Podcasts about storbritannien

I en turbulent verden har EU og Storbritannien brug for hinanden igen. Men forhandlinger op til næste uges topmøde om en genstart af forholdet har vækket Brexit-spøgelser, der på ny hvisker gamle ord som "cherry-picking" og "cakeism".Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørProducer: Mathilde Brieghel, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Biljetter till Mord Mot Mords avskedsturné: mordmotmord.seKarin berättar om mordet på Maria Martens i Polstead, ett fall som resulterade i mediacirkus och souvenirförsäljning, och löstes med hjälp av... sanndrömmar? Anna berättar om Ruth Ellis och om mordet på David Blakely. Ruth blev den sista kvinnan att avrättas i Storbritannien.

Robert De Niro tog emot Hedersguldpalmen med ett attacktal mot president Trump. Hör vår utsända reporter Björn Jansson på plats i Cannes och filmjournalisten Mårten Blomkvist om nyckeln till De Niros storhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BRITTISK TV I KRIS – SKYLLER PÅ STREAMINGJÄTTARNANär Nordiska ministerrådet för kultur hölls i Helsingfors förra veckan gjorde den danska kulturministern ett utspel om att skapa en specifikt nordisk streamingtjänst, för att inhemska produktioner inte ska sväljas av de globala jättarna. Liknande tankar finns i Storbritannien, där flera röster nu höjs för att göra som flera andra europeiska länder och låta de amerikanska strömningstjänsterna betala en särskild avgift – som ska gå direkt till brittisk tv-produktion. Sveriges Radios korrespondent Pontus Mattson rapporterar från London. KRITIKSAMTAL: MIKE KELLEY INTAR MODERNA MUSEETMed sin punkestetik och nyfikenhet på den amerikanska kulturens skuggsidor blev Mike Kelley en av det sena 1900-talets mest inflytelserika konstnärer. Nu har den turnerande retrospektiven "Ghost and Spirit" kommit till Stockholm och Moderna museet. Konstkritikerna Mårten Arndtzén och Sonia Hedstrand gästar studion för att diskutera utställningen.ESSÄ: DEN SNOBBIGA MRS DALLOWAYI dag är det 100 år sedan en verklig klassiker såg dagens ljus: Mrs Dalloway av Virginia Woolf. Den utspelar sig under en enda junidag och bidrog till att förändra hela romankonsten. Men vad är det bortom dess betydelse som är så angeläget med boken? Över det, funderar litteraturvetaren och kritikern Karin Nykvist. Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

I detta avsnittet pratar vi om olika sätt att öka värdet och maximera utnyttjandet av en fastighet.Vi går även in lite på skillnader mellan små och större projekt.Nätverksträff 15 maj i Stockholm - Anmäl dig här!Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://mailchi.mp/miraclepropertiesltd/senaste-nyheterna-april-2025Tack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Da Nigeria løsrev sig fra Storbritannien i 1960, blev landets første film produceret på celluloid, siden er landets filmproduktion eksploderet - og Nollywood - som Nigeria også kærligt kaldes i filmkredse er en vigtig spiller i den afrikanske filmindustri, og faktisk verdens andenstørste filmproducent målt på antallet af film. Vi ser på hvilken rolle film spiller i Nigeria med lektor ved Center for Afrikastudier på KU Karen Lauterbach. Vært: Morten Runge. Producer: Louise Reumert. Redaktør: Lasse Lauridsen.

Det, der lignede endnu en gigantisk nedtur for den kriseramte havvindgigant Ørsted, kan vise sig at være et taktisk smart træk - til milliarder af kroner. Selskabet annoncerede i sidste uge, at man droppede at opføre den prestigefyldte havvindpark i Storbritannien, Hornsea 4 og stod til at tabe omkring 4 mia. kr. Men nu viser det sig, at det i virkeligheden kan være en taktisk manøvre, der kan ende med at give Ørsted en gevinst på milliarder. Hør denne Lys-analyse og find ud af, hvordan et milliardtab kan ende som en milliardgevinst, og hvad det betyder for EU´s ønske om billigere strøm. Gæst: Jakob Martini, klimaredaktør, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Mads Ring. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tredje rikets sista dagar präglades av kaos, förstörelse och död. I sitt politiska testamente utsåg Adolf Hitler storamiralen Karl Dönitz till Tysklands nye statschef. Dönitz var ingen ideolog eller sadist som Himmler eller Goebbels, men en lojal och effektiv tjänsteman i ett system byggt på förtryck och massmord. Regeringen han ledde – den så kallade Flensburgregeringen – existerade i drygt tre veckor med huvudsakligt syfte att organisera kapitulationen och möjliggöra för civila och soldater att fly till väst.I praktiken saknade Dönitzregeringen verkligt inflytande. Tysklands militära kapacitet var krossad, infrastrukturen låg i ruiner och de allierade kontrollerade redan stora delar av landet. Ändå spelade regeringen en viss roll i samordningen av partiella kapitulationer, bland annat i Danmark, Norge och norra Tyskland.Detta är det sista avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med militärhistorikern Lars Ericson Wolke, aktuell med boken Tredje rikets sista dagar.Den 7–8 maj 1945 undertecknades Tysklands villkorslösa kapitulation, vilket formellt avslutade kriget i Europa. Trots detta dröjde det till den 23 maj innan Dönitzregeringen arresterades av brittiska trupper och upplöstes. Under mellantiden rådde fullständigt kaos: miljoner människor var på flykt, städer låg i ruiner och tusentals dog i svält, sjukdomar och våld. Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner, och i Nürnberg inleddes rättegångarna mot ansvariga för nazismens brott.Karl Dönitz dömdes till tio års fängelse för krigsförbrytelser. I sina memoarer, liksom Albert Speer, försökte han tona ned sin roll och lägga skulden på Hitler. Först långt senare framträdde en tydligare bild av Wehrmachts och SS:s aktiva deltagande i folkmordet.Dönitz var en teknokratisk lojalist. Född 1891, utbildad inom den kejserliga marinen, gjorde han karriär som ubåtsofficer under första världskriget. Under andra världskriget ledde han ubåtskriget mot de allierade med hänsynslös effektivitet och lät använda koncentrationslägerfångar i rustningsindustrin. Han blev partimedlem först 1944, men var länge en trogen anhängare av Hitler.Striderna om Hitlers efterträdarskap hade pågått länge. Hess diskvalificerades efter sin flygning till Storbritannien 1941, Göring föll i onåd, och Himmler förrådde Hitler genom att försöka förhandla med väst. Valet föll slutligen på Dönitz, vars lojalitet aldrig ifrågasatts.Hans regering – baserad i Flensburg vid danska gränsen – försökte fördröja kapitulationen inför Röda armén, och istället prioritera reträtt och överlämnande till västmakterna. Detta ledde till partiella kapitulationer i bland annat Danmark (5 maj), Nordvästtyskland och Nederländerna, samt förhandlingar i Norge. Det var ett försök att mildra konsekvenserna av det oundvikliga nederlaget.Bild: Gripandet av tre medlemmar ur Flensburgregeringen: Alfred Jodl, Albert Speer och presidenten Karl Dönitz. På bilden ses storamiral Karl Dönitz i brittisk fångenskap efter sin arrestering. Dönitz utsågs till Hitlers efterträdare den 30 april 1945 och ledde därefter förhandlingarna om de tyska styrkornas kapitulation i väst. Foto: Malindine E G (Capt), No 5 Army Film & Photographic Unit. Bild BU 6711 ur Imperial War Museums samlingar. Wikimedia commons, Public Domain.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Lyssna också på Operation Valkyria – en trojansk häst i Tredje Riket.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den irländska rapgruppen Kneecap, som utreds för misstänkt terrorism i Storbritannien, är bokade till Way Out West i sommar. I ett upprop i Expressen anklagar nu 201 debattörer festivalen för att ge ”hatet en plattform”.

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Der er indgået aftale mellem USA og Storbritannien. EU afslører modsvar til Trump. Store, danske virksom­heder har aflagt regnskab. Danske topchefer er bekymrede for effekterne af handelskrigen. Bill Gates brager mod Elon Musk. Ny Pave. Historisk dom - en tidligere bankdirektør er blevet dømt for brud på hvidvaskloven.   Vært: Trine Duvander (trdu@borsen.dk)

(03:00): EU har varslet told på 700 milliarder mod USA, men Storbritannien er blevet enige med USA om handelsaftale. Medvirkende: Søren Friis Larsen, USA-chef i Dansk Erhverv. (17:00): Den nye pave er amerikaner og har lige hævet pegefingeren over for Trump. Medvirkende: Gregers Mærsk-Kristensen, katolsk præst, Kolding og Haderslev. (31:00): Justitsminister udskyder kontroversiel overvågnings-lov. Medvirkende: Tine Tuxen, næstforperson i bestyrelsen for Dansk IT. (41:00): Professor miskrediteres af Liberal Alliance. Medvirkende: Brian Vad Mathiesen, professor i energiplanlægning ved Aalborg Universitet. Værter: Kasper Harboe og Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bitcoinpriset nosar återigen på 100 000 dollar efter att ett nytt handelsavtal mellan USA och Storbritannien har kommit på plats. Vad är senaste nytt i handelskonflikten? Dessutom: flera svenska politiker har väckt frågor om en svensk bitcoinreserv – och en av dem finns i studion. Hur tänker han att en sådan reserv skulle kunna se ut i Sverige? Medverkande: Dennis Dioukarev, Sverigedemokratisk riksdagsledamot samt ledamot i finansutskottet, och David Leeb, marknadschef på Safello.

I USA steg dom stora indexen efter att handelsavtalet mellan Storbritannien och USAI Asien ökade kinesisk export mer än väntat under aprilStockholmsbörsen ser ut att öppna med små rörelser

Den 10 maj 1940 gick Nazityskland till anfall mot Nederländerna och Belgien. Fem veckor senare undertecknade Frankrike ett vapenstillestånd med Tyskland, som då ockuperade två tredjedelar av landet.Adolf Hitler hade spelat högt igen – och vunnit. Den åldrande franska militära ledningen var inte förberedd på ett modernt, rörligt krig. I stället var de fast i ett defensivt tänkande, samtidigt som tyskarna rusade fram i Europa med sina pansarkolonner, radiosamband och anfallsflyg.Detta är det fjärde avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om orsakerna bakom Frankrikes nederlag 1940. Hur kunde en av Europas mäktigaste arméer lamslås på så kort tid? Vilka militära misstag begicks, och vilken roll spelade politisk instabilitet och defaitism?Våren 1940 betraktades Frankrike fortfarande som en av Europas starkaste militärmakter, och dess allians med Storbritannien skulle fungera som en motvikt mot Nazityskland. Men mellan den 10 maj och den 22 juni föll landet samman under den tyska blixtkrigstaktiken.Fransmännen förlitade sig på defensiva strategier med Maginotlinjen, en rad fortifikationer längs gränsen mot Tyskland. Man antog att om tyskarna anföll skulle det ske genom Belgien, vilket gjorde att huvuddelen av den franska armén placerades där.Den tyska offensiven – Fall Gelb – överraskade dock de allierade genom att fokusera på ett blixtsnabbt pansaranfall genom Ardennerna, en terräng som de franska generalerna trodde var omöjlig att passera med stora mekaniserade förband. När tyskarna bröt igenom vid Sedan den 13–15 maj blev den franska armén snabbt demoraliserad och splittrad.Den franska arméns sammanbrott var inte enbart militärt. Landet led av djup politisk splittring, och defaitismen var utbredd bland både politiker och militärer. Det franska ledarskapet, under premiärminister Paul Reynaud, var osäkert på hur det skulle agera. När situationen blev ohållbar avgick Reynaud den 16 juni och ersattes av marskalk Philippe Pétain, som omedelbart inledde förhandlingar med Tyskland.Efter kapitulationen delades Frankrike in i två zoner: den norra delen ockuperades av Tyskland, medan den södra delen, med Vichy som huvudstad, styrdes av den nya Vichyregimen under Pétain. Formellt var Vichyfrankrike en självständig stat, men i praktiken var det en vasallstat som samarbetade med Nazityskland. Regimen införde hårda restriktioner, anpassade sig till tysk antisemitisk politik och deltog aktivt i deportationer av judar till koncentrationsläger.Pétains beslut att samarbeta med Tyskland vilade på tron att det var det enda sättet att bevara viss fransk autonomi och undvika ytterligare lidande. För många fransmän sågs detta dock som förräderi, och Vichyregimen har kommit att symbolisera en skamfylld period i landets historia.Bild: Tyska Panzer I och Panzer II i en skog i maj 1940. Källa: Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 101I-382-0248-33A / Böcker / CC-BY-SA 3.0Musik: Le Chant des Partisans (Motståndssången) – sången om befrielsen av M. Druon och J. Kessel; Anna Marly; Guy Luypaerts Le Chant Du Monde (1523). Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Det spektakulära anfallet på Eben Emael.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leo XIV från USA är ny påve. David Attenborough fyller 99 och ny film släpps. Nytt handelsavtal mellan USA och Storbritannien. Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dette afsnit skal det handle om noget, der er særdeles relevant ude i verdenen - amerikansk ekspansion. Hvis man troede, at det, der foregår lige nu ift. Grønland og Canada, er nærmest historisk uhørt, så tro om igen. Amerikanske politikere har med jævne mellemrum luftet tanker om især at indlemme det canadiske territorie i De Forenede Stater. Tættest på at forsøge kom de i 1866.

Federal Reserve valde att lämna styrräntan oförändrad i USAI Asien stiger börserna I Sverige kommer Riksbanken med räntebesked. Stockholmsbörsen ser ut att öppna uppåt.

Netflix-serien 'Adolescence' sendte chokbølger igennem Storbritannien, og antændte en debat om unge drenge og deres forhold til kvinder. Drenge, der sidder på internettet og hader på kvinder i den såkaldte manosfære. Og i visse tilfælde bliver kvinder dræbt i 'manosfærens navn'. Tilbage står spørgsmålet: bør vi tage seriens budskab alvorligt og tale mere om mænds internetfællesskaber? Eller skal vi i Danmark passe på ikke at stigmatisere og overdrive fænomener som 'incels', 'manosfæren' og 'Sigma-mænd'? Svigter forældrene, skolen eller hele samfundet, når mænd bliver kvindehadere på internettet? Medvirkende: Alexander Kvist Hansen, forfatter til bogen 'Mand kend din styrke'. Christian Groes, antropolog og kønsforsker Svend Aage Madsen, mandeforsker Maia Kahlke Lorentzen, rådgiver i internetkultur hos Cybernauterne Nicholas Woollhead, tidl. en del af manosfæren, nu bekæmper han den Vært: Oliver Breum Producer og tilrettelægger: Mathias Pedersen

Netflix-serien 'Adolescence' sendte chokbølger igennem Storbritannien, og antændte en debat om unge drenge og deres forhold til kvinder. Drenge, der sidder på internettet og hader på kvinder i den såkaldte manosfære. Og i visse tilfælde bliver kvinder dræbt i 'manosfærens navn'. Tilbage står spørgsmålet: bør vi tage seriens budskab alvorligt og tale mere om mænds internetfællesskaber? Eller skal vi i Danmark passe på ikke at stigmatisere og overdrive fænomener som 'incels', 'manosfæren' og 'Sigma-mænd'? Svigter forældrene, skolen eller hele samfundet, når mænd bliver kvindehadere på internettet? Medvirkende: Alexander Kvist Hansen, forfatter til bogen 'Mand kend din styrke'. Christian Groes, antropolog og kønsforsker Svend Aage Madsen, mandeforsker Maia Kahlke Lorentzen, rådgiver i internetkultur hos Cybernauterne Nicholas Woollhead, tidl. en del af manosfæren, nu bekæmper han den Vært: Oliver Breum Producer og tilrettelægger: Mathias Pedersen

Netflix-serien 'Adolescence' sendte chokbølger igennem Storbritannien, og antændte en debat om unge drenge og deres forhold til kvinder. Drenge, der sidder på internettet og hader på kvinder i den såkaldte manosfære. Og i visse tilfælde bliver kvinder dræbt i 'manosfærens navn'. Tilbage står spørgsmålet: bør vi tage seriens budskab alvorligt og tale mere om mænds internetfællesskaber? Eller skal vi i Danmark passe på ikke at stigmatisere og overdrive fænomener som 'incels', 'manosfæren' og 'Sigma-mænd'? Svigter forældrene, skolen eller hele samfundet, når mænd bliver kvindehadere på internettet? Medvirkende: Alexander Kvist Hansen, forfatter til bogen 'Mand kend din styrke'. Christian Groes, antropolog og kønsforsker Svend Aage Madsen, mandeforsker Maia Kahlke Lorentzen, rådgiver i internetkultur hos Cybernauterne Nicholas Woollhead, tidl. en del af manosfæren, nu bekæmper han den Vært: Oliver Breum Producer og tilrettelægger: Mathias Pedersen

Andra världskriget startade tidigt på morgonen den 1 september 1939 när Nazityskland anföll Polen. Polens öde hade beseglats några dagar tidigare när Sovjetunionen och Nazityskland ingick en ohelig allians och i ett hemligt protokoll delade upp landet mellan sig.Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland den 3 september, men deras insatser var symboliska. Trots de polska styrkornas heroiska motstånd ledde Nazitysklands tekniska och numerära överlägsenhet till att den polska armén kollapsade inom tre veckor. Den 17 september 1939 gick Röda armén in i östra Polen.Detta är det första avsnittet i en serie av sju om andra världskriget, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om anfallet på Polen och krigets början.Trots en numerärt stor armé lyckades Polen inte stå emot den tyska krigsmaskinen, som med sin blixtkrigstaktik revolutionerade modern krigföring. Tysklands kombination av snabba pansaranfall, flygvapenstöd och välkoordinerade operationer krossade det polska försvaret.Den polska armén saknade både modern utrustning och förmåga att möta den nya tidens mobila krigföring. Dessutom var landets försvarsstrategi, som byggde på att skydda gränserna, ineffektiv mot Tysklands framryckningar vilka snabbt splittrade och omringade de polska styrkorna. Polens utsatta läge förvärrades ytterligare när Sovjetunionen invaderade från öster den 17 september, vilket tvingade Polen att slåss på två fronter.Storbritannien och Frankrike, som hade försvarsfördrag med Polen, förklarade krig mot Tyskland den 3 september men kunde inte erbjuda något konkret militärt stöd. Polens isolering och den övermäktiga fienden ledde till landets fall på bara fem veckor.Efter erövringen av Polen började Tyskland och Sovjetunionen genomföra systematiska åtgärder för att eliminera den polska nationen. Västra Polen annekterades direkt av Nazityskland, medan centrala delar organiserades som Generalguvernementet. Nazisterna inledde omedelbart en brutal politik av germanisering, där polsk kultur systematiskt undertrycktes. Miljontals polacker fördrevs från sina hem för att skapa plats åt tyska bosättare, medan hundratusentals polacker tvångsrekryterades som slavarbetare i Tyskland.Den nazistiska Generalplan Ost föreslog en etnisk rensning och germanisering av Polen. Miljontals polska judar fördes till getton, och utrotningsläger som Auschwitz och Treblinka etablerades. Dessa blev centrala för Förintelsen, där cirka tre miljoner polska judar och ytterligare tre miljoner polska medborgare dödades. Samtidigt deporterade Sovjetunionen hundratusentals polacker till Sibirien, och i Katynmassakern 1940 avrättade den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD över 20 000 polska officerare och intellektuella.Bild: Möte mellan tyska och sovjetiska soldater i Polen, 20 september 1939. I ett hemligt protokoll till Molotov-Ribbentrop-pakten delades Polen upp mellan Nazityskland och det kommunistiska Sovjetunionen.Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-121-0008-25, Ehlert, Max, Wikipedia, CC-BY-SA 3.0Musik: Mazurek Dąbrowskiego ("Än är Polen ej förlorat") av Józef Wybicki; Wikimedia, Public DomainLyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur hanterar man ett land i fullkomlig kollaps, ockuperat av tre militära stormakter och dessutom skyldigt till omänskliga brott mot mänskligheten?Perioden efter Hitlers död och den tyska kapitulationen var på intet sätt enkel. Redan i fredsförhandlingarna kan man ana de konfliktytor som, inom loppet av bara några år, skulle växa till en ny global stormaktskonflikt. Vad skulle det bli av Tyskland, och hur skulle Europas framtid se ut?I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt krigsslutet 1945 och perioden fram till kalla krigets utbrott.Det största problemet efter 1945 var det faktum att den allians som slutligen hade besegrat Nazityskland egentligen hade mycket lite gemensamt – förutom fiendskapen mot Hitler. När Hitler avslutade sitt liv i Berlin och Tyskland till sist hade kapitulerat, accentuerades omedelbart skillnaderna i stormakternas syn på framtiden. En kärnfråga var särskilt de ockuperade folkens suveränitet och deras rätt att bestämma sin egen framtid genom fria val.Medan USA och Storbritannien kunde enas om att denna princip skulle gälla, var Sovjetunionen inte särskilt intresserad av att låta de nyförvärvade landområdena i Östeuropa själva forma sin framtid. Det hjälpte förstås inte heller att de tre stormakterna representerade helt olika samhällsideologier, som i grunden var antagonistiska gentemot varandra.Trots försöken att etablera samsyn under Potsdamkonferensen 1945 och bildandet av Förenta Nationerna samma höst, fördjupades konflikten snabbt. Misstänksamhet präglade relationen mellan parterna, och snart föll järnridån. Sovjetunionen förhindrade att Marshallhjälpen nådde de ockuperade staterna i Östeuropa, blockerade Berlin och organiserade en kupp i Tjeckoslovakien för att säkra ett Sovjetvänligt styre. Samtidigt understödde Sovjetunionen revolutionära grupper i Grekland i syfte att även där vända utvecklingen till sin fördel.Bara fyra år efter krigets slut nådde konflikten sin logiska kulmen när de västliga demokratierna enades under Washingtonfördraget i april 1949. Nato bildades – och kalla kriget var ett faktum.Bild: Från vänster: Storbritanniens premiärminister Winston Churchill, USA:s president Harry S. Truman och Sovjetunionens ledare Josef Stalin under Potsdamkonferensen sommaren 1945. Här försökte de allierade enas om efterkrigstidens Europa – men redan då började sprickorna i samarbetet visa sig. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi starter ombord på det legendariske tog The Flying Scotsman, hvor Dennis Nilsen sidder i en kupé på vej nordpå gennem Storbritannien. Han er på flugt. Men før vi følger hans videre færd, rejser vi tilbage – til begyndelsen, hvor det hele startede. Vi skal høre om en opvækst i Skotlands barske og smukke nordøst, hvor vinden pisker ind fra Nordsøen, og hvor ruinerne af gamle slotte stadig vidner om en fortid fuld af oprør og kamp. I denne episode dykker vi ned i barndommen hos en dreng, der vokser op i skyggen af et hav, man ikke spøger med – og i en tryg favn i form af en bedstefar, som bliver alt for ham. Det er en fortælling om stærke bånd, tavs sorg og en barndom præget af både kærlighed og kulde.

I dagens avsnitt får vi höra den förbryllande sagan "Utomjordingen Zorp och tvärtomspråket", önskad av Malicken, 8 år från Göteborg.Följ med när Malicken möter en besökare från en annan planet som landar sitt rymdskepp alldeles i närheten! Den lilla utomjordingen Zorp verkar snäll men säger konstiga saker – som att hen är ledsen när hen ler och att allt är fel när saker fungerar bra. Det visar sig att Zorp pratar Tvärtomspråket där allt betyder precis tvärtom! En rolig och klurig berättelse om språkförbistring, vänskap över galaxer och hur man kan förstå varandra även när kommunikationen känns omöjlig.Som alltid bjuder vår kära Aida på häpnadsväckande fakta, idag om konstiga lagar. Visste du att det i Storbritannien är olagligt att "hantera lax under misstänkta omständigheter" enligt Salmon Act från 1986?Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben!Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.seFölj oss på Facebook & InstagramSökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Aida's Europa tager i dette afsnit fat i EU's og Europas historie. Afsnittet er en del af en mini-serie på tre afsnit, og i denne episode dykker vi ned i tiden efter 2. Verdenskrig og indtil slutningen af 1960'erne.Vi ser på, hvordan efterkrigstiden formede fællesskabsprojektet, og hvorfor den franske præsident Charles de Gaulle var så afholdende fra at have Storbritannien (og Danmark) med i EU. Gæster:Søren Villemoes, journalist på WeekendavisenLea Friedberg, kommunalpolitiker i København for Soc.Dem.Niels Jespersen, chefredaktør på PioVært: Aida Ammary, historiker

Vid påve Franciskus begravning möttes Trump och Zelenskyj. Vad händer nu med fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, och vilken roll spelar Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av världens ledare närvarade vid påve Franciskus begravning. Det som skulle bli en religiös sorgehögtid blev också en uppvisning i storpolitik och högoktaniga möten. Öppnade helgens samtal mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump någon viktig dörr, vilken roll spelar Frankrike och Storbritannien och passade Italiens premiärminister Giorgia Meloni på att ta åt sig äran?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps) och Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I det här avsnittet delar vi med oss av våra bästa tips kring inredning av HMO – från hur du bör tänka vid finansiering till praktiska råd kring möblering och design. Ett avsnitt fullt av värdefulla insikter!Nätverksträff 15 maj i Stockholm - Anmäl dig här!Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://mailchi.mp/miraclepropertiesltd/senaste-nyheterna-mars-2025Tack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Vi skickar upp allt fler satelliter runt jorden och det ger också fler krockar i omloppsbanorna. Allt rymdskrot idag och framåt är en stor utmaning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 50-talet har hundratals kollisioner skett och än finns ingen fungerande skrotåtervinning i rymden. Uttjänta satelliter, raketsteg och annat kretsar istället vidare runt jorden, eller brinner upp i atmosfären, men ingendera lösningen är hållbar. Rymdskrotet kan förstöra satelliter och skapa ännu mer skrot, och all utrustning som brinner upp påverkar atmosfärens kemiska sammansättning. Hur ska vi hantera det rymdskrot som ackumuleras och hotar all rymdverksamhet?Medverkande: Professor Anna Öhrwall Rönnbäck och René Laufer, Luleå tekniska universitet, Johan Kero, rymdforskare vid Institutet för rymdfysik och professor Hugh Lewis från Southamptons universitet i Storbritannien.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I denne serie skal vi stifte bekendtskab med en af de mest berømte seriemordere i historien. Han hedder Dennis Andrew Nilsen – eller DES, som han bliver kaldt i England. Han er også kendt som "The Kindly Killer" eller "The Muswell Hill Murderer". I denne serie har jeg valgt at kalde ham den venlige morder. Dennis opererer, som så mange andre af de mest berygtede seriemordere, i seriemordernes guldalder – altså i slutningen af 1970'erne og begyndelsen af 1980'erne. Men han kommer ikke fra USA, som så mange andre seriemordere, men derimod fra Storbritannien – nærmere bestemt Skotland. Dennis Nilsen menes at stå bag ikke færre end 15 drab, og hans gerninger har gjort ham til en af de mest berygtede mordere i Storbritanniens historie. I denne serie skal vi forsøge at afdække, hvad det er, der får den stille og venlige jobcentermedarbejder fra Denmark Street i London til at begå så mange mord.

Livesändning från 23/4-25. Välkommen till Rundgång! Rundgång är Umeå Studentradios aktualitetsprogram med en rullande redaktion. Varje vecka diskuteras färska ämnen, nyheter och spaningar av olika deltagare. Denna vecka pratar Anna, Emma och Mattias om: Åtalet på Dagens ETCs Joakim Medin. Kriminella i assistensverksamheten. Transrättigheter i Storbritannien. Vill du också vara med och sända i Rundgång? Kontakta oss via Instagram (@umeastudentradio)

(02:00): Kampen mellem Trump og de amerikanske universiteter fortsætter. Medvirkende: Jes Søe Pedersen, Lektor ved Biologisk institut på KU. (11:00): Molslinjen er sejlet ud i lidt af en influencerstorm her i påskeferien. Medvirkende: Jesper Maack, Presse- og kommunikationschef for Molslinjen. (18:00): Fødevareminister Jacob Jensen har underskrevet tre eksportaftaler med den kinesiske minister for toldmyndighederne. Medvirkende: Anders Storgaard, Folketingskandidat og byrådsmedlem på Frederiksberg og medstifter af Dansk Kina-Kritisk Selskab. (30:00): SF går imod regeringen og vil ikke hæve pensionsalderen. Medvirkende: Karsten Hønge, beskæftigelsesordfører for SF. (46:00): En Ukrainsk delegation mødes her til formiddag med repræsentationer fra Frankrig, USA og Storbritannien. Medvirkende: Jacob Kaarsbo, selvstændig sikkerhedsrådgiver og tidligere analysechef i Forsvarets Efterretningstjeneste. Værter: Mathias Wissing og Kasper Harboe.See omnystudio.com/listener for privacy information.

(01:00): SF vil ikke afvise krigsskat - vil ellers gå ud over velfærd. Medvirkende: Sigurd Agersnap, finansordfører for SF. (13:00): Iran melder om fremskridt i samtaler om atomvåben. Medvirkende: Shahin Aakjær, kandidat i mellemøststudier og Iran-kender. (21:00): Vejle Fjord blev konstateret "død" - foråret har været god ved den. Medvirkende: Kaare Manniche Ebert, fiskebiolog og miljøkonsulent i Danmarks Sportsfiskerforbund. (32:00): Zelenskyj beskylder Rusland for at skabe et indtryk af våbenhvile. Medvirkende: Peter Viggo Jakobsen, lektor ved Forsvarsakademiet. (40:00): Incestuøst voldtægtsspil fjernet efter ramaskrig. Medvirkende: Thomas Bense, gaming- og spilekspert. (49:00): Højesteretsdom vækker vrede i Storbritannien. Medvirkende: Morten Rønnelund, journalist der dækker britiske forhold. Vært: Mathias Wissing. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Den amerikanska revolutionen var mer än bara en kamp om representation och frihet. I Boston var flera av de ledande revolutionärerna rika handelsmän som såg sina affärsintressen hotade av brittiska tullar. I Philadelphia och New York växte motståndsnätverk fram som försvarade rätten till fri handel.Under 1700-talet var dessa tre städer sammanlänkade genom ett livligt nätverk av både laglig handel och en omfattande smuggling. Tillsammans utgjorde de ett slags ekonomiskt kluster som agerade mer som rivaler än lydiga provinser under London. Genom smuggling och handelsförbindelser med franska, portugisiska och nederländska hamnar byggde de upp ett parallellt system som effektivt kringgick brittiska handelshinder.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med ekonomhistorikern Jeremy Land om de ekonomiska orsakerna bakom den amerikanska revolutionen. Han är aktuell med boken Colonial Ports, Global Trade, and the Roots of the American Revolution (1700–1776).När vi tänker på den amerikanska revolutionen är det ofta dramatiska scener som dyker upp: Boston Tea Party, vapenskrammel vid Lexington och Concord, rop om frihet och självständighet. Men kampen för ekonomisk frihet från kolonialmakten Storbritannien föregick den politiska självständigheten.Storbritannien försökte tygla denna utveckling med lagar och tullar, men saknade resurser för att få full kontroll. Tulltjänstemän var få och ofta korrumperade, och lokala handelsmän hade både pengar och makt att göra motstånd. Denna relativa ekonomiska frihet ledde till en form av mental och praktisk självständighet långt innan självständighetsförklaringen skrevs. Boston, New York och Philadelphia började agera som ekonomiska aktörer med egna intressen – inte som kuggar i ett imperium.När britterna på 1760-talet skärpte tonen med skatter som Stamp Act och Townshend Acts utbröt inte bara vrede – utan också organiserat motstånd. Bojkotter, smuggling och politisk mobilisering blev vardag. Det var handelsmännen, de ekonomiska motorerna i kolonierna, som ofta stod i spetsen för revolutionen.Det är i skärningspunkten mellan ekonomi och politik som den amerikanska revolutionen verkligen tar form. De koloniala hamnarna var inte bara strategiska punkter på en karta – de var hjärtat i en ekonomisk förändring som gjorde revolutionen oundviklig.Det var köpmännen i hamnstäderna som i praktiken började skriva självständighetens förhistoria. Långt innan de första skotten avlossades i Lexington, pågick en annan kamp – tystare, men minst lika avgörande – i hamnmagasin, på handelsfartyg och i de koloniala gatornas skuggor.Bild: Förstörelsen av teet i Bostons hamn, en ikonisk litografi från 1846 av Nathaniel Currier; uttrycket "Boston Tea Party" hade ännu inte blivit vedertaget. Notera att få av männen som kastade teet som faktiskt var förklädda till ursprungsamerikaner enligt den vanliga historien.Musik: ”Chester” är en patriotisk hymn komponerad av William Billings och sjöngs under det amerikanska revolutionskriget. Chester av William Billings (kompositör), William Schuman (arrangör). framförd av United States Marine Corps Band, 2014. Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet summerar vi vad som hänt under Q1 både privat och i företaget. Vi delar också med oss av vår senaste resa till Storbritannien för två veckor sedan, med insikter, reflektioner och uppdateringar från marken. Häng med!Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://mailchi.mp/miraclepropertiesltd/senaste-nyheterna-mars-2025Tack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

2001 invaderade USA, med hjälp av sina NATO-allierade, Afghanistan med syfte att störta Talibanregimen som styrt landet sedan 1996. Sammantaget var kriget i Afghanistan mycket kort, men ockupationen desto längre. Operation Enduring Freedom var en direkt konsekvens av attackerna mot New Yorks Twin Towers i september 2001. Men konflikten mellan de islamistiska terrororganisationerna i Afghanistan och USA hade pågått under hela 1990-talet. I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Afghanistan 2001, även kallad ”Operation Enduring Freedom”. Mindre än en månad efter Osama Bin Ladens attacker mot New York påbörjade USA sin invasion. Den 7:e oktober sattes bombningarna igång. Lika snabbt var invasionen över. Den 13:e november gick USA och deras allierade in i Kabul och fällde den sittande regeringen, och i december kunde man konstatera att Talibanerna hade besegrats. Precis som med den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 betydde dock inte Kabuls fall att motståndet försvann. Precis som tidigare drog sig Talibanerna tillbaka ner i södra Afghanistan och in i Pakistan, och kriget fortgick fram till 2021 i vågor fram och tillbaka genom gerillakrigföring i de afghanska bergsområdena och över opiumfälten i Helmand. Som stöd hade USA med sig NATO-alliansen, men samarbetet mellan å ena sidan de olika europeiska länderna och Kanada å andra sidan USA förblev ansträngd. Attackerna mot New York innebar att NATO:s artikel 5 aktiverades för första gången i alliansens historia, men graden av uppslutning på USA:s sida varierade stort och med olika stort stöd. De politiska konflikterna mellan medlemsstaterna och USA blev ännu värre efter att USA och Storbritannien beslutade att angripa Irak 2003 för att en gång för alla göra sig av med Saddam Hussein. Även de nordiska länderna engagerade sig, men med olika politiska motiv. Norge och Danmark slöt upp som ”goda allierade” i Afghanistan och Finland och Sverige engagerade sig i fredsbevarande operationer under ISAF-flagg. Danmark var särskilt engagerade och förlorade också mest soldater i förhållande till sin folkmängd. Sammantaget var Operation Freedom i Afghanistan kulmen på ett inbördeskrig som pågått sedan Saur-revolutionen 1978, och som delvis ännu inte kommit till någon lösning. Den amerikanska utrymningen av Afghanistan 2021 innebar en bitter reträtt, med konsekvensen att Talibanerna återkom till makten. På det hela taget blev Operation Enduring Freedom ett misslyckande, och de militära erfarenheterna och lärdomarna sparsmakade. Bild: En Apache-helikopter ger skydd från luften medan fallskärmsjägare från kompani A, 1:a bataljonen, 325:e luftburna infanteriregementet, flyttar in i position kort efter luftanfall in i Lwar Kowndalan, Afghanistan, 1 oktober för att påbörja ett femdagarsuppdrag. Foto av Spc. Mike Pryor, USA, Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på Kriget i Afghanistan 1979-89 – början på slutet på Sovjetmakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 1939, medan Europa stod på randen till ett nytt världskrig, arbetade den svenske affärsmannen Birger Dahlerus febrilt bakom kulisserna. Han hade knutit kontakter på högsta nivå i både Nazityskland och Storbritannien och såg sig själv som en möjlig fredsmäklare.Dahlerus hade affärsintressen i Tyskland och nära relationer med högt uppsatta nazister, särskilt Göring. Trots att Hitler redan planerade invasionen av Polen, reste Dahlerus fram och tillbaka mellan Berlin och London i hopp om att förhindra kriget. Han överskattade dock sin betydelse – britterna litade inte på honom och Hitler använde honom för att splittra de allierade.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och statssekreteraren Johan Jakobsson som skrivit boken Görings vittne – Vitvarudirektören Birger Dahlerus försök att stoppa andra världskriget.Birger Dahlerus var en svensk industriman som hade byggt upp en förmögenhet genom sina affärer med Tyskland. Han hade nära relationer med flera högt uppsatta personer inom det nazistiska etablissemanget, inte minst Göring, som såg honom som en pålitlig kontakt i Sverige.Dahlerus var övertygad om att om han bara kunde föra samman de rätta personerna, skulle kriget kunna avvärjas. Men hans försök att medla mellan Hitler och Chamberlain var dömda att misslyckas, och han blev i stället en bricka i ett större politiskt spel.I slutet av augusti 1939 intensifierade han sina försök att förhindra kriget. Han reste fram och tillbaka mellan Berlin och London i ett desperat försök att få britterna och tyskarna att förstå varandra. Dahlerus ansåg sig ha unik insyn i den tyska ledningens tankar, men överskattade sin egen betydelse. Britterna litade inte på honom, och Hitler var aldrig seriöst intresserad av en fredlig lösning – i stället använde han Dahlerus som ett verktyg för att försöka splittra de allierade.När kriget väl bröt ut, blev Dahlerus en omstridd figur. Han hade gjort affärer i Nazityskland och haft nära band till Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män. Var han en idealistisk affärsman som verkligen ville rädda freden, eller en naiv aktör som nazisterna utnyttjade?Efter krigets slut blev Dahlerus en centralfigur vid Nürnbergprocesserna. Hans nära relation till Göring och hans medlingsförsök gjorde honom till ett intressant vittne. Under rättegången vittnade han om Görings roll i förspelet till kriget och de misslyckade fredsförsöken. Han hävdade att Göring vid flera tillfällen uttryckt en vilja att undvika en total konfrontation med Storbritannien, men att Hitler och den nazistiska ideologin gjorde detta omöjligt.Bildtext: Birger Dahlerus, den svenske affärsmannen som försökte medla mellan Nazityskland och Storbritannien inför och efter krigsutbrottet den 1 september 1939, blev en kontroversiell person. Sommaren 1939, deltog Dahlerius i Kraft Durch Freude-festivalen i Hamburg den 23 juli 1939 (inringad på hedersläktaren under ett tal av Hermann Göring). Public Domain.Musik: Spooky Tension Eerie Background. Av The Turquoise Moon. Storyblock Audio.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om morgenen d. 9. april 1940 kunne det nazistiske Tyskland meddele, at tyske tropper på fredelig vis var rykket ind i Danmark efter kortvarige kamphandlinger. Regeringen og den militære overkommando var så sent som om aftenen inden overbevist om, at Tyskland ville overholde den dansk-tyske Ikke-angrebspagt fra 1939. I Danmark mente man at den virkelige trussel imod vores territoriale suverænitet og status som neutralt land kom fra Storbritannien, som pressede på for at bruge Østersøen til deres krigsflåde. Hvordan kunne regeringen tage så betragteligt fejl af situationen? Hvilke oplysninger støttede man sig fra dansk side til? Og hvorfor var de danske beslutningstagere mere nervøse for Winston Churchill end for Adolf Hitler før 9. april? Det er nogle af spørgsmålene i denne udgave af Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med Steen Andersen, der Ph.d. i historie og forfatter til flere roste bøger om Besættelsestiden. Redaktion: Josephine Gaïa Utoft og Clara Faust Spies. Redaktør: Thomas Vinter Larsen. Musik: Adi Zukanovic

Det vælter ud med billeder og dødstal fra jordskælvet i Sydøstasien sidste uge, men det er svært at stole på, hvad der kommer fra Myanmar. Den 2. april er blevet udnævnt til befrielsens dag i USA af Donald Trump. Præsidenten vil nemlig efter planen præsentere en omfattende toldplan. Netflix-serien Adolescence er på opfordring fra den engelske premierminister nu blevet gratis at se for alle skoleelever i England. Værter: Amalie Schroll Munk og Adrian Busk. Medvirkende: Helene Maria Kyed om. Hun er seniorforsker på DIIS. Tinne Hjersing Knudsen, DR's korrespondent i Storbritannien.

I det här avsnittet intervjuar Nana sin vän Kenneth, som har erfarenhet av den spanska bostadsmarknaden. Vi dyker ner i vad som skiljer den spanska fastighetsmarknaden från den brittiska från köpprocess och finansiering till investeringsstrategier och utmaningar. Kenneth delar med sig av värdefulla insikter och ger sina bästa tips för den som funderar på att investera i Spanien.Kontakt uppgifterKennethason@hotmail.com0733-580561Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://mailchi.mp/miraclepropertiesltd/senaste-nyheterna-mars-2025Tack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Under andra världskriget tjänstgjorde hundratusentals kvinnor i Sovjetunionen i stridande förband. I länder som USA, Storbritannien och Finland gjorde kvinnor främst insatser i stödjande funktioner, såsom sjukvård, rustningsindustri och administration.Kvinnorna mötte ofta hårt motstånd inom de egna leden men användes också i propagandan som förebilder. Efter andra världskriget försvann deras historier ofta till förmån för de stridande männen. Det dröjde ända till 1989 innan kvinnor i Sverige fick tjänstgöra i alla positioner inom försvaret.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna Larsdotter, som är aktuell med boken Glömda soldater – Kvinnor i andra världskriget.Andra världskriget var ett totalt krig där civila drabbades hårt av terrorbombning och övergrepp. Gränsen mellan det civila och militära suddades också ut, eftersom produktionen av krigsmateriel och mat i allra högsta grad avgjorde kriget.Under andra världskriget fick kvinnor en större roll, även om de sällan syns i de vanliga skildringarna av kriget. De befann sig på alla fronter – som sjuksköterskor, kökspersonal, luftvärnssoldater, signalister och tolkar. Undantagsvis verkade de även som piloter, prickskyttar, partisaner och agenter.De drevs både av pliktkänsla och patriotism, men också av en längtan efter frihet och att bryta de gränser som tidens kvinnoroll satte upp. Ofta möttes de av fördomar och diskriminering, men också av beundran och tacksamhet.Detta är en ommixad repris.Bild: Den sovjetiska krypskytten Ludmila Pavlitjenko, Wikipedia.Musik: Rhythm of the Action av Jon Presstone, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina:”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.”, säger Jessica Rosencrantz.Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier?”Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.”, säger Jessica Rosencrantz.Försvar och konkurrenskraft vs klimat?På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning?”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.”, säger Jessica Rosencrantz.På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden.Lättade klimatkravEn del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven:”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk”Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år.”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.”, säger Jessica Rosencrantz.Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-ministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Ci HolmgrenTeknik: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.

I hemlandet Storbritannien har kritikerhyllade Adolescence på Netflix lett till debatt om hur unga ensamma män radikaliseras på nätet, om incels och kvinnohat. P1 Kultur gästas av Lisa Kaati, som forskar om extremistiska budskap i digitala miljöer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oleg Gordievskij, en av världens mest kända dubbelagenter, har avlidit vid 86 års ålder i sitt hem i Surrey, England. Som högt uppsatt KGB-officer värvades han av Storbritanniens underrättelsetjänst under kalla kriget och blev en ovärderlig källa för både MI6 och MI5. Hans insatser ledde bland annat till att 25 sovjetiska spioner utvisades från Storbritannien och att den svenske spionen Stig Bergling kunde avslöjas. Gordievskij spelade även en nyckelroll i att avvärja en kärnvapenkonflikt på 1980-talet.Med anledning av hans bortgång repriserar vi nu Historia Nu-avsnittet om Oleg Gordievskij, där författaren Ben Macintyre berättar om spionens dramatiska liv och avgörande roll i det kalla krigets skuggvärld.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren med författaren Ben Macintyre som skrivit boken Spion och förrädare – Kalla krigets största spionhistoria. Samtalet är på engelska.KGB-översten Oleg Gordievskij arbetade under elva år för den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Gordijevskij avslöjade spioner som svenske Stig Berling och norske Arne Treholt, briefade västledare som Margot Thatcher och Ronald Reagan inför toppmöten och förhindrande ett kärnvapenanfall från det allt mer paranoida Sovjetunionen.Oleg Gordievskij växte upp i en KGB-familj, men blev spion åt väst eftersom han avskydde det sovjetiska systemet. När KGB var Gordievskij på spåren lyckades MI6 smuggla ut honom från det slutna Sovjetunionen där en välfylld blöja kunde avleda gränspolisens spårhundar.Gordievskij var son till en NKDV-man, föregångaren till KGB, som arbetat för säkerhetstjänsten under den stora terrorn på 1930-talet. Gordievskij växte upp tillsammans med andra familjer som arbetade för den ryska säkerhetstjänsten. Vid tidig ålder lärde han sig tyska. Som en KGB-trainee, tillbringade han sex månader i Östberlin när Berlinmuren byggdes.Gordijevskijs besvikelse över den grå totalitära världen i Moskva på 1960-talet bara ökade. Men det var den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968 som drev Gordijevskij mot väst. Han bestämde sig för att bekämpa det kommunistiska systemet inifrån.I augusti 1968, och började sända hemliga signaler till danska och brittiska underrättelsetjänster om att han kanske var villig att samarbeta med dem. 1974 gick han med på att överlämna hemligheter till MI6, vilket han betraktade som "inget mindre än att underminera det sovjetiska systemet". Efter att han lärt sig att tala engelska blev Gordievskij placerad i London i juni 1982. Han avancerade stadigt i graderna med hjälp av hemlig hjälp och manipulation från MI6.Bild: Oleg Gordievskilj i KGB-uniform. Montage. Wikipedia, Public Domain.Musik: At The Crossroads av Jayson Wayne Brown, Storyblocks AudioLyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt går vi igenom alla utmaningar vi stött på i våra projekt. Vill du se videon istället för att lyssna? Klicka på YouTube-länken eller kolla in avsnittet på Spotify!Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://mailchi.mp/miraclepropertiesltd/senaste-nyheterna-december-10939404Tack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Sveriges förre säkerhetsrådgivare åtalas. Molly i Ronneby tvingas sluta på sin dagliga verksamhet. Storbritannien har lyckats med något som Sverige har misslyckats med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I denne episode kan du høre fra to af weekendens danske helte, Magnus Cort, der vandt tre etaper i Gran Camino og den danske mester Rasmus Søjberg Pedersen, som fik en fornem debut i den belgiske åbingsweekend med en 13. plads og flot kørsel i Omloop. Vi har også optakt til Strade Bianche, hvor sidste års vinder, Tadej Pogacar, stiller til start som kæmpefavorit. Vi ser på rute, favoritter og danskere og så samler vi op på en række af den seneste uges nyheder, blandt andet flotte resultater til Mattias Skjelmose i Frankrig og rygter om at Touren i 2027 starter i Storbritannien. Veloropa Podcast præsenteres af Hello Fresh (hellofresh.dk/veloropa50) og elektronikkæden Power (avis.power.dk)

Vilka förmågor måste till på kort och lång sikt, vem ska betala och vem tar på sig ledartröjan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trumps fortsatta utspel om Ukraina och president Zelenskyj har satt västvärlden i gungning och krismötena avlöser nu varandra. Samtidigt sluter stora delar av Europa upp efter scenerna i Vita huset i fredags.Storbritannien och Frankrike har lagt fram sin fredsplan på det extrainkallade mötet i London i söndags men nya möten väntar i veckan. Klockan klämtar nu för att snabbt organisera och planera ett försvar där USA på sikt inte längre finns med. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Pontus Mattsson, Londonkorrospondent och Bo Torbjörn Ek, försvars- och säkerhetsreporter på DN. Programledare: Marcus NilssonProducent: Tomas Eriksson