Podcasts about kristdemokraterna

Vad har tio år med Ebba Busch vid rodret inneburit för KD? Och, den nya lagen om gårdsförsäljning av alkohol innehåller många krav. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tio år sedan valdes Ebba Busch, då kommunalråd i Uppsala, att leda Kristdemokraterna efter Göran Hägglund. Sedan dess har hon upplevt valsuccéer, köttbullsluncher, legat under riksdagsspärren och blivit dömd för grovt förtal. Vad har hennes tid på KD-tronen inneburit för partiet och hur länge sitter hon kvar? I veckan röstade riksdagen ja till till gårdsförsäljning av alkohol, men försäljningen får bara ske i samband med ett ”kunskapshöjande besöksarrangemang”. Vi tittar närmare på den nya lagen.Medverkande: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorer. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator hos SvD, och Tobias Sandblad, politikreporter på Ekot. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson om varför hon vill samarbeta med Moderaterna, om maffialagar och kollektivt straffansvar för gängkriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken den nuvarande regeringen eller den förra socialdemokratiska regeringen har gjort tillräckligt för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho (S). När hon tidigare ledde partiets arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en ny kriminalpolitik föreslog hon en maffialag som bland annat innebär att deltagande i kriminella gäng kriminaliseras, ett förstärkt kronvittnessystem, att juridiska personer ska kunna åtalas – och att gängkriminella ska kunna straffas kollektivt. ”Om man är aktiv i en kriminell organisation som livnär sig på narkotikahandel och som utför mord inom ramen för den här verksamheten då bär man också ett ansvar för den kriminalitet som det här nätverket utför, även om man själv inte håller i pistolen vid varje enskilt tillfälle”, säger Carvalho.Kollektiv bestraffning strider mot både svensk rättstradition och internationella konventioner. Teresa Carvalho säger att maffialagen, som också finns med bland partistyrelsen förslag till kongressen i maj, behöver utredas noga för att den ska bli rättssäker. ”Jag förstår att det här är svåra frågor som man naturligtvis behöver utreda ordentligt för att det ska kunna fungera i en svensk rättskontext. Men det har varit framgångsrikt i andra länder att jobba på det här sättet och jag är helt övertygad om att Sverige behöver inspireras av det”, säger Teresa Carvalho.Socialdemokraternas maffialag liknar ett förslag som Sverigedemokraterna lade fram i riksdagen redan 2012. Även det var ett paket med särlagstiftning mot gängkriminalitet, inspirerad av amerikansk RICO-lag. Teresa Carvalho säger att hon inte satt i riksdagen när det förslaget lades. ”Jag kan ju bara konstatera att det finns ett parti i Sveriges riksdag som den här mandatperioden har lagt fram ett sånt förslag. Och det är ju vi socialdemokrater”, säger Teresa Carvalho.Vill samarbeta med ModeraternaUnder senare år har Socialdemokraternas kriminalpolitik skärpts med hårdare straff och fler verktyg till polisen. Teresa Carvalho säger att hon tycker att Moderaterna borde samarbeta med Socialdemokraterna om kriminalpolitiken, där de två partierna numer har en stor samsyn. ”Det som vore allra bäst för Sverige i det här läget, det vore att Socialdemokraterna och Moderaterna kunde vara överens om vad som är vägen framåt. Och sen får andra partier jättegärna sluta upp med det”, säger Teresa Carvalho.Frågan är vad Moderaterna skulle vinna på det – de har redan en gemensam kriminalpolitik med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med majoritet i riksdagen. När Socialdemokraterna tog upp förslaget om en maffialag i Riksdagens justitieutskott i höstas röstade alla de andra partierna emot, även oppositionspartierna MP, V och C.Är det därför ni vill samarbeta med Moderaterna istället?”Nej, men så här, jag tror att alla vet vad vi tycker och att det här är väldigt viktigt för oss och att vi inte kommer att kompromissa bort vår riktning i politiken på det här området. Utan det är det här som gäller, helt enkelt”Så det är ett krav så att säga, om någon vill regera med er så måste de gå med på den här maffialagen?”Jag tänker inte sitta här och regeringsförhandla. Det är för det första alldeles för tidigt att diskutera vem som ska styra med vem. Men jag kan konstatera att vi socialdemokrater, vi håller det här väldigt högt. Det är också orimligt att tänka sig i ett läge där det finns en bred enighet i Sveriges riksdag, bland svenska folket, att gå hårdare åt de kriminella gängen, att några enstaka partier, vilka det än skulle vara, att om de har en annan uppfattning, att de skulle få diktera villkoren, det är orimligt”, säger Teresa Carvalho.”Repressionen med precision”Senare i vår ska regeringens utredare presentera ett förslag på en stor bred straffreform. En bärande tanke med reformen är att rätten ska ta större hänsyn till brottsoffers behov av upprättelse och mindre till den åtalades väl och ve. Det ska åstadkommas med slopad fängelsepresumtion, slopad mängdrabatt, slopad villkorlig frigivning och att fler ska dömas till livstids fängelse. Om förslagen blir verklighet kommer antalet interner på landets fängelser öka kraftigt. Teresa Carvalho vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna ställer sig till de olika förslagen, men säger att de generellt vill fokusera straffskärpningarna på den gängrelaterade brottsligheten. ”En av de stora skillnaderna mellan oss och Tidöpartierna, förutom att de har en blind fläck när det kommer till det här med att bryta nyrekryteringen, handlar om att de har en vilja att höja den allmänna repressionsnivån i samhället medan vi snarare ser ett behov av att öka repressionen med precision”, säger Teresa Carvalho. Gäst: Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talespersonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter Teknik: Fredrika BruniusProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 17 april 2025.

Med tanke på de tre senaste avgångsbeskeden från Liberalerna undrar man: kommer partiet ens ha några aktiva politiker kvar när den här veckan är över? Vi pratar dessutom om vad som egentligen är unikt med Kristdemokraterna och varför det kanske vore en god idé att hedra den första delen av partinamnet. Och så dömer vi ut Fredrick Federleys comeback innan den ens startat. Experter: My Rohwedder och Olof Svensson. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ebba Busch är partiledare för Kristdemokraterna, energi- och näringsminister samt vice statsminister. I det här avsnittet möter hon Arash Gilan för ett samtal som rör sig bortom politikens yta och in i det mänskliga – om motstånd, inre kompass och att hålla fast vid det man tror på även när det blåser. Ebba delar insikter från sina tio år som partiledare, om sin längtan efter att åstadkomma något som består och om känslan av att hennes kall inte är ett val utan en urkraft. Hon berättar om hur hon hanterar kritik, varför hon tror på balans mellan slagkraft och äkthet, och vad det egentligen innebär att vara stark när allt rämnar. *** Vill du prata marknadsföring? Letar du efter en marknadsföringslösning för ditt företag? Jag, Arash Gilan, VD på Viva, lyssnar mer än gärna på dig och hjälper dig att hitta en lösning på dina utmaningar. Läs mer på vivamedia.se/vdpodden-boka Ta del av vår guide om AI-driven marknadsföring! Ladda ner vårt Whitepaper och lär dig hur AI kan ta din marknadsföring till nästa nivå: vivamedia.se/whitepaper/ai-driven-marknadsforing Glöm inte att följa podden och lämna en recension – varje omdöme hjälper oss. Tillsammans kan vi få podden att växa och därmed bjuda in fler intressanta gäster!

Varför har tyckandet blivit så nedvärderat? Författaren Lyra Ekström Lindbäck går ut till försvar för åsiktens förenande funktion i samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2021-09-14.Fler och fler verkar tycka att tyckande och tänkande inte går ihop. I såväl politiska som estetiska diskussioner klassas tyckandet som så oseriöst att det uppfattas som en direkt motsättning till nyanserade reflektioner. Är det här en bra eller dålig diktsamling? Ska vi höja eller sänka skatterna i Sverige? Är den här låten gripande eller sentimental? Borde surrogatmödraskap tillåtas? Att komma ifrån ”det rena tyckandet”, som det ibland lite nedlåtande kallas, för att istället göra en mer sansad analys, har blivit ett ideal för både kultur- och ledarsidor. Men är det verkligen önskvärt, om ens möjligt, att göra sig av med tyckandet när det handlar om konst och politik?Kanske är tyckandet i själva verket det mest centrala. Den amerikanska filosofen Stanley Cavell kritiserar den analytiska traditionens oro för att ”estetiska (och moraliska och politiska) omdömen saknar något: argumenten som stöder dem är inte lika slutgiltiga som logiska omdömen, eller rationella på samma vis som vetenskapliga argument.” Det är de sannerligen inte, konstaterar Cavell: ”och vore de det skulle det inte finnas några sådana discipliner som konst (eller moral) och ingen sådan konst som kritiken.” Även om det går att resonera kring dem så är det rena vetandet ett omöjligt ideal när det kommer till konst och politik.I kontrast till tyckandet förespråkar man gärna tolkningen, som anses vidga, öppna och förklara. Men tolkningar kan lika gärna skymma som klargöra. Susan Sontag skriver i essän ”Mot tolkning” att ” tolkningsutsläppen idag förorenar vår sensibilitet. I en kultur vars redan klassiska dilemma är intellektets expansion på energins och sensualitetens bekostnad, så är tolkningen intellektets hämnd mot konsten.” I vägen för verkets omedelbara, sinnliga effekt på dig ställer man dess ”innebörd”, som om konsten bara vore en indirekt kunskapsförmedling. Som Sontag säger så trubbar det av och passiviserar publiken. Hur många vågar idag säga vad de tycker om en tavla innan de har läst kuratorns förklarande beskrivningar? Samtidigt drillas studenter på konstskolor i att presentera teoretiseringar av sina egna praktiker, som om det blivit otänkbart att verken kunde tala för sig själva.I Immanuel Kants Kritik av omdömeskraften, som anses ligga till grund för den moderna estetiken, utgår teorin om det sköna från det omedelbara smakomdömet. Kant beskriver smakomdömet som grundat i en subjektiv allmängiltighet. Till skillnad från mat och dryck så väntar du dig att andra borde hålla med dig när det kommer till konst och naturskönhet. Den subjektiva allmängiltigheten innebär inte någon objektiv kunskap, och det går därför aldrig att bevisa vem som har rätt i smakfrågor. Men du känner ändå att du ger uttryck för en mer allmän än privat uppfattning när du fäller estetiska omdömen. För Kant är denna förmåga en viktig indikator på att människorna lever i en gemensam värld – inte bara rationellt och materiellt, utan i själva upplevelsen av vår egen varseblivning.Som student på grundnivå hade jag svårt att förstå vad Kant menar. Hur kan omdömen om konst utgå från något annat än ett rent personligt tyckande? Det finns ju minst lika stora skillnader i musik- som i drinksmak. Kant är förstås medveten om att det sällan råder konsensus om det sköna. Smaken kommer alltid att vara stridbar. Men det är själva känslan av att alla borde hålla med oss som gör smakomdömet så centralt för honom. Här rör det sig om ett slags mellanmänskligt tyckande, ett gemensamt sinne eller en insisterande impuls till att dela samma verklighet, som utgör grunden för våra möjligheter till civiliserad samvaro.Kanske var mina svårigheter ett symptom på att vår syn på tycke och smak har ändrats dramatiskt sedan Kants tid. Hans filosofi var lika inriktad på att beskriva tänkandets begränsningar som dess möjligheter, men trehundra år efter Upplysningen kan vi inte längre acceptera en omedelbar lustkänsla som utgångspunkt för ett mer allmänt omdöme. Tyckandet har kommit att ses som något nästan uteslutande personligt och viktlöst.Paradoxalt nog beror det kanske på att vi idag uppmanas att tycka till om allt mer. Vi ska betygsätta våra taxiresor, välja vårdgivare och konstruera våra egna filterbubblor. Föreställningen om en gemensam smak är nästan död. Ibland leder det till rent bisarra tongångar i debatten: som om åsikter om vilka verk som borde inkluderas i en litterär kanon vore lika godtyckliga som om man föredrar Pepsi eller Cola. Tyckandet har sugits upp av våra konsumtionsidentiteter, en tom logik som kommit att genomsyra allt. Gillar du att spela golf? Då kanske du också skulle tycka om vinster i välfärden!Varför har tyckandet urholkats på det här viset? Enligt den politiska teoretikern Wendy Brown har en tyst nyliberal revolution ägt rum. Brown beskriver nyliberalismen som en normativ rationalitetsprincip som gradvis har tolkat om alla värden till ekonomiska. Vårt gemensamma samhälle har blivit en spelplan för investeringar och avkastningar. Jag tycker mig höra den här logiken eka i retoriken hos de svenska liberala partierna, vilket numera samtliga från Socialdemokraterna till Kristdemokraterna oblygt kallar sig. De beskriver staten som ett företag som ska förvaltas, och framställer marknadsanalys som det enda sättet att bedriva seriös politik. Du ska inte rösta utifrån dina åsikter, utan utifrån din och statens plånbok. De partier som inte opererar efter samma logik ses som ytterkantsextremister. Demokratin utmålas som ett val mellan ansvarstagande förvaltare och ideologiska fundamentalister.Tycker du att den här essän låter vänsterextrem eller kulturkonservativ? Är tonläget för svepande eller för kategoriskt? Jag har försökt tänka kring tyckandet, men inte utan att tycka något själv. Som Cavell säger skulle det knappast bli något kvar av vare sig estetiken eller politiken om man lyckades rationalisera dem fullständigt. Det betyder inte att utgångspunkten är irrationell. Snarare att den utgår från en impuls till mellanmänsklighet. Känslan av att alla borde hålla med oss är vad som ligger till grund för den passionerade kritiken och den engagerade politiken. I vårt eftertryckliga ja eller nej finns hjärtat av ideologin och smaken.Naturligtvis bör inte de nyanserade diskussionerna sluta där. Men utan det stridbara och gemenskapande tyckandet återstår bara godtyckliga personliga preferenser och analytisk logik. Vore det inte mer än så som höll oss samman kunde vi lika gärna överlåta såväl budgetläggning som recensionsuppdrag till artificiella intelligenser. Det skulle säkert vara mer informativt, lukrativt och effektivt. Men lyckligtvis är vi fortfarande för fästa vid vårt tyckande för att låta marknaden ta oss ända dit.Lyra Ekström Lindbäckförfattare och kritiker

Hur många kristna finns det i Mellanöstern i dag? Hur ser vardagen ut för denna grupp? Och hur har läget utvecklats över tid? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäster i programmet Peter Paulsson, generalsekreterare för den internationella människorättsorganisationen Open Doors, och Yusuf Aydin, riksdags­ledamot och talesperson för kristna minoriteters rättigheter för Kristdemokraterna.Programledare är Per Ewert.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kristdemokraterna återigen största parti efter Socialdemokraternas kollaps. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringsskifte stundar i Europas största land efter nyvalet till förbundsdagen. Men det parlamentariska läget är oklart, Liberala FDP ser ut att åka ur och vänsterradikala BSW balanserar på gränsen. Samtidigt som ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland gör sitt bästa val någonsin.Medverkande: Korrespondent Daniel Alling och utsänd reporter Daniela Marquardt Programledare: Marcus NilssonProducent: Tomas Eriksson

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.Förbjuder vapnetGenom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.Det svenska klustervapnetBombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.Länder slopar förbudetI mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, GränsMEDVERKANDE:Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och producentJoakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Carl-Johan Schiller är oppositionsråd i region Stockholm för Kristdemokraterna. Carl-Johan gästar Skattebetalarnas podcast för att prata om fenomenet att ”bränna budget” vid slutet av året och vad man kan göra åt det.

Kristdemokraterna hjärta Sverigedemokraterna är supersant. Nu är famnen vidöppen även för regeringssamarbete och då undrar man: är det dags för Liberalerna och Moderaterna att också släppa till? Vi går dessutom igenom vilka ministerposter som SD aspirerar på. Och så måste vi förstås grotta vidare i Henrik Landerholm-härvan. Hur osäkrad får en säkerhetsrådgivare vara egentligen? Experter: My Rohwedder och Fredrik Björkman. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Olle, Kjell och Elin försöker väcka liv i Sveriges minst aktuella fråga (som borde vara mest aktuell). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyhetseftermiddagarna i P3 med Elin och Kjell ringer runt till människor som minst anar det för att få snabba svar på en fråga ingen har funderat på på länge – i direktsändning. Den svåraste utmaningen i Fas 3:s historia: går det att blåsa liv i en gammal fråga om kungen?Hör bland annat Centerpartiet och Kristdemokraterna och lyssna på avsnittet för att få reda på vilken fråga det handlar om.

Vi ska dela ut julklappar till alla partiledare! Vem får en salsakurs och vem får en modelljärnväg? Vi ska också prata om kronprinsarna och kronprinsessorna i de åtta partierna. I ett parti finns ingen tronföljare alls, oroväckande nog. Dessutom: regeringsfrågan fortsätter att spinna vidare, den här gången i Liberalerna och i Kristdemokraterna. (Till Sverigedemokraternas stora glädje.) Experter: My Rohwedder och Fredrik Björkman. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vad har du om du får elfel som resulterar i att hela kåken brinner upp, samtidigt som motorn på bilen går sönder och när du tar cykeln till jobbet så får du punka på båda däcken? OTUR, är svaret. NÄSTAN, lika stor otur som många politiker har, att födas med en hjärna som drar tråden mellan hundfria parker, till att invandrare och ursprungsbefolkningen då plötsligt skulle vilja träffas mer - Till en "antirasistisk nation 2030"...... Missa för hundra hjärndöda gubbar (och damer) inte det här programmet!Lägenheten står kvar, motorn funkar (peppar peppar), och nån cykel har man inte att få punka på - MEN, det går inte att belysa faktumet nog hur illa därann datorn alla dessa program görs i är. Förra gången så slocknade den under klippningen av programmet, och nu sitter man och gör säkerhetskopia efter säkerhetskopia, och håller tummarna för att datorn ska starta igen. Det går inte att tacka nog, om du hjälper till med detta nu vid löning:Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén)Meddelande: GåvaPå med filten denna kalla lördag den 23 november 2024, och lyssna på oss brottas med dessa ämnen:* Vägen till att valen blev en enda "popularitetstävling."* Hundfria parker bekämpar rasism.* Nu ska puberteten stoppas (trots riskerna), bara för att den kommer lite tidigt.* Man är "kräsen och egoistisk," om man vågar ha en egen vilja om partner.* Är man likt vänstern högfärdig, så faller man långt.* När problemen redan staplas på hög, så åker morsan i fängelset.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:UPPHÖJANDET SOM SÄNKER ETT HELT KÖNhttps://www.spreaker.com/episode/upphojandet-som-sanker-ett-helt-kon--62765215Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 30 november 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLECROWN MAGNETAR - Everything Bleedshttps://www.youtube.com/watch?v=4pkRR_s81gs&ab_channel=CoremusicWorld%3ABlackenedDeathcore%26MoreLENNARTHenrik Jönsson - Klimatfantasier SABOTERAR Sverige på klimatets bekostnadhttps://youtu.be/R_KJEZyUjGw?si=5T810JQR-um3lXB1ELISABETHTom Jones, Mousse T. - Sexbombhttps://www.youtube.com/watch?v=QMoXON7k--c&ab_channel=TomJonesVEVO

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Johan Ingerö om det amerikanska presidentvalet och vad resultatet säger om både USA och Sverige. Johan har lång erfarenhet inom politik och opinionsbildning – han var presschef hos Göran Hägglund, blev sedan partisekreterare för Kristdemokraterna, har tidigare varit välfärdspolitiskt ansvarig Timbro, sedan policyansvarig KD, och framför allt så har vi nästan varit kollegor på både Magasinet Neo och Svenskans ledarsida, men lyckades misslyckas med att överlappa. I dag är han seniorkonsult på The Labyrinth Public Affairs. Han har djup kunskap om amerikansk politik och är en av dem jag ofta vänder mig till med frågor i ämnet. Vi diskuterar varför valet inte var lika förutsägbart som tidigare, hur Donald Trump lyckades mobilisera nya väljargrupper och vad demokraternas förlust säger om deras strategiska misstag. Johan, som följde valet på plats i delstater som Georgia och Florida, delar insikter om varför republikanska budskap om ekonomi och trygghet har fått fäste hos väljare som tidigare stött demokraterna.Varför ser vi nu fler svarta och latinamerikanska väljare rösta republikanskt? Hur påverkar inflation och otrygghet valresultatet, och vad innebär det för framtiden? Vi diskuterar också hur Donald Trumps MAGA-rörelse har omformat det republikanska partiet och varför demokraterna riskerar att tappa ännu fler kärnväljargrupper om de inte omprövar sin politik. Är det fortfarande "the economy, stupid", eller har vi missat något fundamentalt?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Sjukvårdsministern om informationsplikt, vårdplatsbrist och digitala vårdappar och om varför privatpersoner kommer behöva betala mer ur egen ficka för läkemedel nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av stridsfrågorna i tidösamarbetet är informationsplikten, det som kritiker kallar angiverilag, att anställda inom myndigheter och kommuner ska bli skyldiga anmäla till polis eller Migrationsverket om de i arbetet möter personer som saknar tillstånd att vara i Sverige. Kristdemokraterna och Liberalerna vill att det ska bli undantag från informationsplikten inom vård och skola medan Sverigedemokraterna inte vill ha några undantag. Så hur ska de komma överens? Om två veckor, den 29 november kommer utredarens förslag. ”Jag tycker det är rimligt att vi har en utredning som från början talar om att det finns ömmande värden, och sjukvården är utpekad.”, säger sjukvårdsminister Acko Ankarsberg Johansson i Ekots lördagsintervju. Två tusen vårdplatser fattasUnder flera år har det varit stor brist på vårdplatser i svensk sjukvård. Enligt Socialstyrelsens senaste mätning så fattas över två tusen vårdplatser. Det leder till överbeläggningar, långa köer och en tung arbetsmiljö för personalen. I år väntas regionerna gå med tolv miljarder kronor i underskott enligt SKR – så hur ska de har råd att få fram fler vårdplaster? Acko Ankarsberg Johansson säger att regionerna behöver förbättra arbetsmiljön för att personalen ska stanna i sjukvården så att sjukhusen ska kunna hålla fler vårdplatser öppna. ”Den inriktning jag ser från regionerna nu är ju att de verkligen försöker få till fast anställda, de premierar arbetsmiljöåtgärder och det tycker jag är helt rätt väg att gå”, säger Acko Ankarberg Johansson. Mer ur egen ficka för medicinerUnder de senaste två åren har statens utgift för de läkemedel vi köper på apotek ökat med tjugo procent. Högkostnadsskyddet innebär att man som privatperson får rabatt när man kommit upp i en summa på 1 425 kronor och efter 2 850 kronor är det medicinen helt subventionerad. Nu vill regeringen ändra nivåerna i högkostnadsskyddet från nästa år så att den som hämtar ut medicin på apoteket får betala mer själv. Höjning kommer vara större än den årliga uppräkningen för inflationen. Acko Ankarberg vill inte säga hur mycket högkostnadsskyddet kommer att höjas, men enligt statsbudgeten ska staten dra ner mer än halv miljard kronor på högkostnadsskyddet nästa år och över två miljarder kronor 2026.”Vi kommer nog alla behöva betala mer för läkemedel”, säger Acko Ankarberg Johansson. Gäst: Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsministerProgramledare: Erika MårtenssonKommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator Ekot Tekniker: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 15 november 2024.

Johan Ingerö är USA-kännare och har tidigare varit policyansvarig i Kristdemokraternas partiledarstab och presschef hos Göran Hägglund. Mellan 2022–2023 var han partisekreterare för Kristdemokraterna och fick plötsligt lämna partiet under omskakande omständigheter. Idag är han senior konsult på The Labyrinth. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Ingerö är USA-kännare och har tidigare varit policyansvarig i Kristdemokraternas partiledarstab och presschef hos Göran Hägglund. Mellan 2022–2023 var han partisekreterare för Kristdemokraterna och fick plötsligt lämna partiet under omskakande omständigheter. Idag är han senior konsult på The Labyrinth. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Chefen för Sverigedemokraternas samordningskansli om hur partiet förbereder sig för att att sitta i regering, om varför han vill ha hårdare tag mot kriminella och om Åkessons bröllopsfest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den politiska tjänstemannen Gustav Gellerbrant har beskrivits som näst mäktigast i Sverigedemokraterna efter Jimmie Åkesson. Han var tidigare politisk sakkunnig till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). Efter att han bytt parti till Sverigedemokraterna blev han partiets policychef. Kring valet 2022 blev han en av huvudarkitekterna bakom Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Idag är han chef för Sverigedemokraternas samordningskansli och förhandlar med regeringspartierna om hur punkterna i Tidöavtalet ska genomföras i konkret politik.Halvtid i mandatperiodenNär Tidösamarbetet nu fyller två år säger Gustav Gellerbrant att han är nöjd med utfallet. ”Nu är vi mitt i mandatperioden och om man tittar på var den viktigaste substansen i Tidöavtalet ligger så är det mycket kriminalpolitik och migrationspolitik och det är lagstiftningstungt – och lagstiftning tar ju tid att bereda fram. Det kan vi alla vara frustrerade över ibland. Men nu går vi in i en leveransfas där mycket av det som varit utredningsdirektiv och retorik också kommer att bli verklighet i den andra delen av mandatperioden”, säger Gustav Gellerbrant.Inflytande över tillsättningarTidö är ett ovanligt regeringssamarbete på det viset att det största partiet – Sverigedemokraterna – inte sitter med i regeringen. Gränsen för var Sverigedemokraternas inflytande slutar är inte alltid tydligt för väljarna. Även om partierna har enats om de politiska reformerna under mandatperioden så har Sverigedemokraterna inte regeringsmakten att exempelvis styra över myndigheterna. Har partiet ändå inflytande över vilka generaldirektörer som får stanna och vilka som får gå?”Formellt är det regeringen som beslutar i den här typen av frågor men vi har ju ett samarbete som bygger på att alla parter ska ha förtroende för det som påverkar riktningen för genomförandet av politiken. Så i den mån som vi har ett ansvar och ett inflytande över det så är det på informell basis.”, säger Gustav Gellerbrant.Åkessons bröllopAvslöjandet om att Jimmie Åkesson hade en ledare för ett kriminellt gäng som gäst på sitt bröllop nyligen har inte påverkat samarbetet med regeringspartierna, enligt Gustav Gellerbrant.”Det händer ju att vi i samordningen – eftersom vi utgör kontaktpunkten mellan partierna – får anledning att diskutera sådant som rör våra partier. Den här gången har jag inte fått några frågor överhuvudtaget från de andra partierna. Så jag betraktar det här som en liten sak i det stora hela.”, säger Gustav Gellerbrant.Han berättar att arbetet med att förbereda partiet för att kunna sitta i regering kommer att bli än mer intensivt framöver. Det handlar både om partiets framtoning men också att utbilda tjänstemän som ska kunna bemanna departement efter nästa val.Gäst: Gustav Gellerbrant, chef för Sverigedemokraternas samordningskansli i Regeringskansliet.Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politisk reporter på Dagens Nyheter Producent: Maja LagercrantzTekniker: Tim KellermanIntervjun spelades in fredag den 11 oktober 2024.

Regeringen har valt att höja den tidigare så hårt kritiserade reduktionsplikten. Men räcker det för att klara klimatmålen? Och vad finns det för risker med att satsa skattepengar kärnkraft? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ebba Busch är energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna. Sverige kan klara EU:s klimatmål för vägtransporter utan att höja bensinpriset. Det meddelande regeringen tidigare i veckan när de presenterade den nya reduktionsplikten på tio procent som ska kombineras med sänkt bensinskatt. Många experter undrade hur en så låg inblandning av biobränslen kunde räcka för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Varför berättade inte energiministern hur utsläppskalkylerna ser ut? ”Dyrt att inte bygga kärnkraft”En utredning föreslog nyligen tre steg av stöd och subventioner till ny kärnkraft. Men varför ska skattebetalarna ta så stora ekonomiska risker? Och finns det risk att utbyggnaden av andra kraftslags stannar av när regeringens satsar så mycket på kärnkraft?Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister och partiledare för KristdemokraternaKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Alma SegeholmIntervjun spelades in den 30 augusti 2024.

20 augusti. Efter en dramatisk sommar står Kamala Harris och Donald Trump mot varandra. Just nu pågår Demokraternas partikonvent. Vad händer där och hur påverkar det kampanjen? Johan Ingerö, före detta partisekreterare för Kristdemokraterna, diskuterar med Olof Ehrenkrona och Andreas Ericson.

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Valet till Europaparlamentet är i full gång. Hör en rapport från en vallokal i Karlstad och ett samtal med Ekots EU-reporter Susanne Palme och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Hur såg slutspurten i EU-valrörelsen ut för de svenska toppkandidaterna? Godmorgon världens reporter Tobias Sandblad skildrar slutspurten i ett reportage.Nästan 360 miljoner européer i 27 olika länder har idag chansen att göra sin röst hörd när 720 representanter ska väljas till EU-parlamentet. Hör Sveriges radios korrespondenter i tre av länderna - Marie Nilsson Boij i Paris, Daniel Alling i Berlin och Carina Holmberg i Helsingfors.Förutom ett nytt parlament så innebär också EU-valet att en ny kommission ska utses. Vad krävs av en EU-kommissionär? Och vilka är de hetaste kandidaterna att bli Sveriges nästa namn på den eftertraktade posten? Hör ett reportage av Felicia Hassan.Krönika av och med Amat Levin.Veckans panel: Leonidas Aretakis, Flamman, Adam Cwejman, Göteborgs-Posten, och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmen:Vad står på spel i dagens EU-val? Och vilken roll ska unionen spela globalt de kommande fem åren? Hör ett samtal med tidigare statsministern och numera ordförande för Europeiska socialdemokraterna och fredsforskningsinstitutet SIPRI, Stefan Löfven och Lars Adaktusson, tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna.På tisdag presenteras årets sommarvärdar för ”Sommar i P1” men hur går det till när sommarvärdarna väljs? Och hur skapas ett sommarprat? Hör ett reportage bakom kulisserna med ”Sommar i P1” av Lotta Myhrén.Behöver vi en svensk matkanon för att värna och bevara vår svenska matkultur, om en sådan ens finns? Hör ett samtal med Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet och Stefan Ekengren, kock och köksmästare på Restaurang Hantverket.På den grekiska ön Ikaria lever var tredje person i över 90 år. Vilka mat- och träningsvanor har man på ön? Och vad vet man egentligen om faktorerna bakom ett långt och friskt liv? Hör ett reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa, Sara Heyman.När har vi ett resultat i dagens EU-val? Och hur ser prognosen ut för valdeltagandet runt om på kontinenten? Vi knyter ihop dagens sändning där mycket handlat om valet till Europaparlamentet med EU-reporter Susanne Palme och Tomas Hedman, reporter på plats vid en vallokal i Karlstad.Kåseri av och med Helena von Zweigbergk.Programledare: Pia FridénTekniker: Behzad MehrnooshProducent: Felicia Hassan

I fredagens avsnitt berättar Ella Kardemark, Kristdemokraterna vad hon vill jobba för i EU-parlamentet. Vi berättar att två män tagits av polisen misstänkta för mordet på rapparen C Gambino, och vi besöker musikfestivalen Sweden Rock. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I fredagens avsnitt berättar Kristdemokraterna vad de vill jobba för i EU-parlamentet. Vi berättar att två män tagits av polisen misstänkta för mordet på rapparen C Gambino, och vi är på Sweden Rock och hör hur man förbereder sig bra för en musikfestival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckopanelen med Vesna Prekopic, Hanif Bali och Thomas Mattsson under ledning av Staffan Dopping. Trump fälls på samtliga åtalspunkter, och hans supportrar gråter. Säpo säger att Iran använder kriminella gäng för att genomföra attentat i Sverige, och trolldebatten går vidare. Trolldebatten går vidare, Kristdemokraterna för in synen på en viss sorts islam i EU-valrörelsen. Israel-Palestina-konflikten skapar oro på svenska universitet, och SVT ska få ny vd.

Veckopanelen med Vesna Prekopic, Hanif Bali och Thomas Mattsson under ledning av Staffan Dopping. Trump fälls på samtliga åtalspunkter, och hans supportrar gråter. Säpo säger att Iran använder kriminella gäng för att genomföra attentat i Sverige, och trolldebatten går vidare. Trolldebatten går vidare, Kristdemokraterna för in synen på en viss sorts islam i EU-valrörelsen. Israel-Palestina-konflikten skapar oro på svenska universitet, och SVT ska få ny vd.

30 maj. Efter liberalt ledarskrivande och moderat programarbete är Alice Teodorescu Måwe nu kristdemokratisk Europaparlamentskandidat. Hur vill hon förändra Europa och vad skiljer Kristdemokraterna från de andra Tidöpartierna? Andreas Ericson intervjuar henne om hennes prioriteringar.

Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga? Och vad betyder det för demokratin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Partier på högerns ytterkant spås nå stora framgångar i EU-valet. Vissa beräkningar säger att de kan få upp till 25 procent av EU-parlamentets platser. Partierna benämns ofta som populistiska men är en ganska splittrad skara med olika fokus på EU:s makt, migration och nationalism. EU brukar beskrivas som ett förhandlingsmaskineri där de partipolitiska agendorna läggs undan för att hitta konsensus och kunna fatta beslut. Hitintills har man hållit partierna på ytterkanten utanför. Kan detta komma att förändras? Vad betyder det för EU:s framtid om ytterhögern får mer inflytande inom EU? EU, ytterhögern och demokratinEU har vuxit med allt fler politiskt laddade frågor på bordet. Samtidigt har Europas politiska landskap förändrats. 1999 kom Jörg Haiders nationalkonservativa FPÖ till makten genom en koalition med Kristdemokraterna. Då reagerade EU med sanktioner. Sedan dess har den här typen av nationalistiska, populistiska, illiberala partier flyttat fram sina positioner. Längst har utvecklingen gått i Ungern med kraftigt beskuren frihet för medier och hbtq-personer, regeringspartiet Fidesz makt har stärkts, bland annat genom ändrade vallagar. Hur tolerant ska demokratin vara mot ickedemokratiska rörelser? Är högerpopulismen ett hot mot demokratin? Medverkande: Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala universitet, och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Bok:Contesting Democracy - Political Ideas in Twenties-Century Europe - Jan-Werner MüllerFilm:Civil War - Alex Garland

Europaparlamentarikern Sara Skyttedal har länge varit i den politiska hetluften. Redan som 16-åring gick hon med i Kristdemokratiska ungdomsförbundet, och har varit ett stort namn inom partiet fram till februari 2024. Hon bestämde sig då för att lämna Kristdemokraterna efter en intern dispyt, och är idag politisk vilde. Nyligen annonserade hon att hon startar ett helt nytt parti, Folklistan, tillsammans med Jan Emanuel inför EU-valet. Vi får höra om hennes syn på viktiga politiska frågor idag, och vad det egentligen var som hände mellan henne och KD. Vi pratar om hur Sara idag känner gentemot Ebba Busch, om skadorna som följer med partipiskan och självklart om framtidsplanerna med Folklistan. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europaparlamentarikern Sara Skyttedal har länge varit i den politiska hetluften. Redan som 16-åring gick hon med i Kristdemokratiska ungdomsförbundet, och har varit ett stort namn inom partiet fram till februari 2024. Hon bestämde sig då för att lämna Kristdemokraterna efter en intern dispyt, och är idag politisk vilde. Nyligen annonserade hon att hon startar ett helt nytt parti, Folklistan, tillsammans med Jan Emanuel inför EU-valet. Vi får höra om hennes syn på viktiga politiska frågor idag, och vad det egentligen var som hände mellan henne och KD. Vi pratar om hur Sara idag känner gentemot Ebba Busch, om skadorna som följer med partipiskan och självklart om framtidsplanerna med Folklistan. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kristdemokraterna kan åka ur EU-parlamentet. Föräldrar med utländsk bakgrund tackar oftare nej till hjälp från socialtjänsten. Valborg firas med eld och fest. Benny Andersson från Abba har gjort ny musik till Sveriges Radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyheter på lätt svenska med Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Sedan hon var gäst i podden senast har Alice Teodorescu hunnit bli toppkandidat för Kristdemokraterna i EU-valet. Och om någon missade det, så blev det ett himla liv efter en intervju i DN som hon gjorde i samband med sin kandidatur. Där framstod det, om man inte känner eller har läst henne, som att hon var för fri invandring. Nej, det är inget hon förespråkar, understryker hon i dagens podd. Vilket hon även skrev på sin publikation i samband med publiceringen i DN. Vi pratar om det, men också om situationen i Sverige. Mordet på Mikael i Skärholmen och hur man ska uppfostra sina barn i dagens läge. Vi pratar även om Europas ödesfrågor, där Alice ser försvarsfrågan, i relation tll Ukrainakriget, som den kanske viktigaste. Den yttre gränsen måste stärkas och försvaras. Rak höger expanderarI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Falukorvsfestivalen rullar vidare och minsann om inte partikulissernas tid börjar närma sig sitt slut. En hel KD-grupp lämnar partiet och ansluter till Sara Skyttedals och Jan Emanuels nybildade projekt Folklistan, rapporterar Corren. KD avfärdar avhoppen som ”ytterligare ett pr-stunt”. Vad som har hänt i den östgötska kommunen beskrivs som en ”bomb” av lokaltidningen Corren. – Hela partigruppen lämnar KD och går med i Folklistan. Formellt sett blir vi politiska vildar i fullmäktige, säger den avhoppade kristdemokraten Joel Edoff till tidningen. Han är en av två personer som har valts in i kommunfullmäktige i Åtvidaberg för Kristdemokraterna, och båda två avser att sitta kvar men alltså för nybildade Folklistan. Medgrundaren och tidigare kristdemokraten Sara Skyttedal är en vän till Joel Edoff, berättar han för tidningen. – Det är jättekul för oss att ta över en hel partigrupp och att komma in en kommun, säger Skyttedal till Corren. Hon utesluter inte att samma sak kan ske i flera kommuner. – Vi får se. Det pågår diskussioner och Folklistan är spridd i hela landet, säger hon till tidningen. Folklistan lanserades tidigare i april och har som mål att komma in i EU-parlamentet. Sara Skyttedal har suttit i EU-parlamentet för KD sedan valet 2019 men lämnade i februari och blev politisk vilde, efter att hon petades som partiets toppnamn. Jan Emanuel har tidigare varit riksdagsledamot för Socialdemokraterna. SvD har sökt Kristdemokraterna. Riksdagsledamoten Magnus Oscarsson, distriktsordförande i Östergötland, svarar via en skriftlig kommentar. ”Det handlar om några få personer som verkar ha lockats med på ytterligare ett pr-stunt från Folklistan”, skriver han. ”Vi har inte fått några indikationer på att dessa personer för talan för alla medlemmar i Kristdemokraterna i Åtvidaberg. Östergötland är ett starkt partidistrikt med 1 200 medlemmar. Vi kommer att agera för att KD kommer fortsätta i Åtvidaberg.” Till Expressen säger Eva-Britt Sjöberg (KD), kommunalråd i Norrköping, att det är ”omoraliskt” av avhopparna att inte lämna sina platser i kommunfullmäktige. – Jag tycker det är jättetråkigt. Jag förutsätter att de tar konsekvenser av att de lämnat partiet, att de också lämnar alla uppdrag de sitter på om de blivit invalda som kristdemokrater, säger hon till Expressen." Partikulissen är helt klart under avveckling... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Kan det kanske vara så att den politiska partikulissen i sig är under attack.. "En splittrad regering, internt missnöje i Moderaterna och en statsminister under press. Frågan om det ska bli enklare att byta juridiskt kön har rört upp känslor. – Jag kan inte komma på en enda fråga där man revolterat i partiet på det här sättet, säger statsvetaren Tommy Möller. Det är tisdag i början av april och drygt en vecka kvar till omröstningen. Det lagförslag som ligger på bordet har skapat intensiv debatt inom Moderaterna. Riksdagsgruppen med 68 ledamöter sitter i möte. Det blir det fjärde mötet i partiet inom loppet av ett par dagar där man diskuterar könstillhörighetslagen. Stämningen är tryckt. Hur hamnade Moderaterna här? Redan i januari 2023 står ”förbättrade möjligheter att ändra kön” med på listan över lagförslag som regeringen ska lägga fram under våren. ”Om det blir den 21 februari eller något senare låter jag just nu vara osagt”, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) som svar på en fråga om lagen i riksdagen. Därefter tar det stopp. De tre regeringspartierna är inte överens. Efter sommaren står det klart att Moderaterna och Liberalerna kommer att lämna förslaget till riksdagen utan Kristdemokraterna – ett ovanligt drag eftersom regeringspartierna vanligtvis går fram med lagförslag tillsammans. ”Vi hoppas där finna brett stöd bland de folkvalda för att ta nästa steg för att modernisera könstillhörighetslagstiftningen och öka transpersoners frihet”, skriver socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) i en debattartikel i Expressen i höstas. Statsvetaren Tommy Möller beskriver den situation som uppstått för Ulf Kristersson som svårbegriplig. Att en sådan här liberal reform stöter på motstånd i det konservativa Moderaterna borde Ulf Kristersson ha förstått. – Det är inte ett ledarskap som imponerar. Han har inte gått i takt med partiopinionen och inte ens i takt med den egna riksdagsgruppen, säger Möller. – Det är ovanligt att en moderat statsminister drabbas av den här typen av intern kritik. Vanligtvis rättar man in sig i ledet. Jag kan inte komma på en enda fråga där man revolterat i partiet på det här sättet. Flera M-ledamöter har för DN vittnat om att det finns ett stort motstånd mot det nuvarande förslaget, men få har varit öppet kritiska. – Vid en omröstning har jag väldigt svårt att se att man skulle gå mot partiledningen, säger Tommy Möller. När förslaget nu ska läggas fram för omröstning på onsdagen klockan 16 har KD begärt kvittningsförbud. Det betyder att styrkeförhållandena i riksdagen kan förändras eftersom man inte kan ”kvitta ut” frånvarande ledamöter. Enigheten är inte total ens i oppositionen. S-kvinnornas ordförande Annika Strandhäll går emot partilinjen i sin kritik mot förslaget. Socialdemokraten och riksdagsledamoten Patrik Björck har i en debattartikel i SvD aviserat att han tänker rösta nej till förslaget. Från M-håll beskrivs omröstningen som en prestigefråga för Ulf Kristersson, och vissa går så långt som att det handlar om hans överlevnad som statsminister. – Jag tror inte att folk ute i landet inser att om förslaget fälls så kommer Ulf behöva avgå som partiledare, kanske inte på kort men på lång sikt, säger M-källan. På en pressträff under Moderaternas Sverigemöte förra veckan fick Ulf Kristersson flera frågor om könstillhörighetslagen, hur han hanterat frågan och om hela den moderata riksdagsgruppen kommer att följa partilinjen. – Jag ångrar ingenting i detta. Som ni vet, det normala är ju inte att man har en ny lagstiftning via ett utskottsinitiativ, men det händer ibland och det här är ett sånt tillfälle, sa han då. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Sara Skyttedal gästar gänget. Sara är EU-parlamentariker sedan 2019 och numera politisk vilde efter att ha blivit petad från Kristdemokraterna. Hon är medgrundare till och andranamn i partiet Folklistan inför årets EU-val. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har stormat rejält kring Sara Skyttedal de senaste månaderna. I februari lämnade hon Kristdemokraterna och blev politisk vilde i EU-parlamentet. Nu har Sara Skyttedal startat ett nytt parti; Folklistan. Tanken är att först kandidera till EU-parlamentet i juni och sen också ställa upp i valet till Sveriges riksdag 2026 och återigen till EU 2029. Varför startar Sara Skyttedal ett nytt parti? Vad vill hon med partiet och har hon någon chans att komma in i EU-parlamentet i ny kostym? Gäst: My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Om hon varit en ulv i fårakläder så kan vi i alla fall konstatera att maskeraddräkten nu är kastad.

Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=8DPc4njhj1k&ab_channel=DagensSvegotVeckans stora snackis är helt klart Alice Teodorescu Måwes totala hjärnsläpp i Dagens Nyheter, och inte har det blivit bättre efter att Ebba Busch nu gått till huvudlöst angrepp på Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Vi försöker reda ut vad som har hänt, varför det blivit så och vad som lär ske framöver.Är det så att Kristdemokraterna gör sitt bästa för att åka ur riksdagen snabbare än både Miljöpartiet och Liberalerna, eller är det bara att den konservativa fernissan nu skrapats bort och kvar finns bara ett gäng liberala brudar som fullständigt skiter i Sverige?I den andra delen rör vi oss utrikes och tittar på den senaste repressionen i Centraleuropa. Martin Sellner grips under en föreläsning i Schweiz och Dries Van Langenhove döms till fängelse i Belgien för att ha varit medlem i en chattgrupp där andra spridit politiskt inkorrekta skämt. I Tyskland läser vi också om hur en 16-årig flicka grips och förs bort från sin skola för att ha delat AfD-vänliga klipp på TikTok.Vi konstaterar ofta att vi inte har samma repression här i Sverige, men om vi blickar tillbaka några decennier var faktiskt situationen något liknande. Låt oss berätta om en tid där det var betydligt svårare att vara svensk patriot än vad det är idag.VIKTIGA LÄNKARAlla våra program finns på https://www.svegot.seStöd vårt arbete här: https://www.svegot.se/supportOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seLäs och lyssna på Jalle på https://www.sveating.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seFölj oss på:X: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegotFacebook: https://www.facebook.com/detfriasverigeInstagram: https://www.instagram.com/svegotmediaBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

Sverigedemokraternas toppkandidat om varför och hur han vill riva upp EU:s klimatpolitik och begränsa EU:s makt och om vilka han vill samarbete med efter valet den 9 juni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Charlie Weimers var tidigare kristdemokrat men bytte parti till Sverigedemokraterna 2018. Året därpå blev han EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna och är nu partiets toppkandidat inför Europavalet den 9 juni.Vill riva upp klimatpolitikenAlla länder som skrivit under Parisavtalet har förbundit sig att begränsa jordens uppvärmning till väl under två grader och att öka sina klimatambitioner efter hand. För att leva upp till Paris-avtalet har EU beslutat att unionen ska vara klimatneutral till 2050 och att utsläppen ska ner med 55 procent till 2030. Charlie Weimers har tidigare sagt att han vill riva upp EU:s stora klimatpaket Fit for 55 under nästa mandatperiod. I Ekots lördagsintervju säger han att EU:s klimatmålen är för högt ställda och att de behöver ses över.”För det första är inte målen realistiska, det är nästan inga länder som kommer att klara dem och de flesta kommer i praktiken att ignorera de här målen”, säger Charlie Weimers.Han tycker också att man bör se över om EU:s åtaganden gentemot Paris-avtalet kan klaras på andra sätt än genom den nuvarande klimatpolitiken, tex genom att EU betalar för att minska utsläppen i länder utanför EU och han vill att EU ska verka för ett globalt utsläppshandelssystem.Programledare: Men vi har ju förbundit oss, även från Europas håll, att uppnå vissa mål i Parisavtalet, då låter det som att du vill att det som Europa ska göra, de målen ska ändras? ”Jag är övertygad om att de kommer att ändras, därför att de inte är realistiska”Och du vill det också?”Ja, jag vill inte avindustrialisera Europa.”, säger Charlie Weimers.Bland de delar av klimatpaketet han vill dra tillbaka finns förbudet mot att sälja bensin- och dieselbilar från 2035. ”Jag är ju inte ensam om den uppfattningen, Moderaternas systerparti i Tyskland, CDU, de går till val om att riva upp förbudet mot förbränningsmotorer. Ute på kontinenten mullrar det i den här fråga”, säger Charlie Weimers.Men att ändra EU:s klimatpolitik är ingen enkel sak. Det skulle kräva att kommissionen först väljer att lägga fram nya lagförslag om att riva upp det klimatpaketet de nyligen fått igenom – efter år av förhandlingar – och att alla 27 medlemsländer och EU-parlamentet går med på det.Mer nej i SD:s EU-strategiCharlie Weimers vill att Sverige ska byta EU-strategi. Dels vill han att Sveriges regering ska bli tuffare i förhandlingarna med de andra medlemsländerna och oftare lägga in veto, och dels vill han i EU-parlamentet bygga allianser med parlamentariker från andra partier för att stoppa alla förslag som handlar om att fördjupa EU-samarbetet.I EU-parlamentet ingår Sverigedemokraterna idag i partigruppen ECR. Men enligt en granskning som nyhetssajten Europaportalen har gjort så röstar Sverigedemokraterna oftare som partigruppen ID, som ligger till höger om ECR, och där bland annat AfD, Alternativ för Tyskland ingår. Men Weimers säger att han inte vill ingå i ID, som han tycker är för pro-ryska, utan att han vill hellre samarbeta med EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår.Gäst: Charlie Weimers (SD), toppkandidat till EU-parlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Susanne PalmeTekniker: Heinz Wennin Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 15 mars.

Kristdemokraternas nyvalda toppkandidat om hur hon vill att EU ska fokusera på fred, frihet och frihandel, om varför hon bytt parti Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Igår valdes opinionsbildaren Alice Teodorescu Måwe till Kristdemokraternas toppkandidat i EU-valet. De senaste 15 åren har hon arbetat som borgerlig opinionsbildare men hon har också haft uppdrag för Moderaterna och blev medlem i Kristdemokraterna först efter att hon fått frågan från Ebba Busch om att kandidera som EU-parlamentariker för några veckor sedan. Erbjudandet kom efter att den nuvarande parlamentarikern Sara Skyttedal petats från sin position som toppkandidat inför EU-valet den 9 juni. I Ekots lördagsintervju säger Alice Teodorescu Måwe att hon valde Kristdemokraterna därför att de vill begränsa EU-samarbetet, hon tycker inte att EU ska reglera om exempelvis sociala frågor eller om skogspolitik. Däremot vill hon att EU ska kunna reglera om AI och djurskydd. Och hon vill värna EU:s stöd till Ukraina. ”Det vi ska fokusera på är: hur skapar vi fred, frihet och frihandel? För det är det som också skapar legitimitet och förtroende för EU som institution och jag tror att Sverige skulle förlora väldigt mycket på att lämna EU, men jag tror att en sån diskussion – också bland borgerliga väljare – skulle kunna uppstå om man inte längre ser att EU fokuserar på det som EU ska göra”, säger Alice Teodorescu Måwe. ”Utvärdera migrationspakten”EU:s utrikes- och säkerhetspolitik beslutas inte av EU-parlamentet utan förhandlas främst mellan medlemsländerna i Ministerrådet, men Alice Teodorescu Måwe säger att hon framförallt vill driva på för att öka det säkerhetspolitiska samarbetet om hon skulle bli EU-parlamentariker.I veckan godkändes en preliminär uppgörelse om EU:s migrationspakt i parlamentets utskott efter år av förhandlade, pakten ska slutligen klubbas senare i vår. Men redan nu menar alltså Alice Teodorescu att den kan behöva göras om.”Jag tycker att man ska utvärdera migrationspakten när den har kommit på plats och sen får man se om det är ett långsiktigt hållbart system. Men den handlar ju framförallt om hur man ska omfördela migranterna mellan de olika länderna. I förlängningen är det viktigt att man har en gemensam syn på hur EU ska upprätthålla sina gränser.”, säger Alice Teodorescu. Gäst: Alice Teodorescu Måwe, Kristdemokraternas toppkandidat till EU-parlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator Tekniker: Calle HedlundProducent: Maja Lagercrantz

Xildhibaan Morgan Johansson ayaa xaaskiisa maxkamadda racfaanka ku heshay dambi ah inay jabsatay xog dhanka kombuyuuterka. Sara Skyttedal oo xisbiga Kristdemokraterna u fadhida baarlamanka EU-da ayaa khamiistii shalay sheegtay inay ka baxday xisbiga KD. Xisbiyadii wada saxiixday heshiiskii Tidö ayaa doonaya in gacan bir ah lagu qabto waalidka ku khasba carruurta iney xijaab xirtaan. 15 qof oo ka koobnaa saddex kooxood oo gaar u kala socday ayuu ku dhacay calool xanuun.

Lämnar Socialdemokraterna för vildarnas korridor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riksdagsledamoten Jamal El-Haj meddelade i veckan att han lämnar Socialdemokraterna men behåller sin plats i riksdagen. Han blir därmed Socialdemokraternas första politiska vilde sedan enkammarriksdagens införande.Bakgrunden är att ledningen förklarat att man saknar förtroende för El-Haj efter Expressens avslöjande om att han försökt påverka Migrationsverket i fråga om en kontroversiell imam. Efter all debatt om hans medverkan på en Palestinakonferens i Malmö förra året blev detta droppen som fick bägaren att rinna över.Samtidigt har Miljöpartiet påbörjat sitt sökande efter en ersättare för Märta Stenevi som kvinnligt språkrör. Alice Bah Kuhnke säger nej men det finns flera andra framträdande namn på DPS lista.Vi pratar också om Palestinaprotesterna i riksdagen och om Sara Skyttedals beslut att lämna Kristdemokraterna.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio och Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

Sara Skyttedal vs. Ebba Busch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse 24 01 29: I en tidigare version av detta avsnitt uppgav vi att Juno Blom (L) och tidigare riksdagsledamoten Siw Persson (FP) varit åklagare. Detta stämmer inte. Vi har klippt bort den felaktiga informationen och publicerat ljudet på nytt.EU-tjafset inom Kristdemokraterna får nytt syre när Sara Skyttedal talar ut i SVT:s 30 minuter. Där ger hon sin bild om vilken information hon delgett partiet om sina kontakter med SD. Partiledaren Ebba Busch svarar med en helt annan bild av vad som skett.Nu sker bråket inför öppen ridå och vi undrar såklart vem av de båda KD-topparna som far med osanning och vem som tar mest skada av konflikten. Och hur påverkar det nyrekryteringen Alice Teodorescu Måwe?Vi pratar också om Sverige långa och svåra väg in i Nato. Nu säger Turkiet ja och Ungerns Viktor Orbán säger sig vara villig att göra samma sak. Är saken klar då?Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, inrikespolitiska kommentatorer på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

19 januari. Sara Skyttedal ut, Alice Teodorescu Måwe in. Kristdemokraterna bjöd på stor dramatik i veckan. Det och mycket annat när redaktionen sammanfattar de senaste politiska turerna. Paulina Neuding, Mattias Svensson, Tove Lifvendahl och Peter Wennblad står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

16 januari. Som väntat vann Donald Trump det första republikanska primärvalet i Iowa. Vad betyder det för fortsättningen och kan något stoppa honom från att bli partiets presidentkandidat i höst? Andreas Ericson diskuterar med Johan Ingerö, konsult på The Labyrinth och tidigare partisekreterare för Kristdemokraterna.

I dagens podd pratar jag med Per Gudmundson. Om någon mot förmodan inte vet vem det är så var han länge ledarskribent på Svenska Dagbladet, där vi också var kollegor. Sedan lämnade han oss för att bli presschef hos Kristdemokraterna, och därefter ledarskribent på Bulletin, där vi återigen blev kollegor. Om än bara för ett kort ögonblick. Och sedan ett år tillbaka är han kommunikatör och politisk strateg hos Lidingömoderaterna.Samtalet handlar mycket om migrationsfrågan, om skillnaden mellan vad Socialdemokraterna påstår att de står för och vad de faktiskt står för. Exempelvis höll socialdemokraten Ylva Johansson, EU-kommissionär med ansvar för migrationsfrågan, nyligen tal i Grekland där hon ansåg att Europa behövde en miljon ytterligare migranter per år. Hur rimmar det med Magdalena Anderssons retorik om en stram migrationspolitik? Dessutom pratar vi om åsiktskorridorer och om opinionsbildning åstadkommer något annat än man föreställer sig.Om detta och mycket annat handlar dagens podd. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vilka frågor kommer att dominera svensk politik i år? Hur kommer EU-valet att märkas? Och vad blir roligast? Panelsamtal med Maria Wetterstrand, Mattias Karlsson, Ann Linde och Göran Hägglund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Wetterstrand är före detta språkrör för Miljöpartiet och vd för konsultbolaget Milton Europe som ger råd till företag och institutioner i den europeiska politiska miljön i Bryssel. Mattias Karlsson, landsbygdspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och driver den konservativa tankesmedjan Oikos. Ann Linde, socialdemokrat och tidigare utrikesminister, numer rådgivare i utrikesfrågor på tankesmedjan FEPS Europe.Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kristdemokraterna, nu styrelseproffs och ordförande i den pågående public service-utredningen.Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joachim PerssonProgrammet spelades in på förmiddagen den 3 januari

Centerpartiet och Vänsterpartiet höll tal på Järvaveckan / Moderaterna och Kristdemokraterna höll tal på Järvaveckan / Zlatan slutar som fotbollsproffs Reporter: Nina Muossa.

Stödet för Kristdemokraterna och Liberalerna minskar Marina fick infektion efter bröstoperation Loreen är vidare till finalen av Eurovision Song Contest Programledare Jenny Pejler. Reporter Jenny Toresson.