Podcasts about storbritannien

Den røde løber var rullet ud for Donald og Melania Trump, der var på deres andet statsbesøg i Storbritannien (som det første amerikanske præsidentpar nogensinde). Hvad kom der ud af besøget udover storslåede militærparader, høflige skåltaler og gallamiddag på Windsor-slottet? Og så er en række mennesker blevet fyret for at hylde mordet på højrefløjsaktivisten Charlie Kirk - eller tale kritisk om ham. Republikanerne kalder det konsekvens-kultur - er det en ny pendant til cancel culture? Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, nyhedsvært og tidl. korrespondent i Storbritannien Tinne Hjersing Knudsen, kulturkorrespondent Sandra Brovall og europakorrespondent Anna Gaarslev. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen.

Förra helgen samlade den högerextrema aktivisten Tommy Robinson över hundratusen demonstranter i centrala London. Under parollen Unite the Kingdom marknadsfördes demonstrationen som en manifestation för yttrandefrihet men från scenen hördes både våldsbejakande tal och hets mot minoriteter - såväl som flera hyllningar till maga-influencern Charlie Kirk som brutalt mördats tidigare i veckan under ett öppet möte på ett universitetscampus i USA.  Hur ska vi förstå den enorma mobiliseringen i Storbritannien? Och hur försöker ytter- och extremhögern att dra nytta av mordet på Charlie Kirk? Gäst är Patrik Hermansson, reseacher på HOPE not Hate och Expos korrespondent i Storbritannien. Programledare: Anna Fröjd Läs mer: Patrik Hermansson: Reform UK:s framgångar eskalerar rasismen i brittisk politik (2025): https://expo.se/kommentar/reform-uks-framgangar-eskalerar-rasismen-i-brittisk-politik/  Joe Mulhall: Det finns inget legitimt i de högerextrema upploppen (2024): https://expo.se/kommentar/det-finns-inget-legitimt-i-de-hogerextrema-upploppen/  Högerextrema kravaller i Storbritannien – det här är bakgrunden (Anna Fröjd, 2024): https://expo.se/nyhet/hogerextrema-kravaller-i-storbritannien-det-har-ar-bakgrunden/  Studio Expo: De högerextrema upploppen i Storbritannien (2024): https://expo.se/podcasts/de-hogerextrema-upploppen-i-storbritannien/  Prorysk högerextremist i Sverige för att hjälpa koranbrännare (Glaad, Nilsson, 2024): https://expo.se/nyhet/prorysk-hogerextremist-i-sverige-for-att-hjalpa-koranbrannare/  Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Nyheterna Radio 14.00

Skyhögt tonläge efter mordet på högerdebattören Charlie Kirk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Presidentrådgivaren Stephen Miller lovar att använda alla statens resurser för att slå ut vänsterextema nätverk, vicepresident Vance vill ge sig på George Soros stiftelse och president Trump överväger att terrorstämpla den löst sammansatta rörelsen Antifa. Men vad vet vi så här långt om mannen som mördade högerdebattören Charlie Kirk? Är det vänstern som ligger bakom det politiska våldet i dagens USA och hur påverkas politiker och debattörer av den här sortens mord? Det pratar vi om i det här avsnittet av USA-podden.Hör också om Donald Trumps statsbesök i Storbritannien, där regeringen pressas av högernationalistiska demonstrationer, digitala hälsningar från Elon Musk och en egen brittisk Epsteinskandal.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, Roger Wilson, programledare P1 Kultur och Nina Benner, Sveriges Radios Londonkorrespondent.Programledare Sara Stenholm.Producent: Anna Roxvall.

Sommaren 2025 sitter en gråhårig Roger Hallam i fängelse utanför London. Han är medgrundare av klimatrörelsen Extinction Rebellion och dömd för konspiration efter en klimataktion. Det fanns en tid då många såg klimataktivister som hjältar. Men nu har politiker i Storbritannien börjat prata om aktivisterna som terrorister – vad var det som hände? Programledare: Sabina Marmullakaj. Med DN:s klimatredaktör Peter Alestig. Producent: Linnéa Hjortstam.

Sådan her kan utilfredshed altså også se ud: Som tusinder og atter tusinder af små levende prikker, der – filmet fra luften af en drone – langsomt bevæger sig gennem Londons gader. 150.000 mennesker. Klemt tæt sammen og på vej gennem byen. Som en tyktflydende væske med britiske og engelske flag i hænderne. ”Send them home”, bliver der råbt. “Protect our kids” og “We want our country back”. Mens dronen flyver hen over byens tage, ser man menneskemængden fylde en lang gade fra husmur til husmur. Ligesom den næste gade. Og den næste igen; nogle steder breder den sig ud i de tilstødende gader, og hvor der er pladser, svulmer den op og fylder pludselig det hele. Det er meget utilfredshed samlet på ét sted. Men hvad demonstrerer de egentlig imod? Er det indvandringen? Islam? Eller tømmermændene oven på Brexit? Det spørger vi Politikens Europa-korrespondent Martin Bjørck om i dagens 'Du lytter til Politiken'. Vi hører gerne fra dig, skriv til: dulyttertilpolitiken@pol.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Försvarshögskolans Anders Ekholm om interna kritiken i IDF. Nya folkmordsanklagelsen mot Israel väger tungt, enligt folkrättsprofessor. Donald Trumps statsbesök väcker hopp om techinvesteringar i Storbritannien. Så ska svenska elevers läsförmåga stärkas. Och Nepals Gen Z-demonstranter valde ny premiärminister på Discord.

Mens Kina buldrer frem med billigere elbiler, ny teknologi og enorm produktionskraft, kæmper de tyske bilgiganter for at overleve. René Tønder, en af landets førende eksperter i det internationale bilmarked, kommer med sin dom: Er Audi, BMW, Mercedes eller VW bedst rustet til fremtiden? Den tyske bilindustri står i sin største krise i årtier. På biludstillingen i München præsenterede VW, BMW, Mercedes og Audi deres næste elbilgeneration, men spørgsmålet er, om det er nok, når kinesiske producenter vælter ind over Europa med en fart, tyskerne har svært ved at matche. I denne specialudgave af Bilradio vurderer brancheekspert, René Tønder, hvem der står stærkest - og hvem der er mest sårbar i stormløbet fra Kina. Sammen med værten, Christian Schacht, ser han nærmere på, om EU’s toldmure kan bremse angrebet, hvorfor Storbritannien og Norge kan blive kinesernes smutvej ind i Europa, og hvordan de kommende år kan afgøre, om tyskerne beholder deres plads i førerfeltet eller ryger helt ud af det. Hvis du vil vide, om Europa stadig har kontrol over bilindustriens fremtid, eller om slaget allerede er tabt, så er det her episoden, du skal høre. Værter: Christian Schacht og Jan Lang Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper RisgaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Usikkerheden stiger omkring, hvad den amerikanske centralbank egentlig bør gøre, også ud over det politiske pres, den er under. Der er også en vedvarende bekymring omkring de offentlige finanser, og det gælder i høj grad også i Storbritannien, hvor næste års budget er lidt af en gyser.

Frankrike och Storbritannien går i bräschen för en ny våg av tunga erkännanden av Palestina. Kan det pressa Israel att gå med på en tvåstatslösning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige var det första EU-landet som erkände staten Palestina. Året var 2014. Men det skulle dröja ett decennium innan fler EU-länder följde efter och i dag ser en ny våg av erkännanden ut att komma när FN:s generalförsamling möts i New York med start nionde september 2025.Israel reagerar starkt och i skuggan av kriget som pågår i Gaza tar den israeliska regeringen kontroversiella beslut om Västbanken – beslut som kan omöjliggöra den tvåstatslösning som många västländer nu pressar på för.Medverkande: Margot Wallström (S), tidigare bland annat Sveriges utrikesminister, Insaf Rezagui, doktor i internationell rätt vid universitetet Paris-Cité, Eugene Rogan, historieprofessor på University of Oxford, Isabell Schierenbeck, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Zahra Abed och Aleen Omar, sjuksköterskestudenter vid det amerikansk-arabiska universitetet i Birt Zeit på Västbanken, Dalal Iriqat, statsvetare och konfliktforskare vid universitetet i Birt Zeit, Nabil Amr, tidigare informationsminister vid den Palestinska myndigheten, Barakat, busschaufför Västbanken, Naef al Mati, BetlehemProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sverigesradio.seReportrar: Cecilia Uddén och Johanna Sjöqvist HarlandProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.se

En 14-årig pige tilbød en sulten mand et stykke af sin pizza, og kort tid efter stod Storbritannien i brand. Tusindvis demonstrerer foran asylhoteller, og politikere taler om at afkoble Storbritannien fra menneskeretskonventionen. Berlingskes udenrigskorrespondent, Poul Høi, har skrevet historien om, hvordan en god gerning blev gnisten til vredens sommer. Oplæser: Frederik Riis-Jacobsen Producer: Caroline Toft Baunkjær Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi afliver først et ondsindet rygte og siger tillykke til den amerikanske præsident Donald Trump, der lever og er i fuld vigør. Konspirationsteoretikere på sociale medier hævdede ellers, at præsident var død i sidste uge. Det var han så ikke. Vi kigger også på de hastigt stigende boligpriser og diskuterer to nye boligudspil fra SF og Socialdemokratiet i København. Begge udspil vil reelt forværre føre til højere priser og forværre problemet. Hvad skal der til for at tøjle boligpriserne og give almindelige mennesker råd til en lejlighed? Svaret ligger måske i en helt ny økonomisk og politisk bevægelse, der spirer i USA, som kaldes aboundance, hvilket bedst kan oversættes til overflod. Til sidst diskuterer vi guldprisen, der banker i vejret og hastigt stigende renter i Europa. Er investorerne ved at gå i panik over de politiske kriser i Storbritannien og Frankrig? Og hvad skal man gøre som privat investor? I studiet: Magnus Barsøe og Mikael MilhøjSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Analytikere spekulerer i at Equinor og Ørsted skal fusionere. Tryg fyrer 180 medarbejdere. ATP leverer stort overskud efter kritik. Danske topchef mener erhvervslivet skal deltage i Gaza-debat. Danmark tæt på at købe krigsskibe af Storbritannien. Kraft Heinz vil splittes op igen - Buffett synes det er en dårlig idé. Vært: Lasse Ladefoged (lasse.ladefoged@borsen.dk)  

(03:00): Kommentator: Utilfredshed og demonstrationer i Storbritannien bør Danmark tage ved lære af. Medvirkende: Stefan K. Sløk-Madsen, fast kommentator ved Berlingske og er ph.d. og ekstern lektor ved CBS. (31:00): Formanden for retsudvalget vil have undersøgelse oven på Samsam-dom. Medvirkende: Steffen Larsen, formand for retsudvalget og medlem af folketinget for Liberal Alliance. (46:00): Skolelærer: Queer-aktivistiske lærere skal ikke være seksualundervisere. Medvirkende: Jesper W. Rasmussen, næstformand i Dansk Regnbueråd. Værter: Peter Marstal & Mathias WissingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I dag skal Brasiliens tidligere præsident, Jair Bolsonaro, for retten for anklager om kupforsøg. Anti-migrant-demonstrationer fylder gaderne i Storbritannien, men hvorfor lige nu? Søgninger på Navalnyjs biografi og 'Mein Kampf' kan nu føre til bødestraf i Rusland. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Kristian Almblad, DR's Sydamerika-korrespondent. Alberte Bove Rud, analytiker ved Tænketanken Europa.

Snoop Dogg är upprörd efter att Pixar och Disneys nya film "Lightyear" visat ett lesbiskt par, och han vill inte behöva förklara för sina barnbarn om homosexuell kärlek.Vidare läser Joakim upp tre berättelser från personer som flytt sina hemländer för en tryggare tillvaro i Storbritannien.Källor:https://variety.com/2025/film/news/snoop-dogg-lightyear-gay-kiss-disney-1236497502/https://www.rainbowmigration.org.uk/stories/jalals-story/

Labours migrationspolitik möter motstånd. Jakob Forssmed: Gissléns kritik “slängig”. Flera journalister bland de döda efter attack i Gaza. Och tiotusentals kvinnor i Sverige kan behöva ta om cancertest. Programledare: Magnus Thorén.

En internationell ljunghedskonferens hålls för första gången i Sverige. Och på en nyinvigd slinga utanför Ystad fladdrar fjärilarna för fullt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti färgas västkustens ljunghedar lila av den blommande ljungen. Och i år har de fått finbesök – forskare och naturvårdare från flera europeiska länder har den här veckan strosat runt på de blommande hedarna och diskuterat den hotade naturtypen på en internationell ljunghedskonferens. Vår fältreporter Jonatan Martinsson har besökt konferensen och träffat bland annat ljunghedsforskaren Elena Arrigoni från Kew Gardens i Storbritannien.Och vi sänder direkt från en av ljunghedarna, i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. Där finns Jonatan Martinsson tillsammans med Västkuststiftelsens naturvårdschef Mattias Lindholm, reservatsförvaltare Patrik Wingård och Emelie Cajsdotter vars hästar betar hedarna. Ljungheden är en naturtyp som kräver skötsel i form av bränning och bete men rätt skött är den en plats med rik biologisk mångfald. I programmet får vi höra mer om hur det skapas förutsättningar för arter som silversandbi. alkonblåvinge och ljungögontröst.När Nybrofältet utanför Ystad riskerade att bli camping bildade den lokala Naturskyddsföreningen en fjärilsgrupp. De har inventerat fältet och hittat nästan 50 olika dagfjärilsarter, en del riktigt ovanliga. Dessutom har de i sommar gjort i ordning en fjärilsslinga med skyltar till de fjärilar som kan dyka upp. Naturmorgons reporter följde med Maj Persson, Kerstin Svensson och Raija Lanjas på slingan, med förhoppning att få möta bland annat svartfläckig blåvinge.Augusti lider mot sitt slut, och vi frågar Naturmorgonlyssnarna vad de uppskattar mest i naturen på sensommaren. Fladdrande fjärilar, mognande bär och svalare luft är några av svaren. Vi ringer upp Boris Åström som i stället spanar ner i vattnet för att se om ålen börjat röra på sig.Varför strandar näbbvalar längs svenska västkusten? Vi ringer upp Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet för att få svar på mysteriet.Och vad är det för spindel som byggt en strut av stenar? Och varför? Det undrar Kalle Sahlin i Falun, och vi ber spindelexperten Monika Sunhede om ett svar.I veckans kråkvinkel funderar Karin Gyllenklev på varför sniglar inte är lika stora som vi. Och hur det skulle vara, om de var det ...Programledare är Joacim Lindwall.

Kalle Berg pratar om att den världsberömda författaren Sally Rooney skulle kunna gripas för terrorbrott i Storbritannien – något som redan har drabbat flera pensionärer. Han pratar också om del tre i Magnus Gissléns kritik mot Folkhälsomyndigheten. Linnea Rönnqvist berättar om Israels invasion av Gaza. Och om att kyrkan i Kiruna kom fram till sitt nya hem utan större problem, så när som på en grej. Dessutom: Ölförväxling, damkronornas nya namn och nya svävande färjan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratar vi först om att ”Normal People”-författaren Sally Rooney riskerar att gripas för terrorbrott, eftersom hon kommer använda sina royaltyintäkter till att stötta den pro-palestinska organisationen Palestine Action. Organisationen är nämligen terrorstämplad i Storbritannien.Lite senare snackar vi om en brittisk kvinna i 60-årsåldern som tröttnat på sina yngre kollegors flamsande – till den grad att hon tog det till domstol.

Välkomna till det andra avsnittet av svensk tennis nya talkshow!Lunch på Linjen är det nya konceptet där vi varannan vecka kommer skeppa ut ett lunchavsnitt i etern där olika, på olika sätt, intressanta händelser avhandlas. Christoffer Karlén och Linus Eriksson heter programledarna som kommer guida showen där en eller flera gäster varje avsnitt bjuds in.Avsnittet kommer allt som oftast gå i ljudformat men blandas upp med video någon gång ibland.Dagens avsnitt bjuder likt premiäravsnittet för två veckor sedan på tre gäster som får berätta om tre aktuella händelser! Dela gärna era tankar om konceptet till ⁠linus@baslinjen.com⁠ eller i en kommentar på Instagram under avsnittsinlägget. Trevlig lyssning!00:13 Skotsk tennis, Storbritannien, Rafael Nadal, Babolat, tennisböcker, mixeddubbel i US Open, SM-slutspelet i lag, futuretävlingar på svensk mark31:00 Srdan "Sigge" Mladenovic från MIK Tennis om tennisens dag, serbisk tennis, Novak Djokovic, MIK Cupen.44:43 Mellansnack48:39 Micke Henriksson från Varbergs TK om veteran-SM och mixeddubbeln i US Open1:14:30 Mellansnack1:16:50 Vega Bontin om bronset i lag-VM, vinsten i nordiska juniorlandskampen och en norsk ordbattle mot Christoffer Karlén1:28:51 AvrundningLunch på linjen presenteras av Babolat - stort tack för att ni gör avsnittet möjligt!

Hvorfor tager Storbritannien imod 30-50 syge og sårede børn fra Gaza? Kan Schweiz give Putin immunitet fra ICC-arrestordren? Og hvad er problemet, når færre bliver gode til tysk? Dagens værter: Pernille Rudbæk og Bjarne Steensbeck.

När den brittiska regeringen år 1917 utlovade ett nationellt judiskt hem i Palestina bestod befolkningen i området till 93 procent av araber. Löftet skulle vid staten Israels utropande 1948 innebära att 700 000 araber fördrevs från land de bebott i århundraden.Stora pogromer i Ryssland i slutet på 1800-talet ökade den judiska invandringen till det ottomanska Palestina. En invandring som på 1930-talet ledde till väpnade arabiska uppror i det då brittiska mandatet Palestina. I slutändan var det var en kamp om land mellan judiska sionister och arabiska nationalister som araberna förlorade.I den nymixade reprisen av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson är författare och tidigare diplomat som skrivit flera böcker om Mellersta Östern. Han är aktuell med boken Folket som inte fick finnas. Palestinierna historia.Israel-Palestina-konflikten har pågått ända sedan den brittiska regeringen lovade ett judiskt hemland i Palestina 1917, utan några större hänsyn till den existerande befolkningen i området.Den palestinska nationalismen väcktes till liv redan under den ottomanska perioden, av den stora judiska invandringen som tog fart i slutet på 1800-talet. Storbritannien kontrollerade Palestina militärt från år 1917 och som mandatmakt åren 1922–48. När britterna gav upp sitt mandat i Palestina efter andra världskriget kunde sionisterna genom diplomatiskt och politiskt arbete säkra FN:s generalförsamlings resolution 1947 om en judisk stat i Palestina.Sionismens främsta mål var uppfyllt när Israel utropades 14 maj 1948. I kriget som följde efter staten Israels utropande år 1948 fördrevs 700 000 araber efter en noga planerad plan och efter att Israel ockuperade Västbanken 1967 har folkrätten åsidosatts med en extensiv judisk bosättning på ockuperad mark.I dagens Israel har invånarna har olika rättigheter och skyldigheter beroende på sin etniska och religiösa bakgrund. Landets judiska befolkning är medborgare i en demokrati, araberna i Israel får delta i allmänna val men har inte samma rättigheter som judar, bosättarna på Västbanken har alla rättigheter men inga skyldigheter och slutligen utsätts palestinierna i de ockuperade områdena dagligen för övergrepp och lever i en rättslös och apartheidliknande tillvaro.Bild: Al-Naqba en palestinsk man 1948 i flyktinglägret Jaramana i Damaskus i Syrien. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Roten till inbördeskriget i Syrien – den koloniala efterbörden.Musik: Arabic Instrumental av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ugens medvært er både adelig og en, vi alle har savnet. OpenAI's direktør Sam Altman har siden 2023 lovet os en "superintelligens" - er ChatGPT-5 mon en forsmag på den? Eller blot endnu en kedelig opdatering af det, vi allerede kender? Vi skal også til Storbritannien, der nu har indført aldersverifikation på hjemmesider, der ikke er så børnevenlige. EU vil det samme. Men hvad betyder det for vores måde at bruge internettet på? Og hvornår kan vi forvente noget lignende i Danmark? Det spørger vi Prompts selvudnævnte privacy-korrespondent Sebastian Gejsing om, som i Information har skrevet spændende artikler om emnet. Til sidst ser vi nærmere på det "gyldne" møde mellem Apple-chef Tim Cook og præsident Trump. Her annoncerede Apple en investering på 700 milliarder kroner i USA - og midt i det hele stod en glasskulptur på en bund af 24 karat guld, som Cook havde taget med. Værter: Marcel Mirzaei-Fard, tech-analytiker og Henrik Moltke, DRs techkorrespondent.

13 augusti. Undervisningsmodellen “no excuses” har fått stor uppmärksamhet på senare år. Hur fungerar den egentligen och är den lösningen på problemen i svensk skola? Andreas Ericson intervjuar Linnea Lindquist, skoldebattör och rektor vid Husbyskolan, som precis besökt no excuses-skolor i Storbritannien.

Linne är tillbaka i podden och i veckans avsnitt går hon och Jacob igenom en ny randomiserad studie på ultraprocessad mat. I studien lär man deltagarna under två olika åttaveckorsperioder äta antingen endast minimalt processad mat eller i princip uteslutande ultraprocessad mat. Båda dieterna var dock konstruerade så att de skulle följa de så kallade ”Eatwell guidelines” som finns i Storbritannien. Resultatet visade på generella hälsoförbättringar under båda perioderna för deltagarna där de mindre skillnaderna man kunde se troligen förklaras av redan kända effekter från kosten. Även om dieterna var lika varandra när det gäller saker likt makronutrienter, salt och fiber så blev det mindre skillnader som sannolikt är det som förklarar de mindre skillnaderna i studieresultat. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack med Jacob och Linnea (00:01:51) En ny randomiserad studie på ultraprocessad mat

Juniornyheterna om Bengt Zorn som fyller 100 år, om att Kungliga Balettskolan i Storbritannien höjer åldern för att få dansa där på heltid och om13-åriga Arvid som älskar att fiska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den politiske sæson er skudt i gang, og Thomas Juul-Dam og Jacob Bruun tropper op i studiet i fuldstændig ens outfit - klar til at granske magten i dansk politik. Vi vender aftalen om udenlandsk arbejdskraft, der blev klar to sekunder i sommerferie, og så ser vi nærmere på Mona Juuls melding om at pege på Troels Lund Poulsen som statsministerkandidat. Er hans svar til hende en kærlighedserklæring eller en krigserklæring til Mette Frederiksen? Og så vender vi situationen i Gaza. Henover sommeren er situationen eskaleret, folk dør af sult, og Israels ageren har fået flere store lande til at sige, at de vil anerkende Palæstina som stat. Frankrig, Storbritannien og Canada er kommet på banen - kan det presse den danske regering til at rykke sig? Medvirkende: DR's politiske analytiker Pia Glud Munksgaard, Thomas Juul-Dam, tidligere rådgiver for statsminister Helle Thorning-Schmidt, i dag partner i PrimeTime, tidligere rådgiver for statsminister Lars Løkke Rasmussen, Jacob Bruun, der i dag har Bruun Advisory og formand for de Konservative Mona Juul. Tilrettelægger: Theodora Renard.

Først Frankrig og nu Storbritannien og Canada. Det vrimler med nyheder om lande, der melder sig klar til at anerkende Palæstina som stat. Mens Frankrig har meldt ud, at de til FN's generalforsamling til september har tænkt sig at anerkende Palæstina, stiller Storbritannien og Canada dog en række betingelser. Betingelser, der primært handler om, at Israel skal ‘makke ret.’ Om Danmark også bør anerkende Palæstina, diskuterer Joachim B. Olsen i dag med Karsten Hønge fra SF. Og de er mildest talt uenige. Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: Karsten Hønge, udenrigsordfører for SF Journalist: Maria Asmine Dam Producer: Jens Marrot og Maria Asmine Dam Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakke See omnystudio.com/listener for privacy information.

Frankrike och Storbritannien öppnar för att erkänna Palestina. Och inom EU vill nu fler frysa unionens handelsavtal med Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige och Nederländerna hör till de EU-länder som nu vill frysa unionens handelsavtal med Israel för att sätta press. Trycket ökar nu på Israels vänner inom EU att ansluta sig till linjen, inte minst riktas blickarna mot Tyskland. Även regeringen i Berlin har de senaste veckorna skärpt tonen mot Israel, men hur långt man ska gå i konkreta åtgärder för att få till en vapenvila och få in mer nödhjälp i Gaza är en fråga som skapar friktion. Hör också om handelsöverenskommelsen mellan USA och EU. Vem var vinnare och vem var förlorare när Trump och von der Leyen skakade hand på golfklubben i Skottland? Och så pratar vi om hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställts inför en inrikespolitisk prövning som oroat EU.Medverkande: Tomas Hedman, sommarkorrespondent i Berlin. Pamela Taivassalo, sommarkorrespondent i London och Björn Gunér, sommarkorrespondent som bevakar Ukraina. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Inte ens två år har gått sedan Hamas korsade gränsen och massakrerade över 360 unga, och skadade många fler, på musikfestivalen Nova den 7 oktober 2023. De unga festivaldeltagarna utgjorde inget hot mot Gaza, Mycket har hänt sedan dess, men det är viktigt att påminna oss om vem som var angriparen och vilken sida som startade kriget. Om man inte minns det kan man inte förstå varför läget är som det är nu.Ändå tycks världen i dag ha tappat minnet av vem den verkliga angriparen är. På gatorna i Stockholm, London och Paris kräver demonstranter sanktioner mot Israel, och regeringar i Storbritannien, Frankrike och flera andra europeiska länder driver, mer eller mindre öppet, frågan om nya restriktioner och ensidiga krav på vapenvila – krav som Hamas glatt applåderar, eftersom de inte innehåller ett enda villkor för terrororganisationen själv. Varför villkorar man åtminstone inte vapenvilan med frisläppandet av all gisslan? Varför vill man inte sätta någon press på Hamas, utan bara på Israel?Ja, det är förståeligt att världen reagerar på lidandet i Gaza. Ingen civiliserad människa ser på barns död utan att känna sorg och vrede. Men i upprördheten riskerar vi att glömma att Hamas är en rörelse som öppet ­deklarerar att dess mål är Israels utplåning och som firar martyrdöd medan dess ledare bor i lyx i Doha. För det finns en skillnad på att å ena sidan döda en fiende i krig och å andra sidan att fokusera på “mjuka mål” för att maximera antalet döda, och att synbarligen njuta av lemlästandet, skylta med våldtäkterna av kvinnor, och bli euforisk av att utföra det mest barbariska.En som inte har glömt vad som faktiskt hände den 7 oktober är dagens gäst, Eitan Carlquist – svensk-israel som befann sig på Nova-festivalen morgonen den 7 oktober. Han beskriver i intervjun hur han fick springa för livet genom kulregnet när Hamas-terrorister sköt, raketer landade och de stängde av alla flyktvägar. Det är en gripande berättelse, och jag tror att den är extra viktig just nu när så många gör allt de kan för att glömma varför kriget ens pågår. Men oavsett hur man ställer sig till Israels agerande just nu påminner Eitan om varför många israeler ser annorlunda på kriget än vad många i väst gör. Och varför vi inte får glömma vad de kämpar mot.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

"Anerkendelse lige nu og her bliver en symbolsk handling, som ikke flytter noget på landjorden". Sådan lyder det fra udenrigsminister Lars Løkke Rasmussen i spørgsmålet om, hvorvidt Danmark skal melde sig i koret af europæiske lande, der har anerkendt Palæstina som stat. Senest har sværvægtere som Frankrig og Storbritannien åbnet op for det samme. Bør Danmark anerkende Palæstina som stat? Skal en anerkendelse bruges som pressionsmiddel over for både Israel og Hamas? Og vil den overhovedet have effekt på landjorden? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 70 21 19 19 eller sende en sms til 1212. Medvirkende: Stine Bosse, medl. af Europa Parlamentet for Moderaterne Matthias Dressler Bredsdorff, journalist og forfatter, Information Kristian Mouritzen, international analytiker, Berlingske Magnus Barsøe, 1. suppleant til Europa Parlamentet for Socialdemokratiet Lars Kaaber, chefredaktør for det borgerlige netmedie, Kontrast Frederikke Hellemann, tidl. EP-kandidat for Enhedslisten Vært: Oliver Breum Tilrettelægger & producer: Frederikke Ernst

Grönlands historia, från dansk koloni till självstyre, har präglats av politisk kamp, kulturella motsättningar och sociala omvälvningar. När Donald Trump uttryckte intresse för att köpa Grönland sattes öns politiska ställning i blixtbelysning. De första inuiterna anlände för tusentals år sedan, och nordborna som bosatte sig där år 985 försvann så småningom. År 1721 grundade den danske prästen Hans Egede en ny bosättning.Nordens nationer fick sin nuvarande utformning under Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Under 1900-talet utvecklades flera modeller för självstyre i Norden, grundade på historiska, geografiska och kulturella särdrag. Världens största ö blev en integrerad del av Danmark 1953 och fick självstyre först 1979.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Sundberg, professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet, om Grönlands historia, dess koloniala arv och den långsamma men betydelsefulla vägen mot självstyre. Sundberg är aktuell som medredaktör för boken Governing Partially Independent Nation-Territories: Evidence from Northern Europe, tillsammans med Stefan Sjöblom.Ålands självstyre, etablerat 1921 under Nationernas Förbunds beskydd, är det äldsta och mest långtgående. Åland har ett eget parlament, ett officiellt språk (svenska) och rätt att lagstifta i de flesta inrikesfrågor. Färöarna fick självstyre 1948, och Grönland följde efter 1979. Även samerna har etablerat sameting i Norge, Sverige och Finland med kulturellt självbestämmande.Grönlands självstyre skiljer sig från Ålands och Färöarnas genom sin geografiska storlek, sina naturresurser samt befolkningens etniska och språkliga särart. Till skillnad från Åland, som är en autonom region inom Finland, har Grönland ett kolonialt förflutet som dansk besittning. Självstyrelselagen från 2009 erkänner grönländarna som ett folk med rätt till självbestämmande enligt internationell rätt. Lagen gav Grönland kontroll över sina naturresurser, vilket särskiljer ön från andra nordiska autonomier.Napoleonkrigen (1803–1815) bidrog till en omvälvning av den nordiska maktbalansen. Danmark, som ställde sig på Frankrikes sida, drabbades hårt när Storbritannien bombarderade Köpenhamn 1807 och beslagtog den danska flottan. Efter freden i Kiel 1814 tvingades Danmark att avträda Norge till Sverige, vilket markerade slutet på den dansk-norska unionen. Freden förändrade det nordiska statssystemet radikalt och inledde en ny epok av nationell omstrukturering – något som också påverkade relationerna till perifera områden som Grönland, Färöarna och Island.Danskarna införde ett handelsmonopol och kontrollerade Grönlands ekonomi och samhällsstruktur. Kristendomen och det latinska alfabetet introducerades, vilket förändrade inuiternas traditionella livsstil och världsbild. Den danska administrationen begränsade inuiternas möjligheter till självständig handel, och moderniseringen gick långsamt. Grönland förblev isolerat från omvärlden, och inuiterna hade begränsade rättigheter inom det danska kolonialsystemet.Musik: Grönlands nationalsång, Nunarput, utoqqarsuanngoravit ("Vårt land, som blev gammalt"), skrevs av Henrik Lund och tonsattes av Jonathan Petersen. Den antogs officiellt som nationalsång 1916 och används fortfarande som en symbol för Grönlands identitet och kultur. Texten hyllar landets natur, dess historia och folkets stolthet över sitt arv. Wikimedia Common. Public Domain.Lyssna på Vikingarnas episka världsresor.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(02:00): Næstformand for Dansk Regnbueråd: Stop brugen af »queer« – det er de homoseksuelles N-ord. Medvirkende: Jesper W. Rasmussen, næstformand i Dansk Regnbueråd. (14:00): Eksperter kritiserer modeugens sundhedstjek af modeller. Medvirkende: Else Marie Olsen, ledende overlæge ved ambulatoriet for spiseforstyrrelser i Region Hovedstaden og Rachel Santini, direktør for Kildehøj Videncenter og rehabilitering af spiseforstyrrelser. (31:00): Storbritannien varsler anerkendelse af Palæstina som stat. Medvirkende: Morten Rønnelund, journalist der dækker britiske forhold for Radio IIII. (41:00): Luna har ikke lyst til at tage et arbejde: Har bidraget til samfundet med tre børn. Medvirkende: Luna Munk, enlig mor til tre. Værter: Mathias Wissing og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det har gått åtta år sedan branden i Grenfell Tower i London. Branden skakade om Storbritannien och bilderna på huset kablades ut och berörde en hel värld. 72 personer dog och hundratals drabbades. Nu har händelsen fått ny uppmärksamhet efter att Netflix gjort en dokumentär om Grenfell Tower. Trots att det gått åtta år och en lång utredning har gjorts, har ännu ingen ställts till svars. Men utredningen visade tydligt att branden hade kunnat undvikas och alla liv hade kunnat räddas. Vad har hänt efter branden? Kommer någon att ställas till svars och vad ska hända med själva huset? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets korrespondent i London. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Youtube; The BM1. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Opiumskrigene ses ofte som et eksempel på vestlig imperialisme og kolonialisme. Men måske den også fortæller os noget andet? I denne særlige sommerudgave af Krisecast taler Mikkel Vedby Rasmussen og Lars Bangert Struwe om Opiumskrigene (1839-60) mellem Storbritannien, Frankrig og Kina – og om hvordan handelskrige kan udvikle sig til militære konfrontationer – og om hvordan USA i dag skal håndtere et Kina, hvis selvbillede også er defineret af ydmygelsen ved Opiumskrigene.

När Prins Harry lämnar kungahuset och Storbritannien för att skapa ett nytt liv i USA, inleds en strid mot tabloiderna men också den egna familjen. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Prins Harry föds in i den tusenåriga brittiska monarkin som son till tonföljaren prins Charles och prinsessan Diana, världens mest fotograferade kvinna. Farmor, drottning Elisabeth II kommer att bli landets längst sittande monark. Hans storebror prins William är tronarvinge och Harry är, som han uttrycker det själv i sin självbiografi ”Den andre” – reserven. När Harry är 12 år gammal dör hans mamma, den beundrade Diana, i en bilolycka i Paris, jagad av paparazzis. Pressen beskylls för att ha jagat prinsessan till döds. Harry måste nu växa upp innanför palatsens väggar utan sin älskade mamma och med pressens allt hårdare bevakning. Han stämplas redan i tonåren som skandalprinsen som fuskar i skolan och bara vill festa. Harry är en oborstad och motvillig prins. Men brittiska folket älskar honom, mätningar visar gång på gång att han tillsammans med drottningen är den mest populära medlemmen av kungafamiljen.Men Harry festar hårt, slåss med fotografer och testar droger. Allt för att fly, från minnet av sin mammas död, pressens bevakning och den gyllene buren som verkar slutas åt allt mer. Det kulminerar i en världsskandal där prinsen bär nazistuniform på en fest. Flykten blir militären och välgörenhetsarbete i mammas fotspår. Och kärleken. 2016 träffar han den amerikanska skådespelerskan Meghan Markle. De gifter sig två år senare inför miljonpublik. Först hyllas paret av folket och pressen. Meghan spås bli ”nya Diana”. Men snart börjar en del av bevakningen av Meghan anta rasistiska undertoner. Paret får också allt oftare kritik för hur de bemöter pressen och för sig som kungligheter. En allt större spricka bakom kulisserna blir tydlig, en konflikt mellan Harry och Meghan och palatset. Skandalen är ett faktum när paret meddelar att de ska lämna kungahuset på sina villkor. Då påbörjas ett krig mot Harrys familj – och världspressen. I avsnittet medverkar Jenny Alexandersson, hovexpert på Aftonbladet och Angela Levin, författare till boken ”Harry, A Biography of a Prince” (2018). I researchen till avsnittet har böckerna ”Den andre” av Prins Harry och ”Battle of the Brothers” av Robert Lacey. Ljud från: ITV, BBC, NBC, Apple TV, Netflix, ITN, AP Archive, YouTube-kanalen The Royal Family, Hallmark, Access, E! Entertainment, The Wall Street Journal, 60 minutes, Enterainment Tonight, Hello!Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Joanna GóreckaTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2025 av produktionsbolaget DIST.

Regeringen i Storbritannien minskar stödet till personer med funktionsnedsättning. Ny demenssjukdom upptäckt. Minskat krav på tillgängliga studentlägenheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringen i Storbritannien minskar stödet till personer med funktionsnedsättning. Ny demenssjukdom upptäckt. Minskat krav på tillgängliga studentlägenheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den här veckan delar vi med oss av vår plan framåt – varför vi gör det vi gör, vilka steg vi planerar att ta och hur vi tänker strategiskt kring vår resa.Ett ärligt avsnitt om mål, visioner och nästa nivå.Vi håller en nätverksträff den 15 augusti kl. 18.00–21.00 på Clarion Hotel Amaranten, i baren.Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=57a85f086eTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Udenrigsministeriet har det seneste år taget initiativ til at kickstarte NATOs kvantestrategi. I maj overdrog Danmark formandskabet til Storbritannien, og kulminationen blev en konference i NATOs hovedkvarter, hvor kvantevirksomheder, embedsmænd og NATO-repræsentanter mødtes for at styrke samarbejdet om kvanteteknologi i en forsvarsmæssig kontekst.I dette første afsnit af Techtopia om kvanteteknologiens rolle i forsvaret besøger vi Udenrigsministeriet for at få indblik i den forsvarspolitiske dimension af teknologien.Medvirkende: Michael Lund Jeppesen, kontorchef, Udenrigsministeriet, Kontoret for økonomisk sikkerhedDitte Bjerregård, fungerende tech ambassadør indtil 1.6.25, UdenrigsministerietSofie Lindskov Hansen, kvanteekspert, Udenrigsministeriet

Formgivaren, naturmannen och socialisten William Morris, grundade Arts & Crafts-rörelsen på 1860-talet i Storbritannien. Hans karriär, inspirationskällor och mönstertankar skildras i den nya boken Arts & Crafts. Idéer som formade världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dyra tyger och tapeter med växtmönster är kanske det de flesta förknippar med formgivaren William Morris, som levde i England mellan 1834 och 1896. Men i en alldeles ny bok med titeln ”Arts & Crafts. Idéer som formade världen” betonar tolv olika Morris-forskare och författare att hans betydelse är så mycket större och mer omfattande. William Morris är den så kallade Arts & Crafts-rörelsens frontfigur och han var tidig med att uttrycka sin oro för industrialismens konsekvenser för natur och människor. På många sätt var han en utopist som ville skapa ett mönstersamhälle där hantverkaren och hantverkets betydelse återupprättades. Boken ”Arts & Crafts” speglar denna mångsidighet och innehåller bidrag från både svenska och engelska Morris-experter. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har träffat den ena av bokens huvudredaktörer, Elisabeth Svalin Gunnarsson, i hennes Morrismönster-fyllda arbetsrum i Vaxholm.

I det här avsnittet pratar vi om refinansiering – vad du behöver tänka på, vanliga fallgropar och vilka steg du bör följa för att göra det på rätt sätt.Vill du prova på vår mastermind?Vi erbjuder ett prova-på-tillfälle där du får känna på energin!Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=57a85f086eTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen.”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse:I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Stina FischerTekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.

Storbritannien og EU nærmer sig igen hinanden. Fem år efter, at briterne forlod Den Europæiske Union, er de "tilbage i Verden" og i Europa, erklærede premierminister Starmer i sidste uge efter det første britisk-europæiske topmøde siden Brexit. Selv om et flertal af briterne i dag begræder deres lands udtræden af EU, er det ikke fordi, det nu skal være medlem igen, men hvad rummer den første nye aftale om et tættere samarbejde så? Hvordan vil den forme det vigtige forhold mellem briterne og EU i de kommende år, og hvor vil det historiske farvel til Europa i 2020 sætte sine grænser for samarbejdet? Deltagere: Jacob Funk Kirkegaard - Seniorforsker i økonomi ved Peterson Institute i Washington og ved tænketanken Bruegel i Bruxelles. Michael Zilmer-Johns - Danmarks tidl. NATO-ambassadør. Tinne Hjersing Knudsen - Vært på TV Avisen og DR's tidligere korrespondent i Storbritannien. Vært: Steen Nørskov.

I det här avsnittet dyker vi ner i två populära investeringsstrategier i UK: Rent-to-Rent och Purchase Lease Options (PLO). Du får en tydlig jämförelse mellan strategierna hur de fungerar, vad du tjänar pengar på, och varför det är så viktigt att ha rätt avtal och struktur från början.Vill du följa våra renoveringar ?https://chat.whatsapp.com/LJXM6Fx3qC67WeN2zqr63hVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://mailchi.mp/miraclepropertiesltd/senaste-nyheterna-april-2025Tack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

I en turbulent verden har EU og Storbritannien brug for hinanden igen. Men forhandlinger op til næste uges topmøde om en genstart af forholdet har vækket Brexit-spøgelser, der på ny hvisker gamle ord som "cherry-picking" og "cakeism".Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørProducer: Mathilde Brieghel, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Biljetter till Mord Mot Mords avskedsturné: mordmotmord.seKarin berättar om mordet på Maria Martens i Polstead, ett fall som resulterade i mediacirkus och souvenirförsäljning, och löstes med hjälp av... sanndrömmar? Anna berättar om Ruth Ellis och om mordet på David Blakely. Ruth blev den sista kvinnan att avrättas i Storbritannien.

Raketförsök i Storbritannien och Norge har slutat i krasch. Och svenska Esrange skjuter på planen för när en raket ska skjutas upp till omloppsbana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdforum hölls i år i Trollhättan och ett besök där får oss att tänka både på den växande rymdbranschen, vårt ökade beroende av satelliter och det faktum att ännu ingen raket med satelliter skjutits upp från europeisk mark.Kaffet kan bli tåligare med hjälp av genkunskap, utan att man genmodifierar det – och covidvaccin kan odlas i genmodiferat ris. Hör om undersökningen som har kollat vad svenskarna tycker om genteknikprodukterna.Och så om en ny arena för att samla forskare, politiker och andra för att se till att vetenskaplig kunskap tas till vara i beslutsfattande – och att vi skiljer på åsikter och fakta. Vetenskap och allmänhet arrangerar mötet Folk & Forskning – för evidensbaserat beslutsfattande.Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se