Podcasts about kristdemokraterna

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson. Kritik mot krisstödUnder våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt. Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken? ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då blev det väldigt vältajmat med matmomssänkningen, med sänkning av dieselpriserna, när världsmarknadspriserna sticker iväg. Så jag tycker nog att den är väldigt välavvägd. Jag skulle säga att vi har utrymme att bedriva riktig krispolitik därför att vi har en låg statsskuld, lägre än den som Magdalena Andersson lämnade efter sig i sin senaste, sista budget. Men jag tror vi ska vara medvetna om att vi har inte sett resultatet än av det som händer i Mellanöstern. Det är väldigt många internationellt som varnar för att Andra halvåret kan bli väldigt allvarligt”, säger Ulf Kristersson. Ministerposter till SDOm Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vinner valet vill de bilda en regering där alla fyra partier ingår. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gästade Ekots lördagsintervju för två veckor sedan sade han att SD bör få ministerposter i proportion till valresultatet och att tre av de fyra tyngsta ministerposterna borde tillfalla SD, enligt det rådande opinionsläget. Men Ulf Kristersson säger att det inte är så självklart.Tycker du att partierna i din regering efter en eventuell valseger ska få ministerpost och departement i proportion till hur stora de blir i valet?”Det kan man inte säga i förväg. Man kan alltid säga att ett partis storlek kommer alltid att påverka partiets förhandlingsutrymme, självklart är det så”Men det har varit praxis fram till nu. Varför skulle det inte blir så?”Jag sa bara att ett partis storlek har betydelse. Sen är det lika väl känt att alla partier i en regering har ju starkt inflytande eftersom regeringen måste vara överens om besluten. Även det fick vi prövat under åtta år med rödgrön regering, att de blockerade varandra. Vi har ju bevisat vår förmåga att förhandla fram gemensamma saker”, säger Ulf Kristersson.Bistånd runt en halv procent av BNIUlf Kristerssons regering har minskat det internationella biståndet och lämnat enprocentsmålet av BNI. Inför valet i höst har Moderaterna sagt att de vill dra ner ytterligare på biståndet.”Vi har äntligen kommit ifrån ett läge där just bistånd skulle vara fredat från alla prioriteringar. En procent idag skulle betyda 22 miljarder mer än det vi gör nu. Det där är ingen liten fråga. Då måste man ställa sig frågan: 'Gör de 22 miljarderna bäst nytta i helt andra länder eller gör de bäst nytta i svensk sjukvård, svensk äldreomsorg eller på andra ställen i den svenska politiken?' Jag kan inte förstå hur man kan ha ett system där just den frågan ska ligga bortom politisk debatt. Det tycker jag är intressant, för vi får ständiga anklagelser om att skattesänkningar som skulle kunnat gå till nånting annat. De andra partierna vill ha 22 miljarder mer i år till bistånd. Vi har väldigt mycket mer pengar som vi kan använda för svensk välfärdspolitik.Du syftar på en höjning om Sverige återgår till enprocentmålet. Men frågan här var hur mycket mindre biståndet bör bli på sikt jämfört med vad det är idag. De här 53 miljarderna, vilka nivåer är rimliga?”Vi hade en förhandling som ledde fram till den nivå vi har nu. Vi har inte längre nån procentsats. Vi prövar biståndet på samma sätt som vi prövar andra. Det vill säga vår vilja att bidra, vår förmåga att bidra, prioriteringar mot andra områden. Det är så seriös politik går till. Och så kommer vi förhandla även efter nästa val och det är ju väl känt att det finns lite olika uppfattningar i den här frågan. Mitt ingångsvärde är att vi ska ligga i något slags europeiskt snitt i de här frågorna där vi framförallt tar ansvar för länder och problem som ligger nära oss, som Ukraina..”Ja, vad skulle det kunna vara då, det europeiska snittet?”Ja, snittet skulle jag säga ligger på någonstans där, en halv procent eller så, men vi tänker inte sätta en procentsiffra”, säger Ulf Kristersson.Gäst: Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för ModeraternaProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lisa NilssonIntervjun spelades in fredag den 5 juni 2026.

Får kyrkohistoriker kritisera Kristdemokraterna? I detta avsnitt av Jesusfolket samtalar Micael med professorn, författaren och opinionsbildaren Joel Halldorf om Kristdemokraternas omsvängning i migrationspolitiken, partiets närmande till Sverigedemokraterna och den växande exodusen av bedjande kristdemokrater som inte längre känner igen sitt parti. Joel har nyligen argumenterat för att KD borde ta bort "Krist" i sitt namn så länge de avfärdar pastorers och prästers kritik av att de inte lever upp till de "kristna värderingar" de hävdar sig stå för. Vi pratar om varför KD reagerade så starkt på Joels kritik och om Lewi Pethrus hade känt igen det parti han en gång var med och formade. Vi samtalar också om kristet politiskt tänkande i Sverige jämfört med USA, om Joels bok "Makten och det heliga" och varför religion plötsligt har blivit hyperaktuellt för politiker. Vad händer när partiledare, riksdagsledamöter och debattörer börjar tala mer öppet om tro? Är det ett sundhetstecken, eller riskerar religionen att bli politisk rekvisita?  Joels senaste bok "Makten och det heliga": https://fritanke.se/bokhandel/bocker/makten-och-det-heliga/  Här är en namninsamling som protesterar mot Tidöregeringens talibansamarbete: https://www.mittskifte.org/petitions/stoppa-sveriges-samarbete-med-talibanerna  Här kan du stödja Svenska Afghanistankommittén som hjälper dem som drabbas av talibanernas terrorregim: https://sak.se/  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/ Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com 

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bopolpodden inleder sin politikerutfrågning inför valet med Kristdemokraterna – partiet som har bostadsministerposten i Tidöregeringen. Först ut är Larry Söder, en av partiets mest erfarna röster i bostadspolitiken. Han ger sin syn på regeringens bostadspolitiska facit, varför handläggningstiderna måste minska och hur KD vill få fart på flyttkedjorna. Han talar också om regelförenklingar, kommunala avgifter, friare hyressättning i nyproduktion, trygghetshyror, startlån, bosparande och partiets vallöfte om att stegvis avskaffa flyttskatten för den som ägt sin bostad länge. Dessutom: statens ansvar i den gröna omställningen, bostadsbyggande på svaga marknader, segregation – och expertkommentator Lennart Weiss om varför KD kan ha mer att hämta som ”samhällsbyggnadsparti”. Programledare: Anna Bellman.

Peter Kullgren vill ta hand om regelkrånglet själv, ta beteskravet en runda till och försöka förverkliga jordbruksavdraget. Här intervjuas han av Sara Johansson i ATLs poddserie inför valet.

Från pingströrelsens politiska gren till ett borgerligt högerparti som aldrig velat kalla sig konservativt: det har blivit dags för Ideologipodden att ta sig an Kristdemokraterna. Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan starten 1964 och finner både kontinuitet och dramatiska förändringar. Och när blev Kristdemokraterna egentligen kristdemokrater?

Fysioterapeuternas förbundsordförande Cecilia Winberg samtalar med Christian Carlsson, Kristdemokraterna, ordförande i Socialutskottet.

Varför bråkar Ebba Busch med Tidökollegorna? Och kommer Vänsterpartiet slå fast kravet att bara rösta för en regering där de själva ingår? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I helgen samlas Vänsterpartiet för kongress i Örebro. Inför det har partiledare Nooshi Dadgostar och partiledningen aktivt sålt in kravet att de bara släpper bara fram en rödgrön regering där de själva ingår. Kravet har mött en internt motstånd och kritikerna anser att Nooshi Dadgostar tappar möjligheten att förhandla om sakfrågor när hon binder sig vid regeringsmasten. Hur säkert är det att partiledningens linje vinner när de röstar i helgen? Fredrik Furtenbach sprang på Nooshi Dadgostar i Riksdagen och fick följande svar på den frågan: ”Det är uteslutet att vi losar”. Samtidigt träffas Kristdemokraterna i Jönköping för partidagar. Inför det har partiledaren Ebba Busch synts mycket i debatten och har levererat kängor mot både statsminister Ulf Kristersson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Vad vinner Ebba Busch på att käbbla med sina kollegor? Och, vid sidan om munhugget bjöd Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gemensamt in Irans exilprins Reza Pahlavi till Sveriges riksdag. Varför gjorde de det och vad tyckte resten av regeringen om det?Tisdag Det politiska spelet den här tisdagen handlade om varför regeringen ska införa tuffare krav för arbetskraftsinvandring, trots högljudda protester från både näringsliv och regionerna. Lyssna på avsnittet här.Tävling! En chans att vinna två biljetter till vårt uppträdande i Luleå. Fråga: Vilken var den första redaktionen som Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, var för sig, jobbade på?Skicka svaret till detpolitiskaspelet@sr.se eller skicka ett DM på Instagram. Läs mer om uppträdandet i Luleå här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Civilminister Erik Slottner om AI-revolutionen, om beroendet av amerikanska it-tjänster och om KD efter valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Slottner (KD) är som civilminister ansvarig för hur regeringen ska hantera den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI. AI-revolutionen beskrivs ibland som ett av de stora skiftena i mänsklighetens historia. Hur omvälvande tror Erik Slottner att den kommer att bli?”Jag tror att den kommer att bli väldigt stor. Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI och de konsekvenser som AI kommer potentiellt att kunna få för oss som människor och våra samhällen”.Nyligen presenterade regeringen sin AI-strategi. Enligt den ska Sverige vara ett av de tio främsta länderna i världen inom AI. Och Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen. Regeringen har gett omkring hundra myndigheter i uppdrag att öka användandet av AI under 2026.Kritiken: ”Högriskexperiment”Det här har mött kritik, Akademikerförbundet SSR har kallat det för ett högriskexperiment och menar att rättssäkerheten hotas när AI införs i verksamheter som hanterar känslig information och fattar myndighetsbeslut. Hur ska regeringen säkerställa att människor inte hamnar i kläm när ny teknik ska införas i så här hög fart?”Det där är väldigt svårt att garantera såklart, men vi har ju ett regelverk. Vi har ju väldigt starkt skydd vad det gäller persondata. Vi har starkt integritetsskydd. Det här är gemensamma dataskyddslagstiftningar inom den europeiska unionen. Nu aviserar man att man ska se över en del av detta därför att personskyddslagstiftningen kanske inte går i takt med utvecklingen inom AI. Tekniken går snabbt framåt. Vi kan jobba med kryptering av data som är känslig och ändå få användning av den datan. Men det här måste ske, alltså utvecklingen och användningen måste ske parallellt med utbildningsinsatser. Det här ansvarar till syvende och sist varje myndighet för”, säger Erik Slottner.Borde ni inte skjuta till en ordentlig peng för det här ska vara möjligt att genomföra för de som faktiskt ska göra det.”Det kan man tycka och jag förstår det. Ofta är det så att fackföreningar och myndigheter vill ha mer pengar. Men vi vet också att budgetpåsen är begränsad. Det finns väldigt mycket annat den här regeringen vill göra. Vi har nu ändå gjort den största AI-satsningen någon regering någonsin har gjort”, säger Erik Slottner.It-beroendet av USASvenska myndigheter är beroende av amerikanska it-tjänster för att kunna fungera, allt från molntjänster där data lagras, till e-post och journalsystem. På senare tid har riskerna med ett sådant beroende lyfts. Efter att USA hotade att ta över Grönland förra året började Danmarks regering att fasa ut amerikanska it-tjänster, som Microsoft, på departement. Men Erik Slottner säger att den svenska regeringen inte har några sådana planer.”Nu har ju Danmark en speciell situation, inte minst med det som har hänt med Trump och Grönland. Den diskussionen har accentuerats med anledning av det. Det finns inga sådana beslut om att vi ska klippa banden till amerikanska tech-bolag. Utan vi behöver skapa förutsättningar i Europa för att det ska bli mer attraktivt att investera i molntjänster och utveckla molntjänster i Europa. Där sker det nu ett arbete på EU-nivå med så kallat omnibus-paket som ska göra det mer attraktivt att investera i Europa”, säger Erik Slottner.Under Grönlandskrisen varnade det danska cybersäkerhetsrådet för att USA skulle kunna stänga ner Danmark på en timme om amerikanska molntjänster skulle släckas ner. Vilken är beredskapen i Sverige för om tjänsterna inte skulle gå att använda? ”Jag tror ändå att det scenariot är mycket mycket mycket osannolikt. Vi ska inte skapa nån panikstämning och där människor tror att om en timme eller i morgon kommer vi inte kunna använda min mejlkorg. Vi är inte där. Men med det sagt, ja, det är riskabelt att vara för ensidigt beroende av enskilda länder eller enskilda företag. Därför behöver vi stärka det europeiska oberoendet och suveräniteten inom det digitala området. Kring detta pågår nu ett intensivt arbete. I slutet av maj ska EU-kommissionen komma med förslag på en Data and AI Development Act som ska ge svar på en del av de här frågorna: Hur ska den digitala suveräniteten kunna öka? Det är en mycket viktig fråga för Europa, för vår säkerhet, men också för europeisk ekonomi och konkurrenskraft. Men det ska inte ske genom isolationism och klippa banden till USA”, säger Erik Slottner.KD efter valetDen senaste tiden har Liberalerna och Moderaterna var för sig gjort upp planer med Sverigedemokraterna om framtiden för Tidösamarbetet efter riksdagsvalet i höst. Vad tänker Erik Slottner om att de andra Tidöpartierna gör upp saker om regeringssamarbete utan att Kristdemokraterna är med?”Ebba Busch hade ju sin berömda köttbullelunch redan 2019 med Jimmie Åkesson, där vi tog bort våra röda linjer gentemot Sverigedemokraterna och sade att vi är öppna för samarbete med dem. Det var bilateralt. Sen kom Moderaterna efter, och sen har Liberalerna kommit med där också. Jag välkomnar detta. De får gärna ha bilaterala möten, men den överenskommelse kring politik som de kommer fram till, det står ju inte Tidö bakom, utan det kan bara vara mellan de två respektive partierna. Sen ska det förhandlas efter valet”, säger Erik Slottner.Gäst: Erik Slottner (KD), civilminister Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Evelina GalliProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christian BarterIntervjun spelades in den 10 april 2026.

Dagens gäst är Daniel Suhonen som är chef för tankesmedjan Katalys. Han är även en av grundarna till Reformisterna, den största vänsterföreningen inom Socialdemokraterna. Mot slutet av samtalet pratar vi om regeringsfrågan, och Suhonen säger att han hellre ser att Socialdemokraterna samarbetar med Kristdemokraterna, än med Centerpartiet. Tanken på Martin Ådahl som stoppkloss för socialdemokratiska reformer ger honom, som han uttrycker det, ”nästan magsår”.Innan dess hinner vi prata om huruvida S har triangulerat bort sig i frågor som migration och lag och ordning. Enligt Daniel Suhonen lyckas man inte riktigt komma fram till att prata om de egna kärnfrågorna om välfärd, vård, bostäder, med mera. Vi pratar om hur realistisk en målsättning med full sysselsättning är, om välfärdsstatens försvagning och om migration som både praktiskt och moraliskt dilemma.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Folke Bernadotteakademins generaldirektör om fredsarbetet när konflikterna ökar, om FN:s kris, om Ottawakonventionen och om myndighetens konkreta resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folke Bernadotteakademin, FBA, är regeringens expertmyndighet för fred, säkerhet och utveckling. Per Olsson Fridh har varit myndighetens chef sedan 2022. Tidigare var han bland annat biståndsminister för Miljöpartiet.Det pågår omkring 60 väpnade konflikter i världen. Det är det största antalet sen mätningarna startades efter andra världskriget. Samtidigt är demokratin i världen på tillbakagång. Per Olsson Fridh säger i Ekots lördagsintervju att det gör det svårare att hitta gemensamma lösningar på de konflikter som redan finns och att komma åt de politiska drivkrafterna som startar konflikterna. ”Auktoritära ledare har ju en tendens att inte sätta sin befolkning främst utan sätta sin regim främst, och då gör man andra säkerhetsval. Det försvårar absolut den här typen av mer långsiktigt fredsbyggande”, säger Per Olsson Fridh.Svårt att få slut på kriget i IranSedan en dryg månad tillbaka pågår ännu ett krig i Iran och angränsande länder i Mellanöstern. I veckan sade Donald Trump att USA kommer att slå mycket hårt mot Iran de kommande veckorna. Han sa: ”Vi kommer att föra tillbaka dem till stenåldern där de hör hemma”. Vad finns det att göra för att stoppa kriget utan militära medel i det här läget?”Så länge stater som USA vill agera på det här sättet är det svårt att med omedelbar verkan få stopp på det. Och det kanske inte är FBA:s huvuduppgift men vi kan bistå med alternativ, olika medlingstekniker och stöd till de aktörer som skulle kunna få Iran och USA till ett förhandlingsbord. Vi skulle också kunna, i ett senare skede, se till att den typen av förhandling får förankring och blir inkluderande så att människor som idag lever i den här konflikten kan vara med och bygga en annan typ av utveckling”, säger Per Olsson Fridh.Du säger att ni skulle kunna göra det. Är det något ni gör i den här konflikten?”Oman är ju det land som har varit medlingsaktören i samtalen mellan Iran och USA historiskt. Vi har ett partnerskap med de medlingsaktörer som finns i Oman. Vi har bidragit, också nyligen, med tekniskt stöd till den omanska medlingsaktören.”Vad innebär det?”Det kan handla om att en förhandling rör sig hela tiden. Man hamnar i olika typer av förhandlingslägen. Vår expertis säger att vi kan ta fram olika optioner eller tekniker som en medlare kan använda för att lösa upp en svår knut eller hitta handlingsalternativ som kanske två parter som står långt ifrån varandra ändå kan komma överens om.”Men när det har gått så långt att en president hotar att föra tillbaka ett annat land till stenåldern, är tiden för diplomati överspelad i ett sånt läge?”Tvärtom, det här är tiden för diplomati. Och det är det som krävs nu. Nu krävs det att diplomater agerar, öppnar upp, tvingar fram spår där vi får politiska lösningar, eller åtminstone en politisk överenskommelse att hitta de lösningarna med civila medel. I det läget kan vi som operativ kraft, som praktiker, då kan FBA bidra till att de processerna har tillräcklig kapacitet och förmåga att göra nåt bra av det. Men i det här läget är det en ren diplomatisk påtryckning på USA, Israel och Iran att hitta en annan lösning än den militära för att komma vidare”, säger Per Olsson Fridh.Ökat fokus på UkrainaI regeringens omläggning av biståndspolitiken har resurser styrts om från länder i syd till Ukraina. Även FBA har lämnat länder som Mali och Myanmar för att fokusera på Ukraina där man bland annat arbetar med att återintegrera veteraner i samhället. ”Vi har åstadkommit en stärkt motståndskraft i det ukrainska samhället, förmåga till uthållighet i de statliga institutionerna, framför allt i försvars- och säkerhetssektorn. Och vi har bidragit till att man har kunnat fortsätta reformer för demokratisering i Ukraina trots att man står emot den fullskaliga invasionen.”Du sa att ni har stärkt motståndskraften i Ukraina med era insatser. Hur vet ni att ert arbete där är effektivt? ”Vi vet det för att våra partners, de ukrainska myndigheter som vi jobbar med är övertygade om detta. Och vi litar ju såklart på den upplevelsen som de har.””Förödande” om truppminor tillåtsFörbudet mot truppminor, eller personminor som de också kallas, trädde i kraft 1999 genom det så kallade Ottawafördraget. USA, Ryssland och Kina hör till de länder som aldrig skrev på och Rysslands krig i Ukraina har fått flera länder runt Östersjön att nyligen lämna avtalet. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat för att även Sverige ska lämna Ottawafördraget. Vad skulle det betyda om vi tillät den här typen av truppminor igen?”Användningen av den här typen av vapen är fullständigt förödande för långsiktig säkerhet. De ligger kvar i marken i decennier, och det är främst civila som drabbas av dem, långt efter att man har ett fredsavtal och gått vidare från en konflikt. Så det vore helt förödande. Dessutom så är det en konvention som är en av de mest framgångsrika konventionerna vi har när det kommer till nedrustning och därmed en internationell överenskommelse om hur vi bygger säkerhet över tid. Så skulle också fler och fler västländer lämna den, då skapar det också utrymme för andra länder att lämna och det sänker legitimiteten i andra typer av sådana här instrument. Så det är inte en väg framåt om man vill långsiktigt tillsammans med andra bygga stabilitet, fred och säkerhet i världen”, säger Per Olsson Fridh.Gäst: Per Olsson Fridh, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin Programledare: Anders JelminKommentar: Filip KotsambouikidisProducent: Maja LagercrantzTekniker: Nikki PrykeIntervjun spelades in torsdag den 2 april 2026.

Dagens gäst är kyrkohistorikern Joel Halldorf som återvänder till podden för femte gången, vilket nog gör honom till den som har varit med flest gånger. Han och jag har flera meningsskiljaktigheter, men också områden där vi är nästan rörande eniga, och kombinationen gör att jag personligen tycker att våra samtal ofta blir fruktbara. Hoppas ni håller med. På senare tid har Halldorf riktat skarp kritik mot Kristdemokraterna för att de för en strikt migrationspolitik, vilket han menar inte rimmar med kristen etik. Han menar att ett parti som sätter Krist- i sitt namn inte kan åberopa kristen etik när det passar, och sedan värja sig mot teologisk kritik när den blir obekväm. Där börjar vårt samtal – men det slutar inte där. För i sin nya bok Makten och det heliga (Fri tanke) försöker Halldorf förstå något ännu större: varför religionen åter blivit en politisk maktfaktor, också i ett samhälle som kallat sig sekulärt.Vi delar alltså en viktig utgångspunkt: människan slutar aldrig hålla något för heligt, hon flyttar bara heligheten. Men där Halldorf främst ser faran i att nationen, civilisationen och den nya högern laddas med helighet, ser jag också hur den liberala ordningen har gjort sina egna värden heliga. Därför kretsar vårt samtal inte bara kring religionens återkomst, utan också kring vem som egentligen gör tron till ett politiskt redskap – och varför hans kritik i min mening oftare tycks träffa högern än vänstern. Och som ni kommer höra i samtalet så riktar han en liknande kritik mot mitt håll.Om ni vill läsa mer av Joel Halldorf så finns hans Substack här: Vit Rök Boken kan köpas här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) om Liberalernas kris, om kärnkraft, migration och om varför hon nyligen utropade 'leve shahen' i ett tal på en demonstration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att Liberalernas partiledare i veckan svängt och meddelat att hon kan tänka sig att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter nästa val så vill Ebba Busch inte sätta ner foten i frågan:”Det är bra att de har tagit bort de röda linjerna men jag har inte tänkt förhandla bort den pucken i förtid. Det får vi prata om som en helhet. Det är inte min uppgift att dela ut ministerposter”, säger Ebba Busch.Kärnkraft valfråga igenKristdemokraternas partiledare Ebba Busch propagerat för ny kärnkraft sedan 2018 och som energiminister i den nuvarande regeringen har hon drivit fram flera lagförändringar som möjliggör byggandet av ny kärnkraft.För att minska den politiska risken med ny kärnkraft har Ebba Busch försökt få till en energiöverenskommelse med Socialdemokraternas (S) Magdalena Andersson, så att planerna ska bestå även efter ett regeringsskifte. Men på grund av oenighet mellan Tidöpartierna blev det ingen uppgörelse.I samband med att Liberalerna (L) i veckan öppnade för att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter valet så presenterade L och SD sitt Sverigelöfte med 15 politiska punkter. Där står bland annat att ”behov av energiförhandlingar med partierna till vänster saknas”. Betyder det att det inte blir nån överenskommelse nästa mandatperiod heller?”Nej. Linjen har hela tiden varit att vi inte kommer att vänta på att Socialdemokraterna landar i vad de tycker om svensk energipolitik och avstå ifrån att göra det vi tror är rätt för Sverige så fort som möjligt. Det är ju anledningen till att vi har gått vidare med kärnkraftsarbetet”, säger Ebba Busch.Regeringen har talat om att det behövs motsvarande tio nya stora reaktorer. Hittills finns en ansökan från Vattenfall om ett bygga mindre reaktorer i Ringhals. Men många osäkerheter kvarstår, och ett investeringsbeslut kan dröja länge. Bland annat vill Vattenfall att staten ska gå in som majoritetsägare.Så vad händer om det inte finns något avtal med Vattenfall och inte heller något blocköverskridande överenskommelse vid valet, kommer nästa regering kunna riva upp alla kärnkraftsplaner? ”Jag skulle säga så här: Har man likt Svenskt Näringsliv och väldigt många andra analyser konstaterat att det var dåligt att stänga sex kärnkraftsreaktorer i förtid, vi behöver ha nya, då är det en risk att rösta på Magdalena Andersson. För man vet inte om det är Nooshi Dadgostar eller Daniel Helldén som avgör energipolitiken framåt. Så jag skulle låta bli det om man tycker att det är viktigt”, säger Ebba Busch.”politiska debattörer” i Klimatpolitiska rådet Under mandatperioden har utbyggnaden av vindkraft bromsat in, både till havs och till land. I Klimatpolitiska rådets senaste rapport konstaterar de att Sverige har kommit längre ifrån att klara klimatmålen under den här mandatperioden. Experterna i rådet skriver: ”Förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft har förbättrats, men för andra fossilfria kraftslag har de försämrats”. Klimatpolitiska rådet konstaterar att industripolitiken behöver ändras under nästa mandatperiod om det ska bli någon elektrifiering innan kärnkraften är på plats. Hur ser Ebba Busch på kritiken?"Det är flera delar som jag menar är politiska avväganden som Klimatpolitiska rådet gör. Det är som att sitta med vilken politisk debattör som helst, jag håller helt enkelt inte med. Om vi tittar på fakta: ett, vi har nu lyckats öka den installerade produktionskapaciteten i Sverige med 7 000 megawatt under vår tid vid makten. Det motsvarar ungefär 5–6 kärnkraftsreaktorer i installerad produktionskapacitet.Det där var väl beslutat redan under förra mandatperioden?”Ja, självklart. Det är så ledtiderna ser ut i energipolitiken. Men ibland kommer det anklagelser om att det inte blivit nån ny produktionskapacitet och det stämmer helt enkelt inte. Det har levererats rejält och de har inte stannat av ur det perspektivet. Det andra är att effektbalanserna förbättrats rejält. Vi kan ansluta fler företag, fler hushåll. 2 000 megawatt har vi lyckats öka effektbalansen”, säger Ebba Busch.”Död åt diktatorn, leve shahen”I helgen talade Ebba Busch på en Irandemonstration i Stockholm. Hon påpekade i talet att hon är vice statsminister och utropade på persiska fraserna Död åt diktatorn och Leve shahen. Varför?”Därför att det här är ett av de stora, viktiga frihetsslagorden. Det har blivit ett ytterst uttryck för att man önskar ett fritt och demokratiskt Iran. Sen är det ju tydligt, och det har jag också sagt i många intervjuer: Det är inte den svenska regeringens uppgift. Det är heller inte min uppgift som partiledare för Kristdemokraterna att bestämma åt ett fritt och demokratiskt Iran vem som ska leda det. Det är det iranska folkets rätt och uppgift. Men jag stämmer in i frihetsropen och ropen som efterfrågar ett fritt och demokratiskt Iran.Du tar också tydligt ställning för USA:s och Israels anfall på Iran på ett tydligare sätt än vad jag har hört statsministern och utrikesministern säga. Hur är det då med regeringens linje i utrikespolitiken? Har du en egen linje?”Nej, jag uppfattar att vi ligger helt i linje och Statsministern och jag har ju pratat mycket om de här frågorna de senaste veckorna, såklart. Det är klart att det går att sätta sig i en seminarieövning nu kring folkrätten och huruvida det här var rätt eller fel agerande från Israel. Då kommer man att landa i att det är svårt att se att anfallet är förenligt med folkrätten. Men frågan är: Är det där vi ska lägga vår tid och kraft nu? Det är en av mänsklighetens värsta tyranner som nu äntligen är död. Det har inte funnits sen 1979 en så tydlig möjlighet för att omkullkasta en av de värsta förtryckarregimerna. Det är klart att då ska vi ta den, och då bör vi snarare diskutera vilka folkrättsbrott som den här regimen utövar varje dag på sin befolkning, snarare än att fastna i långa utläggningar kring huruvida detta gått till på rätt sätt eller inte”, säger Ebba Busch.Får ”alla som sköter sig” stanna?Ebba Busch brukar säga att migrationspolitiken ska bygga på sunt förnuft och att ”de som sköter sig, bidrar till samhället och vill göra gott ska såklart få möjlighet att stanna”. Samtidigt innebär flera av regeringens reformer att många som ”sköter sig” inte får stanna. Den senaste ändringen är att arbetskraftsinvandrare från och med i juni kommer behöva tjäna minst 33 400 kr i månaden för att få stanna i Sverige. Hur går det ihop?”Det är ju ett sätt att sammanfatta den politiska grundprincipen. Men vi är alltså inte för fri invandring. Vi är för att vi ska ta hit arbetskraftsinvandring med arbetskraft som vi inte kan täcka behovet av själva.”, säger Ebba Busch.Gäst: Ebba Busch (KD), partiledare, energi- och näringsminister och vice statsminister Programledare: Anders JelminKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Maria StockhausIntervjun spelades in fredag den 20 mars 2026.

Moderaterna leder regeringen men vem har fått igenom flest hjärtefrågor? Och hur mycket har småpartierna kompromissat? Vi utvärderar Tidöavtalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter snart fyra år med Tidöavtalet är det dags att utvärdera samarbetet. Mycket pekar mot att samarbetspartiet Sverigedemokraterna är Tidögängets stora vinnare. De har fått igenom mycket av sin politik utan att behöva stå till svars för regeringens misstag. Jimmie Åkessons gäng har också fått större legitimitet bland borgliga väljare, men frågan är vad de väljarna tycker om SD:s krav att få sitta med i regeringen om högersidan vinner valet i höst?Enligt Tidögänget själva så kommer nästan alla avtalets punkter att hinna genomföras innan valet. Frågan är nu om det går att kalla Tidösamarbetet för lyckat? Om, har det i så falla varit lika gynnsamt för alla Tidögängets fyra partier? Har Liberalerna fått kompromissa mest och är allt verkligen frid och fröjd när det gäller relationen mellan Kristdemokraterna och Moderaterna? Och, vilka frågor blir viktigast om det kommer ett Tidöavtal 2.0?I avsnittet pratar vi om Pontus Mattsons dokumentär. Här hittar du den P1 Dokumentär Uppförsbacken – Moderaterna inför valet 2026Medverkande: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator och Pontus Mattsson, politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu har planerna för nya Nobel Center vid Slussen i Stockholm presenterats. Modernistiskt övergrepp eller bra anpassat till platsen? Andreas Ericson diskuterar med Henrik Nerlund från Skönhetsrådet och Nike Örbrink, gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus.

Är kristendomen mer vänster eller mer höger? Är Tidöregeringens migrationspolitik okristlig – ja faktiskt så okristlig att Kristdemokraterna borde sluta använda “krist-” före demokraterna? Var Jesus mest som en svensk socialdemokrat, eller mer som en amerikansk republikan?Den senaste tiden har debatten gått varm om kristendomens politiska implikationer. Henrik Jönsson mot Johannes Klenell, Joel Halldorf mot Kristdemokraterna, och så vidare. Gemensamt för debatterna är att tron mest blivit en klubba i politisk strid.Jag läste nyligen en text på 100% (100.se) som fångade det där rätt väl: att både den amerikanska kristna högern och den svenska kristna vänstern ofta gör samma misstag. Man utgår från sin politiska slutsats och arbetar baklänges, som om Bibeln vore ett partiprogram – och som om den som landar i en annan slutsats därför måste vara mindre kristen.I dag pratar jag med den som skrev texten: den katolske prästen Thomas Idergard. Han menar att det kristna budskapet är större än både vänster och höger, men att det för den sakens skull inte betyder att kristendomen är apolitisk. Hur går det ihop?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Veckans gäst är Alice Teodorescu Måwe, Europaparlamentariker för Kristdemokraterna, tidigare hos Moderaterna och dessförinnan politisk redaktör på Göteborgs-Posten. Adam Cwejman och Alice Teodorescu Måwe arbetade tillsammans i många år, dagens samtal blir därför något av en inblick i hur tankegångarna ofta kunde gå emellan dem under de många diskussioner de hade under åren. I dagens avsnitt pratar de om situationen i Europa, det förändrade geopolitiska läget, hotet från Ryssland som ständigt finns och skilsmässan från USA och den ekonomiska utmaning som Kina utgör. De pratar också om den europeiska migrationspolitiken och hur de förändras de senaste åren och vad vi kan vänta oss i framtiden.Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion som är oberoende liberal.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ebba Busch är vice statsminister, energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ebba Busch är vice statsminister, energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidöregeringen lägger förslag om retroaktiv lagstiftning och ökar takten för att strama åt migrationspolitiken. Vad är problemet med det? Och hur kan Liberalerna gå med på den politiken? Varken Jesper eller Cecilia ger Liberalerna någon stor chans att bli kvar i riksdagen. Men vad menar egentligen Kristdemokraterna med sin flirt med vänstersidan? Med Cecilia Malmström och Jesper Bengtsson.

Folk och försvars rikskonferens präglades till stor del av det osäkra omvärldsläget. Men Överbefälhavarens kärva ord väckte stor uppmärksamhet. Andreas Ericson gästas av Mikael Larsson, Centerpartiet, Mikael Oscarsson, Kristdemokraterna, och Amanda Wollstad, chefredaktör på Svensk Tidskrift.

Som alla vet vid här laget genomförde USA en operation där Nicolás Maduro greps i Venezuela. Samtidigt pratar Donald Trump om att USA ska ”äga” Grönland. Frågan blir större än enskilda utspel: finns det egentligen en regelbaserad världsordning, eller är det en europeisk berättelse vi levt i eftersom den varit bekväm?Om detta pratar jag med Johan Ingerö, tidigare bland annat partisekreterare och även policyansvarig hos Kristdemokraterna och i dag seniorkonsult på The Labyrinth Public Affairs. I en text på 100% argumenterar han för att den regelbaserade världsordningen alltid har varit något av en myt. Att regler alltid kräver att man har makt nog att upprätthålla dem, att normer därför ofta tillämpas olika beroende på styrkeförhållanden.Läs Johan Ingerös text här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I en ny undersökning ligger Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna under spärren. Är det kört för alla tre och vems väljare vill stödrösta på C? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valåret hann knappt börja innan en ny undersökning från indikator visade att sammanlagt tre partier ligger under riksdagsspärren. Är läget lika illa för Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet? Kommer Centern behöva stödröster, hur går det för de andra riksdagspartierna i opinionen och vad händer med dynamiken mellan blocken om de tre skulle åka ur riksdagen?Den senaste tiden har två kvinnomord skakat om landet. De två händelserna fick politiker att samlas och visa sin avsky mot mäns våld mot kvinnor och statsminister Ulf Kristersson skrev en debattartikel i Aftonbladet. Nu pratar regeringen om en nollvision mot mäns våld mot kvinnor och vill skapa ett nytt ministerråd som ska hantera frågan. Kommer det att lyckas och kan partierna mötas över partigränserna i frågan?I helgen gick amerikansk militär in i Venezuela och tillfångatog landets president Nicolas Maduro. I Sverige har oppositionen kritiserat regeringen för de inte markerade tillräckligt tydligt mot USA gällande ”uppenbart brott mot folkrätten”. Kan frågan leda till politisk konflikt i Sverige?Medverkande: Helena Gissén, politisk kommentator och Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nu vill Tidögänget ändra i grundlagen och förenkla återkallanden av medborgarskap, vad säger oppositionen? Och varför har Vänsterpartiet pyspunka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snart väntas regeringen och Sverigedemokraterna lägga fram förslag för ändringar i grundlagen. Bland annat handlar det om att kunna dra tillbaka det svenska medborgarskapet från personer med dubbelt medborgarskap. Om personen i fråga till exempel hotar rikets säkerhet eller har erhållit medborgarskapet på falska grunder. Regeringen vill också att gängledare och andra grovt kriminella, med dubbla medborgskap, ska kunna bli av med sina svenska pass. Vad säger oppositionen om det här? Hoppas regeringen på att frågan ska debatteras med Socialdemokraterna under valet? Bland ändringarna märks också att aborträtten ska skrivas in i grundlagen. Varför vill regeringen det och vad tycker egentligen Kristdemokraterna i frågan? Och, när kan dessa förändringar bli verklighet?Vänsterpartiet har backat i en lång rad opinionsmätningar. Varför verkar väljarna ha tröttnat på Nooshi Dadgostars gäng. Kan det beror på det senaste årets debatt om antisemitism i partiet, handlar det om vänsterns krav på att få sitta i Magdalena Anderssons regering eller är det mediernas ointresse för partiets politik som ligger bakom pyspunkan.I veckan anordnas årets upplaga av Musikhjälpen och flera politiker vill vara med på ett hörn. Bland auktionerna märks en skridskotur med centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist, en dag på jobbet med Liberalernas Simona Mohamsson och en masterclass i silldiplomati med ex-politikern Håkan Juholt. Vad tycker Helena Gissén och Fredrik Furtenbach om dessa tämligen unika erbjudanden.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Erika MårtenssonProducent: Mattias Dellert

Socialdemokraterna slår ifrån sig anklagelser om vilseledande konton på sociala medier. Samtidigt är bråket med Ebba Busch förlåtet när Lars Adaktusson gör comeback i Kristdemokraterna och hör hur relationen mellan M och SD låter allt varmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Matilda SörbomProgrammet spelades in den 28 november 2025.

Konservatismen är tillbaka i Sverige. Såväl Moderaterna, Sverigedemokraterna som Kristdemokraterna är sugna på att definiera begreppet. Men vem vinner kampen om konservatismens innehåll, frågar sig Carl Eos. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Det är kongresshöst och Henrik Torhammar har varit både hos Centern och hos Kristdemokraterna. Torbjörn Nilsson har läst (nästan) alla 600 sidor med motioner till SD:s landsdagar. Han lyfter särskilt motionerna ”Inför julefrid på riktigt” och ”Återupprätta våra kontanter”. Men flest förslag handlar om vapnet AR15 – inte mindre än nio stycken. Maggie Strömberg drar hela historien och förklarar varför detta blivit en sådan stor fråga just i SD. Torbjörn Nilsson utnämner jägarna till Sveriges mest bortskämda väljargrupp.

Hör om varför Kristdemokraterna vill förbjuda kvinnor att bära niqab och burka. Ebba Buschs varma ton mot Magdalena Andersson har upprört många moderater och funkar verkligen valaffischer för att locka väljare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Linna FogelbergProgrammet spelades in den 14 november 2025.

I vår nya poddserie intervjuar My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet, våra makthavare. I det här avsnittet: Ebba Busch, partiledare för Kristdemokraterna. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Maggie Strömberg om den omtalade Ebba Busch-intervjun. Polisen om Palestinaprotesterna: ”Vi måste prata med SL.” Oväntad ökning av oljekonsumtionen. Kennedyättling ur Gen Z ger sig in i politiken. Venezuela mobiliserar 200 000 soldater. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Har KD:s partiledare Ebba Busch öppnat dörren till S? Eller handlar det mest om att reta Moderaterna? Och allt om Det Politiska Sakinnehållet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen samlas Kristdemokraterna för riksting i Linköping. Inför mötet har partiledare Ebba Busch rört om i grytan. Det efter en intervju med Svenska Dagbladet där KD-ledarens svar har tolkats som en öppning mot Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Är det verkligen en flirt med vänstersidan. eller handlar det mest om att reta Moderaterna? Vad tycker resten av Tidögänget om det här, vad tycker det egna partiet och vilka andra frågor ska KD prata om på sitt riksting?Nyligen kritiserade ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), medias roll i debattklimatet. Bland annat riktades en känga mot Det Politiska Spelet, som ministern tycker borde satsa på sakfrågor och istället heta: Det Politiska Sakinnehållet. Vi testar ministerns förslag.I helgen har även Centern stämma i Karlstad. Kommer verkligen Elisabeth Thand Ringqvist att bli vald och finns det några konflikter inom partiet?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Beröm och god stämning mellan Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. Är Tidösamarbetet utmanat? I studion: Max V Karlsson, Anette Holmqvist och Viktor Barth-Kron. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Hur motverkar vi islamism i svenska samhället? Vad innebär en ”blågul islam”? Och ska vi tillåta böneutrop för religionsfrihetens skull? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Hans Eklind, präst och riksdagsledamot för Kristdemokraterna.Programledare är Per Ewert.Lästips: • Claphaminstitutets rapport ”Islamiska värderingar kontra västerländska värderingar: Utmaningar för integration och mänskliga rättigheter”, Omid Pasbakhsh, Reinhold Fahlbeck, Syster Helena - https://claphaminstitutet.se/wp-content/uploads/2022/02/Clap-rapport6-digital.pdfSe programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Detta är en samproduktion mellan Rak höger och Klartext av Alice Teodorescu.Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Två år efter Hamas massaker den 7 oktober 2023 har hatet mot judar normaliserats – också här i väst. På svenska gator ropas ”död åt Israel”, medan staten i praktiken tycks skydda dem som skanderar hat, snarare än dem som hotas av det. I det här avsnittet pratar jag med Alice Teodorescu Måwe, europaparlamentariker för Kristdemokraterna, som menar att våra demokratier blivit så rädda för att kränka någon att vi glömt av hur man försvarar sig. Hon beskriver hur islamistiska nätverk har vuxit i styrka, hur svensk konflikträdsla blivit deras främsta skydd och hur våldskapitalet gradvis flyttats från staten till gatan. Konflikten kring Israel och antisemitismen tycks nu även ha nått den politiska vardagen. I våras uppstod ett uppmärksammat bråk i Europaparlamentet, där Teodorescu Måwe blev attackerad av en tjänsteman från Vänsterpartiet – något som fortfarande utreds av belgisk polis efter att parlamentets egen säkerhetsavdelning bedömt att tjänstemannen ”initierade och eskalerade” händelsen.Vi talar om antisemitismens återkomst, EU:s omsvängning i synen på Israel, och om varför det i dag verkar mer riskabelt att försvara västerländska värderingar än att angripa dem. Bli prenumerant hos AliceOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

M och SD är nog nöjdast i Tidögänget över att sänka försörjningsstödet, allt om spelet bakom budgetcirkusen och prydliga jeans i riksdagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan presenterade regeringen och Sverigedemokraterna ett förslag om att sänka försörjningsstödet med flera tusen kronor i månaden för stora barnfamiljer. För Moderaterna innebär reformen att en dröm som följt med sedan Anna Kinberg Batras tid som partiledare nu förverkligas. Även Sverigedemokraterna är nöjda men för Kristdemokraterna och Liberalerna har det varit tuffare. Frågan kan mycket väl ha varit den där regeringspartierna och Sverigedemokraterna hade svårast att komma överens. På måndag är det dags för ännu en höstbudget med tillhörande budgetpromenad. Men redan innan budgeten presenteras har stora delar av innehållet presenterats på olika sätt. Hur ser egentligen logiken ut bakom denna budgetcirkus, och vilken effekt hade tårtattacken mot dåvarande finansminister Bosse Ringholm på säkerheten kring budgetpromenaden?Helena Gissén och Fredrik Furtenbach tittar också närmare på veckans stora modenyhet: det är fritt fram för prydliga jeans i riksdagen. Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Marcus NilssonProducent: Mattias Dellert Tekniker: Leonardo Whelander

Vad var sommarens hetaste nyhet inom politiken? Och hur allvarlig är sprickan mellan Kristdemokraterna och Moderaterna i frågan om Israel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det knakar i både Tidösamarbetet och inom regeringen. Det sedan Sverige med utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i spetsen gick ut och krävde att EU fryser sitt handelsavtal med Israel. Något både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har kritiserat, energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) uttalat sig om att regeringens linje kan omprövas.Vilken var sommarens hetaste politiknyhet? Vi tittar närmare på några av de nyheter som har slagit hål på sanningen om att sommaren är det samma som nyhetstorka.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rättelse: I en tidigare version sa vi att Per Oleskog är VD för Indikator. Rätt ska vara att Per Oleskog Tryggvason är opinionschef för Indikator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad har tio år med Ebba Busch vid rodret inneburit för KD? Och, den nya lagen om gårdsförsäljning av alkohol innehåller många krav. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tio år sedan valdes Ebba Busch, då kommunalråd i Uppsala, att leda Kristdemokraterna efter Göran Hägglund. Sedan dess har hon upplevt valsuccéer, köttbullsluncher, legat under riksdagsspärren och blivit dömd för grovt förtal. Vad har hennes tid på KD-tronen inneburit för partiet och hur länge sitter hon kvar? I veckan röstade riksdagen ja till till gårdsförsäljning av alkohol, men försäljningen får bara ske i samband med ett ”kunskapshöjande besöksarrangemang”. Vi tittar närmare på den nya lagen.Medverkande: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorer. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator hos SvD, och Tobias Sandblad, politikreporter på Ekot. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson om varför hon vill samarbeta med Moderaterna, om maffialagar och kollektivt straffansvar för gängkriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken den nuvarande regeringen eller den förra socialdemokratiska regeringen har gjort tillräckligt för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho (S). När hon tidigare ledde partiets arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en ny kriminalpolitik föreslog hon en maffialag som bland annat innebär att deltagande i kriminella gäng kriminaliseras, ett förstärkt kronvittnessystem, att juridiska personer ska kunna åtalas – och att gängkriminella ska kunna straffas kollektivt. ”Om man är aktiv i en kriminell organisation som livnär sig på narkotikahandel och som utför mord inom ramen för den här verksamheten då bär man också ett ansvar för den kriminalitet som det här nätverket utför, även om man själv inte håller i pistolen vid varje enskilt tillfälle”, säger Carvalho.Kollektiv bestraffning strider mot både svensk rättstradition och internationella konventioner. Teresa Carvalho säger att maffialagen, som också finns med bland partistyrelsen förslag till kongressen i maj, behöver utredas noga för att den ska bli rättssäker. ”Jag förstår att det här är svåra frågor som man naturligtvis behöver utreda ordentligt för att det ska kunna fungera i en svensk rättskontext. Men det har varit framgångsrikt i andra länder att jobba på det här sättet och jag är helt övertygad om att Sverige behöver inspireras av det”, säger Teresa Carvalho.Socialdemokraternas maffialag liknar ett förslag som Sverigedemokraterna lade fram i riksdagen redan 2012. Även det var ett paket med särlagstiftning mot gängkriminalitet, inspirerad av amerikansk RICO-lag. Teresa Carvalho säger att hon inte satt i riksdagen när det förslaget lades. ”Jag kan ju bara konstatera att det finns ett parti i Sveriges riksdag som den här mandatperioden har lagt fram ett sånt förslag. Och det är ju vi socialdemokrater”, säger Teresa Carvalho.Vill samarbeta med ModeraternaUnder senare år har Socialdemokraternas kriminalpolitik skärpts med hårdare straff och fler verktyg till polisen. Teresa Carvalho säger att hon tycker att Moderaterna borde samarbeta med Socialdemokraterna om kriminalpolitiken, där de två partierna numer har en stor samsyn. ”Det som vore allra bäst för Sverige i det här läget, det vore att Socialdemokraterna och Moderaterna kunde vara överens om vad som är vägen framåt. Och sen får andra partier jättegärna sluta upp med det”, säger Teresa Carvalho.Frågan är vad Moderaterna skulle vinna på det – de har redan en gemensam kriminalpolitik med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med majoritet i riksdagen. När Socialdemokraterna tog upp förslaget om en maffialag i Riksdagens justitieutskott i höstas röstade alla de andra partierna emot, även oppositionspartierna MP, V och C.Är det därför ni vill samarbeta med Moderaterna istället?”Nej, men så här, jag tror att alla vet vad vi tycker och att det här är väldigt viktigt för oss och att vi inte kommer att kompromissa bort vår riktning i politiken på det här området. Utan det är det här som gäller, helt enkelt”Så det är ett krav så att säga, om någon vill regera med er så måste de gå med på den här maffialagen?”Jag tänker inte sitta här och regeringsförhandla. Det är för det första alldeles för tidigt att diskutera vem som ska styra med vem. Men jag kan konstatera att vi socialdemokrater, vi håller det här väldigt högt. Det är också orimligt att tänka sig i ett läge där det finns en bred enighet i Sveriges riksdag, bland svenska folket, att gå hårdare åt de kriminella gängen, att några enstaka partier, vilka det än skulle vara, att om de har en annan uppfattning, att de skulle få diktera villkoren, det är orimligt”, säger Teresa Carvalho.”Repressionen med precision”Senare i vår ska regeringens utredare presentera ett förslag på en stor bred straffreform. En bärande tanke med reformen är att rätten ska ta större hänsyn till brottsoffers behov av upprättelse och mindre till den åtalades väl och ve. Det ska åstadkommas med slopad fängelsepresumtion, slopad mängdrabatt, slopad villkorlig frigivning och att fler ska dömas till livstids fängelse. Om förslagen blir verklighet kommer antalet interner på landets fängelser öka kraftigt. Teresa Carvalho vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna ställer sig till de olika förslagen, men säger att de generellt vill fokusera straffskärpningarna på den gängrelaterade brottsligheten. ”En av de stora skillnaderna mellan oss och Tidöpartierna, förutom att de har en blind fläck när det kommer till det här med att bryta nyrekryteringen, handlar om att de har en vilja att höja den allmänna repressionsnivån i samhället medan vi snarare ser ett behov av att öka repressionen med precision”, säger Teresa Carvalho. Gäst: Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talespersonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter Teknik: Fredrika BruniusProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 17 april 2025.

Hur många kristna finns det i Mellanöstern i dag? Hur ser vardagen ut för denna grupp? Och hur har läget utvecklats över tid? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäster i programmet Peter Paulsson, generalsekreterare för den internationella människorättsorganisationen Open Doors, och Yusuf Aydin, riksdags­ledamot och talesperson för kristna minoriteters rättigheter för Kristdemokraterna.Programledare är Per Ewert.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kristdemokraterna återigen största parti efter Socialdemokraternas kollaps. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringsskifte stundar i Europas största land efter nyvalet till förbundsdagen. Men det parlamentariska läget är oklart, Liberala FDP ser ut att åka ur och vänsterradikala BSW balanserar på gränsen. Samtidigt som ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland gör sitt bästa val någonsin.Medverkande: Korrespondent Daniel Alling och utsänd reporter Daniela Marquardt Programledare: Marcus NilssonProducent: Tomas Eriksson

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.Förbjuder vapnetGenom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.Det svenska klustervapnetBombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.Länder slopar förbudetI mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, GränsMEDVERKANDE:Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och producentJoakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Olle, Kjell och Elin försöker väcka liv i Sveriges minst aktuella fråga (som borde vara mest aktuell). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyhetseftermiddagarna i P3 med Elin och Kjell ringer runt till människor som minst anar det för att få snabba svar på en fråga ingen har funderat på på länge – i direktsändning. Den svåraste utmaningen i Fas 3:s historia: går det att blåsa liv i en gammal fråga om kungen?Hör bland annat Centerpartiet och Kristdemokraterna och lyssna på avsnittet för att få reda på vilken fråga det handlar om.

Johan Ingerö är USA-kännare och har tidigare varit policyansvarig i Kristdemokraternas partiledarstab och presschef hos Göran Hägglund. Mellan 2022–2023 var han partisekreterare för Kristdemokraterna och fick plötsligt lämna partiet under omskakande omständigheter. Idag är han senior konsult på The Labyrinth. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 augusti. Efter en dramatisk sommar står Kamala Harris och Donald Trump mot varandra. Just nu pågår Demokraternas partikonvent. Vad händer där och hur påverkar det kampanjen? Johan Ingerö, före detta partisekreterare för Kristdemokraterna, diskuterar med Olof Ehrenkrona och Andreas Ericson.

Kristdemokraterna kan åka ur EU-parlamentet. Föräldrar med utländsk bakgrund tackar oftare nej till hjälp från socialtjänsten. Valborg firas med eld och fest. Benny Andersson från Abba har gjort ny musik till Sveriges Radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyheter på lätt svenska med Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.