Podcast appearances and mentions of sebastian kirppu

Bioloog Sebastian Kirppu neemt ons mee naar het nationale park Tiveden, in Midden-Zweden, precies tussen Gothenburg en Stockholm. Hij ziet een bijzonder mos, een zogenoemd signalart, dat alleen groeit op dood hout. Dat deze mossoort hier leeft, is een goed teken. Het wijst op een gezond ecosysteem.  In Tiveden groeien verschillende soorten bomen, van verschillende leeftijden. De grond is bedekt met mos en bessenstruiken. Er staat en ligt veel dood hout, wat volgens Sebastian essentieel is voor een keur aan beestjes, schimmels en zeldzame mossen. Over een maand of twee, als de lente aanbreekt, gonst het hier van het leven. In Tiveden wonen steenbokken, vossen, hazen en bevers. Je kan hier kraanvogels tegenkomen, een houtsnip, een gaai, verschillende soorten spechten en uilen.   Dit bos lijkt in niets op de plantagebossen waar Zweden vol mee staat. Die uitsluitend bestaan uit sparren, allemaal van dezelfde leeftijd, en waar verder amper iets leeft of groeit.     Dat roept de vraag op: wat maakt een bos eigenlijk een bos? Als je rijen bomen aanplant, allemaal van dezelfde soort, met het doel die na zo'n 70 jaar te oogsten; is dat dan net zo goed een bos als Tiveden een bos is?  Dit soort bos, waar Zweden ooit vol mee stond, verdwijnt volgens Sebastian Kirppu snel. Zo'n 8 à 9 procent van het oude woud is formeel beschermd, maar van de rest is het voortbestaan niet zeker. Door een gebrek aan plantagehout dat oud genoeg is om te oogsten, wijken sommige bosbezitters uit naar bos met een hoge beschermingswaarde. Ofwel: bos met een grote biodiversiteit, en met uitsterven bedreigde soorten.  Kan dat zomaar? De Zweedse Boswet schrijft voor dat ‘milieu en economie even zwaar moeten wegen'. Maar het beleid is soepel. ‘Vrijheid onder verantwoordelijkheid', noemt de regering dat. Van de bosbezitters wordt een grotere verantwoordelijkheid en achtzaamheid jegens de natuur verwacht dan het wetboek voorschrijft.  De Zweedse regering lijkt niet van plan het bosbeleid aan te scherpen. Integendeel: volgens politici zouden bosbezitters nog meer vrij baan moeten krijgen dan ze nu al hebben.  Dan rest de vraag: kan Europa het Zweedse bos nog redden?    Over de maker Anne Grietje Franssen (1990) is een freelance Scandinavië-correspondent voor onder meer Trouw en het FD. Ze is een geboren Amsterdamse, maar woont sinds 2017 op een autovrij eiland voor de Zweedse westkust. Momenteel schrijft ze twee boeken; een over de inheemse Sami en de invloed van de ‘groene industrieën' op hun land, levenswijzen en cultuur en een over het kleine eilandbestaan.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bioloog Sebastian Kirppu neemt ons mee naar het nationale park Tiveden, in Midden-Zweden, precies tussen Gothenburg en Stockholm. Hij ziet een bijzonder mos, een zogenoemd signalart, dat alleen groeit op dood hout. Dat deze mossoort hier leeft, is een goed teken. Het wijst op een gezond ecosysteem.  In Tiveden groeien verschillende soorten bomen, van verschillende leeftijden. De grond is bedekt met mos en bessenstruiken. Er staat en ligt veel dood hout, wat volgens Sebastian essentieel is voor een keur aan beestjes, schimmels en zeldzame mossen. Over een maand of twee, als de lente aanbreekt, gonst het hier van het leven. In Tiveden wonen steenbokken, vossen, hazen en bevers. Je kan hier kraanvogels tegenkomen, een houtsnip, een gaai, verschillende soorten spechten en uilen.   Dit bos lijkt in niets op de plantagebossen waar Zweden vol mee staat. Die uitsluitend bestaan uit sparren, allemaal van dezelfde leeftijd, en waar verder amper iets leeft of groeit.     Dat roept de vraag op: wat maakt een bos eigenlijk een bos? Als je rijen bomen aanplant, allemaal van dezelfde soort, met het doel die na zo'n 70 jaar te oogsten; is dat dan net zo goed een bos als Tiveden een bos is?  Dit soort bos, waar Zweden ooit vol mee stond, verdwijnt volgens Sebastian Kirppu snel. Zo'n 8 à 9 procent van het oude woud is formeel beschermd, maar van de rest is het voortbestaan niet zeker. Door een gebrek aan plantagehout dat oud genoeg is om te oogsten, wijken sommige bosbezitters uit naar bos met een hoge beschermingswaarde. Ofwel: bos met een grote biodiversiteit, en met uitsterven bedreigde soorten.  Kan dat zomaar? De Zweedse Boswet schrijft voor dat ‘milieu en economie even zwaar moeten wegen'. Maar het beleid is soepel. ‘Vrijheid onder verantwoordelijkheid', noemt de regering dat. Van de bosbezitters wordt een grotere verantwoordelijkheid en achtzaamheid jegens de natuur verwacht dan het wetboek voorschrijft.  De Zweedse regering lijkt niet van plan het bosbeleid aan te scherpen. Integendeel: volgens politici zouden bosbezitters nog meer vrij baan moeten krijgen dan ze nu al hebben.  Dan rest de vraag: kan Europa het Zweedse bos nog redden?    Over de maker Anne Grietje Franssen (1990) is een freelance Scandinavië-correspondent voor onder meer Trouw en het FD. Ze is een geboren Amsterdamse, maar woont sinds 2017 op een autovrij eiland voor de Zweedse westkust. Momenteel schrijft ze twee boeken; een over de inheemse Sami en de invloed van de ‘groene industrieën' op hun land, levenswijzen en cultuur en een over het kleine eilandbestaan.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi gästas av Skogsbiologen Sebastian Kirppu som förklarar svackorna med kalhyggen, vikten av gammal skog och vissa märkligheter med skogsbruk och skogspolitik som det sköts idag. Välkomna till en maffig åktur i skogen.

Tallen har spelat stor roll för både människor och andra arter. Vi berättar historien om vårt näst vanligaste träd. Programledare är Joacim Lindwall. Skymningsljuset som får barken att glöda i rödorange. Doften av solvarma tallbarr. De krumbuktiga grenarna. Ja, tallen finns i många människors hjärtan! Dessutom har den använts till så mycket. Till hus och båtar, såpa och tjära - till och med som mat. Men tallen är inte bara viktig för oss människor.  Nästan tusen andra arter är också beroende av tallen, på det ena eller andra sättet. Vi ägnar hela programmet åt tallen och sänder direkt från en tallskog utanför Vindeln i Västerbotten. Tillsammans med skogsbiolog Sebastian Kirppu och skogshistoriker Lars Östlund ger vi oss i kast med tallens många sidor. Själva arten tall och de många organismer som omger den, men också hur tallskogen, ja hela ekosystemet, påverkats av oss människor. Dessutom ska vi få lära oss hur man bränner tjära. Programledare är Joacim Lindwall och reporter Jenny Berntson Djurvall.

I årets sista avsnitt av Naturpodden får du följa med Maria Brandt till Naturum Fulufjällets bioblitz. Bioblitzen ägde rum den 17/7 2019 och höll på i 24 timmar. Hör vittnesmål från deltagare och följ med på vandringar med artexperter i Fulufjällets storslagna och varierande miljöer. I avsnittet hör du bland annat Sofia Tiger och Sebastian Kirppu som jobbar på Naturum Fulufjället och naturvårdsexperten Helena Björnström.

Följ med ut och inventera skog i Sveriges största ideella skogsinventering, det som kallas Forskningsresan i Naturvårdens Utmarker. 52 personer samlades i Ljungdalen i juli 2019 för att inventera skogar i området som tillhör övervägande stora skogsbolag som SCA och Stora Enso. I avsnittet hör du naturvårdaren Helena Björnström, skogsbiologen Sebastian Kirppu, studenten Ingemar Södergren och kuratorn Kerstin Bronner. I avsnittet hör du låten "Snowmen" av Kai Engel (CC BY) nedladdad från freemusicarchive.org samt "30 seconds" av Easy Lemon och "Cliffsides" av Dan Lebowitz, copyright-fri musik nedladdad från Youtubes audio library.

I avsnitt 30 drar vi på utflykt i urskogen! Vår guide och gäst är tidigare sommarprataren Sebastian Kirppu; skogsbiolog, naturguide och specialist på att inventera skogars ekologiska status. Han har också gjort sig känd som urskogens främsta beskyddare och en rätt så jobbig nagel i ögat på många skogsbolag och skogsägare. Vi hälsar på Sebastian i Fulufjällets nationalpark, där en av Sveriges mest orörda gammelskogar finns, och gräver djupare i människans mångtusenåriga och komplicerade relation till skogen. Förutom att prata om att jobba och leva i och för sin passion, så blir det närkontakt med korvsugna lavskrikor, en lektion i lavarnas mystiska sexliv och - såklart - en massa skogssnack! Häng med in i den riktiga skogens förtrollande värld! Läs mer om Fulufjällets Nationalpark här: https://www.sverigesnationalparker.se/park/fulufjallets-nationalpark/ -------------- I SAMARBETE MED WOOLPOWER Vi är ruskigt glada över att presentera vår samarbetspartner, det varma Östersundsföretaget Woolpower. Hållbart, varmt och alltigenom svensktillverkat. Kolla in deras fina filosofi och värmande plagg på www.woolpower.se -------------- DISKUTERA MED OSS! Gå med i vår facebookgrupp -> www.facebook.com/groups/bortomekorrhjulet Musik: The search within, Sven Karlsson / www.epidemicsound.com / @sven-karlsson-1 Kattas blogg: www.bucketlife.se -------------- Följ oss! -------------- www.instagram.com/bortomekorrhjulet www.facebook.com/bortomekorrhjulet

Sebastian Kirppu är biolog och artinventerare på länsstyrelsen och på fritiden så räddar han skogar.Sebastian håller helt enkelt koll på skogsbolag och privata ägare så att de inte avverkar skog som ska skyddas. Han har bland annat stoppat en avverkning i Havsvalladalen i början av 2000-talet som ska bli det största sammanhängande naturskogsreservatet i Värmland.För sitt arbete blev han vald till WWF:s miljöhjälte 2011 och han har sommarpratat i P1 2014. Han har även medverkat i mitt i naturen i SVT.Vi ska höra med Sebastian hur läget är med den svenska skogen, finns det några problem och vad kan göras åt dem? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sedan 1950-talet har 60 % av all skog i Sverige huggits ned. Det finns mindre än 1 % urskog kvar och över 1800 djur, växter och svampar är i dag rödlistade. Hur mår våra skogar egentligen? "Bra" svarar skogsbolagen som stolt berättar att vi aldrig har haft så mycket skog förut som nu. "Skit" svarar skogs-biologen Sebastian Kirppu som hävdar det motsatta. Lyssna på avsnitt 1 av podcasten ”Det var en gång en skog”, en dokumentärserie i fyra delar om skogen i samarbete med Naturskyddsföreningen.

Följ med oss ut i skogen tillsammans med Sebastian Kirppu! Han har blivit känd som naturskogarnas kanske främste förkämpe i dagens Sverige. Vi åker till en uppländsk naturskog – kan du gissa vilken? – för att se vilka arter vi kan hitta som tyder på att skogen funnits där länge. Ju längre in i skogen vi kommer desto fler signalarter hittar Sebastian, sådana arter som just visar på att här har det funnits skog, med både levande och döda träd, under lång tid. I avsnittet hörs låtarna Tell Me Instrumental (CC BY) med Allalulja Choir och Sky Guide med Cloudkicker (CC BY), båda nedladdade från freemusicarchive.org

Naturmorgon sänder hela programmet från Fulufjället i Dalarna. En rekordplats, på många sätt. Sveriges sydligaste fjäll, med Sveriges högsta vattenfall, med världens kanske äldsta träd. Och det var här nutidens kanske största naturkatastrof ägde rum, när ett enormt regn föll över fjället 1997. Programledare Lasse Willén finns på plats tillsammans med fältreporter Joacim Lindwall och gästerna Agneta Arnesson-Westerdahl, Sebastian Kirppu och Rolf Lundqvist. Men vi passar också på att ta en tur till Gotland i programmet. Snart avgörs det om det blir ett kalkbrott i Ojnareskogen eller inte. Vår reporter Lisa Henkow har varit där och följt vattnets väg genom det numera rikskända naturområdet. Och tittat på sällsynta - och stora! - skalbaggar.

Skogsbiolog, Lyssnarnas Sommarvärd 2014 Lyssnarnas Sommarvärd, Sebastian Kirppu, höll löftet som gett honom flest röster han tog med sig svenska folket ut i naturskog. Det blev en omväxlande resa bland knott och lavar. I vad Kirppu kallade naturskogens liv och lust. Han talade sig också varm för skogens roll i Sverige. -Naturen kan bli väldigt orättvist behandlad av oss människor och då tänker jag om naturen inte har någon röst, kan jag vara den rösten. Sebastian Kirppu är naturvärdesinventerare, och född och uppvuxen i Moholm i Västergötland. Numera bor han i Malung. Om Sebastian Kirppu Har ett stort engagemang för naturskog och dess ekosystem. Blev 2011 utvald till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden. Gav vid det tillfället en mössa till kungen med texten ”Jag har kompisar i skogen” som tack för utnämningen. - Det känns oerhört inspirerande att få Sommarprata i P1, det ska bli fantastiskt roligt att förmedla skogens röst till det svenska folket. Jag tänker ta med lyssnarna på en skogsvandring i den svenska naturskogen med fågelkvitter och gransus som ljudkuliss. Producent: Ola Hemström

Fågelsång från fler arter ökar välmåendet, humlen är bristvara men nu är den som växer i Sverige insamlad och kartlagt samt ett kort samtal med Sebastian Kirppu, lyssnarnas val till Sommar i P1.