Podcasts about storbritannien

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap. Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar. Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetisk föräldraskap.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

I början av 1700-talet skedde ett avgörande dynastiskifte i Storbritannien: huset Stuart ersattes av det tyska furstehuset Hannover. Kungar med namnet Georg kom att styra öriket långt in på 1800-talet. Under deras regeringstid utvecklades Storbritannien till en global ekonomisk och politisk stormakt, med en mäktig flotta som garant för inflytandet över världshaven.Men det hannoveranska Storbritannien var långt mer än ett imperium med militär styrka. Det var också en blomstrande kulturnation, präglad av en stark medelklass med växande köpkraft och ett aldrig tidigare skådat intresse för konst, musik och litteratur.Epoken var samtidigt avgörande för det politiska landskapet: parlamentarismen växte fram, liksom de två stora partierna – tories och whigs. Samhället blev modernare, urbana miljöer växte och nya uttryck för individualism tog form.Konstnären William Hogarth gav samtiden ett satiriskt öga med sina målningar och gravyrer av Londons sociala liv, särskilt dess mörkare sidor. Kompositören Georg Friedrich Händel formade tidens musiksmak och på litteraturens fält skapades klassiker som Robinson Crusoe, Gullivers resor och Tom Jones – verk som fortfarande fascinerar läsare världen över.Och just under denna expansiva epok skrevs den patriotiska sång som kommit att symbolisera britternas maritima självbild mer än någon annan: Rule, Britannia!I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och författaren Katarina Harrison Lindbergh om Storbritannien under 1700-talets första hälft – en tid av imperiebygge, kulturrevolution och politisk förändring.Bildtext: The Assembly at Wanstead House av William Hogarth, visar Richard Child, 1st Earl Tylney, tillsammans med sin familj i förgrunden under ett elegant sällskap på 1700-talet. Målningen fångar aristokratins sociala liv och statusmarkörer under Georgiansk tid i England (Public Domain). Källa: Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet delar vi med oss där både vår BTL och ett block of flats på lease option plötsligt blev tidskritiska. Vi berättar hur vi löste situationen via ett portföljlån baserat på marknadsvärde och om juridiska hinder, förseningar och ett gammalt pantbrev som nästan stoppade hela affären. Ett ärligt avsnitt om problemlösning och fastighetsinvesteringarnas mindre glamorösa sida.Vill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://miraclepropertiesltd.us6.list-manage.com/subscribe?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=bb104d26aeTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Längs floden Isonzo (Soča), i gränslandet mellan nordöstra Italien och dåvarande Österrike-Ungern (i dag främst västra Slovenien), utspelade sig några av första världskrigets mest brutala och utdragna strider.Den italienske överbefälhavaren Luigi Cadorna drev gång på gång sina soldater mot väl befästa höjder i en terräng som gynnade försvararen – och kom senare att bli ihågkommen som en av militärhistoriens mest hänsynslösa generaler.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professor i historia Martin Hårdstedt Italiens inträde i första världskriget och de inledande striderna längs Isonzofronten.När kriget bröt ut 1914 förklarade Italien sig neutralt, trots att landet ingick i Trippelalliansen med Tyskland och Österrike-Ungern. Men en växande italiensk nationalism – och tanken på att samla ”italienskt” territorium under en och samma stat – gjorde det allt mer lockande att byta sida och ansluta sig till ententen (främst Storbritannien, Frankrike och Ryssland). Särskilt hägrade områden som Sydtyrolen och Trieste, som fortfarande tillhörde Österrike-Ungern men som det italienska ledarskapet ansåg borde bli italienska.I april 1915 slöts därför Londonfördraget, ett hemligt avtal där ententemakterna lovade Italien territoriella vinster om landet gick in i kriget på deras sida. Italien förband sig att agera snabbt – men mobiliseringen drog ut på tiden. När de italienska styrkorna väl sattes in under Cadornas ledning inleddes offensiverna vid Isonzo i juni 1915.Den italienska armén var dock knappast rustad för det som väntade. Terrängen var karg, brant och oförlåtande. Att gräva ned sig i bergssluttningarna var ofta nästintill omöjligt, och anfallen tvingades fram i smala passager där försvararna kunde koncentrera sin eld. Fördröjningarna gav dessutom Österrike-Ungern tid att förstärka sina försvarsställningar i höjdlägena. Kombinationen av bristande förberedelser, starka försvarslinjer och en terräng som kanaliserade anfallen skapade en obarmhärtig spiral av förluster – och Cadornas utpräglat offensiva doktrin gjorde priset ännu högre.Det skulle krävas tolv stora slag vid Isonzo mellan 1915 och 1917 innan fronten slutligen bröts – till ett ohyggligt pris i människoliv. Italienska soldater under andra slaget vid Isonzo, 1915. Bilden visar en position för det 20:e kavalleriregementet "Cavalleggeri di Roma" i området Carso, under de intensiva striderna som utspelade sig mellan Italien och Österrike-Ungern under första världskriget. Källa: www.esercito.difesa.it. Licens: CC BY 2.5.Det andra slaget vid Isonzo var en del av en serie offensiver längs Isonzofronten och kännetecknades av svåra terrängförhållanden och höga förluster. Carso-platån var särskilt strategiskt viktig men mycket svår att försvara och anfalla.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Narkotikapolitik i Europa – vart är vi på väg? Stämmer det att Europa är på väg mot legalisering av cannabis? I det här avsnittet samtalar Pierre Andersson och Peter Moilanen om NPC:s nya rapport En tredje väg tar form - narkotikapolitik i Europa 2026. Rapporten ger en bred bild av det narkotikapolitiska landskapet i Europa och visar att verkligheten är mer komplex än vad som ofta framställs i debatten. Tyskland har tvingats skala ner sina legaliseringsplaner. Länder som Storbritannien, Frankrike och Norge har valt andra vägar – med fokus på prevention, behandling och smartare påföljder. Pierre och Peter diskuterar rapportens viktigaste slutsatser och vad de europeiska erfarenheterna betyder för den svenska debatten.

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången möter vi Robar Ismail, cyber security officer på Postkodlotteriet.  Svenska Postkodlotteriet, med ungefär 150-200 medarbetare, ingår i ett internationellt koncernbolag, som driver Postkodlotteriet i flera länder; Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Norge. Det är en organisation som rör sig mellan välgörenhet, stora ekonomiska värden och hög medial synlighet.  Och det är en miljö där Robar Ismail trivs. Han är, sedan mars 2025, cyber security officer för Sverige och Norge och känner stor stolthet över att arbeta i ett bolag som ger tillbaka så mycket till civilsamhället. De senaste fem åren har Postkodlotteriet gett mer än en miljard kronor till 62 ideella organisationer och den årliga vinstplanen är 1,6 miljarder kronor.  Robar själv läste systemvetenskap på Högskolan i Dalarna och arbetade sedan som säkerhets- och IT-säkerhetskonsult i några år, bland annat på Aramco, Mnemonic och Sandvik, innan han hamnade på Postkodlotteriet. Hans resa har gått från SOC (Security Operations Centre) via incidenthantering till systematiskt säkerhetsarbete men han har alltid drivits av viljan att använda sin kompetens till att göra något gott.  Han beskriver sig som en nyfiken och ambitiös person, som just nu vill utveckla sitt kreativa skapande lite mer. Han känner att han - 28 år gammal - måste luta sin trovärdighet på att alltid vara påläst och att tycker att han kontinuerligt blir mer mogen som chef och ledare. Med sitt lugn och analytiska förmåga ser han struktur i kaoset och kan skapa lugn vid incidenter.  Enligt Robars synsätt måste en säkerhetschef ha gott omdöme, god kommunikationsförmåga och kunna stå stadigt när det blåser. Hans eget ledarskap präglas av att vara närvarande och arbeta riskbaserat för att vara trygg i alla de beslut han fattar. Här berättar han mer om sitt arbete, sina drivkrafter och hur det är att vara "ung i branschen". Podden Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet i samarbete med Aktuell Säkerhet, Qnet och Secnet.

La Liga har fått spanska operatörer att blockera CDN-nätverk som distribuerar illegala IPTV-sändningar. Detta trots att sådana blockeringar gör även helt legitima webbplatser oåtkomliga. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer vill strama åt ålderskontrollerna på nätet ännu hårdare. Detta trots att Storbritannien saknar säkra metoder för åldersverifiering. La Liga och Starmer ställs inför samma problem: det är långt ifrån alla som delar deras önskemål. Britterna som inte vill åldersverifiera sig skaffar i stället VPN-tjänster, så att de kan tunnla ut sin trafik från landet. Spanjorerna som vill kringgå de spanska operatörernas blockeringar gör samma sak. Som ett väntat nästa steg sätter både La Liga och Storbritannien fokus på VPN-tjänsterna. I veckan hävdade La Liga att två stora VPN-tjänster (Proton VPN och Nord VPN) måste införa samma CDN-blockeringar som de spanska operatörerna. Starmer skickade ut ett pressmeddelande om behovet av att begränsa barns åtkomst till VPN-tjänster. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om de nya önskemålen om VPN-begränsningar. Nikka förklarar att han inte ens förstår hur åldersbegränsning av VPN-tjänster skulle kunna genomföras i praktiken. Efter att veckans poddavsnitt spelades in publicerade nyhetsbyrån Reuters ett relaterat avslöjande. Enligt Reuters utvecklar amerikanska utrikesdepartementet en frihetsportal som ska hjälpa européer att kringgå europeiska internetbegränsningar. Frihetsportalen skulle bland annat kunna tillhandahålla en VPN-tjänst som tunnlar ut trafiken i USA. Varför någon skulle välja att lita på just den VPN-tjänsten framgår inte. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd340.

Polisen kom och tog Andrew Mountbatten-Windsor, och britterna kunde inte tro sina ögon. Vad händer nu med den före detta prinsen? Är flera avslöjanden om hans samröre med sexbrottslingen Epstein att vänta? Och är det här början till slutet på monarkin i Storbritannien? Journalisterna Charlotta Buxton och Annika Hällsten analyserar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Nya dokument ur Epsteinfilerna har orsakat en djup kris för Storbritanniens premiärminister Keir Starmer – trots att han själv aldrig haft kontakt med den ökända sexbrottslingen. I filerna finns nämligen graverande uppgifter om den man Starmer utsåg till USA-ambassadör, Peter Mandelson. Det är såväl foton på Mandelson i kalsonger med en okänd kvinna, som mystiska pengatransaktioner – och information om att Mandelson delat hemliga uppgifter med Epstein under sin tid som minister. Nu är Keir Starmers omdöme djupt ifrågasatt. Kommer han att klara sig ur krisen? Programledare: Elinor Ahlborn. Med Sandra Stiskalo, DN:s korrespondent i Storbritannien.Producent: Måns Mosesson.

(01:00): Kan du nævne eksempler på historier, der burde være dækket, men ikke er blevet det? Medvirkende: Jesper Olsen, formand i Transparency International Danmark. (30:00): Hvorfor anholder britisk politi 1000 om måneden, der er mistænkt for pædofili? Medvirkende: Morten Rønnelund, Storbritannien-kommentator. (42:00): Skal Radikale Venstre frasige sig donationer til det kommende folketingsvalg? Medvirkende: Ole Lynggard Jørgensen, folketingskandidat for Radikale Venstre. Værter: Mathias Wissing & Laura Lin See omnystudio.com/listener for privacy information.

Fanny Wijk ger oss nästa omgång rapportering om tonårsutvisningarna. Alla partier verkar vara överens om att något måste göras, men inte om vad och hur. Hon pratar också pupdöden i Storbritannien där en pub om dagen har stängts det senaste året. Karl Jansson tar på sig OS-hatten och rapporterar om dagens tävlingar. Det blir hockey, skidor och curlingstenar. Sen rapporterar han om dubbla tech nyheter – trenden 996 och Metas nya “efter döden patent”. Dessutom: Hund i skidspår, farväl Millennium och fettisdagshysteri. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk om pubdöden i Storbritannien och Karl Jansson om 996-trenden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under kalla kriget planerade Sovjetunionen att ockupera Sverige vid ett krigsläge. Hotet gjorde att regeringen 1949 startade en hemlig organisation som skulle evakuera nyckelpersoner till Storbritannien och organisera motståndet mot ockupationsmakten om det värsta skulle hända.Den svenska motståndsrörelsen, med kodnamnet Metro, var redo att slå tillbaka om kriget kom. Högt uppsatta politiker, direktörer och fackföreningsledare samarbetade i det fördolda för att säkra Sveriges självständighet – med stöd från både kungahuset och regeringen.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johan Wennström, statsvetare och forskare vid Försvarshögskolan, om Sveriges hemliga motståndsrörelse under kalla kriget. Han är aktuell med boken Sveriges sak var vår där vi får en samlad och väldokumenterad bild av den hemliga svenska Stay Behind-rörelsen.Sveriges motståndsorganisation Metro – i folkmun kallad Stay Behind – organiserades i strikt hemlighet från 1949 och framåt, med uppdrag att verka i det tysta efter en eventuell sovjetisk invasion. Dåvarande statsminister Tage Erlander utfärdade i juni 1949 fyra hemliga fullmakter för att planlägga en motståndsrörelse. Fullmakterna gavs till högt uppsatta personer inom näringslivet och militären – bland dem försäkringsdirektören Alvar Lindencrona och arméchefen Carl August Ehrensvärd. Verksamheten legaliserades formellt 1955 genom ett tidigare okänt konseljbeslut.På Fleminggatan 17 i Stockholm, bakom en anonym dörr märkt ”Driftbyrån”, dolde sig under kalla kriget en av Sveriges bäst bevarade hemligheter. Här utbildades utvalda svenskar i sabotage, konspiration och överlevnad – inte för att anfalla, utan för att göra motstånd vid en framtida sovjetisk ockupation.Organisationen var strikt hierarkisk, uppbyggd enligt principen om ”vertikal kontakt” – medlemmarna kände endast till sina närmaste över- och underordnade. Under täcknamn fick de utbildning i sabotage, spaning och hantering av cyanidkapslar, ofta i isolerade bås där de inte ens såg varandra.Forskaren Johan Wennström avfärdar övertygande att den svenska motståndsrörelsen inte var en NATO-filial. Till skillnad från andra europeiska Stay Behind-nätverk var den svenska rörelsen självständig, även om det fanns vissa kontakter med väst. Organisationen förberedde flyktvägar till Norge och Storbritannien, planerade för ett exilhögkvarter i England och tränade för sabotage- och partisankrig.En unik aspekt av Metro var samarbetet över klassgränser. Både LO:s ordförande Arne Geijer och SAF:s ledare Curt-Steffan Giesecke deltog i rörelsens ledning. Samarbetet speglade den så kallade Saltsjöbadsandan – ett svenskt försvar byggt på samförstånd snarare än konflikt.Organisationen finansierades med statliga medel och bidrag från näringslivet fram till 1992, men lades aldrig formellt ned. Under 1990-talet tog general Robert Lugn över ledarskapet – därefter blir spåren allt mer otydliga. Ingen vet säkert om rörelsen fortfarande existerar.Musik: The Last Stand av Jon Presstone, Storyblock Audio.Bild. Broschyren Om kriget kommer från 1952 från Kungliga Civilförsvarstyrelsen. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Peter Mandelson "har forrådt vores land." Så hård er anklagen fra den britiske premierminister Keir Starmer. Men kritikken rammer også ham selv. For det var Starmer, der udpegede Peter Mandelson som ambassadør på trods af hans årelange forbindelse til den dømte overgrebsmand Jeffrey Epstein. Derfor kræver både oppositionen og dele af hans eget parti, at Starmer går af. I dagens Genstart spørger vi derfor journalist og tidligere Storbritannien-korrespondent Morten Rønnelund om det blot et spørgsmål om tid, før Starmer ryger af pinden? Vært: Amalie Schroll Munk. Program publiceret i DR Lyd d. 11. februar 2026.

Känslor och ideologi påverkar politiken. Ukrainare diskad för hjälmhyllning i OS. Dubbla sexkriser skakar Storbritannien. Och hälften vill förbjuda niqab och burka. Programledare: Nathalie Rothschild.

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Chloe Dalton besökte Internationell författarscen den 14 januari 2026, då aktuell med debutboken "Haren och jag" – en gripande skildring av tillit, frihet och samhörighet mellan människa och djur. Chloe Dalton är författare, politisk rådgivare och expert på utrikespolitik. Hon har arbetat i över ett decennium inom det brittiska parlamentet. Dalton delar sin tid mellan London och den engelska landsbygden. "Haren och jag" är hennes debutbok. Amanda Svensson är författare, kulturskribent och översättare. Hon debuterade med den uppmärksammade "Hey Dolly" (2008), följd av den Augustprisnominerade "Välkommen till den här världen" (2011), "Allt det där jag sa till dig var sant" (2014) och "Ett system så magnifikt att det bländar", som gav henne Per Olov Enquists pris och Svenska Dagbladets litteraturpris 2019. I samarbete med förlaget Polaris. Från 14 januari 2026 Jingel: Lucas Brar

I Storbritannien har Epstein-filerne skabt store problemer for premierminister Keir Starmer. Flere topfolk omkring ham er derfor trådt tilbage, så hvorfor hænger Starmer stadig i en tynd tråd? Der er Mona Juul, som er dansk partiformand, og så er der Mona Juul, som er - nu tidligere - ambassadør for Norge i Jordan. I flere internationale medier er de to blevet forvekslet den seneste uge. Den japanske premierminister, Sanae Takaichi, er historisk populær. Det blev understreget ved et valg i weekenden, men hvad gør hendes politiske projekt og hendes person så vellidt blandt japanerne? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Morten Rønnelund, Storbritannien-kommentator. Philip Róin, Asien-korrespondent, DR.

Hur står det till med Fannys fot? Linnea Rönnqvist rapporterar om att du snart måste klara ett samhällsprov för att bli svensk medborgare. Provet ska handla om färdigheter som behövs för att klara sig i Sverige och börja gälla från och med i sommar. Hon återvänder också till sin dagliga OS-rapportering. Dagens bjuder på: guldchans för curlingsyskonen, guld till jättekändisen, Lindsay Vonn ger inte upp och svenskar till historisk final. Fanny Wijk går igenom de senaste turerna kring Epsteinfilerna. Bland annat om varför filerna har rört upp en politisk storm i Storbritannien. En storm som blåst hela vägen upp till den politiska toppen och premiärminister Keir Starmer. Sen pratar hon om ett avslöjande från P4 Uppland om AI-genererade högerextrema tjejer på Tiktok. Dessutom: Katt på recept, diskrepans mellan kritikerna och publiken kring Melaniadokumentären och tjej på is-stolpe. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist rapporterar om att snart måste du klara ett medborgartest för att bli svensk medborgare. Fanny Wijk går igenom de senaste turerna kring Epsteinfilerna. Bland annat om varför filerna har rört upp en politisk storm i Storbritannien. En storm som blåst hela vägen upp till den politiska toppen och premiärminister Keir Starmer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne uges udsendelse kaster vi os endnu engang ud i den ret besværlige bedrift at skulle definere en musikgenre ud fra 10 sange. Det er blevet tid til endnu et afsnit af vores Definitionen af…, og denne gang kommer vi til at kortlægge genren Indie Rock. Den har sit udspring i Storbritannien og USA i slutningen af 70'erne, og det er en genre, som til at starte med ikke bliver defineret ud fra hvordan den lyder, men derimod hvordan den bliver solgt. Det er først i genrens anden bølge i starten af 00'erne, at den rigtigt begynder at få sin egen lyd, og undervejs på vores musikalske rejse kommer vil til at lytte til fremragende sange fra bl.a. The Buzzcocks, The Strokes, R.E.M., Primal Scream, Arctic Monkeys, The Libertines, The Killers og Arcade Fire. Derudover snakker vi om computerspil der er gravet ned i ørkenen, en sanger der begår indbrud hos en bandkammerat, og får 2 måneder i spjældet, vores første ven på Myspace, Tom, hvordan det er at være sneet inde i en IKEA, og så kommer vi desuden også lige forbi fine prinser, Tom Dane i Las Vegas, masser af rekorder og Pavements måske største fan, Lise Nørgaard. Playliste: The Buzzcocks - Boredom R.E.M. - Radio Free Europe The Smiths - Hand in glove (Single A-Side Mix) Primal Scream - Velocity girl Pavement - Trigger cut The Strokes - Last nite The Libertines - Can't stand me now The Killers - Mr. Brightside Arctic Monkeys - When the sun goes down Arcade Fire - The suburbs Fountaines D.C. - Favourite

Polisen utgör grundstommen för ordning och säkerhet i samhället. Vad händer om den kollapsar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snart 200 år har gått sedan världens första moderna, offentligt finansierade poliskår grundades i Storbritannien. Idag ser många polisen som en självklar och fundamental del av ett tryggt och ordnat samhälle.Men det senaste decenniet har polisen ställts inför nya utmaningar. Hot om terrorism, eskalerande gängvåld och ny teknologi som förändrar brottslighetens natur har ökat pressen på verksamheten, samtidigt som det är svårt att behålla och rekrytera ny personal. Så vad skulle hända med samhället – och med det statliga våldsmonopolet – om polisen slutar fungera?Programledare och producent: Anna Lillkung och Wendela Antepohl

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den brittiska regeringen skakas av en ny skandal kopplat till de släppta Epsteindokumenten. Den tidigare USA-ambassadören Peter Mandelson har lämnat både partiet och överhuset, men skandalen fortsätter att gäcka premiärminister Kier Starmer, som enligt vissa hänger löst.Sen pratar vi om att apoteken nu går ut och avråder från att ”klicka” sina viktminskningssprutor. På sociala medier sprids tutorials om hur man mixtrar med doseringen för att få sprutorna att räcka längre – nåt som kan leda till oönskade biverkningar eller utebliven effekt.

Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I reprisen av avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget.Både Nordkorea och Sydkorea av autoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli–augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Bildtext: En amerikansk infanterist tröstas av en kamrat efter att hans vän stupat i strid nära Haktong-ni under Koreakriget den 28 augusti 1950. I bakgrunden märker en sjukvårdare stupade soldater. Foto: Sfc. Al Chang, U.S. Army. Public Domain (PD-USGov-Military), via Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Beckhams var det perfekte par. Victoria fra Spice Girls mødte fodboldhelten David fra Manchester United. De blev gift, fik børn, og alle kunne følge med, når familien solgte sig selv til medierne. Men nu er børnene blevet store, og den ældste af dem, Brooklyn, har revet glansbilledet midt over og meldt sig ud af familien, da han overførte familiefejden til Instagram. Politikens kulturjournalist Lars Eriksen har fulgt fortællingen om den offentlige familie - fra dengang han arbejdede i Storbritannien, og da Victoria mødte David. I dagens afsnit fortæller han om deres søn, Brooklyns oprør, der bliver set som Instagram-babyernes opgør med de forældre, der har solgt deres børn på sociale medier.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Militärtribunalen i Tokyo ställdes inför nya frågor om rätt och rättvisa. Ingemar Ottosson reflekterar över processens framgångar och misslyckanden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tokyotribunalen. Tjugoåtta män i grådaskiga kläder och med hörlurar sitter och lyssnar med uttryckslösa miner när en åklagare läser upp sin anklagelseakt. Scenen får oss att tänka tillbaka till en ond epok av anfallskrig och hänsynslös krigföring. Japan hade invaderat Kina för att fyra år senare genomföra en samordnad blixtattack mot tre av Asiens vita kolonialmakter, USA, Storbritannien och Nederländerna. Krigsfångar hade fått utstå grymheter, civilpersoner hade slaktats.1946 inkallades Tokyotribunalen, en parallell till Nürnbergrättegångarna i Europa. Nu efterlystes retributiv rättvisa, det vill säga en juridisk reaktion på brott genom lämplig bestraffning. Att hålla en offentlig process kändes tvunget. En rättegång är ett sätt att bearbeta ett traumatiskt skeende, och att den dömer skyldiga kan även verka förebyggande inför framtida krig.Ändå var man inne på ny mark. I gamla tider hade ingen ställts till svars för krig. När Sverige 1658 besegrade sitt västra grannland i det som varit ett danskt anfallskrig kom ingen på tanken att dra kung Fredrik III inför rätta. Däremot behöll Sverige några viktiga danska provinser. Nederlaget var en dom i sig.Kanske var Tokyotribunalen ett uttryck för att världen – som idealisterna tänkte – hade blivit mer organiserad och att det äntligen skapats ett regelverk för staters beteende. Det hade skrivits konventioner i Haag, och många stater (dock inte USA) hade högtidligt anslutit sig till Nationernas förbund i Genève. 1918 hade det funnits krav på att åtala den tyske kejsaren.Vägen framåt tycktes alltså relativt oproblematisk för domstolen, men i själva verket öppnade sig en aveny av problem och hinder. Först och främst ordet ”rättvisa”, ett notoriskt oklart och omstritt begrepp. Skall man eftersträva en högre, moralisk rättvisa gentemot människor som sitter på ”historiens åklagarbänk”? Eller måste man hålla till godo med existerande lagparagrafer i internationell rätt? Och rättvisa för vem? Ett oväldigt domslut acceptabelt för världssamfundet eller segrarnas rättvisa? Skulle det bli en upprepning av gallerhövdingen Brennus svar när han intog Rom år 387 före Kristus: Vae victis! (Ve de besegrade!)En elementär rättsregel säger att den som är part i ett mål är jävig och inte får döma i egen sak. En annan lika välkänd regel fastslår att man inte kan dömas för handlingar som inte ansågs brottsliga när de begicks, i detta fallet att starta krig. Den första punkten lämnades obeaktad – fast det säkert varit möjligt att inkalla kompetenta jurister från neutrala länder som Sverige, Schweiz och Irland. På den andra punkten påminde åklagarna om tidigare internationella avtal mot krig, framförallt den så kallade Kelloggpakten från 1928. Dokumentet säger dock inte uttryckligen att krig är ett brott eller att individer kan straffas. De tyska och japanska ledarna dömdes sålunda enligt retroaktiva lagar.Men var processen rättvis i så måtto att de åtalade via sina advokater fick möjlighet att framlägga sin sak? Ja. De hävdade att det inte fanns något utrymme inom rådande system för att förbättra situationen för en överbefolkad asiatisk nation med akut brist på mark och resurser. Rasistiska invandringslagar i USA och en del andra anglosachsiska länder hade sedan 1920-talet eliminerat möjligheten till japansk emigration. Anfallet på Pearl Harbor hade blivit oundvikligt på grund av amerikanska sanktioner med syfte att strypa landets råvaruförsörjning, hette det. Det hävdades också att man inte kan göra en distinktion mellan human och inhuman krigföring – all krigföring är inhuman.Men det var nog just på den punkten som domstolen gjorde störst nytta. Försvarets argument att krig alltid är grymma hade visserligen resonans, men det fanns konventioner som tydligt kriminaliserade dålig behandling av krigsfångar och övergrepp mot civila, så som hade hänt i Kinas dåvarande huvudstad Nanjing 1937.Gjorde domstolen rätt som nöjde sig med bara 28 åtalade? Var de inte snarare en sorts ställföreträdande syndabockar för ett mycket större antal skyldiga? Dåtida japansk press skrev ofta självkritiskt om allas delaktighet i krigsskulden. En sak som krig gör med människor är ju att de skapar en euforisk nationell solidaritet. I Japan hade de flesta låtit sig ryckas med. Soldater, bankkamrerer, läkare, rörmokare, servitriser, hemmafruar, skolpojkar och skolflickor. Så varför bara åtala ett fåtal för anfallskriget? Svaret är kanske ändå inte förvånande. Just dessa personer hade drivit den utveckling som ledde till kriget, och för det kunde man knappast lasta ”folket”.Men skulle krigets efterspel enbart styras av juridik? Det var otänkbart. Rättsväsendet existerar aldrig i ett vacuum, det är en del av samhället. Japan skulle från nu hållas ockuperat av de allierade, främst USA, och oddsen för en fredlig ockupation verkade inte höga. Juridik mötte politik. Frågan gällde om japanernas vördade kejsare skulle åtalas tillsammans med de militarister som agerat i hans namn. De allierades överbefälhavare, general MacArthur, kände till Abraham Lincolns yttrande på tal om de besegrade sydstaterna: “I have always found that mercy bears richer fruits than strict justice.” Nåd framför rättvisa alltså. MacArthur menade att bara statsmannaskap kan föda försoning mellan segrare och besegrade. Man måste låta minnet vara selektivt. I gengäld förväntades japanerna dra ett streck över atombombningarna, en punkt som aldrig fick dryftas vid tribunalen. Man kan hävda att generalen lyckades: Japan är än idag USA:s främste bundsförvant i Östasien.Alla 28 förklarades skyldiga. Av dem dömdes sju militärer och politiker till avrättning. Det skedde i en atmosfär av djup oenighet mellan de allierades domare. Det kalla kriget hade börjat och samtidigt blåste bildligt talat en tyfon över östra Asien. Mao och hans kommunister höll på att ta över Kina, kolonialmakterna var på god väg att tappa sina kolonier och i Nordkorea etablerades en stalinistisk regim. De allierades triumf tycktes plötsligt ha blivit en pyrrhusseger.Med tanke på allt detta, kom det något gott ur Tokyoprocessen? Ja, trots sina många brister bidrog den ändå till ett viktigt framsteg. Den var en del av den förändringsprocess som gjorde anfallskrig till ett otvetydigt brott mot folkrätten. Den fastslog även att individer kan ställas till svars för grym krigföring. Men den ledde knappast till att man kunde lägga det förflutna bakom sig. Och den förhindrade knappast några framtida anfallskrig. I vår tid finns en ständig internationell brottmålsdomstol i Haag. Den dömer inte någon till döden men den har klara riktlinjer och fasta procedurer. USA och Ryssland erkänner inte domstolens auktoritet, men kanske kommer den en dag att uppfylla det löfte som gavs i Tokyo på 1940-talet: löftet om en värld säkrad åt freden.Ingemar Ottossonhistoriker och professor vid Meijiuniversitetet i TokyoLitteraturGary J Bass: Judgement at Tokyo – World War II on Trial and the Making of Modern Asia. Alfred A. Knopf, 2024.

Då förtroendet mellan USA och Europa smulas sönder vill allt fler diskutera kärnvapen. Om vi inte längre kan lita på USA, och kanske inte heller kan förlita oss på Frankrike eller Storbritannien om några år – då behöver vi skaffa egna kärnvapen i Norden lyder resonemanget. Hur hamnade vi här? Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius möter säkerhetspolitiska analytikern och tidigare journalisten David Carlqvist från Sverige i Slaget på måndag. Maria Nylund leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Extrapodd: Efter en dramatisk vecka har EU:s ledare haft ännu ett toppmöte om relationen med USA. Är faran över och vilken roll spelar Natochefen Mark Rutte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En minst sagt krisartad vecka i världen går mot sitt slut. USA:s president Donald Trump hotade med strafftullar mot flera europeiska länder i kölvattnet av Grönlandskrisen, något som fick EU:s ledare att dra ihop ett blixtinkallat toppmöte. Därefter drog Trump tillbaka vissa av sina hot, inte minst efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Men är relationen mellan Europa och USA verkligen bättre nu och är de europeiska ledarna eniga i hur de ska hantera situationen? Och vilken roll spelar Storbritannien när EU och USA stångas med varandra?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Avancerad genteknik används för att ta fram grisar som står emot klassisk svinpest genom att slå ut proteiner som viruset är beroende av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk svinpest är en virussjukdom som historiskt lett till masslakt, hårda avspärrningar och stora ekonomiska förluster. Med avancerad genteknik tas nu steg mot djur som inte längre kan infekteras av viruset. Arbetet bygger på att slå ut ett protein som viruset är beroende av för att föröka sig i grisens celler. När proteinet inte längre bildas stoppas smittan innan sjukdomen bryter ut.Forskare i Storbritannien och Kina har oberoende av varandra tagit fram grisar som visat tydlig motståndskraft mot klassisk svinpest, och resultaten imponerar erfarna veterinärmedicinare. Tekniken bygger på gensaxen CRISPR, där en exakt genförändring görs utan att påverka djurens tillväxt, reproduktion eller köttkvalitet enligt de uppföljningar som hittills gjorts.Samtidigt är hotet från svinpest större än på länge. Den afrikanska varianten, svårare och mer komplex, har nått både svenska vildsvin och flera europeiska länder. Forskare bedömer att den också är svårare att komma åt med genredigering och kräver flera genförändringar innan resistenta djur är möjliga.Genredigeringens framsteg öppnar ändå för ett framtida jordbruk där sjukdomar som idag orsakar enorma kostnader kan begränsas direkt i djurens arvsmassa. Frågan är hur snabbt tekniken kan nå marknaden – och om den kan förändra hur avel, smittskydd och livsmedelsproduktion ser ut i grunden.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vi er vågnet til en ny verdensorden, den hegemoniske æra, sov i fuld tracksuit som Maduro, mens international lov og regler ryger over på en ny spilleplade, den ærligste pressekonference nogensinde, en spids militær operation i Venezuela på 43 sekunder. “Vi kan slukke lys. Alt lys.” Det er showbiz på tv, lige indtil det er fængsel, “This is deadly serious about the oil.”, vi har hidkaldt Peter Viggo Jakobsen, Venezuela – en uopdaget skat af råstoffer, folkeretten er, hvad USA synes, folkeretten er, USA lufter annekteringen af Grønland igen, Mette Frederiksen deler checks ud til folket, Storbritannien sætter ind mod usunde reklamer, den første kendte kamel er død, Hold ud. Hold ud. Hold ud. Vent til marts med dit nytårsforsæt og Aarhus er stadig bar' – som et utopia.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter) - http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar.Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen.– Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid.Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd.Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets.– Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson.Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar.– Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson.En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder.I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi.– De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson.Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas.Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer.– Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle GlasMedverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion. Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasResearch och manus: Jimmy Halvarsson

Detta talar för att regimen i Venezuela får sitta kvar. Kris på Jämställdhetsmyndigheten. Misstänkt spion gripen i Stockholm. Storbritannien stoppar skräpmatsreklam. Och ett nytt samarbete mellan personbilar och Trafikverket ska förhindra trafikkaos när snöoväder drar in. Programledare: Magnus Thorén.

Vad innebär egentligen trolleri bakom allt det glättiga. Hur blir man trollkarl? Vilka är de största utmaningarna? Caroline Ravn, svensk magiker som snart är aktuell på Blackoool Magic Convention i Storbritannien berättar.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Marcus SalmanHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast........................................................Organisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaNågra organisationer som hjälper i Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Politiker och föräldrar runt om i världen agerar just nu mot techbolagen - för att stoppa barn från det de ser som faror med skärmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idén om att skärmar och sociala medier får barn att må dåligt har fått fäste på många håll i världen. Politiker lagstiftar om åldersgränser, föräldrar går samman och förbjuder smarta telefoner och stämmer sociala mediejättar. Men vad tycker kritikerna, och techbolagen själva, om det här? Och vad säger egentligen forskningen om samband mellan skärmar och barns psykiska ohälsa?Medverkande: Rachel Harper, rektor på St Patricks national school Greystones, Rachel Capatina och Jack Sweeney, elever på skolan, barnen Amy och Lucy och pappan Chris i byn Greystones, Marlena Murphy, mamma och volontär som jobbar med att sprida kunskap om projektet i Greystones, Martine, fransk mamma till fem barn - varav ett har tagit sitt liv, Lukazs Lindell, senior kommunikationschef med ansvar för Norden på Tiktok, Shannon Conney, forskare som testar modeller som ska uppskatta användares ålder genom biometrisk analys, Maha Aboulénén, f d. kommunikationschef för Google i Mellanöstern som nu driver ett bolag som hjälper företag och människor att sälja produkter på sociala plattformar, Catherine Crump, professor i teknikrätt på Berkeley University i USA, Kathleen Farley, på lobbyorganisationen Chamber of Progress i USA - som finansieras av bolag som Google, Amazon och Meta, Pete Etchells, professor i psykologi och vetenskapskommunikation vid Bath spa University i Storbritannien.I programmet nämns hur en tonåring i Frankrike tog sitt liv under en depression som mamman kopplade samman med flickans flöde på Tiktok. Om du eller någon i din närhet mår dåligt finns hjälp och råd att få här:mind.seDit kan man ringa: Självmordslinjen: 90 101 (dygnet runt)Föräldralinjen: 020-85 20 001177.sehjalplinjen.se som också har telefonnummer 90390Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Katarina Andersson, Axel Kronholm, Anja SahlbergTekniker: Lisa Abrahamsson och Rasmus HåkansProducent: Johanna Sjöqvistjohanna.sjoqvist@sr.se

I ugens Radio Information sætter vi os om et fiktivt julebord og taler om ytringsfrihedens vilkår i Europa, om Informations nu Cavling-nominerede F-35-serie og om August Strindbergs notoriske kvindehad – ikke mindst til maleren Sofie Holten --- Hvad har den tidligere britiske fodboldspiller Joey Barton til fælles med den folkekære irske forfatter Sally Rooney? Svar: De er begge ramt af de stadigt mere snævre rammer for ytringsfrihed i Storbritannien.  Barton modtog for nylig en dom på seks måneders betinget fængsel, 200 timers samfundstjeneste og i alt cirka 200.000 pund for sine antifeministiske og anstødelige kommentarer på nettet om en kvindelig fodboldkommentator. Og Sally Rooney risikerer at blive anholdt, hvis hun lander i Storbritannien, fordi hun vil donere penge til Palestine Action, der arrangerer demonstrationer, laver blokader og opfordrer til civil ulydighed.  Også i Tyskland bliver tusindvis af mennesker retsforfulgt på grund af ytringer på internettet. Og i Danmark har vi de seneste år haft en række sager om såkaldt »billigelse af terror«. Så har den amerikanske vicepræsident, J.D. Vance, ret, når han siger, at Europa har et problem med ytringsfriheden? Mathias Sindberg udlægger sagen. Den 9. januar bliver Danmarks fineste journalistpris, Cavling-prisen, uddelt, og Information er igen i år blandt de nominerede. Sammen med journalister fra DanWatch har Sebastian Gjerding og Lasse Skou Andersen afdækket, hvordan dansk militært udstyr er endt i Israel og blevet brugt til at bombe i Gaza – på trods af de vedvarende anklager om Israels krigsforbrydelser og forbrydelser mod menneskeheden. De to kigger forbi og fortæller om deres nu prisnominerede projekt. Vi får også besøg af Lone Nikolajsen og Peter Nielsen, som begge bidrager til årets julekalender, Bordplanen. Her fortæller skiftende journalister om en kendt person – levende eller død – som de gerne ville sidde ved siden af til et middagsselskab. Nu er der imidlertid sket det, at Lone har inviteret en notorisk kvindehader, August Strindberg, til bords, som har et personligt mellemværende med Peters borddame, Sofie Holten – så nu er der lagt op til skandale ved årets fiktive julebord. Hør, hvad det alt sammen går ud på – og få rigelige mængder sladder fra den fælles kulturhistorie.

Vi berättar allt om det kungliga julfirandet i Storbritannien - det innehåller både lösbröst, toalettsitsar av läder och practical jokes. Vi pratar även om att prins Harry blev utbuad i amerikansk tv och nu har vi fått veta vem som betalar Marius Borg Høibys advokatkostnader.

Under första världskriget utvecklades luftkriget från att mindre jaktplan duellerade i luften till att omfatta bombningar av civilbefolkningen. Den första blitzen genomfördes med zeppelinare, och huvudmålet för det tyska bombkriget blev London, som utsattes för sin första flygräd i maj 1915.Första världskriget var det första totala kriget, där civila betraktades som legitima mål eftersom de utgjorde en del av krigets resurser. I den inledande blitzen mot London släppte tyska luftskepp, kapabla att bära flera ton bomber, sin last från hög höjd. Senare sattes även bombflygplan in mot Storbritannien.I reprisen av avsnitt 30 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marco Smedberg, militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han är författare till standardverket Första världskriget (Historiska Media, 2014).Redan 1911 hade världens första flygbomb fällts från ett italienskt plan under ett anfall mot turkiska trupper i Libyen – en aktion som framgångsrikt spred panik bland fienden. När världskriget bröt ut 1914 hade det gått drygt tio år sedan bröderna Wrights första flygning i december 1903.I krigets början användes flyg främst för spaning, en uppgift som blev allt viktigare i takt med att kavalleriet förlorade sin roll i skyttegravskriget. Piloter började även fälla bomber och handgranater mot militära mål. Bombflyget utvecklades parallellt med jaktflyget. Från tysk sida användes zeppelinare huvudsakligen för bombningar mot London.Det första kända bombanfallet mot civila inträffade den 6 augusti 1914, då en tysk zeppelinare av misstag träffade civila mål i Liège, Belgien, och nio människor dödades. Natten mellan den 19 och 20 januari 1915 fällde två zeppelinare över ett ton bomber mot brittiska hamnstäder. Fyra personer dödades, sexton skadades, och de materiella skadorna uppgick till 7 740 pund.Den första bomben över London föll den 31 maj 1915. Under de omkring 50 zeppelinräder som genomfördes mellan 1915 och 1918 dödades cirka 550 civila. Totalt deltog 115 tyska luftskepp i bombuppdrag under kriget. Både Tyskland och Storbritannien utvecklade efterhand specialbyggda bombplan, men dessa användes främst i taktiska syften nära fronten.Mot slutet av kriget började Storbritannien utveckla en strategisk doktrin för luftangrepp på djupet, riktade mot motståndarens krigsindustri. Brittiska flyganfall mot krigsmaterialfabriker i Essen 1918 blev snarare ett förebud om framtidens bombkrig än en avgörande faktor i Tysklands nederlag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Techaktien Oracle har tabt 15 procent på en uge, og investorerne begynder at tvivle på Larry Ellisons selskab. Oracle har kastet sig ud i et hasarderet gældsfinansieret sats på at indhente konkurrenterne i kunstig intelligens-markedet, og nervøse investorer trykker på exitknappen. Hvor alvorlig er Oracles krise og ser vi en bredere krise i amerikansk tech? Vi kigger også på et helt nyt forskningspapir, der slår fast, at brexit har været en økonomisk katastrofe for Storbritannien. Resultat har været lavere vækst, færre jobs og mindre produktivitet. Til sidst diskuterer vi et glimrende interview i Børsen, hvor den amerikanske økonom Adam Posen fra tænketanken Peterson Institute siger, at den amerikanske centralbank groft undervurderer risikoen for at inflationen kommer bragende tilbage i 2026. Men frygten er en smule ubegrundet, lyder det beroligende fra Milhøj. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael MilhøjSee omnystudio.com/listener for privacy information.

År 1986 chockas Storbritannien av ett brutalt dubbelmord på två 9-åriga flickor som hittas täckta av löv och grenar i ett avskilt skogsparti i Brighton, och medierna kommer senare att döpa det uppmärksammade fallet till “Babes in the wood-morden”. Källor:Podcast - Bang to Rights ep. 140 “The Eerie Tale of Russell Bishop and Brighton's Darkest Days” Dokumentär - Banijay Crime - Once Upon A True Crime “1987 Child Murders That Shook Brighton Forever” BBC Brightonandhovenews TheGuardian TheSun Independent

I veckans avsnitt går vi igenom två av de viktigaste förändringarna för alla som investerar i UK-fastigheter på distans: Renters Reform Bill och November Budgeten.Det här är ett must-listen för dig som vill ligga före reglerna, undvika dyra misstag och fortsätta bygga en trygg och lönsam portfölj i Storbritannien.Vi bryter ned allt på ett enkelt sätt — vad som ändras, varför det spelar roll, och hur du som svensk investerare ska agera framåt.Vill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=36d4747a7bTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Just nu pågår hårda förhandlingar om de ryska miljarder som finns på frysta konton i väst. Moskva har sagt att vi kommer känna av konsekvenserna för evigt om vi rör pengarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya fredsdiskussioner – och nya bombningarTrycket ökar på att få fram en fredsplan och nästa vecka ska Trump skicka sitt sändebud till Moskva för att träffa Putin. Samtidigt fortsätter bombningarna mot Ukraina, och kostnaderna för att bygga upp landet igen beräknas bli enorma. ”Nästa år kan Ukrainas statsfinanser ta slut. Det är därför det är så stor diskussion nu kring hur man ska få in nytt kapital”, säger Calle Håkansson, forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik.Stor oenighet inom EUEtt förslag är att använda den ryska centralbankens pengar som finns på frysta konton i Belgien. ”Vi måste sätta press på Ryssland”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Men frågan är extremt känslig och vissa menar att konsekvenserna skulle bli katastrofala.Programledare:Hanna MalmodinProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Calle Håkansson, forskare FOI internationell säkerhetspolitikKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Ulrik Tideström, Sveriges sändebud för återuppbyggnad av UkrainaVidar Gothenby, enhetschef internationella sanktioner och penningtvättstillsyn FITorbjörn Becker, chef östekonomiska institutet HHS Kaja Kallas, EU:s utrikeschef Donald Trump, president USA Bart De Wever, premiärminister Belgien Grant Shapps, fd transportminister i Storbritannien ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I dagens avsnitt pratar vi om gasläckan som inträffade vid en av våra fastigheter och hur vi tog oss igenom hela situationen. Vi delar våra viktigaste lärdomar och visar den sida av fastighetsinvesteringar som sällan syns – men som alla investerare behöver känna till.Se vår mentees senaste projekthttps://youtu.be/71fSWnnuKtkVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=f68a963eacTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Winston Churchill (1874-1965) utnämning till marinminister 1939 måste vara världshistoriens största politiska comeback. Den möjliggjordes av att Churchill tidigt varnat för Hitler när den politiska majoriteten ville har fred till nästa vilket pris som helst.När andra världskriget bröt ut öppnade det för Churchills återkomst till politikens högsta ämbeten i Storbritannien. Kriget ökade hans livskänsla och han tog sig an arbetet som marinminister med energi och entusiasm.Trots att han vara medansvarig för en misslyckad operation att ockupera Norge för att förhindra svensk malmexport till Tyskland blev fiaskot biljetten till premiärministerposten. Något han strävat efter sedan unga år.Churchill var den enda ledare som kunde vinna bred uppslutning och bildade i maj 1940 en samlingsregering, i vilken även liberaler och arbetarpartiet ingick. Det enda löfte Churchill kunde ge var en tid av ”blod och möda, svett och tårar”. Hans tal till nationen och världen under kriget satte tonen för det brittiska motståndet mot Hitlertyskland.Trots Winston Churchills många fel, brister och misstag under andra världskriget går det inte att bortse från hans centrala betydelse för att Storbritannien inte dukade under av trycket från den oövervinnliga tyska krigsmaskinen. När andra brittiska regeringsmedlemmar ville förhandla med Hitler vägrade Churchill att böja sig. Churchills vägran att förhandla med Hitler avgjorde krigets utgång.I avsnitt 44 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill, samt Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet med ett särskilt intresse för Winston Churchill. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

När Kate Evans från Storbritannien bara var sju år gav hon ett löfte som kom att bestämma riktningen för hennes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt.Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar.Programledare: Sara SällströmProducent: Lars Broström

I veckans avsnitt pratar vi om UK touren och fastighetsinvesteringar i norra England. Vad driver lönsamheten, vilka strategier funkar!Se vår mentees senaste projekthttps://youtu.be/71fSWnnuKtkVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=f68a963eacTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

48-årige Christian Brückner blev for nylig løsladt fra fængslet i Tyskland. Men kun med politiets beskyttelse kan han færdes frit. For i flere år har han været hovedmistænkt i den spektakulære forsvindingssag om den lille, britiske pige, Madeleine McCann. Selvom de fældende beviser udebliver, så er Christian Brückner dømt af folkedomstolen. I dagens Genstart fortæller krimiforfatter og tidligere korrespondent i Storbritannien, Lone Theils, om indicierne mod ham. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 4. november 2025.

Prins Andrew har længe været den uønskede prins ved det britiske hof. I tæt på 15 år har anklagerne om, at han har udsat en kvinde for seksuelt misbrug klæbet til ham, og i den her uge fik de nyt liv med en bog, der beskriver overgrebene i detaljer. Op til bogens udgivelse melder prinsen ud, at han vil afstå fra at bruge flere af sine fine titler fremover, men er det nok til at genoprette skaden på det britiske kongehus' omdømme? Tinne Hjersing Knudsen, vært på TVA og DRs tidligere korrespondent i Storbritannien, udlægger det seneste kapitel i historien om den plettede prins. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 27. oktober 2025.

Hvad får en ung pige til i årevis at have sex med fremmede rigmænd, selv om hun afskyr det? Hvordan bliver man luret ind i et liv, man aldrig har ønsket sig? Og hvorfor er det så svært at slippe ud af igen? Det forstår man bedre, når man har læst den bog, et af den amerikanske milliardær Jeffrey Epsteins ofre – Virginia Giuffre – har skrevet. Vi kender alle sammen historien om Epstein, der misbrugte mindreårige piger seksuelt, delte dem med andre rigmænd og endte med – da misbruget blev afsløret – at hænge sig i sin celle i et arresthus. Og om hans partner, rigmandsdatteren Ghislaine Maxwell, der fandt og groomede piger til ham. Og så ved du sikkert, hvordan skandalen desuden ramte den britiske prins Andrew, der nu har frasagt sig sine titler. Men det er ikke de riges, de kendtes og de kongeliges historier, vi skal høre i det her afsnit. Det er Virginia Giuffres. En dyster beretning om, hvordan overgreb og misbrug kan slå et menneske i stykker og bane vejen for flere overgreb og mere misbrug. I bogen "Nobody's Girl", der netop er udkommet et halvt år efter, at hun begik selvmord, kan man læse hendes version af historien. Den bog har dagens gæst, forfatter og tidligere korrespondent i Storbritannien, Lone Teils, læst.See omnystudio.com/listener for privacy information.