Podcasts about i malm

  • 38PODCASTS
  • 62EPISODES
  • 34mAVG DURATION
  • ?INFREQUENT EPISODES
  • Jun 3, 2025LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about i malm

Latest podcast episodes about i malm

Klartext
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Jun 3, 2025 4:59


Det kan bli strejk i vården. Kända klänningar stulna. Dansbandet Streaplers blev skjutna mot. I Malmö skapas den en ny ateljé. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1 Kultur
Årets Astrid Lindgren Memorial Award går till Marion Brunet

P1 Kultur

Play Episode Listen Later Apr 1, 2025 55:27


P1 Kultur är på plats i Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm när Astrid Lindgren Memorial Award tillkännages och får första intervjun med vinnaren! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs Björn Jansson är på plats i Kulturhuset i Stockholm när litteraturpriset i Astrid Lindgrens minne tillkännages – ett internationellt litteraturpris som delas ut till författare, illustratörer och läsorganisationer.I Malmö gästas studion av experter på barnlitteratur: Lina Kalmteg, litteraturredaktör på Sveriges Radios kulturredaktion, Shora Esmailian, författare och journalist och Martin Hellström, lektor i barnlitteratur vid Linnéuniversitetet och kritiker på Dagens Nyheter.Och så gör P1 Kultur en exklusiv intervju med årets pristagare, den franska ungdomsboksförfattaren Marion Brunet!TAMERINSTITUTET VERKAR FÖR BARNS LÄSNING I GAZANär barn i Palestina skriver och ritar kretsar texter och bilder ofta kring kriget. Men också av den vardag som kommit ur krigets konsekvenser: att alltid äta bönor, önskan om en sked, och saknaden efter familjemedlemmar. Det berättar Renad Qubbaj, chef på palestinska Tamerinstitutet.Institutet tog emot litteraturpriset i Astrid Lindgrens minne 2009 – och fortfarande i dag har bemärkelsen stor betydelse för dem.Renad Qubbaj berättar om hur organisationen jobbar med läs- och skrivfrämjande för barn på Västbanken och i Gaza, där 15 613 palestinska barn har dött sedan 7 oktober 2023.ESSÄ: TILL FÖRSVAR FÖR TYCKANDETI dag verkar fler tycka att det finns en motsättning mellan tyckande och tänkande. Tyckandet klassas som det mer oseriösa, som hindrar nyanserade diskussioner. Men vad händer om man gör sig av med den egna åsikten, när det handlar om konst och politik?Lyra Ekström Lindbäck tycker och tänker kring tyckandet.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari & Sara Ek

Svenska Mordhistorier
Malmökannibalen

Svenska Mordhistorier

Play Episode Listen Later Dec 13, 2024 27:57


* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Det är januari 1980. I Malmö är polisen upptagna av ett märkligt fall. Dem har precis ertappat en 30-årig man i en kvinnas lägenhet. En kvinna som har varit försvunnen i flera månader. Sakta men säkert börjar poliserna känna en märklig lukt medan de söker igenom lägenheten. De följer lukten mot kylskåpet. När de öppnar kylskåpsdörren blir stanken mycket värre och de får syn på något som kommer att vända upp och ner på hela fallet. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Axel Rosenberg och producent är Oscar Wendel. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast exklusivt för PodMe. Källor: Tingsrättsdom, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Göteborgs-Tidningen, “Den vedervärdige boktjuven” av Joakim Palmkvist.

Disco & Noa
SENASTE NYTT: Vem ska bära MFF:s hundhuvud?

Disco & Noa

Play Episode Listen Later Oct 25, 2024 8:54


Roberth Björknesjö har förlorat i sin första match som tränare för Djurgården. Vitoria var lite för svåra – men många spelare var ändå relativt nöjda. I Malmö gick det precis lika illa. Olympiakos vann – och nollade hemmalaget.Med: Wilhelm Edlund

Fredrikssons innebandypodd
Svenska SSL-tränaren tar polsk innebandy framåt

Fredrikssons innebandypodd

Play Episode Listen Later Oct 25, 2024 63:20


Patric Johansson har ett imponerande innebandy-CV. Karriären startade 1994 i Bodafors IBS och sedan har han varit i Nässjö IBS, IBK Succé, Finspångs IBK, Craftstadens IBK Oskarshamn, IBK Landskrona, FC Helsingborg och Malmö FBC. I Malmö har han just nu SSL-tränare, men han är också förbundskapten för polska herrlandslaget. Polsk innebandy har varit på tapeten senaste åren, kanske särskilt på damsidan där två polska spelare har slagit igenom i SSL, Kalmarsunds Dominika Buczek och Maja Helman. Plus uppmärksammade ungdomsframgångar i Storvretacupen. Men i december är det herrarna som ska spela VM och Patric berättar i avsnittet om statusen på polsk herrinnebandy, som kännetecknas av fysiskt spel och stor stolthet när man representerar landslaget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Expressen Fotboll
SENASTE NYTT: Vem ska bära MFF:s hundhuvud?

Expressen Fotboll

Play Episode Listen Later Oct 25, 2024 8:54


Roberth Björknesjö har förlorat i sin första match som tränare för Djurgården. Vitoria var lite för svåra – men många spelare var ändå relativt nöjda. I Malmö gick det precis lika illa. Olympiakos vann – och nollade hemmalaget.Med: Wilhelm Edlund

Klartext
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Oct 15, 2024 4:59


Regeringen vill göra satsningar på Sveriges militära försvar. Arbetstids-regler om dygnsvila ställer till det för dövblinda. I Malmö har ett fotbollslag för barn och unga med NPF-diagnoser startat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1 Dokumentär
Utvisad - Charter till Irak | Del 1/2

P1 Dokumentär

Play Episode Listen Later May 17, 2024 48:48


Sommaren 2023. Innan skolterminen börjat tas artonåriga Nana i förvar. Samma sak händer Rauke, gränspolisen griper honom på jobbet. De blir bland de första att tvångsutvisas till Irak på över tio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mer än ett decennium har Sverige inte kunnat tvångsutvisa irakier, eftersom Irak har vägrat ta emot dem med hänvisning till de här människornas säkerhet.I Malmö väntar Raukes lillasyster Dido på att det ska bli hennes tur att utvisas.Och Nanas kompisar i Hässleholm undrar om de någonsin kommer träffa Nana igen.Regeringskansliet hänvisar till att det förts samtal mellan Sverige och Irak och att länderna nått en ”samsyn” beträffande tvångsutvisningar till Irak. Men vilka beslut som fattats och av vem är svårt att ta reda på, inte minst för de personer som väntar på att utvisas. Den nya svenska migrationspolitikenSen flyktingkrisen 2015 har migrationspolitiken skärpts.Nana och Rauke är några av dem som påverkas av politikernas ambitioner att skapa ordning och reda i den svenska migrationspolitiken. Den som har fått nej på sin asylansökan ska inte kunna stanna kvar i Sverige, utan måste lämna landet. Politikerna kallar det ett paradigmskifte. Färre personer ska beviljas asyl och antalet platser i migrationsverkets förvar ska utökas.Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att effektivisera återvändandearbetet, som det kallas, alltså att öka takten på utvisningarna.I över ett halvår har P1 Dokumentärs reporter Randi Mossige-Norheim kunnat följa myndigheternas arbete med utvisningar inifrån, med hjälp av läckta dokument från gränspolisen. Hur går myndigheternas arbete med att genomföra den nya politiken till? Vilka är det som ska utvisas och vilka är det som sätts i förvar?Producent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson och Jakob LalérProgrammet är gjort 2024

Gräns
Polisens metoder för att möta Eurovision-hoten

Gräns

Play Episode Listen Later May 7, 2024 16:10


Årets Eurovision kan vara den mest politiskt känsliga någonsin. Samtidigt är terrorhotet i Sverige högt och Säpo är på tårna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israel kommer som vanligt att delta i Eurovision. Men i år är inget vanligt år. Det är det första Eurovision som hålls efter den 7 oktober – dagen då Hamas attackerade Israel och dödade runt 1 200 personer och kidnappade över 200. Israels svar kom snabbt och pågår än idag. Deras invasion av Gaza har lett till över 30 000 döda och kritiken mot Israels agerande är hård. Därför menar många att de borde uteslutas ur Eurovision.Men så blir det inte. I Malmö väntas stora demonstrationer mot Israels deltagande och enligt arrangörerna kan 20 000 personer delta i protesterna. Samtidigt är terrorhotsnivån i Sverige en fyra på den femgradiga skalan och det betyder att hotet är högt.– Vi vet att omvärldskonflikter och händelser i omvärlden kan vara drivande, framförallt för enskilda hotaktörer som mot bakgrund av en internationell konflikt vill, eller eventuellt utvecklar en avsikt att, begå handlingar i Sverige också, säger Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen. Han är också Säpos kommenderingschef under Eurovision. Säpos fokus är på just terrorhot och cyberhot. Det sistnämnda är också någonting som man tar höjd för. Hacktivister, kriminella eller främmande makt kan ha intresse av att utföra någon slags cyberattack eller desinformationskampanj under Eurovision. Säkerhetsläget är helt enkelt annorlunda nu jämfört med 2013 när Malmö arrangerade evenemanget sist.– Som det är nu med pågående konflikter mellan Israel och Hamas, med en hel del aktivitet från aktivister som kanske vill ta tillfället i akt, och med ökad hot och desinformation från Ryssland så tror jag att det är nog mer komplicerat den här gången än vad det var förra gången, säger Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.Medverkande:Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen och Säpos kommenderingschef under Eurovision. Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Sydsvenskan

Juniornyheterna
Översvämningskaos i Dubai

Juniornyheterna

Play Episode Listen Later Apr 18, 2024 3:00


Juniornyheterna om att det är stora översvämningar i flera länder. Vi får höra på Tone Sekelius, om den nya könslagen. Gudstjänst med leksaker och hörselskydd? I Malmö finns specialgudstjänster för folk med bland annat ADHD. Och sist till Barcelona där man raderat bussar (???) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Juniornyheterna
Kändisar i nya ”Masked singer” spoilade

Juniornyheterna

Play Episode Listen Later Mar 13, 2024 3:00


Våldsamma videos spris bland unga i hemliga chattar. Det är källkritikens dag. I Malmö ska snabba illrar och hundar stoppa råttor som kan störa Eurovision. Och så sägs nya deltagarna i Masked singer ha läckt på Flashback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klartext
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Mar 4, 2024 4:59


Idag berättar vi om att det behövs mer utbildning om äldre som har Downs syndrom. I Malmö görs det filmer som ska hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism att förstå sina sexuella rättigheter. Sist handlar det om Special Olympics games i Östersund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Juniornyheterna
Oro för Johan Floderus straff i Iran

Juniornyheterna

Play Episode Listen Later Jan 29, 2024 3:00


Det har varit rättegång mot svenska Johan Floderus som sitter fängslad i Iran. I Malmö jobbar polisen med att få fast den som skadar hundar med vassa degklumpar. Svenske astronauten Marcus Wandt har haft frågestund från rymden. Och så att inget svar var rätt i frågeprogrammet Postkodmiljonären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P3 Krim
Dödsskjutningen i Sätra och rättegång för mordet på Emporia i Malmö

P3 Krim

Play Episode Listen Later Aug 11, 2023 11:19


I Veckan med P3 Krim tittar vi närmare på skjutningen i Sätra centrum, en misstänkt felskjutning i Malmö och två uppmärksammade mordrättegångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under loppet av mindre än en vecka har två killar i 20-årsåldern mördats i Stockholmsområdet. I Handen förra fredagen och inne i Sätra centrum i måndags. Nu tittar polisen på om det kan finnas ett samband mellan morden.I Malmö har det också varit flera skjutningar den senaste veckan. I söndags träffades en man i 75-årsåldern av kulor genom fönstret när han skulle hämta ett glas vatten i köket. Hör en av de lokala polischeferna om den misstänkta felskjutningen.För snart ett år sedan mördades en 31-årig gängledare i gallerian Emporia i Malmö. Sedan dess har en nu 16-årig pojke suttit häktad misstänkt för mordet. I veckan inleddes rättegången mot honom.20 år efter att Marua Ajouz försvann i Malmö väcktes åtal mot hennes expojkvän som misstänks ha mördat henne. Nu har han hörts i rätten om misstankarna.Har du tips så hör av dig till oss:Mail: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15Instagram: p3krimpodden

P1 Kultur
Så skapas en stads kollektiva minne

P1 Kultur

Play Episode Listen Later May 4, 2023 53:59


Vad minns en stad? Vems liv lyfts fram och vilka erfarenheter är det som vi ska komma ihåg? I Malmö så pågår just nu flera processer som handlar om offentlig utsmyckning och monument som ska stötta oss som bor här i vårt kollektiva minne. "GLÖMSKANS ARKIV" BEVARAR MINNET AV VÅLDImorgon är det premiär för det sceniska körverket "Glömskans arkiv" på Malmö Konsthall. Hör regissör Saga Gärde; författaren Athena Farrokhzad; tonsättaren Tebogo Monnakgotla och medverkanden Kamal Masri i ett samtal om kollektivt minne och rasistiskt våld.ANTIRASISTISKT MONUMENT SKAPAS I MALMÖJust nu pågår arbetet med att skapa ett antirasistiskt monument i Malmö. Frågan om ett minnesmärke för den rasistiskt motiverade seriemördaren Peter Mangs väcktes av Malmöbor för fyra år sedan. Varför är det viktigt att skapa en fysisk plats i stadsrummet för att minnas? Samtal med projektledarna Rena Baledi och Anna Wahlstedt samt Rebecka Katz Thor som forskar kring minne och monument.ESSÄ: URSÄKTA VAR ÄR KLOCKAN? Klockorna var inte bara ett mätinstrument. De förändrade hela vår uppfattning om tid. Thomas Steinfeld funderar på hur det tickar i oss idag.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

kultur varf malm samtal vems stads i malm peter mangs athena farrokhzad kollektiva thomas steinfeld malm konsthall saga g tebogo monnakgotla
Kaliber
Anna på Amiralsgatan – vi såg henne gå, vi hörde henne tala

Kaliber

Play Episode Listen Later Nov 21, 2022 37:55


I tredje delen av granskningsserien Anna på Amiralsgatan undersöker Kaliber vad som är möjligt att uppnå med rehabilitering och hjälpmedel och varför Annas rehabilitering rann ut i sanden. Del 3/3. För över sju år sedan var Anna med om en svår olycka i centrala Malmö. Hon gick på en trottoar i Malmö och fick en bil över sig. Hon förlorade ett ben, krossade en armbåge och fick en traumatisk hjärnskada.Några månader efter olyckan kommer hon till ett rehabiliteringssjukhus. Här tränar Anna med sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog och logoped. Saker börjar hända med Anna. Jag blev så glad när jag hörde henne säga en fullständig mening. En kort mening, men dock med ord som man förstod och hörde, säger barndomskompisen Maja.Efter tre månader får Anna lämna rehabiliteringssjukhuset. I väntan på att få en ny handikappanpassad lägenhet flyttar Anna till ett korttidsboende. Men här slutar Anna kunna saker hon kunde några månader tidigare. De anhöriga efterfrågar en ny rehabiliteringsplan för Anna, men på korttidsboende är det ont om personal och Anna prioriteras inte i det. Om man har fått det svaret som anhörig eller patient att vi inte har tid att upprätta en ny rehabiliteringsplan, då har vi ju definitivt brustit, säger Helen Martinsson, avdelningschef för särskilda boenden i Malmö kommun."En klar tillbakagång"Däremot så får Anna under den här tiden en del fysisk rehab, bland annat sjukgymnastik. Hon får en protes och börjar öva på att gå med den. I ett filmklipp på Anna som är över tre år gammal håller hon en arm om fysioterapeuten och går.  Då kändes det som om det var möjligt att hon skulle börja gå. Och jag förstår ju att jag aldrig kommer ha en Anna som jag kan gå långa promenader mer som förr i världen. Men det kändes hoppfullt, säger Annas mamma Gunnel.Men med åren har insatserna tunnats ut. I Malmö stod sjukgymnastik på schemat tre dagar i veckan. När Anna flyttade till Ängelholm för två år sedan minskade det till en gång i veckan. Idag sitter Anna i rullstol och hennes protes står i ett hörn av lägenheten. Idag har jag inte sett henne gå överhuvudtaget, så en klar tillbakagång, säger Gunnel.Det är Annas god man som ska företräda henne och kräva att hon att få en bedömning om hjälpmedel och rätt vård. Den gode man Anna hade då och den hon har nu, båda från företaget Optio AB, säger att de inte kan kommentera sina huvudmän."Landar mellan olika vårdinstanser"Varje hjärnskada är unik och det är svårt att veta om det som fungerar för en person också skulle fungera för någon annan. Men berättelsen om Camilla Westerdahl är ett visar tydligt att rehab faktiskt kan göra skillnad. Camilla var med om en bilolycka och hamnade till en början i koma. Ingen trodde att hon någonsin mer ska kunna tala, röra sig, äta själv. Ett år efter olyckan var hon fortfarande inte kontaktbar. Rehabiliteringen avslutades eftersom man inte tyckte att man gjorde några framsteg.Men så kommer Camilla till en daglig verksamhet där en entusiastisk fysioterapeut jobbar. Christina Hansson jobbar med Camilla fyra, fem gånger i veckan. Två år efter olyckan ställer Christina henne i ett gåbord, sex år efter olyckan kan Camilla gå själv med en käpp. I takt med att Camilla blir fysiskt bättre kommer också talet. Först bara några lösryckta ord. Sedan meningar. 2012, 15 år efter olyckan ger hon ut en bok som hon har skrivit själv.Varje år vårdas omkring 10 000 för traumatiska hjärnskador på svenska sjukhus. Om hjärnskadan är svår eller medelsvår får man ofta en individuellt anpassad rehabilitering på sjukhus, men sedan när man skrivs ut därifrån så tillhör man öppenvården och då fortsätter rehabiliteringen efter hur det ser ut på stället där man bor.  Man landar lite grann mitt emellan olika vårdinstanser och de som har kunskapen, de är så pass få relativt sett att de har inte möjlighet att kunna ta sig an alla de här som då skulle kunna ha behovet av specialistvård under många år framöver, säger Jan Lexell, som är professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och specialiserad på just traumatiska hjärnskador."Klart att det finns brister"Anna lämnade Orup och det professionella rehabiliteringsteamet sju månader efter olyckan. Hon fick tre månader rehabilitering där. Han säger att han känner igen Annas situation.  Det är ju en generell brist på resurser för att kunna arbeta både långsiktigt och uthålligt med den här typen av personer, säger Jan Lexell.Gilbert Tribo (L) sitter i majoriteten i Region Skåne sedan 2018. Det är där Anna bor.Men varför satsas det inte mer på rehabilitering?  Ja, det satsas ganska mycket på rehabilitering. Bekymret är ju att det är väldigt många i primärvården, väldigt många olika sorters rehabilitering som ska ges i många olika sorters sjukdomar.  Så klart är att det finns mängder av brister i Annas vård, men också i andra människors vård. Just i övergången och i långsiktigheten, säger Tribo.

Svenska Mordhistorier
Favoritavsnitt: Malmökannibalen

Svenska Mordhistorier

Play Episode Listen Later Aug 30, 2022 27:57


Det är januari 1980. I Malmö är polisen upptagna av ett märkligt fall. Dem har precis ertappat en 30-årig man i en kvinnas lägenhet. En kvinna som har varit försvunnen i flera månader. Sakta men säkert börjar poliserna känna en märklig lukt medan de söker igenom lägenheten. De följer lukten mot kylskåpet. När de öppnar kylskåpsdörren blir stanken mycket värre och de får syn på något som kommer att vända upp och ner på hela fallet. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Axel Rosenberg och producent är Oscar Wendel. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast exklusivt för PodMe. Lyssna på ännu fler avsnitt av Svenska mordhistorier hos PodMe. Signa upp dig på Podme.com - de första fjorton dagarna är gratis!

Juniornyheterna
Slut på två år lång skolpaus i Filippinerna

Juniornyheterna

Play Episode Listen Later Aug 22, 2022 3:00


I Malmö har en person dött i en skjutning i ett köpcentrum. I Filippinerna får barnen komma tillbaka till skolan efter pandemin. Och i Sverige har höstterminen dragit igång, men det har även smittspridningen. Elen är rekorddyr och det har varit VM i trädkramning.

Studio Allsvenskan
"Otroligt imponerad av hela klubben!"

Studio Allsvenskan

Play Episode Listen Later May 23, 2022 78:13


Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfria direkt efter inspelning. Bli medlem här!Det har varit en fullspäckad helg och Studio Allsvenskan tar er med på hela resan!Vi börjar i Solna och matchen med tusen ansikten, AIK-Sirius. 2-2 med mersmak för de blåsvarta från Uppsala.Och varför släpper AIK in så många mål?Vi flyger sedan till Helsingborg och undrar vem som tar över HIF efter Lennartsson som fått sparken. Hur ser egentligen Helsingborgs självbild ut?Hatten för Värnamo som sannerligen är att räkna med i år.Sedan blir det Stockholm och Bajens solklara 3-0 mot IFK Norrköping. Birro menar att detta var det sista nödvändiga kvittot på att Bajen valt helt rätt tränare. Cifuentes gör det mesta rätt just nu.Vi rullar sedan hela vägen till Borås och är besvikna på att Blåvitt inte kan stå upp bättre mot Elfsborg som vinner relativt enkelt med fina 3-1.Motorvägen från Göteborg till Varberg är en av de vackraste i Sverige och väl där orkar Degerfors inte punktera matchen trots en man mer i nästan en halvlek utan de tre blytunga poängen dundrar in på Jocke Perssons konto.I Malmö förlorar MFF sin tredje raka match och BK Häcken bevisar för alla att man sannerligen är ett lag för toppen i år. Intensiv debatt i studion om hur vi bör se på Malmös vaga inledning. Ryker Milos?Vi rundar av vår resa i vackra Kalmar där Djurgården får ta den långa vägen hem med 0-1 och Rydström knyter ännu en skalp i bältet.Dessutom räknar vi iskallt med att GIF Sundsvall kommer skimra efter texten på den egna hemsidan inför kvällens match mot Mjällby.Studio Allsvenskan hittar du överallt och avsnittet finns ute för alla nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Duapodden
Att gå från ord till handling är det svåra

Duapodden

Play Episode Listen Later Apr 4, 2022 31:43


I Malmö fungerar samarbetet om lokala jobbspår utmärkt, inte minst för att man verkligen utför arbetet gemensamt. Rose-Marie Gudmundsson är arbetsförmedlare och samordnare för lokala jobbspår i Malmö. Hon har varit med från starten och trycker på vikten av att också tidigt involvera arbetsgivarna. Samverkan om jobbspåren sker på flera nivåer och resultaten av arbetet är goda. Rose-Marie Gudmundsson berättar mer om det gemensamma arbetet med lokala jobbspår

Document.no
Skogpod #2 - 21. mars, 2022: En vold uten sidestykke krever enestående mottiltak

Document.no

Play Episode Listen Later Mar 21, 2022 10:24


Det er krig i Ukraina, men det er også krig i våre gater. I Malmø er det i kveld brukt «dødelig vold», ifølge rektor på Latin gymnaset. I Aarhus ble 21 år gamle Søren Koch skutt og drept sittende i sin bil i et veikryss ventende på rødt lys. Politiet fant ham i en blodpøl. Natten til tirsdag den 8. marts blev 21-årige Søren Koch skuddræbt, da han holdt for rødt ved krydset Søndervangs Allé/ Ringvej Syd. Intet indikerer, at den dræbte havde banderelationer, og han blev efter alt at dømme et uskyldigt offer i bandekrigen. Politiet har registreret flere sammenstød banderne imellem, både før og efter. Her lidt fra et familiemedlems opdatering. Foreldrene er sønderknust: “I sidste uge mistede vi vores Søren  Søren blev fundet skuddræbt i sin bil natten til tirsdag den 8. marts i 8260 Viby J. ALLE i hele Aarhus, HELE Verden, skal vide at Søren ALDRIG nogensinde har været i nærheden af noget kriminelt! På nogen som helst måde! Søren VAR den sødeste, rareste og absolut mest kærlige dreng  Det må ingen mennesker NOGENSINDE betvivle! Alle skal vide, at Søren uheldigvis og på meget tragiskvis befandt sig i lyskrydset i sin bil, hvor han blot holdte for rødt. Han blev skudt og dræbt i sin bil på åben gade! Søren var simpelthen på det forkerte sted på det forkerte tidspunkt! …” (Camilla Sønderup, 14. marts 2022) Det er ikke første gang sakesløse mennesker blir drept i Norden, og det skjer lite eller ingenting. Hvis de skyldige blir funnet venter noen års fengsel, så er de ute igjen. Styresmaktene vil ikke forholde seg til at vi står overfor en voldskultur som brutaliserer våres samfunn og knekker våres menn og kvinner. Hvor er det blitt av mennene? Disse forbrytelsene krever ultimative straffer. Det mest humane ville være tap av statsborgerskap og utvisning av hele familien. Det er den eneste straffereaksjon folk fra MENAPT-landene frykter. I særdeles grove tilfeller som drapet på Søren Koch, mener jeg de som har drept har forspilt sine egne liv. I stedet er det blitt slik i Danmark at de bloggerne som har lagt ut bilder av ofrene for jihad-terror, slik Kim Møller og Steen Raaschou, har gjort, selv har fått straffesaker mot seg. Det er den veien det går. Europeisk politi rykker ut og avkrefter terror før de drepte er kalde, mens de som vil dokumentere forbrytelsene får straffesaker mot seg. De som tror dette er humant må tro om igjen. Det er oppskriften på borgerkrig. Har Søren Koch og alle de andre ofrene for importert vold, dødd forgjeves? Videoen er klar til å sees via Odysee, der vi nå har en egen Podcast kanal! Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Bestill gode bøker fra Document forlag: Kjøp Kents bok her! Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her! Kjøp «Et vaklende Europa» av Carl Schiøtz Wibye her! Vi setter stor pris på et bidrag til vårt arbeid, bruk Vipps eller konto:

Dilan och Moa
HSP (HIGHLY SENSITIVE PSYCHO)

Dilan och Moa

Play Episode Listen Later Mar 11, 2022 65:58


Dilan och Moa samtalar om sömn, att Dilan är HSP då hon reagerar på koffein samt om Moas skräckresa med att inte få sova 10 h i sträck varje natt. Samt lite dissociativ stämning kring "den tid vi lever i". KRAM KOM PÅ IMPRO 29/4 I MALMÄ

Klartext
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Feb 21, 2022 5:02


I Malmö har tjuvar klätt ut sig till poliser och gått in och stulit saker hos äldre personer. Men det finns sätt att se om någon är en riktig polis eller inte, berättar en polis i Malmö. Nu är det helt klart att man får bli polis även om man tar medicin för adhd eller någon annan NPF-diagnos. En av dem som vill bli polis är Nellie Edin Hjalmar i Växjö.Det är bäst att låta bli att resa till vissa områden i Ryssland som ligger nära gränsen till grannlandet Ukraina, eftersom det kan bli oroligt där, säger regeringen idag.

P4 Dokumentär
Tage Tosa - gåtan i damkläder

P4 Dokumentär

Play Episode Listen Later Feb 3, 2022 45:02


Malmö 1981. Alla känner till mannen med kjol och handväska. Han vill kallas Anita men hånas på stan. 40 år senare söker reportern Lotta Malmstedt historien bakom Tage Tosa. 1981 flyttar Lotta Malmstedt hemifrån, till Malmö - en storstad långt borta. Det är en stad på dekis, full av ödetomter och utan nöjesliv. En dag på Tempo får hon se en udda figur. Det är en man som går omkring med kjol och spetshandskar. Folk kallar honom Tage Tosa. Lotta har vid den här tiden aldrig träffat någon homosexuell, aldrig sett en man i kvinnokläder. Ordet transperson används inte och sjukdomsdiagnosen för homosexualitet har precis tagits bort. I Malmö är Tage Tosa rätt ensam om att öppet våga leva i damkläder, trots spott och spe och allt tal om hans tossighet. Idag, fyrtio år senare, bestämmer hon sig för att ta reda på vem den här personen var. Han som kallades Tage Tosa men som själv ville heta Anita.Programmet gjordes 2022.Reporter: Lotta Malmstedt Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Mattias Miselli

Nordegren & Epstein i P1
Varför har skjutvapenvåldet ökat i Stockholm men minskat i Malmö?

Nordegren & Epstein i P1

Play Episode Listen Later Nov 2, 2021 48:15


I Stockholm har det dödliga skjutvapenvåldet ökat under de senaste åren, men i Malmö har det minskat. Hur ska det tolkas? Vi reder också ut hur stillasittande man får vara innan det blir en hälsofara. Hittills i år har ungefär en person i veckan blivit mördad i gängrelaterat våld. I Malmö har däremot antalet skjutningar minskat med två tredjedelar jämfört med ett per år sedan. Samtidigt ökar skjutvapenvåldet i Stockholm. Vad beror det på? Vilken betydelse har satsningen "Sluta skjut" i Malmö haft? Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet  gäster programmet. Mariestads kommun har som enda svenska kommun fått en inbjudan till klimattoppmötet i Glasgow. Den drygt 200 mil långa resan dit ska man göra i en vätgasbil. Vad ska man göra där och hur har man förberett sig på resan? Vi ringer upp Susanné Wallner, näringslivschef på Mariestads kommun. I förra veckan blev Arbetsmiljöverket färdig med sin inspektion av drygt 1400 svenska arbetsgivare, mer än hälften hade brister i sitt arbetsmiljöarbete. Hur lite kan man egentligen röra sig under en arbetsdag innan det blir en hälsorisk? Vad kan en arbetsgivare i dagligvaruhandeln, lokaltrafiken eller taxinäringen göra för att minska stillasittandet? Vi reder ut det med Elin Vidlund från Arbetsmiljöverket och Ing-Marie Dohrn, legitimerad sjukgymnast.Programledare: Louise EpsteinBisittare: Daniel AllingProducent: Amanda Rydman

P1 Kultur
Apokalyps möter vardag på solig sandstrand i skruvad opera-performance

P1 Kultur

Play Episode Listen Later Nov 2, 2021 53:48


På Konsthallen i Malmö har en sandstrand skapats med hjälp av 13 ton sand, en artificiell sol och solbadande sångare. Verket Sun & sea är på samma gång en performance, en installation och en opera. 2019 fick "Sun & sea" stor uppmärksamhet på Venedigbiennalen och vann Guldlejonet. Nu gör den litauiska konstnärstrion bakom verket ett stopp i Malmö på den pågående världturnén. P1 Kulturs kritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén har varit där. ABBA SLÄPPER NYTT MED OFÖRMINSKAD KREATIV LUST Popikonerna Abba är tillbaka 40 år efter sitt senaste album släpper gruppen sitt nionde, Voyage. I en exklusiv intervju i kontrollrummet i Abba-studion berättar Björn Ulvaeus om de nya låtarna och den kreativa kraften som inte har minskat på 40 år. HON SKA GESTALTA DEN FÖRSTA NAMNGIVNA KVINNAN SOM BLIR STATY I MALMÖ  I Malmö finns det idag inte en enda namngiven kvinna som står staty. Men efter ett medborgarförslag ska det från och med nästa år bli ändring på det. Och nu har konstnären Linnéa Carlsson fått i uppdrag att gestalta journalisten och arbetarpionjären Elma Danielsson. P1 Kultur hälsar på i hennes verkstad. ESSÄ: ÄR LIVET EFTER KLIMATOMSTÄLLNINGEN VÄRT ATT LEVA?  Hur ska vi leva efter den klimatomställning de flesta idag anser fordras för vår överlevnad? Och varför är det klimatanpassade livet verkligen värt att leva? Trots att rapportering och diskussioner om klimatet fyller våra medier är den sortens existentiella frågor märkligt frånvarande i debatten. I den här essän prövar författaren Lena Andersson ut en sådan framtidsvision. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

men sun bj voyage kultur abba malm trots carlsson vardag lena andersson ulvaeus sandstrand i malm apokalyps opera performance cecilia blomberg venedigbiennalen p1 kultur
Myspodden med Carl Norberg
Då som det stora vemodet rullar in (med Conny Grewe)

Myspodden med Carl Norberg

Play Episode Listen Later Oct 23, 2021 66:05


Den svenska folksjälen i en låttext... En kusttanker som stampar genom drivisen i Kvarken. Ett träningspass på Ullevi i dis. Gränsstationen i Torneå, en gumma på en spark. Landsorts fyr där snöstormen drar in. Tät snö som gloppar i Mariabergets backar. Hett och svett på Statt i Härnösand. En tradare i snörök mellan Kiruna och fjärran flämtande ljus i Visby hamn Det är då som det stora vemodet rullar in Och från havet blåser en isande, gråkall vind. I Malmö rispas dimman av färjornas sirener Och på andra sidan sundet börjar världen. En ensam Volvo sliter i motvinden på Tjörnbron Bion i Pajala ger "Den sista färden" Lapplandspilen råmar som ett vilddjur genom natten Gårdarna släcker sina ljus Ett stormpiskat Marstrand ber sitt Pater Noster Stockholm city svajar i sitt rus Det är då som det stora vemodet rullar in Och från havet blåser en isande, gråkall vind. Tradarfik i Docksta i motorvägens skugga En överdos på Skärholmens station Insnöade gårdar nånstans på Österlen Och fyllan växer till på Mommas krog Frusen törst i kön till stadspuben i Luleå Frusna drömmar uti monarkin Kärleken får leva mellan nattskiftet och drömmen Kärleken går på billigt vin Det är då som det stora vemodet rullar in Och från havet blåser en isande, gråkall vind. Det är då som det stora vemodet rullar in Och från havet blåser en isande, gråkall vind. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Nordegren & Epstein i P1
Hur påverkar sociala medier våra söta vanor? Sommartalkshow med Kalle Lind & Susanna Dzamic

Nordegren & Epstein i P1

Play Episode Listen Later Jul 20, 2021 40:24


I Malmö har det skett en donut-boom - på vart och vartannat gathörn säljs färgglada munkar. Har det något med sociala medier att göra? Hur formas trenderna kring vad vi stoppar i oss? Sommartalkshow med Kalle Lind & Susanna Dzamic I dag har Kalle Lind och Susanna Dzamic besök av matetnologen och den tidigare kocken Håkan Jönsson vid Lunds universitet, som ska hjälpa dem att svara på frågor om hur mat- och bakverkstrender skapas, både i tider av virala recept och post-pandemi. Vi frågar oss varför rymden har blivit så inne igen, efter att ha fört en ganska anonym tillvaro sedan 70-talet. Dessutom möter vi dagens sommarpratare, miljöjournalisten Henrik Ekman, som i sitt program pratade om naturens plats på just den här planeten. Programledare: Kalle Lind Bisittare: Susanna Dzamic Producent: Karin Arbsjö

Klartext
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Jan 26, 2021 5:00


Om man saknar bank-ID och istället vill ringa och boka tid för ett coronatest i Region Uppsala, så är telefonnumret hemligt. Klartext har pratat med uppsalabon Therese Wappsell som menar att det är dåligt för funktionsnedsatta som ofta saknar bank-ID. Den kända dramatikern Lars Norén har dött efter att ha blivit smittad av corona-viruset. I Malmö ska kommunen starta en ny daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, där deltagarna får utbildas till skådespelare hos Moomsteatern.

Studio Ett
Studio Ett kväll 20 oktober

Studio Ett

Play Episode Listen Later Oct 20, 2020 97:55


Minnesmarsch där Samuel Paty mördades. EU röstar om ny jordbrukspolitik. Dyrt för de som drabbas av sprängning. I Malmö vill Socialdemokraterna öronmärka nya bostäder åt socialt utsatta. PTS svartlistar Huawei och ZTE. Försäkringskassans avslag granskas i ny bok. Iran och Hizbollah försvagas av arabiska fredsavtal. Gå på virtuell nattklubb under coronatiden?

Klartext
Klartext - nyheter på ett enklare sätt

Klartext

Play Episode Listen Later Apr 24, 2020 5:00


I Malmö finns den dagliga verksamheten Antennen film som gör ett eget TV-program. Men på grund av corona-viruset kan de inte träffa sina gäster längre, utan får prata med dem över internet. Många läkare och experter är upprörda efter att USA:s president pratat om att rengöringsmedel inuti kroppen kanske kan hjälpa mot corona. Det går absolut inte göra så och det är livsfarligt, säger läkare och experter. Du får också höra om ett kärlekspar i Örebro som ska gifta sig och håller bröllopet på internet på grund av corona.

Konflikt
Gängen och barnen – hur stoppar man våldet i tid?

Konflikt

Play Episode Listen Later Nov 7, 2019 55:40


Om småpojkar som springer ärenden åt grovt kriminella. Vad gick snett för 10 år sedan och vad görs nu för att hindra att en ny generation växer upp till gängkrigare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En rapport från polisen i Stockholmsregionen visar att en majoritet av de kriminella nätverken använder personer under 16 år i sin brottsliga verksamhet. Unga som snart utvecklas till alltmer våldsamma gängkriminella. Och situationen ser liknande ut på andra håll i landet. Går det att stoppa den utvecklingen? Hör om exemplet Järva – där Konflikts Rouzbeh Djalaie letar nycklar i det förgångna för att ta reda på vad som hade kunnat göras för att hindra de blodiga uppgörelser som pågår idag. I Malmö satsar man på metoder som ska förändra barns sätt att se på sig själva och omvärlden – för att på så sätt skapa en alternativ framtid. Hör den amerikanske professorn bakom metoden Communities That Care, CTC, David Hawkins. I programmet medverkar också David Kennedy, professorn bakom projektet ”Sluta skjut”, Hagi Farah, aktiv i Järva föräldraallians, Martin Marmgren, gruppchef för polisen i Järva, läraren Emma Stenfell Pavlovic och elever vid Oxievångskolan i Malmö, barnen Almir Rama och Deniz Cormusai i Rosengård, utbildningsledare Jimmy Petersson, Sara Kleijsen Åhlander, socialtjänstchef i Rosengård, Glenn Sjögren, kommissarie i Rosengård, Tomas Aggebrandt, områdespolis, och Anna König Jerlmyr, moderat finansborgarråd i Stockholm. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Marie Persson

Konflikt
Gängen och barnen - hur stoppar man våldet i tid?

Konflikt

Play Episode Listen Later Nov 7, 2019 55:40


Om småpojkar som springer ärenden åt grovt kriminella. Vad gick snett för 10 år sedan och vad görs nu för att hindra att en ny generation växer upp till gängkrigare? En rapport från polisen i Stockholmsregionen visar att en majoritet av de kriminella nätverken använder personer under 16 år i sin brottsliga verksamhet. Unga som snart utvecklas till alltmer våldsamma gängkriminella. Och situationen ser liknande ut på andra håll i landet. Går det att stoppa den utvecklingen? Hör om exemplet Järva där Konflikts Rouzbeh Djalaie letar nycklar i det förgångna för att ta reda på vad som hade kunnat göras för att hindra de blodiga uppgörelser som pågår idag. I Malmö satsar man på metoder som ska förändra barns sätt att se på sig själva och omvärlden för att på så sätt skapa en alternativ framtid. Hör den amerikanske professorn bakom metoden Communities That Care, CTC, David Hawkins. I programmet medverkar också David Kennedy, professorn bakom projektet Sluta skjut, Hagi Farah, aktiv i Järva föräldraallians, Martin Marmgren, gruppchef för polisen i Järva, läraren Emma Stenfell Pavlovic och elever vid Oxievångskolan i Malmö, barnen Almir Rama och Deniz Cormusai i Rosengård, utbildningsledare Jimmy Petersson, Sara Kleijsen Åhlander, socialtjänstchef i Rosengård, Glenn Sjögren, kommissarie i Rosengård, Tomas Aggebrandt, områdespolis, och Anna König Jerlmyr, moderat finansborgarråd i Stockholm. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Tekniker: Marie Persson

Piskan
Vad gör det om hundra år?

Piskan

Play Episode Listen Later Aug 5, 2019 28:35


Går det att bota prestationsångest och hur gör man i så fall? I Malmö träffas en grupp vuxna för att leka. Leken föder oväntade idéer, skapar tillit och gemenskap och sänker stressnivåerna. Och i Göteborg lär psykologen och filosofen Ida Hallgren ut konsten att tänka negativt för att bli av med prestationsångest. Piskans psykolog Jernett Karensen menar att en liten dos rädsla för att göra fel faktiskt kan motivera oss att lära nya saker och rätta till fel.

Piskan
Vad gör det om hundra år?

Piskan

Play Episode Listen Later Aug 4, 2019 28:34


Går det att bota prestationsångest och hur gör man i så fall? I Malmö träffas en grupp vuxna för att leka. Leken föder oväntade idéer, skapar tillit och gemenskap och sänker stressnivåerna. Och i Göteborg lär psykologen och filosofen Ida Hallgren ut konsten att tänka negativt för att bli av med prestationsångest. Piskans psykolog Jernett Karensen menar att en liten dos rädsla för att göra fel faktiskt kan motivera oss att lära nya saker och rätta till fel.

Konflikt
En kamera i varje gathörn?

Konflikt

Play Episode Listen Later May 23, 2019 55:18


Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen? Konflikts Robin Olin möter journalisten Ola Wong, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur Kina blev ett högteknologiskt övervakningssamhälle, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn. Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu. I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras. I ett nytt lagförslag föreslås att polisen själva ska bedöma var de ska sätta upp kameror, utan att söka tillstånd på förhand. Och polisens kameror har blivit allt fler runtom i landet de senaste åren, framförallt i så kallade utsatta områden. Ett sådant område vars centrum kamerabevakas sedan 2017 är Husby i norra Stockholm, ett område som blev känt för kravallerna 2013 och som på grund av bland annat problem med droger och skjutningar är klassat som ett särskilt utsatt område.  Konflikts Sally Henriksson promenerade runt bland kamerorna i Husby och träffade bland andra polisen Björn Forslind, ansvarig för kameraprojektet Järva, debattören och juristen Rami Al-Khamisi, Ailin Moaf Mirlashari på den medborgardrivna mötesplatsen Folkets Husby och boende i Husby med olika tankar om kamerorna som bevakar dem. Men var går gränsen och hur långt vill polisen gå i sin bevakning? Pia Glenvik, ansvarig för kameraprojektet på NOA pratar med Robin Olin om ansiktsigenkänning och andra tekniska möjligheter polisen använder eller skulle vilja använda sig av. En som är orolig för utvecklingen kring kameror och smart teknologi är Janne Flyghed professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han kopplar ihop kamerorna med en större trend, mot ökad övervakning av allmänheten som vi ser i Sverige. Bakom kamerorna på många platser som i Kina, USA, Malmö och i Husby står ett svenskt företag, Axis.  På företagets experience center i Lund visar pressansvariga Kristina Tullberg och Björn Kallenfors, som är ansvarig för Axis mjukvaruprogram i norra Europa, upp den senaste teknologin kring smarta kameror. I Malmö träffar Robin Olin Axis-grundaren Martin Gren som berättar mer om teknologin och hans visioner, och om kritiken som Axis fick när de började leverera till Kina för tio år sedan och hur han ser på att Axis teknologi kan användas till övervakning av exempelvis minoritetsgrupper. Och i USA har framfarten för den nya teknologin som kan användas ihop med kameraövervakning nu mötts av ett bakslag. I mitten av maj röstade San Francisco - som första stad i USA - för ett förbud för polis och andra myndigheter att använda sig av ansiktsigenkänning.  Debatten där har till stor del handlat om brister i utvecklingen av teknologin som leder till att människor riskerar att identifieras felaktigt. Testerna sker i hög grad på vita män och det gör tekniken sämre på att identifiera personer med annan hudfärg än vit eller kvinnor. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias reste till San Francisco och Oakland där han bland andra träffade Brian Hofer, ordförande för Secure Justice, en av ett tjugotal lokala organisationer som ställt sig bakom det nya förbudet i San Francisco. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Maria Stillberg

Karlavagnen
Elsparkcyklar - Himmel eller helvete?

Karlavagnen

Play Episode Listen Later May 6, 2019 82:18


Få saker väcker så mycket känslor i trafiken som elsparkcyklar. En del älskar dem. Andra vill att de ska förbjudas. Vad tycker du om elsparkcykeln? Ring in och berätta vad du tycker om den nya trenden. De syns överallt i våra städer. Kostymklädda nissar med portfölj susar förbi på dem på Östermalm i Stockholm. En del ligger söndertrasade och dumpade på botten av Fyrisån i Uppsala. I Malmö har staden hotat att skrota felparkerade elskotrar. Det finns redan flera elskoterföretag i Sverige och fler rullar in. På måndag vill vi både prata med dig som kör elsparkcykel och med dig som föredrar andra färdmedel. Ring in och berätta vad du tycker om den nya trenden i trafiken. Programledare på måndag är Soili Huokuna och Mika Olavi. Sähköpotkulautoja näkee yhä enemmän kaupungilla. Oletko itse ajanut sellaisella? Mitä mieltä olet tästä uudesta kulkupelistä? Soita suomeksi tai ruotsiksi Karlavagneniin maanantaina kello 21 lähtien. Numero on 099 110 90 ja puheluasi odottavat Mika Olavi ja Soili Huokuna. Ohjelma alkaa Sisuradiossa ja P4-kanavalla kello 21:40.Soita tai meilaa ja kerro meille suomeksi! Programledare Soili Huokuna och Mika Olavi. Ring 099-110 90 Slussen öppnar kl 21.00. Programmet kickar igång kl 21.40 i Sveriges Radio P4 och samsänds i Sveriges Radio Sisuradio. Du kan även e-posta till oss på karlavagnen@sverigesradio.se.  Delta gärna i samtalet på våra sociala medier: Karlavagnen på Facebook Karlavagnen på Instagram Måndagarnas Karlavagnen sänds från Uppsala och produceras av Sveriges Radio Sisuradio och har en tvåspråkig profil. I programmet pratas både finska och svenska.

Folk & dyr
Episode 7 - De peneste hestene

Folk & dyr

Play Episode Listen Later Mar 1, 2019 20:14


Danny er kjørelærer og vinimportør, og har mange seire som rytter i hestesporten tentpegging på merittlista. I dag bor han på Sørenga, men kjører flere ganger i uka til Øvrevoll for å hilse på galopphesten Toofan, som snart er 3-åring og forhåpentligvis klar for Norsk Derby. I Malmø har han i tillegg suksesshesten Riwaj, som løper inn store summer. Men det er ikke pengene som driver Danny.

P1 Kultur
Folk och kultur öppnar, överlevare berättar och samisk konst i stor utställning

P1 Kultur

Play Episode Listen Later Feb 6, 2019 53:30


Kulturliv och aktivitet bortom storstadsregioner är temat för Folk och Kultur som öppnar idag. Speaking memories - Förintelsens sista vittnen utställning på Historiska museet i Stockholm. På Edsvik konsthall i Stockholm kan man nu se vandringsutställningen Áigemátki, eller Tidsresa som omfattar samisk samtidskonst. Cecilia Blomberg berättar mer. I Malmö ställer konstnären Peter Johansson ut en smärtsamt personlig utställning. "How I Felt When I Saw A Girl" är en ny Bollywoodprodktion med ett lesbiskt kärlekspar i huvudrollerna. Naila Saleem berättar om en banbrytande ny film. Speaking memories på Historiska museet i Stockholm erbjuder besökarna möjligheten att genom datorer ställa frågor till filmade överlevare från Förintelsen. I OBS undersöker Tone Schunnesson celibatet som möjlighet och hot. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Studio DN
Studio DN Special: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S): "Jag upplevde en genuin rädsla från de mindre partierna"

Studio DN

Play Episode Listen Later Dec 29, 2018 59:20


I Studio DN Special möter vi kommunpolitiker - det är fyra intervjuer. På riksplanet har Socialdemokraterna kämpat förgäves för att spräcka Alliansen. I Malmö har visionen blivit verklighet. Katrin Stjernfeldt Jammeh har skapat en koalition över blockgränsen med Liberalerna. – Det finns ett värde i att lämna ifrån sig lite av makten för att skapa stabilitet, säger hon. Programledare: Johar Bendjelloul och Karin Eriksson

Lärarrummet
Fritids, förvaring eller plats för pedagogik?

Lärarrummet

Play Episode Listen Later Nov 9, 2017 29:25


Reportern Agneta Nordin besöker fritids, en plats för lek och förvaring... eller finns det en pedagogisk tanke? I Malmö satsar kommunen stort på sina fritidshem. Från och med hösten 2017 har man anställt så kallade förstefritidspedagoger. Fredrik Magnusson har arbetat som fritidspedagog i många år och är nu förstefritidspedagog. Vi besöker Bergaskolan i Malmö där han arbetar för att skapa större samstämmighet mellan skola och fritidshem men också för att höja kvaliteten och erbjuda samma utbud så att alla elever får möjlighet att utveckla samma förmågor.

Lärarrummet
Fritids, förvaring eller plats för pedagogik?

Lärarrummet

Play Episode Listen Later Nov 9, 2017 29:29


Reportern Agneta Nordin besöker fritids, en plats för lek och förvaring... eller finns det en pedagogisk tanke? I Malmö satsar kommunen stort på sina fritidshem. Från och med hösten 2017 har man anställt så kallade förstefritidspedagoger. Fredrik Magnusson har arbetat som fritidspedagog i många år och är nu förstefritidspedagog. Vi besöker Bergaskolan i Malmö där han arbetar för att skapa större samstämmighet mellan skola och fritidshem men också för att höja kvaliteten och erbjuda samma utbud så att alla elever får möjlighet att utveckla samma förmågor.

P3 Serie
Del 3/5 – Kommando Karim

P3 Serie

Play Episode Listen Later Nov 3, 2016 18:51


Året är 2031. Enheten för inre säkerhet, gränspolisens specialstyrka, gör nattliga räder i jakten på personer som fått sina uppehållstillstånd indragna. I Malmö skjuts två unga män till döds av polisen. Upploppen som följer kommer att pågå i veckor och sprida sig till Stockholm och Göteborg. I en lägenhet i Malmö beväpnar sig fem kvinnor.

Kulturreportaget i P1
"Oomph" - om en färgstark period som tog ut svängarna

Kulturreportaget i P1

Play Episode Listen Later Jun 7, 2016 14:51


I Malmö öppnade i helgen utställningen "Oomph- kvinnorna som satte färg på Sverige", på Malmö Konstmuseum. Det är en designutställning med tongivande formgivare som är relativt okända för en bred publik; 1940- och 50-talens pionjärer - alla kvinnor - som ägnade sig åt glasföremål, textil, keramik och möbler.Och titeln på utställningen, det amerikanska uttrycket "Oomph" som stod för energi och sex appeal, är även namnet på finlandssvensken Viola Gråstens geometriska mönster från 1952, en storsäljare som fick unga kvinnor att rusa till affärerna.I P1 Kultur samtalade konsthistorikern Linda Fagerström och kulturkritiker Malin Krutmeijer utställningen.  Det är en utställning om en tidsperiod i svensk designhistoria som var färgstark och som tog ut svängarna. Det är lite jazzigt, säger Linda Fagerström. Väldigt präglat av sin tids populärkultur. Det är ju väldigt läckra saker, men själva utställningen är lite stel. Det är väldigt fint, allting, jag hade önskat mig mer stök och mer prunkande och att det hade funnits saker som man fick röra vid, säger Malin Krutmeijer.Utställningen "Oomph- kvinnorna som satte färg på Sverige" pågår på Malmö Konstmuseum till och med 4 september.

Tollans musikaliska
Flyktens musik 4

Tollans musikaliska

Play Episode Listen Later Jun 7, 2016 39:08


Möt sazspelaren och sångerskan Nadine Al Khalidi som flytt från Irak och oudspelaren Maher Mahmoud som flytt från Syrien. Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan. Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden. De två professionella musiker vi skall möta idag har flytt från krig och brott mot mänskliga rättigheter. Båda har personliga erfarenheter av de två diktatorer vars gärningar gjorde att de valde att fly: Bashar al-Assad i Syrien och Saddam Hussein i Irak. Trots detta har de lyckats skapa en musikalisk karriär och en dräglig tillvaro i sina nya hemländer, där den egna musiken har fått en central plats i livet. Båda upplevde a point of no return i sina urprungsländer. Det var då de tog sitt beslut att fly. Maher Mahmoud spelar det traditionella instrumentet oud, en bandlös korthalsluta med sex strängar. Från början ville han spela piano, men det fanns inte ett enda piano i hans hemstad Al Salamiyah i Syrien. 2012 var han 26 år och flydde med ett reguljärflyg från Damaskus och hamnade i Danmark. Han hade bjudits in som musiker eftersom han tidigare turnerat med danska musiker och undervisat i arabisk musik på Musikkonservatoriet i Århus. Innan inbördeskriget i Syrien startade 2011 hade landet ungefär 24 miljoner invånare.- Många, många syriska städer är nu sönderbombade och ungefär 10 miljoner människor har flytt från landet, säger Maher Mahmoud, som personligen har lidit under den styrande familjen al-Assad i Syrien.När Maher Mahmoud föddes satt fadern i fängelse som politisk fånge under Hafez al-Assad, den nuvarande presidenten Bashar al-Assads far. Maher Mahmouds familj gick sönder när fadern arresterades, eftersom ingen visste hur länge han skulle sitta fängslad eller om han över huvud taget skulle överleva.Efter fem års studier hade Maher Mahmoud tagit examen vid Higher Institute of Music i Damaskus och arbetade som frilansmusiker i flera ensembler, bl a Syriska nationalorkestern för arabisk musik. 2011 startade inbördeskriget och han blev inkallad till Basher al-Assads armé.- Av två anledningar vägrade jag: för det första är jag helt emot den syriska regimen, som fäller ner dödsbringande gåvor från himlen över sin egen befolkning! Det är svårt att föreställa sig att detta händer i vår tid. Att en president bombar sitt eget folk! säger han. Maher Mahmouds andra skäl till att vägra att ta värvning i syriska armén är att han är musiker, vars uppgift inte är att döda och slåss utan att spela på sitt instrument.- Vi behöver inga fler soldater, säger Maher som inte hade några planer på att lämna Syrien, men nu kände jag mig tvungen att fly. För att finna min egen identitet igen.I Danmark spelar Maher Mahmoud i Dunia Ensemble. Gruppen bildades av danske saxofonisten Morten Carlsen som tidigare spelade i Pierre Dørges New Djungle Orchestra. Dunia består av ett tiotal musiker från olika länder, bl a Georghe Mihalache på cimbalom, Dalia Faitalson på gitarr och Mirwais Fedai på tablas. Maher Mahmoud ingår också i Projekt Gränslös för musiker som flytt. Dessutom arbetar han med ett nätverk för att samla de musiker ur professionella syriska ensembler som flytt. Musikerna finns nu utspridda i Europa. Maher Mahmoud spelade med dem i Syrien i åratal. De studerade ihop, de spelade ihop i olika grupper och de turnerade tillsammans.- Vi ville gärna mötas och spela igen, men hur skulle vi kunna ha råd med det? Så, efter hårt arbete, arrangerade saxofonisten Morten Carlsen en syrisk kulturkaravan, och vi begav oss ut på turné. Att få spela tillsammans igen efter fem års separation, det var en fantastisk upplevelse för oss, berättar Maher Mahmoud. Den Syriska nationalensemblen för arabisk musik var åter samlad, denna gång med musikernas nya livserfarenheter från flykten och möten med andra kulturer. - Nu måste alla syrier visa vad syrisk kultur är. Att visa att Syrien inte enbart är ett land fyllt med krigshandlingar och salafister! Vi var ett bra, tryggt land, men med en rutten regim med politiska problem. Men det syriska folket bär upp kulturen. Även om hela Syrien förstörs så kommer kulturen att finnas kvar hos människorna, säger Maher Mahmoud.Då är den syriska musiken oerhört viktig. Från provspelning på "Open Stage" på pubb Jazzå vid Järntorget i Göteborg till topplistor i arabvärlden. Nadin Al Khalidi framförde först gitarrlåtar av Joan Baez och Bob Dylan, vilka hon lyssnat på i köket hemma i Bagdad. Nu skriver och sjunger Nadin egen musik på arabiska i gruppen Tarabband med melodier, rytmer och instrument från hemlandet Irak och resten av världen. Hennes instrument numera är saz, ett långhalsat lutinstrument med endast tre strängar.Ett bestialiska dåd gör att Nadin Al Khalidi beslutar att fly från Bagdad i Irak. Året är 2000 och hon och hennes syster kommer hem till det höghus i Bagdad där de delar lägenhet. De har varit på konsert med Bagdad Symfoniorkester. Lägenheten var 1983 en gåva från Saddam Hussein, ett stipendium till deras far, som var en mycket känd artist i Irak. - År 2000 såg jag många kvinnor som hade fått sitt hår avrakat. Eller så hade regimen kapat bort kvinnornas händer eller fingrar, öron eller tungor. Sådana inslag visades ofta på tv under det här året, berättar Nadin.När Nadin och systern kommer in i lägenheten på sjätte våningen hör de skrik och gråt nere på gården. De går ut på balkongen och ser flera storvuxna, svartklädda män med svärd i händerna. En livlös kvinnokropp ligger på gården. Hennes huvud ligger bredvid och hennes barn gråter vid hennes döda kropp. Saddams bödlar har halshuggit deras mamma. I Bagdad studerar Nadin Al Khalidi fiol och västerländsk konstmusik i 12 år. Hennes mor blir dock sjuk i cancer och familjen flyttar till moderns födelsestad Kairo i Egypten där de bor mellan 1992 och 1998. Modern avlider i Kairo och familjen flyttar tillbaka till Bagdad.Att leva i Bagdad var som att leva mitt i en krigszon: Saddams militärer, oppositionen,  alla flygbombningar, Kuwaitkrig och andra Gulfkriget gav Nadin känslan av att ständigt vara på flykt från katastrofer och död. - Jag har vant mig vid att ständigt vara på flykt. Det har blivit en del av hur jag är, hur jag tänker och hur jag känner. Det skrämmer mig inte, men däremot måste jag alltid ha en plan B klar, förklarar Nadin.Nadin och systern flyr till Sverige 2002. De flyger direkt från Amman i Jordanien dit de hade flytt från Bagdad med hjälp av en manlig bilchaufför som de betalade. Kvinnor fick nämligen inte lämna landet utan en myndig, manlig person, helst en pappa, bror, kusin, fästman eller äkta man. De reser i 17-18 gastkramande timmar med falska pass. Och de landar på Landvetter flygplats i Göteborg.- Jag minns att luften var så frisk och första fikat var bryggkaffe. Min syster beställde en dammsugare, det var hennes absolut favorit,  grön choklad! Och jag beställde en kaka, en bakelse som ser ut som en fläta med äppelmos och mandlar. Och det var så gott, och det var helt nybakat, det luktade så gott. Det här är första, absolut första minnet för mig i Sverige, berättar Nadin Al Khalidi, som fick arbete på Café Kringlan i Haga i Göteborg. På "Open Stage" på pubb Jazzå vid Järntorget i Göteborg gör Nadin sitt första framträdande med akustisk gitarr och sång. Hon sjunger solo på Jesse, come home av Joan Baez. Nadin flyttar till Malmö och får bo hos systerns pojkväns mamma. Hon heter Marianne Mörck, känd skådespelerska, regissör och operakörsångare, som blir Nadins mentor och extramamma. Under sex år bor Nadin hos Marianne. I Malmö fortsätter Nadin Al Khalidi att spela tolvsträngad gitarr på pubbar. Hon gör coverlåtar av Beatles, Bob Dylan och Joan Baez. Men snart känner Nadine att det inte är  tillräckligt stimulerande. Hon vill göra något eget och möter Gabriel Hermansson, som spelar och komponerar svensk och arabisk folkmusik och turnerar med grupperna Alla Fagra, Jidder och Karima Nayt Band.2006 föds gruppen Tarabband - efter det arabiska ordet tarab som betecknar en passionerad och närmast extatisk kontakt som kan uppstå mellan artist och publik. Tarabband presenterar arabisk musik influerad av mellanösterns musik, nordisk folkmusik, jazz, persisk och sydamerikansk musik. Tarabbands musik och texter omfamnas av poeter i Gaza, klubbesökare i Beirut, prinsessor i Abu Dhabi, demonstrerande studenter i Tunisien och en ny kämpande generation i Irak.Titelspåret på deras andra skiva heter Ashofak Baden, vilket betyder Vi ses igen. Ett yazidiskt par i norra Irak, som snart ska skiljas åt, tar en sista selfie och postar i sociala medier. Nadin Al Khalidi ser bilden och skriver en låttext till Tarabband.Gruppen turnerar nu i stora delar av arabvärlden, men det var alltså här i Sverige som Nadine Al Khalidi, istället för att framföra covers av västerländska popartister, började skriva arabiska texter och sjunga på arabiska.Musiklista:Bashar Sharifa - Nahawand Tarabband - Baghdad Choby Dunia - Roaming Maher Mahmoud - Twilight Maher Mahmoud - Mirage Dunia - Roaming Dunia - Laugh Maher Mahmoud M Fl - Damascus, One More Aspect Shadi Ali Maher Mahmoud - Ya Mashghool Tarabband - Ashofak Baden Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Heli Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Heli Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Rassina Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Rassina Amar Chaoul, Nadin Al Khalidi, Filip Runesson, Gabriel Hermansson, Romain Coutama, Tarabband, Valter Kinbom - Salam Alekum Kompositör: Romain Coutama Bolag: KAP SYD

Språket
”Ska jag rama dig?”

Språket

Play Episode Listen Later Jun 7, 2016 24:30


När cykeln dök upp i slutet av 1800-talet så åtföljdes detta nya transportmedel av en rad nya ord, som lever än idag. I Malmö "ramar" man varandra och utanför Orsa glider man omkring på en "ped". Veckans språkfrågor I Malmö kallas det att rama när man skjutsar någon på cykel och lyssnaren Mimmi undrar om det är ett uttryck som finns i hela Sverige? Johanna har några funderingar kring ordet röta som används i betydelsen att ha tur. För henne signalerar ordet snarare det motsatta. Varifrån kommer uttrycket, vad betyder det från början och är det något som bara används i Skåne? Per-Daniel skriver: Att ett av någonting är singular är fullt begripligt, men hur kan ingenting plötsligt bli plural? Till exempel en apelsin, ingen apelsin men noll apelsiner. Är det så här i alla språk? Gilbert undrar över ljuden v och b, om någon vuxit upp och aldrig gjort skillnad på dessa två ljud, saknas då förmågan inte bara att uttala utan även höra skillnaden? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Musikmagasinet
Flyktens musik 4

Musikmagasinet

Play Episode Listen Later Jun 4, 2016 38:59


Möt sazspelaren och sångerskan Nadine Al Khalidi som flytt från Irak och oudspelaren Maher Mahmoud som flytt från Syrien. Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan. Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden. De två professionella musiker vi skall möta idag har flytt från krig och brott mot mänskliga rättigheter. Båda har personliga erfarenheter av de två diktatorer vars gärningar gjorde att de valde att fly: Bashar al-Assad i Syrien och Saddam Hussein i Irak. Trots detta har de lyckats skapa en musikalisk karriär och en dräglig tillvaro i sina nya hemländer, där den egna musiken har fått en central plats i livet. Båda upplevde a point of no return i sina urprungsländer. Det var då de tog sitt beslut att fly.Maher Mahmoud spelar det traditionella instrumentet oud, en bandlös korthalsluta med sex strängar. Från början ville han spela piano, men det fanns inte ett enda piano i hans hemstad Al Salamiyah i Syrien. 2012 var han 26 år och flydde med ett reguljärflyg från Damaskus och hamnade i Danmark. Han hade bjudits in som musiker eftersom han tidigare turnerat med danska musiker och undervisat i arabisk musik på Musikkonservatoriet i Århus. Innan inbördeskriget i Syrien startade 2011 hade landet ungefär 24 miljoner invånare.- Många, många syriska städer är nu sönderbombade och ungefär 10 miljoner människor har flytt från landet, säger Maher Mahmoud, som personligen har lidit under den styrande familjen al-Assad i Syrien.När Maher Mahmoud föddes satt fadern i fängelse som politisk fånge under Hafez al-Assad, den nuvarande presidenten Bashar al-Assads far. Maher Mahmouds familj gick sönder när fadern arresterades, eftersom ingen visste hur länge han skulle sitta fängslad eller om han över huvud taget skulle överleva.Efter fem års studier hade Maher Mahmoud tagit examen vid Higher Institute of Music i Damaskus och arbetade som frilansmusiker i flera ensembler, bl a Syriska nationalorkestern för arabisk musik. 2011 startade inbördeskriget och han blev inkallad till Basher al-Assads armé.- Av två anledningar vägrade jag: för det första är jag helt emot den syriska regimen, som fäller ner dödsbringande gåvor från himlen över sin egen befolkning! Det är svårt att föreställa sig att detta händer i vår tid. Att en president bombar sitt eget folk! säger han. Maher Mahmouds andra skäl till att vägra att ta värvning i syriska armén är att han är musiker, vars uppgift inte är att döda och slåss utan att spela på sitt instrument.- Vi behöver inga fler soldater, säger Maher som inte hade några planer på att lämna Syrien, men nu kände jag mig tvungen att fly. För att finna min egen identitet igen.I Danmark spelar Maher Mahmoud i Dunia Ensemble. Gruppen bildades av danske saxofonisten Morten Carlsen som tidigare spelade i Pierre Dørges New Djungle Orchestra. Dunia består av ett tiotal musiker från olika länder, bl a Georghe Mihalache på cimbalom, Dalia Faitalson på gitarr och Mirwais Fedai på tablas. Maher Mahmoud ingår också i Projekt Gränslös för musiker som flytt. Dessutom arbetar han med ett nätverk för att samla de musiker ur professionella syriska ensembler som flytt. Musikerna finns nu utspridda i Europa. Maher Mahmoud spelade med dem i Syrien i åratal. De studerade ihop, de spelade ihop i olika grupper och de turnerade tillsammans.- Vi ville gärna mötas och spela igen, men hur skulle vi kunna ha råd med det? Så, efter hårt arbete, arrangerade saxofonisten Morten Carlsen en syrisk kulturkaravan, och vi begav oss ut på turné. Att få spela tillsammans igen efter fem års separation, det var en fantastisk upplevelse för oss, berättar Maher Mahmoud. Den Syriska nationalensemblen för arabisk musik var åter samlad, denna gång med musikernas nya livserfarenheter från flykten och möten med andra kulturer.- Nu måste alla syrier visa vad syrisk kultur är. Att visa att Syrien inte enbart är ett land fyllt med krigshandlingar och salafister! Vi var ett bra, tryggt land, men med en rutten regim med politiska problem. Men det syriska folket bär upp kulturen. Även om hela Syrien förstörs så kommer kulturen att finnas kvar hos människorna, säger Maher Mahmoud.Då är den syriska musiken oerhört viktig.Från provspelning på "Open Stage" på pubb Jazzå vid Järntorget i Göteborg till topplistor i arabvärlden. Nadin Al Khalidi framförde först gitarrlåtar av Joan Baez och Bob Dylan, vilka hon lyssnat på i köket hemma i Bagdad. Nu skriver och sjunger Nadin egen musik på arabiska i gruppen Tarabband med melodier, rytmer och instrument från hemlandet Irak och resten av världen. Hennes instrument numera är saz, ett långhalsat lutinstrument med endast tre strängar. Ett bestialiska dåd gör att Nadin Al Khalidi beslutar att fly från Bagdad i Irak. Året är 2000 och hon och hennes syster kommer hem till det höghus i Bagdad där de delar lägenhet. De har varit på konsert med Bagdad Symfoniorkester. Lägenheten var 1983 en gåva från Saddam Hussein, ett stipendium till deras far, som var en mycket känd artist i Irak. - År 2000 såg jag många kvinnor som hade fått sitt hår avrakat. Eller så hade regimen kapat bort kvinnornas händer eller fingrar, öron eller tungor. Sådana inslag visades ofta på tv under det här året, berättar Nadin.När Nadin och systern kommer in i lägenheten på sjätte våningen hör de skrik och gråt nere på gården. De går ut på balkongen och ser flera storvuxna, svartklädda män med svärd i händerna. En livlös kvinnokropp ligger på gården. Hennes huvud ligger bredvid och hennes barn gråter vid hennes döda kropp. Saddams bödlar har halshuggit deras mamma.I Bagdad studerar Nadin Al Khalidi fiol och västerländsk konstmusik i 12 år. Hennes mor blir dock sjuk i cancer och familjen flyttar till moderns födelsestad Kairo i Egypten där de bor mellan 1992 och 1998. Modern avlider i Kairo och familjen flyttar tillbaka till Bagdad.Att leva i Bagdad var som att leva mitt i en krigszon: Saddams militärer, oppositionen,  alla flygbombningar, Kuwaitkrig och andra Gulfkriget gav Nadin känslan av att ständigt vara på flykt från katastrofer och död.- Jag har vant mig vid att ständigt vara på flykt. Det har blivit en del av hur jag är, hur jag tänker och hur jag känner. Det skrämmer mig inte, men däremot måste jag alltid ha en plan B klar, förklarar Nadin. Nadin och systern flyr till Sverige 2002. De flyger direkt från Amman i Jordanien dit de hade flytt från Bagdad med hjälp av en manlig bilchaufför som de betalade. Kvinnor fick nämligen inte lämna landet utan en myndig, manlig person, helst en pappa, bror, kusin, fästman eller äkta man. De reser i 17-18 gastkramande timmar med falska pass. Och de landar på Landvetter flygplats i Göteborg.- Jag minns att luften var så frisk och första fikat var bryggkaffe. Min syster beställde en dammsugare, det var hennes absolut favorit,  grön choklad! Och jag beställde en kaka, en bakelse som ser ut som en fläta med äppelmos och mandlar. Och det var så gott, och det var helt nybakat, det luktade så gott. Det här är första, absolut första minnet för mig i Sverige, berättar Nadin Al Khalidi, som fick arbete på Café Kringlan i Haga i Göteborg. På "Open Stage" på pubb Jazzå vid Järntorget i Göteborg gör Nadin sitt första framträdande med akustisk gitarr och sång. Hon sjunger solo på Jesse, come home av Joan Baez. Nadin flyttar till Malmö och får bo hos systerns pojkväns mamma. Hon heter Marianne Mörck, känd skådespelerska, regissör och operakörsångare, som blir Nadins mentor och extramamma. Under sex år bor Nadin hos Marianne.I Malmö fortsätter Nadin Al Khalidi att spela tolvsträngad gitarr på pubbar. Hon gör coverlåtar av Beatles, Bob Dylan och Joan Baez. Men snart känner Nadine att det inte är  tillräckligt stimulerande. Hon vill göra något eget och möter Gabriel Hermansson, som spelar och komponerar svensk och arabisk folkmusik och turnerar med grupperna Alla Fagra, Jidder och Karima Nayt Band. 2006 föds gruppen Tarabband - efter det arabiska ordet tarab som betecknar en passionerad och närmast extatisk kontakt som kan uppstå mellan artist och publik. Tarabband presenterar arabisk musik influerad av mellanösterns musik, nordisk folkmusik, jazz, persisk och sydamerikansk musik. Tarabbands musik och texter omfamnas av poeter i Gaza, klubbesökare i Beirut, prinsessor i Abu Dhabi, demonstrerande studenter i Tunisien och en ny kämpande generation i Irak. Titelspåret på deras andra skiva heter Ashofak Baden, vilket betyder Vi ses igen. Ett yazidiskt par i norra Irak, som snart ska skiljas åt, tar en sista selfie och postar i sociala medier. Nadin Al Khalidi ser bilden och skriver en låttext till Tarabband.Gruppen turnerar nu i stora delar av arabvärlden, men det var alltså här i Sverige som Nadine Al Khalidi, istället för att framföra covers av västerländska popartister, började skriva arabiska texter och sjunga på arabiska.

Kulturreportaget i P1
Hur mår baletten på film och i tv?

Kulturreportaget i P1

Play Episode Listen Later May 13, 2016 18:22


Det är balettsäsong den här våren på bio och streamingstjänser, men även på SVT. P1 Kulturs Roger Wilson tar ett grepp om balett på film och tv, uppbackad av Julia Skott och Nina Asarnoj. Det finns få särpräglade ryska varumärken. Bolshoi är ett. Kalashnikoven ett annat säger speakerrösten i inledningen till "Bolshoi Babylon", som går upp på svenska biografer idag, fredag.I Malmö kan man se musikalen Billy Elliot, på SVT pågår just nu en dansmånad - där det finns flera balettinslag - och på C-More ligger sedan ett tag den lite orättvist förbisedda tv-serien "Flesh and bone" om en ung balettdansares försök att göra karriär i New York.Det är liksom lite balettsäsong den här våren. Men hur ser egentligen balettvärlden ut på film och i tv? Vilka myter återskapas gång på gång? Och hur skildras pressen, stressen och dansens skönhet när vi ser den på vita duken - från "Black Swan" till "Bolshoi Babylon"?P1 Kulturs programledare Roger Wilson får sällskap i studion av Julia Skott, skribent på bland annat sajten TV-dags, och kulturredaktionens Nina Asarnoj.Lyssna på hela fredagens P1 Kultur med Roger Wilson här

Kaliber
Nyhetsdokumentär: När Sverige stängde gränsen

Kaliber

Play Episode Listen Later Apr 4, 2016 29:30


Inte sedan andra världskriget har Sverige tagit emot så många flyktingar som under hösten förra året. Vad hände egentligen bakom kulisserna när gränsen stängdes för första gången på över 60 år? Gentlemen. Next stop, first stop in Sweden, Hyllie and please notice that in Sweden we have border control. So please have your passports or other identification cards ready.Ett tåg från Danmark rullar in på station Hyllie i Malmö. Den här sidan av perrongen är omgärdad av stängsel. Mikael Herou, insatschef på gränspolisen berättar hur det går till: Tågen rullar ju in här.Nu sprider poliserna ut sig här? Nu sprider de ut sig och så är det en polis som går ner och tar kontakt med lokföraren längst ner. och så har man spritt ut sig längs med tåget och sen går man helt enkelt in på tåget när personerna som ska gå av har gått av. Vi kontrollerar pass och id-kort.Det bildas snabbt en kö av passagerare till utgången som bevakas av polisen Nicklas Hedin.Hej, hej. Hallå. Då vet du att det här går ut senare i år det här passet. Bra .Ni har med lite bagage. Bara lite.    Allt går ganska smidigt. Inte en enda flykting syns till.Jag hade blivit förvånad om det kom någon nu. Det händer ibland att det dyker upp en. Men sist jag jobbade, det var för fyra dagar sedan, då hade vi faktiskt en. Då hade jag jobbat två dagar i rad där, säger Mikael Herou. I höstas såg det annorlunda ut. Då kunde det komma 150 flyktingar på ett och samma tåg. Många har vant sig vid den fria rörligheten inom EU. I och med Schengen-avtalet år 2000 har vi kunnat röra oss fritt över nationsgränserna. Den nordiska passunionen har funnits ännu längre. Det är nu mer än 60 år sen svenskar och danskar var tvungna att legitimera sig vid gränsen.  Här har jag tagit fram liten statistik till dig, så att man ser ungefär. Här har vi nationellt hur många som kom.Jennie Sörman är sektionschef på Migrationsverket i Malmö. I början av förra sommaren var myndighetens prognos att antalet asylsökande skulle minska. Så i juni skrev man till och med ner prognosen.  För vi hade under det första halvåret 2015 hade vi legat så väldigt lågt i inströmningen.Då anade man inte att man här inne i lokalerna under hösten, skulle sitta i krismöten med både MSB - myndigheten för samhällsskydd och beredskap och försvarsmakten för att få hjälp med de tusentals flyktingar som varje vecka strömmade in i Sverige.Men då i juni var allt lugnt på myndigheten. Det var först i juli de första signalerna kom om att prognosen kanske inte skulle slå in.Vi såg en ökning avseende ensamkommande barn och det var det första tecknet som vi noterade någonstans i mitten på juli.Den här förändringen hade man också sett på Gränspolisen i region Syd. Michael Mattsson tillträdde som chef i januari 2015, så han var ganska ny som chef när de första underrättelserna om att det skett en ökning av ensamkommande barn.  Det var då uppgifter som gjorde gällande att Malmö fick ta emot ett 20-tal per dag. Det tyckte vi var väldigt mycket.  Malmö centralstation har länge varit en samlingspunkt för ensamkommande. Michael Mattson och hans kollegor åkte därför dit för att bilda sig en uppfattning om läget. Det visade sig att underrättelserna han fått varit kraftigt underdrivna.Då kunde vi snabbt konstatera att det var ju inte 20 stycken som kom, utan det var ju 100-tals ensamkommande flyktingbarn som kom.Men vad blev din reaktion? Jag blev överraskad över att vi inte fick tidigare signalvärden egentligen.De flesta barnen kom från Afghanistan, men också från Syrien, Irak, Eritrea och Somalia. Under juli och augusti så sökte nästan 20 000 asyl i Sverige. Drygt 8 300 av dem var ensamkommande. Men det här var bara början.Den tredje september förra året spreds bilderna av den treårige flyktingpojken Alan Kurdi som drunknat och spolats upp på en badstrand i Turkiet.Den livlösa barnkroppen med ansiktet i vattenbrynet fick många att förstå vad kriget i Syrien och flyktingströmmarna kunde innebära.Även statsminister Stefan Löfven blev märkbart tagen av händelsen. Tre dagar senare deltar han i en flyktingmanifestation på Medborgarplatsen där han håller tal. Stefan Löfven håller tal:Jag sörjer Alan och jag sörjer alla andra barn som dör i krig och terror.Mitt Europa bygger inte murar. Vi hjälps åt när nöden är stor.Stefan Löfven avslutade talet med att säga att flyktingmottagandet är hela Sveriges ansvar - ingen ska kunna smita undan.  Manifestationen hade döpts till "Refugees welcome", flyktingar välkomna. Då tycktes en stängning av gränsen vara väldigt långt borta.Rødby i Danmark den 7 september. Samma dag som Stefan Löfven håller tal om öppna gränser så kliver de första av drygt 1000 flyktingar av färjan i danska Rødby vid den tyska gränsen. Många av dom är fast beslutna om vart de ska.We want to go to Sweden, Sweden, Sweden!Vi vill till Sverige, Sverige, Sverige ropar de runt 150 flyktingar som börjat gå längs motorvägen E47 på väg till Sverige.  Johanna Nilsson, Kontrapunkt: När vi fick reda på att flyktingarna gick på motorvägen i Danmark på sin väg mot Sverige så blev vi kontaktade av andra personer som undrade om de kunde använda vår buss.Johanna Nilsson är aktiv i det alternativa kulturhuset Kontrapunkt som ligger i ett industriområde i Malmö. Samtalet från Danmark skulle ändra hennes och de andra på kulturhusets tillvaro totalt.Innan den här dagen anordnade man konserter, kulturarrangemang och drev kreativa verkstäder.När människorna kom fram till Malmö skulle de behöva någonstans att sova såredan den första kvällen där då sjunde september så beslöt vi för att öppna upp för att ta emot flyktingarna som kom till Malmö.Nästan all ordinarie verksamheten lades tillfälligt ner och istället koncentrerade man sig på att hjälpa flyktingar. Det var så det började. Första natten sov det 75 personer. Under september tilltar flyktingströmmen. Drygt 23 000 söker asyl. Det är mer än dubbelt så många än månaden innan, och den högsta siffran sedan andra världskriget.På Kontrapunkt är man nu uppåt 100 personer som arbetar i skift dygnet runt.Johanna Nilsson, Kontrapunkt: Här kommer man in till receptionen. Här fick man ett armband, en säng.Här ute väntade det värdar, volontärer som pratar dari, farsi, tigrinja och arabiska, som kunde ta emot människor och visa dem runt och guida dem runt som vi gör nu.Här hade vi mottagande av donationer och ocksåDet är garderoben till när ni har klubbkvällar?Ja precis. Så det blev mottagande av donationer och också koordinerade volontärscheman här ifrån.Och det var många som ville hjälpa till.  Vi bad folket i Malmö om att hjälpa till. Det behövdes donationer, det behövdes madrasser, kläder och så vidare och redan morgonen därpå var hela det här utrymmet som vi står i var helt fullt av kläder, madrasser, täcken, kuddar och så vidare.Frivilliga körde i skytteltrafik mellan kulturhuset och Malmö centralstation där flyktingarna hämtades.Det var alltid ett tio- femtontal bilar igång och lika många chaufförer som körde och hämtade flyktingar.Det blev snabbt fullt i lokalerna. Men hjälpsamma grannar som lånade ut sina lokaler i industriområdet gjorde att den nya verksamheten kunde växa.   Så på några dagar lyckades vi komma upp i 300 sovplatser, och ganska snart engagerade sig också muslimska församlingen, s k turkiska moskén, och så samarbetade vi med dom och så kunde vi varje natt erbjuda 450 sovplatser. Vi hade volontärarbetande läkare och sjuksköterskor så de hade möjlighet att kolla sin hälsa vilket var väldigt viktigt. T ex så kom det en person som hade TBC som vi snabbt kunde isolera tack vare sjuksköterskan på plats isolera och ledsaga till vården och flera andra liknande saker som hände. Vi hade också asylrådgivning i samarbete med människor som kan asylrätt för att svara på människors frågor. Vad som händer, hur fungerar det att söka asyl, var gör jag det? Hur går det till? Och så vidare.Samtidigt som Kontrapunkt är i färd att bygga upp sin nya verksamhet för att ta hand om alla de som Migrationsverket inte mäktade med beslutar Migrationsverket att de går in i ett så kallat stabsläge. Det innebar att ledningen skulle ha möten två gånger om dagen, med täta kontakter med gränspolisen, länsstyrelsen och kommuner. Man började också anställa mer personal för att kunna ta hand om alla flyktingar.På Migrationsverket hade man det svårt att göra tillförlitliga prognoser över flyktingströmmen.Jennie Sörman berättar att deras omvärldsenhet nu kontinuerligt kom med alarmerande rapporter över flyktingströmmarna i Europa. Då började vi se helt enkelt att rörligheten i Europa såg annorlunda ut. Vi fick rapporter på att inflödet in i Europa var mycket större än väntat.På myndigheten hade man nu fullt upp med att ta emot de flyktingar som kom. De skulle registreras och få sina asylansökningar prövade. De behövde också någonstans att bo. Ja, vi hade en beredskap som var anpassad utifrån en viss volym. En beredskap fanns. Jag kan tycka det är lite orättvist om man säger att vi hade ingen beredskap och vi var inte beredda. Jo det var vi. Men vi var inte så beredda på de volymerna som det till syvende och sist blev, säger Jenny Sörman, migrationsverket. I mitten av september inleder polisen den nationella särskilda händelsen Alma. Det är först när händelser är så pass allvarliga att polisen måste prioritera om sina resurser som man inför den här typen av beredskapslägen. Fokus, säger man, kommer ligga på att säkerställa ordning och säkerhet i och kring mottagandet av flyktingarna.Chefen för gränspolisen Syd, Michael Matsson, välkomnade att myndigheten ställer om till ett krisläge.Det var en situation där vi i princip inte fick göra annat än att se till att ta emot ett stort antal människor i väldigt dåligt skick, och ingen myndighet var riktigt förberedd att omhänderta den här situationen. Inom ramen för Alma togs nu poliser in från andra delar av landet. Insatschefen på tågperrongen Mikael Herou berättar hur det var när han förflyttades till Malmö.Det har varit svårt att hantera alla de här flyktingarna för många mår ju väldigt dåligt. Det kommer barnfamiljer som mår jättedåligt. Efter ett arbetspass här när det var riktigt intensivt och man jobbade kanske 10-12 timmar så var det svårt att slappna av. Det var tufft.Och den organisationen hade inte vi så att de stod ute mitt i natten i spöregn. Jag vet själv att jag har haft min polisbuss full av småbarn bara för att de ska slippa stå ute. Så det har varit psykiskt krävande på det sättet. Det har det varit.   Ännu sämre mådde många flyktingar.It was difficult. Yes of course. Because we crossed ten countries.Ruaa och hennes man kom då i september efter att ha flytt från kriget i Syrien. Resan var svår, berättar hon. Särskilt för deras två tvillingsöner som är i tre år gamla.Its a big disaster. A nightmare. A lot of dificults because we came with childrenMissödena avlöste varandra. Värst var det på gummibåten mellan Turkiet och Grekland som smugglarna tog 10 000 euro för var värst, berättar Ruaa.  10 000 euro for four. If you have children youre scared about them. If its something wrong on them it´s a big disaster and I can loose my life if they had some trouble.När man har barn så är det enda man tänker på, man vill inte att något ska hända dom, säger hon. Nu ligger de två tvillingarna och sover i en stor barnvagn inne i Migrationsverkets reception i väntan på ett möte med en asylhandläggare.So my children that was my problem. I slutet av september syns inga tecken på att flyktingströmmen är på väg att minska. Snarare tvärtom. Polisen beslutar nu att låta den särskilda händelsen Alma gå in i en ny fas. Vilket innebar att polisen nu skulle lägga mer resurser på att göra inre utlänningskontroller.Några dagar senare - den första oktober håller regeringen presskonferens där man presenterar förslag med anledning av flyktingsituationen. Så här lät det i Sveriges radio: Studio Ett: Ja, här är Studio Ett, torsdag eftermiddag. 24 000 asylsökande kom till Sverige bara i september. Nu ska polisen skärpa utlänningskontrollen. Inrikesminister Anders Ygeman med oss direkt.   Den viktigaste åtgärden som presenteras är den som polisen redan har infört - att i större utsträckning kontrollera flyktingar och avvisa dem som inte har rätt att var i landet. Så här sa inrikesminister Anders Ygeman:De som inte har rätt att vistas i landet, de som har fått avslag på sin asylansökan de ska naturligtvis utvisas eller avvisas. Vi måste bli bättre på det för att kunna erbjuda alla de människor som nu flyr från krig och förtryck en fristad i Sverige.Under oktober fortsätter antalet flyktingar att öka. Bara under en vecka regsitreras 10 000 asylsökande av Migrationsverket. För Malmö stad var situationen allvarlig och den sjätte oktober meddelar man att man går in i krisläge 2 - det är första gången sedan tsunamikatastrofen.I Malmö har kommunen lyckats ordna 1000 nya transitplatser för ensamkommande barn. Flyktingar placeras nu i gymnastiksalar, på före detta vårdboenden, i kolonistugor och på hotell. I Ystad ordnar man så att flyktingar kan placeras på ett spa.Två dagar senare får Malmö stad äntligen upp den ankomstcentral som man sedan flera veckor har planerat vid stationen. Här finns nu värmestugor, lekrum, sjukvård, toaletter och duschar. På kommunens hemsida beklagar man att det tagit så lång tid. Och att förseningen berott på att de många regler som måste följas. Kulturhuset Kontrapunkt fick igång sin hjälpverksamhet på under 24 timmar. När Malmö stad öppnar sitt officiella mottagande har man på Kontrapunkt varit igång i över en månad....och då hade vi redan haft 10 000 övernattningar. Hade alla dom personerna sovit på Malmö central så hade det varit kaos där redan första dagarna, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt.På Migrationsverket i Malmö upplevde sektionschefen Jennie Sörman septembers flyktingström ändå som hanterbar. Men nu i oktober så eskalerade antalet.Där någonstans så började vi att inse att även om vi hade haft en beredskap för ett förhöjt inflöde så var det en väldigt hård belastning på systemet. Vi hade svårigheter att hinna med helt enkelt för det var så mycket människor som kom samtidigt.Bussar går nu 24 timmar om dygnet från Malmö över hela Sverige där flyktingarna placeras ut i olika boenden. På Migrationsverket börjar man nu få problem med att få fram tillräckligt många boendeplatser.Jennie Sörman: Där var en av åtgärderna att vi helt enkelt gick ut och gjorde förfrågan till kommunerna vilken omfattning de kunde bistå med det som vi kallar evakueringsboenden, som egentligen handlar om att bara hitta tak över huvudet och någonstans att sova. Det var i gympasalar och det var matsalar.Migrationsverket får nu hjälp av MSB- myndigheten för säkerhet och beredskap - som sitter med på ledningsmötena. Och senare även från Försvarsmakten. Man får också hjälp med registreringar av flyktingar av olika frivilligorganisationer. Men utmaningarna fortsatte att komma.Helt plötsligt insåg vi att många bussbolag inte hade bussar att leverera och det började gå tomt på chaufförer.Det saknades chaufförer? Ja, under en period. Det var så otroligt mycket människor i rörelse så det var saker som vi inte vara vana vid att de skulle ta slut och att de faktiskt tog slut. Ett annat problem var hur man skulle hantera alla ensamkommande flyktingbarn som börjat komma med färja från Tyskland till Trelleborg.Det var en enorm utmaning för den kommunen att klara av det. Det var en otroligt stor mängd barn som kom under en väldigt kort tid.  Så att det var ju en del sådana faktorer som vi helt enkelt såg att vi var tvungna att anpassa vår verksamhet för att möta hur inflödet såg ut helt enkelt. Det började hända väldigt snabbt går det.När oktober summeras landar antalet som sökt asyl på nästan 40 000 personer. Men antalet flyktingar är egentligen ännu högre. Många avviker och försvinner utan att ha kontakt med myndigheterna. Flyktingar sover nu på tågstationer, i Migrationsverkets receptioner, i tillfälliga mottagningstält och i myndighetens källarlokaler.Den 11 november kommer till slut regeringens besked om att stänga gränsen.   Anders Ygeman, inrikesminister: Kontrollen ska börja genomföras imorgon torsdag den 12 november kl 12.00, och inledningsvis gälla i tio dagar.På presskonferensen meddelas att gränskontrollerna ska utföras på Öresundsbron och vid färjelägena i södra Sverige. Regeringen hade bestämt sig efter att Migrationsverket, tidigare under dagen, gjort en begäran om en stängning av gränsen eftersom man inte längre kunde säkerställa ett värdigt asylmottagande.Med på presskonferensen fanns också Migrationsverkets kommunikationsdirektör Mikael Hvinlund.Vi har nu en situation där Migrationsverket inte längre löser uppdraget som handlar om att säkerställa tak över huvudet. Vi har en situation vid våra färjelägen och tågstationer där många ensamkommande barn faktiskt försvinner varje dag och det är inte rimligt.Nyheten om att Sverige inför gränskontroller sprids över världen.PBS Newshour: "Sweden today became the latest European country to impose border controls."Reuters: "Swedish prime minister Stefan Löfven says that the country can´t cope with the huge influx of migrants."PBS Newshour: Who wants to seek asyl in sweden. Asyl. "Lunch time today at Hyllie the first station i n Sweden across the bridge from Denmark and police begin border controls over concerns of the huge regugee influx is endangouring law and order and the country´s internal security."Insatschefen på gränspolisen Mikael Herou fick reda på beslutet via nyheterna på tv.Det var ju sagt att vi skulle få reda på det gott om tid innan. Men det fick vi inte. Nu minns jag inte hur många timmar det handlade om men vi fick det via teve. Sen skulle det vara infört om det nu var 20 timmar senare.Min första tanke var nog att det var rätt att införa gränskontroller och sen var det nog vansinne med tanke på den tidsgränsen som polisen fick för att förbereda det här.Så vad hände sen då? Vad va det ni gjorde rent praktiskt? Det handlade väldigt mycket om hur ska vi genomföra det, var ska vi stanna, ska vi stanna här eller i Malmö Central eller på Triangeln. Var är bäst lämpat att plocka av folk och hur ska vi plocka av folk? Ska vi gå in i tåg eller ska vi tömma hela tåget, eller ska vi gå in och vilka ska vi kolla och då var vi ju inte mannade heller på det sättet som vi är nu. Men polisen löste uppgiften. Kl 12 den 12 november stod 30 poliser redo att återinföra gränskontrollen. En gräns som varit öppen i över 60 år.Jag kommer tydligt ihåg när det första tåget skulle komma klockan 12. Hela världspressen stod härnere tillsammans med oss och så var man försenad. Vi fick avbryta därför att man hade glömt skicka något beslut från regeringen ner hit, utan man hade bara meddelat det i tv, men man hade inte skrivit det på något papper. Så vi var en halv timma försenade. Men kontrollerna kom igång och insatschefen Mikael Herou berättar att det snabb blev gnissel med den danska polisen när den svenska polisen nekade människor inträde i Sverige.Jag vet att det var problem där vid några tillfällen.Det blev det? De ville inte ta tillbaka och vi ville inte ha. Några gånger har vi kört över folk med polisbil och lämnat över dem direkt fysiskt till danska polisen och de har inte varit så glada och positiva.Jag vet ju att vi har avvisat folk som har kommit tillbaka igen med nästa tåg. Och så har vi hittat dem en gång till. Jag tror att rekordet är uppe i, vad jag känner till, fyra gånger i alla fall en person. Sen får man fatta ett annat beslut om förvarstagande lite sådär.Fyra gånger fram och tillbaka?Javisst, avvisade och sen på en gång till sen på en gång till och en gång till och ytterligare en gång till..  Strömmen av flyktingar minskar något men upphör inte i och med de nya gränskontrollerna. Flyktingarna kan fortfarande ta sig till svenska gränsen för att söka asyl.Den 24 november håller regeringen en ny presskonferens.Ekot: Här är dagens eko kvart i fem. Regeringen vill minska antalet asylsökande, flera nya åtgärder presenteras.Enligt statsminister Stefan Löfven är situationen ohållbar och han är också besviken på de andra EU-länderna som han tycker inte tagit tillräckligt ansvar för att emot flyktingar.Stefan Löfven, presskonferens: Svensk lagstiftning kommer att anpassas till EU:s miniminivå. Med just det uttryckliga målet att få fler människor att välja att söka asyl i andra EU-länder än Sverige.Med den nya lagen vill regeringen att antalet flyktingar till Sverige ska minska med hjälp av att begränsa möjligheterna för flyktingar att få uppehållstillstånd. Det vill man uppnå genom att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd, begränsa rätten till anhöriginvandring och Införa skärpta försörjningskrav. Lagen föreslås börja gälla i slutet av maj och ska gälla i tre år.Presskonferensen som leds av statsministern och miljöpartiets språkrör Åsa Romson avslöjar också den spricka som uppstått i regeringen. Miljöpartiet har ju länge verkat för en generösare flyktingpolitik. Det är en gråtmild Åsa Romson som är med och presenterar den nya tuffare lagen.Åsa Romson, språkrör Miljöpartiet: Jag ska vara helt ärlig, vi har under den senaste tiden ett antal mycket svåra debatter i partiet just kring verklighetsbilden. De senaste veckorna har jag blivit helt övertygad om att bästa sättet att hjälpa mina miljöpartistiska kommunalråd är att ändå göra något.Redan dagen efter sågade Gustav Fridolin sin egen regerings nya lagförslag i en intervju i P1 Morgon.Gustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet: Det är ett väldigt dåligt förslag. Tillfälliga uppehållstillstånd försämrar möjligheterna till integration och försämrar möjligheten att få känna sig trygg. Nej, men det går inte att försvara, utan detta är en sorglig dag för Europa.Signalen till flyktingar på väg till Sverige hade nu gjorts tydlig med den nya lagen. Under december sjönk antalet asylsökande till knappt 14 000.Den 4 januari inför Sverige id-kontroller på Kastrup flygplats i Danmark. Det är danska banverket DSB som fått ansvaret och vaktbolaget Securitas som utför själva kontrollerna. Här står ett pärlband av vakter i gula reflexvästar. Alla resenärers id-handlingar kontrolleras och fotograferas med mobiltelefoner. Den som saknar giltig legitimation släpps inte på tåget. Den svenska gränspolisen Mikael Herou såg en stor skillnad på antalet flyktingar ombord på tåg som nu kom över sundet.Efter id-kontrollerna så tog det stopp fullständigt. Här har det nästan dött ut skulle jag vilja påstå.Men frågan är om inte flyktingströmmen hittar nya vägar. Nu är det runt 500 personer som söker asyl hos Migrationsverket varje vecka. Men vid gränsen träffar polisen bara på ett 20-tal. Gränspolischefen Michael Mattsson säger att siffrorna borde stämma mer överens.  Så dom måste finnas i Sverige eller ta sig in på annat sätt i Sverige som vi inte upptäckt som gör att de söker asyl i Sverige. Många kommer säkert in med hjälp av falska handlingar. De kan ha legat i en container, eller i en lastbil, eller vad än det må vara för någonting. Det är ingenting vi kan utesluta.Sen id-kontrollena infördes har man på Öresundsbro Konsortiet - som äger bron - sett en stor ökning av företagstrafiken. Det har man sett i de mätningar som görs. Det är framförallt hyrbilar, bussar och taxi som vi ser en ökning av.Sanna Holmqvist är pressansvarig. Några taxibilar har ökat med mellan 50 och 150 procent. Och sen finns det taxifirmor som har gått från enstaka körningar till runt 2 000 under de här perioderna.Pendlare som drabbats av förseningar på grund av de nya kontrollerna tros ligga bakom ökningen. Men i flera fall har polisen hittat flyktingar i taxibilarna.Vid vägkontrollen står polismannen Mikael Jansson och är i färd att kontrollera en vit skåpbil. Det går taxibilar här hela tiden. Det har ökat att de försöker komma över hit i olika sorters fordon. Varje dag händer nånting.Gränspolisen har hittills i år haft ett 20-tal smugglingsförsök som skett med taxi. Människosmugglingen på bron totalt har ökat mycket. Tidigare hade gränspolisen 15-25 ärenden per år. Under förra året hade man över 100 ärenden, och trenden har hållit i sig under 2016. Sen id-kontrollerna infördes har flyktingar även försökt ta sig till Sverige över bron till fots. Flera gånger har tågtrafiken stoppats på grund av att människor gått i spåren. Det här har lett till att man på Öresundsbro konsortiet börjat sätta upp sensorer i tågtunneln.Vi ser ju fler incidenter nu med människor som försöker gå i järnvägstunneln. Och i natt var det fyra personer som tog sig in i tunneln, säger Sanna Holmqvist. Det är ju oerhört farligt att röra sig där både i järnvägstunneln och motorvägen är väldigt smala.Det är än så länge oklart hur länge regeringen kommer att låta de nya kontrollerna vara kvar. Men enligt polisen får kontrollerna i Danmark bara göras i sex månader i taget. Därefter måste kontrollerna upphöra i två veckor. Detta väntas ske den 4 juli. Reporter: Mikael FunkeProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Kaliber
Våldtäkterna på psyket

Kaliber

Play Episode Listen Later Feb 15, 2016 29:20


Unga kvinnor som tvångsvårdas utsätts för sexuella övergrepp av andra patienter. Kaliber idag om tafsande medpatienter, misstänkta våldtäkter som inte polisanmäls och om tjejerna som inte skyddas. Där har vi den.Vad är det för något? Det är skötarbroschen.Tommie Olsson är i 50-årsåldern och jobbar numera som väktare. Han visar stolt upp sin blåa och vita brosch som han fick när han jobbade som skötare inom vuxenpsykiatrin i Malmö. Det är alltså jag har dubbelkompetens som både undersköterska och mentalskötare. Det jag har sett är att allra helst yngre kvinnor som har varit intagna på Piva har blivit utnyttjade av manliga patienter. Det var ofta att man tog väldigt lätt på det och viftade gärna undan det som en bagatell.Det är ett tungt ansvar vi lägger på dem som arbetar inom psykiatrin.Särskilt kanske på de slutna avdelningarna.Många av de tjejer som vårdas här lider av självskadebeteende. Inte sällan är de självmordsbenägna. Därför är många av dem inlagda med tvång.De är på ett sätt omyndighetsförklarade och fråntagna sina rättigheter. Om de skulle bli utsatta för övergrepp så kan de inte ta sig härifrån.Det här är en utsatt grupp som är i starkt behov av skydd. Men lyckas man verkligen ge skydd de här tjejerna? Och hur hanterar vården det när man inte lyckas?Är det så att man till och med försöker dölja när det har gått fel?Jag är och träffar en mamma utanför BUP-kliniken i Stockholm. Hon är här för att hämta ut sin dotters journal.Varför är det så viktigt för dig att få ut den här journalen? Jag har belägg för att det finns saker som inte är korrekta.Amanda - som egentligen heter något annat -  är en av dem som blivit utsatta för sexuella kränkningar av andra patienter, det menar hennes mamma.   Vi har berättat om Amanda tidigare i Kaliber. Att efter att hon vårdades på BUP i Stockholm tog livet av sig. Det var i somras. Hon var då 16 år.I programmet beskrev verksamhetschefen själv sin klinik för en skadad organisation med en otrygghet i personalgruppen.För Amanda innebar vården ideliga bältningar och långa tider i isolering. I Kaliber vittnade personal om att isoleringen och bältningarna flera gånger hade skett på sätt som inte är tillåtna.I journalen vill Amandas mamma hitta svar om brister i vården. Hon vill också veta mer om de sexuella trakasserier och kränkningar som Amanda har berättat om har skett under vårdtiden.   Men det står där i journalen? Det kan jag inte svara på. Men jag tror att det finns ledtrådar i alla fall.Efter vårt reportage om Amanda - i november - får vi ett samtal.   Hej, det här är . Jag ringer dig för jag vill berätta att det i fredags skedde en incident här på kliniken...Det är en av en av våra källor inifrån kliniken som ringer. Han vill berätta att två tjejer har blivit utsatta för sexuella övergrepp, inne på kliniken. Den senaste händelsen ska ha skett nu i början av december.   Tjejen befann sig i teve-rummet och så kommer en patient dit. Under fem-sex minuter som är obevakade så händer det hela.Det skedde på en fredag - nu under vintern - i mörkaste december. En 15-årig tjej ligger på en blå soffa och kollar på Idol.Den här kvällen jobbar en sjuksköterska och två skötare på avdelningen. De är alla tre vikarier eller inhyrda via bemanningsföretag. De gör inhopp och då och då, och vet knappt namnen på de intagna patienterna eller ens på varandra. Det framgår av de polisförhör som senare görs.Efter att Idol är slut lämnar personalen patienterna i teverummet obevakade. Och det är då den 15-åriga tjejen blir våldtagen av en flera år äldre patient, enligt åtalet. Och när hon skriker då kommer personalen. Och då sitter hon på soffan med byxorna nere. Och pojken står precis mitt emot henne. Hon säger att han har förgripit sig på henne.Sten Jacobsson är chefsläkare och ansvarar över patientsäkerheten inom Stockholms Läns sjukhusområde. Ja, det här ska inte inträffa. Spontant skulle jag säga här har ju övervakningen brustit, säger han.   I klinikens egen avvikelserapport kan man läsa om händelsen. I rapporten skriver personalen att den misstänkte patienten aldrig borde ha tagits in på avdelningen, eftersom han varit inblandad i en liknande händelse - som skett tidigare - på klinikens akutavdelning. Det är samma pojke. Han hade försökt förgripa sig på en annan patient på akuten två veckor innan på en toalett, säger en skötare som vill vara anonym.När den här typen av händelser sker - som den på toaletten - har personalen en skyldighet att skriva en avvikelserapport. Men enligt vår källa finns det ingen rapport skriven. Men skötaren berättar att tjejen är 16 år och hade extravak, vilket innebär att hon inte får lämnas ensam. Han följde efter henne och vid ett oövervakat ögonblick, och låser in sig med henne på toaletten. Man missade att hon hade en övervakningsgrad 3. Det måste jag säga är vårt fel. Där har vi gjort fel, faktiskt, säger en anonym skötare.Vi tar kontakt med en annan källa - också en skötare på kliniken - som bekräftar uppgifterna.Ja, hon var på toaletten, han gick in där. Och det där är ju lite märkligt. För när man har ett vak ska det stå en personal utanför toaletten och dörren ska stå på glänt. Då har man inte haft full koll. Det är illa. Och här måste man ju tänka, hur ska man skydda de här tjejerna?  Vad som skedde på toaletten är oklart. Vi vet inte vad som egentligen hände.Men i fallet med den 15-åriga flickan i teve-rummet pågår det en rättegång. Polisen har hittat DNA från den misstänkta i flickans underliv. Pojken har vid ett av förhören också erkänt våldtäkten. Vi gör så gott vi kan, sen finns det lägen där om det är mycket, det är stökigt, det blir en rörig situation Nä, vi har inte full koll. Det har jag varit med om, vi har inte full koll, säger en anonym skötare.För Amanda - som vi har gjort reportage om tidigare - var det efter att hon flyttades från BUP till vuxenpsyk som hon började berätta om att hon blivit utsatt för sexuella kränkningar.Det var hösten 2014. Hon var då 15 år. Men barn under 18 år som är inlagda med tvång ska inte vårdas bland vuxna. Det har Sverige skrivit under i barnkonventionen där det tydligt står att frihetsberövade barn ska hållas åtskilda från vuxna.Per-Olof Björck är verksamhetschef på BUP i Stockholm och har det yttersta ansvaret över vården på BUP. Det är inte många man skickar dit. Men det har hänt.Hur lämpligt är det att skicka barn och unga till Piva? Det kan jag säga är helt olämpligt. Det är förkastligt.Men ändå gör man det? När man har gjort det tror jag situationen har varit helt omöjlig att hantera.Amanda blir kvar på vuxenavdelningen i fyra och en halv månad. Hennes mamma berättar att de andra patienterna var mellan 25 och 40 år, de flesta var män. Amandas mamma var ofta och hälsade på på avdelningen för att stötta sin dotter. Hon berättar att personalen sagt till Amanda att hon inte fick ha kjol på sig. För det kunde vara triggande gentemot, bara det att man inte får klä sig som man vill för det var inte så att hon hade väldigt korta kjolar, men hon fick inte ha kjol. För det kunde triggaTrigga vadå? Trigga dom andra männen som var där på avdelningen till att bli ett objekt som var okej att antasta.Att läkare tar beslut om patienters kläder är inget konstigt, enligt den ansvariga chefsläkaren Sten Jacobsson. Bedömer den ansvarige läkaren att det här är olämpligt på grund kjolens utseende, så är det en del i bedömningen av hur vården bäst ska bedrivas.Men trots att Amanda inte använde kjol, blev hon snabbt sexuellt trakasserad, enligt hennes mamma.   Hon kunde också uttrycka det, både till mig och hon försökte det till personalen också. Jag känner mig inte trygg här. Männen sätter sig bredvid, det var mestadels män, de satte sig bredvid henne i de rummen som var gemensamma, och tog på henne och försökte kyssa henne. De tafsade på henne, och hon sa till personalen hjälp mig!.Vad gjorde personalen då?   Ja, då får du flytta på dig.Det var vad de sa till henne? Det var vad en del sa till henne ja.Att Amanda inte kände sig trygg på vuxenavdelningen framgår också av en anmälan som hon gjorde från avdelningen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I anmälan uppgav hon bland annat att hon kände sig rädd inne på avdelningen. Hon kunde ju ringa och prata med mig på nätterna och gråta. På kvällarna och nätterna ringde hon ofta och grät. Hon var ju förtvivlad, säger Amandas mamma.Den ansvarige chefsläkaren Sten Jacobsson säger att personalen på Piva är väl medveten om den här problematiken och att det finns klara rutiner, och är det fråga om brott ska det anmälas till polisen. Han reagerar över vad personalen ska ha sagt till Amanda - att hon skulle flytta på sig - när hon kände att hon blev utsatt för sexuella kränkningar.   Att formulera det på det viset, det tycker jag är olämpligt, säger Sten Jacobsson.Varför då? Patienten vistas ju där för vård och då handlar det ju om att vi i samråd med patienten planerar den vården. Och vården görs ju tillsammans med patienten, det är ju inte enbart patientens sak att flytta på sig.De här fallen på vuxenavdelningen och på BUP i Stockholm är bara några exempel på när tjejer berättat om övergrepp och kränkningar inom psykiatrin.Men hur ser det ut generellt i Sverige?IVO som tar emot anmälningar av patienter registrerar inte ärendena efter kategorier som t ex sexuella trakasserier eller övergrepp, så det är svårt att ge en heltäckande bild av hur ofta det sker. Men vi hittar snabbt flera rättsfall.Det senaste är från Sundsvall, där en manlig patient i våras dömdes för flera våldtäkter som han begått inne på en av de psykiatriska avdelningarna.  I tre dagar i rad tog sig mannen in i en kvinnlig patients rum och våldtog henne. Först vid den tredje våldtäkten upptäcktes han av en skötare.  I Malmö har flera fall av våldtäkter varit aktuella de senaste åren, en på BUP 2014, och två på en och samma avdelning - 2011 och 2013 - på den psykiatriska intensivvårdsavdelningen Piva. Ett av dom fallen ledde till fällande dom.Det var strax efter klockan 10 den 6 september 2013. En 20-årig tjej hade varnats av personalen för en av de manliga patienterna. Men just den här förmiddagen ligger avdelningen öde.Personalstyrkan är på ett rapporteringsmöte och avdelningen är helt tom på personal.Den manliga patienten, som är några år äldre, tvingar in den 20-åriga tjejen på sitt rum. Där våldtar han henne.Flera gånger skriker hon på hjälp, men eftersom det inte finns någon personal på avdelningen så är det ingen som hör henne.I Malmö har bristerna inom psykiatrin varit i fokus på grund av de många självmorden som skett. Sen 2013 har fler än 40 patienter tagit livet av sig. Självmorden har skett inne på avdelningarna, i anslutning till utskrivning eller under permission.I somras rapporterade Sydsvenskan om en hemlig internrapport som avslöjade en skrämmande arbetsmiljö inne på den psykiatriska kliniken. Det handlade om mobbning och trakasserier personal emellan. Företaget bakom rapporten varnade för anarki och pekade på en betydande risk för patientsäkerheten. Vi hade manliga patienter som lurade in kvinnliga patienter på sina rum och visade könet för dom och såna här grejer. De blottade sig, det var mycket tafsande och kladdande rent allmänt, säger en anonym skötare.Vi får kontakt med flera före detta anställda på vuxenavdelningen Piva, där våldtäkten skedde 2013. Det är tre skötare som oberoende av varandra vill berätta. Eftersom de vill vara anonyma har vi bytt deras röster. Du kan ju ha manliga patienter som vill sitta väldigt nära, som lägger händerna på låren och klappar dem på rumpan eller tar dem på brösten.Skötarna berättar alla tre om att det hände att yngre tjejer blev trakasserade och utsatta för sexuella övergrepp av de manliga patienterna.En av skötarna som vill vara med med sitt riktiga namn - Tommie Olsson - slutade på kliniken efter en konflikt med arbetsgivaren. Enligt honom var det flera i personalen som inte tog övergreppen på allvar. Och det är där det brister många gånger, viss personal bryr sig inte om det utan tycker att det är deras sak.Men du reagerade på det här, men hur var det i resten av personalgruppen, hur såg man på det här? Ja, vissa hade samma inställning som jag att det var fel, men många sket ju också i det. Så man har en väldigt skev inställning till i en del av personalgruppen på grund av att man accepterar mer bara för att de är intagna med tvång, säger Tommie Olsson. Alla i personalen visste att det förekom, men det var ingen som lyfte på ögonbrynen. Men när det är så och du har en patient som har den typen av problematik och du låter det ske så gör du patienten sjukare. Det går inte försvara det, säger en anonym skötare.Men varför gjorde inte du mer för att stoppa de här?   Man är så inne i det. Man är så inne i jargongen på något sätt. Det blir en sjuk del utav vardagen.Vi kontaktar Region Skånes pressansvarige för psykiatrifrågor Klas Andersson. Vi vill göra en intervju med någon med ansvar för avdelningen. Vi vill ha svar på hur man arbetar för att förhindra sexuella övergrepp. Han ska återkomma med besked.Skötarna i Malmö berättar om flera händelser där kvinnliga patienter utsatts för trakasserier och övergrepp. De säger att det tystades ner.Den före detta skötaren Tommie Olsson berättar att han under ett pass upptäcker att två patienter har sex i ett av rummen. Den kvinnliga patienten säger direkt efteråt att hon blivit tvingad. Tommie Olsson tyckte därför att det skulle anmälas. Detta rapporterades till ansvarig sjuksköterska. Men det rycktes bara på axlarna och ja, vad ska vi göra åt det? Och sen så tystades det ner.Hur påverkades den här tjejen av det här? De närmaste dagarna var hon dämpad och deppig. Jag försökte prata med henne, men hon ville inte prata. Hon var allmänt uppgiven.Tommie Olsson beskriver hur han försökte övertala andra på avdelningen att de skulle göra en polisanmälan. Men den misstänkta våldtäkten anmäldes aldrig, enligt Tommie Olsson.   Jag tog också upp det här med vår avdelningschef och hon sa bara då att det är upp till patienten att anmäla det.Så det blev inte någon avvikelse? Nej, inte ens en avvikelse.Jag har begärt ut uppgifter om händelser såsom sexuella trakasserier och våldtäkter som har registrerats inom vuxenpsykiatrin i Malmö av Region Skåne.I svaret uppger man att det inte finns några rapporter eller avvikelser gällande sexuella trakasserier. Inte en enda.När det gäller våldtäkter redovisar man de två rättsfall som har har varit kända sedan tidigare. Den misstänkta våldtäkten Tommie Olsson berättar om finns inte med.Vi ber återigen Region Skåne att svara på våra frågor. Varför anmäldes inte den misstänkta våldtäkten - som Tommie Olsson berättar om - till polisen?Klas Andersson är pressansvarig för psykiatrifrågor på Region Skåne.Hej.Hej, jag har försökt här ett tag och få till en intervju med en ansvarig på Piva. Mmmm. Ja, just det. Nej, jag har inget namn till dig, det kan jag svara på en gång.Ingen ansvarig på Piva eller högre upp i organisationen vill svara på våra frågor, men Klas Andersson säger att han ska fortsätta försöka.För att kunna förbättra vården och se till att misstag inte sker igen finns systemet med avvikelser. En avvikelse ska skrivas när något har brustit i verksamheten, på så sätt kan man utreda händelsen och sedan förbättra arbetssätt eller rutiner. Men skötarna berättar att avvikelser inte uppskattades av enhetschefen. För många avvikelser skulle göra att avdelningen skulle få dåligt rykte. Du ska ju alltid skriva en avvikelserapport, så skrevs det ju alltså sällan eller aldrig någon avvikelserapporter på Piva.Men varför gjordes inte det då? Det är den här tysta jargongen. Hjälper jag dig så hjälper du mig. Många ser det som ett svek.Även på BUP i Stockholm vittnar anställda vi har kontakt med om en tysthetskultur. De säger att det inte alltid uppskattas när man skriver avvikelser. Särskilt när det gäller händelser som kan skada kliniken.I fallet med den 16-åriga tjejen som blev inlåst av en manlig medpatient på en toalett, begicks det flera fel av personalen. Det säger de anställda som vi har kontakt med.Eftersom patienten hade extravak borde det inte kunna ske att en annan patient lyckas låsa in sig med henne på toaletten.   Chefsläkaren Sten Jacobsson har inte hört om händelsen förrän nu. Det är en allvarlig avvikelse. Självklart ska det finnas en avvikelse på den händelsen.  Varför är det allvarligt om man inte har skrivit en avvikelse? Ja, ur patientsynvinkel så ska man vara skyddad när man vårdas i sjukvården. Det ingår i hälso- och sjukvårdslagen. Vi ska ge patienterna trygghet och klarar vi inte av att ge patienterna trygghet, då måste vi överväga om det här ska anmälas enligt Lex Maria.Vi ber om att få ta del av de avvikelser som har skrivits under den här tidsperioden. Vi vill se om man valt att inte skriva en avvikelse på händelsen, om man har försökt dölja misstagen. Handlingarna är offentliga och brukar lämnas ut av sjukhusen efter att de strukit över känsliga uppgifter. Men kliniken vill inte lämna ut avvikelserna och hänvisar till sekretessen. Vi ber då istället vår källa att kontrollera om avvikelsen finns. Vi vet ju att händelsen har inträffat, eftersom den beskrivits skriftligt av personalen tidigare. Efter några dagar får vi besked. De skrevs aldrig någon avvikelse.Hej, jag skulle få titta på en förundersökning. Är det något som är beställt?  Här på tingsrätten ligger den sekretessbelagda förundersökningen som gjordes i våldtäktsfallet 2013 - då en 20-årig tjej blev våldtagen av en äldre patient, medan hela personalstyrkan var på ett möte. Sjukhusets hantering av det här fallet är fullt av brister. Inte bara det att personalen lämnat hela avdelningen tom när de visste att den manliga patienten kunde vara farlig, utan också det som händer efteråt. I förundersökningen framgår det att det är en sommarvikarie som tills slut upptäcker den pågående våldtäkten i ett av rummen. Den kvinnliga patienten flyttas efteråt till en annan avdelning. Och till en början vill hon inte anmäla det som hänt till polisen, eftersom hon är rädd att den manliga patienten ska hämnas. Men i polisförhören framgår det att det sker diskussioner på avdelningen om man ska göra en anmälan ändå. Men det dröjer fem hela dagar innan man anmäler våldtäkten till polisen.Under de här dagarna hinner personal tvätta de båda patienternas kläder. De städar också rummet, där våldtäkten skedde, flera gånger. För polisen innebar det här att man inte kunde genomföra en teknisk undersökning.Varför anmäler man inte våldtäkten till polisen på en gång?Vi frågar Region Skåne. Den pressansvarige för psykiatrifrågor, Klas Andersson, säger att det inte var sjukhuset som anmälde våldtäkten till polisen, eftersom de inte får anmäla den här typen av brott.Klas Andersson, pressansvarig: Vi får inte polisanmäla själva som organisation, så kan inte vi polisanmäla en brottslig handling utförd av en individ mot en annan.Uppgiften har fått av en av de före detta chefsläkarna. Men vi tittar efter i förundersökningen. Bland alla handlingar finns också den polisanmälan som till slut gjordes.I den står det tydligt att det är sjukhuset som står som anmälare till våldtäkten. Vi kontrollerar också vad som gäller, och visst får man på sjukhuset anmäla om det sker en våldtäkt.Vi ringer upp Klas Andersson igen. Jag tar tillbaka allt jag har sagt till dig. Det var fel av mig, säger han.På Region Skåne tar man tillbaka det man tidigare sagt. Vi får också besked via mejl att man visst får anmäla våldtäkter. Men anledningen varför polisanmälan dröjer - vilket kan ha riskerat polisens utredning - vill man inte svara på. Jag kan inte svara på några av dina frågor, säger Klas AnderssonJag kontaktar den dåvarande enhetschefen. Enligt henne är anledningen istället en annan.Hon säger att polisanmälan dröjde på grund av att sommarvikarien som upptäckte våldtäkten inte berättade om vad hon sett. Enligt chefen visste ingen på avdelningen vad som hade hänt.  Men förundersökningen visar något annat. Här bland vittnesmål och journalanteckningar står det tydligt att vikarien beskrev händelsen samma dag i en omvårdnadsanteckning. Hon berättade också om våldtäkten för andra i personalen. I polisförhören framgår det att läkare, vårdare och andra ansvariga på avdelningen, redan samma dag, visste vad som hade hänt.Vi har nu fått tre olika besked av Region Skåne om varför man dröjde i fem dagar med att polisanmäla våldtäkten. När vi granskar svaren ser vi att de inte stämmer. Men i handlingarna på tingsrätten hittar vi ytterligare en förklaring.Här går det att läsa att personal på avdelningen vittnar om att man ville tysta ned händelsen, eftersom den inte var bra för avdelningen.Vi får aldrig någon intervju med ansvariga för psykiatrin i Malmö. De vill inte ställa upp innan programmet ska sändas.Istället får vi skicka våra frågor via mail. Vi ställer 20 frågor om kritiken som framkommer i vårt program.Dagen efter får vi svar. Det är klinikens verksamhetschef Hans Brauer som skriver:Det är ett ytterst tragiskt fall som ni tar upp och jag är den förste att beklaga att något sådant har kunnat hända i vår verksamhet. Som patient ska du kunna känna dig säker och trygg under din vårdtid hos oss. I detta fall har vi uppenbarligen inte lyckats med vårt uppdrag.Han skriver också att sedan han började på kliniken 2015 har han inte fått in några avvikelser gällande trakasserier. Han skriver också att alla anställda har en anmälningsskyldighet att skriva avvikelser. I januari har personalen också påbörjat en utbildning i bland annat etik och bemötande-frågor.I det här reportaget har vi försökt få svar på om kvinnliga patienter inom den slutna psykiatriska vården får tillräckligt skydd när de blir utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Det finns många psykiatriska inrättningar i Sverige och vi vet inte hur det ser ut på dem alla. Men i flera händelser - från t ex Malmö och Stockholm - har vi kunnat visa att skyddet har brustit.Vi är tillbaka vid receptionen på BUP i Stockholm. Hej, ska hämta en journal ...det var ett annat ärende. Men här kommer ditt. Så varsågod.En mamma vars dotter har tagit livet av sig hämtar ut det som finns kvar. Två bruna kuvert. Två tjocka luntor med papper. Det är journalerna över vården som har getts. Innan vi träffas har Amandas mamma sagt att hon inte vill läsa journalerna. Hon är inte redo än. Men när hon har blivit det tänker hon använda allt material för att driva Amandas fall vidare. Så småningom när jag är stark vill jag ha papprena för jag tänker det kan ju inte stanna vid det här, utan jag måste gå vidare.Det är flera saker hon vill ha svar på. Inte bara om kränkningarna, utan också om de många bältningarna och den långa isoleringen som vi har berättat om i våra tidigare program. Idag kan jag tänka så här, ja, med facit i hand, hade inte de här besluten fattats så hade kanske min dotter levt.Reporter: Mikael FunkeProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Konflikt
Flyktingspelet

Konflikt

Play Episode Listen Later Dec 5, 2015 55:49


Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som vapen för att få EU på knä? Och hur förändras spelplanen för dom som flyr? Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel.För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora?Frilansjournalisten Tomas Thorén följer sexbarnsmamman Maha Mansour som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till svartjobb om hon ska kunna försörja sig? Och vilka alternativ har hon när EU:s gränskontroller hårdnar?I Malmö träffar Konflikts Ulrika Bergqvist svärmor Ramadan och svågern Omar Alabsi. Barnens farmor vill inget hellre än att samla barnen i Sverige så att hon kan hjälpa till. Familjen följer nyhetsutvecklingen, med regler som ändras dag för dag, men viktigast av allt är att hålla kontakten med systrarna som är fast i Syrien och ringer och berättar om nya bombräder. Ivar Ekman intervjuar turkietkännaren Halil Karaveli som menar att Turkiet använder flyktingströmmen som ett vapen för att få EU dit dom vill. Men Ayhan Kaya, professor i internationella relationer på Bilgiuniversitetet i Istanbul, och Ahmet Ichdujgu, chef för migrationsforskningscentret på Kotjuniversitetet håller inte helt med om den analysen. Och hur såg de olika spelarna inom EU på situationen inför förhandlingarna med Turkiet? Vad vinner och förlorar Europa på att flytta gränserna österut? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret hos Göran von Sydow på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, SIEPS. Hör även Deger Akal på Deutsche Welle och den franska statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec.Resultatet av de skärpta reglerna i flyktingspelet kan kanske inte bli mer tydligt än den tomhet som Konflikts Jesper Lindau möter på ett transitboende i Stockholm. Här flödade viljan att hjälpa och glädjen i att ha nått fram till ett säkert mål efter en lång resa. Nu är boendet mörkt och tyst.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.berguist@sverigesradio.se

Nyhetsmorgen
09.06.2015 Nyhetsmorgen

Nyhetsmorgen

Play Episode Listen Later Jun 9, 2015 89:22


** I Malmø i Sverige er 27 personer pågrepet etter et skyting mellom to kriminelle gjenger. ** Stor-Oslo går bra mens resten av landet går trått. Det viser arbeidsmarkedsbarometeret. ** Bedriftene og etater må bekjempe underslag, for antallet øker og mørketallene er store ** Landskampen mot Sverige kunne blitt en sørgelig forestilling uten det unge talentet Martin Ødegaard, sier medspillere og kommentatorer.

sverige nrk i malm bedriftene nyhetsmorgen
Meny
Krogarna som har egna odlingar i stan

Meny

Play Episode Listen Later May 7, 2015 29:42


Restauranger som har egna grönsaksodlingar i stan. Och Linköping på medeltiden. Vad har de gemensamt? Det handlar om stadsodlingar. Det som börjar bli trendigt nu var ett viktigt inslag i stadsbilden i flera hundra år. Finns framtiden i historien? Måns Backlund, köksmästare på Upper House i Göteborg, en av Sveriges bästa restauranger, visar sin köksträdgård högst upp på taket på en skyskrapa. På en annan plats i centrala Göteborg träffar vi William Bailey. Han är trädgårdsmästare och sköter en takodling som ligger i anslutning till ett antal restauranger med gemensam ägare. Pallkragsodlingar har blivit ett allt vanligare inslag i våra städer. Nu satsar restauranger på att ha egna odlingar. Varför? Är det bara trendigt och ett PR-knep, eller handlar det om ett stadsodlande som skulle kunna bli något riktigt betydelsefullt? I Malmö har stadsodlingen kommit längre än många andra städer. Där finns Stadsbruk, ett mellanting mellan stadsodling och jordbruk. Lena Friblick, projektledare för Stadsbruk, berättar hur det fungerar. Historiskt sett har vi odlat mycket i våra städer. Det visar t ex utgrävningar i Linköping. På medeltiden och flera hundra år därefter var upp till en tredjedel av stadens yta odlingsmark. Trädgårdsarkeologen Karin Lindeblad guidar oss i Linköpings historia.

Kaliber
Historien om Reva

Kaliber

Play Episode Listen Later Mar 23, 2014 28:17


Drygt ett år har gått sedan debatten om Reva var som mest intensiv. Då handlade det om ID-kontroller i tunnelbanan och om polisens hänsynslösa jakt på papperslösa. Men vad hände med debatten? Kalibers nyhetsdokumentär handlar idag om det kontroversiella projektet Reva. Då, för drygt ett år sedan, var debatten intensiv. I debattartiklar, på kultursidor och i reportage diskuterades Migrationsverkets, Gränspolisens och Kriminalvårdens nya projekt Reva. Ett projekt med syfte att öka antalet avvisningar. Men kritiken landade mest i gränspolisens knä och debatten kom att handla mycket om hur invandrare krävdes på id-kort i tunnelbanan, hur polisen slog till på borgerliga vigslar och häckade utanför barnpsykiatrin. Allt för att få fast papperslösa som skulle skickas hem till sina hemländer. Det pratades om stasimetoder och att en ny polisstat växt fram, där invandrare eller de som såg ut som invandrare, skulle kontrolleras. Men vad var det som ledde fram till den här förändringen? Och hade medierna och allmänheten verkligen förstått vad Reva egentligen handlade om?   Nu, 2014, har debatten om Reva tystnat. Men på olika håll fortsätter kampen. Till exempel här i Jesusparken nära Möllevångstorget i Malmö där ett gäng aktivister tältar i protest mot att flera afghaner ska avvisas. Det är fortfarande kallt ute och en av de som riskerar att avvisas, Zabihullah Nadeem, visar runt i tältlägret. – This is the tent. We fixed it yesterday and we were here last night also.  You have some beds here and blankets. – Yes some warm things, it was very hard to stay here last night.  You slept here? – Yes we slept here. But it was very cold, and some friends got sick, but we will continue this. De flesta här är med i olika nätverk såsom Aktion mot Deportation och Asylgruppen som jobbar aktivt mot Reva. De berättar att en del blivit sjuka av kylan men att de ska fortsätta med protesterna. En av de som sökt sig hit är Zabi Rahimi. Han säger att han avskyr Reva.  – No I am actually not interested to talk about Reva. Because I really hate it. Why do you hate it? – Because it´s a fucking stupid system.   Have you protested against it? – Yeah, many times. As much as I could. And why? – Cause I really hate it. It´s an indecent system. Hej jag kommer från Sveriges radio och gör ett program om Reva. Vad tycker du om Reva? – Jag tycker att Reva är förkastligt, säger aktivisten Heram Li.  Varför då? – Dels för att det utgår från rasprofilering. Man kan ju inte ha ett rättsväsende där polisen kollar och ser hur du ser ut och därefter stoppar dig. Det är ju mot allt som har med mänskliga rättigheter och demokrati står för. Aktivisterna här är långt ifrån ensamma med att ha uppfattningen att Reva handlar om id-kontroller på stan. Den föreställningen har också flitigt förmedlas i olika medier. I till exempel SVT:s morgonsoffa då det lät så här för ett år sedan. “Ska polisen få stoppa och kräva identifiering av människor som ser ut vara i Sverige utan tillstånd? Ja det har diskuterats intensivt de senaste veckorna efter polisens så kallade Reva-projekt där man stoppat människor i till exempel Stockholms tunnelbana på jakt efter papperslösa”. SVT, Gomorron Sverige SVT var inte ensamma. I Dagens Nyheter och i Svenska Dagbladet med flera kunde man läsa om polisens Reva-kontroller. Och när Jonas Hassen Khemiri skrev ett öppet brev till justitieminister Beatrice Ask kopplade även han ihop Reva med de inre utlänningskontrollerna. Men Reva handlade inte om id-kontroller på stan. – Reva-projektet är egentligen något ganska tråkigt administrativt som kanske framförallt sker inne på Migrationsverkets kontor bland deras handläggare. Det handlar om att effektivisera handläggningen av verkställighetsärenden, säger Peter Leander som står bakom en färsk rapport från den väns­terorienterade tankesmedjan Arena idé. I rapporten har Peter Leander granskat polisens inre utlänningskontroller och hur de uppkommit. Enligt honom har Reva lett till att man fått mer tid över till att göra fler id-kontroller på stan. Men han menar att det inte går, som många medier har gjort, att sätta likhetstecken mellan Reva och polisens id-kontroller.  – Man pratar om polisens Reva-projekt, man pratar om Reva-poliser, polisens Reva-kontroller. I media av någon anledning så används det här Reva-begreppet på just inre utlänningskontroller. Det finns ett missförstånd där. Men det har varit felaktigt? – Ja det är det. Man har slarvat. Det blir väl mer slagkraftigt att kalla det Reva. För att förstå hur Reva kom till får man gå tillbaka till december 2008 då regeringen skickade ut sina regleringsbrev. Alltså de uppdrag som varje år delas ut till Sveriges myndigheter från regeringen.   I regleringsbreven till Migrationsverket, Kriminalvården och Gränspolisen uttryckte regeringen att man ville att de tre myndigheterna skulle göra en översyn för att öka antalet verkställigheter, alltså att fler skulle skickas tillbaka till sina hemländer. Detta hade regeringen aldrig uttryckt tidigare. En av anledningarna var att få ner de långa handläggningstiderna och att minska trycket på Migrationsverkets förvar. Året efter, 2009, avsattes 10 miljoner kronor och en av satsningarna blev Reva, en förkortning av Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete. Och projektet gick ut på att jobba smartare i byråkratin. Det handlade bland annat om att tjänstemän skulle ta över ärenden när deras kolleger blev sjuka och att dela in ärenden efter svårighetsgrad. Inne på polisstationen i Malmö sitter gränspolisens chefer Kristina Hallander Spångberg och Leif Fransson. Här var man först ut med projektet som först skulle testas i Skåne. Och den nya metoden nådde framgång. – Vi blev effektivare. Vi ökade antalet verkställigheter markant. Skånes verkställigheter gick upp med 25 procent från 2010 till 2011, säger Kristina Hallander Spångberg. – Innan har det varit så att de svårare ärendena hade man aldrig tittat på innan. Nu avdelade man ett antal utredare som i lugn och ro fick jobba med de här svårare ärendena och då ledde det också till att man nådde en framgång där och sedan var det en grupp som bara jobbade med de här lite snabbare ärendena. Så att med en tydlig uppdelning får man också en specialisering och med det får man också upp en kunskap och en snabbhet i olika ärenden, säger Leif Fransson. Det var alltså det här Reva handlade om - att dela upp olika ärenden poliser emellan efter svårighetsgrad. Inte om de inre utlänningskontrollerna. Leif Fransson och Kristina Hallander Spångberg säger att det spred sig en frustration inom polisen när medierna inte förstod vad Reva egentligen var. – Det är klart att det är frustrerande. Jag tyckte och kände så här: fast man levererade sakliga uppgifter så fastnade inte det hos ett antal journalister, säger Leif Fransson. - De journalister som faktiskt beskrev vad Reva var. De försvann ju, säger Kristina Hallander Spångberg. I debatten menar du? – Ja, det försvann. Det kom aldrig upp. – Man vill ju alltid ha ytterligheterna. Det jag kan tycka är tragiskt är att journalister inte engagerar sig mer i att ta reda på vad sanningen egentligen är. Vad är det här? Utan man har redan förutbestämt att så är det. Det kan jag tycka det är synd att man inte kan ha en nyanserad debatt - att det här är Reva och här är det som är fel, säger Leif Fransson. – Det som är trist med det är att när det blir en sanning i media, då styrs ju också den allmänpolitiska debatten, det blir väldigt polariserat och det tjänar ju inget syfte, säger Kristina Hallander Spångberg. Men även om Reva var en administrativ metod så kontrollerades ju människor på stan, till exempel i tunnelbanan. Någonting hade ju hänt. För att förstå hur de inre utlänningskontrollerna har blivit allt fler får man backa till 2001. Då Sverige går med i Schengen. Syftet med Schengen var att människor skulle kunna röra sig helt fritt mellan de EU-länder som ingår i samarbetet. Men för att kunna öppna gränserna ställdes ett motkrav från EU. De inre utlänningskontrollerna, som gick ut på att polisen skulle göra kontroller innanför landets gränser. Det för att motverka illegal invandring och gränsöverskridande brottslighet såsom människosmuggling. Men till en början gjordes det få kontroller. Det framgår av Gränskontrollutredningens betänkande från 2004. Där beskrivs det också att det fanns en osäkerhet inom polisen hur kontrollerna skulle genomföras. Man var orolig att kontrollerna skulle bryta mot diskrimineringslagen. 2007 började polisen föra statistik över antalet kontroller. I statistiken kan man se att polisen då börjat prioritera kontrollerna. 2007 gjordes 10 000 kontroller året efter 17 000. Sedan, i juni 2011, hände något. Då Rikspolisstyrelsen i en FAP, alltså i sina allmänna råd och föreskrifter, gav ut en text om de inre utlänningskontrollerna till polismyndigheterna runt om i landet. Nu slog man fast att kontrollerna skulle vara en integrerad del av polisens olika verksamhetsgrenar. Här förklarade man också att kontrollerna var en viktig åtgärd eftersom vi gått med i Schengen. Det här var alltså orsaken till varför de inre utlänningskontrollerna hade ökat så markant. Men i Skåne fanns det även en annan bidragande faktor till varför antalet inre poliskontroller ökade. I slutet av 2011 drabbades Malmö av en mordvåg och polisen stod handfallen. Skånepolisen beslutade därför att begära en nationell förstärkning från andra polismyndigheter - poliser som skulle bistå Malmöpolisen i kampen mot mordvågen. Malmöpolisen förstärktes och sammalagt arbetade en tid 300 poliser I Malmö som hjälpte till dels med mordutredningarna men också med att patrullera på Malmös gator. Satsningen döptes till Operation Alfred. – Så man ökade antalet poliser i yttre tjänst dramatiskt och de gjorde ju många personkontroller. På hotspots, där man vet att det begås brott och de kontrollerna förstod jag när den debatten kom bakades ihop med de inre utlänningskontrollerna, säger Kristina Hallander Spångberg. Skåne var först ut med Reva. Men snart skulle andra polismyndigheter också implementera den nya administrativa metoden i sitt arbete. 2013 inleddes projektet i Stockholm.   I bland annat SVT och P3 Nyheter kunde vi för ett år sedan höra flera personer som berättade om hur de blivit kontrollerade av polisen i tunnelbanan. "- Ja, det var så att jag stod och väntade på en kompis innanför spärrarna och jag hade dragit mitt SL-kort och jag hade inte plankat eller någonting. Och då kom det en polis och frågade mig om jag skulle kunna följa med åt sidan. Jag skulle vilja se ditt pass för du är misstänkt för att ha kommit illegalt in i Sverige Vad känner du när det här händer? - Det känns dåligt. Det känns diskriminerande" " - De frågade mig först på engelska om jag kan prata svenska. Hur kom jag hit och hur länge hade jag bott här. Hade han någon anledning att stanna dig tycker du?  - Absolut inte. " Vittnesmål från tunnelbanan SVT och P3 Nyheter I de större medierna rapporterade man om polisens Reva-kontroller. Men faktum var att när de första medierna började skriva om kontrollerna hade inte ens Reva startat i Stockholm.  – Ja de har vi ju genomfört under flera år, säger Per-Uno Johansson som är enhetschef vid Gränspolisens utredningsenhet i Stockholm. Så det hade ingenting med Reva att göra? - Nej, absolut inte. Och ändå kopplades det ihop, hur kunde det bli så tror du? – Det kan inte jag förklara för vi förklarade för journalisterna gång efter annan både jag och min chef i ett antal intervjuer att det fanns ingen koppling. Men du berättade det här för journalisterna att det här hade inte med Reva att göra ändå så skrev de att det hade med Reva att göra, vad tänker du om det? – Ja, jag tycker det är tråkigt att de inte lyssnar på vad man säger. Jag får intrycket av att de redan hade bestämt sig att här ska vi köra en drive och då gjorde man det oavsett vad vi sa.    Sen då all den här kritiken som kom då, varför upplevde så många att de blev diskriminerade i tunnelbanan? – Ja, det kan ju inte jag svara på.  För det var ju många som upplevde då att de blev diskriminerade. – Ja, men då uppmanade vi dem att de skulle göra en anmälan så att man får utreda det. Men hur lätt eller svårt är det att genomföra den här typen av kontroller utan att diskriminera någon? – Ja nu förstår jag inte riktigt hur du menar. Vi upplever inte att de här kontrollerna var diskriminerande. Nej, men det var ju många som gjorde det. – Jag kan ju inte svara för hur de upplevde det. Jag kan inte svara på hur andra upplever vissa kontroller. Men går ni på utseende? – Nej, vi går inte på utseende utan vi går på andra omständigheter och nu måste jag bryta för nu har de här minuterna gått för länge sedan. Ja, okej. Tack så mycket. – Tack, hej. Även om frågan om diskriminering i tunnelbanan fortfarande är känslig för polisen så kvarstår faktum. Reva hade inte ens inletts i Stockholm när medierna började skriva om id-kontrollerna i tunnelbanan. Även i Skåne pekades vissa metoder ut som en del av Reva. Till exempel att man slog till på borgerliga vigslar i jakten på papperslösa. – Att vi kontrollerar borgerliga vigslar. Så länge jag har varit här och några år innan dess har man gjort det, säger Leif Fransson vid Gränspolisen i Skåne.  Det var långt innan Reva? – Ja, det var långt innan. Det var 10 år. Alltså så länge man har sysslat med utlänningsverksamhet så har man kontrollerat borgerliga vigslar. Men var gick det fel då, var kommer det här ifrån, den här missuppfattningen då? – Jag tycker du ska fråga Linda Stark som skrev den första artikeln, säger Kristina Hallander Spångberg. Det var där det blev fel? – Ja. Linda Stark var en av de första journalisterna som skrev om Reva-projektet i reportagetidningen Re:public. – Idén kom egentligen från redaktionen och de frågade om jag ville undersöka vad det var som gjorde att ungdomar som levde gömda i Malmö kände sig väldigt rädda för att gå ut och de kände att de var extra bevakade av polisen, säger Linda Stark. Vad var det du kom fram till då? – Först och främst tog jag kontakt med de som jag hade kontakt med innan som träffade gömda i Malmö. Och de bekräftade den bilden. Och jag hörde av mig till flera och alla sa samma sak. Och när jag kollade runt lite på nätet så hittade jag på något sätt ett dokument från polisen där det handlade om Reva. I den längre artikeln som fick stort genomslag och som lade grunden till hur andra medier uppfattade vad Reva var kunde man läsa att id-kontrollerna på stan, stormningar av borgerliga vigslar och påringningar till BUP, allt var nya metoder som en del av Reva. – Jag tycker också att det är problematiskt om man säger Reva-kontrollerna i tunnelbanan. Jag har inte velat använda det. Men för du skriver ju också det att id-kontroller på stan är en del av Reva? – Ja, för att kan man koppla ihop samman de här arbetsmetoderna med Reva? Ja, ju mer effektiva vi är i det administrativa arbetet desto mer tid har vi för spaningsarbetet och det är ju inre utlänningskontroller. I Linda Starks artikel står det att polisens arbetsmetoder var en del av Reva. Men hon tycker ändå inte att det är hennes ansvar vad andra medier senare har skrivit. – Alltså jag kan bara ta ansvar för min artikel. Där jag är tydlig med att skriva att det är en konsekvens av Reva. Sedan om andra medier har skrivit det kritiserade Reva-projektet när det kom till Stockholm. Det får ju stå för dem. Men kunde du ha varit tydligare så här i efterhand? – Det jag kunde ha varit tydligare med var kanske att metoderna i sig kanske inte var nya. Gränspoliserna Leif Fransson och Kristina Hallander Spångberg igen. -- Många hade en grov missuppfattning. Men mycket av upprördheten kom ju från de här metoderna man använde. Att man går in på borgerliga vigslar till exempel. Spelar det någon roll att man kallar det för Reva eller inte? – Nej, men då tycker jag att journalisterna ska föra ut att när det gäller borgerliga vigslar handlar det om rätten att göra inre utlänningskontroller. Alltså som journalist tycker jag att det är viktigt att man åtminstone för ut ett korrekt budskap så att folk åtminstone kan ta ställning till - vill jag ha en inre utlänningskontroll? Då får man förklara vad är en inre utlänningskontroll och så får man ha en diskussion utifrån det och då kan man ju ha en livlig debatt. I Debatt på teve eller var som helst. Men man måste åtminstone leverera korrekta slutsatser på ett korrekt material. Annars går det inte att förändra något? – Nej, det är ju helt omöjligt. För då pratar vi om äpplen, medan journalisterna pratar om päron och sen uppfattar allmänheten det som apelsiner. Alltså det är helt omöjligt att få ut något vettigt eller konkret av det. Nils Funcke är författare, publicist och expert i yttrandefrihetsfrågor. Han menar att den här typen av missuppfattningar kan skada allmänhetens förtroende för journalistiken.  – Det är ju alltid så att man ska beskriva saker och ting sakligt. Det tjänar ju inget till att bedriva och gå ut med överdrifter, för rätt som det är kommer sanningen ikapp det här och då undergräver man ju tilltron till medierna och risken är ju att man utsätter myndigheterna för medborgarnas avoghet när det faktiskt inte är motiverat. Så ska ju en bra journalistik inte fungera heller utan vi ska ju dra upp oegentligheter och tillkortakommanden och allt vad det nu kan vara, men man ska ju ändå beskriva verkligheten på ett korrekt sätt. – Och sedan som sagt var då också att tilltron till myndigheterna minskar och jag säger inte att ambitionen ska vara att de ska ha hög trovärdighet, men ska de falla, så ska de falla på att de faktiskt gör dumheter eller felaktigheter. Inte att man målar upp en bild av att de är korrupta eller att de är invandrarfientliga eller vad det nu kan ha varit i det här sammanhanget. I Kalibers nyhetsdokumentär har du idag fått höra om hur medier rapporterat om Reva. Hur en missuppfattning spridit sig om att Reva handlade om de inre utlänningskontrollerna. Men att Reva aldrig handlade om det, utan var en administrativ metod som användes av bland annat polisen. Men hur har det gått då? Antalet inre utlänningskontroller har ökat år för år. 2012 gjordes det över 42 000 inre utlänningskontroller i Sverige. Samtidigt har polisen i Stockholm beslutat att inte längre genomföra kontroller på tunnelbanan. Reva-projektet kommer i sommar att avslutas och bli en ordinarie del av Polisens, Migrationsverkets och Kriminalvårdens verksamheter. Men samtidigt har man blivit mindre effektiv och lyckats avvisa färre personer under 2012 och 2013 än i början av projektet.   Peter Leander på Arena idé som skrivit rapporten om de inre utlänningskontrollerna tror att Reva-debatten hade kunnat landa annorlunda om det inte skett någon missuppfattning om vad Reva var. – Polisen har fått bära ett hundhuvud i den här debatten som kanske skulle kunnat ha getts till politikerna. Vad hade hänt då om debatten hade riktats mer åt det hållet? – Det är ändå en ansvarsfråga. Vad beror den här viljan på? Man kunde ställt politiker mer till svars för de inre utlänningskontrollerna, än enbart polisen. Att se den politiska dimensionen av det här. Och i Jesusparken i Malmö fortsätter tältprotesterna. Och även om man här har börjat förstå att Reva inte är samma sak som de inre utlänningskontrollerna så tycker i alla fall aktivisten Heram Li att debatten lett till något positivt. – Jag tror generellt på ett sätt att det har blivit bra. För man här ändå uppmärksammat frågor kring det och folk har fått en djupare förståelse kring det. Sen hade man kanske kunnat önska sig att debatten inte tog slut när det blev ointressant efter en månad när Jonas Hassen Khemiri hade skrivit en debattartikel och alla hade lajkat den på Facebook och sen va alla nöjda och gick hem. Och där tog ju varken Reva eller de inre gränskontrollerna slut. Det är väl någonting man kanske kan tycka är tråkigt. Men samtidigt så tror jag att fler i samband med det har engagerat sig, kollat upp mer, läst på mer. Att det ändå finns en mer levande debatt efter än före. Reporter Mikael Funke kaliber@sverigesradio.se Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

Nya Vågen i Kulturradion
Bråken kring Kulturchefer och Jakten på kreativa rum

Nya Vågen i Kulturradion

Play Episode Listen Later Aug 27, 2013 43:49


Det stormar ofta kring chefer för konstnärliga verksamheter. Varför är det så svårt att lyckas som kulturchef? I Malmö har symfoniorkesterns VD både kritiserats och ifrågasatts under en längre tid och nu görs en total översyn av orkesterns verksamhet. Nya Vågen debatterar kulturchefers svåra uppdrag, om vad som gör en lyckad kulturchef och varför det så ofta blir bråk mellan chef och personal.  I debatten medverkar Birgit Hansson, styrelseordförande för Malmö Symfoniorkester, Carl-Håkan Larsén, musikkritiker på Sydsvenskan samt Jörgen Svensson, konstnär med erfarenhet av projektledning. Media Evolution -The Conference i Malmö förra veckan lockade drygt tusen personer. Flera föreläsningar handlade om jakten på de kreativa rummen. Författaren till The Misfit Ekonomy, Kyra Maya Phillips, lanserar idén om The Dark Side of Innovation och kreativitetsevangelisten Denise Jakobs betonar hjärnans alfavågor. Etnografen Tricia Wang,lanserar begreppet Det Elastiska Jaget, för att nå frihet i tanken. Den nya zeeländska filmregissören Jane Campions säger att det pågår en revolution i TV-mediet. Nu lovordas hennes nya teveserie Top of the Lake. I Nya Vågen diskuterar kritikerna Malin Krutmeijer och Kino:s Lisa Bergström Campions fängslande svarta skildring. Programledare Lena Birgersdotter.

Kaliber
De försvunna barnen

Kaliber

Play Episode Listen Later Mar 17, 2013 29:43


Över tusen barn har försvunnit under de senaste fem åren i Sverige. Det handlar om ensamkommande flyktingbarn som gått under jord och lever på drift, någonstans i Sverige. Kaliber tar reda på vart de tar vägen och hur några av dem lever - och vem som egentligen tar ansvar för barnen. – Här nere på rum nummer sju på nedanvåningen här bodde den senaste killen som avvek. Ismail 15 år, Mohammed 16 år och Amina 14 år - är tre av drygt tusen ensamkommande flyktingbarn som under de senaste fem åren kommit till Sverige - för att sen bara försvinna.  Detta är inga svenska barn. Då hade dom förmodligen hittats. Nej, dom här barnen har sökt sig till Sverige - utan sina föräldrar - på flykt från krig och förföljelse. Nu är många av dem på flykt igen - gömda och glömda av det svenska samhället. I Kaliber idag försöker vi få svar på frågan: vart tar de här barnen vägen? Och vem är det som ska ta ansvar för dom? – Och i rummet bredvid flyttade det precis in en kille igår. Det kan tänkas att den här killen avviker under helgen eller på måndag. Inne i det rum som verksamhetschef Betim Jahiri visar på Beddinge transitboende utanför Trelleborg står det ett par badtofflor bredvid den bäddade sängen. På dörren in till toaletten hänger en tröja och på väggen en ensam teckning med orangea streck. – Det är ju ganska så tomt det är ju ett tecken på att här försvinner folk ganska tidigt, de hinner inte etablera sig mer än hänga upp ett par shorts och handdukar. I ett gammalt mysigt vitt pensionat med knarrande trappor och avskavd färg finns Beddinge transitboende som drivs i Malmö stads regi. Här bor just nu 18 ensamkommande tonårskillar. Hit kommer ständigt nya ensamkommande barn som behöver en plats i väntan på att få sina asylskäl prövade av Migrationsverket. Men många försvinner också härifrån. Minst 2-3 varje månad, säger Betim Jahiri. Och den senaste tiden har dom börjat försvinna i allt snabbare takt. – Dom kommer hit en fredag och placeras här på Beddinge. Vid ett flertal tillfällen har man kommit ner till rummen på måndag morgon och märkt att personen i fråga inte är där utan har avvikit eftersom man har ju förberett ungdomarna på att på måndag måste du söka asyl. Det är den senaste utvecklingen och det är jättekonstigt. Vi lär varken känna dom eller får veta varför dom avviker. Var vet ni då om vart de tar vägen? – Ja, ingenting egentligen. De kan hamna överallt egentligen och vi kan bara spekulera. Det ryktas om svartarbete i Malmö, smuggling, människohandel att dom ingår i nån större härva. När ett barn avviker från boendet finns det tydliga rutiner för vad man ska göra...ansvarig socialsekretare informeras och inom 24 timmar anmäls försvinnandet till polisen. Betim Jahiri säger också att de anställda på boendet försöker ge polisen ett så tydligt signalement som man kan.    --Vårt ansvar tar ju lite slut där när vi gjort en polisanmälan och försökt vara behjälpliga om det skulle behövas eller dyka upp igen. Hur ofta kommer dom tillbaka? – Ingen har kommit tillbaka till det här boendet som jag vet. Kaliber har låtit Migrationsverket ta fram siffror över hur många ensamkommande flyktingbarn som försvunnit dom senaste åren. Och dom visar att över tusen barn har försvunnit sedan 2008. Några av dem är inte äldre än sex-sju år. Siffrorna visar också att antalet försvinnanden har blivit fler. 2011 försvann 163 barn. En siffra som nästan fördubblades under 2012 då 317 barn försvann. En del av dom återvänder frivilligt efter ett tag, men dom allra flesta är fortfarande borta.   Gränspolisen i Skåne har som uppgift att hitta dom barn som försvinner. Bakom en hög anmälningar om försvunna barn sitter gränspolisens chef Kristina Hallander Spångberg och biträdande chefen Leif Fransson. De är uppgivna. – Det finns i princip inget att göra. I vissa av ärendena finns inte ens något signalement på barnen. Ingen identitet. Inga uppgifter om anhöriga. Och transitboendet har inga uppgifter om dom. Så vi har inget att arbeta med. – Jag kan ju bara ta ett exempel från en anmälan här. Signalement då. Personalen på boendet kunde inte ge något signalement. Men Abri är från Marocko och talar arabiska.... Här har vi en:  Mohammed är cirka 180 cm lång. Bar en beige jacka när han lämnade boendet. Har snaggat hår. Och det är det enda ni har? – Ja precis, och då kan man själv föreställa sig hur lätt det är att hitta en Mohammed som är 180 cm lång i Sverige. Och då blir det tyvärr så att ärendet hamnar rätt långt ner i prioriteringen. Det vill säga vi gör ingenting. Och vad vet ni om var de här barnen är idag? – Vi vet ingenting om var de är idag. Varken polisen eller personalen på transitboendena vet alltså vart barnen tar vägen. Men hur är det möjligt att barn i Sverige idag kan försvinna spårlöst? Och var är de? Stockholmståget ska snart åka norrut och dom sista passagerare hoppar på. Vi är ute och letar efter dom som försvunnit. Vi har hört att det är hit en del av barnen söker sig. Till Malmö centralstation. Just den här morgonen hittar vi inga av de försvunna barnen. Men det var hit 17-åriga Sajad kom när han lämnade sitt transitboende. – Det var jättekallt. Och människorna bara kollade på mig, jag kände mig som en tiggare. Den 24:e februari förra året hade 17-åriga Sajad varit i Sverige i fem månader och precis fått besked om att han inte skulle få stanna. – Jag blev mycket trött av livet, jag hade inget hopp att leva vidare. Vad tänkte du då? – Jag kom på att ta livet av mig. Men livet ville annorlunda. Av en kompis på boendet får Sajad veta att han kan gömma sig i 18 månader. Lyckas han med det har han rätt att söka asyl igen i Sverige. – Så sa han till mig att det finns en regel som säger att man kan gömma sig i 18 månader och sen kan man söka asyl igen. Mitt i natten den 24 februari medan de andra på transitboendet ligger och sover packar Sajad sin väska med det han äger - lite kläder och två böcker. Den första tiden lever han på gatan men efter ett tag får han hjälp av Asylgruppen – ett löst sammansatt nätverk som hjälper asylsökande och papperslösa. Vi är på väg till den lägenhet som Asylgruppen har ordnat åt Sajad och några andra killar, som lever gömda. Lägenhetsinnehavaren har flyttat och lägenheten gapar tom. Här kan killarna bo under den tre månader långa uppsägningstiden. På golvet i ett stort tomt vardagsrum sitter fyra andra afghanska pojkar och stirrar in i en liten laptop. På skärmen visas en Bollywoodfilm. Så det är här du bor? – Ja, jag bor här. Sajad vill inte gärna berätta om varför han flydde från Afghanistan. Minnena är för smärtsamma. Nu försöker han istället fokusera på hur han ska klara sig under de resterande sex månaderna som han måste hålla sig gömd. Var sover du? – Jag sover i andra rummet. Vill du visa? – Ja. Här var det mörkt. – Ja, det finns ingen lampa. Hur skulle du vilja beskriva ditt rum? – Tomt. Ingen tv, ingen matta. Ingen bra lampa. Kala väggar, tomt rum med en säng i ett hörn och en hög med kläder – det här är allt du äger? – Jag har tre t-shirts, två jeans och en jacka. Och lite böcker – hur kan du läsa utan lampa? – Jag går till det andra rummet. ”Mördare utan ansikte”  Henning Mankell – vad har du mer för böcker? – Anne Franks dagbok. Sajad är ett så kallat Dublinärende. Enligt Dublinförordningen har man inte rätt att stanna i Sverige om man registrerats som flykting i ett annat EU-land tidigare. Reglerna säger att man då ska avvisas från Sverige till det land som man varit i först. I Sajads fall är det landet Danmark. I Danmark, varför gav de dig avslag där? – Det har de inte förklarat, men jag tänker att det blir mer och mer flyktingar i Danmark och att de blir trötta på flyktingar. Det finns ingen plats kanske. När myndigheterna inte längre tar ansvar för de här barnen är det alltså ideella krafter som får ta vid. För Sajad har hjälpen från Asylgruppen betytt att han fått någonstans att bo, han får lite fickpengar varje vecka och hans kontaktperson sköter kontakterna med skolan där han går och lär sig svenska. Hur lång tid av de här 18 månaderna har gått nu? – Det har gått nästan ett år. Så du har sex månader kvar – hur känns det att det har gått så lång tid ändå? – Det känns bra, jag hoppas att jag en dag kan söka asyl här i Sverige.  --Jag har slutat skolan och nu ska jag till hem. För nu efter skolan har jag inte så mycket att göra. Jag kanske pluggar lite hemma. Och sen... ja, det är fredag och alla är med kompisar och alla är ute, men jag... jag känner mig lite orolig och jag ibland jag blir rädd. Det är fredag och vi träffar ett av dom andra ensamkommande barnen som försvunnit. Arash har precis slutat skolan. Han går på naturprogrammet och drömmer om att arbeta på apotek. Han har levt gömd i snart ett halvår, men han går ändå i skolan. – Jag älskar att plugga och gå i skolan. Men jag är orolig hela tiden. Varför? – Jag är rädd för polisen och jag vill inte åka tillbaka till Afghanistan för att jag har mycket problem där och jag kommer inte leva. Därför är jag rädd när jag går i skolan och sen hem, rädd för polisen och tänker att polisen kommer att hitta mig. Om polisen hittar mig kommer de så klart skicka tillbaka mig – det är därför jag är rädd. Inte långt härifrån står polisinspektören Karl Dannestam och gör en cykelkontroll. Ett trasigt cykellyse gör att en ung tjej får böta 500 kronor. Men poliserna här har även en annan uppgift. Sedan Sverige gick med i Schengen ska polisen också göra en så kallad inre utlänningskontroll om dom blir misstänksamma om att cyklisterna inte har rätt att uppehålla sig i Sverige. De senaste åren har regeringen ställt krav på att polisen ska göra fler kontroller. I Skåne har antalet inre utlänningskontroller mer än tredubblats sedan 2007. Har du några regler när du går hem från skolan? – Ja, jag tänker att idag ska jag ta den vägen, det är bättre att inte alltid ta samma väg. Varför gör du så? – För att jag är rädd för polisen och jag tänker att någon kanske letar efter mig, därför tar jag inte samma väg varje dag.   Arash har fått magsår och har svårt att sova om nätterna. Den medicin han fick på transitboendet är nästan slut. Och han har hamstrat så att medicinerna ska räcka. – Jag har ingen medicin till magen kvar, jag har bara sömnmedicin kvar som jag har sparat. Ibland när jag inte kan sova på hela natten så tar jag en tablett bara för jag är att de ska ta slut och vad ska jag då göra sen?  – Om jag går till sjukhuset ringer de polisen och polisen kommer och hämtar mig. Arash är nästan hemma nu, men vid en annan poliskontroll står biträdande chefen för gränspolisen Leif Fransson. Det är en svår uppgift gränspolisen har. Dels vill de värna om och hitta de barn och ungdomar som försvinner. Men något som prioriteras högre är den grupp av barn som försvunnit och som fått beslut om så kallad verkställighet – alltså att de ska avisas. – Vi har ju faktiskt en rätt att prata med folk, man ställer kanske en fråga ”Hej, vad heter du?”. Kan man då inte prata svenska finns det kanske en grund att gå vidare. Leif Fransson säger att de allra de flesta som gränspolisen hittar inte är via kontroller på stan. Istället handlar det om tips från allmänheten. – Det kan vara boende i en trappuppgång som har sett att det är mycket folk som springer till och från en lägenhet. Vad kan det vara mer för tips? – Andra tips kan vara att man jobbar hos någon person och vi får tips från näringsidkaren när det närmar sig att man ska betala, då ringer man polisen och tipsar om att i den butiken finns det en person som inte har rätt att vara i landet. Och de tipsen stämmer i 99 fall av hundra, vi hittar alltid någon som inte har rätt att vara i landet.   Den senaste tidens debatt om papperslösa har handlat om REVA - ett projekt som går ut på att Migrationsverket tillsammans med kriminalvården och gränspolisen ska bli mer effektiva på att verkställa besluten om avvisning. I Skåne har gränspolisen tillsatt två extra tjänster till satsningen och under förra året lyckades man avvisa 25 procent fler än 2011. Även om REVA handlar om administrativa förändringar inom polisen har många i samband med projektet kritiserat polisens arbetsmetoder - att man kontrollerar folk på gatan och i tunnelbanan, och att man slår till vid vigslar och i anslutning till barnpsykiatrin. – Det vi sysslar med, det väcker jävligt mycket känslor hos folk. Vi letar efter folk som inte har rätt att vara i landet och då kan man ju tycka ”varför gör vi det då?”. Men det är ju inte för vårt eget nöje som vi gör det. Det finns ett antal poliser på gränspolisen och de har en uppgift att sköta. Och vi hanterar den uppgiften på det professionella sättet att vi följer de regler och riktlinjer vi har att jobba efter. Och det kan man tycka vad man vill om ju. Men vad tänker du om att de här kontrollerna kan leda till att de som lever gömda och kanske inte vågar söka sig till skola och sjukvård? – Man kan tycka att det är rent förjävligt egentligen att man har den känslan, för ytterst är det ju människor vi pratar om och vi ska ju behandla dem på ett värdigt och respektfullt sätt. Och då kan man ju tycka att när vi jagar dem – behandlar vi dem på ett värdigt och respektfullt sätt? Nej det är det kanske inte, just då vid det tillfället. Men då blir det ett lite torrt tjänstemanasvar: Vi har en uppgift att sköta och det kan man ju tycka är helt åt helvete vid just det tillfället, men så är det. Får vi andra besked och beslut, då respekterar vi det.  Vi har röstat på de politiker vi har och det är de som stiftar lagar. – Dom pratar jättemycket om polisen. Det är nästan det enda dom pratar om. Och dom pratar om dom ska få asyl eller inte och att nånstans jobba med det när jag vet att det kan stå en polis utanför det blir jättesvårt då att få en person att fungera. När jag vet att det är systemet det är fel på. Jag vet att de inte gör något fel. De försöker bara överleva och klara vardagen. Sara Wåhlin är samordnare på TKT, team för krigs- och tortyrskadade på barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö. Hon och hennes kollega psykologen Kenjiro Sato träffar många av de försvunna barnen som lever gömda och har bland annat en grupp där man träffas och äter frukost tillsammans. Allt fler ensamkommande barn med svåra upplevelser och obearbetade trauman söker hjälp här, och Kenjiro Sato säger att man först och främst försöker stabilisera barnen och skapa förtroende genom att göra olika aktiviteter tillsammans. Men ofta lider barnen av sömnsvårigheter, överspändhet och koncentrationssvårigheter som dom inte vet hur dom ska hantera. – Många skadar sig själv för att dom inte orkar stå ut med det här. Smärta i själen som dom säger. Jag vet att i Sverige har några tagit livet av sig så det är det värsta som skulle kunna hända. Då blir hela samhället traumatiserat tycker jag. Det är en katastrof för mänskligheten och en katastrof för oss själva att vi låter detta hända i vårt land. Barnen får aldrig möjlighet att bearbeta dom trauma som dom upplevt i hemlandet eller på resan hit till Sverige, säger Kenjiro Sato. Sen är det ytterligare ett trauma att leva som gömd, med den ständiga ovissheten och rädslan för att polisen ska hitta en. Och riskerna för de här barnen är stora, menar Sara Wåhlin. – Det vet vi ju att det finns människor runt omkring som ser de här barnen som en möjlighet till billig arbetskraft, sexuellt utnyttjande. Vi är i Stockholm och ska träffa Ingrid Åkerman som är handläggare på Länsstyrelsen. Hon ligger bakom den första nationella kartläggningen i sitt slag som kom i slutet av förra året och som handlar om barn i Sverige som utsatts för människohandel. – Det kan vara små barn som tillsammans med vuxna begår stölder i varuhus, eller barn som tigger eller barn som utsätts för sexuella övergrepp. I rapporten har Ingrid Åkerman tagit kontakt med samtliga socialtjänster i Sverige och kunnat konstatera 166 fall där barn misstänks ha utsatts för människohandel. 102 av barnen är utländska och flera av dom är ensamkommande som avvikit. Hon berättar om ett av fallen: – Det är en ung flicka, ensamkommande, asylsökande. Efter ett tag försvinner flickan efter många konstiga telefonsamtal och människor som har rört sig utanför huset. Hon hittas så småningom i et fruktansvärt dåligt skick, söndertrasad i underlivet och blir inlagd på sjukhus under en ganska lång tid. Den här flickan kunde de sociala myndigheterna fånga upp. Men efter ett tag försvinner hon igen. – Var hon är idag det vet vi ju inte. På Stockholms centralstation träffar vi Helena Karlén som är generalsekreterare på organisationen ECPAT som arbetar mot människohandel. – Hade det här rört sig om svenska barn så tror jag att det hade varit ramaskrin, det hade varit stora eftersökningar och pådrag runt om i landet för att leta efter de här barnen och identifiera dem och se till att de fick sina rättigheter tillgodosedda. Även här har man sett tecken på att avvikna barn hamnar i sexhandel. Oftast kommer informationen från personal på Migrationsverket, men också från polisen. – Det är allt möjligt: tiggeri på gatorna, stölder men också sexuellt utnyttjande. Kaliber har tittat närmare på hur ansvarskedjan ser ut när ett ensamkommande barn försvinner i Sverige. Migrationsverket ansvarar endast för att pröva barnens rätt att stanna i Sverige. Aisha Butt på Migrationsverket. – Det är inte möjligt för Migrationsverket att eftersöka de här barnen, det är fortfarande polisens ansvar. Men en bra dialog är jätteviktig. Enligt Migrationsverket är det alltså polisens ansvar att se till att de här barnen inte far illa. Men hos polisen får vi andra besked. Biträdande chef för Gränspolisen Leif Fransson igen: – Det är ju inte polisens ansvar att ansvara för de här personerna. Det ligger ju under soc ansvar. Polisen skyfflar alltså vidare ansvaret till kommunerna och dess socialtjänster. I Malmö är Sema Soer enhetschef på den sociala resursförvaltningen. Hon svarar med att säga att det är polisen som skulle kunna lägga ner mer tid på att leta efter de avvikna barnen och att det finns mycket att jobba på när det gäller samarbetet mellan polisen och socialtjänsten. – Det skulle kunna utvecklas men då krävs ett större initiativ från polisens sida. Och när vi lämnar information att man verkligen gör något av den här informationen, är intresserade av att ta emot det. Myndigheterna skyller på varandra när det gäller vem som ska ta ansvaret för de här barnen. Vi tar frågan om ansvaret till vår moderate migrationsminister Tobias Billström. – Jag utgår från att de myndigheter som berörs gör vad de kan för att hitta de barn som försvinner och också försöker förebygga att de försvinner överhuvudtaget. Vår Migrationsminister litar alltså på att berörda myndigheter tar det ansvaret som krävs för att värna om de ensamkommande barnen som försvinner. Och trots att dom blir fler tycker inte Tobias Billström det finns någon anledning att se över systemet eller den svenska asylprocessen. Den är rättssäker, menar Billström. – Men respekterar man inte det beslut som fattas och väljer att avvika så har man också själv ett ansvar. Men samtidigt är det svårt att se hur det här helst ska kunna undvikas. Det har jag inget svar på omedelbart. Arash har klarat sig från polisen den här dagen på väg hem från skolan. Men han är osäker på om han kommer klara att gömma sig de fyra åren det tar innan han har rätt att söka asyl igen. – Hur ska jag kunna vänta i fyra år. Jag bara ber till Gud att de kan hjälpa mig förstå och min situation. Arash och Sajad i reportaget heter egentligen någonting annat. Reportrar: Anna Landelius och Mikael Funke  Producent: Eskil Larsson

P4 Premiär
Hårdrock, rockabilly och schlager

P4 Premiär

Play Episode Listen Later Feb 22, 2013 55:43


Vi gästas av hårdrocksstjärnan Kee Marcello och komikern Peter Magnusson och pratar musikalen Rock of ages. Hör om hårdrockaren som snickrat på samma låt sen 1986, om Peter Magnussons första hårdrocksminne där en hårdsprayad Annika Jankell hade huvudrollen och Kee Marcello överraskar hur han upptäckte ynglingen som kom att bli Alexander Bard med hela svenska folket. Albumaktuella Top Cats berättar om incidenten i Norge då bandet nästan åkte på stryk på grund av Kicki, Bettan och Lotta. I Malmö går vi på fest med schlageraktuella Army of Lovers och Ulrik Munther.

Nya Vågen i Kulturradion
Bond fyller femtio och makten över kulturmedlen

Nya Vågen i Kulturradion

Play Episode Listen Later Sep 19, 2012 44:55


Världens mest berömda agent, James Bond, firar i höst femtio år som filmstjärna. Dr No eller Agent 007 Med rätt att döda hade världspremiär den 5 oktober 1962 med den unge Sean Connery som Bond och Ursula Andress som historiens första Bond-brud. Totalt har det blivit 22 filmer genom åren baserade på Ian Flemings böcker och i höst är det premiär för den senaste i raden, Skyfall med Daniel Craig i rollen som Bond. I Nya Vågen diskuterar filmkritikerna Michael Tapper och Malin Krutmeijer fenomenet Bond. Vem bestämmer bäst hur de offentliga kulturpengarna ska fördelas - politiker eller tjänstemän? I Malmö har kulturnämndens nye ordförande Daniel Sestrajcic (V) väckt debatt genom sitt sätt att flytta över makt från tjänstemän till politiker. Dessutom fick han många synpunkter när han gick in och bestämde Stadsbibliotekets öppettider. Han debatterar med Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt (Fp). I helgen öppnade utställningen Tutankhamun - Graven och skatterna på nya Malmömässan. Utställningen som turnerar världen runt, visar inte mindre än 1000 kopior av föremålen från Tutankhamuns grav. Vad betyder det för besökarna att utställningsföremålen inte är original? Denna vecka utgick tisdagens sändning på grund av Riksmötets högtidliga öppnande. Nya Vågen sänds istället direkt från Malmö på onsdagen 19 september kl. 18.15-19.00. Programledare: Lena Birgersdotter Producent: Malin Thelin.

Vetenskapsradions veckomagasin
Tyrannosaurus rex kan ha haft fjädrar

Vetenskapsradions veckomagasin

Play Episode Listen Later Apr 6, 2012 24:37


Kinesiska forskare nu har hittat fossila avtryck som tyder på att en stor rovdinosaurie bar långa dunlika fjädrar. Dinosaurien tillhör samma familj som Tyrannosaurus rex och har fått art-namnet Yutyrannus uuali. I veckomagasinet kan du också höra om den nya satsningen på forskningssamarbetet Science for life, om hur hälsan hänger ihop med samhälleliga klyftor, en pratstund med vår brasilienreporter och ett litet filmtips. I tisdags gick regeringen ut med att ett nytt nationellt forskningsinstitut ska skapas i Stockholm och Uppsala med inriktning på så kallad life science, det kommer handla främst om biomedicinsk forskning med fokus på kartläggning av vår arvsmassa och proteiner för att kunna bota sjukdomar. 1000 forskare ska så småningom vara knutna till "Science for Life Laboratory", som på presskonferensen presenterades som "unikt" och "historiskt" av de inblandade, men redan idag finns det ett forskningscentrum med samma namn. Frågan är vad som egentligen är nytt här. Vetenskapsradions reporter Per Gustafsson är tillbaka efter en resa till Brasilien. Där skulle han ta reda på inom vilka forskningsområden som de kommit längst med och var de tänker sig konkurrera internationellt. Hur det gick med det kommer vi att få höra i Vetandets värld längre fram, men redan nu delar Per med sig av andra erfarenheter från resan. Det rapporteras ofta om hur forskare hittat samband mellan t ex genetiska faktorer och olika sjukdomar eller om ett nytt läkemedel eller behandlingsmetod som förlänger livet, men faktum är att var vi bor och vad vi pluggat eller jobbar med också påverkar hur länge vi lever. Skillnaden i livslängd mellan hög- och lågutbildade i Sverige har ökat stadigt de senaste 40 åren. I Malmö skiljer det sju år i medellivslängd mellan vissa bostadsområden. Enligt Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet, så är de här allt större hälsoklyftorna ett växande problem i det svenska samhället som måste utredas ordentligt. Vill du se på vetenskaplig film så tipsar vår webredaktör om en animerad piratfilm där Charles Darwin har en framträdande roll.

P4 Kultur
Den nya lekplatsen är kreativ

P4 Kultur

Play Episode Listen Later Sep 18, 2011 18:01


Stålställningar att hänga knäveck i och bildäck att gunga på, och så en ordentlig rutschkana. Så ser många lekplatser ut fortfarande. Men det har ändå hunnit hända en hel del sedan man på 50- och 60-talen ville bygga bort farorna med att barn lekte nära bilarna på gatan och man byggde säkrare lekplatser, som också blev mötesplatser. Där säkerhet var ett ledord förr när man anlade nya lekplatser har kreativitet blivit ett nu. I veckans P4 Kultur spänner vi på oss gallonbyxorna och gräver oss ner i nya och gamla sandlådor. I Malmö har man satsat stort på unika temalekplatser. Hittills finns tjugo stycken olika i stan, och fler håller på att byggas. I Kroksbäcksparken i Malmö finns också världens första puckelbollplan. Det är en interaktiv skulptur, skapad av konstnären Johan Ferner Ström. Ett slags fantasifull och förvrängd fotbollsplan som öppnar upp för kreativa lekar. Vår reporter Karin Arbsjö spände på sig fotbollskorna och träffade landskapsarkitekten Emma Jonasson. Många av de lekplatser som vi tycker är föråldrade idag byggdes under rekordåren på 50- och 60-talen. Precis som nu ville man då förnya, bryta åldersskrankor och skapa spännande sysselsättning för barn. Orrleken i Karlstad är ett exempel på vad man kan kalla en mönsterlekplats; skulpterade kullar, konstnärlig utsmyckning, bygglek och lekstugor i skön miljö vid vattnet. Om lekplatsens framväxt har Per Ola Åström som är antikvarie skrivit. Pernille Nordström stämde möte vid Orrlekens klätterställning för att höra hur parkleken kom till. På 1930-talet skrev den danske trädgårdsarkitekten C Th. Sörenssen att stadens lekplatser gärna fick vara obebyggda rum där barnen kunde skapa själva; gammalt virke, brädstumpar, mursten och kasserade däck - allt som brukar kallas skräp - skulle finnas tillhands och stimulera kreativiteten. Tanken var att det inte skulle finnas några förbud. Skaparlust innehåller ingredienser av destruktionslust och kan man inte bryta ned kan man inte heller bygga upp. Så skapades byggleken. Och nu är den tillbaka. Dessutom hör vi Amanda Ooms tänka till om lekplatsens betydelse.

Kulturradion: Snittet
Teaterhistoria i Malmö och Helsingborg och om skådespeleri i bokform.

Kulturradion: Snittet

Play Episode Listen Later Oct 21, 2009 34:34


Snittet: Teaterhistoria i Malmö och Helsingborg och om skådespeleri i bokform. Teaterns väsen heter en av höstens stora utställningar På Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Lars Lönroth har sett utställningen där Helsingborgs gamla, numera rivna, stadsteater är navet. I Malmö firas samtidigt 200årsdagen för Malmös första teater. Malin Bring har sökt sig tillbaka i tiden med hjälp av bland andra teaterhistorikern Jan Richter. Och så har Anneli Dufva träffat Karin Helander, professor på teaterhögskolan för att prata om lockelsen och svårigheten med att försöka fånga skådespeleriets konst i ord, med anledning av tre nyutkomna böcker. Programledare: Cecilia Blomberg Teaterns väsen heter en av höstens stora utställningar På Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Teaterkonstens magi är i centrum och illustreras med hjälp av inventarier och rekvisita från den gamla legendomspunna Stadsteatern i Helsingborg som revs 1976. Lars Lönroth har träffat flera av de inblandade; scenografen Yvonne Ericsson, initiativtagare till utställningen, Peter Gripewall, chef för Sveriges Teatermuseum, och den gamla stadsteaterns siste scenmästare Holger Sönne. I Malmö firas samtidigt 200årsdagen för Malmös första teater. Sveriges första riktiga teaterscen som invigdes den 16 oktober 1809. Jubileet kantas av en festföreställning på Hipp, en utställning om teaterns historia och en nyskriven bok om Malmös långa teaterliv. Malin Bring har sökt sig tillbaka i tiden med hjälp av bland andra teaterhistorikern Jan Richter. I höst kommer dessutom tre nya böcker ut som handlar om skådespeleri. Anneli Dufva har träffat Karin Helander, professor på teaterhögskolan och ansvarig för två av böckerna, för att prata om lockelsen och svårigheten med att försöka fånga ögonblickets konst i ord.  Karin Helander är redaktör för två av dem: "Ämne: Scenisk gestaltning", som behandlar skådespelarnas Stina Ekblads och Krister Henrikssons arbete som professorer vid Teaterhögskolan i Stockholm samt "Den skrattretande teatern", som handlar om den magisterutbildning, ledd av Gösta Ekman och Karin Helander själv, vilken under ett år ägnade sig åt att utforska det skrattretande. Och - dessutom har K.Sivert Lindberg skrivit boken "Con brio!" om teatermannen Andris Blekte (1923-2007), född i Rigai Lettland. 1945 kom han som flykting till Sverige och under 50 år regisserade han teater och utbildade skådespelare i Sverige. Programledare: Cecilia Blomberg

Barnen
Barnen och tänderna, del 2

Barnen

Play Episode Listen Later Dec 18, 2008 29:30


Med Ylva Mårtens och frilansreportern Martin Wadlund.Alla lyssnare som växte upp på 1940-talet och årtionden framåt vet vilka tandtrollen Karius och Baktus är. Barnen fick sitta i sina skolbänkar och lyssna på skolradion för att lära sig sköta tänderna bättre. Men många av barnen tyckte istället synd om Karius och Baktus när den stora tandborsten kom och skuffade bort trollen. Karius och Baktus, som spelades av skådespelarna Björn Gustafsson och Håkan Serner, har sen dess bott i Radioarkivet och kommer nu åter att höras i radion. Var det Karius och Baktus som såg till att barnen i Sverige fick sin goda tandhälsa? Eller var de fluortanterna, som hjälpte barnen att få bättre tänder? Tandhälsan är en klassfråga, det är ingen nyhet när det gäller vuxna. Men nu har den dåliga tandhälsan nått även barnen, trots att vi har gratis tandvård för alla barn upp till 19 år, det rapporterade Barnen om i programmet ”Barnen och tänderna, del 1”. I Malmö försöker barntandvården därför utbilda både, barn, föräldrar och förskolepersonal hur barnen ska borsta tänderna och vad man ska äta för att inte få hål i tänderna. I veckans Barnen går vi bakåt i tiden och tar reda på hur Sverige tidigare fick bukt med tandhälsan hos Sveriges barn. I programmet medverkar fd övertandläkaren Odd Larje som införde fluorsköljningen i skolorna och en av hans fluortanter Britt-Marie Stenman. Ulf Bergström berättar om vilken skräckupplevelse det kunde vara att gå till tandläkaren som 9-åring på 50-talet. Men Sharis Zuleta Palacio, 8 år idag, älskar allt vad tänder heter.  Och Barnens medarbetare Lollo Collmar berättar om sin barndomsflurtanter.Barnen och tänderna, del 1 kan du lyssna på här ovan, klicka på länken ”Sändningsarkiv”. Programmet sändes den 27.11. 08. Vi fick en lyssnarfråga: Hörde idag det trevliga radioprogrammet om barnen och tänderna. ”Karius och Baktus” var mina barns tandtroll men jag började gå till tandläkaren på 1940-talet och fick då en liten bok om ”Hacka Hål och Holka Ur”. Så vill jag minnas att häftet med mjuka pärmar och få färger hette. Kan det ha varit denna lilla skrift som gav upphov till begreppet tandtroll?Vänliga hälsningar Brita Persson, Uddeholm.Vet du? Skriv till barnen@sr.sePS. Många lyssnare ringde efter programmet, hade synpunkter och berättade om egna erfarenheter av tandläkare. Lyssna på ljudklippen här nedan! DS.