Podcasts about storbritannien

To partiledere skal mødes i retten i dag i en injuriesag. Morten Messerschmidt vs. Martin Lidegaard. Men måske står de begge til at vinde uanset udfaldet. Er Donald Trump ved at løsne båndene til Sydkorea? Præsidenten er træt af de to nationers fælles militærøvelser. Også selvom de troligt har fundet sted i syv årtier som bevis på deres historiske bånd. Plagiatsag eller hetz? Den britiske professor Jason Ardays tragiske historie har sat gang i en betændt debat om racisme og DEI i Storbritannien. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Rikke Gjøl Mansø, politisk journalist og analytiker, DR. Morten Rønnelund, journalist og Storbritannien-kommentator.

Sverige är idag en del av Natos och Frankrikes strategi för kärnvapenavskräckning. Vad innebär det för oss... egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa visar upp sina kärnvapenförmågor som ett svar på ryska hot och USA:s ökade ointresse. Konflikts reportrar ger sig ut på en resa till Västeuropas två kärnvapennationer Frankrike och Storbritannien. Vi rör oss bland toppolitiker i Paris medan kärnvapenkapabla Rafale-stridsflybland dundrar över staden. Och tar oss längst in i en skotsk fjord där Storbritanniens kärnvapenflotta finns. Medverkande: Catherine Vautrin, Frankrikes försvarsminister, Pål Jonsson, Sveriges försvarsminister, överste Edward Hallenborg som fram till nyligen jobbat med kärnvapenavskräckning på Försvarshögkvarterets strategienhet, Julie Decarpentrie, forskare med kärnvapenfokus vid Försvarshögskolan, Darya Dolzikova, analytiker och kärnvapenexpert vid institutet RUSI i Storbritannien, David Kelley, pensionerad IT-ingenjör i Glasgow, Isabel Lindsey, 82-årig brittisk tidigare politiker för Scottish National Party och anti-kärnvapenaktivist, Cara McKee, skotsk miljöpartistisk politiker, Paul McLennan, skotsk tidigare minister för nationalistpartiet SNP som samordnar de skotska partierna i kampen mot kärnvapen på skotsk mark mflAvsnittet görs av: Anja Sahlberg och Ulrika Bergqvistanja.sahlberg@sr.se ulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Calle Hedlund

Karl Jansson och Tove Stenström pratar om sommarriksdagens omröstning om straffrabatten och hur Tesla krånglade sig ur IF Metalls strejk. Dessutom blir det snack om en kvinna med ett sanslöst lugn, en stor hårboll och det något parodiska valet i Storbritannien, bland annat.Nyhetsshowen är en podd från Göteborgs-Posten. Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Victor Linnér och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bråket mellan Tesla och IF Metall har fått ett slut. Fackförbundet har strejkat i nästan tre år mot Elon Musks företag och kämpat för att få till ett kollektivavtal, men igår meddelade IF Metall att de avbryter strejken. Tesla ska nämligen ha köpt ut de strejkande medlemmarna.Lite senare pratar vi om en annan strid som avslutats – det uppmärksammade fyllnadsvalet i Storbritannien. Huvudmotståndarna var Reform UK-ledaren Nigel Farage och en soptunna a.k.a. Count Binface.

Ambedkar föds 1891 in i en dalitfamilj, i en tid då kast och föreställningar om renhet och orenhet styr människors liv. Trots återkommande förnedringar tar han sig vidare genom utbildning, först i Indien och sedan till universitet i USA och Storbritannien. Där möter han idéer om demokrati, rättigheter och jämlikhet. När Indien närmar sig självständighet blir Ambedkar en viktig röst för de människor som länge hållits utanför både politiken och samhället. Bearbetad version av ett program från 2025.

Kan et ansigt af skrald ryste Nigel Farage? Tidligere på sommeren udløste den britiske politiker selv et nyvalg, som skal understrege opbakningen til ham, men måske ender en komiker med at mudre billedet. Har statsministeren overbevist oppositionen om, at regeringen har en stram udlændingepolitik? Da der tirsdag var debat i Folketinget, var det tilsyneladende hendes og Socialdemokratiets fornemmeste opgave. Hvor kan svenske børnesoldater ende med at afsone? De svenske politikere skal stemme om at sænke den kriminelle lavalder, og DRs korrespondent har besøgt et fængsel, der er indrettet til at tage imod de helt unge lovbrydere. Vært: Amalie Schroll Munk og Adrian Busk. Medvirkende: Morten Rønnelund, journalist og Storbritannien-kommentator. Pia Glud Munksgaard, politisk analytiker og vært på 'Magten', DR. Per Bang Thomsen, korrespondent i Norden og Østersøen, DR.

Hvordan opstår en bevægelse uden én eller flere tydelige lederskikkelser? Krimiland tager et hop tilbage i tiden til Storbritannien i 70'erne, hvor David Myatt lægger de første sten til den esoteriske tankegang, som O9A og andre lignende netværk står på skuldrene af. Vi ser på manualen til at blive et “sinister” og okkult medlem gennem syv trin. Hør også om drabene på Bibaa Henry og Nicole Smallman i det nordlige London, samt nyere angreb i Sverige, der involverede helt unge drenge. Gæst: Johan Wizan. Vært: Signe Frederikke Pedersen. I redaktionen: Oliver Pirchert. Redaktør og klip: Mads Petter Kühnel. Musik: Leo Peter Larsen. Produceret af MonoMono for Radio IIII. Der er brugt klip fra: Sky News, Expressen, The Evaluator.See omnystudio.com/listener for privacy information.

(03:00): Hvorfor er det dårligt at være en 12-tals dreng/pige i dansk politik? Medvirkende: Jesper Olsen, ekstern lektor i offentlig ret på Københavns Universitet, medlem af EU-kommissionens antikorruptions netværk og tidligere formand for Transparency International Danmark. (12:00): Kan man forbyde Hizb ut-Tahrir, fordi Storbritannien siger, det er en terrororganisation? Medvirkende: Tore Refslund Hamming, Terrorforsker og efterretningsspecialist. (33:00): Hvorfor demonstreres der foran Termas hovedkvarter? Medvirkende: Jesper Ottosen, journalist på TV2 Østjylland. Værter: Mathias Wissing og Anne Phillipsen See omnystudio.com/listener for privacy information.

Andrew og Tristan Tate er igen blevet anholdt - og igen sigtet for rufferi, menneskehandel og voldtægt. Nu ønsker Storbritannien brødrene udleveret fra USA, men de nægter sig skyldige. Bliver det her enden for internettets mest profilerede ultramaskulinister? Det spørger vi fagkonsulent i Center for Digital Pædagogik, Sandra Halskov, om. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 4. august 2026.

Idag är USA en global supermakt, och så har det varit ända sedan andra världskrigets slut. Det är ingen överdrift att beteckna presidenten i Vita huset som jordens mäktigaste man. Annat var det i mitten av 1700-talet: då existerade inte USA, och den politiska konstruktion som sedan skulle bli en världsmakt utgjordes av några sinsemellan fristående brittiska kolonier vid den nordamerikanska östkusten.Så sent som 1763 framstod Storbritannien som den stora segraren i kampen om Nordamerika, men redan ett decennium senare bröt det koloniala imperiet samman i ett utdraget krig, i vilket kolonisterna reste upprorsfanan under män som George Washington och Thomas Jefferson. Till en början hade Storbritannien alla trumf på hand: de såg till att kolonisternas slavar gjorde uppror, de fick den nordamerikanska urbefolkningen på sin sida, och de hade betydligt bättre arméer till sitt förfogande, med gott om tyska legosoldater.Men sedan hände något: kolonisterna lyckades förvandla upproret till ett världskrig, i vilket Frankrike och Spanien öppet allierade sig med dem, och i vilket mängder av stater – såväl Ryssland och Sverige som Osmanska riket och Bägge Sicilierna – uttryckligen motsatte sig den brittiska flottan och dess metoder för att kontrollera världshaven. Och därmed öppnades vägen till grundandet av en helt ny stat: United States of America.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om nordamerikanska frihetskriget – varför det bröt ut och hur det utkämpades.Bildtext: Delaware-regementet i slaget vid Long Island den 27 augusti 1776, en tidig och avgörande drabbning under USA:s frihetskrig som tvingade Washingtons armé till reträtt från New York. Målning: Domenick D'Andrea. Public domain, via Flickr (National Guard Bureau).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Europas kanoner tystnade efter Napoleonkrigen riktades de västerländska stormakternas hunger österut. Storbritannien behärskade haven, USA pressade sig fram mot Stilla havet – och Kina och Japan stod i vägen för den nya imperiala världsordningen. De ville inte öppna sina marknader, inte underkasta sig främmande handelskrav och inte låta sig styras av västerländska intressen. Svaret blev militärt tvång.I Kina tog konfrontationen formen av opiumkrigen – två krig på 1800-talet där Storbritannien, senare med stöd av Frankrike, tvingade Qingdynastin att acceptera opiumhandel, öppna hamnar och ge västmakterna långtgående handelsrättigheter. Det var början på en förnedrande epok av ojämlika fördrag, utländskt inflytande och inre kriser. I Japan blev trycket ett annat men lika omvälvande: amerikanska örlogsfartyg bröt landets isolering och tvingade fram öppningen mot väst.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden skildras hur smuggling, kanonbåtsdiplomati och modern vapenteknologi bröt upp Östasiens gamla maktordningar. Kina förödmjukades och försvagades, medan Japan svarade med att omforma hela sin samhällsordning – för att snart själv träda fram som en aggressiv militärstat med imperiala ambitioner. Ur dessa våldsamma möten mellan öst och väst föddes konflikter och maktförskjutningar som skulle prägla hela 1900-talets historia.Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.Bild: Det 98:e fotregimentet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Repris från 3 mars 2025Idag gästas vi av Gunilla Herolf. Vi diskuterar USA:s förändrade tonläge, Europas säkerhet och Ukrainas framtid – samt hur Nato, EU och politiska skiften kan påverka maktbalansen.Gunilla Herolf är fil dr i statsvetenskap vid Stockholms universitet och associerad seniorforskare till Utrikespolitiska institutet. Hennes forskningsområden är europeisk integration, europeiskt säkerhetspolitiskt samarbete med tonvikt på Frankrike, Storbritannien och Tyskland, EU och Nato, nordisk säkerhet samt transatlantiska relationer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens sjätte största ekonomiI veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han.Beskrivs som “mjuk vänster””Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos.Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”. Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexitEnligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU. Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage.Relationen med Sverige”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium. ”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det har varit stormiga år i den brittiska politiken. På tio år har Storbritannien bytt premiärminister sju gånger. Nu har Andy Burnham utsetts till ny premiärminister. Vem är han? Och kan han skapa lugn i politiken? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets utrikeskorrespondent i London Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: BBC Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Der var 1..2..3..4.. oooog nu 7 britiske premierminister på lidt over 10 år. Labours Andy Burnham overtager sædet efter Kier Starmer sad der i godt to år. Burnham vil flytte magten ud af London, gøre hverdagen billigere og give briterne håbet tilbage. Men har han faktisk løsningerne? Hvordan ser fremtiden reelt ud for UK? Og er de mange premierministre endnu et tegn på, at de gamle magt partier taber mere og mere til højrefløjen? Har højrefløjen i virkeligheden de svar, som flere europæiske borgere søger? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Thomas Rohden, politisk ordfører, Radikale Venstre Frederikke Ingemann, ph.d. og international analytiker Martin Henriksen, tidl. MF'er for Dansk Folkeparti og fhv. formand for Nye Borgerlige Sinne Conan, europapolitisk direktør, FinansDanmark, næstformand, Europabevægelsen Morten Rønnelund, storbritanniens-kommentator Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Vilhelm Juhler Kjær

Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.Foto: Gabriella ErikssonBild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter ett brutalt knivdåd börjar en attacklista spridas i chattgrupper. I Belfast går maskerade män mot hus där invandrare bor. Med sig har de molotovcocktails. Snart brinner bilar, butiker och bostadshus. Den gamla konflikten mellan protestanter och katoliker verkar ha fått en ny måltavla – vad är det som händer i Nordirland?Av Mårten Trofast. Gäst Sandra Stiskalo, DN:s korrespondent i Storbritannien.

När Kate Evans från Storbritannien bara var sju år gav hon ett löfte som kom att bestämma riktningen för hennes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i november 2025. Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt.Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar.Programledare: Sara SällströmProducent: Lars Broström

Det medeltida slottet Colditz utanför Leipzig blev under andra världskriget ett krigsfångeläger för allierade officerare som var flyktbenägna eller ”tyskfientliga”. På Colditz blev flyktförsök en avancerad sport där de olika nationerna tävlade mot varandra. Flykt och flyktplaner upprätthöll moralen hos de uttråkade officerarna. Fångarna gjorde allt för att driva med sina tyska fångvaktare, men med tiden växte en ömsesidig respekt fram mellan dem.Läger Oflag IV-C, ett mikrokosmos av samhällena som officerarna kom ifrån. Det brittiska klassystemet präglade tillvaron hos de brittiska officerarna och fransmännen var uttalat antisemitiska.I detta avsnitta av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Ben Macintyre om krigsfångelägret Colditz. Han är aktuell med boken Colditz - Flykten från nazisternas fängelse. Samtalet är på engelska.I Colditz hamnade allierade officerare som försökt fly från vanliga krigsfångeläger eller som uppfattades som ”tyskfientlige”. Eftersom fångarna var officerare hade de särskilda privilegier i enlighet med Genevekonventionen. De kunde skriva hem och mottaga paket hemifrån – något som utnyttjades för att skicka hem kodade meddelanden och motta dold flyktutrustning. Om det var svårt att fly, var det nästan omöjligt att ta sig hela vägen till det neutrala Schweitz.Flyktförsöken var många men bara ett mindre antal officerare lyckades ta sig hela vägen hem. Åren i Colditz upplevde allt från ganska spontana flyktförsök till mycket avancerade tunnelbyggen lyckades eller avslöjades. Den tyska säkerhetschefen Eggers, en skollärare som hade bott i Storbritannien före kriget, var en respektingivande motståndare, men också en motståndare som respekterade de allierade officerarna.För de brittiska officerarna från överklassen blev Colditz som en förlängning av deras internatskoletid. Här förekom också rasistisk färgad mobbing mot den indiske läkaren Birendranath Mazumdar. Andra i persongalleriet var USA:s äldste fallskärmsjägare och minst framgångsrike agent Florimond Duke. Pat Reid kom att skriva mycket populära memoarer om sin tid i lägret och han utvecklade till och med ett brädspel om Colditz. Han satte bilden av ett hurtiga gentlemen som gjorde allt för att fly. Men många mådde psykiskt dåligt i lägret och några återhämtade sig aldrig från sina erfarenheter.Även särskilt prominenta krigsfångar som tillhörde brittiska kungafamiljen, högadeln eller var avlägsna släktningar till den brittiske premiärministern Winston Churchill fick en särskild avdelning. De behandlades bättre, men var i någon mån en gisslan utifall tredje riket skulle falla.Bild: Colditz slott i april 1945; foto taget av en soldat från den amerikanska armén.Omslagsbild: Fångade franska officerare på gården till Oflag IV. Den ursprungliga uppladdningsanvändaren var Alkivar på engelska WikipediaMusik: Minneapolis Bump av Humans Win, Storyblock AudioLyssna också på Främmande soldater i Sverige under andra världskriget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magge sprutade vatten på Linda Bengtzing, ekorrar som vapear och rage mot telefonförsäljare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Magges gua sha är äntligen återfunnen. Nya twisten på "ro". Karlskrona skärgårdsfest är vidare i Stadsfestkampen. Idag: Åmåls Bluesfest VS Grillnatta i Bollnäs. P3 Nyheters Agnes Cohn om att artisten Lizzos nya album floppar helt och hur man klär sig proffsigt på jobbet. Att bli spammad av telefonförsäljare. The Locals chefredaktör James Savage om röran i Storbritannien och Nigel Farages enda motståndare - soptunnan. Branne har shorts på sig idag. Varför kan killar kan inte vara i direkt solljus? Självskanningen ska bort. Magge sprutade vatten i ansiktet på Linda Bengtzing. Agnes ikon-hål: att vilja ha en rival. Världens mest högljudda man. Djur som följer våra lagar och regler. Ekorrar som vapear. Rihannas comeback på scen. Vi har sommarens stora vits-off i studion med Jonatan Unge och han berättar om sitt dykäventyr och om när han var lemuransvarig på Skansen.Tidpunkter i avsnittet:11:07 Nyhetsfördjupning: Sångerskan Lizzos nya album floppar15:43 Nigel Farages enda motståndare - soptunnan39:37 Nyhetsfördjupning: Proffsig klädsel på jobbet56:54 Agnes ikon-hål01:09:22 Jonatan Unge - Sommarens stora vits-offKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: Margret Atladottir och Branne Pavlovic.

Det är Måndag! Armann, Petrina och Jofi snackar om det som hänt i veckan. Till exempel att Armann insett att han är en skithög och vill be om ursäkt efter förra veckan, treåringen som låste ut sina föräldrar på balkongen, Petrinas konsertupplevelse på Strawberry Arena, Norges uttåg ur VM, det mystiska dödsfallet i Storbritannien där en politiker mördats av en vampyrjägare, dödsfallet i USA med den konservativa sassy politikern med tjejnamn, den senaste livsfarliga ungdomstrenden i norra Västmanland och säkert nåt annat. I det patreonexklusiva svarar vi dessutom på frågor från lyssnare där vi ger boktips men konstaterar också att vi knappt är läskunniga. Världens ballaste ståuppklubb ligger i Malmö och heter Under Jord! Vårsäsongen är avslutad, men du kan och bör ändå besöka underjord.nu för att ha koll på läget! Den 15 juli ståuppar hela Måndagsgänget, alltså Armann, Jofi och Petrina, på Ölhallen i Karlshamn! Biljett köper du på https://billetto.se/en/e/standup-olhallen-biljetter-1910608 Nu i sommar kan och bör du gå på SOMRIG STÅUPP PÅ CIRKUS onsdag 22 juli, på den mycket somriga scenen som är tältet på Grand Cirkus Hotel i Malmö. Biljett dit hittar du på https://billetto.se/e/somrig-staupp-pa-cirkus-onsdag-22-juli-malmo-biljetter-1958789 Håll koll på grejer Petrina gör på http://petrina.se Glöm inte att ställa en fråga om precis vad som helst som vi besvarar i podden bara för er patrons. Detta gör du här: https://www.patreon.com/posts/151373721 Bli patron på https://www.patreon.com/mandag så får du tillgång till massa exklusivt material och stöttar en jävligt ball podd.

Under andra hälften av 1700-talet förändrade människan grundbetingelserna för sin existens och sitt samhälle. Förändringen skedde på ett sätt, och med konsekvenser, som endast kan jämföras med introduktionen av jordbruk under yngre stenålder. Med början i England och Skottland tog våra förfäder ett stort och avgörande kliv in i industrialismens era. Vi vände den gamla världen ryggen och inträdde i nutiden.Industriella revolutionen i Storbritannien är en av de mest genomanalyserade och omdiskuterade händelserna i världshistorien, och det med rätta. Det var på en och samma gång en halsbrytande hastig förändring av produktionsmetoder och brutalast möjliga omvandling av mänskliga levnadsvillkor. Men varför skedde allt detta just på 1760-talet och 1770-talet, och varför just i Storbritannien? Varför inte i Kina på 1200-talet eller i Italien på 1600-talet? (Tekniskt sett hade det varit fullt möjligt.) Varför inleddes utvecklingen just inom textilbranschen, med arbetsbesparande maskiner för bomullsspinnare? Vilka entreprenörer och uppfinnare gick i spetsen? Frågorna är många, och för att få svar måste vi lära känna män som James Hargreaves, Richard Arkwright, Samuel Crompton och James Watt – uppfinnare som förvisso inte är på allas läppar idag, men som tog initiativ som bröt upp dörren till nutiden.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om industriella revolutionens begynnelseskede.Bildtext: Mekaniska vävstolar i arbete i Storbritannien 1835 – en central teknik i bomullsindustrins genombrott under industrialiseringen, som förändrade produktionstakt, arbetsvillkor och stadsliv. Illustration av T. Allom, gravyr av J. Tingle. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Masha og bjørnen er en tegnefilm om en energisk pige, der bliver venner med en tidligere cirkusbjørn. Men spørger man en række politikere i Storbritannien, er serien russisk propaganda. Ruslandskender Charlotte Flindt Pedersen har set den og fortæller, om hun er enig. Senere forklarer en ekspert i seksualhistorie, hvorfor der er flere tildækkede bryster i det danske sommerland. Gæster: Charlotte Flindt Pedersen, ruslandskender og tidligere direktør i Det Udenrigspolitiske Selskab David Holt Olsen, historiker og direktør, Industrimuseet i Horsens Mette Byriel-Thygesen ; museumsinspektør på Nationalmuseet med speciale i køn- og seksualhistorie Brian Benjamin Hansen, forsker ved VIA University College i feltet kunst, filosofi, psykoanalyse Vært: Louise Reumert Producer: Nanna van Toornburg Redaktør: Lasse Lauridsen

Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Podden publiceras lördagar 08.00. Skriv en fråga till programmet: fraga@andersochmans.se Prenumerera och slipp reklam: fragaandersochmans.supercast.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I flera sändningar i Ekot igår kväll sas att åtalen mot makarna Huovinen hade avskrivits i brist på bevis. Rätt är att de båda aldrig åtalades.

Efter bare to år i Downing Street trækker Keir Starmer sig. Den britiske premierminister-post er blevet som en rodeotyr, der smider selv de mest ivrige og håbefulde ledere af. Men arvtageren til den udskældte post står efter alt at dømme allerede klar. Han hedder Andy Burnham og spørgsmålet er, om han har bedre odds end sine forgængere? I dagens Genstart fortæller vært på TV-avisen og tidligere Storbritannien-korrespondent Tinne Hjersing Knudsen om nationen, der måske er blevet umulig at lede. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 25. juni 2026.

Kulturråd Elin Norqvist: Håller på att förlora sin position som kulturland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått 10 år sedan det brittiska folket röstade sig ut ur EU. Hur har det drabbat kulturutövare i Storbritannien? Har den brittiska kulturens status förändrats? Vart är den på väg? P1 Kultur bjuder in Elin Norqvist, kulturråd i London, för att prata om den brittiska kulturens nutid och framtid.Programledare Saman Bakhtiari.

I ugens Radio Information tegner vi et portræt af Labours nye håb og Storbritanniens mulige næste premierminister, Andy Burnham. Vi dykker også ned i den svære debat om aktiv dødshjælp efter Preisler-sagen, og så fælder vi dom over finalesæsonen af 'The Bear'.   Keir Starmer er fortid, Storbritannien skal have sin syvende premierminister på bare ti år, og alt tyder lige nu på, at det bliver Manchesters borgmester, Andy Burnham, også kendt som King of the North. Håbet er, at han kan vinde de tabte arbejderklassevælgere tilbage for Labour og dæmme op for protestbølgen fra Nigel Farage og hans højrefløjsparti, UK Reform. Men hvem er den 56-årige Burnham, der ifølge The Independent klæder sig som en »far, der styrer grillen« og slår sig op som folkets mand? Hvad er det, han politisk kan tilbyde briterne, som Starmer ikke kunne? Og hvad er det for et Storbritannien, han arver? Mathias Sindberg tegner et portræt af manden, der skal forsøge at redde Labour og samle et splittet Storbritannien. Har man pligt til at forhindre et andet menneske i at tage sit eget liv? Det er spørgsmålet, som står tilbage, efter at ni familiemedlemmer til filmproducent Ebbe Preisler er blevet sigtet for ikke at gribe ind, da han i 2025 valgte at dø for egen hånd. Samtidig har sagen genåbnet en større, principiel debat om aktiv dødshjælp: Et flertal af danskerne er for, men eksperterne advarer mod en glidebane, og internt i regeringen er der også uenighed. Sammen med Louise Schou Drivsholm dykker vi ned i den svære debat set i lyset af Preisler-sagen. Har du selvmordstanker? Kontakt Livslinien på livslinien.dk eller telefon 70 201 201, hvis du har brug for hjælp. Ring 1-1-2, hvis situationen er livstruende. Og endelig får vi også tid til at tale om den femte og sidste sæson af det komiske kokkedrama The Bear, som ifølge vores anmelder heldigvis slutter på samme høje niveau, som serien startede. Nok har kvaliteten været svingende undervejs, men som seer bliver man belønnet for at have holdt fast. Hør Lone Nikolajsen levere et animeret forsvar for »den ikke helt vildt gode fortsættelse af noget rigtig godt«.

Var Italiens premierminister Georgia Meloni helt vild for at få taget et billede med Donald Trump under seneste G7-topmøde? Det er de to verdensledere meget uenige om - lige som de heller ikke er enige om håndteringen af krigen i Iran. Vi kommer også forbi Storbritannien, der nu skal have sin premierminister nummer syv på 10 år - og den algesuppe, der plager Washington D.C. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, USA-journalist Lasse Engelbrecht og vært og tidligere USA-korrespondent Philip Khokhar. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Var Italiens premierminister Georgia Meloni helt vild for at få taget et billede med Donald Trump under seneste G7-topmøde? Det er de to verdensledere meget uenige om - lige som de heller ikke er enige om håndteringen af krigen i Iran. Vi kommer også forbi Storbritannien, der nu skal have sin premierminister nummer syv på 10 år - og den algesuppe, der plager Washington D.C. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, USA-journalist Lasse Engelbrecht og vært og tidligere USA-korrespondent Philip Khokhar. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Det fransk-indianska kriget inleddes med en rad brittiska motgångar. Den 9 juli 1755 marscherade general Edward Braddock med kolonner genom Pennsylvanias skogar mot Fort Duquesne. Men europeisk ordning, artilleri och drill var självmord i kriget där motståndarna gömde sig bakom träd.Men nederlaget vid Monongahela blev en vändpunkt. Under de följande åren tvingades britterna lära om, tänka större och samordna sin krigföring med flottan och sin ekonomiska uthållighet. När kriget var över hade Frankrike i praktiken förlorat sin ställning som kolonial stormakt på Nordamerikas fastland.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om det fransk-indianska kriget i Nordamerika, en konflikt som globalt blev känd som sjuårskriget. Här samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia med särskild inriktning på historisk geografi vid Stockholms universitet.Krigets djupaste drivkraft låg i kolonisternas territoriella expansion. Under 1700-talet växte befolkningen snabbt och marktrycket ökade längs Atlantkusten. När jorden utarmades och framtidshoppet riktades västerut framstod Ohiolandet som en bördig ”vildmark” att ta i bruk, även om området redan var befolkat och politiskt organiserat av flera urfolksnationer. Den koloniala hungern krockade med Frankrikes defensiva strategi.De tretton brittiska kolonierna var demografiskt starka men politiskt splittrade och utan enhetlig militär organisation. För London var kolonierna framför allt merkantila tillgångar som skulle leverera råvaror och konsumera brittiska industriprodukter, och när hotet från Frankrike växte tvingades Storbritannien för första gången i större skala skicka betydande reguljära styrkor till kontinenten.Nya Frankrike hade en annan karaktär: demografiskt svagare men mer centraliserat och militariserat. Fransmännen byggde ett nätverk av fort och handelsstationer som band samman Kanada med Louisiana längs flodsystemen, och för att kompensera sin numerära underlägsenhet knöt den franska kolonialledningen djupa diplomatiska och kommersiella relationer med regionens urfolksnationer.År 1758 vände krigslyckan när britterna erövrade Louisbourg, följt av Québec 1759 och Montréal 1760. Parisfreden 1763 bekräftade den nya ordningen, där Frankrike avstod Kanada till Storbritannien, vilket i sin tur bidrog till de långsiktiga förutsättningarna för Kanadas tvåspråkiga och tvåkulturella utvecklingslinjer.Kriget förändrade också kolonisternas självbild. De hade sett att brittiska reguljära styrkor kunde besegras, och de hade själva fått erfarenhet av samordning, mobilisering och krigsekonomi. När London efteråt försökte hantera krigets kostnader genom skatter och hårdare imperiekontroll, och samtidigt försökte begränsa expansionen västerut, reagerade allt fler kolonister inte som tacksamma undersåtar utan som medborgare vars rättigheter kränktes. Kriget som utkämpades för att säkra imperiet bidrog därmed till att skapa en ny nation.Bildtext: George Washington till häst under slaget vid Monongahela (1755), där han som ung officer i Braddocks expedition blev känd för sitt mod och sin kyla i strid—en erfarenhet som bidrog till hans senare militära och politiska auktoritet. Målning av Jacques Auguste Regnier, 1834. Public domain, via Library of Congress / Wikimedia Commons.Musik: ”Three Little Drummers” ur ”George Washington Show”, framfört av The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps (inspelat 19 april 2011). Stycket anknyter till amerikansk militärmusikalisk tradition från 1700-talet. Foto/ljud: The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det fransk-indianska kriget i Nordamerika (1754–1763), mellan de två kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike, startade med en lokal gränskonflikt i Ohiodalen i Nordamerika och växte till ett imperiekrig som i praktiken raderade ut Nya Frankrike från kartan.Storbritanniens framgångar blev samtidigt fröet till koloniernas frigörelse från den brittiska kronan. Snart skulle kolonisterna vänd vapnen mot moderlandets trupper. Kriget hade svetsat samman de brittiska kolonierna och gav dem ett ökat självförtroende.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om det fransk-indianska kriget i Nordamerika – en konflikt som globalt blev känd som Sjuårskriget. Här samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia med särskild inriktning på historisk geografi vid Stockholms universitet.Sjuårskriget (1756–1763) var ett globalt krig som utkämpades i Europa, Indien, Amerika och till sjöss. I Nordamerika stred Storbritannien och Frankrike – tillsammans med olika urfolksnationer som allierade – om överhöghet i det som i efterhand ofta kallas det fransk-indianska kriget (1754–1763).Det brittiska Nordamerika bestod i mitten av 1700-talet av tretton kolonier med skilda ursprung, styrelseformer och ekonomiska profiler under den brittiska kronan. För de tretton kolonierna innebar konflikten en förskjutning: från ett djupt beroende av moderlandets militära beskydd till en växande insikt om den egna styrkan – och om gemensamma koloniala intressen. För fransmännen betydde krigets utgång slutet för Nya Frankrike, och för urfolken försvann i stor utsträckning möjligheten att spela ut kolonialmakterna mot varandra.I början av kriget besegrade fransmännen, med stöd av kanadensisk milis och urfolksallierade, flera brittiska attacker och erövrade ett antal brittiska fort. Urfolken var starka regionala maktaktörer – inte passiva offer eller enkla bundsförvanter. Samtidigt var de splittrade av egna konflikter och ställdes mot kolonialmakter vars befolkning, ekonomi och territoriella expansion till slut blev övermäktiga.Bild: Handkolorerat träsnitt som visar det franska lägret vid Great Meadows som anfölls av George Washingtons styrkor från Fort Necessity under inledningen av det fransk-indiska kriget 1754. Bild: Raymond K. Bluhm. Public Domain.Musik: ”Three Little Drummers” ur ”George Washington Show”, framfört av The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps (inspelat 19 april 2011). Stycket anknyter till amerikansk militärmusikalisk tradition från 1700-talet. Foto/ljud: The United States Army Old Guard Fife and Drum Corps, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För två år sedan stod Keir Starmer framför 10 Downing Street som världens stoltaste man. Han skulle leda Storbritanniens första Labour-regering på fjorton år. Nu håller han sitt avgångstal vid samma adress. Under våren har de politiska kriserna avlöst varandra och Starmer blir ännu en i raden av premiärministrar som tvingas avgå. Vad händer i Storbritannien egentligen – och vem kommer bli hans efterträdare? Programledare: Sebastian Nowacki. Med Sandra Stiskalo, DN:s korrespondent i Storbritannien. Producent: Måns Mosesson.

Den pæne mand med revisor-vibes var tilsyneladende ikke den rigtige løsning for hverken Labour eller det britiske folk – for nu stopper Keir Starmer som Storbritanniens premierminister. Ligesom de seneste fem andre premierministre, briterne har ædt sig igennem de seneste ti år, heller ikke har været det. I dag spørger vi tidligere London-korrespondent Lone Theils i dette afsnit af 'Du lytter til Politiken', hvorfor Storbritannien – efter ikoniske perioder med Thatcher, Blair, Major og Cameron – er blevet så svært at lede? Og om kometen, der står klar til at tage over efter Starmer, er det rigtige svar. Vært: Line Prasz Producer: Sille Westphal Research: Trine Sun Hee Redaktør: Nina Kragh Har du fået downloadet vores nye app Politiken Lyd? Politiken Lyd er vores helt nye abonnement med eksklusive podcasts og artikler i én app. Prøv 3 måneder for 99 kr. her.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Europapodden med gäster i Almedalen. Om hoten mot Europa och Keir Starmers avgång. Vad händer nu i Storbritannien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa måste hantera flera parallella hot samtidigt. Ett akut säkerhetshot från Ryssland och ovanpå det ett långsiktigt strategiskt och ekonomiskt hot från Kina. Vad behöver EU och Europa göra just nu och vilka blir de starkaste korten framåt? På senare tid har EU skärpt tonen mot Kina och i Europapodden säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) att det behövs åtgärder. Men kommer EU-länderna kunna enas om en Kinalinje? Hör analytiker Kristina Sandklef om risken för ett handelskrig och vad Europa har att sätta emot. Labour-kris i StorbritannienPå måndagen kom beskedet att Keir Starmer avgår som premiärminister i Storbritannien. Vem är Andy Burnham som aspirerar på posten och vad händer nu de kommande veckorna? Morgan Johansson (S) kommenterar avgångsbeskedet i Europapodden.Medverkande: Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Kristina Sandklef, fristående Kinaanalytiker. James Savage, vd The Local. Jessica Rosencrantz (M), EU-minister. Morgan Johansson (S), utrikespolitisk talesperson Socialdemokraterna. Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Susanna Martinsson

Bofors 40 mm luftvärnskanon, i Sverige mest känd under modellnamnet m/36 är en av världens mest framgångsrika luftvärnskanoner och sannolikt Karlskogaverkens absolut främsta exportframgång genom tiderna. I stort sett användes den på alla frontavsnitt under andra världskriget, och i efterhand har den tillskrivits en avgörande roll för de allierades slutgiltiga seger.Antalet producerade kanoner under andra världskriget närmar sig 60 000 men den slutgiltiga siffran är ännu okänd. I avsnitt 31 av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig i kast med denna militär-tekniska och historia.Boforskanonens framgången låg i dess uthållighet, långa räckvidd. samt höga eld- och projektilhastighet. Upp till 120 skott i minuten kunde avfyras under korta stunder. Kanonen testades för första gången redan 1928 i Sverige, och var ursprungligen beställd av den svenska flottan. Efter ytterligare arbete med designen blev modellen färdig 1931 och kort därefter kom den ut på marknaden. Provkanonen skickades runt i Europa under åren precis före andra världskrigets utbrott och fick stort gensvar i Europa. Från Belgien till Österrike, till Ungern och Polen kördes den och visades upp framgångsrikt. Även de annars mycket konservativa fransmännen var intresserade före krigets utbrott.Boforskanonens spridning över världen var dock inte nödvändigtvis Boforsverkens i Karlskogas förtjänst. Dess spridning inom Europa och västvärlden skedde huvudsakligen genom licenstillverkning. Arton olika länder erhöll licenser, varav de mest produktiva av dessa var USA och Storbritannien. Merparten av de kanoner som producerades under andra världskriget producerades där, och ofta efter modifieringar och tekniska tillägg. Detta ställer oss inför ett antal intressanta frågor. I vilken utsträckning kan Boforskanonens segertåg över världen egentligen tillskrivas svensk ingenjörskonst? Var det verkligen den svenska designen som var avgörande för amerikansk massproduktion? I ett vidare perspektiv kan man också fråga sig vilken roll som tekniska innovationer av detta slag egentligen spelar i andra världskrigets händelseförlopp?Bild: Finska soldater bemannar en svensk Bofors 40 mm luftvärnskanon vid Suulajärvi under fortsättningskriget, 25 augusti 1943. Bilden belyser hur luftvärnet användes på östfronten och vilken roll Boforssystemet fick i Finlands krigföring. Bild: Vilho Koivumäki, SA-kuva - Försvarsmaktens bildarkiv. Helsingfors. 2017-12-06 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har Hormuzstrædet forandret sig for evigt? Iran og USA har lovet hinanden, at det vigtige Hormuzstræde skal genåbne, men spørgsmålet er, om en fundamental tillid er brudt. Hvorfor har en række lokaltog holdt helt stille i weekenden? Togdriften på flere strækninger på Sjælland har været indstillet efter det, der ligner en kollektiv sygemelding fra mange medarbejdere. Hvordan endte Gift ved første blik i flere skandaler? Det danske realitykoncept er blevet udbredt til hele verden, og nu fortæller flere deltagere fra både Storbritannien og Australien om dårlige oplevelser. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Arne Lohmann Rasmussen, chefanalytiker, Global Risk Management. Johanne Wainø, Journalist, Frederiksborg Amts Avis. Marlene Weybøll, tidl. caster, vært på podcasten Reality Tjek.

Krigen mellem Iran og USA så ud til at være slut fredag, men pludselig blev fredsprocessen skudt til pause, og Iran hævdede lørdag, at landet ville lukke Hormuzstrædet igen. Men markedet reagerer med et skuldertræk: Olieprisen er faldet til omkring 79 dollars, og de amerikanske og europæiske aktier ser ud til at åbne i fin form. Vi kigger også på Storbritannien, hvor premierminister Keir Starmer er i dybe problemer og nu rygtes af forlade posten i utide. Det sker nærmest præcist på dagen, hvor landet markerer ti-året for Brexit, der ifølge helt nye beregninger har kostet landet milliarder i tabt velstand. Til sidst taler vi om den amerikanske regerings nedlukning af Anthropics mest avancerede AI-model. Det er kommet frem, at modellen i en test brød ind i efterretningstjenestens hemmeligste systemer på få timer. Kunstig intelligens er blevet et våben og en teknologi på samme niveau som F-35 kampfly. En teknologi som Europa ikke har adgang til. Hvor hulen stiller det Europa? I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj.See omnystudio.com/listener for privacy information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:Sverige går in i slutskedet av gruppspelet i fotbolls-VM 2026. Vad säger Ayaris gest i samband med målfirandet i matchen mot Tunisien, om religionen inom fotbollen?Nästa match för Sveriges fotbollslandslag är mot Japan. Men hur blev Japan en så stor fotbollsnation på bara något decennium?Fjällstugorna öppnar för sommarens vandringssäsong – och årets nya stugvärdar utbildas. Vad får folk att vilja överge samhället för ett enklare liv bland bergen?Krönika av Ulrika Knutson.Panelen om språkförskola, marknadshyror och livspusselfeminism. I timme två:Upplagt för politisk strid i Labour i Storbritannien. Kommer Starmer överleva utmanaren Burnham?I skuggat av kriget sker en vingårdsboom i Ukraina.Riksdagsvalet i Sverige närmar sig. Hur populistisk är svensk politik?Satir med Radioskugga.Under några år ges alla Shakespeares 38 dramer ut på svenska i ny översättning. Möt den svenska översättaren.Kåseri av Pamela Jaskoviak.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Hvordan blev ketamin et populært partydrug? Ketamin bruges især til bedøvelse af store dyr som heste, men det bekymrer flere, at det i stigende grad finder vej til nattelivet. Kan man beskytte børn mod algoritmerne med forbud? Politikere i en lang række lande mener ikke, at de sociale medier er for børn. Nu har de i Storbritannien besluttet at forbyde unge under 16 at være der, men vi ved ikke, om det virker. Bliver der nu fred i Mellemøsten? Svaret er ja, hvis man spørger den amerikanske præsident, Donald Trump, men der er flere ting, som kan spolere freden. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Henrik Vigh, professor, center for kriminologi, Københavns Universitet. Rasmus Sinding Søndergaard, seniorforsker, DIIS.

I det här avsnittet pratar Nana om den mentala resan från att vara anställd till att bli investerare. Han diskuterar varför fastigheter egentligen handlar om mycket mer än bara fastigheter, hur mycket nytt man behöver lära sig och varför det kan kännas ensamt att bygga något på egen hand.Vill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://miraclepropertiesltd.us6.list-manage.com/subscribe?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=bb104d26aeTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Flere steder i Storbritannien har der endnu engang været vrede demonstranter på gaden. Vreden er opstået i kølvandet på to knivoverfald, men lægger sig også i forlængelse af flere eksempler på store protestbevægelser rettet mod migranter i Storbritannien de seneste år. Fodboldslutrunder er igen og igen omgærdet af politik, men det VM, der begynder i dag, er om muligt mere forhadt og omdiskuteret end tidligere. Hvorfor? Den iranske tegneseriekunstner Marjane Satrapi har i årtier beskrevet den iranske historie i sine anerkendte værker, og for nylig døde den 56-årige eksiliraner. Men kan vi alligevel bruge Satrapis liv - og død - til at forstå Iran i dag? Medvirkende: Anna Gaarslev, DRs Europakorrespondent. Jan Jensen, journalist, Mediano, følger international fodbold tæt. Marjan Ganjjou, dansk-iraner og Satrapi-fan. Værter: Adrian Busk og Amalie Schroll Munk.

Den 18:årige Henry Nowak mördades i december förra året i Southampton i Storbritannien. Nu har fallet skapat ilska och kravaller i landet efter att polisens kroppskameror från händelsen släppts. Flera gånger i videon så hör man Henry Nowak säga att han inte kan andas och med det så har många också jämfört händelsen med det amerikanska fallet när George Floyd dödades av polis i Minneapolis. Mannen som dödade Nowak, Vickrum Digwa, dömdes tidigare i veckan till livstids fängelse mot sitt nekande. Vad var det som hände Henry Nowak? Kan händelsen leda till en ny lagstiftning och hur går snacket kring polisens agerande? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I det här avsnittet gästas vi av Roel som delar med sig av sin resa inom UK property, från att ta sina första steg genom en utbildning i Sverige till att genomföra riktiga fastighetsaffärer och utvecklas vidare genom vår mentorskap och mastermind.Bio: Roel Lammers är en svensk fastighetsinvesterare baserad på Värmdö, med en växande fastighetsportfölj i England. Tillsammans med sin fru Jenny och via sitt bolag Little Green Hill Ltd förvärvar och förädlar de befintliga fastigheter och omvandlar dem till välskötta och trivsamma hyresbostäder.Följ hans resa på Instagram, läs mer på littlegreenhill.uk, testa hans kalkylverktyg på propertydealanalyser.uk eller connect på LinkedIn.Vill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://miraclepropertiesltd.us6.list-manage.com/subscribe?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=bb104d26aeTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Søndag på en mandag. For midt i pinsen sender vi remote fra U-landet Storbritannien og direkte ind over voldene til København. Den ene halvdel af foretagendet er placeret i UK på en vaskeægte bank holiday og til pinse i Danmark. En måned til 9 kroner. Derefter 12 måneder til 49 kr. om måneden.Tilbuddet gælder kun nye abonnenter. Tilbuddet gælder kun resten af april og hele maj måned.Link: Podimo.dk/hgdgstudentdiscountVærter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

Man skal måske hundrede år tilbage for at finde en mere afgørende periode i britisk politik. Dengang blev det liberale parti skubbet ud af et nyt arbejderparti, Labour, og det topartisystem, der siden har domineret britisk politik, tog form. Nu er der igen rystelser i fundamentet. Ved det seneste lokalvalg har Reform UK sat både Labour og de konservative til vægs, og premierminister Keir Starmer er rekordupopulær - også målt mod Liz Truss, der måtte gå af efter bare 45 dage. Samtidig er Storbritannien ramt af en dyb krise: Et sundhedsvæsen under pres, høj arbejdsløshed, udbredt fattigdom, voksende polarisering og en hård debat om indvandring. Er Storbritannien et særtilfælde - eller et forvarsel om, hvad der kan ramme resten af Europa? Udsyn spørger Henrik Larsen, lektor i international politik ved Institut for Statskundskab på Københavns Universitet, hvad det er, der foregår i britisk politik - og hvordan et nyt politisk landskab kan komme til at se ud? Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Maximal uppmärksamhet när Dokument Inifrån släpper ett avsnitt per vecka, men hur pressetiskt är det? Och så om newsfluencers och kritiserad reality. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lundsbergsgranskning SVT Dokument inifrån har gjort serien Arvtagarna, om pennalismen på internatskolan Lundsberg, och den har väckt starka reaktioner. På klassiskt dokument inifrån-manér har man portionerat ut dokumentärens tre delar över tre veckor istället för att släppa allt samtidigt. Resultatet har, i vanlig ordning, blivit att programmen, och då i synnerhet del 1, anmälts till granskningsnämnden för att bryta mot kraven om opartiskhet och saklighet. Freddi Ramel har talat med Jens Liljestrand, frilansskribent på Expressen Kultur, och Johannes Wik, föredragande handläggare på Mediemyndighetens granskningsenhet. Newsfluencers på modetI förra veckans Medierna var SVT:s utrikesreporter Bengt Norborg kritisk mot det han kallade för selfie-journalistik. En berättarstil och ett formgrepp som är hämtat från, och optimerat för, sociala medier, och just nu kan ses som en global trend. På chefskonferenser om journalistikens framtid talar idag allt fler därför om att gårdagens reportrar måste våga bli framtidens newsfluencers.Johan Cedersjö träffar Martin Schori, medgrundare av Hint och krönikör på Dagens Media.Går det att göra etisk reality-tv?I det senaste avsnittet av SVT:s tittarfavorit Gift vid första ögonkastet hoppade ett par av, efter att kvinnan i det arrangerade äktenskapet känt att mannen varit för “på”. En jobbig situation, som ändå bleknar i jämförelse med den bomb som briserade i Storbritannien nu i veckan, där tidigare deltagare i den brittiska versionen av formatet berättat att de under inspelningen ska ha blivit våldtagna av männen de parats ihop med.Det här väcker en grundläggande fråga till liv. En fråga som ställts ända sedan Expedition Robinson hade premiär 1997 och som sedan dess bubblat upp med jämna mellanrum: Går det att göra reality där deltagarna inte riskerar att fara illa?Joanna Korbutiak intervjuar Nina Morby, kulturjournalist och krönikör i GP, Per Zetterfalk, producent till Dokument Inifråns serie Tillbaka till paradiset, och Irena Pozar, även hon medgrundare till Hint.

Postombud runt om i Storbritannien upptäcker att det saknas pengar i deras kassor. De anklagas för att stjäla postens pengar och ställs inför rätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Seema Misra kallas till förhör i rätten är hon gravid i åttonde veckan. Hon riskerar fängelsestraff – men säger att hon är oskyldig. I så gott som varje liten by i Storbritannien finns ett postkontor - en kombinerad liten affär med de mest basala matvarorna och en disk för postkontors-tjänster där man kan hämta ut sin pension eller skicka paket. Personerna som driver postkontoren blir ofta centrala och viktiga för byn de jobbar i.I slutet av 90-talet rullar den statligt ägda posten i Storbritannien ut ett nytt kassasystem. Det heter Horizon och med det ska postombuden slippa hantera sina dagskassor manuellt. Men snart börjar det dyka upp räknefel. Ombuden klagar på att det är något som inte stämmer, men posten ger samma svar varje gång – systemet fungerar som det ska.Posten startar egna utredningar och kräver tillbaka pengar. Snart dras flera personer inför rätta. Seema Misra anklagas för stöld och bokföringsbrott. Hon får rådet av sin advokat att erkänna, för att få ett kortare straff. Men hon tvekar.– Why should I plead guilty to something I never did?Omkring tusen personer döms för brottÖver hela Storbritannien upprepas samma sak. Fler anklagas och omkring tusen personer döms. Runt 200 personer hamnar i fängelse. Andra tar sina liv.Och när de anklagade till sist går samman bestämmer sig posten för att sätta hårt mot hårt. Det som kommit att kallas det största rättshaveriet i Storbritanniens historia är ett faktum.Medverkande:Seema Misra, postombud som dömdes till fängelse.Lee Castleton, postombud som blev stämd av posten.Alan Bates, postombud som drev processen för de anklagade mot posten.Suzanne Sercombe, sambo med Alan Bates.Stephanie Zakrisson, journalist vid BBC.James Hartley, advokat som förde postombudens talan.En dokumentär av: Hanna Rasmuson Hulmée.Producent: Ida Lundqvist.Dokumentären är producerad 2026.

Der var håb og forandring i luften, da Keir Starmer for to år siden trådte frem som Labours nye formand og briternes nye premierminister. 14 års konservativt styre og skiftende premierministre skulle afløses af en sikker hånd på rattet og et løft af de fattigste familier i Storbritannien. Håbet var tilbage efter et årelangt, splittende og kaotisk Brexit-forløb. Briterne skulle igen være ét folk. Men nu er Starmers prøveperiode slut, og briterne står skuffede tilbage. Vi spørger tidligere korrespondent Lone Theils, hvornår tingene begyndte at skride for Labour – og hvem, der internt i partiet står klar til at tage tronen fra Starmer. Producer: Sille Westphal Research: Laura Dalgaard Vært og redaktør: Line PraszSee omnystudio.com/listener for privacy information.