Podcasts about g-moll

Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk. Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren Max Reger skrev över 1000 verk. Han var en uppskattad och skicklig kammarmusiker. Han framträdde också som pianist till orkester, gärna i Bachs pianokonserter, som han spelade många gånger. Reger framträdde också på konsert i musik för piano solo, men kände dock sin begränsning och visste att vissa av hans egna verk helt enkelt var för svåra för honom själv! Förutom ett stort antal verk för piano, skrev Reger många kammarmusikverk med piano, ett mycket stort antal sånger till pianoackompanjemang samt en pianokonsert. Här bör också nämnas Regers stora insats för orgellitteraturen. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. I brist på förstklassiga pianolärare i USA sökte hon sig till Europa och var en av de första amerikanska kvinnorna som studerade vid Pariskonservatoriet. 1905 anordnade hon själv sin debutkonsert i New York då hon hyrde Carnegie Hall för ett framförande av Tjajkovskis b-mollkonsert, vilket blev en succé. 1911-23 var hon var gift med Leopold Stokowski. 1925 skadade Olga Samaroff skuldran så svårt att hon tvingades sluta framträda, men var sedan en framgångsrik pianolärare vid framstående amerikanska musikskolor. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den skotske pianisten och tonsättaren Frederic Lamond fick sin första pianoundervisning av sin bror David. I mitten på 1880-talet deltog han i Liszts mästarklasser i Weimar och Rom. Han blev framgångsrik i Tyskland och bosatte sig där, men flyttade tillbaka till Storbritannien när Andra världskriget bröt ut. Mest framgånsrik var Frederic Lamond med Beethovens musik, han var en av de främsta Beethoventolkarna i början av 1900-talet. Sett ur ett modernt perspektiv kan man tycka att Lamond saknar rytmisk kontroll. Hans spel var impulsivt och retoriskt och blandade ett råare spel med poetisk uttrycksfullhet. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. dAlbert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på dAlberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen dAlbert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2

I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2

Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. Horowitz’ pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den amerikanska pianisten Olga Samaroff växte upp i Texas. I brist på förstklassiga pianolärare i USA sökte hon sig till Europa och var en av de första amerikanska kvinnorna som studerade vid Pariskonservatoriet. 1905 anordnade hon själv sin debutkonsert i New York då hon hyrde Carnegie Hall för ett framförande av Tjajkovskis b-mollkonsert, vilket blev en succé. 1911-23 var hon var gift med Leopold Stokowski. 1925 skadade Olga Samaroff skuldran så svårt att hon tvingades sluta framträda, men var sedan en framgångsrik pianolärare vid framstående amerikanska musikskolor. Mer information på sverigesradio.se/p2

Den tyske tonsättaren och pianisten Eugen dAlbert var mycket intresserad av den tyska kulturen. Wagners Tristan och Isolde hade ett större inflytande över honom än den undervisning han fick av bl.a. Arthur Sullivan. dAlbert studerade också för Franz Liszt, som ansåg att Eugen var en av hans mest betydande elever. Höjdpunkten på dAlberts pianistkarriär var i slutet av 1800-talet och han spelade främst de tyska tonsättarna från Bach till sin egen tid. Av hans operor är Låglandet (1903) den mest kända. Under tre år var han gift med med pianisten Teresa Carreño. Mer information på sverigesradio.se/p2

Ferruccio Busoni var en italiensk kompositör och pianist, i huvudsak verksam i Österrike och Tyskland. Som pianist var han mest intresserad av Bach, Mozart och Liszt, men han hade en stor repertoar - från Rameau till Balakirev. Han var intresserad av många olika sorters musik från gregoriansk sång till nya skalor och mikrotonalitet. Busoni debuterade vid nio års ålder i en konsert av Mozart och blev den som tjänade till brödfödan i familjen. 1894 bosatta han sig i Berlin, där han finansierade konserter med ny musik och aktivt stödde unga tonsättare. Efter en tid i USA och Schweiz återvände Busoni till Berlin 1920 där han undervisade och höll öppet hus för unga musiker i sin egen våning. Mer information på sverigesradio.se/p2

Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. Hon började sin karriär som tolvåring och var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon var lärare i över 30 år. Carreño var med och startade ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Hon var gift fyra gånger, bl.a. med Eugen dAlbert. Äktenskapet var stormigt, men hennes pianospel blev mognare efter det. Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer. Hon spelade de stora pianokonserterna. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem och hon var berömd för sina fantastiska oktaver. Under sina sista år var Carreño pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig. Mer information på sverigesradio.se/p2

Vladimir Horowitz var en av 1900-talets största pianister. Horowitz pianorullar är de nyaste i vår serie och spelades in på 1920-talet, då 78-varvarna redan hade slagit igenom stort. När Horowitz var nio år började han på Kievkonservatoriet. Hans lärare var elever till Theodor Leschetizky och Anton Rubinstein. Vid Tysklandsdebuten 1928, i Tjajkovskijs första pianokonsert, förundrade han publiken med en kaskad av oktaver. Horowitz hade hela sitt liv problem med nerverna och medicinerade kraftig en period, vilket påverkade hans spel. De sista åren återfick han hälsan och spelade åter med glädje, kanske tyckte han att han inte behövde bevisa något längre. Horowitz ansågs ständigt vara den främste interpreten av Liszt, Schumann, Skrjabin och Rachmaninov. Mer information på sverigesradio.se/p2

I unga år studerade Artur Schnabel för Theodor Leschetizky i Wien. Schnabel sade att Leschetizky inte lärde ut någon metod alls, utan frigjorde den slumrande vitaliteten i eleven. Från 1900 bodde han Berlin, där han ägnade sig åt Schubert och Beethoven. På 1930-talet spelade Schnabel in Beethovens samtliga pianosonater på skiva, vilket ingen hade gjort förut. Han spelade också flera gånger Beethovens alla pianosonater på konsert. Schnabel blev amerikansk medborgare 1944. Han fick där inte samma genomslag som i Europa. Schnabel är berömd för sin Mozart och Schubert - och inte minst sin Beethoven. Mer information på sverigesradio.se/p2