Podcasts about avsnittsbilden

Rihab Garci, författare till hyllade "Vi kommer ändå bara bli becknare" gästar podden! Det blev ett samtal om hur hon skriver, varför hon skriver det hon skriver, att vara en vuxen förebild, risker med att använda slanguttryck i sina böcker. Ett avsnitt som avhandlar mycket allvarliga saker, men där volymmätaren slog över till rött av alla skratt, haha! Avsnittsbilden på Rihab är tagen av Stefan Tell

OBS! Avsnittsbilden och halva texten är skapad av AI, hälsar Skynet! I avsnitt 176 färdas vi tillbaka till vår gångna och stökiga helg i Stockholm när vi betar av alla de gig vi boltade oss igenom. Avsnittets fokus ligger dock på den växande utmaningen med AI. Vi utforskar neurala nätverk för att skapa musik, artificiellt komponerade riff och trumfyllda algoritmer, AI-genererade albumomslag samt de moraliska dilemman som uppstår. Vad händer med originaliteten när skapandet överlåts till maskiner? Vi diskuterar hur detta påverkar artister, fans och vad detta innebär för hårdrocksscenens framtid. Låtlista:Eyehategod - Blank (Take As Needed For Pain / Century Media)Century - The Conquest Of Time (S/t / Electric Assault)Xorsist - Carve It Out (At The Somber Steps To Serenity / Prosthetics) AI PlaygroundZ - Kiss From A Rose (James Hetfield / Seal AI Cover)AI PlaygroundZ - I Just Died In Your Arms (James Hetfield / Cutting Crew Ai Cover)Frostbite Orckings - Guardians Of Time (Metalverse / Musical Bits)Dadabots - Variations On A Calculated Sex Change (Calculating Calculating Infinity / Dadabots)Fear Factory - Obsolete (S/t / Roadrunner)

Moderskap lämnar ingen oberörd. Oavsett om du har eller har haft en mamma, själv är eller har varit mamma har vi alla en relation till modern. På vissa sätt har moderskapet varit sig likt genom alla sekler, men moderskap som fenomen är också starkt förbundet med samhällsutveckling, människosyn och politiska förändringar. I litteraturhistorien har modern figurerat i tusentals år, men har ändå varit en förvånansvärt undanskymd gestalt, inte minst som berättare i egen rätt. På senare år finns hon plötsligt överallt i samtidslitteraturen och debatten. Hur kommer det sig? Vad säger det om våra föreställningar om moderskap och kvinnlighet idag? Och vad kan vi lära oss av historien? Gäst i studion är Anna Williams, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad på 1800- och 1900-talens litteratur och särskilt kvinnliga författarskap. Williams är ordförande i Samfundet De Nio, aktuell med biografin Diktarhjärtat. Lotten von Kraemers litteraturliv (Albert Bonniers förlag) och har nyligen avslutat ett mångårigt forskningsprojekt om moderskap i litteraturhistorien. Missa inte Anna Williams Anekdot-essä "Moderslinjen" – läs den på anekdot.se. Avsnittsbilden visar en beskuren version av Elisabeth Louise Vigée Le Bruns målning "Självporträtt med dotter, Julie". Foto: Wikimedia Commons.

”Jag” är ordet vi använder för att tala om oss själva. Men frågan om vad ett "jag" verkligen är har sysselsatt filosofin i flera hundra år. Har jaget en historia? Varför är vår kultur så jag-fixerad – i allt från sociala medier till självbiografisk skönlitteratur? Och vad kan äldre tänkare som Descartes och Montaigne lära oss om hur vi framställer oss själva på Instagram? Bildningspodden synar jaget i sömmarna och tecknar jagets litteratur- och idéhistoria. Gäst i studion är Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, tidigare Linköpings universitet. Hon är bland annat specialiserad på psykoanalytisk teori och tidigmodern litteratur, och är författare till boken När vi talar om oss själva. Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén (Ariel förlag). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbilden visar Parmigianinos "Självporträtt i en konvex spegel", ca 1524 (Wikimedia commons).

Glögg - vi kommer med årets tips. Torr glögg från Tegnér och Son. supergott!Vaccineringen lägger vi en hel del tid på med vilket lag du egentligen vill tillhöra och vikten av att få ändra åsikt. Lyckor är en fin tradition. Du smälter tenn och häller det i kallt vatten. Utifrån de associationer du får så kan du förutspå året. Mattias filosoferar, spånar och analyserar medans Tess är mer rakt på sak. Avsnittsbilden visar från vänster Mattias, Gårdens och Tess lycka. Vi enas om att lyckorna är figurliknande och eftersom Vittren valt att visa sig för oss så är de nöjda med det vi gör. Lillajul är en fest som hålls lördagen före första advent. En fest för att fira in julen. Vi håller den 2021 och alla vi känner eller inte känner är välkomna. Peppa the pig, peppisen, har flyttat hemifrån och spenderade sin första natt i sitt nybyggda skjul. Mattias avslöjar hennes parttrick och sedan pratar vi om djurens vinterpälsar. 

God Tisdag! Marcus har upptäckt en viss typ av osanning i förra avsnittet vilket gör att han konfronterar Jonas. Det visar sig att Jonas kan, genom efterkonstruktion, redigera sanningen till sin egen fördel. Vilket han gjort. Vi tipsar återigen om filmer, diskuterar tidsresor och vart man hade velat åka om man haft en tidsmaskin. Avsnittsbilden är idag från toppen av Fritt Fall och vi minns tillbaka till vår helg i Stockholm 2010. Jonas avskyr Kättingflygaren på Gröna Lund och det som är ännu värre än det är de tillfällig ihopsatta nöjesparkerna. Dessutom har Jonas en gång svarat en Stockholmare på Engelska... bara en sån sak. Nu åks det!

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och "hattar" och "mössor"? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är Jonas Nordin och Elisabeth Mansén. Jonas Nordin är historiker, professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och författare till bland annat Frihetstidens monarki (Atlantis, 2009). Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, specialiserad på 1700-talets kulturhistoria och författare till bland annat band 5 av Sveriges historia (Norstedts, 2011), om perioden 1731–1830. Avsnittsbilden är ett kopparstick som föreställer Adolf Fredriks val till svensk tronföljare på Rikssalen i Kungshuset 23 juni 1743. Bilden är den enda kända återgivningen av en riksdagsförhandling under frihetstiden. Konstnär okänd. Foto: Björn Green, KB.

Är vårt liv här på jorden förutbestämt av en högre makt – eller har vi möjlighet att påverka våra öden? Frågan har sysselsatt människan sedan människan sedan urminnes tider. Vilka betydelser har begreppet rymt genom idéhistorien? Hur har kulturen, konsterna och filosofin gestaltat föreställningar om ödet? Är slumpen ödets motsats, eller snarare en del av dess idé? Behöver öde och fri vilja verkligen stå emot varandra? Kan ödet vara politiskt? Och hur ödestroende är vi idag? Bildningspodden resonerar sig genom ödestankens historia. Veckans gäst är MICHAEL AZAR, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, specialiserad på kontinental filosofi och postkolonialt tänkande. Han håller just nu på att färdigställa ett större arbete om ödestanken i litteratur-, filosofi- och idéhistorien. Michael Azar gästar Bildningspodden på länk från Göteborgs universitet (ljudtekniker: Pär Nordlund). Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbilden visar ett manuskripft av Carmina Burana, föreställande Fortuna och lyckans hjul. Foto: Wikimedia Commons.

Så länge det har funnits "främmande makter" har det funnits ett behov av duktiga förhandlare. Men när uppstod egentligen diplomatin som modern företeelse? Hur såg förhandlingsvägarna ut mellan länder dessförinnan? Hur kommer det sig att diplomatfruns roll har undervärderats i historieskrivningen? Och vad upptar egentligen största delen av en diplomats arbetsdag – pappersarbete, global konfliktlösning eller cocktailpartyn? Bildningspodden synar diplomatrollen i sömmarna och spårar dess historia. Gäster i studion är Magnus Petersson, Susanna Erlandsson och My Hellsing. Magnus Petersson är professor i modern historia vid Institutt for forsvarsstudier i Oslo och även knuten till Nätverket för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet. Susanna Erlandsson är postdoktor i historia vid Uppsala universitet och tillsammans med Sari Nauman redaktör för den nyligen utkomna antologin "Tillit och diplomati". My Hellsing är forskare i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på monarkins historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar det nederländska diplomatparet van Kleffens i möte med Eleanor Roosevelt, januari 1946 i London. Foto: APP.

Elegans och snirklighet, erotik och lekfullhet. Vid 1700-talets början exploderade rokokon som stilriktning i måleri, hantverk och mode. Inträngt mellan svåra krigsår och rationell upplysningstid fick lättsamheten, festligheten och nakenheten plötsligt fritt spelrum i den borgerliga kulturen. Konstnärer som Antoine Watteau, François Boucher och Rosalba Carriera liksom mecenaten och smakdomaren Madame de Pompadour var några av rokokons mest inflytelserika namn. Hur känner du igen en rokokomålning eller rokokointeriör? Varför fick den här stilen sådant genomslag just då? Och vad kan rokokons porträttkonst egentligen lära oss om stereotyper kring kvinnligt och manligt idag? Bildningspodden ger dig en crash course i en av 1700-talets viktigaste stilar. Gäster i studion är Sabrina Norlander Eliasson och Merit Laine. Sabrina Norlander Eliasson är docent i konstvetenskap, specialiserad på 1700-talskonst, och föreståndare för programmet Teknisk konstvetenskap vid Stockholms universitet. Merit Laine är docent i konstvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare intendent vid Kungl. Husgerådskammaren och Nationalmuseum. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbilden visar ett klassiskt exempel på rokokomåleri: François Bouchers "Venus triumf" från 1740, som hänger på Nationalmuseum.

Sälen, Räven och Sorken babblar på om Battlefield 5, Red Dead Redemption 2, Pokémon och mycket mer!Vi pratar även om hur OK det är att lägga in vardagssysslor i spel.www.spelaspelpodden.se(Avsnittsbilden är från våran lyssnare Emil Kieri) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vid mitten av 1950-talet började någonting att hända i USA. Nio svarta elever började studera vid en tidigare rassegregerad skola i Arkansas, trots intensivt motstånd från delstaten och hätska protester från lokalinvånare. På en buss i Montgomery vägrade Rosa Parks upplåta sin sittplats åt en vit man. Hon arresterades, men den efterföljande bussbojkotten blev startskottet för en gräsrotsrörelse som saknar motstycke i amerikansk historia. Med civil olydnad och fredliga demonstrationer lyckades medborgarrättsrörelsen flytta fram gränserna för den svarta befolkningens rättigheter. Varför uppstod rörelsen just då? Hur hade arbetet för svartas rättigheter bedrivits tidigare? Hur stor betydelse hade egentligen talespersoner som Martin Luther King och Angela Davis? Och vilket arv har rörelsen lämnat efter sig i dagens USA, ett land fortfarande plågat av ojämlikhet och rasism? Gäster i studion är Gloria Ray Karlmark och Michele Micheletti. Gloria Ray Karlmark är patentingenjör och jämlikhetsförespråkare, född och uppvuxen i USA men bosatt i Sverige sedan 1969. Hon var en av "The Little Rock Nine", de första nio svarta studenter som under stora protester började studera vid den tidigare rassegregerade skolan Little Rock Central High School i Arkansas. Michele Micheletti är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på frågor om medborgarskap och demokrati. Avsnittsbilden visar Elisabeth Eckford som på sin väg till skolan Little Rock Central High School i september 1957 får utstå glåpord och trakasserier från en upprörd massa. Foto: Getty Images / Bettmann.

Satiren riktar ofta en komisk udd mot samtidens makthavare och ryggar aldrig för sin tids brännheta ämnen. Som litterär genre har satiren samtidigt urgamla rötter. Vad lägger vi egentligen i ordet satir idag? Hur skiljer vi den från parodi och pastisch? Måste den vara elak – och måste satirikern tro på vad hen själv säger? Veckans avsnitt vrider och vänder på begreppet satir. Gäst i studion är Henrik Dorsin, komiker och skådespelare som varit verksam i de flesta komiska genrer – från satirisk humor-tv som TV4:s Parlamentet till kupletter och musikaliska revyer. Han är en av medlemmarna i den satiriska humorgruppen Grotesco, men är kanske allra mest känd för sin roll som Ove Sundberg i tv-serien Solsidan. Just nu spelar Dorsin operachefen Benny Zetterberg i sin egen bearbetning av den klassiska operetten "Glada änkan" på Operan i Stockholm. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren. Avsnittsbilden visar Henrik Dorsin i Glada änkan på Operan i Stockholm. Foto: Markus Gårder.

Klimatförändringarna hör till vår tids hetaste frågor. Läget är allvarligt, det är forskningen så gott som enig om – men det är också en omtvistad politisk fråga. Klimatförnekelse har dessutom blivit ett begrepp. Veckans avsnitt lär dig det viktigaste om klimathotet och forskningsläget om klimatförändringarna. Vilka är de enskilt viktigaste faktorerna bakom klimatförändringarna? Hur snabbt går det? Har översvämningar och andra naturkatastrofer blivit vanligare? Vilka tecken på klimatförändringar kan vi själva notera i vår omgivning? Och hur stor skillnad gör egentligen ett bilbyte eller en inställd flygresa för klimatet? Veckans gäster är Kjell Bolmgren och Nina Kirchner. Kjell Bolmgren är växtekolog, verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet och specialiserad på medborgarforskning om årstidsväxlingar och hur de påverkas av klimatförändringarna. Nina Kirchner är glaciolog vid Stockholms universitet och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning. Avsnittsbilden är tagen av John Pitcher för iStock by Getty Images.

Dramaturgi är teaterkonstens kärna. Men vad gör egentligen en dramaturg? Vilka beståndsdelar måste ett riktigt starkt drama innehålla? Hur ser samarbetet med pjäsförfattaren ut? Och hur översätter man en klassisk replik till en koreografi? Veckans avsnitt stiftar bekantskap med en av teatervärldens mest inflytelserika doldisar, dramaturgen. Gäst i studion är Marie Persson Hedenius, sedan 1997 dramaturg vid Uppsala stadsteater. Bland hennes uppsättningar märks ett flertal samarbeten med koreografen och regissören Birgitta Egerbladh. Hedenius har också undervisat vid Dramatiska institutet och är sedan 2006 ordförande i Svenska Assitej, ett internationellt nätverk för scenkonst för barn och unga. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Avsnittsbilden visar en scen ur "Som i en dröm", en dansteaterföreställning av Birgitta Egerbladh aktuell på Uppsala stadsteater, för vilken Marie Persson Hedenius varit dramaturg.

Vad betyder egentligen performance? Hur mycket konst, dans eller teater är det? Och måste det provocera för att vara performance på riktigt? Veckans scenpodd fördjupar sig i ett komplicerat scenkonstbegrepp och tar hjälp av både Kalle Anka och Sex and the City för att reda ut vad performance kan vara.  Gäst i studion är Danjel Andersson, chef för MDT (Moderna dansteatern) i Stockholm. Han har intresserat sig för performance i många år, arrangerat flera performancefestivaler och även fungerat som kritiker i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.   Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. (Avsnittsbilden visar performancekonstnären Marina Abramovic i sitt uppmärksammade verk "The Artist is Present" på Museum of Modern Art i New York, 2010. Foto: Shelby Lessig/Wikimedia Commons

Vad är en clown? Hur förhåller den sig till gycklare, narrar och andra lustigkurrar? Och var kommer egentligen den röda näsan ifrån? Veckans scenpodd synar clownens olika masker och spårar figurens historia från den dionysiska fruktbarhetskulten till Charlie Chaplin och Fellinis filmer. Det blir också ett samtal om bananens mångsidighet – och om lekens betydelse i mörka tider. Gäst i studion är Manne af Klintberg, "Clownen Manne" med hela svenska folket. Han berättar om hur en plats på en mimutbildning banade vägen fram till clownrollen, vars röda näsa han nu burit i 45 år.   Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras för RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar Paul Legrand i rollen som Pierrot. Fotografi av Nadar, Paris 1855.

Hur förbereder sig en skådespelare för sin roll? Hur viktig är kostymen – och hur roligt är det egentligen att improvisera i grupp? I det andra avsnittet av Scenpodden synar vi skådespelarrollen i sömmarna – från lekfullhet och rampfeber till teaterhistoriska skådespelarmetodiker och dagsaktuellt samhällsansvar. Veckans gäst är Gunilla Röör, skådespelare med 30 års erfarenhet från teater och film, knuten till Stockholms stadsteater och bland annat känd för sina starka porträtt av historiska personligheter som Gertrude Stein, Frida Kahlo och Rikard III. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden är ett samarbete mellan RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar Gunilla Röör som Gertrude Stein på Stockholms stadsteater 2011. Foto: Carl Thornborg.