Podcasts about storbritannien

13 augusti. Undervisningsmodellen “no excuses” har fått stor uppmärksamhet på senare år. Hur fungerar den egentligen och är den lösningen på problemen i svensk skola? Andreas Ericson intervjuar Linnea Lindquist, skoldebattör och rektor vid Husbyskolan, som precis besökt no excuses-skolor i Storbritannien.

Juniornyheterna om Bengt Zorn som fyller 100 år, om att Kungliga Balettskolan i Storbritannien höjer åldern för att få dansa där på heltid och om13-åriga Arvid som älskar att fiska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den politiske sæson er skudt i gang, og Thomas Juul-Dam og Jacob Bruun tropper op i studiet i fuldstændig ens outfit - klar til at granske magten i dansk politik. Vi vender aftalen om udenlandsk arbejdskraft, der blev klar to sekunder i sommerferie, og så ser vi nærmere på Mona Juuls melding om at pege på Troels Lund Poulsen som statsministerkandidat. Er hans svar til hende en kærlighedserklæring eller en krigserklæring til Mette Frederiksen? Og så vender vi situationen i Gaza. Henover sommeren er situationen eskaleret, folk dør af sult, og Israels ageren har fået flere store lande til at sige, at de vil anerkende Palæstina som stat. Frankrig, Storbritannien og Canada er kommet på banen - kan det presse den danske regering til at rykke sig? Medvirkende: DR's politiske analytiker Pia Glud Munksgaard, Thomas Juul-Dam, tidligere rådgiver for statsminister Helle Thorning-Schmidt, i dag partner i PrimeTime, tidligere rådgiver for statsminister Lars Løkke Rasmussen, Jacob Bruun, der i dag har Bruun Advisory og formand for de Konservative Mona Juul. Tilrettelægger: Theodora Renard.

Først Frankrig og nu Storbritannien og Canada. Det vrimler med nyheder om lande, der melder sig klar til at anerkende Palæstina som stat. Mens Frankrig har meldt ud, at de til FN's generalforsamling til september har tænkt sig at anerkende Palæstina, stiller Storbritannien og Canada dog en række betingelser. Betingelser, der primært handler om, at Israel skal ‘makke ret.’ Om Danmark også bør anerkende Palæstina, diskuterer Joachim B. Olsen i dag med Karsten Hønge fra SF. Og de er mildest talt uenige. Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: Karsten Hønge, udenrigsordfører for SF Journalist: Maria Asmine Dam Producer: Jens Marrot og Maria Asmine Dam Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakke See omnystudio.com/listener for privacy information.

Frankrike och Storbritannien öppnar för att erkänna Palestina. Och inom EU vill nu fler frysa unionens handelsavtal med Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige och Nederländerna hör till de EU-länder som nu vill frysa unionens handelsavtal med Israel för att sätta press. Trycket ökar nu på Israels vänner inom EU att ansluta sig till linjen, inte minst riktas blickarna mot Tyskland. Även regeringen i Berlin har de senaste veckorna skärpt tonen mot Israel, men hur långt man ska gå i konkreta åtgärder för att få till en vapenvila och få in mer nödhjälp i Gaza är en fråga som skapar friktion. Hör också om handelsöverenskommelsen mellan USA och EU. Vem var vinnare och vem var förlorare när Trump och von der Leyen skakade hand på golfklubben i Skottland? Och så pratar vi om hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställts inför en inrikespolitisk prövning som oroat EU.Medverkande: Tomas Hedman, sommarkorrespondent i Berlin. Pamela Taivassalo, sommarkorrespondent i London och Björn Gunér, sommarkorrespondent som bevakar Ukraina. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Inte ens två år har gått sedan Hamas korsade gränsen och massakrerade över 360 unga, och skadade många fler, på musikfestivalen Nova den 7 oktober 2023. De unga festivaldeltagarna utgjorde inget hot mot Gaza, Mycket har hänt sedan dess, men det är viktigt att påminna oss om vem som var angriparen och vilken sida som startade kriget. Om man inte minns det kan man inte förstå varför läget är som det är nu.Ändå tycks världen i dag ha tappat minnet av vem den verkliga angriparen är. På gatorna i Stockholm, London och Paris kräver demonstranter sanktioner mot Israel, och regeringar i Storbritannien, Frankrike och flera andra europeiska länder driver, mer eller mindre öppet, frågan om nya restriktioner och ensidiga krav på vapenvila – krav som Hamas glatt applåderar, eftersom de inte innehåller ett enda villkor för terrororganisationen själv. Varför villkorar man åtminstone inte vapenvilan med frisläppandet av all gisslan? Varför vill man inte sätta någon press på Hamas, utan bara på Israel?Ja, det är förståeligt att världen reagerar på lidandet i Gaza. Ingen civiliserad människa ser på barns död utan att känna sorg och vrede. Men i upprördheten riskerar vi att glömma att Hamas är en rörelse som öppet ­deklarerar att dess mål är Israels utplåning och som firar martyrdöd medan dess ledare bor i lyx i Doha. För det finns en skillnad på att å ena sidan döda en fiende i krig och å andra sidan att fokusera på “mjuka mål” för att maximera antalet döda, och att synbarligen njuta av lemlästandet, skylta med våldtäkterna av kvinnor, och bli euforisk av att utföra det mest barbariska.En som inte har glömt vad som faktiskt hände den 7 oktober är dagens gäst, Eitan Carlquist – svensk-israel som befann sig på Nova-festivalen morgonen den 7 oktober. Han beskriver i intervjun hur han fick springa för livet genom kulregnet när Hamas-terrorister sköt, raketer landade och de stängde av alla flyktvägar. Det är en gripande berättelse, och jag tror att den är extra viktig just nu när så många gör allt de kan för att glömma varför kriget ens pågår. Men oavsett hur man ställer sig till Israels agerande just nu påminner Eitan om varför många israeler ser annorlunda på kriget än vad många i väst gör. Och varför vi inte får glömma vad de kämpar mot.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

"Anerkendelse lige nu og her bliver en symbolsk handling, som ikke flytter noget på landjorden". Sådan lyder det fra udenrigsminister Lars Løkke Rasmussen i spørgsmålet om, hvorvidt Danmark skal melde sig i koret af europæiske lande, der har anerkendt Palæstina som stat. Senest har sværvægtere som Frankrig og Storbritannien åbnet op for det samme. Bør Danmark anerkende Palæstina som stat? Skal en anerkendelse bruges som pressionsmiddel over for både Israel og Hamas? Og vil den overhovedet have effekt på landjorden? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 70 21 19 19 eller sende en sms til 1212. Medvirkende: Stine Bosse, medl. af Europa Parlamentet for Moderaterne Matthias Dressler Bredsdorff, journalist og forfatter, Information Kristian Mouritzen, international analytiker, Berlingske Magnus Barsøe, 1. suppleant til Europa Parlamentet for Socialdemokratiet Lars Kaaber, chefredaktør for det borgerlige netmedie, Kontrast Frederikke Hellemann, tidl. EP-kandidat for Enhedslisten Vært: Oliver Breum Tilrettelægger & producer: Frederikke Ernst

"Anerkendelse lige nu og her bliver en symbolsk handling, som ikke flytter noget på landjorden". Sådan lyder det fra udenrigsminister Lars Løkke Rasmussen i spørgsmålet om, hvorvidt Danmark skal melde sig i koret af europæiske lande, der har anerkendt Palæstina som stat. Senest har sværvægtere som Frankrig og Storbritannien åbnet op for det samme. Bør Danmark anerkende Palæstina som stat? Skal en anerkendelse bruges som pressionsmiddel over for både Israel og Hamas? Og vil den overhovedet have effekt på landjorden? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 70 21 19 19 eller sende en sms til 1212. Medvirkende: Stine Bosse, medl. af Europa Parlamentet for Moderaterne Matthias Dressler Bredsdorff, journalist og forfatter, Information Kristian Mouritzen, international analytiker, Berlingske Magnus Barsøe, 1. suppleant til Europa Parlamentet for Socialdemokratiet Lars Kaaber, chefredaktør for det borgerlige netmedie, Kontrast Frederikke Hellemann, tidl. EP-kandidat for Enhedslisten Vært: Oliver Breum Tilrettelægger & producer: Frederikke Ernst

"Anerkendelse lige nu og her bliver en symbolsk handling, som ikke flytter noget på landjorden". Sådan lyder det fra udenrigsminister Lars Løkke Rasmussen i spørgsmålet om, hvorvidt Danmark skal melde sig i koret af europæiske lande, der har anerkendt Palæstina som stat. Senest har sværvægtere som Frankrig og Storbritannien åbnet op for det samme. Bør Danmark anerkende Palæstina som stat? Skal en anerkendelse bruges som pressionsmiddel over for både Israel og Hamas? Og vil den overhovedet have effekt på landjorden? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 70 21 19 19 eller sende en sms til 1212. Medvirkende: Stine Bosse, medl. af Europa Parlamentet for Moderaterne Matthias Dressler Bredsdorff, journalist og forfatter, Information Kristian Mouritzen, international analytiker, Berlingske Magnus Barsøe, 1. suppleant til Europa Parlamentet for Socialdemokratiet Lars Kaaber, chefredaktør for det borgerlige netmedie, Kontrast Frederikke Hellemann, tidl. EP-kandidat for Enhedslisten Vært: Oliver Breum Tilrettelægger & producer: Frederikke Ernst

Den 25:e juli införde Storbritannien sin så kallade Online Safety Act. Den nya lagen är tänkt att skydda barn mot webbinnehåll som berör självmord, självskadebeteende, ätstörningar och pornografi. Webbplatser med sådant innehåll måste nu ålderverifiera brittiska besökare, så att enbart personer över 18 år kommer åt innehållet. Medan EU arbetar på en (förhållandevis) säker och integritetsvärnande åldersverifieringslösning har Storbritannien valt att införa krav på åldersverifiering utan att någon sådan teknik finns på plats. Resultatet blev att sajter såsom Discord, Reddit, Bluesky och Spotify ber brittiska användare ladda upp bilder på sig själva, ibland i kombination med giltiga ID-handlingar. Aylo (en av världens största leverantörer av porrsajter) tvingar brittiska användare att skapa användarkonton och att ålderverifiera sig via exempelvis betalkort, mobiloperatör eller bankdata. Lagen trädde i kraft samma vecka som den amerikanska dejtingappen Tea råkade ut för ett omfattande dataintrång. Appen marknadsfördes som ett verktyg för kvinnor som ville dejta säkert, och appen var enbart öppen för kvinnliga användare. Under registreringsprocessen fick kvinnorna därför ladda upp bilder på sig själva och sina ID-handlingar. Tjänsteleverantören lovade att bilderna skulle raderas omedelbart. I själva verket sparades bilderna på en publikt exponerad server som angripare kunde ladda ned alla bilder från. Att ladda upp bilder på ID-handlingar är olämpligt av många skäl, något många britter verkar ha insett. Dagen då Online Safety Act trädde i kraft noterade VPN-tjänsteleverantören Proton en ökning på 1 400 % av nya användare från Storbritannien. På måndagsmorgonen hade hälften av tio-topp-apparna på Apples gratistopplista blivit VPN-appar. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om problemen med Storbritanniens nya lag. Frågan är vilken effekt som lagen får ifall alla britter skaffar VPN-tjänster för att tunnla ut sin trafik från ”The great firewall of Brittain”. Podduon diskuterar också två av de senaste veckornas dataläckor, däribland Tea-dataläckan. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd311.

Grönlands historia, från dansk koloni till självstyre, har präglats av politisk kamp, kulturella motsättningar och sociala omvälvningar. När Donald Trump uttryckte intresse för att köpa Grönland sattes öns politiska ställning i blixtbelysning. De första inuiterna anlände för tusentals år sedan, och nordborna som bosatte sig där år 985 försvann så småningom. År 1721 grundade den danske prästen Hans Egede en ny bosättning.Nordens nationer fick sin nuvarande utformning under Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Under 1900-talet utvecklades flera modeller för självstyre i Norden, grundade på historiska, geografiska och kulturella särdrag. Världens största ö blev en integrerad del av Danmark 1953 och fick självstyre först 1979.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Sundberg, professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet, om Grönlands historia, dess koloniala arv och den långsamma men betydelsefulla vägen mot självstyre. Sundberg är aktuell som medredaktör för boken Governing Partially Independent Nation-Territories: Evidence from Northern Europe, tillsammans med Stefan Sjöblom.Ålands självstyre, etablerat 1921 under Nationernas Förbunds beskydd, är det äldsta och mest långtgående. Åland har ett eget parlament, ett officiellt språk (svenska) och rätt att lagstifta i de flesta inrikesfrågor. Färöarna fick självstyre 1948, och Grönland följde efter 1979. Även samerna har etablerat sameting i Norge, Sverige och Finland med kulturellt självbestämmande.Grönlands självstyre skiljer sig från Ålands och Färöarnas genom sin geografiska storlek, sina naturresurser samt befolkningens etniska och språkliga särart. Till skillnad från Åland, som är en autonom region inom Finland, har Grönland ett kolonialt förflutet som dansk besittning. Självstyrelselagen från 2009 erkänner grönländarna som ett folk med rätt till självbestämmande enligt internationell rätt. Lagen gav Grönland kontroll över sina naturresurser, vilket särskiljer ön från andra nordiska autonomier.Napoleonkrigen (1803–1815) bidrog till en omvälvning av den nordiska maktbalansen. Danmark, som ställde sig på Frankrikes sida, drabbades hårt när Storbritannien bombarderade Köpenhamn 1807 och beslagtog den danska flottan. Efter freden i Kiel 1814 tvingades Danmark att avträda Norge till Sverige, vilket markerade slutet på den dansk-norska unionen. Freden förändrade det nordiska statssystemet radikalt och inledde en ny epok av nationell omstrukturering – något som också påverkade relationerna till perifera områden som Grönland, Färöarna och Island.Danskarna införde ett handelsmonopol och kontrollerade Grönlands ekonomi och samhällsstruktur. Kristendomen och det latinska alfabetet introducerades, vilket förändrade inuiternas traditionella livsstil och världsbild. Den danska administrationen begränsade inuiternas möjligheter till självständig handel, och moderniseringen gick långsamt. Grönland förblev isolerat från omvärlden, och inuiterna hade begränsade rättigheter inom det danska kolonialsystemet.Musik: Grönlands nationalsång, Nunarput, utoqqarsuanngoravit ("Vårt land, som blev gammalt"), skrevs av Henrik Lund och tonsattes av Jonathan Petersen. Den antogs officiellt som nationalsång 1916 och används fortfarande som en symbol för Grönlands identitet och kultur. Texten hyllar landets natur, dess historia och folkets stolthet över sitt arv. Wikimedia Common. Public Domain.Lyssna på Vikingarnas episka världsresor.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(02:00): Næstformand for Dansk Regnbueråd: Stop brugen af »queer« – det er de homoseksuelles N-ord. Medvirkende: Jesper W. Rasmussen, næstformand i Dansk Regnbueråd. (14:00): Eksperter kritiserer modeugens sundhedstjek af modeller. Medvirkende: Else Marie Olsen, ledende overlæge ved ambulatoriet for spiseforstyrrelser i Region Hovedstaden og Rachel Santini, direktør for Kildehøj Videncenter og rehabilitering af spiseforstyrrelser. (31:00): Storbritannien varsler anerkendelse af Palæstina som stat. Medvirkende: Morten Rønnelund, journalist der dækker britiske forhold for Radio IIII. (41:00): Luna har ikke lyst til at tage et arbejde: Har bidraget til samfundet med tre børn. Medvirkende: Luna Munk, enlig mor til tre. Værter: Mathias Wissing og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det har gått åtta år sedan branden i Grenfell Tower i London. Branden skakade om Storbritannien och bilderna på huset kablades ut och berörde en hel värld. 72 personer dog och hundratals drabbades. Nu har händelsen fått ny uppmärksamhet efter att Netflix gjort en dokumentär om Grenfell Tower. Trots att det gått åtta år och en lång utredning har gjorts, har ännu ingen ställts till svars. Men utredningen visade tydligt att branden hade kunnat undvikas och alla liv hade kunnat räddas. Vad har hänt efter branden? Kommer någon att ställas till svars och vad ska hända med själva huset? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets korrespondent i London. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Youtube; The BM1. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Opiumskrigene ses ofte som et eksempel på vestlig imperialisme og kolonialisme. Men måske den også fortæller os noget andet? I denne særlige sommerudgave af Krisecast taler Mikkel Vedby Rasmussen og Lars Bangert Struwe om Opiumskrigene (1839-60) mellem Storbritannien, Frankrig og Kina – og om hvordan handelskrige kan udvikle sig til militære konfrontationer – og om hvordan USA i dag skal håndtere et Kina, hvis selvbillede også er defineret af ydmygelsen ved Opiumskrigene.

Juniornyheterna om att många vänder sig till AI-chattbottar för att känna sig mindra ensamma, om att 16-åringar i Storbritannien ska få rösta i nästa val och om att sälja hästbajs som sommarjobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Prins Harry lämnar kungahuset och Storbritannien för att skapa ett nytt liv i USA, inleds en strid mot tabloiderna men också den egna familjen. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Prins Harry föds in i den tusenåriga brittiska monarkin som son till tonföljaren prins Charles och prinsessan Diana, världens mest fotograferade kvinna. Farmor, drottning Elisabeth II kommer att bli landets längst sittande monark. Hans storebror prins William är tronarvinge och Harry är, som han uttrycker det själv i sin självbiografi ”Den andre” – reserven. När Harry är 12 år gammal dör hans mamma, den beundrade Diana, i en bilolycka i Paris, jagad av paparazzis. Pressen beskylls för att ha jagat prinsessan till döds. Harry måste nu växa upp innanför palatsens väggar utan sin älskade mamma och med pressens allt hårdare bevakning. Han stämplas redan i tonåren som skandalprinsen som fuskar i skolan och bara vill festa. Harry är en oborstad och motvillig prins. Men brittiska folket älskar honom, mätningar visar gång på gång att han tillsammans med drottningen är den mest populära medlemmen av kungafamiljen.Men Harry festar hårt, slåss med fotografer och testar droger. Allt för att fly, från minnet av sin mammas död, pressens bevakning och den gyllene buren som verkar slutas åt allt mer. Det kulminerar i en världsskandal där prinsen bär nazistuniform på en fest. Flykten blir militären och välgörenhetsarbete i mammas fotspår. Och kärleken. 2016 träffar han den amerikanska skådespelerskan Meghan Markle. De gifter sig två år senare inför miljonpublik. Först hyllas paret av folket och pressen. Meghan spås bli ”nya Diana”. Men snart börjar en del av bevakningen av Meghan anta rasistiska undertoner. Paret får också allt oftare kritik för hur de bemöter pressen och för sig som kungligheter. En allt större spricka bakom kulisserna blir tydlig, en konflikt mellan Harry och Meghan och palatset. Skandalen är ett faktum när paret meddelar att de ska lämna kungahuset på sina villkor. Då påbörjas ett krig mot Harrys familj – och världspressen. I avsnittet medverkar Jenny Alexandersson, hovexpert på Aftonbladet och Angela Levin, författare till boken ”Harry, A Biography of a Prince” (2018). I researchen till avsnittet har böckerna ”Den andre” av Prins Harry och ”Battle of the Brothers” av Robert Lacey. Ljud från: ITV, BBC, NBC, Apple TV, Netflix, ITN, AP Archive, YouTube-kanalen The Royal Family, Hallmark, Access, E! Entertainment, The Wall Street Journal, 60 minutes, Enterainment Tonight, Hello!Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Joanna GóreckaTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2025 av produktionsbolaget DIST.

Repris från 19 juni 2023: Topp 6-avsnittet från Säsong 1Idag har vi med oss Hans Brun, forskare i Storbritannien och Sverige som i första hand forskar om strategi och policyfrågor kopplade till olika aspekter av kontraterrorism, för att tala om terrorism i förhållande till geopolitik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I podden denna vecka: • Förslag på att effektivisera målflödet i domstolarna i Storbritannien• Klimataktivister frias från sabotage på E4:an• Åklagarmyndigheten har anställt en massa åklagare! Med:William Eriksson, reporterStefan Wahlberg, tidigare chefredaktör för Dagens JuridikKarin Isaksson, producent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under sommaren publicerar vi sommarrepriser av avsnitt vi tycker är extra lyssningsvärda! Varje fredag kommer en ny repris – hela sommaren. Först ut är vår serie om 100 år av svensk nazism. Avsnittsbeskrivningen: I avsnitt tre har vi kommit fram till perioden 1980 till 1999. En tid när den nazistiska rörelsen genomgår en föryngring och radikalisering. Skinnskallar, vit makt-musik och drömmar om ett raskrig präglar miljön och de svenska nazisterna hämtar sin inspiration från förebilder i USA och Storbritannien. Perioden inleds med att flera nazistkopplade personer ställs inför rätta för en rad våldsdåd och hot och avslutas med fler uppmärksammade mord.  Hur kom det sig att nazismens idéer återigen kunde locka unga? Hur kan vi förstå den radikalisering rörelsen genomgår? Och hur såg egentligen relationen ut mellan nazisterna, BSS och det nybildade Sverigedemokraterna? Gäster i studion är Anna-Lena Lodenius, journalist specialiserad på extremism och Daniel Poohl, vd på Expo.  Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: Studio Expo: 100 år av svensk nazism – Del 1 av 4: Pionjärerna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-pionjarerna/  Studio Expo: 100 år av svensk nazism – Del 2 av 4: Övervintrarna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-overvintrarna/ #4-2023 Tidskriften Expo, 100 år av svensk nazism: https://expo.se/lar-dig-mer/tidskriften/hundra-ar-av-svensk-nazism/  Mytkollen: Våldsprofet för en hotad vithet (Vergara, 2019): https://expo.se/fordjupning/sjalvforsvarsprofet-for-en-hotad-vithet/ Mytkollen: Myten om ett folkmord på vita har blivit ett mantra (Vergara, 2019): https://expo.se/nyhet/folkmordet-har-blivit-ett-mantra/ Salemmarschen år för år: https://expo.se/nyhet/salemmarschen-ar-for-ar/ Expo wiki - Vitt ariskt motstånd: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/vitt-ariskt-motstand-vam/ Expo wiki - Turner diaries: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/turner-diaries/ Expo wiki - Ledarlöst motstånd: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/ledarlost-motstand/ Morden i Malexander en symbol för polishat (Sidenbladh, 2021): https://expo.se/nyhet/morden-i-malexander-en-symbol-for-polishat/   Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Hemmasuccé på Silverstone: McLaren vann British Grand Prix för första gången sedan 2008, och det var hemmasonen Lando Norris som gjorde det. I klassiskt engelskt väder fick vi ännu en gång bevittna ett fantastiskt race på Silverstone, tillspetsat med kontroverser där framför allt Oscar Piastri stod i stormens öga. Vi snackar ner säsongens kanske bästa race och hur Norris till slut gick vinnande ur kaoset på hemmaplan. Allra störst applåd ger vi dock trots allt till Nico Hulkenberg. Efter 239 race fick han till slut äntligen ta sig upp på F1-pallen. Han gjorde det från 19:e plats på gridden - i en Sauber. Vi gratulerar en av sportens snabbaste förare efter en omåttligt populär framgång. Det blir också Dino Beganovic och Formel 2, en hel del snack om Alpine och Ferrari, Max Verstappens annorlunda set-up, och mycket mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regeringen i Storbritannien minskar stödet till personer med funktionsnedsättning. Ny demenssjukdom upptäckt. Minskat krav på tillgängliga studentlägenheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringen i Storbritannien minskar stödet till personer med funktionsnedsättning. Ny demenssjukdom upptäckt. Minskat krav på tillgängliga studentlägenheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den indiske forfatter og intellektuelle Pankaj Mishra står bag en af årets kontroversielle bogudgivelser, 'The World After Gaza'. Pankaj MIshra er gæst hos Rune Lykkeberg i sæsonens sidste udgave af Langsomme samtaler. Programmet er tilbage igen efter sommerferien --- Krigen i Gaza har været et af de store omdrejningspunkter de seneste år. Men hvilken verden vil forme sig efter Gaza? Det har Pankaj Mishra, som er en indisk forfatter og intellektuel – født i Uttar Pradesh i 1969 – skrevet en af de mest læste bøger om overhovedet. Bogen hedder The World After Gaza, og det er en vigtig pointe, at bogen er skrevet af en inder og ikke af en amerikaner eller en englænder eller en dansker. Den er skrevet af en, som er opvokset i et land, der oplevede kolonialismen. En, der er vant til at se og høre Vesten udefra og ved af erfaring, at frihed for nogle ofte betyder magt for andre. Men samtidig har Pankaj Mishra studeret i Storbritannien og været en del af den britiske og amerikanske offentlighed i mange år, han kender altså Vesten indefra, og The World After Gaza bærer præg af dét originale dobbeltblik.  Bogen rummer en kulturkritik, som mange har fejret, og mange har slået sig på – for bogen er også af årets kontroversielle udgivelser. I The World After Gaza genfortæller Pankaj Mishra historien om dannelsen af staten Israel, han fortæller, hvordan det var at vokse op i det afkoloniserede Indien, og han fortæller, hvordan Indien skiftede position i forhold til Israel. I hans barndom var Indien stærkt pro-palæstinensisk. Anført af Jawaharlal Nehru – det moderne, uafhængige Indiens første premierminister – var Indien en progressiv stat med socialistiske ambitioner og en drøm om at stå på de undertrykte folks side – og derfor holdt Indien også med palæstinenserne mod israelerne. Helt frem til 90'erne var det faktisk forbudt for indere at tage til Israel. Sådan er det ikke i dag, hvor Narendra Modi har placeret Indien som en nær allieret af Israel og selv er tæt på Benjamin Netanyahu.  Pankaj Misha og Rune Lykkeberg tager i denne langsomme samtale hele turen fra i dag og ned gennem historien, tilbage til Pankaj Mishras egen optagethed af Israel som ung og fortællingen om, hvorfor han havde den israelske forsvarsminister hængende på sit drengeværelse, da han voksede op. Samtalen med Pankaj Mishra er den sidste i denne sæson af Langsomme samtaler. Programmet vender tilbage til august. Rune Lykkeberg fungerer i mellemtiden sommervikar på Radio Information, hvor han i en serie på i alt fire sommersamtaler taler med blandt andre to af redaktørerne bag en ny bog om, hvad det vil sige at være palæstinenser i Danmark i dag – og så bliver der selvfølgelig også tid til den årlige tur op i Bo Lidegaards sommerhus til en snak om alle de store dagsordener lige nu. Følg med i Radio Informations kanal fra 11. juli og frem.

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den här veckan delar vi med oss av vår plan framåt – varför vi gör det vi gör, vilka steg vi planerar att ta och hur vi tänker strategiskt kring vår resa.Ett ärligt avsnitt om mål, visioner och nästa nivå.Vi håller en nätverksträff den 15 augusti kl. 18.00–21.00 på Clarion Hotel Amaranten, i baren.Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=57a85f086eTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Udenrigsministeriet har det seneste år taget initiativ til at kickstarte NATOs kvantestrategi. I maj overdrog Danmark formandskabet til Storbritannien, og kulminationen blev en konference i NATOs hovedkvarter, hvor kvantevirksomheder, embedsmænd og NATO-repræsentanter mødtes for at styrke samarbejdet om kvanteteknologi i en forsvarsmæssig kontekst.I dette første afsnit af Techtopia om kvanteteknologiens rolle i forsvaret besøger vi Udenrigsministeriet for at få indblik i den forsvarspolitiske dimension af teknologien.Medvirkende: Michael Lund Jeppesen, kontorchef, Udenrigsministeriet, Kontoret for økonomisk sikkerhedDitte Bjerregård, fungerende tech ambassadør indtil 1.6.25, UdenrigsministerietSofie Lindskov Hansen, kvanteekspert, Udenrigsministeriet

Formgivaren, naturmannen och socialisten William Morris, grundade Arts & Crafts-rörelsen på 1860-talet i Storbritannien. Hans karriär, inspirationskällor och mönstertankar skildras i den nya boken Arts & Crafts. Idéer som formade världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dyra tyger och tapeter med växtmönster är kanske det de flesta förknippar med formgivaren William Morris, som levde i England mellan 1834 och 1896. Men i en alldeles ny bok med titeln ”Arts & Crafts. Idéer som formade världen” betonar tolv olika Morris-forskare och författare att hans betydelse är så mycket större och mer omfattande. William Morris är den så kallade Arts & Crafts-rörelsens frontfigur och han var tidig med att uttrycka sin oro för industrialismens konsekvenser för natur och människor. På många sätt var han en utopist som ville skapa ett mönstersamhälle där hantverkaren och hantverkets betydelse återupprättades. Boken ”Arts & Crafts” speglar denna mångsidighet och innehåller bidrag från både svenska och engelska Morris-experter. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har träffat den ena av bokens huvudredaktörer, Elisabeth Svalin Gunnarsson, i hennes Morrismönster-fyllda arbetsrum i Vaxholm.

I det här avsnittet pratar vi om refinansiering – vad du behöver tänka på, vanliga fallgropar och vilka steg du bör följa för att göra det på rätt sätt.Vill du prova på vår mastermind?Vi erbjuder ett prova-på-tillfälle där du får känna på energin!Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=57a85f086eTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen.”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse:I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Stina FischerTekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.

Storbritannien og EU nærmer sig igen hinanden. Fem år efter, at briterne forlod Den Europæiske Union, er de "tilbage i Verden" og i Europa, erklærede premierminister Starmer i sidste uge efter det første britisk-europæiske topmøde siden Brexit. Selv om et flertal af briterne i dag begræder deres lands udtræden af EU, er det ikke fordi, det nu skal være medlem igen, men hvad rummer den første nye aftale om et tættere samarbejde så? Hvordan vil den forme det vigtige forhold mellem briterne og EU i de kommende år, og hvor vil det historiske farvel til Europa i 2020 sætte sine grænser for samarbejdet? Deltagere: Jacob Funk Kirkegaard - Seniorforsker i økonomi ved Peterson Institute i Washington og ved tænketanken Bruegel i Bruxelles. Michael Zilmer-Johns - Danmarks tidl. NATO-ambassadør. Tinne Hjersing Knudsen - Vært på TV Avisen og DR's tidligere korrespondent i Storbritannien. Vært: Steen Nørskov.

I det här avsnittet dyker vi ner i två populära investeringsstrategier i UK: Rent-to-Rent och Purchase Lease Options (PLO). Du får en tydlig jämförelse mellan strategierna hur de fungerar, vad du tjänar pengar på, och varför det är så viktigt att ha rätt avtal och struktur från början.Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://mailchi.mp/miraclepropertiesltd/senaste-nyheterna-april-2025Tack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Följ med till BBC 6Music, Storbritanniens största digitala radiostation, och en kanal för alternativ musik, som ser sig som ett hem för artister och en plats där de kan få utvecklas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanalen är något så ovanligt idag som en radiostation som lyckas konkurrera med streamingtjänsternas spellistor som källa till att upptäcka ny musik. Möt en av 6Musics profiler, Jamilla Walters, dj och radiopratare, känd som Jamz Supernova.Radiolyssnandet i Storbritannien har nått rekordnivåer de senaste åren. En orsak tros vara nedstängningen under pandemin. Mer än 50 miljoner britter lyssnar nu på radio varje vecka. Och även musikradion är fortsatt stor trots tidigare oro för att streamingtjänsterna ska ersätta lyssnandet. Jamilla Walters, känd under artistnamnet Jamz Supernova, är dj och radioprofil på 6 Music, BBC:s kanal för alternativ musik.Reporter: Thella Johnson, P1 Kultur.

I en turbulent verden har EU og Storbritannien brug for hinanden igen. Men forhandlinger op til næste uges topmøde om en genstart af forholdet har vækket Brexit-spøgelser, der på ny hvisker gamle ord som "cherry-picking" og "cakeism".Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørProducer: Mathilde Brieghel, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Biljetter till Mord Mot Mords avskedsturné: mordmotmord.seKarin berättar om mordet på Maria Martens i Polstead, ett fall som resulterade i mediacirkus och souvenirförsäljning, och löstes med hjälp av... sanndrömmar? Anna berättar om Ruth Ellis och om mordet på David Blakely. Ruth blev den sista kvinnan att avrättas i Storbritannien.

En ny britisk dokumentar "Groomed: A National Scandal" viser, hvordan etniske bander har kidnappet, misbrugt og gruppevoldtaget udsatte piger helt ned til 11 år i flere årtier, uden at nogen har grebet ind. Ifølge Berlingskes journalist Poul Høi illustrerer dokumentaren ikke bare en af de største skandaler i Storbritannien i nyere tid. Den går også til kernen af den politiske højredrejning i USA og Europa. Gæst: Poul Høi Vært: Kaare SvejstrupSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I detta avsnittet pratar vi om olika sätt att öka värdet och maximera utnyttjandet av en fastighet.Vi går även in lite på skillnader mellan små och större projekt.Nätverksträff 15 maj i Stockholm - Anmäl dig här!Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://mailchi.mp/miraclepropertiesltd/senaste-nyheterna-april-2025Tack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Da Nigeria løsrev sig fra Storbritannien i 1960, blev landets første film produceret på celluloid, siden er landets filmproduktion eksploderet - og Nollywood - som Nigeria også kærligt kaldes i filmkredse er en vigtig spiller i den afrikanske filmindustri, og faktisk verdens andenstørste filmproducent målt på antallet af film. Vi ser på hvilken rolle film spiller i Nigeria med lektor ved Center for Afrikastudier på KU Karen Lauterbach. Vært: Morten Runge. Producer: Louise Reumert. Redaktør: Lasse Lauridsen.

Tredje rikets sista dagar präglades av kaos, förstörelse och död. I sitt politiska testamente utsåg Adolf Hitler storamiralen Karl Dönitz till Tysklands nye statschef. Dönitz var ingen ideolog eller sadist som Himmler eller Goebbels, men en lojal och effektiv tjänsteman i ett system byggt på förtryck och massmord. Regeringen han ledde – den så kallade Flensburgregeringen – existerade i drygt tre veckor med huvudsakligt syfte att organisera kapitulationen och möjliggöra för civila och soldater att fly till väst.I praktiken saknade Dönitzregeringen verkligt inflytande. Tysklands militära kapacitet var krossad, infrastrukturen låg i ruiner och de allierade kontrollerade redan stora delar av landet. Ändå spelade regeringen en viss roll i samordningen av partiella kapitulationer, bland annat i Danmark, Norge och norra Tyskland.Detta är det sista avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med militärhistorikern Lars Ericson Wolke, aktuell med boken Tredje rikets sista dagar.Den 7–8 maj 1945 undertecknades Tysklands villkorslösa kapitulation, vilket formellt avslutade kriget i Europa. Trots detta dröjde det till den 23 maj innan Dönitzregeringen arresterades av brittiska trupper och upplöstes. Under mellantiden rådde fullständigt kaos: miljoner människor var på flykt, städer låg i ruiner och tusentals dog i svält, sjukdomar och våld. Tyskland delades upp i fyra ockupationszoner, och i Nürnberg inleddes rättegångarna mot ansvariga för nazismens brott.Karl Dönitz dömdes till tio års fängelse för krigsförbrytelser. I sina memoarer, liksom Albert Speer, försökte han tona ned sin roll och lägga skulden på Hitler. Först långt senare framträdde en tydligare bild av Wehrmachts och SS:s aktiva deltagande i folkmordet.Dönitz var en teknokratisk lojalist. Född 1891, utbildad inom den kejserliga marinen, gjorde han karriär som ubåtsofficer under första världskriget. Under andra världskriget ledde han ubåtskriget mot de allierade med hänsynslös effektivitet och lät använda koncentrationslägerfångar i rustningsindustrin. Han blev partimedlem först 1944, men var länge en trogen anhängare av Hitler.Striderna om Hitlers efterträdarskap hade pågått länge. Hess diskvalificerades efter sin flygning till Storbritannien 1941, Göring föll i onåd, och Himmler förrådde Hitler genom att försöka förhandla med väst. Valet föll slutligen på Dönitz, vars lojalitet aldrig ifrågasatts.Hans regering – baserad i Flensburg vid danska gränsen – försökte fördröja kapitulationen inför Röda armén, och istället prioritera reträtt och överlämnande till västmakterna. Detta ledde till partiella kapitulationer i bland annat Danmark (5 maj), Nordvästtyskland och Nederländerna, samt förhandlingar i Norge. Det var ett försök att mildra konsekvenserna av det oundvikliga nederlaget.Bild: Gripandet av tre medlemmar ur Flensburgregeringen: Alfred Jodl, Albert Speer och presidenten Karl Dönitz. På bilden ses storamiral Karl Dönitz i brittisk fångenskap efter sin arrestering. Dönitz utsågs till Hitlers efterträdare den 30 april 1945 och ledde därefter förhandlingarna om de tyska styrkornas kapitulation i väst. Foto: Malindine E G (Capt), No 5 Army Film & Photographic Unit. Bild BU 6711 ur Imperial War Museums samlingar. Wikimedia commons, Public Domain.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.Lyssna också på Operation Valkyria – en trojansk häst i Tredje Riket.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Der er indgået aftale mellem USA og Storbritannien. EU afslører modsvar til Trump. Store, danske virksom­heder har aflagt regnskab. Danske topchefer er bekymrede for effekterne af handelskrigen. Bill Gates brager mod Elon Musk. Ny Pave. Historisk dom - en tidligere bankdirektør er blevet dømt for brud på hvidvaskloven.   Vært: Trine Duvander (trdu@borsen.dk)

Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leo XIV från USA är ny påve. David Attenborough fyller 99 och ny film släpps. Nytt handelsavtal mellan USA och Storbritannien. Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 10 maj 1940 gick Nazityskland till anfall mot Nederländerna och Belgien. Fem veckor senare undertecknade Frankrike ett vapenstillestånd med Tyskland, som då ockuperade två tredjedelar av landet.Adolf Hitler hade spelat högt igen – och vunnit. Den åldrande franska militära ledningen var inte förberedd på ett modernt, rörligt krig. I stället var de fast i ett defensivt tänkande, samtidigt som tyskarna rusade fram i Europa med sina pansarkolonner, radiosamband och anfallsflyg.Detta är det fjärde avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om orsakerna bakom Frankrikes nederlag 1940. Hur kunde en av Europas mäktigaste arméer lamslås på så kort tid? Vilka militära misstag begicks, och vilken roll spelade politisk instabilitet och defaitism?Våren 1940 betraktades Frankrike fortfarande som en av Europas starkaste militärmakter, och dess allians med Storbritannien skulle fungera som en motvikt mot Nazityskland. Men mellan den 10 maj och den 22 juni föll landet samman under den tyska blixtkrigstaktiken.Fransmännen förlitade sig på defensiva strategier med Maginotlinjen, en rad fortifikationer längs gränsen mot Tyskland. Man antog att om tyskarna anföll skulle det ske genom Belgien, vilket gjorde att huvuddelen av den franska armén placerades där.Den tyska offensiven – Fall Gelb – överraskade dock de allierade genom att fokusera på ett blixtsnabbt pansaranfall genom Ardennerna, en terräng som de franska generalerna trodde var omöjlig att passera med stora mekaniserade förband. När tyskarna bröt igenom vid Sedan den 13–15 maj blev den franska armén snabbt demoraliserad och splittrad.Den franska arméns sammanbrott var inte enbart militärt. Landet led av djup politisk splittring, och defaitismen var utbredd bland både politiker och militärer. Det franska ledarskapet, under premiärminister Paul Reynaud, var osäkert på hur det skulle agera. När situationen blev ohållbar avgick Reynaud den 16 juni och ersattes av marskalk Philippe Pétain, som omedelbart inledde förhandlingar med Tyskland.Efter kapitulationen delades Frankrike in i två zoner: den norra delen ockuperades av Tyskland, medan den södra delen, med Vichy som huvudstad, styrdes av den nya Vichyregimen under Pétain. Formellt var Vichyfrankrike en självständig stat, men i praktiken var det en vasallstat som samarbetade med Nazityskland. Regimen införde hårda restriktioner, anpassade sig till tysk antisemitisk politik och deltog aktivt i deportationer av judar till koncentrationsläger.Pétains beslut att samarbeta med Tyskland vilade på tron att det var det enda sättet att bevara viss fransk autonomi och undvika ytterligare lidande. För många fransmän sågs detta dock som förräderi, och Vichyregimen har kommit att symbolisera en skamfylld period i landets historia.Bild: Tyska Panzer I och Panzer II i en skog i maj 1940. Källa: Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 101I-382-0248-33A / Böcker / CC-BY-SA 3.0Musik: Le Chant des Partisans (Motståndssången) – sången om befrielsen av M. Druon och J. Kessel; Anna Marly; Guy Luypaerts Le Chant Du Monde (1523). Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Det spektakulära anfallet på Eben Emael.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Netflix-serien 'Adolescence' sendte chokbølger igennem Storbritannien, og antændte en debat om unge drenge og deres forhold til kvinder. Drenge, der sidder på internettet og hader på kvinder i den såkaldte manosfære. Og i visse tilfælde bliver kvinder dræbt i 'manosfærens navn'. Tilbage står spørgsmålet: bør vi tage seriens budskab alvorligt og tale mere om mænds internetfællesskaber? Eller skal vi i Danmark passe på ikke at stigmatisere og overdrive fænomener som 'incels', 'manosfæren' og 'Sigma-mænd'? Svigter forældrene, skolen eller hele samfundet, når mænd bliver kvindehadere på internettet? Medvirkende: Alexander Kvist Hansen, forfatter til bogen 'Mand kend din styrke'. Christian Groes, antropolog og kønsforsker Svend Aage Madsen, mandeforsker Maia Kahlke Lorentzen, rådgiver i internetkultur hos Cybernauterne Nicholas Woollhead, tidl. en del af manosfæren, nu bekæmper han den Vært: Oliver Breum Producer og tilrettelægger: Mathias Pedersen

Andra världskriget startade tidigt på morgonen den 1 september 1939 när Nazityskland anföll Polen. Polens öde hade beseglats några dagar tidigare när Sovjetunionen och Nazityskland ingick en ohelig allians och i ett hemligt protokoll delade upp landet mellan sig.Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland den 3 september, men deras insatser var symboliska. Trots de polska styrkornas heroiska motstånd ledde Nazitysklands tekniska och numerära överlägsenhet till att den polska armén kollapsade inom tre veckor. Den 17 september 1939 gick Röda armén in i östra Polen.Detta är det första avsnittet i en serie av sju om andra världskriget, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om anfallet på Polen och krigets början.Trots en numerärt stor armé lyckades Polen inte stå emot den tyska krigsmaskinen, som med sin blixtkrigstaktik revolutionerade modern krigföring. Tysklands kombination av snabba pansaranfall, flygvapenstöd och välkoordinerade operationer krossade det polska försvaret.Den polska armén saknade både modern utrustning och förmåga att möta den nya tidens mobila krigföring. Dessutom var landets försvarsstrategi, som byggde på att skydda gränserna, ineffektiv mot Tysklands framryckningar vilka snabbt splittrade och omringade de polska styrkorna. Polens utsatta läge förvärrades ytterligare när Sovjetunionen invaderade från öster den 17 september, vilket tvingade Polen att slåss på två fronter.Storbritannien och Frankrike, som hade försvarsfördrag med Polen, förklarade krig mot Tyskland den 3 september men kunde inte erbjuda något konkret militärt stöd. Polens isolering och den övermäktiga fienden ledde till landets fall på bara fem veckor.Efter erövringen av Polen började Tyskland och Sovjetunionen genomföra systematiska åtgärder för att eliminera den polska nationen. Västra Polen annekterades direkt av Nazityskland, medan centrala delar organiserades som Generalguvernementet. Nazisterna inledde omedelbart en brutal politik av germanisering, där polsk kultur systematiskt undertrycktes. Miljontals polacker fördrevs från sina hem för att skapa plats åt tyska bosättare, medan hundratusentals polacker tvångsrekryterades som slavarbetare i Tyskland.Den nazistiska Generalplan Ost föreslog en etnisk rensning och germanisering av Polen. Miljontals polska judar fördes till getton, och utrotningsläger som Auschwitz och Treblinka etablerades. Dessa blev centrala för Förintelsen, där cirka tre miljoner polska judar och ytterligare tre miljoner polska medborgare dödades. Samtidigt deporterade Sovjetunionen hundratusentals polacker till Sibirien, och i Katynmassakern 1940 avrättade den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD över 20 000 polska officerare och intellektuella.Bild: Möte mellan tyska och sovjetiska soldater i Polen, 20 september 1939. I ett hemligt protokoll till Molotov-Ribbentrop-pakten delades Polen upp mellan Nazityskland och det kommunistiska Sovjetunionen.Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-121-0008-25, Ehlert, Max, Wikipedia, CC-BY-SA 3.0Musik: Mazurek Dąbrowskiego ("Än är Polen ej förlorat") av Józef Wybicki; Wikimedia, Public DomainLyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid påve Franciskus begravning möttes Trump och Zelenskyj. Vad händer nu med fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, och vilken roll spelar Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av världens ledare närvarade vid påve Franciskus begravning. Det som skulle bli en religiös sorgehögtid blev också en uppvisning i storpolitik och högoktaniga möten. Öppnade helgens samtal mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump någon viktig dörr, vilken roll spelar Frankrike och Storbritannien och passade Italiens premiärminister Giorgia Meloni på att ta åt sig äran?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps) och Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I det här avsnittet delar vi med oss av våra bästa tips kring inredning av HMO – från hur du bör tänka vid finansiering till praktiska råd kring möblering och design. Ett avsnitt fullt av värdefulla insikter!Nätverksträff 15 maj i Stockholm - Anmäl dig här!Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://mailchi.mp/miraclepropertiesltd/senaste-nyheterna-mars-2025Tack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Vi skickar upp allt fler satelliter runt jorden och det ger också fler krockar i omloppsbanorna. Allt rymdskrot idag och framåt är en stor utmaning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 50-talet har hundratals kollisioner skett och än finns ingen fungerande skrotåtervinning i rymden. Uttjänta satelliter, raketsteg och annat kretsar istället vidare runt jorden, eller brinner upp i atmosfären, men ingendera lösningen är hållbar. Rymdskrotet kan förstöra satelliter och skapa ännu mer skrot, och all utrustning som brinner upp påverkar atmosfärens kemiska sammansättning. Hur ska vi hantera det rymdskrot som ackumuleras och hotar all rymdverksamhet?Medverkande: Professor Anna Öhrwall Rönnbäck och René Laufer, Luleå tekniska universitet, Johan Kero, rymdforskare vid Institutet för rymdfysik och professor Hugh Lewis från Southamptons universitet i Storbritannien.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den amerikanska revolutionen var mer än bara en kamp om representation och frihet. I Boston var flera av de ledande revolutionärerna rika handelsmän som såg sina affärsintressen hotade av brittiska tullar. I Philadelphia och New York växte motståndsnätverk fram som försvarade rätten till fri handel.Under 1700-talet var dessa tre städer sammanlänkade genom ett livligt nätverk av både laglig handel och en omfattande smuggling. Tillsammans utgjorde de ett slags ekonomiskt kluster som agerade mer som rivaler än lydiga provinser under London. Genom smuggling och handelsförbindelser med franska, portugisiska och nederländska hamnar byggde de upp ett parallellt system som effektivt kringgick brittiska handelshinder.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med ekonomhistorikern Jeremy Land om de ekonomiska orsakerna bakom den amerikanska revolutionen. Han är aktuell med boken Colonial Ports, Global Trade, and the Roots of the American Revolution (1700–1776).När vi tänker på den amerikanska revolutionen är det ofta dramatiska scener som dyker upp: Boston Tea Party, vapenskrammel vid Lexington och Concord, rop om frihet och självständighet. Men kampen för ekonomisk frihet från kolonialmakten Storbritannien föregick den politiska självständigheten.Storbritannien försökte tygla denna utveckling med lagar och tullar, men saknade resurser för att få full kontroll. Tulltjänstemän var få och ofta korrumperade, och lokala handelsmän hade både pengar och makt att göra motstånd. Denna relativa ekonomiska frihet ledde till en form av mental och praktisk självständighet långt innan självständighetsförklaringen skrevs. Boston, New York och Philadelphia började agera som ekonomiska aktörer med egna intressen – inte som kuggar i ett imperium.När britterna på 1760-talet skärpte tonen med skatter som Stamp Act och Townshend Acts utbröt inte bara vrede – utan också organiserat motstånd. Bojkotter, smuggling och politisk mobilisering blev vardag. Det var handelsmännen, de ekonomiska motorerna i kolonierna, som ofta stod i spetsen för revolutionen.Det är i skärningspunkten mellan ekonomi och politik som den amerikanska revolutionen verkligen tar form. De koloniala hamnarna var inte bara strategiska punkter på en karta – de var hjärtat i en ekonomisk förändring som gjorde revolutionen oundviklig.Det var köpmännen i hamnstäderna som i praktiken började skriva självständighetens förhistoria. Långt innan de första skotten avlossades i Lexington, pågick en annan kamp – tystare, men minst lika avgörande – i hamnmagasin, på handelsfartyg och i de koloniala gatornas skuggor.Bild: Förstörelsen av teet i Bostons hamn, en ikonisk litografi från 1846 av Nathaniel Currier; uttrycket "Boston Tea Party" hade ännu inte blivit vedertaget. Notera att få av männen som kastade teet som faktiskt var förklädda till ursprungsamerikaner enligt den vanliga historien.Musik: ”Chester” är en patriotisk hymn komponerad av William Billings och sjöngs under det amerikanska revolutionskriget. Chester av William Billings (kompositör), William Schuman (arrangör). framförd av United States Marine Corps Band, 2014. Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.