Podcasts about humanistiska

Den 28 november 2024 anordnade Humanistiska och teologiska fakulteternas samverkansråd det första seminariet i en tänkt serie som fått namnet "Fokus framtid". Seminariet hade titeln "Europa och framtiden – Ukraina, en ödesfråga". Hålltider och medverkande: 01:00 Johannes Persson, dekan vid Humanistiska och teologiska fakulteterna, inleder 05:35 Ulrik Tideström, regeringens särskilda sändebud för uppbyggnad, näringsliv och utveckling i Ukraina, presenterar sitt uppdrag 47:07 Johanna Lindbladh och Valentyna Savchyn, universitetslektorer vid Språk- och litteraturcentrum, berättar om utbildningar och utbildningsmöjligheter i ukrainska och öst- och centraleuropakunskap 1:17:00 Ida Börjel läser ur sin dokumentärdikt "Ringa hem – avlyssnade ryska soldater i Ukraina" (Ariel förlag, 2022) 1:28:40 Tom Erixon, vd för Alfa Laval och styrelseledamot vid LU, diskuterar akademins och näringslivets roll för ett hållbart och konkurrenskraftigt Europa En podd från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i hörsalen på SOL i Lund, 28 november 2024. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Nelly Thüring (1875–1972) hann med många saker under sitt långa liv — men som Malin Arvidsson konstaterar i sin nya bok är Thüring idag framförallt känd som teosof, feminist och socialist. Men hur blir en kvinna som växer upp under mycket enkla förhållanden i norra Skåne i slutet av 1800-talet inte bara framgångsrik fotograf med egna ateljéer i Lund och Göteborg, utan också tongivande inom den teosofiska rörelsen, uppskattad politisk agitator och sedermera en av Sveriges första kvinnliga riksdagsledamöter? Malin Arvidsson, doktor i historia och lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, i samtal med Martin Degrell. Läs mer om boken "Nelly Thüring — teosof, feminist, socialist" (Makadam): https://www.makadambok.se/produkt/nelly-thuring-teosof-feminist-socialist/ En podd från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

En ung gladiator kämpar för sin frihet på Colosseum i Rom. Är vi på väg mot en ny våg av antikskildringar på film och tv? Hur mycket bör en uppföljare jämföra sig själv med det älskade originalet? Och fanns det verkligen hajar i den antika arenan? Lovisa Brännstedt, forskare i antikens kultur och samhällsliv, Isak Hammar, docent i historia, och Ulf Zander, professor i historia, diskuterar den aktuella storfilmen "Gladiator II". Martin Degrell leder samtalet. Obs! Avsnittet innehåller spoilers! Lyssna på avsnittet från 2016 då samma gäng diskuterade boken "Svärd, sandaler och skandaler": https://soundcloud.com/ht-samtal/ht-samtal-10-svard-sandaler-och-skandaler En podd från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

En gång om året hålls den så kallade Rausingföreläsningen på Lunds universitet, vartannat år av en forskare inom humaniora och vartannat av en framstående nordisk kulturpersonlighet. 2024 års föreläsning hölls av Barbara Törnquist-Plewa, professor i Europastudier vid Lunds universitet. Föreläsningen hade titeln "Ukraina – mellan Ryssland och Polen". Detta är en inspelning av föreläsningen, som ägde rum på LUX i Lund den 21 september 2024. HT-fakulteternas dekan Johannes Persson inleder. En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Humor kan väcka samförstånd och sympati – men också raka motsatsen. Uttrycket ”det var ju bara på skoj” är ett effektivt skydd mot det faktum att humor också kan såra. Får man verkligen skämta om allt? I månadens ljudessä reflekterar filosofen Stina Bäckström kring humorns ambivalens med hjälp av antikens tänkare. Inläsning och manus: Stina Bäckström Regi och ljuddesign: Lars in de Betou Inspelningsteknik: Marcel Littek, Universität Leipzig. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent: Magnus Bremmer Ljudessän är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

På julafton 1965 anlände en ung bulgarisk lingvist till Paris med 50 francs på fickan. Hon hette Julia Kristeva och landade mitt i 68-vänsterns blomstrande intellektuella, politiska klimat. Snart var hon en av sin generations mest inflytelserika intellektuella röster. Med en unik blandning av lingvistik, psykoanalys och feminism formulerade Kristeva banbrytande tankar om jaget, språket och kroppen. Som tänkare ville hon göra upp med sin tids kollektivism, till försvar för människans singularitet och komplexitet. Filosofen Fanny Söderbäck gästar Bildningspodden och introducerar en tänkare som är högst levande än idag. ///// Fanny Söderbäck är docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade vid The New School for Social Research på avhandlingen Revolutionary Time: On Time and Difference in Kristeva and Irigaray och är föreståndare för The Kristeva Circle, ett akademiskt sällskap tillägnat Kristeva tänkande. ///// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ///// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jublieumsfond. Fler poddar, essäer och filmer hittar du på anekdot.se

Kring sekelskiftet 1800 började nya idéer att spridas över Europa. På tvärs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istället det egna jagets känslor och förnimmelser, med en nyväckt fascination för naturen, fantasi, andlighet och till och med skräck. Åtminstone är det ungefär så som romantiken brukar beskrivas. Idéströmningen och estetiken som sprang ur två källor, en tysk och en engelsk, och som snart var globalt spridd, från Ryssland i öst till Brasilien i väst. Men vad är egentligen sant om romantiken? Innebar den verkligen ett brott mot 1700-talet eller var den allra mest en naturlig följd av seklets idéer? Hur kommer det sig att den är så manligt kodat, trots att många kvinnliga författare satte avtryck i tiden? Och hur mycket av romantikens tankegods finns kvar i vår egen tid? Säsongsavslutningen av Bildningspodden fördjupar sig i en mytomspunnen epok. Gäster i studion är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturhistorikern Mattias Pirholt. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Magasinet produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och medfinansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om gäster samt fler avsnitt, essäer och andra poddar hittar du på anekdot.se

Hur forskar man om ljud som inte hörs? Hur minns vi ett ljud när källan inte längre är tillgänglig? Vad är egentligen ett 'ohört' ljud? Ett samtal om elektronisk musik, indonesisk noisebombing och lundensiska ljudbänkar med Sanne Krogh Groth, docent i musikvetenskap och en av redaktörerna bakom den nya antologin "Traces of Sound. Reflections of Sounds Unheard". Artister/kompositörer som nämns i avsnittet: Knut Wiggen, Gabber Modus Operandi, Indra Menus, Jacob Kirkegaard Läs mer om Sannes forskning: https://www.kultur.lu.se/person/SanneKroghGroth/ Läs mer om Ljudmiljöcentrum och den nya boken "Traces of Sound": https://www.lmc.lu.se/start En podd från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Källkritik är viktigare än någonsin, men hur är den ens möjlig i en så komplex, fragmenterad och individualiserad värld som vår? Hur kan vi vara källkritiska i praktiken när vi läser om något vi personligen inte har någon kunskap om och där källorna är bortom räckhåll? Är lösningen källtillit? Martin Degrell i samtal med Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap och aktuell med boken "Källkritik: människor, teknik och samhälle". Läs mer om Olofs forskning: https://www.kultur.lu.se/person/OlofSundin/ Mer info om boken: https://www.gleerups.se/universitet-och-hogskola/vetenskapsteori-och-metod/kallkritik-p51110776 En podd från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Miljonprogrammet hör till den svenska välfärdsstatens mest bespottade arv. Bostadssatsningen, som under 60- och 70-talen skulle ge bättre bostäder till fler, har kritiserats för allt från segregation till dålig bostadskvalitet. Ändå var satsningen del av en socialpolitisk strävan mot ett mer demokratiskt och solidariskt samhälle. I dagens bostadsbyggande lyser alla sådana ambitioner med sin frånvaro. Hur misslyckat var egentligen miljonprogrammet? Vilka likheter finns med brittiska "projects" och franska "banlieus"? Vad kan miljonprogrammet lära oss om det svenska 1900-talet – och vägarna mot framtidens bostadspolitik? Arkitekturhistorikern Helena Mattsson och statsvetaren Nazem Tahvilzadeh gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om podden, gäster och andra avsnitt hittar du på anekdot.se

Den 31 maj ägde 2024 års doktorspromotion vid Lunds universitet rum. En av dem som promoverades då var Humanistiska fakultetens hedersdoktor Ulf Peter Hallberg. Detta är en inspelning gjord två dagar innan promotionen, 29 maj, på LUX i Lund, då Hallberg höll sin hedersdoktorsföreläsning. Föreläsningens titel är "Livets estetik. Språken, städerna, konsten och minnet". Ulf Peter Hallberg är författare, översättare och föredragshållare. Han utses till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten för sin betydande översättargärning och sitt mångfacetterade författarskap. Introduktion av Humanistiska fakultetens dekan Anamaria Dutceac Segesten och professor Rikard Schönström. Läs mer om Humanistiska fakultetens hedersdoktorer här: www.ht.lu.se/forskning/hedersdoktorer/

Alla skeppsvrak har en gång gjort en storstilad första seglats. Sedan gick någonting fruktansvärt fel. Väl på havets botten börjar en ny historia – det sjunkna skeppets efterliv. Varför är vi så fascinerade av skeppsvrak? Har alla förlista skepp en gemensam nämnare?Vad har vraken fått symbolisera i kulturhistorien? Och bör vi alls bärga sjunkna skepp, om vi vill att de ska bevaras till framtiden? Idéhistorikern Thomas Kaiserfeld, litteraturhistorikern Anna Jörngården Galili och etnologen Simon Ekström gästar Bildningspodden och diskuterar havets ruiner. Läs mer om gästerna på anekdot.se ///////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning & redigering: Lars in de Betou Ljudteknik: SN7 ///////////////// Avsnittet spelades in live på SN7 i Gamla stan i Stockholm, i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Vi beklagar den delvis bristande ljudkvaliteten i avsnittets första hälft. ///////////////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stokholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se

Vladimir Nabokov (1899-1977) är den rysk-amerikanske författaren som är mest känd för sina komplexa romanbyggen med provokativt innehåll, sitt ekvilibristiska språksinne och maniska fjärilsintresse. Om sitt eget liv var han däremot mycket förtegen. Hur påverkade flykten från revolutionens Ryssland och mordet på flera av hans familjemedlemmar Nabokovs litterära bana? Varför skrev författaren halva livet på ryska och halva på engelska? Hur ska man som läsare förhålla sig till pedofilin i romanen Lolita från 1955? Och vad vill Nabokov bevisa när han ägnar ett helt kapitel åt den 400 år långa historien om en – för intrigen helt betydelselös – blyertspenna? Aris Fioretos gästar Bildningspodden och introducerar ett av 1900-talets mest lästa och omdiskuterade författarskap. ///////// Aris Fioretos är författare, essäist och översättare, litteraturvetare disputerad vid Stockholms universitet och ledamot av Tyska akademien. Fioretos har översatt ett flertal av Nabokovs böcker och är nu aktuell med essäboken Nabokovs ryggrad (Norstedts). ///// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. //// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om avsnitt och forskare – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se

På Kulturen i Lund pågår just nu utställningen "Women's Concentration Camp Experience", en polsk vandringsutställning som handlar om kvinnors upplevelser i tyska koncentrationsläger under andra världskriget. Utställningen innehåller framförallt konst -- teckningar, akvareller, stora och små målningar -- gjord av lägerfångar under och direkt efter kriget. En majoritet av teckningarna som visas på utställningen är gjord av den polska konstnären Jadwiga Simon-Pietkiewicz, som satt i koncentrationslägret Ravensbrück. Utställningen kopplas därför naturligt ihop med den permanenta utställningen på Kulturen om Ravensbrück, och om de personer som därifrån kom till Sverige efter kriget. Vandringsutställningen är utformad av professor Barbara Czarnecka från universitetet i Bialystok, Polen. Czarnecka har ett pågående samarbete med Barbara Törnquist-Plewa, professor i Europastudier i Lund, som i denna podd, inspelad på Kulturen, samtalar med Martin Degrell om utställningen, Ravensbrückarkivet och Jadwiga Simon-Pietkiewiczs öde. Mer om utställningen på Kulturens hemsida: https://www.kulturen.com/utstallningar/womens-concentration-camp-experience/ Mer om Ravensbrückarkivet: https://www.ub.lu.se/hitta/digitala-samlingar/witnessing-genocide En podd från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Astrid Lindgren är Sveriges mest lästa och översatta författare genom tiderna. Pippi Långstrump, Karlsson på Taket och Madicken har gjort avtryck långt utanför Sveriges gränser. Men Lindgren var också en vass opinionsbildare och en tongivande förläggare under den svenska barnlitteraturens guldålder. Också för sin egen litterära framgång spelade hon många roller: litterär agent, skicklig marknadsförare och manusförfattare till alla filmatiseringar. Vad var det som gjorde hennes författarskap så framgångsrikt? Vilken betydelse hade de tidiga erfarenheterna som journalist och sekreterare under krigsåren? Och är Bröderna Lejonhjärta och Ronja mer politiska verk än vad det samtida debattklimatet hävdade? Litteraturvetaren Malin Nauwerck gästar Bildningspodden ////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

Av alla känslor är extasen den allra starkaste – oavsett om det handlar om euforisk lycka, gränslös njutning, andlig hänryckning eller droginducerat rus. Extas är en kroppslig känsla som tar dig utanför kroppen och bortom språket. Det sista avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor försöker fånga in detta gränslösa begrepp, genom att följa extasens kulturhistoria från antika orakler och barockskulpturer till shamanism, lajv och bdsm. Gäster i avsnittet är litteraturvetaren Kristina Fjelkestam och religionshistorikern Peter Jackson Rova. /////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou /////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

Det är nu fyra år sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade landets lärosäten att övergå till distansundervisning med anledning av COVID19-pandemin. Hur gick det för lärarna? Vilka pedagogiska utmaningar tvingades de hantera? Detta är fokus för en ny antologi, “Pedagogiska problem och lösningar i pandemitid – en samling lärarberättelser”. Två av bokens redaktörer, Jessica Enevold Duncan och Ann-Sofie Klareld (den tredje är Daniel Persson), samtalar med Martin Degrell om hybridundervisning, Zoomtrötthet och covidografi. Boken finns tillgänglig som pdf, läs mer och ladda ner här: https://www.ht.lu.se/en/series/9983448/ En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

De flesta av oss har någon gång blivit riktigt rasande. Men vad är egentligen ilska? Är den bara en extrem form av irritation eller något helt väsensskilt? Och hur hanterar vi den bäst? Är det rentav bra att låta topplocket gå med jämna mellanrum – eller göder det i längden bara mer ilska? Ilskans natur fascinerade redan Aristoteles och diskuterades flitigt i psykologins barndom i slutet av 1800-talet. I det fjärde avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor låter vi blodet koka tillsammans med psykologiprofessorn Hugo Hesser. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

En gråtande bebis får ofta andra bebisar att gråta. Men betyder det att de tycker synd om varandra? Empati är en lika omdebatterad som komplex känsla. Vissa menar att vi lever i ett empatilöst samhälle. Men vad är egentligen empati? Hur förhåller det sig till sympati? Hur empatiskt var 1600-talet gentemot funktionshindrade? Och kan historiska vittnesmål långt tillbaka i tiden väcka genuin empati hos en historiker? Historikern Mari Eyice gästar det tredje avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Självhjälpslitteraturen vill ofta lära oss att den som är glad och tänker positivt mår bättre och lever längre. Andra har menat att det i själva verket är glädjedödaren som maximerar lycka för så många som möjligt. I det andra avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor lever vi oss in i glädjens historia och psykologi. Går glädje att mäta? Hur förhåller den sig till lycka, förnöjsamhet och salighet? Är glädje samma sak idag som den var på 1400-talet? Och hur har glädjen sett ut och låtit genom kulturhistorien? Idéhistorikern Annelie Drakman gästar Bildningspodden. ///////////////////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ///////////////////////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

2023 var det 900 år sedan Lunds domkyrka invigdes, något som har uppmärksammats och firats under året som gått. I samband med jubileet har olika aspekter av domkyrkan vetenskapligt belysts i sammanlagt åtta bokvolymer, utgivna av Makadam förlag. I det här poddavsnittet diskuterar Martin Degrell den åttonde och sista volymen i serien, "Lunds domkyrka – idéer och världsbilder", med idéhistorikern David Dunér (även redaktör), kyrkohistorikern David Gudmundsson och bokhistorikern Kristina Lundblad. Läs mer om jubileet här: https://www.svenskakyrkan.se/lundsdomkyrka/lunds-domkyrka-fyller-900-ar En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs humanitära insatser i Budapest under andra världskriget, i kombination med ovissheten kring vad som hände honom i slutet av kriget, fascinerar oss än idag. Hans gärning och öde har under åren inspirerat otaliga filmer, tv-serier och böcker. Gator och torg bär hans namn. Men hur såg hans liv egentligen ut? Och var tar legenden vid? Martin Degrell i samtal med Ulf Zander, professor i historia, som nyss utkommit med boken "Raoul Wallenberg, liv och legend. Sverige, Ungern, USA". Läs mer om Ulfs bok här: https://www.carlssonbokforlag.se/collections/aktuella/products/raoul-wallenberg-liv-och-legend-1 Mer om Ulfs forskning: https://portal.research.lu.se/sv/persons/ulf-zander En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

På 1950-talet var 90 procent av alla kläder som konsumerades i Sverige också sydda inom landets gränser. Men på bara något decennium förändrades allt. Idag är svensktillverkade kläder närmast obefintliga. Vad var det som hände? Det brukar kallas tekokrisen. En globaliserad marknad och en förändrad syn på mode omstöpte textil- och konfektionsindustrin i grunden på bara några år. I Sverige fick hundratals fabriker lägga ner. Tusentals sömmerskor – många med invandrarbakgrund – förlorade sina jobb. Mindre samhällen gick under. En ny epok väntade: de stora modekedjornas och de billiga plaggens tid. Men också födelsen av en av världens minst jämlika och mest miljöförstörande branscher. Gäster i studion är ekonomihistorikern Marie Ulväng och historikern Johannes Daun. Marie Ulväng är ekonomihistoriker specialiserad på kläder och mode, verksam som biträdande lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Johannes Daun är historiker, specialiserad på industrihistoria, disputerad vid Göteborgs universitet och just nu verksam vid Textilmuseet i Borås. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Ljudteknik, länk: Patrik Vörén, Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

2023 års Humanist- och teologdagar avslutades under sedvanliga former med den så kallade Rausingföreläsningen, som vartannat år hålls av en forskare inom humaniora och vartannat av en framstående nordisk kulturpersonlighet. Årets föreläsning hölls av författaren, poeten och kritikern Malte Persson. Föreläsningen, som har titeln "Från nuets horisont till evighetens synvinkel", finns tillgänglig både som pdf och i tryckt format. Gå till https://www.ht.lu.se/htdagar för mer information. Detta är en inspelning av föreläsningen, som ägde rum på LUX i Lund den 15 april 2023. HT-fakulteternas dekan Johannes Persson inleder. En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Hur gick det till när Svenska Akademien fick uppdraget att dela ut Nobelpriset i litteratur? Har prisets status och genomslag fluktuerat under åren? Och hur mår priset idag? Litteraturvetaren Paul Tenngart i samtal med Martin Degrell om hur Nobelpriset i litteratur har format vår syn på världslitteratur. Mer om Pauls nya bok "The Nobel Prize and the Formation of Contemporary World Literature": https://www.bloomsbury.com/us/nobel-prize-and-the-formation-of-contemporary-world-literature-9781501382123/ Mer om Pauls forskning: https://portal.research.lu.se/sv/persons/paul-tenngart En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Hur ska man få tiden att räcka till? Vad har dagens självhjälpslitteratur för tips om att få ihop karriär och familjeliv? Och vem vänder den sig till? Ett samtal med David Larsson Heidenblad, historiker och biträdande föreståndare för Centrum för kunskapshistoria. David är aktuell med boken "Ta din tid - gör mindre men bättre". Läs mer om boken här: https://volante.se/bocker/ta-din-tid Tips om du befinner dig i Lund: kom på bokrelease! Tid: 24 november kl 13-15 Plats: sal C126 på LUX En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Humanister är duktiga på forskningsförmedling och samverkan. Att vara medial och nå ut med sin forskning till allmänheten uppmuntras, samtidigt som det sällan finns utrymme i forskares tjänster för just samverkan. Hur går det ihop? Ett samtal med Lovisa Brännstedt, forskare i antikens kultur och samhällsliv samt verksamhetsledare för tankesmedjan Humtank, och Björn Lundberg, historiker, med utgångspunkt i Humtanks nya rapport "Forskningsförmedling – en humanistisk paradgren". Läs Humtanks rapport här: http://humtank.se/rapporter/ En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Vilken ställning hade humaniora i efterkrigstidens Sverige? Vilken plats tog humanister i offentligheten och akademin? Ett samtal med historikerna Anton Jansson och Johan Östling, som tillsammans med Ragni Svensson Stringberg är redaktörer för den nya boken "Humaniora i välfärdssamhället – kunskapshistorier om efterkrigstiden" (Makadam). Läs boken här: https://www.kriterium.se/site/books/e/10.22188/kriterium.49/ En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Ett samtal med Anna W. Gustafsson, docent i svenska vid Språk- och litteraturcentrum, om hur populistiska partiers anhängare uttrycker sig i sociala medier. Anna är författare, tillsammans med Charlotta Seiler Brylla, av ett kapitel i den nya boken “Voices of Supporters – Populist parties, social media and the 2019 European elections”, som undersöker populistiska partiers sympatisörers språkbruk med utgångspunkt i EU-valet 2019. Läs mer om boken här: https://benjamins.com/catalog/dapsac.101 En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Vad gör man på en författarskola? Vem söker sig dit? Vad lär man sig? Martin Degrell i samtal med Johan Classon och Anna Clara Törnqvist som leder Författarskolans nya podd, Köttet, som fokuserar på skrivandets innersta. Läs mer om Författarskolan: https://www.sol.lu.se/forfattarskolan/ Lyssna på Köttet: https://soundcloud.com/user-129767485 En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

På vilket sätt kan man som akademiker intressera sig för humor? Går det att analysera komedi, parodi och satir utan att ta udden av den? Och måste man vara rolig själv för att kunna forska om humor? Martin Degrell i samtal med Joanna Doona, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, Lars-Eric Jönsson, professor i etnologi, och Jonas Lindkvist, doktorand i filmvetenskap. En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Inspelat i Studio 206. Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Saklig nyhetsjournalistik - eller publikfriande underhållning? Vad public service-medierna egentligen ska syssla med har debatterats i generationer. Frågan har knappast blivit mindre aktuell i vår tids spretiga medielandskap, snarare mer intensivt diskuterad. Så hur sammanfattar vi public service kärnuppdrag idag? När i historien uppstod idén om att bilda oberoende, kollektivt finansierade mediebolag? Hur har public service-medier förhållit sig till sina kommersiella konkurrenter genom tiderna - från 50-talets piratradio till betal-tv och de nya digitala aktörerna? Vad går det så kallade ”speglingsuppdraget” och opartiskheten egentligen ut på? Och är fenomenets framtid verkligen så hotad som många säger? Medievetarna Andreas Widholm och Ester Pollack reder ut begreppen i säsongsavslutningen av Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Den 26 maj ägde 2023 års doktorspromotion vid Lunds universitet rum. En av dem som promoverades då var Humanistiska fakultetens hedersdoktor Fredrik Tersmeden. Detta är en inspelning gjord två dagar innan promotionen, 24 maj, på LUX i Lund, då Tersmeden höll sin hedersdoktorsföreläsning. Föreläsningens titel är "Till snubblandets lov – om vikten av förutsättningslös arkivforskning". Fredrik Tersmeden är arkivarie vid Lunds universitet, mångfacetterad författare och känd lundaprofil. Han utses till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten för sin mångåriga och entusiastiska kunskapsförmedling om universitetets historia och väsen, såväl i som utanför akademin. Läs mer om Humanistiska fakultetens hedersdoktorer här: https://www.ht.lu.se/forskning/hedersdoktorer/

Den 26 maj inträffade 2023 års doktorspromotion vid Lunds universitet. Över 200 doktorer mottog då sina insignier vid en ceremoni i Domkyrkan i Lund, och en av dem var Humanistiska fakultetens hedersdoktor Jason Diakité. Detta är en inspelning från kvällen innan promotionen, 25 maj, då Diakité och Karin Nykvist, docent i litteraturvetenskap, samtalade om hans författarskap på LUX i Lund. Jason Diakité har varit verksam som artist under namnet Timbuktu sedan början av 1990-talet. Han utses till hedersdoktor för sitt innovativa författarskap och mångsidiga konstnärskap, som fångar upp och reflekterar kring väsentliga aspekter av humanistisk tanke och forskning. Läs mer om Humanistiska fakultetens hedersdoktorer här: https://www.ht.lu.se/forskning/hedersdoktorer/

Simone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk ”Det andra könet” (1949) förändrade för alltid hur vi talar om kön och jämlikhet. Som skönlitterär författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialismens mest originella röster. Ändå framställs filosofen Beauvoir ofta felaktigt som en uttolkande efterföljare till sin livskamrat Jean-Paul Sartre. Hur kommer det sig? Vilka är Beauvoirs viktigaste idéer? Och hur ska vi förhålla oss till dem idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets intellektuella giganter. Gäst i studion är Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon är specialiserad på 1900-talets politiska filosofi och disputerade 2008 på en avhandling om Simone de Beauvoirs filosofiska tänkande. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

2030 är snart här och tills dess ska Sveriges transportsektor ha minskat sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med år 2010. I veckans avsnitt av Logistikpodden möter vi Maria Stenström som berättar om sitt arbete med 2030-sekretariatet och ger oss en uppdatering kring hur det går med klimatmålet. Vi pratar också om onödiga last mile-lösningar, vad vi lärt oss av pandemin och vikten av att dela med oss för att komma framåt. Höjdpunkter i veckans avsnitt: 03:50 Vad är 2030-sektretariatet? 09:33 Vad gör vi bra respektive mindre bra? 11:05 Alla förstår inte allvaret 14:28 En vanlig vecka på 2030-sekretariatet 21:59 Vad vi lärt oss av pandemin 24:37 Tips till privatpersoner Vill du veta mer om Maria Stenström och hennes arbete? Besök 2030-sektretariatets hemsida. Lyssna på vår tidigare intervju med Mattias Goldman från 2030-sektretariatet. Foto: Cheyenne Olander Redigering, mix och master av https://littlecabincreatives.com

Den 28 oktober 2021 nåddes vi av beskedet att journalisten och författaren Per T Ohlsson har gått bort, 63 år gammal. Per T Ohlsson utsågs till hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten i Lund 2017. I motiveringen skrev fakulteten bl a "I en tid då medierna visar allt mindre intresse för humanistisk forskning och spaltutrymmen krymper gör Ohlsson en enastående insats." Med anledning av Per T Ohlssons bortgång återpublicerar vi här hans hedersdoktorsföreläsning med titeln "1918: Året då Sverige blev Sverige". Inspelningen är gjord den 31 maj 2017, på LUX i Lund.

Paul Linjamaa utsågs i februari 2021 till oavlönad docent i religionshistoria vid Humanistiska och teologiska fakulteterna. "Från antika kättarmunkar till religionsdebatter på Facebook: några nedslag i heresins form och historia" är titeln på Linjamaas docentföreläsning, som hölls på CTR den 15:e oktober. ------------------------------------------------------------------------------------------ "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin, för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap.  För kritik eller kommentarer, skriv en rad till religionochteologi@outlook.com.  ------------------------------------------------------------------------------------------ Särskilt tack till gruppen Nous för musiken, samt Paul Linjamaa för all hjälp med teknik vid inspelning av avsnittet.

I detta avsnitt av R&T får vi lyssna på Andreas Westergren, som i december 2020 utsågs till oavlönad docent i kyrkohistoria vid Humanistiska och teologiska fakulteterna. "Uppenbara hemligheter: teologi och tyger i tidigkristen och nutida ortodox praxis" är titeln på Westergrens docentföreläsning, som spelades in den 10:e September 2021 på CTR. ------------------------------------------------------------------------------------------ "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin, för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap.  För kritik eller kommentarer, skriv en rad till religionochteologi@outlook.com.  ------------------------------------------------------------------------------------------ Särskilt tack till gruppen Nous för musiken, samt Martin Nykvist för all hjälp med inspelning av detta avsnitt.

Ett av Åbo Akademis trumfkort för att locka studerande har länge varit ett aktivt och glatt studieliv. Nästan 100 föreningar gör det lättare för unga studenter att orka med studierna. Men den färgglada halaren och de roliga upptågen har hamnat i kläm mellan coronapandemin och sparkrav. Finns det överhuvudtaget något studieliv kvar idag? I Slaget efter tolv deltar Åbo Akademis prorektor Stefan Willför, Amanda Byskata ordförande för Statsvetenskapliga klubben vid Åbo Akademi, Moa Enberg ordförande för Humanistiska föreningen vid Åbo Akademi och Ida Nordell, tidigare ordförande för Kemistklubben. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Vad innebär det att intressera sig för mode från ett akademiskt perspektiv? Idag finns ämnet modevetenskap både på Stockholms universitet och Lunds universitet, där det tillhör Humanistiska och teologiska fakulteterna. Nyligen kom modevetarna i Lund ut med antologin "Modevetenskap: perspektiv på mode, stil och estetik". Emma Severinsson och Philip Warkander är redaktörer för boken. Producent Martin Degrell. Musik Graham Bole. Länkar: Modevetenskap på LU: https://www.lu.se/lucat/group/v1000082 Boken på LUBcat: https://lubcat.lub.lu.se/cgi-bin/koha/opac-detail.pl?biblionumber=6816394 HT-fakulteterna: www.ht.lu.se HT-samtal: www.ht.lu.se/htsamtal

Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2021 gick till Jacob Stridsman. I Umanistapodden berättar han om att navigera mellan stoff, didaktik och digitalisering.

Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2020 gick till Linn Eckeskog. I Umanistapodden berättar hon om de pedagogiska utmaningarna och glädjeämnena med att jobba med samverkan.

Trots att forskning visar på fördelar med modersmålsundervisning och att Sverige internationellt sett har ett starkt lagstadgat stöd för ämnet, är modersmålsundervisning som ämne i skolan föremål för återkommande debatt. Forskning påvisar att ett stärkande av modersmål underlättar ytterligare språkinlärning och under vissa omständigheter även inlärning av andra ämnen. Sverige har internationellt sett ett starkt lagstadgat stöd för modersmålsundervisning genom Språklagen (2009:600) och Skollagen (2010:800). Utöver det stärker lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) nationella minoriteters språkliga rättigheter. Men trots det debatteras ofta modersmålsundervisningens existensberättigande, inom skolan är det ett icke-obligatoriskt ämne med starka begränsningar gällande hur mycket tid som får avsättas för det. Hur kommer det sig att behovet av modersmålsundervisning som har en stark vetenskaplig och lagstadgad grund inte får en starkare status i lärarutbildningar och skolväsendet? Vad låg till grund för att lagarna instiftades för 10 år sedan? Vad fick de för politiska konsekvenser och hur har de uppdaterats idag? Hur ser rättigheterna ut för Sveriges fem nationella minoritetsspråk och de drygt 200 övriga minoritetsspråk som idag talas i Sverige? MEDVERKANDE: Jarmo Lainio, professor i finska och forskare i minoritetsspråk och meänkieli vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska vid Stockholms universitet. Laino är Sveriges representant i Europarådets expertkommitté för Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk och har under lång tid studerat minoritetsgruppers språkliga situation med fokus på språkbytesprocesser, flerspråkighet och språkliga rättigheter. Maja Mella, toiminanjohtaja/verksamhetsledare vid Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset. Mella har arbetat med frågor som rör den nationella minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset samt minoritetsspråket meänkieli och har som civilsamhällesrepresentant varit delaktig i ett antal lagförändringar och samråd. Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt vid Uppsala universitet och direktör på Ålands fredsinstitut. Inom frågor som rör mänskliga rättigheter, minoriteter och språk har Spiliopoulou Åkermark varit verksam bl.a. som expert vid och president för Europarådets rådgivande kommitté om nationella minoriteter, samt involverad i projektet European Language Diversity for All (ELDIA) som resulterade i boken ”Towards Openly Multilingual Policies and Practices Assessing Minority Language Maintenance Across Europe" (2016). Samtalet modereras av Tom Moring, professor emeritus i kommunikation med inriktning mot journalistik, hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet och spelades in 29 april 2020.

Den 14 november 2018 utsågs Thomas Arentzen till oavlönad docent i kyrkohistoria vid Humanistiska och teologiska fakulteterna, i Lund. Den 12 November 2019 höll Arentzen äntligen sin docent-föreläsning på CTR: "Fromma träd i tidig kristendom." Arentzen beskriver sin tidigare och nutida forskargärning på följande vis:  "Mina forskningsintressen omfattar bysantinsk kristendom och ekologi. Mer allmänt har jag fokuserat på folklig fromhet och litterära uttryck för kristen tro. Monografin The Virgin in Song från 2017 utforskar karaktäriserangar av Jungfru Maria i senantik poesi. Sedan redigerade jag antologin The Reception of the Virgin in Byzantium. Jag leder nu forskningsprojektet Bortom trädgården: En ekokritisk undersökning av tidigbysantinsk kristendom." ------------------------------------------------------------------------------------------ "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin, för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap.  För kritik eller kommentarer, skriv en rad till religionochteologi@outlook.com.  ------------------------------------------------------------------------------------------ Särskilt tack till gruppen Nous för musiken

Ni har längtat och vi har längtat – och nu är det äntligen här! Här är avsnitt fyra av Skilda Världar, som vi spelade in inför en liten publik våren 2019 på Gula Villan. Tack till Humanistiska föreningen för att vi fick vara hos er!... Read More

Vi fortsätter med avsnitt fem! Tack igen till Humanistiska föreningen för att vi fick vara hos er! I rollerna: Sandra Bovallius spelas av Patrik PierreDaniel Toivonen spelas av Erik ShawAndreas Grönberg  och Mikael Toivonen spelas av Johan ErikssonTom Bovallius och Gosia spelas av Kay ÖstbergMatti Toivonen, Lasse och Sofie spelas... Read More

Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta försökspersoner genomgå kontrollerade drogrus. En av de frivilliga var kritikern och författaren Walter Benjamin. Anteckningarna som han skrev under påverkan, hans så kallade drogprotokoll, kan läsas både som medicinska rapporter och som en ny sorts litteratur. Isabelle Ståhl har läst Benjamins tripprapporter. ISABELLE STÅHL är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, där hon skriver på en avhandling om tyska psykiatrikers experiment med psykedeliska preparat under det sena 1920-talet. Ståhl är också verksam som författare, essäist och kritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Utdragen ur Walter Benjamins "Om hasch" (Ellerströms, 2019) är översatta av Linnéa Deurell. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Trettio år efter Berlinmurens fall står det klart att det inte var så enkelt som det verkade då en attitydförändring som stjärnstatsvetaren Ivan Krastev följt. Vår korrespondent Caroline Salzinger har träffat honom. För några år sedan kom Ivan Krastev med den mycket uppmärksammade boken Efter Europa, som skakade om bland beslutsfattare och debattörer som försökte förstå det förändrade Europa. Nu släpper Ivan Krastev, tillsammans med sin amerikanska kollega Stephen Holmes en ny bok, Ljuset som försvann, med anledning av just Berlinmurens fall. Att intervjua Ivan Krastev i dessa dagar är kanske det närmaste man inom statsvetenskapen kommer att intervjua en rockstjärna. Allra senast efter att han skrev Efter Europa, som landade som ett varningsskott på beslutsfattarnas bord, enligt nyhetssajten Politico, är han en av Europas ledande tänkare. Jag och kollegan från finska YLE får vänta i foajén på Humanistiska institutet i Wien, där han jobbar, vi hör honom ta avsked från de föregående journalisterna innan vi exakt på uttalad tid slussas in i biblioteket. Vi har fått 45 minuter prick, så vi värjer oss mot Ivan Krastevs övertalningsförsök att spilla dyrbara intervjuminuter på kaffe, vi misslyckas helt, och med 41 minuter kvar av vår tid kommer han tillbaka med två koppar automatkaffe, han ursäktar sig för att mjölken är slut och för att han känner att han bara rabblar sina svar. De här två veckorna innan boken släpps är hemska, säger mannen som avhåller sig från sociala medier och som enligt ryktet inte äger en mobiltelefon. Ivan Krastev är född och uppvuxen bakom järnridån, i Bulgarien, när Berlinmuren föll var han student vid universitetet i Sofia. Men han vill inte svara på vad han tänkte den 9 november 1989, eller dagen därpå, då den bulgariske diktatorn Zhivkov avgick. Man ska inte lita på sitt eget minne när det är revolution, säger Ivan Krastev, saker som känns självklara ena dagen är helt overkliga bara veckor senare, säger han och berättar istället vad han gjorde vid samma tidpunkt. Vi var ett gäng studenter som pratade med Bulgariens mest kände dissident. Dissidenten sa; ni ungdomar, jag är säker på att ni kommer att få uppleva kommunismen fall under er livstid. Mindre än ett år senare var dissidenten själv Bulgariens första fritt valda president. Tiden förvrids under revolutioner, på några veckor sker förändringar som känns som om de borde tagit år, säger Ivan Krastev. Men murens fall och kalla krigets slut var inte vilken revolution som helst, där den ena sidan besegras av den andra sidan, här stod två världsuppfattningar mot varandra och så bara försvann den ena. Det var som att historien själv vann över kommunismen. Historien hade kommit till sin slutdestination, och den hette västerländsk liberalism, sådan var tidsandan. Att ta efter västerländskt institutionsbyggande, västerländsk demokrati och västerländska värderingar var den enda vägen framåt. Och det var inte frågan om någon sorts kolonisering, de från kommunismen befriade länderna i öst ville ta efter väst, alla var överens om att det var det allenarådande alternativet. Så här i efterhand, konstaterar Ivan Krastev, kan man tycka att det var en smula motsägelsefullt. Liberalismen betonar ju just, att den mänskliga friheten utgår från hennes rätt att göra fria val, säger Ivan Krastev. Så följde vad han och medförfattaren Stephen Holmes kallar the age of imitation efterhärmningens tid. De befriade länderna i öst- och Centraleuropa satte igång att kopiera väst efter bästa möjliga förmåga, vad gällde politik, livsstil och konsumtionsmönster. Vissa länder imiterade bättre, hos andra gick det sämre. Det var ändå okej, så länge alla stämde in i kören, att västerländsk liberalism var den enda möjliga vägen framåt. Men snart började problemen. Till att börja med var det här den första revolutionen där inte förlorarna, utan vinnarna lämnade landet. För framtiden låg plötsligt inte, som brukligt var, längre fram i tiden, utan nästgårds. Polens framtid var Tyskland, säger Ivan Krastev. Varför slösa tid på att försöka ge ditt land en lysande framtid, när du istället kan flytta direkt till framtiden, resonerade många unga och välutbildade och flyttade västerut. De som blev kvar gjorde sitt bästa för att kopiera väst. Men att efterlikna, inte en upphöjd moralisk förebild á la Jesus, utan grannen bredvid är inte okomplicerat, Ivan Krastev menar att det mänskliga psyket injicerar rivalitet, tävlan och, så småningom, ett växande mindervärdeskomplex hos imitatören. Hur mycket de forna östländerna än försökte var de aldrig bra nog, och snart uppstod en djup förbittring. Och just den förbittringen menar Ivan Krastev är nyckeln till att de forna öststaterna plötsligt vände sig mot sina tidigare förebilder. I det ena landet efter det andra kom populister till makten, som gjorde kritiken och motståndet mot liberalismen till själva huvudtemat i sitt budskap. De nya ledarna sa, vi tänker inte härma längre. Så 30 år efter murens fall har väst brutalt väckts ur drömmen om att alla ville vara som vi, att vi förkroppsligade historiens slutstation. Det har förstås också påverkat EU, som länge missionerade för liberal demokrati som en självklar måttstock i världen. Nu håller missionären på att förvandlas till en munk, säger Ivan Krastev. EU oroar sig med all rätt för att det omvända ska ske nu, att omvärlden ska förändra unionen, så i en världs som domineras av illiberala ledare stänger EU in sig i sitt kloster. Men att den liberala hegemonins tid är förbi, betyder inte att liberalismen är passé, säger Ivan Krastev. Det kan göra liberalismen gott att ha tagits ned från sina höga hästar, där den länge satt förskonad från självkritik, säger Ivan Krastev. Vår intervjutid knappt slut förrän det ringer, det är dags för en Skype-intervju med tidningen Spiegel. Medan vi rafsar ihop våra saker frågar jag varför han tror att så många vill höra hans svar på vart Europa är på väg. Jag säger bara det alla redan vet, säger Ivan Krastev. Det finns saker som vi vet men som vi av någon anledning inte sätter ord på, det bara råkade bli jag som gjorde det, säger Ivan Krastev, och så tar intervjun med Spiegel vid. Jag och kollegan från YLE smyger ut, kvar på bordet står två koppar automatkaffe, orörda. Caroline Salzinger, Wien caroline.salzinger@sverigesradio.se

När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i konstnärskollegan Fanny Brates målningar tolkades det som det självklara kvinnomotivet. Hur blev det så? Den kvinnliga konstnärens relation till hemmet är en komplicerad historia, präglad av lika delar instängdhet och möjlighet. Katarina MacLeod närstuderar Brates målning ”Kurragömma” från 1896 – och ser hur den kastar nytt ljus över ett av konsthistoriens mest missförstådda motiv. KATARINA MACLEOD är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. 2018 utkom hon med boken Bakom gardinerna. Hemmet i svensk konst under nittonhundratalet (Atlas förlag). För närvarande leder hon ett forskningsprojekt om internationella konstutställningar i Sverige under Kalla kriget. MacLeod är också verksam som kulturskribent och konstkritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.