Podcasts about storbritannien

Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?Medverkande: Rachel Harper, rektor på St Patricks national school Greystones, Rachel Capatina och Jack Sweeney, elever på skolan, barnen Amy och Lucy och pappan Chris i byn Greystones, Marlena Murphy, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, Martine, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, Lukazs Lindell, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, Shannon Conney, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, Maha Aboulénén, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar, Catherine Crump, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, Kathleen Farley, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, Pete Etchells, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:mind.seDit kan man ringa: Självmordslinjen: 90 101 (dygnet runt)Föräldralinjen: 020-85 20 001177.sehjalplinjen.se som också har telefonnummer 90390Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja SahlbergTekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus HåkansProducent: Johanna Sjöqvistjohanna.sjoqvist@sr.se

Två döda i terrorattack i Storbritannien. Gamla datorer klarar inte ny uppdatering många tvingas skaffa ny dator. Uppland satsar på tematräffar för personer med adhd och autism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två döda i terrorattack i Storbritannien. Gamla datorer klarar inte ny uppdatering många tvingas skaffa ny dator. Uppland satsar på tematräffar för personer med adhd och autism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt pratar vi om de fyra olika typerna av projektledare vi stött på i våra fastighetsprojekt. Vi delar med oss av våra erfarenheter, vad som skiljer dem åt och vilka för- och nackdelar som finns. Vi vill också höra vad ni tycker om ett framtida event i Spanien, med padel och nätverkande.UndersökningVill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=57a85f086eTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Anerkendelse af Palæstina som stat fyldte under FN's 80. generalforsamling. Frankrig, Australien, Canada og Storbritannien har alleredevalgt at anerkende Palæstina som stat. Og forud for FN's generalforsamling i New York valgte den danske udenrigsminister, Lars Løkke Rasmussen, at lægge "en klar linje" for, hvornår Danmark er klar til at gøre det samme. Kritikere kalder timingen en belønning til Hamas efter 7. oktober og mener, den udsætter våbenhvile i Gaza. Er kritikken berettiget? Og hvad betyder anerkendelsen for krigen eller tiden efter? Gæst: Kristian Mouritzen, international analytiker, Berlingske Vært: Anne Sofie AllarpSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Ekot bryter samarbetet med frilansare i Gaza, hur tänker andra redaktioner? Och så tar vi tempen på den brittiska yttrandefriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lokala journalister i GazaI veckan avbröt Sveriges Radio sitt samarbete med den Gazabaserade frilansjournalisten Baraa Lafi, efter ett avslöjande av stiftelsen Doku. Där framkom bland annat att hon tidigare varit inblandad i bojkottningskampanjer mot Israel, sponsrade av en högt uppsatt Hamastjänsteman. Det här väcker en större fråga: Går det att överhuvudtaget hitta oberoende lokala journalister i Gaza?Freddi Ramel intervjuar Sveriges Radios utrikeschef Anders Pontara, Expressens utrikesredaktör Erik Wiman och Nathan Shachar, utrikesreporter på DN.P4 Kronoberg gick vilse om davidsstjärnaFörra veckan publicerade P4 Kronoberg ett inslag med rubriken: Ministern bär davidsstjärnan mitt under känsliga konflikten. Det här väckte stark kritik: Hade P4 själva satt likhetstecken mellan judar i Sverige och Staten Israels krigföring? Erik Peterson ringde upp P4 Kronobergs kanalchef Marcus Sjöholm och intervjuar även Willy Silberstein, tidigare utrikeschef på Ekot och före detta ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism. Yttrandefriheten i StorbritannienFrågan om yttrandefrihet har varit väldigt aktuell i USA: men ett annat land där diskussionen går på högvarv är Storbritannien. Du kanske har sett bilderna på pensionärer med rullatorer som bärs bort av polis eller hört om komikern som arresterats för ett skämt han skrivit i sociala medier. Hur mår egentligen yttrandefriheten i Storbritannien? Joanna Korbutiak pratar med James Savage, ansvarig utgivare på The Local och ordförande för Utgivarna.

Det senaste året har Sverige skakats av flera våldsdåd kopplade till nätfenomenet 764 och No Lives Matter. Expo har sedan dess följt den politiska miljöns utveckling – senast i vår nya rapport särskilt framtagen för personer som hanterar våldsam extremism i sin yrkesroll. Hur kan vi bättre förstå den våldsamma nätsekten 764 och No Lives Matter? Vilka kopplingar finns till andra högerextrema aktörer? Och vad kan vi förvänta oss av miljön framöver? Gäster i studion är Morgan Finnsiö, researcher och utbildare på Expo samt Patrik Hermansson, researcher på HOPE not hate och Expos korrespondent i Storbritannien. Programledare: Erik Glaad Läs mer: Expo Insikt: När Inga Liv Räknas (Finnsiö, Poohl, Glaad, 2025): https://expo.se/anlita-expo/expo-insikt/nar-inga-liv-raknas/ Studio Expo: #122 – Våldsrörelsen som kopplas till Hässelbydåden (2024): https://expo.se/podcasts/valdsrorelsen-som-kopplas-till-hasselbydaden/  Studio Expo: #138 – 764/NLM och knivdåden i Sverige (2025): https://expo.se/podcasts/764-nlm-och-knivdaden-i-sverige/  Expo guidar: Fem saker att veta om 764/No lives matter (Frida Dunell, 2025): https://expo.se/podcasts/764-nlm-och-knivdaden-i-sverige/  Anna Fröjd: Året inleds med ett högerextremt våldsdåd (2025): https://expo.se/kommentar/aret-inleds-med-ett-hogerextremt-valdsdad/  Där inga liv spelar roll (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/fordjupning/dar-inga-liv-spelar-roll/  Satanistterror (Patrik Hermansson, 2024): https://expo.se/fordjupning/satanistterror/  Ukrainsk "Galning" inspirerar ryska nazister (Volodya Vagner, 2022): https://expo.se/nyhet/ukrainsk-galning-inspirerar-ryska-nazister/  Expo wiki – Accelerationism: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/accelerationism/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Det ägda boendet har alltid fyllt ett politiskt syfte. Ofta lyfts Margret Thatchers reformer kring det ägda boendet i Storbritannien fram som ett exempel på hur högern framgångsrikt cementerar ägande, individualism och egoism genom att göra alla hemägare till “små kapitalister” som bara ser om sitt eget hus. Idéhistorikern Liza Jakobsson som skrivit avhandlingen “Hitta hem på marknaden - Den finansialiserade hemägarideologin i Sverige och Estland 1970-2007” gästar Katalys och Starta pressarna. Vi nördar ner oss i hur kommersiella aktörer har påverkat vår syn på hemmet här i Sverige. Medverkande: Liza Jakobsson, Niklas Altermark & Enna Gerin.

Torsdagen den 7 juli 2005 börjar som en vanlig morgon i London. Miljontals personer är i rörelse och tar sig via tunnelbanan till jobbet och skolan. Men bland alla pendlare sitter fyra unga män, utspridda på olika tåg och i olika riktningar. De har lagt månader på att planera och förbereda en attack, en attack som kommer skaka hela landet i grunden.Detta är berättelsen om terrordåden i London 2005, när fyra män försökte knäcka en stad, men istället bara stärkte den.Inläsare: Tind SonebyResearch och manus: Caroline MathiasenRedaktör: Alex HaegerProducent: Oliver BergmanKällor:BBC News. (2005) ‘Timeline: How the attacks unfolded', http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/4659331.stm London Assembly. (2006) ‘Report of the 7 July Review Committee', https://www.london.gov.uk/sites/default/files/assembly-reports-7july-report.pdf House of Commons/UK Government. (2006) ‘Report of the Official Account of the Bombings in London on 7th July 2005 (HC 1087)', https://assets.publishing.service.gov.uk/media/5a7c7bc840f0b626628ac62e/1087.pdf 7 July Inquests. (2011) ‘Official inquest transcripts and evidence', https://webarchive.nationalarchives.gov.uk/ukgwa/20120216080129/http://7julyinquests.independent.gov.uk/hearing_transcripts/14012011am.htm BBC News. (2015) ‘7 July London bombings: What happened that day?', https://www.bbc.co.uk/news/uk-13301195#time_0453 The Guardian. (8 juli 2005) ‘How the bombs brought chaos to London', https://www.theguardian.com/uk/2005/jul/08/july7.uksecurity2 The Guardian. (17 juli 2005) ‘Portraits of the bombers', https://www.theguardian.com/uk/2005/jul/17/july7.uksecurity The Scotsman. (8 juli 2005) ‘London terror: Bloody journey of... Louise Barry', https://www.scotsman.com/news/uk-news/london-terror-bloody-journey-louise-barry-2455998 BBC News. (8 juli 2005): ‘Londoners respond', http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/london/4663365.stm The Guardian. (8 juli 2005): “Outside the stations, handwritten signs had begun appearing declaring 'We Are Not Afraid.'” BBC News. (1 september 2005) ‘Al Jazeera airs London bomber's video', http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/4206800.stm Home Office. (2011) ‘CONTEST: The United Kingdom's Strategy for Countering Terrorism', https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/97995/strategy-contest.pdf BBC News. (22 juli 2005) ‘Menezes shooting: What went wrong?' http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/london/4713753.stm P3 Dokumentär. (2018) 'Londonbomberna', Sveriges Radio, https://www.sverigesradio.se/avsnitt/londonbomberna BBC News. (2015) ‘7/7: Ten years on from the London bombings', https://www.bbc.com/news/uk-33253598 BBC News. (2010) ‘7/7 inquest: What is the purpose of an inquest?', https://www.bbc.com/news/uk-11710662 Metro. (2015) ‘7/7 bombings: Survivor speaks about the day that changed her life', https://metro.co.uk/2015/07/07/77-bombings-survivor-speaks-about-the-day-that-changed-her-life-5282499/ BBC News. (2015) ‘How London bombings changed my life', https://www.bbc.com/news/av/uk-33380436 BBC News. (2015) ‘How I survived the London bombings', https://www.bbc.com/news/av/uk-33335066 NPR. (2015) ‘The Painful Memories Of Those Who Survived London's 2005 Terror Attacks', https://www.npr.org/sections/parallels/2015/07/07/420769480/the-painful-memories-of-those-who-survived-londons-2005-terror-attacks Transport for London. (2005) ‘Tube train bombs simultaneous', https://tfl.gov.uk/info-for/media/press-releases/2005/july/tube-train-bombs-simultaneous The Guardian. (2006) ‘Attack on London: Health and mental health', https://www.theguardian.com/society/2006/sep/22/attackonlondon.health BBC News. (2024) ‘London bombings: I survived 7/7, but still see the suicide bomber everywhere', https://www.bbc.com/news/articles/cedgvg3elx2o

Udestuen står endnu uberørt af dronernes hærgen over Amager, der førte til flere timers lukning af lufthavnen. Er myndighederne endelig begyndt at tage territoriale krænkelser alvorligt – eller var det slapt, at vi ikke skød dronerne ned?Europæiske stormagter som Frankrig og Storbritannien står klar til at anerkende Palæstina. Danmark nøler. Er Løkke en genial 4D-skakspiller – eller er han bare uforvarende snublet ind på en fornuftig position? Og hvad med israelerne – er de efterhånden mere arabiske end europæiske?I sidste udsendelse kritiserede vi venstrefløjen for at demonstrere side om side med ekstremister. Gør højrefløjen det samme, når Messerschmidt tager til London sammen med hooligans? Eller er det sådan, at nutidens højreekstremister bliver morgendagens stuerene?I studiet:Mikkel Andersson, chefkonsulent LASøren Villemoes, journalist WeekendavisenNiels Jespersen, chefredaktør Pio

Udenrigsminister Lars Løkke Rasmussen er kommet med fornyet krav til palæstinenserne, hvis Palæstina skal blive en selvstændig stat. Som noget nyt er de danske krav uafhængige af, hvad Israel skulle mene og gøre. Samtidig har Frankrig, Storbritannien, Canada og Portugal netop anerkendt Palæstina som stat ved FN's generalforsamling. Bør Danmark gøre det samme? Er Løkkes krav den rigtige vej at gå? Er det en sejr for Hamas? Det er dagens P1 Debat. Medvirkende: Villy Søvndal, medlem af EU Parlamentet (SF). Henrik Frandsen, gruppeformand og udenrigsordfører (M). Fatih El-Abed, Dansk Palæstinesisk Venskabsforening. Sune Haugbøll, professor i mellemøststudier, RUC. Sarah Rapaport, dansk-israeler. Vært: Sebastian Johan Lund. Producer: Oliver Breum. Tilrettelægger: Clara Spies.

Inden for de sidste par dage har Frankrig, Storbritannien, Australien og Canada gjort det - anerkendt Palæstina som stat. I søndags lød det på udenrigsminister, Lars Løkke Rasmussen, at Danmark måske ville gøre det samme mandag. Men meldingen lød i stedet, at Danmark vil anerkende Palæstina som stat, når Palæstina lever op til nogle meget konkrete krav. Spørgsmålet er, om Danmarks 'nye' position ikke belønner Hamas for det brutale terrorangreb d. 7. oktober 2023? Vi tager diskussionen med formanden for Det Udenrigspolitiske Nævn, Christian Friis Bach. Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: Christian Friis Bach, udenrigsordfører for Venstre og formand for Det Udenrigspolitiske Nævn Journalist: Maria Asmine Dam Producer: Jens Marrot og Maria Asmine Dam Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakke See omnystudio.com/listener for privacy information.

Udenrigsminister Lars Løkke Rasmussen er kommet med fornyet krav til palæstinenserne, hvis Palæstina skal blive en selvstændig stat. Som noget nyt er de danske krav uafhængige af, hvad Israel skulle mene og gøre. Samtidig har Frankrig, Storbritannien, Canada og Portugal netop anerkendt Palæstina som stat ved FN's generalforsamling. Bør Danmark gøre det samme? Er Løkkes krav den rigtige vej at gå? Er det en sejr for Hamas? Det er dagens P1 Debat. Medvirkende: Villy Søvndal, medlem af EU Parlamentet (SF). Henrik Frandsen, gruppeformand og udenrigsordfører (M). Fatih El-Abed, Dansk Palæstinesisk Venskabsforening. Sune Haugbøll, professor i mellemøststudier, RUC. Sarah Rapaport, dansk-israeler. Vært: Sebastian Johan Lund. Producer: Oliver Breum. Tilrettelægger: Clara Spies.

Udenrigsminister Lars Løkke Rasmussen er kommet med fornyet krav til palæstinenserne, hvis Palæstina skal blive en selvstændig stat. Som noget nyt er de danske krav uafhængige af, hvad Israel skulle mene og gøre. Samtidig har Frankrig, Storbritannien, Canada og Portugal netop anerkendt Palæstina som stat ved FN's generalforsamling. Bør Danmark gøre det samme? Er Løkkes krav den rigtige vej at gå? Er det en sejr for Hamas? Det er dagens P1 Debat. Medvirkende: Villy Søvndal, medlem af EU Parlamentet (SF). Henrik Frandsen, gruppeformand og udenrigsordfører (M). Fatih El-Abed, Dansk Palæstinesisk Venskabsforening. Sune Haugbøll, professor i mellemøststudier, RUC. Sarah Rapaport, dansk-israeler. Vært: Sebastian Johan Lund. Producer: Oliver Breum. Tilrettelægger: Clara Spies.

Igår kväll sällade sig Frankrike till skaran av länder som erkänner staten Palestina. Under veckoslutet gjorde Storbritannien, Kanada, Australien och Portugal samma sak. Vilken betydelse har detta erkännande för möjligheterna till fred? Blir en tvåstatslösning mera sannolik, eller är erkännandet bara en symbolisk gest? Den tidigare mångåriga utrikesministern Erkki Tuomioja och Maria Leppäkari, som är landschef för Finska missionssällskapet i Israel, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Storbritannien, Australien, Canada og Portugal anerkender en palæstinensisk stat. Siden Doustdar er Novo-aktien steget 36 pct. Ifølge Christine Lagarde bør Danmark droppe bekymringer og bakke videre op om landets største selskab. Rekord i negative elpriser. Lundbecks missede milliardmulighed. Sprækker i det politiske blå sammenhold.   Vært: Trine Duvander (trine.duvander@borsen.dk)

(01:00): Storbritannien anerkender Palæstina som stat. Medvirkende: Morten Rønnelund, journalist på Radio IIII og dækker britiske forhold. (13:00): Estland slår på NATO-trumme efter russiske jagerfly i luftrummet. Medvirkende: Mikkel Runge Olesen, seniorforsker i udenrigspolitik og diplomati ved DIIS. (30:00): De Radikale vil give 15-årige stemmeret. Medvirkende: Anastasia Milthers, landsforperson for Radikal Ungdom. (39:00): Er ytringsfriheden i USA truet som aldrig før? Medvirkende: Derek Beach, professor ved Aarhus Universitet og ekspert i amerikansk politik. Værter: Anne Phillipsen og Nicolai DandanelSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!I veckans avsnitt talar vi om Unite the Kingdom – demonstrationen i London där uppåt 150 000 människor samlades bakom kraven på minskad invandring, gränskontroll och respekt för brittiska symboler. Vi går igenom varför händelsen så snabbt etiketterades i rubriker som ”extremhöger”/”far right” och hur just ordvalet formar publikens förståelse av både demonstration och motreaktion.Vi pratar också om yttrandefriheten i Storbritannien och om hur polisen allt oftare gör hembesök för att ”tillrättavisa” människor – inte efter våldsbrott, utan efter inlägg och åsikter. I praktiken handlar det ofta om kritik mot invandring, islam/islamism eller transfrågan. Vi går igenom hur den här logiken fungerar i vardagen: polis som ringer på, som ger alternativet att antingen be om ursäkt – eller att få följa med till stationen – och till och med förhandsutskick av informationsblad till personer som planerar att demonstrera.Som exempel på kulturens pris pratar vi om Graham Linehan – komikern och manusförfattaren bakom Father Ted och The IT Crowd – och hur hans offentliga ställningstaganden mot transrörelsens mest långtgående krav lett till år av avbokningar, trakasserier och konflikter med plattformar och myndigheter. Nu senast greps han av beväpnad polis. Brottet? Tre generellt formulerade tweets.Slutligen jämför vi med Sverige. Vi saknar mycket av den brittiska polisens praktik – men lagstiftningen ger redan förutsättningar för liknande mönster: en diskrimineringslagstiftning som kräver aktiva åtgärder för vissa grupper, och hetslagstiftning där domstolar markerat att majoritetsbefolkningen ”får tåla mer”. Resultatet blir i praktiken olika spelregler för olika identiteter – samma logik som driver two-tier policing i Storbritannien.Mejla gärna tankar och frågor till underallkritikpodd@gmail.comDela gärna avsnittet till i sociala medier, till dina vänner eller någon du tycker borde höra det. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt! Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

Den røde løber var rullet ud for Donald og Melania Trump, der var på deres andet statsbesøg i Storbritannien (som det første amerikanske præsidentpar nogensinde). Hvad kom der ud af besøget udover storslåede militærparader, høflige skåltaler og gallamiddag på Windsor-slottet? Og så er en række mennesker blevet fyret for at hylde mordet på højrefløjsaktivisten Charlie Kirk - eller tale kritisk om ham. Republikanerne kalder det konsekvens-kultur - er det en ny pendant til cancel culture? Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, nyhedsvært og tidl. korrespondent i Storbritannien Tinne Hjersing Knudsen, kulturkorrespondent Sandra Brovall og europakorrespondent Anna Gaarslev. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Den røde løber var rullet ud for Donald og Melania Trump, der var på deres andet statsbesøg i Storbritannien (som det første amerikanske præsidentpar nogensinde). Hvad kom der ud af besøget udover storslåede militærparader, høflige skåltaler og gallamiddag på Windsor-slottet? Og så er en række mennesker blevet fyret for at hylde mordet på højrefløjsaktivisten Charlie Kirk - eller tale kritisk om ham. Republikanerne kalder det konsekvens-kultur - er det en ny pendant til cancel culture? Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, nyhedsvært og tidl. korrespondent i Storbritannien Tinne Hjersing Knudsen, kulturkorrespondent Sandra Brovall og europakorrespondent Anna Gaarslev. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Förra helgen samlade den högerextrema aktivisten Tommy Robinson över hundratusen demonstranter i centrala London. Under parollen Unite the Kingdom marknadsfördes demonstrationen som en manifestation för yttrandefrihet men från scenen hördes både våldsbejakande tal och hets mot minoriteter - såväl som flera hyllningar till maga-influencern Charlie Kirk som brutalt mördats tidigare i veckan under ett öppet möte på ett universitetscampus i USA.  Hur ska vi förstå den enorma mobiliseringen i Storbritannien? Och hur försöker ytter- och extremhögern att dra nytta av mordet på Charlie Kirk? Gäst är Patrik Hermansson, reseacher på HOPE not Hate och Expos korrespondent i Storbritannien. Programledare: Anna Fröjd Läs mer: Patrik Hermansson: Reform UK:s framgångar eskalerar rasismen i brittisk politik (2025): https://expo.se/kommentar/reform-uks-framgangar-eskalerar-rasismen-i-brittisk-politik/  Joe Mulhall: Det finns inget legitimt i de högerextrema upploppen (2024): https://expo.se/kommentar/det-finns-inget-legitimt-i-de-hogerextrema-upploppen/  Högerextrema kravaller i Storbritannien – det här är bakgrunden (Anna Fröjd, 2024): https://expo.se/nyhet/hogerextrema-kravaller-i-storbritannien-det-har-ar-bakgrunden/  Studio Expo: De högerextrema upploppen i Storbritannien (2024): https://expo.se/podcasts/de-hogerextrema-upploppen-i-storbritannien/  Prorysk högerextremist i Sverige för att hjälpa koranbrännare (Glaad, Nilsson, 2024): https://expo.se/nyhet/prorysk-hogerextremist-i-sverige-for-att-hjalpa-koranbrannare/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Nyheterna Radio 14.00

Skyhögt tonläge efter mordet på högerdebattören Charlie Kirk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Presidentrådgivaren Stephen Miller lovar att använda alla statens resurser för att slå ut vänsterextema nätverk, vicepresident Vance vill ge sig på George Soros stiftelse och president Trump överväger att terrorstämpla den löst sammansatta rörelsen Antifa. Men vad vet vi så här långt om mannen som mördade högerdebattören Charlie Kirk? Är det vänstern som ligger bakom det politiska våldet i dagens USA och hur påverkas politiker och debattörer av den här sortens mord? Det pratar vi om i det här avsnittet av USA-podden.Hör också om Donald Trumps statsbesök i Storbritannien, där regeringen pressas av högernationalistiska demonstrationer, digitala hälsningar från Elon Musk och en egen brittisk Epsteinskandal.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, Roger Wilson, programledare P1 Kultur och Nina Benner, Sveriges Radios Londonkorrespondent.Programledare Sara Stenholm.Producent: Anna Roxvall.

Nu ser det ud til at det sker. Den længe ventede - og frygtede - israelske offensiv i Gaza City. Uddannelse på RUC bliver lukket efter sag om studerende fra Bangladesh. De helt fornemme planer er lagt, når præsident Trump besøger Storbritannien. Men hvad vil man have ud af at behandle Trump som en konge? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Mathias Sindberg, journalist, Information. Tess Ingram, talsperson for UNICEF og udsendt i Gaza City.

Sommaren 2025 sitter en gråhårig Roger Hallam i fängelse utanför London. Han är medgrundare av klimatrörelsen Extinction Rebellion och dömd för konspiration efter en klimataktion. Det fanns en tid då många såg klimataktivister som hjältar. Men nu har politiker i Storbritannien börjat prata om aktivisterna som terrorister – vad var det som hände? Programledare: Sabina Marmullakaj. Med DN:s klimatredaktör Peter Alestig. Producent: Linnéa Hjortstam.

Hvad er der sket i Gaza det seneste døgn? Hvorfor oplever studerende på Københavns Universitet et venstreorienteret ekkokammer? Og hvilke skygger hviler der over Trumps andet statsbesøg i Storbritannien? Dagens værter: Pernille Rudbæk og Bjarne Steensbeck.

Kalle Berg pratar om rapporteringen kring Vladimir Putins "bajsväska" – finns den och i så fall varför? Han pratar också om att Donald Trump blivit "kuppad" i Storbritannien där han är på statsbesök.Ina Lundström ägnar en god stund till att försöka syna Kalles enligt henne missriktade irritation mot hudvård, efter en nyhet om infrarött ljus. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om rapporteringen kring Vladimir Putins "bajsväska" – finns den och i så fall varför? Han berättar även om att Tindersvindlaren har gripits och om att Trump har blivit utsatt för en "kupp" i Storbritannien. Ina Lundström tar på sig lokalreporterhatten och rapporterar om Säve flygplats och ett bråk om "miljonprogramshus" i Örgryte. Sen ägnar hon en rejäl stund till att försöka syna Kalles enligt henne missriktade irritation mot hudvård. Dessutom: Oro för tacokedjan, udda kavaj/prydliga jeans och potatiskanoner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sådan her kan utilfredshed altså også se ud: Som tusinder og atter tusinder af små levende prikker, der – filmet fra luften af en drone – langsomt bevæger sig gennem Londons gader. 150.000 mennesker. Klemt tæt sammen og på vej gennem byen. Som en tyktflydende væske med britiske og engelske flag i hænderne. ”Send them home”, bliver der råbt. “Protect our kids” og “We want our country back”. Mens dronen flyver hen over byens tage, ser man menneskemængden fylde en lang gade fra husmur til husmur. Ligesom den næste gade. Og den næste igen; nogle steder breder den sig ud i de tilstødende gader, og hvor der er pladser, svulmer den op og fylder pludselig det hele. Det er meget utilfredshed samlet på ét sted. Men hvad demonstrerer de egentlig imod? Er det indvandringen? Islam? Eller tømmermændene oven på Brexit? Det spørger vi Politikens Europa-korrespondent Martin Bjørck om i dagens 'Du lytter til Politiken'. Vi hører gerne fra dig, skriv til: dulyttertilpolitiken@pol.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Försvarshögskolans Anders Ekholm om interna kritiken i IDF. Nya folkmordsanklagelsen mot Israel väger tungt, enligt folkrättsprofessor. Donald Trumps statsbesök väcker hopp om techinvesteringar i Storbritannien. Så ska svenska elevers läsförmåga stärkas. Och Nepals Gen Z-demonstranter valde ny premiärminister på Discord.

Mens Kina buldrer frem med billigere elbiler, ny teknologi og enorm produktionskraft, kæmper de tyske bilgiganter for at overleve. René Tønder, en af landets førende eksperter i det internationale bilmarked, kommer med sin dom: Er Audi, BMW, Mercedes eller VW bedst rustet til fremtiden? Den tyske bilindustri står i sin største krise i årtier. På biludstillingen i München præsenterede VW, BMW, Mercedes og Audi deres næste elbilgeneration, men spørgsmålet er, om det er nok, når kinesiske producenter vælter ind over Europa med en fart, tyskerne har svært ved at matche. I denne specialudgave af Bilradio vurderer brancheekspert, René Tønder, hvem der står stærkest - og hvem der er mest sårbar i stormløbet fra Kina. Sammen med værten, Christian Schacht, ser han nærmere på, om EU’s toldmure kan bremse angrebet, hvorfor Storbritannien og Norge kan blive kinesernes smutvej ind i Europa, og hvordan de kommende år kan afgøre, om tyskerne beholder deres plads i førerfeltet eller ryger helt ud af det. Hvis du vil vide, om Europa stadig har kontrol over bilindustriens fremtid, eller om slaget allerede er tabt, så er det her episoden, du skal høre. Værter: Christian Schacht og Jan Lang Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper RisgaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I veckans avsnitt delar vi vad som hänt i våra projekt den senaste tiden.Vi berättar om försäljningen av vår BTL i Leeds och oväntade hinder på vägen, vårt färdiga 11-beds HMO som nu fylls med hyresgäster, samt hur vi hanterade utmaningar med tandläkarkliniken.Vi vill också höra vad ni tycker om ett framtida event i Spanien, med padel och nätverkande.UndersökningVill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=57a85f086eTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Suezkrisen är konflikten som såg till att Storbritannien och Frankrike slutligen tappade greppet om sina kolonier i mellanöstern. Storbritannien och Frankrikes regeringar hade, sedan den egyptiske presidenten Gammal Abdel Nasser 1952 tillträde, irriterat sig på Nassers ökade inflytande och destabiliserande politik i mellanöstern.När Nasser beslutade att nationalisera Suezkanalbolaget för att finansiera ett dammbygge längs med Nilen fick dock de båda länderna nog och började planera för en militär intervention, men det skulle inte gå som de tänkt sig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Suezkrisen 1956-1957.Det var inte bara Storbritannien och Frankrike som involverade sig i den här konflikten. På båda sidor fanns supermakterna, som för ovanlighetens skull höll en gemensam linje och stödde Nasser. USA hade under en tid försökt närma sig Egypten och såg sig själva som dekoloniseringenspolitikens fanbärare.Det var således inte självklart att USA skulle stödja sina allierade Storbritannien och Frankrike i deras anspråk i mellanöstern. Sovjetunionen å andra sidan hade under Chrustjovs ledning samtidigt försökt närma sig mellanöstern för att lämna sin tidigare isolationistiska utrikespolitik. I Nasser såg Sovjetunionen en intressant partner som tycktes ha förmågan att pressa bort västerländska intressen i området, och såg då en möjlighet att använda Suezkrisen som hävstång för att hjälpa Nasser i detta.I slutändan var det dock Israel och FN:s agerande som skulle leda till att Storbritannien och Frankrike fick lämna Egypten och Suezkanalen med byxorna nere. Israel hade tagit på sig rollen att starta konflikten genom ett överraskningsanfall mot Sinaihalvön. Storbritannien och Frankrike skulle sedan använda detta anfall som förevändning för en intervention i området riktad mot Suezkanalen. Problemet var bara att Israels krigsmål var att slå ut den egyptiska militära förmågan, men när egypterna lyckades genomföra en snabbreträtt från Sinai och lämnat området åt Israel så såg man från Israels håll ingen anledning att fortsätta konflikten. När FN, under USA:s ledning, klubbade igenom en resolution om vapenvila så accepterade Israel denna.Detta drog undan mattan för den ”intervention” som britter och fransmän förespråkat. Plötsligt stod deras koloniala ambitioner i öppen dager.Krisen, om än kort, fick stor påverkan på framtida utveckling i området. Konflikten mellan Israel och Egypten kom inte till någon lösning, och skulle leda till ytterligare två stora krig under de kommande 20 åren. Storbritannien och Frankrike tappade sin prestige i mellanöstern, och snart vände sig stat efter stat mot sina tidigare styresmän. Sovjetunionen hade lyckats förödmjuka de gamla väststaterna och fick ökat inflytande i området i utbyte. För Frankrike och Israel blev konflikten också en katalysator för deras ambitioner att skaffa kärnvapen.Bild: Rök stiger upp från oljetankar bredvid Suezkanalen som drabbades under den första engelsk-franska attacken mot Port Said, 5 november 1956. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(02:00): Kommentator: Tommy Robinson-demo tager fat i reelt problem. Medvirkende: Morten Rønnelund, journalist og Storbritannien-kommentator på Radio IIII. (15:00): Kristendemokraternes landsformand skifter parti: Tror ikke længere på en fremtid for partiet. Medvirkende: Marianne Karlsmose, tidligere landsformand for Kristendemokraterne. (30:00): Danske efterretningsfolk afsløret i overvågningsdata Medvirkende: Andreas Wentoft, journalist på RADIO IIII. Værter: Mathias Wissing og Peter MarstalSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Usikkerheden stiger omkring, hvad den amerikanske centralbank egentlig bør gøre, også ud over det politiske pres, den er under. Der er også en vedvarende bekymring omkring de offentlige finanser, og det gælder i høj grad også i Storbritannien, hvor næste års budget er lidt af en gyser.

Frankrike och Storbritannien går i bräschen för en ny våg av tunga erkännanden av Palestina. Kan det pressa Israel att gå med på en tvåstatslösning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige var det första EU-landet som erkände staten Palestina. Året var 2014. Men det skulle dröja ett decennium innan fler EU-länder följde efter och i dag ser en ny våg av erkännanden ut att komma när FN:s generalförsamling möts i New York med start nionde september 2025.Israel reagerar starkt och i skuggan av kriget som pågår i Gaza tar den israeliska regeringen kontroversiella beslut om Västbanken – beslut som kan omöjliggöra den tvåstatslösning som många västländer nu pressar på för.Medverkande: Margot Wallström (S), tidigare bland annat Sveriges utrikesminister, Insaf Rezagui, doktor i internationell rätt vid universitetet Paris-Cité, Eugene Rogan, historieprofessor på University of Oxford, Isabell Schierenbeck, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Zahra Abed och Aleen Omar, sjuksköterskestudenter vid det amerikansk-arabiska universitetet i Birt Zeit på Västbanken, Dalal Iriqat, statsvetare och konfliktforskare vid universitetet i Birt Zeit, Nabil Amr, tidigare informationsminister vid den Palestinska myndigheten, Barakat, busschaufför Västbanken, Naef al Mati, BetlehemProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Cecilia Uddén och Johanna Sjöqvist HarlandProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

En 14-årig pige tilbød en sulten mand et stykke af sin pizza, og kort tid efter stod Storbritannien i brand. Tusindvis demonstrerer foran asylhoteller, og politikere taler om at afkoble Storbritannien fra menneskeretskonventionen. Berlingskes udenrigskorrespondent, Poul Høi, har skrevet historien om, hvordan en god gerning blev gnisten til vredens sommer. Oplæser: Frederik Riis-Jacobsen Producer: Caroline Toft Baunkjær Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi afliver først et ondsindet rygte og siger tillykke til den amerikanske præsident Donald Trump, der lever og er i fuld vigør. Konspirationsteoretikere på sociale medier hævdede ellers, at præsident var død i sidste uge. Det var han så ikke. Vi kigger også på de hastigt stigende boligpriser og diskuterer to nye boligudspil fra SF og Socialdemokratiet i København. Begge udspil vil reelt forværre føre til højere priser og forværre problemet. Hvad skal der til for at tøjle boligpriserne og give almindelige mennesker råd til en lejlighed? Svaret ligger måske i en helt ny økonomisk og politisk bevægelse, der spirer i USA, som kaldes aboundance, hvilket bedst kan oversættes til overflod. Til sidst diskuterer vi guldprisen, der banker i vejret og hastigt stigende renter i Europa. Er investorerne ved at gå i panik over de politiske kriser i Storbritannien og Frankrig? Og hvad skal man gøre som privat investor? I studiet: Magnus Barsøe og Mikael MilhøjSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Analytikere spekulerer i at Equinor og Ørsted skal fusionere. Tryg fyrer 180 medarbejdere. ATP leverer stort overskud efter kritik. Danske topchef mener erhvervslivet skal deltage i Gaza-debat. Danmark tæt på at købe krigsskibe af Storbritannien. Kraft Heinz vil splittes op igen - Buffett synes det er en dårlig idé. Vært: Lasse Ladefoged (lasse.ladefoged@borsen.dk)  

(03:00): Kommentator: Utilfredshed og demonstrationer i Storbritannien bør Danmark tage ved lære af. Medvirkende: Stefan K. Sløk-Madsen, fast kommentator ved Berlingske og er ph.d. og ekstern lektor ved CBS. (31:00): Formanden for retsudvalget vil have undersøgelse oven på Samsam-dom. Medvirkende: Steffen Larsen, formand for retsudvalget og medlem af folketinget for Liberal Alliance. (46:00): Skolelærer: Queer-aktivistiske lærere skal ikke være seksualundervisere. Medvirkende: Jesper W. Rasmussen, næstformand i Dansk Regnbueråd. Værter: Peter Marstal & Mathias WissingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I dag skal Brasiliens tidligere præsident, Jair Bolsonaro, for retten for anklager om kupforsøg. Anti-migrant-demonstrationer fylder gaderne i Storbritannien, men hvorfor lige nu? Søgninger på Navalnyjs biografi og 'Mein Kampf' kan nu føre til bødestraf i Rusland. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Kristian Almblad, DR's Sydamerika-korrespondent. Alberte Bove Rud, analytiker ved Tænketanken Europa.

Labours migrationspolitik möter motstånd. Jakob Forssmed: Gissléns kritik “slängig”. Flera journalister bland de döda efter attack i Gaza. Och tiotusentals kvinnor i Sverige kan behöva ta om cancertest. Programledare: Magnus Thorén.

En internationell ljunghedskonferens hålls för första gången i Sverige. Och på en nyinvigd slinga utanför Ystad fladdrar fjärilarna för fullt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...Programledare är Joacim Lindwall.

När den brittiska regeringen år 1917 utlovade ett nationellt judiskt hem i Palestina bestod befolkningen i området till 93 procent av araber. Löftet skulle vid staten Israels utropande 1948 innebära att 700 000 araber fördrevs från land de bebott i århundraden.Stora pogromer i Ryssland i slutet på 1800-talet ökade den judiska invandringen till det ottomanska Palestina. En invandring som på 1930-talet ledde till väpnade arabiska uppror i det då brittiska mandatet Palestina. I slutändan var det var en kamp om land mellan judiska sionister och arabiska nationalister som araberna förlorade.I den nymixade reprisen av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson är författare och tidigare diplomat som skrivit flera böcker om Mellersta Östern. Han är aktuell med boken Folket som inte fick finnas. Palestinierna historia.Israel-Palestina-konflikten har pågått ända sedan den brittiska regeringen lovade ett judiskt hemland i Palestina 1917, utan några större hänsyn till den existerande befolkningen i området.Den palestinska nationalismen väcktes till liv redan under den ottomanska perioden, av den stora judiska invandringen som tog fart i slutet på 1800-talet. Storbritannien kontrollerade Palestina militärt från år 1917 och som mandatmakt åren 1922–48. När britterna gav upp sitt mandat i Palestina efter andra världskriget kunde sionisterna genom diplomatiskt och politiskt arbete säkra FN:s generalförsamlings resolution 1947 om en judisk stat i Palestina.Sionismens främsta mål var uppfyllt när Israel utropades 14 maj 1948. I kriget som följde efter staten Israels utropande år 1948 fördrevs 700 000 araber efter en noga planerad plan och efter att Israel ockuperade Västbanken 1967 har folkrätten åsidosatts med en extensiv judisk bosättning på ockuperad mark.I dagens Israel har invånarna har olika rättigheter och skyldigheter beroende på sin etniska och religiösa bakgrund. Landets judiska befolkning är medborgare i en demokrati, araberna i Israel får delta i allmänna val men har inte samma rättigheter som judar, bosättarna på Västbanken har alla rättigheter men inga skyldigheter och slutligen utsätts palestinierna i de ockuperade områdena dagligen för övergrepp och lever i en rättslös och apartheidliknande tillvaro.Bild: Al-Naqba en palestinsk man 1948 i flyktinglägret Jaramana i Damaskus i Syrien. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Roten till inbördeskriget i Syrien – den koloniala efterbörden.Musik: Arabic Instrumental av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

13 augusti. Undervisningsmodellen “no excuses” har fått stor uppmärksamhet på senare år. Hur fungerar den egentligen och är den lösningen på problemen i svensk skola? Andreas Ericson intervjuar Linnea Lindquist, skoldebattör och rektor vid Husbyskolan, som precis besökt no excuses-skolor i Storbritannien.

Frankrike och Storbritannien öppnar för att erkänna Palestina. Och inom EU vill nu fler frysa unionens handelsavtal med Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige och Nederländerna hör till de EU-länder som nu vill frysa unionens handelsavtal med Israel för att sätta press. Trycket ökar nu på Israels vänner inom EU att ansluta sig till linjen, inte minst riktas blickarna mot Tyskland. Även regeringen i Berlin har de senaste veckorna skärpt tonen mot Israel, men hur långt man ska gå i konkreta åtgärder för att få till en vapenvila och få in mer nödhjälp i Gaza är en fråga som skapar friktion. Hör också om handelsöverenskommelsen mellan USA och EU. Vem var vinnare och vem var förlorare när Trump och von der Leyen skakade hand på golfklubben i Skottland? Och så pratar vi om hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställts inför en inrikespolitisk prövning som oroat EU.Medverkande: Tomas Hedman, sommarkorrespondent i Berlin. Pamela Taivassalo, sommarkorrespondent i London och Björn Gunér, sommarkorrespondent som bevakar Ukraina. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Inte ens två år har gått sedan Hamas korsade gränsen och massakrerade över 360 unga, och skadade många fler, på musikfestivalen Nova den 7 oktober 2023. De unga festivaldeltagarna utgjorde inget hot mot Gaza, Mycket har hänt sedan dess, men det är viktigt att påminna oss om vem som var angriparen och vilken sida som startade kriget. Om man inte minns det kan man inte förstå varför läget är som det är nu.Ändå tycks världen i dag ha tappat minnet av vem den verkliga angriparen är. På gatorna i Stockholm, London och Paris kräver demonstranter sanktioner mot Israel, och regeringar i Storbritannien, Frankrike och flera andra europeiska länder driver, mer eller mindre öppet, frågan om nya restriktioner och ensidiga krav på vapenvila – krav som Hamas glatt applåderar, eftersom de inte innehåller ett enda villkor för terrororganisationen själv. Varför villkorar man åtminstone inte vapenvilan med frisläppandet av all gisslan? Varför vill man inte sätta någon press på Hamas, utan bara på Israel?Ja, det är förståeligt att världen reagerar på lidandet i Gaza. Ingen civiliserad människa ser på barns död utan att känna sorg och vrede. Men i upprördheten riskerar vi att glömma att Hamas är en rörelse som öppet ­deklarerar att dess mål är Israels utplåning och som firar martyrdöd medan dess ledare bor i lyx i Doha. För det finns en skillnad på att å ena sidan döda en fiende i krig och å andra sidan att fokusera på “mjuka mål” för att maximera antalet döda, och att synbarligen njuta av lemlästandet, skylta med våldtäkterna av kvinnor, och bli euforisk av att utföra det mest barbariska.En som inte har glömt vad som faktiskt hände den 7 oktober är dagens gäst, Eitan Carlquist – svensk-israel som befann sig på Nova-festivalen morgonen den 7 oktober. Han beskriver i intervjun hur han fick springa för livet genom kulregnet när Hamas-terrorister sköt, raketer landade och de stängde av alla flyktvägar. Det är en gripande berättelse, och jag tror att den är extra viktig just nu när så många gör allt de kan för att glömma varför kriget ens pågår. Men oavsett hur man ställer sig till Israels agerande just nu påminner Eitan om varför många israeler ser annorlunda på kriget än vad många i väst gör. Och varför vi inte får glömma vad de kämpar mot.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe