POPULARITY
"Kritikern utbildar publiken; konstnären utbildar kritikern", skrev Oscar Wilde en gång. Kritikens roll och status är ständigt debatterad. Men hur arbetar egentligen en teaterkritiker? Hur mycket av bedömningen baseras på känsla respektive förnuft? Och hur bemöter man en skådespelare på stan vars rollgestaltning man en gång sågat i en recension? Säsongens sista avsnitt av Scenpodden djupdyker i scenkonstkritikens stora kretslopp – och kritikerns vanliga vardag. Veckans gäst är Ylva Lagercrantz Spindler, kulturjournalist och teaterkritiker, bland annat i Svenska Dagbladet. År 2000 grundade hon på uppdrag av Riksteatern teaterkritiksajten Nummer och var dess fram till 2011. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras för RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Vad gör egentligen en teaterchef? Vilken roll spelar de på en teater? Hur förhåller man sig till dagens scenkonstlandskap? Och hur viktig är den egna konstnärliga erfarenheten i jobbet? Scenpodden reder ut begreppen kring en av scenkonstvärldens viktigaste ledarroller. Veckans gäst är Farnaz Arbabi, regissör, dramatiker och konstnärlig ledare för Unga Klara. Som regissör är hon flerfaldigt prisbelönt och har bland annat uppmärksammats för sina samarbeten med författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiri. Avsnittet spelades in live på Scenkonstbiennalen i Norrköping den 24 maj. Biennalen är Sveriges största festival för scenkost och anordnas av Scensverige. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Satiren riktar ofta en komisk udd mot samtidens makthavare och ryggar aldrig för sin tids brännheta ämnen. Som litterär genre har satiren samtidigt urgamla rötter. Vad lägger vi egentligen i ordet satir idag? Hur skiljer vi den från parodi och pastisch? Måste den vara elak – och måste satirikern tro på vad hen själv säger? Veckans avsnitt vrider och vänder på begreppet satir. Gäst i studion är Henrik Dorsin, komiker och skådespelare som varit verksam i de flesta komiska genrer – från satirisk humor-tv som TV4:s Parlamentet till kupletter och musikaliska revyer. Han är en av medlemmarna i den satiriska humorgruppen Grotesco, men är kanske allra mest känd för sin roll som Ove Sundberg i tv-serien Solsidan. Just nu spelar Dorsin operachefen Benny Zetterberg i sin egen bearbetning av den klassiska operetten "Glada änkan" på Operan i Stockholm. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren. Avsnittsbilden visar Henrik Dorsin i Glada änkan på Operan i Stockholm. Foto: Markus Gårder.
I begynnelsen av varje teateruppsättning finns ordet – och det är dramatikern som står för det. Men hur går egentligen en pjäsförfattare tillväga? Hur uppstår idéerna? Skriver man repliker med särskilda skådespelare i åtanke? Är tjuvlyssning på tunnelbanan bästa sättet att hitta ett trovärdigt språk? Och hur välkommen är dramatikern i arbetet med själva uppsättningen? Gäst i studion är Alejandro Leiva Wenger, författare och dramatiker. Han debuterade 2011 med novellsamlingen "Till vår ära", men har på senare år – med pjäser som "Författarna" (2013) och den prisbelönta monologen "127" (2011) – etablerat sig som en av landets mest intressanta dramatiker. 2015 utkom han med boken "Fakta. Tre pjäser" på Albert Bonniers förlag. Alejandro Leiva Wenger tilldelades 2016 års Henning Mankell-stipendium. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. (Vi beklagar den lite sämre ljudkvaliteten i detta avsnitt.)
Dramaturgi är teaterkonstens kärna. Men vad gör egentligen en dramaturg? Vilka beståndsdelar måste ett riktigt starkt drama innehålla? Hur ser samarbetet med pjäsförfattaren ut? Och hur översätter man en klassisk replik till en koreografi? Veckans avsnitt stiftar bekantskap med en av teatervärldens mest inflytelserika doldisar, dramaturgen. Gäst i studion är Marie Persson Hedenius, sedan 1997 dramaturg vid Uppsala stadsteater. Bland hennes uppsättningar märks ett flertal samarbeten med koreografen och regissören Birgitta Egerbladh. Hedenius har också undervisat vid Dramatiska institutet och är sedan 2006 ordförande i Svenska Assitej, ett internationellt nätverk för scenkonst för barn och unga. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Avsnittsbilden visar en scen ur "Som i en dröm", en dansteaterföreställning av Birgitta Egerbladh aktuell på Uppsala stadsteater, för vilken Marie Persson Hedenius varit dramaturg.
Vilken betydelse har musiken i en teaterföreställning? Hur går det till när man skapar en unik ljudvärld för scenen? Passar särskilda instrument särskilt bra för vissa karaktärer eller sinnesstämningar? Veckans avsnitt fördjupar sig i scenkonstens musikaliska universum, på spaning efter ljudets betydelse för teaterupplevelsen. Gäst i studion är Stefan Johansson, kompositör, musiker och ljuddesigner som skrivit och arrangerat musik till en mängd teaterföreställningar, däribland Dramaten-pjäserna ”Ensam och Esmeralda” och ”Kärleken kommer att skilja oss åt”. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Den 1 januari 1925 började nuvarande Sveriges Radio, då Radiotjänst, skicka ut sina första sändningar över landet, ett par timmar per kväll. Bara elva dagar senare sändes den första teaterföreställningen. Numera är radioteater en internationell genre lika förankrad i traditionen som stadd i snabb utveckling. Det fjärde avsnittet av Scenpodden tar tempen på en säregen dramatisk genre. Hur spelar man in radioteater? Vilka är radioteaterklassikerna? Hur skiljer det sig att skriva dramatik för radio? Och hur har streamade tv-serier och podcastlandskapet påverkat radioteatern idag? Veckans gäst är Malin Axelsson, prisbelönt dramatiker, författare och sedan 2015 även konstnärlig ledare för Sveriges Radio Drama, tidigare Radioteatern. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Vad gör en ståuppare när det blir tyst i publiken? Finns det något man absolut inte får skämta om? Vad är en "rutin" och hur gammalt är egentligen standup som fenomen? I det tredje avsnitt av Scenpodden pratar vi om standup från alla tänkbara perspektiv – men också om monologen som teaterhistorisk genre. Veckans gäst är Özz Nûjen, en av Sveriges främsta ståuppare liksom skådespelare med gedigen erfarenhet av monologer, från Dario Fos ”Mistero buffo” till den aktuella ”Rickard III” av Shakespeare. Scenpodden är en podcast om teater och scenkonst, med regissören Rebecca Forsberg och teaterprofessorn Karin Helander. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Hur förbereder sig en skådespelare för sin roll? Hur viktig är kostymen – och hur roligt är det egentligen att improvisera i grupp? I det andra avsnittet av Scenpodden synar vi skådespelarrollen i sömmarna – från lekfullhet och rampfeber till teaterhistoriska skådespelarmetodiker och dagsaktuellt samhällsansvar. Veckans gäst är Gunilla Röör, skådespelare med 30 års erfarenhet från teater och film, knuten till Stockholms stadsteater och bland annat känd för sina starka porträtt av historiska personligheter som Gertrude Stein, Frida Kahlo och Rikard III. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden är ett samarbete mellan RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar Gunilla Röör som Gertrude Stein på Stockholms stadsteater 2011. Foto: Carl Thornborg.
Leif Zern om sitt levande förhållande till teaterkonsten men också om rollen som inflytelserik kritiker. Leif Zern är först och främst känd som teaterkritiker, men han är också författare.Han är född 1939 i Stockholm, utbildad på universitetet i Uppsala, där han bland annat läste filosofi och litteraturhistoria.Han skriver fortfarande emellanåt (trots att han nu är pensionär) i Dagens Nyheter, där han varit verksam länge, men han arbetade också en period på Expressens kulturredaktion, där han även var kulturchef mellan 1982 och 1993.Han har givit ut flera böcker - om bland annat Ingmar Bergman, Shakespeare, Jon Fosse och tillsammans med Karin Helander en historik över Stockholms stadsteater. Han har fått en lång rad utmärkelser och priser. Hans självbiografiska roman Kaddish på motorcykel hyllades av kritikerna när den kom ut år 2012.
De senaste 2000 åren har judarna ständigt blivit utsatta för förföljelse - utom i Indien, där de alltid levt i harmoni med andra folkgrupper. Det säger Adèle Schreiber som är författare till den nya boken Judiskt liv i Indien, och i dagens Vetenskapsradion Forum berättar hon om hur judar levt och verkat i Indien fram till våra dagar. Dessutom får vi tips om böcker att lägga under granen. Under året har det kommit många spännande böcker om humaniora som passar bra att ge bort i julklapp, och i programmet tipsas om hårda klappar som handlar om allt från fenomenet Björn Ranelid till vampyrernas gastkramande kulturhistoria. Programledare är Urban Björstadius. Julklappstipsen som nämns i programmet: "Den skrattretande teatern" av Karin Helander och Gösta Ekman "Humorbefrielse" av Lasse Eriksson "Witz-bomber och Foto-sken" av Jonas J. Magnusson och Cecilia Grönberg "50 böcker som förändrade världen" av Andrew Taylor "Medvetandets stilla grund" av Antoon Geels "Hunden i kult och religion" av Jenny Berglund och Ingvar Svanberg (red) "Fenomenet Björn Ranelid" av Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson "Dracula och hans arv" av Anders Kaliff "Dörrar till främmande rum" av Lars Lönnroth "Bestiarium, en medeltida djurbok" av Bo Eriksson "Fredrik Blom – Karl Johans arkitekt" av Thomas Roth "Så byggdes villan" av Cecilia Björk, Laila Reppen och Lars Nordling "Nordiska gudinnor "av Britt-Mari Näsström
Snittet: Teaterhistoria i Malmö och Helsingborg och om skådespeleri i bokform. Teaterns väsen heter en av höstens stora utställningar På Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Lars Lönroth har sett utställningen där Helsingborgs gamla, numera rivna, stadsteater är navet. I Malmö firas samtidigt 200årsdagen för Malmös första teater. Malin Bring har sökt sig tillbaka i tiden med hjälp av bland andra teaterhistorikern Jan Richter. Och så har Anneli Dufva träffat Karin Helander, professor på teaterhögskolan för att prata om lockelsen och svårigheten med att försöka fånga skådespeleriets konst i ord, med anledning av tre nyutkomna böcker. Programledare: Cecilia Blomberg Teaterns väsen heter en av höstens stora utställningar På Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Teaterkonstens magi är i centrum och illustreras med hjälp av inventarier och rekvisita från den gamla legendomspunna Stadsteatern i Helsingborg som revs 1976. Lars Lönroth har träffat flera av de inblandade; scenografen Yvonne Ericsson, initiativtagare till utställningen, Peter Gripewall, chef för Sveriges Teatermuseum, och den gamla stadsteaterns siste scenmästare Holger Sönne. I Malmö firas samtidigt 200årsdagen för Malmös första teater. Sveriges första riktiga teaterscen som invigdes den 16 oktober 1809. Jubileet kantas av en festföreställning på Hipp, en utställning om teaterns historia och en nyskriven bok om Malmös långa teaterliv. Malin Bring har sökt sig tillbaka i tiden med hjälp av bland andra teaterhistorikern Jan Richter. I höst kommer dessutom tre nya böcker ut som handlar om skådespeleri. Anneli Dufva har träffat Karin Helander, professor på teaterhögskolan och ansvarig för två av böckerna, för att prata om lockelsen och svårigheten med att försöka fånga ögonblickets konst i ord. Karin Helander är redaktör för två av dem: "Ämne: Scenisk gestaltning", som behandlar skådespelarnas Stina Ekblads och Krister Henrikssons arbete som professorer vid Teaterhögskolan i Stockholm samt "Den skrattretande teatern", som handlar om den magisterutbildning, ledd av Gösta Ekman och Karin Helander själv, vilken under ett år ägnade sig åt att utforska det skrattretande. Och - dessutom har K.Sivert Lindberg skrivit boken "Con brio!" om teatermannen Andris Blekte (1923-2007), född i Rigai Lettland. 1945 kom han som flykting till Sverige och under 50 år regisserade han teater och utbildade skådespelare i Sverige. Programledare: Cecilia Blomberg
I dagens Vetenskapsradion Forum startar en ny serie om humor och i det första avsnittet möter vi skådespelaren Gösta Ekman och teaterprofessorn Karin Helander. Förra året ansvarade de för kursen Den skrattretande teatern på teaterhögskolan i Stockholm, då en handfull skådespelare under ett år fick fördjupa sig i frågor om humorns väsen. I dagens program berättar de om vad vi skrattar åt och om hur vi skrattar - och varför den skrattretande teatern alltid är lite sorglig. Dessutom handlar det om längtan efter en långsammare tid. I en ny avhandling studerar etnologen Anita Beckman vilken funktion väntan fyller i vårt höghastighetssamhälle. I en tillvaro där görandet är centralt kan tågresor, väntrum och busskurer bli efterlängtade rum för återhämtning. Programledare är Urban Björstadius.
Barnboksutgivningen bara växer och växer, enligt nya siffror har den ökat med 55% på sex år. Och kanske är en av förklaringarna att vår allt mer komplexa syn på vad en familj kan vara, och vilka nya roller den kan innehålla, numera ryms i denna stora utgivning. För det är inte längre så att flickorna lyser med sin frånvaro i barnlitteraturen och det blir allt mer tillåtet att leka med könsroller både i böcker och på scenen. Kanske är vi snart till och med redo att ge pojkarna en rymligare definition på vad som är manlighet? Vi har läst Peter Pohls nya bok Anton, jag gillar dig och sett filmatiseringen av Johanna Thydells Augustprisbelönade I taket lyser stjärnorna och sett Ulf Starks Dårfinkar och Dönickar i musikalform på Stockholms Stadsteater. Vi diskuterar familjebilder och nya könsroller med Karin Helander, professor och kritiker i Svenska Dagbladet, Per Wirtén, redaktör på tidskriften Arena, Ulrika Milles, kulturjournalist och Johan Hilton, kulturjournalist på Expressen.Programledare: Anneli Dufva