta på jobbet.

Mariam Mohammedamin blev årets Årets byggkvinna i Sverige! Till Malmö kommer nu i maj Naseer Shamma, en av arabvärldens bästa oudspelare, berättar arrangörern Yousef Albader. När prisutdelningen för årets Byggkvinna 2023 skedde i Stockholm satt Mariam Mohammedamin i publiken och var nervös. Hon var en av tre nominerade till priset.-När dom läste motiveringen förstod jag direkt att jag vunnit, säger en mycket glad Mariam i veckans avsnitt av arabisk talkshow.Mariam Mohammedamin arbetar idag som arbetsledare på ett stort byggföretag i Göteborg och berättar i programmet hur det är att var ung kvinna och leda i huvudsak manliga byggnadsarbetare.Yousef Albader och föreningen Orientaliska kultur- och musikhuset bjuder malmöborna på en konsertfest den 20 maj i år när Naseer Shamma kommer till Malmö live konserthus. Det är tanken ska bli startskottet inför satsningen mot en större oudfestival som planeras till april 2024.

Nyheterna står som spön i backen i tech-sfären. Stefan Lundell snackar tillsammans med Åsa Johansson om de hetaste händelserna i det nya näringslivet i Breakit Podcast.2:14 Stefan träffar riskkapitalisten som står redo att investera miljardbelopp (och avslöjar i vilka segment)5:50 Åsa snackar med entreprenören som vill få oss att handla “pre-loved”14:51 Investerare värderar tech-bolag rekordhögt samtidigt som investeringar i vissa techbolag rasar – vi reder ut hur det hänger ihop23:35 Extrema påfrestningar och existentiell ångest – därför öppnar Voi-grundaren upp om måendet i jakten på kapital38:48 Prislappen för Tutto Balutto avslöjad 39:51 Ljusglimtar i den dystra ekonomin – över 100 startups håvade in riskkapital de senaste månaderna 40:43 Fackföreningar kräver kollektivavtal på Spotify: “En tydlig knuff i rätt riktning”42:48 Stefan sätter en stark sälj på Kivra-utmanaren Billo – här är varför Och du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här programmet tar vi dig med på besök i det nya Klan-Sverige. Vi beger oss till Botkyrka, Lund och Säffle för att konstatera att ingen del av landet är skonad så länge mångkulturen tillåts etablera sig där. Om vi svenskar inte inser den realitet vi står inför kommer vi bli lätta offer, och därför måste vi också skärskåda den svenska naiviteten inför dessa frågor, samtidigt som vi tittar närmare på kulturjournalisters vurm för gängkriminalitet och klankultur.Vill du vara med och skapa en svensk framtid? Slösa inte bort din tid på fagra löften om enkla lösningar, var med och bygg vår nya stam istället! Läs mer och bli medlem på https://www.detfriasverige.se.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=EkBmP9V0Lp8

6 mars. Turkiet fortsätter fördröja ett svenskt Natomedlemskap. Nu finns tecken på att Finland kan gå före. Vad skulle detta innebära, och när vet vi hur Natoprocessen kommer att gå? Anna Wieslander från Atlantic Council och Svante Cornell från Institute for Security and Development Policy diskuterar med Andreas Ericson.

Den senaste tiden har attentatshoten mot Sverige och svenska intressen utomlands ökat markant. Idag i Aftonbladet Daily så pratar vi om terrorläget i Sverige. Hur ser läget ut just nu och vad tror Säpo om framtiden? Kommer terrorhotnivån att öka från den trea den ligger på idag? Och hur ska man som privatperson tänka? Behöver vi undvika något? Gäst: Daily är Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism på Säpo. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Idag för ett år sen började Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Vi pratar med Caroline Kernen som är på plats i Kiev, analytikern Charlotta Rodhe om livet i Ryssland och Oscar Jonsson om hotet mot Sverige och läget idag. Margret Atladottir känner våren spira, trots minusgrader, vi pratar udda vårtecken! Matilda Rånge på P3 Nyheter rapporterar om Godzilla-ägget! Dessutom: Väldigt tveksam "vetenskap" om hur man "ser till att man får ett killbarn". Programledare: David Druid och Margret Atladottir

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Wilhelm Agrell och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera händelser under kalla kriget i Sverige visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drog sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva flera kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt, Wilhelm Agrell och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistVill du fördjupa dig ytterligare i historien om kalla kriget och Sveriges 1900-tal? Vi rekommenderar:Agrell, Wilhelm: Catalinaaffären (2021) https://historiskamedia.se/bok/catalinaaffaren/Agrell, Wilhelm: Sprickor i järnridån (2019) https://historiskamedia.se/bok/sprickor-i-jarnridan/Agrell, Wilhelm: Stig Wennerström: myten om en svensk storspion (2020)Bennesved, Peter: Sheltered society: civilian air raid shelters in Sweden 1918-40 and beyond (2020) Frankson, Anders: Sverige under kalla kriget: myter och legender (2021)  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. I den här dokumentärserien i tre delar undersöks Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda Sverige var i fall kriget blev oundvikligt. Programledare är Urban Lindstedt. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren och journalisten Magnus Linton gästar oss för att prata om knark. I veckan avkriminaliserades flera droger i provinsen British Columbia i Kanada, och allt fler länder i västvärlden har börjat närma sig en mer liberal narkotikapolitik. Vi frågar oss - hur är synen på narkotika i Sverige idag? Programledare: David Druid och Linnéa Wikblad

Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians? Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet.  Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon  svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning.  Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.  Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa  vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.Ett sådant undantag har  två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen SkogsethTekniker: Jacob GustavssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

5 december. Statistiken över anmälda våldtäkter går upp, men vad vet vi egentligen om kvinnors trygghet i Sverige? Stina Holmberg, forsknings- och utredningschef på Brå, talar med ledarredaktionens Paulina Neuding.

Vi har träffat tre turkiska exiljournalister som idag förföljs i Sverige. Och så minns vi tillbaka vår rapportering om när tidningen de jobbade på Zaman stormades av polis 2016. Nya rön om hur medier bör rapportera om självmord. Är det dags att ta bladet från mun?

Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att säga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hävdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister. Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fängslad på ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska säkerhetstjänsten och fördes till Turkiet år 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. Däremot har Sverige och Turkiet olika syn på den väpnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att också YPG bör klassas som en terrorgrupp.Västs militära stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den väpnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen är kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nära med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato så har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter på Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg

Ronie Berggren om Riksdagens säkerhetspolitiska analys som kommer att ligga till grund för regeringens beslut om Nato. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Mats Olsson och Patrick Ekwall. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bli Premium idag och få tillgång till hela avsnitt, bli en del av TFK's-Community och MYCKET MER!Lyssna på HELA avsnittet600+ timmar underhållningTillgång till alla avsnittSpara ner offlineKommentera avsnittProva Premium i 14 dagar HELT FRITT här!Instagram:@Tfkjohan@TfkMathie@Tfkjohannes See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I juni 2019 tog jag tåget ner till Skåne och mötte Marie Olsson Nylander som de flesta numera känner igen från ”Husdrömmar Sicilien”. Då hade hon och hennes man Bill precis köpt det rosa palatset på Sicilien. Hon är inredare, stylist och handlar med gamla och antika möbler. Någon tidning kallade hennes stil för ”lyxbohemisk Pippi Långstrump-stil”. I det här avsnittet pratar vi om hur Marie och hennes man Bill renoverade fem hus på 10 år i Skåne. Sedan hittade de drömhuset i Höganäs, medverkade i den då nystartade serien ”Husdrömmar” 2014 och blev kända för svenska folket under renoveringen av den vackra gamla ”Kaptensvillan”. Men vi pratar också om slitningar i äktenskapet och bröstcancern som Marie numera tack och lov är helt frisk från. I vår hoppar jag på tåget till Skåne igen och hälsar på hos Marie men här kommer först avsnittet från juni 2019! Välkommen till Inredningspodden!För dig som är ny lyssnare finns snart 120 avsnitt som finns där poddar finns. Inredningspodden med mig Johanna Hulander tar upp olika ämnen inom inredning, design och arkitektur. Det kan vara allt från konst, färgsättning, inredning eller trädgård. Följ gärna podden på olika kanaler t ex på Instagram där kontot heter @inrednings_podden. NYHET för 2022 är att Inredningspodden kommer att ordna kurser och workshops med olika gäster under året. OCH den första endagskursen med ett fåtal platser kommer att vara med byggnadsvårdaren och författaren Göran Gudmundsson i maj. Mera info om det kommer men du kan redan nu anmäla ditt intresse på info(@)inredningspodden.com så skickar vi mera info när datum är bestämt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.