Podcasts about radioteatern

Intervju med Brita von Horn som skrev den första sända radiopjäsen i Sverige: Kungens Amour 1925. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Ollén träffade Brita von Horn för en intervju 1981. Hon var då 96 år gammal. Programmet är en något kortad version.Tyvärr finns inte Kungens amour från 1925 kvar att lyssna på. Men det finns en återinläsning av ett kort stycke ur pjäsen från 1939, då man gjorde ett program om Radiotjänst i 15 år, med samma skådespelare som gjorde rollerna 1925; Alice och Ernst Eklund. Lyssna i ovan avsnitt: Ett stycke ur ”Kungens Amour” | Radioteatern 100 årI Röster i Radio nr 2, 8-14 jan 1950, berättade Brita von Horn (för signaturen Ali) om det lyckade experimentet, att spela teater i radio. Författarinnan Brita von Horns första kontakt med radion var 1925, när hennes skådespel Kungens amour sändes. Det var Svenska Dagbladet, som anordnade sändningen - författarinnan skulle rehabiliteras för att stycket, som då haft premiär på Komediteatern, behandlats illa av tidningen. Hon mottog med glädje anbudet, trots att författarhonorar för radioframföranden var ett okänt begrepp på den tiden. Tillsammans men Guido Valentin omarbetade hon stycket några dagar före framförandet i radio. Det var med spänning de emotsåg detta nya slag av föreställning.Sändningen ägde rum någon timma före fram framträdandet på scenen, och skådespelarna kom allesammans i sina sminkrockar, i peruker och lagda masker för att vid återkomsten till teatern genast kunna rycka in. Studion vilade i halvdunkel, det härskade en mystisk, eggande atmosfär, där skådespelarna med rollhäftena i händerna kretsade kring ljuspunkterna vid mikrofonen.Två vänliga herrar, de allestädes närvarande Jerring och Wadsten, smög sakta omkring, pillrade på det tekniska materialet och utbytte underliga besvärjelseformer med varandra. Skulle de makter, som bestämde över ljudets lyckliga fortplantning fram till de eventuella åhörarna vara vänligt sinnade?Det var de! När Brita von Horn tillsammans med hallåmännen och Guido Valentin lyssnade i ett angränsande rum, lät det hela förbluffande bra, tyckte de. Dagen därpå fick man bekräftelse på att folk lyssnat och tyckt om den nya formen av radiounderhållning./sign. AliMycket mer Radioteaterhistoria hittar du hos Diktens museum Litteraturbanken.se

Ett kortare stycke ur den första pjäsen som spelades i radio: Kungens Amour av Brita von Horn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en återinläsning av ett kort stycke ur pjäsen från 1939 då man gjorde programmet Radiotjänst i 15 år. Det är dock skådespelarparet Alice Eklund och Ernst Eklund som gör rollerna som Amouren Hedvig Taube och Kungen Fredrik I, så som de också gjorde vid premiärsändningen den 6 januari 1925.Vid premiären 1925 medverkade också Märtha Halldén i rollen som drottning Ulrika Eleonora och Bengt Djurberg i rollen som baron von Gedda och Nils Lundell spelade en lakej. Sven Jerring var konferencier och lotsade lyssnaren genom att berätta de scener som man valt att inte ta med.Ernst Eklund och Märtha Halldén skulle båda stå på Komediteaterns scen på Birger Jarlsgatan några minuter efter radiosändningens slut klockan åtta, så de infann sig i studion redan iförda kostym och mask, medan de övriga kom i sina vanliga kläder. Det höjdes säkert ett och annat ögonbryn av förbipasserande utanför radioutsändningsstationen på Malmskillnadsgatan då de såg två personer i stora vita peruker och festliga dräkter stiga ur en vanlig droskbil.Efter utsändningens slut drog skådespelarna en suck av lättnad, då allt gått väl i lås. De hade all anledning att vara stolta: utan att staka sig på ett enda ord hade de genomgått de olika scenerna utan att ha någon sufflör med sig.Någon minut efter pjäsens slut började telefonerna ringa. Experimentet att spela teater i radio hade blivit en succé!Mycket mer om denna inspelning och massor av Radioteaterhistoria hittar du hos Diktens museum Litteraturbanken.se

En upptäcktsresande, en vägvisare ett par bärare och en kameldrivare på väg i en öken, i en djungel, på en flod och på ett hav. Det är bättre att komma hem än att vara modig! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptäcktsresanden publicerades första gången 1947 i tidningen 40-tal, nr. 4 och premiärsändes av Radioteatern 1949. Denna inspelning sändes första gången hösten 1964.Upptäcktsresanden av Stig DagermanI rollerna: Upptäcktsresanden – Ulf Palme, Vägvisaren – Björn Gustafson, Kameldrivaren – Toivo Pawlo, Den unge bäraren – Jan Malmsjö, Den gamle bäraren – Anders HenriksonRegi: Per Verner-Carlsson

Ett ungt par begått brottet att fortsätta med sin kärleksyra efter den tillåtna årstiden. Paret åtalas och ställs inför de aderton i årstidskommissionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kärlek är tillåten bara under sommarmånaderna och i augusti upphör licensen att gälla. Och den som har brutit mot årstidslagarna kan straffas med livstids djupfrysning!En liten anekdot om livets fåfänglighet skriven på beställning av Radioteatern 1951.Vår lilla sommar av Stig DagermanI rollerna: Eva – Jane Friedmann, Adamsson – Thommy Berggren, Gabrielsson – Karl-Magnus Thulstrup, Ordföranden – Nils Nygren, Åklagaren – Måns Westfelt, Höstman – Arne Nyberg, Magistern – Håkan Jahnberg, Carl-Hugo – Gunnar Uddén, Klubbe – Folke Walder, Kvinnorösten – Margita AhlinBerättaren – Herman AhlsellMusik som hörs i pjäsen: Petroucha av Igor Stravinskij med The Philharmonia Orchestra, dirigent: Efrem Kurtz och Stråkkvartett nr 6 av Béla Bartók med Vegh String Quartett.Ljud: Leif NordénInspicient och producent: Ingvar OhlssonRegi: Lars EngströmEn inspelning från Göteborg 1962.

Maurice gör succé dramatiker på en Parisscen. Champagnen flödar och han upplever dessutom härlig, rusig förälskelse i den förföriska skulptrisen Henriette. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hemma finns hans trofasta Jeanne och den lilla dottern Marion. De står nu plötsligt i vägen, för att han ska kunna hänge sig åt sin nyfunna kärlek helt och fullt.Men så slår ödet till! Lilla Marion dör och Maurice häktas som misstänkt för mord på sitt barn. Ett spel i vanvett och rus, passion och samvetskval, på gränsen till avgrunden.Brott och brott av August Strindberg I rollerna: Maurice – Anders Ek, Jeanne – Doris Svedlund, Adolphe – Ulf Johansson, Henriette – Gertrud Fridh, Marion – Margareta Nisborg,Madame Cathrine – Märta Arbin, Abbén – Åke Claesson, Kommisarien – Henrik Schildt, Detektiven – Gösta Prüzelius, Parkvakten – Erik StrandellMusikmedverkan: Julius Jacobsen, Ebbe EngInspicient: Rune BernströmProducent: Åke FalckRegi: Ingmar BergmanRadioteaterpremiär 22 januari 1952.(Radioteatern har gjort sex uppsättningar av Brott och brott, av dem finns tre bevarade: 1952, 1967, 1999.)

Denna veckas föreställning tackar vi McLaren och Max Verstappen för lite extra. Det var ett tag sedan vi fick höra team-radio på denna nivå. Vi diskuterar även själva loppen på Hungaroring och slipar även knivarna för Indycar loppet i Toronto som gick lite senare på söndagen. Detta och en del övrig motorsport som vanligt. God lyssning!

Ett drama, ej om en människa som blev helgon men likväl om ett helgon som blev människa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pjäsen utspelas i färgstark och exotisk syditaliensk miljö och skildrar de politiska striderna i Palermo, där två furstar kämpar om makten – med folket som spelbricka.I centrum står också en helig kvinna som spelar en viktig roll genom att hålla tillbaka folkets vrede och missnöje med de underverk hon utför. Men också hon är ett vapen i de makthavandes händer. Signora Luna av Carl Jonas Love AlmqvistSignora Luna – ett brett upplagt drama som vid sin urpremiär i Radioteatern 1973, legat ospelat i etthundratjugofem år.I rollerna: Don Rinaldo, Furste av Palermo – Helge Skoog, Hoharrem, fången afrikansk furste – Åke Fridell, Solano, Don Rinaldos rådgivare – Heinz Hopf, Brinto, hans bödel – Gösta Bredefeldt, Porzia, dotter till Adelns äldste i Palermo – Ingrid Sandgren, Ambrosio, hennes älskade, fattig yngling – Göran Järvefelt, Signora Luna, en blind – Annika Tretow, Donna Violanta, furstinna av Messina – Anita Wall, Miraflor, Trapano och Giustiniano, furstinnans förtrogna – Anita Ekström, Christina Carlwind och Christian Berling, Fabio, adelsman från Palermo – Hans Ernback, Maria, flicka från Palermo – Axelle Axell, Ombrucci, adelman, närstående fursten i Palermo – Rolf Skoglund, Palermos Kardinal – Ragnar ArwedsonKompositör: Gunnar EdanderMusikmedverkan: Gunnar Edander, Kjell Westling och Claes SohlsLjudtekniker: Lennart FahlénInspicient: Rolf KingsProducent: Anders CarlbergRegi och radiobearbetning: Anders Carlberg

En komedi med nationalekonomiskt tema. Av en herr Grönström övertalas kommerserådet Westermark att investera i ett hotell så stort att det ska kunna härbärgera hela Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lustspelets form ger Almqvist här sin syn på kvinnan, hemarbetet och familjen och propagerar för idéer, aktuella i debatten av idag (läs ”idag” som 1973): att i kollektiva former lösa hemarbetet och därmed frigöra kvinnan till annat arbete som bättre nyttjar individen och samhället. Kommerserådet Westermark – författarens språkrör – tänker sig att grunda och satsa kapital i ett ”universalvärdshus” vid namn Silkesharen efter det lilla lena djur som dykt upp i intrigens alla svängningar.Föreställningens regissör Karin Ekelund blev 1963 den första kvinna fast anställd som producent på Radioteatern och så småningom kom hon också att regissera.I rollerna: Groman, källarmästare från Uppsala – Åke Fridell, Grönström, en yngre släkting till Groman, kassör – Börje Ahlstedt, Kommerserådet Otto Westermark – Sigge Fürst, Adrian, hans son, officer – Jan Malmsjö, Augusta, Adrians kusin – Anita Wall, Lina, Anette och Lisette, uppasserskor på Hagalunds värdshus – Margaretha Byström, Meta Velander och Lena Dahlman samt Förrättaren – Folke OlhagenPiano: Julius JacobsenTekniker och inspicient: Olle Östlund och Carl-Axel EdmarkRadioarrangemang: Claes HooglandRegi: Karin EkelundFrån 1973.

Stina Oscarson är författare, dramatiker, teaterregissör, samhällsdebattör och f.d. chef för SR:s Radioteatern. Hon är regelbundet publicerad i de stora dagstidningarna och brinner särskilt för ett öppnare samtalsklimat.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under de senaste åren har litteratur om andra världskriget och tiden innan det bröt ut, fått ett nytt intresse. En författare som återigen väckts till liv är den tyske Hans Fallada. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 2015-05-15.Efter att gång på gång fallit i glömska och samlat damm i antikvariatsbokhyllorna, har hans författarskap på nytt rönt uppmärksamhet runt om i världen och ges ut på igen.Fallada blev kritiserad för att han aldrig lämnade Tyskland, utan trots allt levde och verkade i Tredje riket. Men kanske är det just hans oheoriska skildring av de vanliga människorna i en svår tid som talar till vår samtid.Maria Edström har läst de tre nyutgåvorna av Hans Falladas böcker, där "Hur ska det gå för Pinnebergs" i dagarna också dramatiserats av Radioteatern.

"Sköne yngling vem är du jag skådar med svarta lockar flygande för vinden?" frågar Ariel Ferrando Bruno då han kommit till andevärlden. Hon bjuder honom att stanna i dessa rosors dal, men han angelägen att komma vidare till den han söker. Den skönlockige italienske riddaren Ferrando har kommit till andevärlden för att finna Satan.Ferrando BrunoAv Carl Jonas Love AlmqvistI rollerna: Ariel – Ulla Sjöblom, Ferrando – Olof Bergström, Uhmael – Gertrud Fridh, Michael – Gunnar Sjöberg, Rafael – Gerd Ericson, Orni – Doris SvedlundRegi: Palle BruniusStycket hade sin urpremiär på Radioteatern 1955.

Radio Kaoset är en rolig berättelse om hur radioprogramledaren Carl kommer för sent till jobbet och när han väl är på plats går bara mer och mer saker åt skogen för honom!  Radioteatern är skapad av Olivia Håland, Isak Holger och Meja Brucefors. En produktion av elever på Tumba Gymnasium, Estetiska programmet inriktning Film/TV.

Roger Bernhusen de Sars fyller snart år. Han tänker offentliggöra sitt testamente på själva bemärkelsedagen. Det vankas uppvaktning med förvecklingar, manipulationer och intriger på godset Rogershus. Baronens syster och hennes två söner ser sig som de självklara arvtagarna, men baronen tänker lämna det mesta av sina tillgångar till sin dotter Blenda. Mot vissa villkor, förstås.Radioteatern har satt upp Hans nåds testamente fyra gånger. Första gången redan 1929 i Per Lindbergs regi och med Tore Svennberg i rollen som kammarherren och översten baron Roger Bernhusen de Sars. I oktober 1939 spelades stycket i Rune Carlstens regi med Olof Sandborg som baronen. I arkivet finns två inspelningar av föreställningen bevarade en från 1948 och så den här från 1957. Olof Sandborg hörs i rollen som Roger Bernhusen i båda uppsättningarna, här också!Hans nåds testamente av Hjalmar BergmanI rollerna: Kammarherren och översten baron Roger Bernhusen de Sars Olof Sandborg, Baronens syster Julia Hyltenius Elsa Carlsson, Julias son Roger Hyltenius Ingemar Pallin, Häradshövding Björner Åke Claesson, Hovmästare Vickberg Einar Axelsson, Johnsson Gunnar Olsson, Taffeltäckare Toni Manne Grünberger, Fru Enberg Margaretha Krook, Jakob Jan Malmsjö, Blenda Monica Nielsen, Inspektorn Axel Högel, Länsman John NorrmanBerättare och regissör: Willy PetersFrån 1957.

Men så hände det hemska. Morfar kom körande på stora vägen, som löpte genom byn och såg ett blodigt pälsbylte ligga i vägkanten. Om Jonas Österberg Nilsson :Jonas Österberg Nilsson är regissör, skådespelare och dramatiker. Han har bland annat skrivit och regisserat pjäsen De förlorade hjältarnas land om Andréexpeditionen. Därutöver har han varit verksam på flera stora teatrar och operahus runt om i Sverige, samt på Radioteatern. Är husregissör vid Uppsala stadsteater. Jonas utgår alltid ifrån existentiella frågor i sin konst.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

Hus kan bli så gamla i jämförelse med människor. De kan bli flera hundra år. Ja, flera tusen, om det vill sig väl. Om Jonas Österberg Nilsson :Jonas Österberg Nilsson är regissör, skådespelare och dramatiker. Han har bland annat skrivit och regisserat pjäsen De förlorade hjältarnas land om Andréexpeditionen. Därutöver har han varit verksam på flera stora teatrar och operahus runt om i Sverige, samt på Radioteatern. Är husregissör vid Uppsala stadsteater. Jonas utgår alltid ifrån existentiella frågor i sin konst.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

I pannan hade hon en gul Post it-lapp. På den stod ett enda ord: DUM. Varför hade hon den där? Om Jonas Österberg Nilsson :Jonas Österberg Nilsson är regissör, skådespelare och dramatiker. Han har bland annat skrivit och regisserat pjäsen De förlorade hjältarnas land om Andréexpeditionen. Därutöver har han varit verksam på flera stora teatrar och operahus runt om i Sverige, samt på Radioteatern. Är husregissör vid Uppsala stadsteater. Jonas utgår alltid ifrån existentiella frågor i sin konst.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

Hade man otur så såg man när djurtransporterna kom körande i långa konvojer genom stan. Stora, vita lastbilar med gallerförsedda fönstergluggar. Om Jonas Österberg Nilsson :Jonas Österberg Nilsson är regissör, skådespelare och dramatiker. Han har bland annat skrivit och regisserat pjäsen De förlorade hjältarnas land om Andréexpeditionen. Därutöver har han varit verksam på flera stora teatrar och operahus runt om i Sverige, samt på Radioteatern. Är husregissör vid Uppsala stadsteater. Jonas utgår alltid ifrån existentiella frågor i sin konst.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

Jag har ofta känt mig som rollen Trigorin i Tjechovs pjäs Måsen. Han är en författare som inte ens när han är ledig kan sluta skriva. Om Jonas Österberg Nilsson :Jonas Österberg Nilsson är regissör, skådespelare och dramatiker. Han har bland annat skrivit och regisserat pjäsen De förlorade hjältarnas land om Andréexpeditionen. Därutöver har han varit verksam på flera stora teatrar och operahus runt om i Sverige, samt på Radioteatern. Är husregissör vid Uppsala stadsteater. Jonas utgår alltid ifrån existentiella frågor i sin konst.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

Vad är det för något?, undrade pappa. Ja jag tror att det är en sådan där hjälm som fallskärmshoppare använder!, svarade jag. Om Jonas Österberg Nilsson :Jonas Österberg Nilsson är regissör, skådespelare och dramatiker. Han har bland annat skrivit och regisserat pjäsen De förlorade hjältarnas land om Andréexpeditionen. Därutöver har han varit verksam på flera stora teatrar och operahus runt om i Sverige, samt på Radioteatern. Är husregissör vid Uppsala stadsteater. Jonas utgår alltid ifrån existentiella frågor i sin konst.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se 

Alice och Edgar bor på en ö. Kedjade av hat till varandra men oförmögna att skiljas: deras liv i ett nötskal - livstidsfångarna, bundna till varandra med vigselringen som den tunga bojan. Tillsammans försöker de, sittandes i sitt fästningstorn, slå ihjäl tiden genom att slött spela kort. De umgås inte med någon, trots att ön är befolkad. Deras enda sällskap är telegrafen som då och då lämnar meddelanden från deras barn inne i staden. Vittne till detta folie-a-deux-förhållande blir Kurt, kusin till Alice, som kommit till ön för att ta anställning som karantänmästare."'Dödsdansen, gosse, det är mitt bästa drama!' Så sa August Strindberg åt en god vän när hans drama Dödsdansen stod inför sin premiär Det blev också ett av hans mest kända och spelade teaterstycken och bemöttes entusiastiskt redan från början." (Röster i Radio nr 42 1955. Vännen var August Falck.)Dödsdansen I av August StrindbergI rollerna: Edgar Keve Hjelm, Alice Ulla Sjöblom, Kurt Olof Bergström, Jenny Lissi AlandhPiano: Julius JacobsenRegi: Ernst GüntherEn föreställning från 1972. Ernst Günther regisserade sedan Dödsdansen II för Radioteatern med Keve Hjelm och Ulla Sjöblom som Edgar och Alice 1975.

Alice och Edgar bor på en ö. Kedjade av hat till varandra men oförmögna att skiljas... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Deras liv i ett nötskal - livstidsfångarna, bundna till varandra med vigselringen som den tunga bojan.Tillsammans försöker de, sittandes i sitt fästningstorn, slå ihjäl tiden genom att slött spela kort. De umgås inte med någon, trots att ön är befolkad. Deras enda sällskap är telegrafen som då och då lämnar meddelanden från deras barn inne i staden. Vittne till detta folie-a-deux-förhållande blir Kurt, kusin till Alice, som kommit till ön för att ta anställning som karantänmästare."'Dödsdansen, gosse, det är mitt bästa drama!' Så sa August Strindberg åt en god vän när hans drama Dödsdansen stod inför sin premiär Det blev också ett av hans mest kända och spelade teaterstycken och bemöttes entusiastiskt redan från början." (Röster i Radio nr 42 1955. Vännen var August Falck.)Dödsdansen I av August StrindbergI rollerna: Edgar – Keve Hjelm, Alice – Ulla Sjöblom, Kurt – Olof Bergström, Jenny – Lissi AlandhPiano: Julius JacobsenRegi: Ernst GüntherEn föreställning från 1972. Ernst Günther regisserade sedan Dödsdansen II för Radioteatern med Keve Hjelm och Ulla Sjöblom som Edgar och Alice 1975.

I vår serie "Verket som värker" handlar det om en film, en bok, ett konstverk ni lyssnare aldrig kunnat släppa, som verkligen gjort intryck och satt avtryck i livet. Den här gången rör det sig om en bok om en flock vildkaniner som bryter upp från sina ängar när de hotas av människornas framfart. "Den långa flykten" av Richard Adams är en älskad klassiker från 1972 och den kom in vår lyssnare Monica Westblad-Dicks liv redan året efter att den gavs ut första gången. Vår reporter Anna Tullberg ringde upp Monica Westblad-Dicks för att höra berättelsen om verket som värker så mycket hos henne. Översatt till svenska av Britt G Hallqvist.I reportaget hör du också bitar ur en dramatisering av Den långa flykten, från Radioteatern 1976 - och Art Garfunkel sjunga "Bright Eyes".Du som lyssnar nu är också välkommen att höra av dig till oss och berätta om det verk som värker hos dig! Konst, dans, teater, film, musik, litteratur... vad du vill, men det ska vara ett verk som följt dig genom tiden och livet, som ligger och gnager, som satt sina spår. Mejla oss på: p1kultur@sverigesradio.se.

Radioteatern slingrar sig igenom en klassisk äventyrsberättelse från 1900-talet, om en junfru, två drängar, en orm, samt en hel del romantik.

I ett nytt format men ledda av samma sprudlande duo, vandrar De Tvenne in bakom kulisserna i Radioteatern förtrollande värld.

Radioteatern presenterar en seglats bakom kulisserna i den dramaturgiska världen, där denna vecka våra vänner spelar schack med en av livets stora frågor.

Marcel Proust föddes för 150 år sedan. "På spaning efter den tid som flytt" på nära 4 000 sidor är ett av modernismens viktigaste verk. Med hjälp av Magnus Florin och Maja Salomonsson gör vi ett försök att hejda tiden och nå fram till Prousts romansvit. VAD GÖR PROUST MED LÄSAREN OCH HUR GÖR MAN FÖR ATT LÄSA PROUST? Litteraturens viktigaste uppgift är att minnas. Genom att återskapa det förflutna, kan den befria oss från tiden. Det menade Marcel Proust och de mest centrala verben i hans väldiga romansvit som omfattar nära 1,4 miljoner ord är just kopplade tid tidsupplevelsen: förlora, glömma, minnas och återfinna. Hur gör man för att ta sig an detta katedralbygge, denna klänning av ord, minne och tid och vad döljer sig under kjolen? Gäster är regissörerna och författarna Maja Salomonsson och Magnus Florin, som både dramatiserat och därmed destillerat Marcel Prousts väldiga romansvit till teaterföreställningar, på Orionteatern i Stockholm respektive Radioteatern. ANNE CARSON OM ATT ÄLSKA PROUST KAN EN LÄSARE ÄGA HONOM? Den kanadensiska poeten Anne Carson läste Prousts romansvit 20 minuter om dagen i sju år. Sedan skrev hon en hel bok om Albertine, den kvinna som romanens författarjag har det mest ingående och komplicerade förhållandet med. P1 Kultur har brevväxlat med Anne Carson och intervjuar Mara Lee, som översatt "Albertineutredningen" till svenska. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

Marcel Proust föddes för 150 år sedan. "På spaning efter den tid som flytt" på nära 4 000 sidor är ett av modernismens viktigaste verk. Med hjälp av Magnus Florin och Maja Salomonsson gör vi ett försök att hejda tiden och nå fram till Prousts romansvit. VAD GÖR PROUST MED LÄSAREN OCH HUR GÖR MAN FÖR ATT LÄSA PROUST? Litteraturens viktigaste uppgift är att minnas. Genom att återskapa det förflutna, kan den befria oss från tiden. Det menade Marcel Proust och de mest centrala verben i hans väldiga romansvit som omfattar nära 1,4 miljoner ord är just kopplade tid tidsupplevelsen: förlora, glömma, minnas och återfinna. Hur gör man för att ta sig an detta katedralbygge, denna klänning av ord, minne och tid och vad döljer sig under kjolen? Gäster är regissörerna och författarna Maja Salomonsson och Magnus Florin, som både dramatiserat och därmed destillerat Marcel Prousts väldiga romansvit till teaterföreställningar, på Orionteatern i Stockholm respektive Radioteatern. ANNE CARSON OM ATT ÄLSKA PROUST KAN EN LÄSARE ÄGA HONOM? Den kanadensiska poeten Anne Carson läste Prousts romansvit 20 minuter om dagen i sju år. Sedan skrev hon en hel bok om Albertine, den kvinna som romanens författarjag har det mest ingående och komplicerade förhållandet med. P1 Kultur har brevväxlat med Anne Carson och intervjuar Mara Lee, som översatt "Albertineutredningen" till svenska. ESSÄ: PROUSTS HEMLIGHETER Trots att många i hans närhet vittnade om hans homosexualitet vägrade Marcel Proust att bekänna den i sin litteratur. Utifrån några av hans opublicerade noveller funderar litteraturkritikern och översättaren Emi-Simone Zawall i sin OBS-essä över all den möda som lagts ned på att försöka visa att han skriver något annat än det han faktiskt skriver. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

Från oss alla till er alla, den årliga julsagan. I år får vi följa Karl-Benjamin Dousa när han i sann julanda skapar värde och rationalitet i sossarnas mardrömsland. En god jul till alla rika och förmögna. Vi hörs nästa år kamrater!

Radioteatern om norra Londons vitklädda budbärare, budbärare av champagnefotboll, aristokrati och dåligt uppvärmd lasagne är tillbaka för att prata om nya värvningen Pierre-Emile Højbjerg, Arsenals beslut om att säga upp 55 personer samt en ryktad Gareth Bale-värvning.

Radioteatern om norra Londons vitklädda budbärare, budbärare av champagnefotboll, aristokrati och dåligt uppvärmd lasagne är tillbaka för att prata om nya värvningen Pierre-Emile Højbjerg, Arsenals beslut om att säga upp 55 personer samt en ryktad Gareth Bale-värvning.

Radioteatern om norra Londons vitklädda budbärare, budbärare av champagnefotboll, aristokrati och dåligt uppvärmd lasagne är tillbaka för att prata om nya värvningen Pierre-Emile Højbjerg, Arsenals beslut om att säga upp 55 personer samt en ryktad Gareth Bale-värvning.

Radioteatern ger: Jesper Nilsson, i en fars om en mäklare och en ung man som vill köpa ett hus. Vissa svordomar kan förekomma, samt eventuell ärekränkning av tidigare nämnda mäklares fejs. Puts å krom!

"Jag tycker själasörjare är vackrare än friskvårdskonsulent" skrev Kristina Lugn en gång. Nu är vi många som sörjer henne. Hör ett minnesmontage om hennes liv och verk sammanställt av Katarina Wikars. Kristina Lugn slog igenom stort som poet med diktsamlingen "Bekantskap önskas med äldre bildad herre" 1983. Sista samlingen kom 2003 och hette "Hej då, ha det så bra". Hon var dramatiker och konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan 4 och samarbetade också med Benny Andersson och Esbjörn Svensson Trio. Hon sommarpratade i Sveriges radio hela nio gånger. 2006 valdes hon in i Svenska Akademien. Det mitt författarskap handlar om är min enorma rädsla för att förlora människor, även mig själv. Det är mitt enda tema. "Om poesin är en insjö, så är dramatiken ett hav." I det här minnesprogrammet hör vi henne sjunga, sommarprata, läsa dikter och tala om allt från sin första psalm till hur det är att åldras. Inslag ur bl.a. Söndagsintervjun 2016, Jag är inte riktigt mig själv med Esbjörn Svensson Trio, ur Till min man om han kunde läsa i Bokfönstret 1976 och"Tant Blomma" på Radioteatern. Intervju med Helene Alm om texten Nu mår jag mycket bättre och ur flera litteraturprogram av Maarja Talgre. Och väldigt mycket annat. Montage: Katarina Wikars. Research: Lisa Bergström.

"Jag tycker själasörjare är vackrare än friskvårdskonsulent" skrev Kristina Lugn en gång. Nu är vi många som sörjer henne. Hör ett minnesmontage om hennes liv och verk sammanställt av Katarina Wikars. Kristina Lugn slog igenom stort som poet med diktsamlingen "Bekantskap önskas med äldre bildad herre" 1983. Sista samlingen kom 2003 och hette "Hej då, ha det så bra". Hon var dramatiker och konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan 4 och samarbetade också med Benny Andersson och Esbjörn Svensson Trio. Hon sommarpratade i Sveriges radio hela nio gånger. 2006 valdes hon in i Svenska Akademien. Det mitt författarskap handlar om är min enorma rädsla för att förlora människor, även mig själv. Det är mitt enda tema. "Om poesin är en insjö, så är dramatiken ett hav." I det här minnesprogrammet hör vi henne sjunga, sommarprata, läsa dikter och tala om allt från sin första psalm till hur det är att åldras. Inslag ur bl.a. Söndagsintervjun 2016, Jag är inte riktigt mig själv med Esbjörn Svensson Trio, ur Till min man om han kunde läsa i Bokfönstret 1976 och"Tant Blomma" på Radioteatern. Intervju med Helene Alm om texten Nu mår jag mycket bättre och ur flera litteraturprogram av Maarja Talgre. Och väldigt mycket annat. Montage: Katarina Wikars. Research: Lisa Bergström.

Från oss alla till er alla: Radioteatern Littorins Julsaga

Radioteatern fortsätter och spänningen ökar. Hur ska det gå för Sophia? Tvillingarna Lagergren pratar även om PMS och hur det är att komma ut på andra sidan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det tjugofemte avsnittet av Tolkienpodden tar vi oss an två radiodramatiseringar av Tolkiens verk: BBC:s The Lord of the Rings från 1981 och Sveriges Radios Sagan om ringen från 1995. Vi diskuterar och jämför manusval, skådespelarinsatser, ljudeffekter och musik. Medverkar gör som vanligt Adam Westlund, Elisabet Bergander och Daniel Möller (även musik och klippning).

God jul önskar hela Nordegren & Epstein-redaktionen! För att fira har vi plockat fram några riktiga godbitar från höstsäsongen av programmet. Allvarlig snubbling Magnus Lindman från Radioteatern berättar hur man hämtar sig efter att ha ramlat ner från scenen något som hände Louise under en konferens med jobbet nu under hösten. Är Camp style på väg tillbaka? Det är klart att temat för en av modevärldens största happenings, Met-galan 2019, kommer att vara Camp style. Men hur ska man förstå detta modeuttryck och hur klär man sig camp style? Louise Wallenberg, docent i modevetenskap vid Stockholms universitet, gästar programmet. Att städa eller inte  Dessutom ett ämne som ofta orsakar konflikter i hemmet städningen. Hur långt kommer vi genom att prata om städning? Socialantropologen och genusvetaren Fanny Ambjörnsson gästar oss och berättar om sin bok Tid att städa. Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren

.. . . . . . .     SVENSK TEXT Teater är som livet. Press och karriärproblem   Teatervetaren Diya Shaher funderar över vad teater är i förhållande till livet. Journalisten Wesam Hammoud berättar om journalisternas svårigheter i utlandslandet   Nutida svensk teater intresserar Diya Shaher och han både forskar på, skriver och föreläser om den, inte minst i arabisktalande länder. I Sverige jobbar Diya även som skådespelare, bland annat har han spelat i flera pjäser som Radioteatern i Sveriges Radio sänt Han berättar om teatervärlden, om hur teater är som livet och om hans fokus på temat exil, flyktingar I programmet möter vi även journalisten Wesam Hammoud som arbetat på flera mediaställen i Syrien under många år. Sedan hon kom till Sverige har hon deltagit i flera medieprojekt i Malmö

Född 1973 i Spånga i Stockholm och utbildad på Teaterhögskolan i Krakow och på Dramatiska Institutet i Stockholm och har frilansat som regissör sedan 2001. Natalie Ringler har bland annat jobbat på Dramaten, Folkteatern i Göteborg, Malmö Stadsteater, Norrbottensteatern och Stockholms Stadsteater. Hon har regisserat i Warszawa och gjort flera uppsättningar på Teater Galeasen i Stockholm. En uppsättningarna på Teater Galeasen är Vår klass 2013 av Tadeusz Slobodzianek, 2013. En uppsättning som beskrivits som en avTeater Galeasens största framgångar någonsin. Vår klass gjordes också i en radioversion för Radioteatern i P1 2015. Natalie Ringler fick Medeapriset år 2014.  Senaste uppsättningen signerad Natalie Ringler var Utopier av Erik Uddenberg på Folkteatern i Gävleborg.

Mellika Melouani Melani är skådespelare, regissör och konstnärlig ledare för Folkoperan i Stockholm. Hon intervjuas av Anneli Dufva. Mellika Melouani Melani föddes 1973 i Stockholm och är utbildad på Teaterhögskolan i Göteborg, där hon gick ut 1998. Hon har arbetat på Göteborgs Stadsteater, Stockholms stadsteater, Dramaten och Riksteatern. Som regissör var det första hon gjorde Vem ska trösta Mona eller Sveriges förlorade heder på Teater Tribunalen i Stockholm och flera av de uppsättningar hon fått mycket uppmärksamhet för har varit just på Tribunalen. Hon har också regisserat på Göteborgs Stadsteater där hon gjorde Jonas Hassen Khemiris Vi som är hundra och på Backa teater där hon satte upp Carmen. För Radioteatern gjorde hon Büchners Woyzeck bland annat. 2011 blev hon konstnärlig ledare på Folkoperan och där har hon även regisserat Verdis Maskeradbalen och Carl Orffs Carmina Burana, samt den uppsättning som hon nu är aktuell med Puccinis Turandot.

Episode Notes Frank får lätta sitt hjärta kring de pageförsedda bröderna med lejonhjärtan, bröderna Lejonhjärta. Vi tar också en titt i bakfickan, hjälper hypokondriker och spelar en satans massa teater. Find out more on the Alfons Åberg-Skräcken website. This podcast is powered by Pinecast.

"Det bästa sättet att hålla kreativiteten vid liv är att ständigt utsätta sig för nya saker", säger bröderna Ron och Russell Mael i Sparks. Under femtio år har de gjort egensinnig popmusik. På 70-talet låg Sparks på topplistorna med "This Town Ain't Big Enough for Both of Us". Artister som Talking Heads, Morrissey och Pet Shop Boys har lånat visuella och musikaliska idéer från Sparks, som fortsätter skapa ny musik. Hur håller de experimentlustan levande? Åtta år efter Ingmar Bergman-musikalen för Radioteatern är Sparks tillbaka på Sveriges Radio. Ron Mael, 72, och Russell Mael, 68, berättar i Gradvall om nya albumet Hippopotamus, om sin uppväxt och om hur låtskrivandet blir hjärngympa. Producent: Anna Tullberg.

Den 1 januari 1925 började nuvarande Sveriges Radio, då Radiotjänst, skicka ut sina första sändningar över landet, ett par timmar per kväll. Bara elva dagar senare sändes den första teaterföreställningen. Numera är radioteater en internationell genre lika förankrad i traditionen som stadd i snabb utveckling. Det fjärde avsnittet av Scenpodden tar tempen på en säregen dramatisk genre. Hur spelar man in radioteater? Vilka är radioteaterklassikerna? Hur skiljer det sig att skriva dramatik för radio? Och hur har streamade tv-serier och podcastlandskapet påverkat radioteatern idag? Veckans gäst är Malin Axelsson, prisbelönt dramatiker, författare och sedan 2015 även konstnärlig ledare för Sveriges Radio Drama, tidigare Radioteatern. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Just nu aktuell - eller inte - med pjäsen Främling, med Bert Karlsson som rollfigur. Den skulle haft premiär med Riksteatern i Skövde nu i oktober, men ställdes in efter presspremiären i Stockholm. Gertrud Larsson är dramatiker, regissör och komiker, född 1972 i Kristianstad. Hon är dubbelt utbildad vid Dramatiska institutet i Stockholm - först i dramatik/dramaturgi 2001-2004 och sedan gick hon också en radiodokumentärutbildning några år senare. Hon har skrivit ett tjugotal pjäser; Asylshopping, Hela Folkets järnväg, Världens lyckligaste kycklingar är några av dem. De har spelats på bland annat Uppsala stadsteater, Folkteatern i Göteborg, Regionteatern Blekinge Kronoberg samt i Radioteatern. Gertrud Larsson har också, tillsammans med Åsa Asptjärn, gjort mycket sketcher i radio, satir, som sändes i radioprogrammet Freja mellan 1996-2000. 2015 gjorde de radions adventskalender , Månsaråttan. I somras sändes deras satirserie Utkantssverige i God morgon, världen!  Hon har regisserat på Teater 23 i Malmö, på Riksteatern, på Teateretablissemanget samt på Teater Scenario i Stockholm, där hon var konstnärlig ledare 2008-2009. Radiodokumentär har det också blivit Svarta Carina, sändes 2009. Och just nu är Gertrud Larsson aktuell eller inte -  med pjäsen Främling, med Bert Karlsson som rollfigur, som skulle haft premiär med Riksteatern i Skövde nu i Oktober, men ställdes in efter den presspremiär i Stockholm, som ägde rum några dagar tidigare.

Om lusten till teater om lusten att ständig förnya sig. Känd - även internationellt - för rollen som Kurt Wallander och för Doktor Glas. Nu 70-årig Karlsson på Taket på Dramaten. Krister Henriksson är skådespelare, född 1946 i Grisslehamn och utbildad på scenskolan i Malmö mellan 1968-1971. Han har blivit känd för den stora publiken genom sina tv-roller i Rederiet och som kommissarie Kurt Wallander, men han har också gjort ett otal stora roller på teatern- både på Stockholms Stadsteater, där han fick ett genombrott som Peer Gynt på 70-talet och på Dramaten. Han har bland annat gjort flera Norén-roller, både på teater och i tv, och han har två gånger fått en Guldbagge för bästa manliga huvudroll båda gångerna i filmer av Lisa Olin (Veranda för en tenor och Sex, hopp och kärlek). Just nu kan man se honom som Karlsson på taket på Dramaten, i höst kommer han även framföra monologen Doktor Glas, baserad på Hjalmar Söderbergs roman. Den uppsättningen hade premiär redan 2006 på Vasateatern i Stockholm (då den även direktsändes i dåvarande Radioteatern). Sedan dess har Doktor Glas spelats både hos Riksteatern och i Londons West End. Men höstens nypremiär blir en omarbetad och ny version av monologen. Som sitt klipp ur Drama-arkivet valde Krister Henriksson Lång dags färd mot natt av Eugene O'Neill, i regi av Bengt Ekerot. Föreställningen finns tyvärr inte lyssna på, av upphovsrättsliga skäl.

Malin Axelsson är dramatiker, regissör och konstnärlig ledare för det som förut hette Radioteatern, men som från och med denna vecka heter Sveriges Radio Drama. Hon är född 1975 i Stockholm, utbildad på Dramatiska Institutet, där hon utexaminerades 2002. Hon har skrivit 20-talet pjäser, vilka spelats över hela landet och flera av dem har dessutom översatts till andra språk. Malin Axelsson är också författare till två barnböcker samt en roman, Anropa, som kom ut 2015. Under åren 2009-2015 var hon konstnärlig ledare på Ung Scen Öst i Linköping och sedan ungefär ett år tillbaka har hon samma titel här på Sveriges Radios egen teater Sveriges Radio Drama.

Regissören Jenny Andreassons specialitet är att hitta fantastiska manus och pjäser, bortglömda och sällan spelade. Gemensam nämnare - de är skrivna av kvinnor ! Jenny Andreasson är född 1973 och utbildade sig i teaterregi vid Dramatiska institutet i Stockholm 1998-2002. Hon regisserar ofta pjäser skrivna av kvinnliga dramatiker och var konstnärlig ledare för det så kallade Spetsprojektet 2006-2009, ett samarbete mellan Riksteatern, Östgötateatern och Örebro länsteater, med målsättningen att föra fram dramatik skriven av just kvinnor. (Inom projektet regisserade hon själv Räddad av Alfhild Agrell, Syskonbädd av Stina Aronson, som också gjordes för Radioteatern, och Nära livet av Ulla Isaksson.) Jenny Andreasson är anställd som regissör på Dramaten sedan 2010. Där har hon bland annat satt upp Slott i Sverige av Francoise Sagan, Tjuvar av Dea Loher, Chéri av Colette, De oskyldiga av Lillian Hellman och Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Flera gånger har hon samarbetat med dramatikern Mirja Unge och regisserat hennes pjäser Var är alla på Riks drama, Klaras resa och Mariella på Göteborgs Stadsteater samt Johanna på Dramaten. Och nu i januari skulle hon haft premiär på stora scenen på Dramaten med Hamlet av Shakespeare, men den uppsättningen lades ner bara åtta dagar före premiären.     Som sitt klipp från Radioteaterbiblioteket valde Jenny Andreasson Ett ohört spel av Inger Christensen i regi av Staffan Olzon. Föreställningen finns tyvärr inte tillgänglig av upphovsrättsliga skäl.

Dramaturgen Jan Mark om folkteatertanken som dröm, om Kristina från Duvemåla, om Malmö och judarna och om språkets vingar. Hans verk spänner en väldig båge mellan Förintelsen och Kristina från Duvemåla. Dramaturgen, dramatikern och översättaren Jan Mark är kanske inte ett så välkänt namn hos den stora allmänheten, men om man berättar något av vad han gjort, så har väldigt många kommit i kontakt med hans arbete. Jan Mark är dramaturg, dramatiker och översättare. Han är född 1944 i Malmö, utbildad lärare, men verksam som dramaturg sedan 70-talet.  Han var med och startade Skånska Teatern på 1970-talet, där han var konstnärlig ledare tillsammans med Peter Oskarson. De fortsatte sitt samarbete under 1980-talet vid Folkteatern i Gävle. Där gjorde de bland annat Hamlet med Tomas di Leva, Den stora vreden som spelades i Iggesund, senare gjorde de också Livläkarens besök av P.O. Enquist på Operan i Köpenhamn. På Angeredsteatern i Göteborg gjorde de en omtalad uppsättning av Brechts Galileo Galilei med Sven Wollter i titelrollen. Jan Mark har också arbetat på Dramaten, Stockholms Stadsteater och Orionteatern i Stockholm. 1995 skapade han slutversionen av jättesuccén Kristina från Duvemåla tillsammans med regissören Lars Rudolfsson för Malmö Musikteater (numera Malmö Opera). Han har översatt bland annat Euripides, Shakespeare, Goldoni, Goethe och Bulgakov. Även verksam som dramatiker. Hans senaste pjäs Jag går över gränser men är ändå kvar,  är på turné med Riksteatern under våren 2016 i regi av Tomas Lindström ett drama om flykt. Som sitt klipp från Radioteatern valde Jan Mark Den inbillade sjuke av Molière i regi av Hans Dahlin. Föreställningen finns tyvärr inte längre till lyssning av upphovsrättsliga skäl.

Skådespelerskan Marie Göranzon om skådespelarmoral, om att bli klappad i baken som ung på Dramaten och om att kanske sluta arbeta nu Marie Göranzon har varit verksam som skådespelerska i över 50 år och gjort ett rad stora roller på Dramaten. Just nu kan man se henne i titelrollen i Kung Lear av Shakespeare på Uppsala Stadsteater. Marie Göranzon är född 1942 i Linköping. Hon utbildades på Dramatens elevskola i mitten av 60-talet och har därefter tillhört Dramatens ensemble även om det också blivit en del film och tv-roller under åren. Och på scenen har hon gjort nästan allt; Ofelia i Hamlet, Fröken Julie, modern i Lång dags färd mot natt, hon har spelat Norén många gånger och andra samtida dramatiker som Kristina Lugn, Jonas Gardell och Bodil Malmsten. Hon har arbetat med regissörer som Alf Sjöberg, Ingmar Bergman, Per Verner Carlsson och Stefan Larsson. Hon har fått flera teaterpriser för sitt arbete: både Guldmasken och Thaliapriset. Och just nu kan man se henne i titelrollen i Shakespeares Kung Lear på Uppsala Stadsteater, i regi av Linus Tunström. Som sitt klipp från Radioteatern valde Marie Göranzon Medea av Euripides med Ulla Sjöblom, från 1972, den finns tyvärr inte tillgänglig av upphovsrättsliga skäl.

SKÅDESPELARE. Olof pratar om diagnoserna i sitt liv och vid sin sida har han musikern Jakob Nyström. Vinter sänds denna nyårsafton direkt från en fullsatt Idunteater i Umeå. Hans första diagnos fick han som sexåring. På latin heter den, vere in novercae Liviae. Och betyder spring i benen.När Olof Wretling fyllde fyrtio bestämde han sig för att begära ut sina sjukhusjournaler. Han såg framför sig att det skulle komma några A4:a. Men så började stora bruna vadderade kuvert dimpa ned i brevlådan. Från Majornas Vårdcentral i Göteborg ringde dom och undrade om han verkligen ville ha ALLA journaler utskrivna.Vi ska inte diagnostisera varandra. Utan tänka efter och ställa den där förlösande frågan, säger Olof Wretling.Om Olof WretlingSkådespelare, 40 år Född i Umeå och bosatt i Karlstad Tidigare Sommarvärd 2011, Vintervärd 2011, 2012, 2014Medverkar i årets julkalender Tusen år till julafton och aktuell med en dramatisering för Radioteatern av boken Till häst genom Västerbotten skriven med Sven Björklund. Tillsammans utgör de halva humorgruppen Klungan, som med Birgitta Egerbladh skapat en rad scenföreställningar.I barnprogrammet Pappas pengar spelar han huvudrollen som den bortskämde sonen Bröli. Var med och startade P3:s humorprogram Mammas nya kille där han gör ett flertal karaktärer, bland annat den populära nycirkusartisten Katla. Vann som tonåring två ungdoms-SM i höjdhopp.Vinterprogrammet kommer att sändas direkt från Idunteatern i Umeå med publik på plats. Vid sin sida har Olof musikern Jakob Nyström.Producent: Bengt Strömbro

Ett hörspel för hela familjen av Irmelin Sandman Lilius. Regissör: Camilla Thelestam. Teknisk producent: Niko Ingman. Inspicient: Camilla Aromaa. Musik: Dante Thelestam. Kantele: Dante Thelestam. Cello: Jukka Palmén. Personer: Jag - Irmelin Sandman Lilius. Jag som barn - Jenny Berglund. Tutu, flickornas mamma - Paula Rehn. Gumman - Sue Lemström. Farmor - Susanna Ringbom. Pojken i Österbotten - Pia Rannikko. Riddar Grå - Sixten Lundberg. Tiggare - Max Forsman, Thomas Ek och Camilla Aromaa.

Hör om hur Jens Peter Karlsson vill jobba sig bort från skratten, om varför han inte vill göra politisk teater för vuxna och varför han tycker att man inte borde spela Shakespeares pjäser längre. Jens Peter Karlsson är regissör och dramatiker och utbildad på Dramatikerutbildningen på Malmö Teaterhögskola och även dramatikerkursen på Biskops Arnös folkhögskola.Han var med och bildade den fria gruppen Teaterrepubliken i Malmö 2008; en grupp som han lämnade i maj i år. Gruppen fick sitt stora publika och massmediala genombrott 2010 med föreställningarna "Teaterrepubliken öppnar apotek" (2010) och "Ayn" (2010) - den senare en politisk satir baserad på Ayn Rands utopiska romaner.Andra föreställningar är bland andra: "En makroekonomisk kärlekshistoria" (2011) "Skånes befrielsefront" (2013) och dubbelföreställningen "Jimmie Åkesson och den utomeuropeiska invandringen" (2012).Jens Peter Karlsson har även skrivit och regisserat föreställningar åt bland andra regionteater Väst, Teater 23, Skillinge teater och Radioteatern.Ikväll fredag klockan 1930 blir det premiär för en alldeles nyinspelad radioteaterpjäs här i P1. Noll sekundmeter, skriven och regisserad av Jens Peter Karlsson.du kan höra nu här i P1.

Lucas Svensson berättar om fanatiska skånska maoister, om tillvaron som husdramatiker på Dramaten och skånsk slang när han möter Roger Wilson i Teaterprogrammet. Lucas Svensson är en av de mest spelade svenska dramatikerna, och hans pjäser spelas även internationellt. Just nu är han aktuell med sin pjäs Solen skiner över natten som han skrivit för Radioteatern. Och i våras fick hans finska migrantepos Fosterlandet stor uppmärksamhet när den spelades i både Göteborg och Helsingfors. Genombrottet kom när Lucas Svensson under åtta år arbetade som husdramatiker på Dramaten i Stockholm. Där skrev han bland annat pjäser som Blottare och parasiter och Sympati för djävulen. För Dramatens räkning for han också till Paris för att snabbskriva en pjäs om kravallerna i förorterna där. Bland Lucas Svenssons utländska projekt märks till exempel komedin Jalta, som skrevs direkt för Düsseldorfer Schauspielhaus och där Stina Ekblad spelade Stalin.

Radioteaterns pjäs Kvinna till salu följdes 30.9 av en direktsänd studiodiskussion om människohandel och prostitution, i vilken publiken hade möjlighet att delta via en chatt. I diskussionen deltog journalisten Jeanette Björkqvist och riksdagsledamot Eva Biaudet (bilden) samt skådespelaren Anna Hultin och kriminalöverkonstapel Kenneth Eriksson.

SKÅDESPELARE, REGISSÖR. Det fanns ett liv innan Ica-Stig. Om det berättar Hans Mosesson i sitt Sommar. Om en trygg barndom i en liberal övre medelklassmiljö och en snabbt avslutad  aspiranttid i flottan med exotiska långresor och motbjudande etnocentrism. Om ett växande politisk engagemang som först kanaliserades i demonstrationer för ökat bistånd och FNL och mot Sydafrika och Vietnamkriget, men senare i mer handfast jobb i teaterföreställningar och musikproduktion. ”Vad är det som formar en människa?” funderar Mosesson. Böckerna man läser? Filmerna man ser och diskuterar? Sånt man tvingas till att göra? Karriärvalet kom sig mest en slump, som ledde till en ekonomisk ganska osäker tillvaro. Innan Hans bestämde sig och motvilligt tackade ja till reklamens värld.  Musikaliskt bjuds förstås gamla godingar med Mosessons Nationalteatern (ett namn som upprörde Ingmar Bergman, på ”kvartersteatern på Östermalm”) varvat med en hel del annat. Om Hans Mosesson Skådespelare, regissör, 71 år. Född i Stockholm, bor i Brottkärr utanför Göteborg.  Har genom rollen som Ica-Stig blivit en Sveriges mest folkkära personer och det blev stora rubriker när han valde att sluta efter 13 år och drygt 500 filmer. Har sedan dess medverkat i Radioteatern och SVT:s hyllade dramaserie Jordskott. I höst aktuell på ­teaterscenen. . Under studietiden i Lund trängde sig den politiska verkligheten på och krävde ett ställningstagande. Började med studentteater, demonstrerade och grundande Nationalteatern. Tycker om att segla, tycker illa om girighet, ojämlikhet och sociala orättvisor. Producent: Bengt Bok

Team Flickans komedi "När vädret vände", gjord på 24 timmar under Hangö Teaterträff. I arbetsgruppen Anna-Sofia Nylund, Joanna Wingren, Lidia Bäck och Ari Mursula.

Om att växa upp på teatern med Ingmar Bergman som familjens goda vän, om vägen från naiv och godtrogen till mer realistisk efter smärtsamma insikter när hon började som vuxenskådespelare på Dramaten. Skådespelerskan Nadja Weiss har under våren varit aktuell som regissör till två uppmärksammade föreställningar. På Dramaten gjorde hon Mannen utan minne efter Aki Kaurismäkis film och på Stockholms Stadsteater Rädsla urholkar själen efter filmen av Rainer Werner Fassbinder.Redan som mycket ung gjorde hon den stumma titelrollen i Ingmar Bergmans uppsättning av Gombrowics Yvonne på Dramaten. På Dramaten har hon också spelat i två uppsättningar av Michael Thalheimer, en av Tysklands främsta regissörer och häromåret bodde Nadja Weiss i Berlin för att komma närmare det tyska och sin egen bakgrund. Nadja Weiss utbildades vid Teaterhögskolan i Stockholm 1991-94. Efter praktik på Stockholms Stadsteater kom hon till Dramaten och hennes slutproduktion var i "Misantropen" regisserad av Ingmar Bergman.Hon tillhör nu Dramatens fasta ensemble.På tv har vi sett henne i Grötbögen av Bengt Johansen och Stig Larsson och i Efter repetitionen, regi Ingmar Bergman och på film i Tic Tac, regi Daniel Alfredson.Nadja har även gjort en rad roller för Radioteatern, bland annat Oväder av August Strindberg.2009 gjorde hon sin regidebut med Törst av Sarah Kane.Hon är dotter till författaren och dramatikern och konstnären Peter Weiss, som föddes i Tyskland och kom som judisk flykting till Sverige 1938. Hennes mor är scenografen Gunilla Palmstierna som tillsammans med Peter också varit verksam i Tyskland.

Team Martin and the Bad Seeds tragedi "När vädret vände", gjord på 24 timmar under Hangö Teaterträff. I arbetsgruppen Martin Bahne, Marika Salomaa-Kivelä, Marco Luponero och Niko Ingman.

Alejandro Leiva Wenger, författare och dramatiker,slog igenom med dunder och brak med sin novellsamling Till vår ära 2001. Och nu är han aktuell med pjäsen No Limit för Radioteatern. Hör bland annat om hur det var att välkomnas av litteraturkritiker och journalister som förortens röst, hur Latin Kings var en viktig inspiration i skrivandet och varför han identifierar sig med skalbaggen i Kafkas förvandlingen.

Hämta ditt bästa blandband från vinden, från din ungdoms glada dagar, och minns det som om det vore igår. Spela av det och fyll din telefon med brusig musik; brusik. Blanda upp det med Basic Bitch – Mjölkskak, med Radioteatern och SvD Perfect Guide, med Thinspomässan och rom och cola. Ta sen bort musiken…

Radioteatern presenterar: Adde möter kärleken. En radioteater i en del med Andreas Kryckan Mathiasson. Mange odlar myten om sig själv som jazzdiggare.

Det sägs ofta att kvinnor som mår dåligt väntar för länge med att be om hjälp, säger Stina Oscarson, dramatiker och regissör. I kortdokumentären Till Emma berättar hon varför.       Vi lever i ett samhälle som omyndigförklarar sjuka människor. Vi som genomskådat det vet vad vi riskerar. Det är därför vi kämpar på i det tysta. Först den dag då vi blir bemötta med respekt kan den långa vägen att bli frisk börja. Stina Oscarson är född 1975 i Skellefteå. Hon bestämde sig redan som 15-åring för att jobba med teater. Stina har, bland mycket annat, drivit en fri grupp, varit konstnärlig ledare för Orionteatern i Stockholm och chef för Radioteatern. Idag är hon, vid sidan av regisserandet, fast krönikör för Dagens Nyheter och knuten till tankesmedjan Katalys, för att arbeta med kulturpolitiska frågor.  Producent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion.

Marielle Eklund-Vasama, Ylva Larsdotter och Janina Jansson samtalar kring föreställningen. Produktion: Svenska Yle Fakta och Fiktion 2014.

Varje morgon möts vi av krigsstora rubriker i tidningarna om att kollapsen för Europa är nära. På TV flimrar bilderna från våldsamma gatudemonstrationer i Grekland till bekymrade herrar och damer i kostym och kavaj. Den europeiska eliten inom ekonomi och politik rynkar sina pannor på ännu ett toppmöte. Kriser har sin dramatik och sin dramaturgi. Skräckbilder, visst, men hur sanna är de ? Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia samtalar med Stina Oscarsson, chef för Radioteatern.

Debatt om den svenska kulturjournalistiken med Karin Olsson, kulturchef Expressen, Stina Oscarson, chef för Radioteatern, Mattias Berg, kulturchef Sveriges Radio, Gabriel Byström, kulturchef Göteborgs-Posten. Moderator: Gunnar Bolin, kulturkorrespondent Sveriges Radio. Från Sveriges Radios monter på Bokmässan i Göteborg, lördag 24 sep kl 12.00-12.45

En sårig, hudfläckig man som förr var en bohemisk Casanova men gömts undan och stoppats ner i en säng. Så brukar den aidssjuke se ut i kulturen. Har bilden förändrats under de 30 år som aids varit känt? Just nu spelas Angels in America, Tony Kushners moderna klassiker om 80-talets aidsepidemi, på Stockholms stadsteater och när det norska lajvet Just a little lovin skapar rollek om aids är det 80-talet man återvänder till. Men hur ser dagens aidsskildringar ut och vad betyder det för hur sjukdomsskildringarna att majoriteten av de aidssjuka inte finns på någon bastuklubb på Manhattan utan söder om Sahara? Vi pratar aidskultur, beröringsskräck och sjukdomsromantik med skribenterna Johan Hilton och Anna-Maria Sörberg och filmvetaren Andreas Jacobsson. I Stadsteaterns Angels in America spelar Ola Rapace huvudrollen som aidsjuke Prior och flera andra namnkunniga heterosexuella skådespelare gör gaymän. Men omvänt går inte, enligt Rikard Wolff som tröttnat på att aldrig få spela heterosexuell och menar att det är svårt att vara öppet homosexuell som svensk skådespelare. Är teatervärlden lika heteronormativ som elitfotbollen? Hör kritikern Lars Ring och teaterchefen Birgitta Englin. Panelen gästas av Stina Oscarson, ny chef för Radioteatern. Programledare: Jenny Aschenbrenner.

Maria Wetterstrand kommer till studion och Nordegren vill naturligtvis veta det senaste om den rödgröna skilsmässan. Vad ska hända nu med samarbetssamtal och vårdnaden om väljarna? Victoria Edler, författare till boken Bli en lycklig styvmamma, bistår med råd. "Thomas, chip in what you can" är rubriken på ett massmail från USA till Thomas. Barack Obama är illa ute inför kongressvalen. Och hur illa är det för Nordegren själv? Hans blodtryck förra veckan var farligt högt. Sedan har många lyssnare hört av sig och undrar om han lever efter den talande blodtrycksmätarens utslag under förra veckans direktsändning. Vi återkommer i dag med en ny mätning och medicinska expertkommentarer från hjärtläkaren Karin Schenk-Gustafsson, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Och på Radioteatern har en medarbetare nästan gått in i väggen inför premiären den 10 december. Magnus Berg kommer, trots stark tidspress, ändå till Nordegren för att berätta om hur han efter att ha läst Mario Vargas Llosas sex Maria Wetterstrand kommer till studion och Nordegren vill naturligtvis veta det senaste om den rödgröna skilsmässan. Vad ska hända nu med samarbetssamtal och vårdnaden om väljarna? Victoria Edler, författare till boken Bli en lycklig styvmamma, bistår med råd. "Thomas, chip in what you can" är rubriken på ett massmail från USA till Thomas. Barack Obama är illa ute inför kongressvalen. Och hur illa är det för Nordegren själv? Hans blodtryck förra veckan var farligt högt. Sedan har många lyssnare hört av sig och undrar om han lever efter den talande blodtrycksmätarens utslag under förra veckans direktsändning. Vi återkommer i dag med en ny mätning och medicinska expertkommentarer från hjärtläkaren Karin Schenk-Gustafsson, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Och på Radioteatern har en medarbetare nästan gått in i väggen inför premiären den 10 december. Magnus Berg kommer, trots stark tidspress, ändå till Nordegren för att berätta om hur han efter att ha läst Mario Vargas Llosas sex pjäser tvingades göra en egen dramatisering. Pjäserna höll inte. Louise Epstein är dagens bisittare hos Nordegren i P1.

Många har genom åren vittnat om det svenska kungahusets betydelse för svensk exportindustri. Men stämmer det? Öppnar sig nya marknader bara för att kungen och drottningen minglar med statschefer världen över? Hur stort är kungahusets PR-värde för Sverige? Sara Rosengren, doktor i marknadskommunikation på Handelshögskolan i Stockholm hjälper oss att reda ut. I vår serie "kunglig erotik och storpolitik" har turen nu kommit till äktenskapet mellan Gustav II Adolf och Maria Eleonora. Skribenten och författaren Moa Matthis, aktuell med sin bok "Maria Eleonora. Drottningen som sa nej", kommer förbi och gör upp med historieskrivningen kring 1600-talsdrottningen. Och så vill vi slå ett slag för oss själva - snart i radioteaterformat! Magnus Lindman från Radioteatern kommer förbi och berättar om hur Nordegren i P1 förändrat hela hans syn på modern dramatik. Typ. Bisittare är den snart mycket hyllade aktrisen Nina Lekander.

På vilka sätt märks krisen av i kulturutbudet ett år efter kollapsen i världsekonomin? Medverkande var Helena Lindblad, filmredaktör på DN, Jasenko Selimovic, avgående chef för Radioteatern och Mikael Jönsson, Sveriges kulturråd i Paris.

"På spaning efter Europa" anländer denna vecka till Berlin och Bahnhof Zoo. Det är i år 20 år sedan Berlin muren föll. Tyskland är sedan länge enat och frågan är vad som hänt med Europa sedan dess. Programledaren Kjell-Albin Abrahamson träffar författaren Jörn Donner som 1958 beskrev ett Berlin före muren i sin bok Rapport från Berlin. Nu träffas de vi det som finns kvar av muren för att tala om Tyskland och Europas utveckling. Reportern Tove Leffler möter unga Berlinare och konstaterar att muren tyvärr finns kvar i människornas sinne. Och så undrar vi hur det är att vara turk i Lilla Istanbul som stadsdelen Kreuzberg kallas. Krönikör är Jasenko Selimovic som är chef för Radioteatern. Följ också:

Radioteatern, Heavy utan Hjalle, sång på bussar, matrecept och Viktor & Rolf. Och Walburga Habsburg-Douglas.