Podcasts about skogens

Vandaag is het tijd voor de Talkers to the Trees (Sprekers tot de Bomen). Astran is al een tijdje aan het kijken hoe zijn afkomst en werk zich verhoudt tot zijn passie voor het woud. En Tel is nu weer even thuis na een HELE andere kant van leven en dood. Tijd om even te aarden. Skogens vindt immers zijn oude routine weer en Fynn zorgt dat Indrus een plek vindt. Over de speciale announcement in deze aflevering: https://vechelfantasy.com/verhalen-in-de-veste/ "DnDutch Verhaallijn" and other materials by Vechel Fantasy is unofficial Fan Content permitted under the Fan Content Policy. Not approved/endorsed by Wizards. Portions of the materials used are property of Wizards of the Coast. (C) Wizards of the Coast LLC. The music tracks are made by Arcane Anthems. This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License. I am a proud Patreon supporter! The intro track and the 'main DnDutch track' are made and bought from Ruben Verkerke.

Fynn, Skogens, Tel en Astran zijn bijna in Battlerise om hulp te vragen van de Purple Dragon Knights. Daarnaast willen ze ook zelf een bijdrage leveren in het zoeken naar die huurlingen en hun opdrachtgevers. Tijd om de groep te testen! Tijdens de announcements hebben we het over de Tovenaars van de Rijn. Hierom dus: https://tovenaarsvanderijn.nl/one-shots-van-ijif/ "DnDutch Verhaallijn" and other materials by Vechel Fantasy is unofficial Fan Content permitted under the Fan Content Policy. Not approved/endorsed by Wizards. Portions of the materials used are property of Wizards of the Coast. (C) Wizards of the Coast LLC. The music tracks are made by Arcane Anthems. This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License. I am a proud Patreon supporter! The intro track and the 'main DnDutch track' are made and bought from Ruben Verkerke.

Älgen rör sig ljudlöst genom snön, kan dyka likt en säl och hålla värmen i extrem kyla. Vad ligger bakom dess oslagbara vinteranpassning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgens dolda förmågor och vinteranpassningÄlgen är mästare på att överleva stränga vintrar. Med tjock päls, lång näshåla och smart blodcirkulation i benen klarar den svår kyla utan att frysa. En älg täckt av snö är ett tecken på att den är bra på att hålla värmen – men hur hänger det ihop? Och varför är älgens näsborrar större än dess ögon?Hur stor är en älg? Och varför ser den ut som den gör?I Vetenskapsradion stiftar vi bekantskap med de svenska skogarnas konung – älgen. Allt utifrån hur älgen ser ut. Följ med reporter Lisa Henkow när hon en kall vintermorgon studerar älgen på närhåll, tillsammans med veterinären Jonas Malmsten, expert på vilt.Reporter: Lisa Henkowlisa.henkow@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Fynn, Skogens, Tel en Astran zijn bijna in Battlerise om hulp te vragen van de Purple Dragon Knights. Deze militaire macht moet zeker kunnen helpen met het vinden van die magiërs en de huurlingen. Maar we kijken ook zeker hoe het gaat met de eerste keer in de grote stad voor onze boerenjongens ;) . "DnDutch Verhaallijn" and other materials by Vechel Fantasy is unofficial Fan Content permitted under the Fan Content Policy. Not approved/endorsed by Wizards. Portions of the materials used are property of Wizards of the Coast. (C) Wizards of the Coast LLC. The music tracks are made by Arcane Anthems. This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License. I am a proud Patreon supporter! The intro track and the 'main DnDutch track' are made and bought from Ruben Verkerke.

Nu är Daniel Redén hemma igen efter ett lyckat vinter-meeting i Paris. 2024 års tränarchampion var inte helt nöjd med föregående år och har bra känsla för att det här året kan bli ännu bättre. Kanske extra bra för hästen som precis har chockat sin veterinär.   Solvalla hade nypremiär för restaurangerna i lördags 8 februari. De flesta pratar om succé, men restaurangchef Malin Karlsson är ändå inte nöjd. Nu slipas det på detaljer för nästa stora tävlingsdag.   Vem har öppnat snabbast och ändå vunnit loppet? Ola går igenom listan med snabbaste öppningar i Veckans onödiga vetande.   Lacke har inte hunnit sjunga upp än, men han har koll på luringarna på Åbytravets V75.   Innehåll: 00.00 Daniel Redén är skogens man 07.41 Chocken efter Don Fanucci Zets veterinärbesök 12.07 Tränarchampion 2024 men ändå inte nöjd med året 14.11 Så är läget med Francesco Zet och den nya lilla hästen i stallet 20.04 Malin Karlsson efter lyckade nypremiären i lördags 26.32 Händelsen som fick restauranghjärtat att blöda 31.03 Därför flyttar Bistron upp till Kongressen 34.03 Sveriges snabbaste öppningar 43.27 Elitloppsnytt: Snacket efter Prix de France 50.10 Lackes luringar till V75 på Åby   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäster: Daniel Redén, Malin Karlsson och Lacke   Programledare: Markus Myron, Ola Lernå och Anders Malmrot

Ulf Bohman från Mithera Development Spiritualistiska Center leder en guidad meditation. Fler av Mithera Developments populära meditationer finns här: https://www.mithera.se/meditationer/ Hemsida: ⁠⁠www.mithera.se

I boken Skogen. I folktro, sägner och sagor berättar folkloristen Tora Wall om skogens kulturhistoria. Nu är hennes bok Augustprisnominerad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu ska vi till skogen och alla dess väsen. Ett av kapitlen i en alldeles ny bok om skogen handlar just om skogsrån, troll, älvor och vittror. Titeln på boken är: ”Skogen. I folktro, sägner och sagor” och den är skriven av folkloristen Tora Wall. Den är en av de sex nominerade böckerna till Augustpriset i fackboksklassen och måndagen den 25:e september 2024, får vi veta vem som vinner.Vår reporter Nina Asarnoj stämde träff med Tora Wall i ett litet skogsparti i Nacka utanför Stockholm. Båda påpälsade och med halstabletter i fickorna, för som så många andra just nu, var Tora Wall lite hes efter en förkylning…

I sommar sa Anita Kehr opp jobben i Stord kommune og satsar for fullt på prosjektet «Skogens ro». I denne episoden får du bli betre kjend med Anita og den reisa ho er på. Du får høyra om meistringskjensle, kalde bad, yoga, helse, og feriar som ikkje heilt går som planlagt. Pluss mykje meir. Sponsor: Grete Roede Grete Roede har vore marknadsleiande i Noreg innan kosthald og livsstil i heile 50 år, og hjelper kvart år mange tusen nordmenn med å gå ned i vekt. På kurs hjå dei lærer du kva du må gjere for å få kontroll over vekta, og korleis stabilisere kroppen på den nye vekta etterpå. Dei jobbar med kalorikontroll, sunt kosthald, og legg stor vekt på mentale aspekt som ein viktig del av prosessen. Dine tankar blir til handlingar, og det å jobbe med hovudet er ein vesentleg del av kursopplegget. «Slanking føregår i hovudet, og ønskjer du eit varig vekttap, må du gjere endringar du kan leve med på sikt. Difor passar eit kurs hjå Grete Roede, anten du går på vektmedisin eller ikkje,» seier kursleiar Monica Ur. På Stord finn du Grete Roede i Velværetunet sine lokale på Heio 7 kvar onsdag, og kursleiar Monica Ur har «slanka bort» mange tonn hjå sine deltakarar gjennom sine 19 år som kursleiar på fulltid. I tillegg til lokale kurs tilbyr ho også kurs på Teams, anten 1-1 eller i grupper, samt skriftlege nettkurs. Ta kontakt med Monica dersom du har spørsmål, eller meld deg på via denne lenkja: https://www.roede.com/veiledere/monica.ur

Christer har med selvplukket kantarell til omelett med soppstuing, Vida Lill har fått frierbrev og supervikar Reidar debuterer som programleder i Radiofrokosten etter 22 år i P4. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Skogens tid är nu! Det känns som att varenda kotte är ute och plockar svamp och bär. Vi efterlyser lyssnarnas bästa historier från skog och mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Kvällens program bjuder på möten med vilda djur, extremsport i naturen och orienteringstabbar. Svampexperten om skogens guldVilken svamp kan man egentligen tjäna mest pengar på att sälja? För att få reda på det tar vi hjälp av mykologen Patrick Björck.I extramaterialet berättar Jasmine om ett möte med en räv. Anna pudlar efter miss-information.

Att frigöra sig från bekvämligheter är vägen till ett medvetet liv. Men de före detta slavarna i Walden saknade val. Selma Yousif Mesbah funderar över skillnaden mellan deras, sitt och Thoreaus liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur lever man medvetet? Detta frågar jag mig när jag står böjd över ännu en grönsaksbädd som överhopats av ogräs. Tisteln sticks och svider när jag drar upp den. Roten skruvar sig ned i marken i en spiralform, som gör det svårt att få upp den utan att den går av och skapar nya skott att sticka sig på i framtiden. Arbetet i att för hand förbereda en bädd för plantering eller sådd tar tid och kräver inte bara tålamod, det kräver en förmåga att uppgå i ett meditativt tillstånd, likt det Henry David Thoreau ofta utforskar och beskriver i sin klassiska och ständigt aktuella bok Walden.Thoreau flyttade till Walden Pond utanför Concord i Massachusetts i mitten på 1800-talet, inte bara för att undslippa det moderna samhället som han ansåg korrumperade människan, utan just för att ”leva medvetet”. Han ville inte vakna upp en dag på ålderns höst och upptäcka att han aldrig riktigt levt. En klassisk medelålderskris kanske, som fick honom att flytta ut till en till synes helt öde mark, en vild skog tom på mänsklig närvaro och där bygga sig en enkel stuga att leva i samröre med naturen i. Denna stuga har blivit en symbol för den frihet och den enkla livsstil som Thoreau förespråkar i Walden.Vad de flesta inte vet är att stugan var inspirerad av de stugor som före detta slavar från Concord byggde, när de bosatte sig i Waldens skogar efter att de frigjorts eller köpt sig själva fria. Detta är inte något som Thoreau själv sticker under stol med, utan något som helt enkelt förbises i historieskrivningen och mytbildningen kring hans stuga.Thoreau, som var en uttalad motståndare till slavhandeln, skriver i kapitlet Tidigare invånare och vinterbesökare om de slavar som kommit före honom och inspirerat hans enkla och motståndskraftiga liv i de fattiga markerna kring Walden Pond. Thoreau vill framhäva att Waldens skogar inte alltid stått tomma och inte alls var helt vilda. Han plockar äpplen från Brister Freemans äppelträdgård, vars frukter han tycker har en sträv smak, en före detta slav som samlade ihop pengar från andra slavar för att köpa sig en bit mark och bli självförsörjande.Mer än att leva medvetet eller på riktigt självförsörjande, levde Thoreau ett slags filosofiskt experiment. I det ingick även att praktisera de tankar hans vän från Concord, filosofen Ralph Waldo Emerson presenterar i essän Självförtröstan. Emerson menade att man måste förlita sig på sin egen världsbild och självkänsla, och inte följa samhällets alla infall och trender. Att vara självförsörjande genom att lita på sitt eget omdöme, sin egen moral och sin egen känsla av mening, utan att låta sig påverkas av utomstående makter och påtryckningar. Detta rimmade mycket väl med Thoreaus egna tankar om att leva medvetet utanför ett samhälle han allt mindre förstod, både i ett motstånd och som en frigörelse.Han inspirerades av de före detta slavarnas liv i Waldens skogar. Hur de klarade sig med så lite, hur de kunde överleva på sådant torftigt land, och med sådana dåliga förutsättningar. Även om många dog av undernäring eller tvingades flytta vidare för att söka mer fruktbara marker eller arbete någon annanstans. Särskilt deras ståndaktighet inspirerade honom; de som var utstötta från samhället, oönskade och helt utan status kunde ändå skapa ett liv för sig själva. Ett liv han kanske såg som meningsfullt.Stugan som Thoreau byggde var inspirerad av slavkvinnan Zilpah Whites, vars gälla stämma brukade höras genom skogen när hon sjöng. Hennes lilla stuga kallades hydda av lokalbefolkningen och brändes en gång ner, av vem är omdiskuterat. Hennes katter, hundar och höns brann alla inne. Stugan fick hon bygga upp igen, hon hade inget val. Thoreau beskriver hennes liv som hårt, ”omänskligt på något sätt”. En äldre man berättar för honom hur han gått förbi Zilpahs hus, där hon suttit med en gryta över öppen eld och sagt ”ni är ben allihopa, inget annat än ben!”Efter två år, två månader och två dagar i Walden flyttar Thoreau från sin lilla stuga och in i Emersons betydligt större och bekvämare hus, där han lever sina sista år i livet med att fortsätta sin intellektuella gärning. Precis som Thoreau kunde resa sig från ogräsrensningen av sin bönodling, kan jag resa mig upp, borsta jorden från händerna och gå in i mitt hus där datorn med bredband väntar. Mitt försök att leva självförsörjande och medvetet misslyckas ständigt, och jag kan inte låta bli att tänka att det beror på att jag aldrig riktigt har kniven mot strupen, att jag har valet att återvända till det mer bekväma arbetet vid ett skrivbord, och att jag mycket hellre föredrar det framför det osäkra och hårda, ja det omänskliga i att leva av landet.Att leva medvetet var för Thoreau att frigöra sig från bekvämligheterna och se det som faktiskt var viktigt, något jag tänker mig underlättades av att han verkar ha fått hjälp med mat och tvätt från sin mamma. Han valde ändå bort det medvetna livet för det mer bekväma. Jag kommer på mig själv med att ofta undra varför, varför lämnade han en tillvaro han fann så meningsfull för att åter sälla sig till samhället han föraktade så? Räckte det för honom att under två år verkligen känna att han levt, för att stilla sin hunger efter mening? Gick krisen därmed över? Eller var det helt enkelt för hårt, för omänskligt att leva i marginalerna, som de som föregick honom i praktiken gjorde. Kanske var det främst självförsörjningen i den bredare meningen som knäckte honom, att helt gå emot samhället och gå sin egen väg var kanske det som var hårt, som var omänskligt.Även i historieskrivningen har Concords och Waldens svarta befolkning förpassats till marginalerna eller helt glömts bort. Men det utsuddade börjar återigen bli synligt. I sin bok ”Black Walden” från 2019 visar litteraturprofessorn Elise Lemire att innan det blev en internationellt känd grön plats, var Walden en svart plats. Hennes bok och engagemanget från flera lokala medborgarrättsrörelser och litterära sällskap har satt spår i skogen, som numera är ett välbesökt turistmål. En bänk har satts upp i Brister Freemans ära, en sten med citatet som beskriver hans äppelträdgård med de sträva frukterna finns också på plats. Små, men betydelsebärande spår från de som agerade inspiration för ett medvetet och meningsfullt liv bortom privilegiernas bekvämligheter. Ett liv som jag och många andra fortsätter att inspireras av, även om vi sällan lyckas leva det fullt ut. Möjligen för att vi inte måste. Men det är å andra sidan kanske bara en tidsfråga.Selma Yousif Mesbah, skrivpedagog och skribent

* Morgan har blivit rejält omskakad. * Frågesport de luxe: "Tävlingen med det krångliga namnet". * Nicholas avslöjar sitt ohälsosamma beroende av amerikansk inrikespolitik.

Skogens konge (og sykdomslære ekspert) Erik Øydna forteller om trygg identifisering av skogssopp. Sammen med fagansvarlig lege Nils Christian kommer de også inn på patofysiologien i soppforgiftninger og behandling av disse.

Samkönade par i Sydkorea får fler rättigheter. Skogens konung riskerar att rödlistas. Borgmästaren badade i tidigare bajsvatten och 11-åriga Texas gasar i 138 km/h. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är egentligen en skog? Ett virkesförråd? En rekreationsplats? Ett ekosystem? Just nu dyker skogen upp som tema på en rad olika utställningar och föreställningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur har besökt utställningen ”Skogen” på Tekniska museet i Stockholm, pratat med Lena Ylipää som är en av konstnärerna på Bildmuseet i Umeås utställning ”Åtta grader/Samtida konst om skogen” och ringt upp scenkonstkollektivet Oscen, aktuella med ljudvandringen ”Skogens berättelser” i Sundsvall.Programledare: Lisa WallReportrar: Katarina Wikars och Johanna OlofssonProducent: Eskil Krogh Larsson

Dolda inspelningar, wallraffande och mullvadar på senaste tiden har flera journalistiska granskningar gjorda med dolda metoder fått stor uppmärksamhet, nu senast serien Den svarta svanen. Blir behovet av undercover-journalistik större i ett hårdare samhälle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den danska dokumentärserien ”Den svarta svanen” har skakat om både politiker, näringslivstoppar och kriminella i Danmark, när den med hjälp av dold kamera kunnat visa banden mellan den svarta och den vita ekonomin. Under våren har Kalla faktas avslöjanden inifrån Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning präglat nyhetsrapporteringen. Vad motiverar journalistik med dolda metoder? Och blir behovet större i en värld som styrs mer av å ena sidan dolda makthavare med stort våldskapital och å andra sidan organisationer och myndigheter som sluter sig allt mer? Samtal med de granskande journalisterna Jenny Strindlöv, Expressen och Sanna Klinghoffer, Svt.SKOGEN – EN ARENA FÖR KAMP MELLAN KOLLIDERANDE INTRESSENVad är egentligen en skog? Ett virkesförråd? En rekreationsplats? Ett ekosystem? Just nu dyker skogen upp som tema på en rad olika utställningar och föreställningar. Vi har besökt Tekniska museet i Stockholms utställning ”Skogen”; pratat med Lena Ylipää som är en av konstnärerna på Bildmuseet i Umeås utställning ”Åtta grader/Samtida konst om skogen” och vi har ringt upp scenkonstkollektivet Oscen, aktuella med ljudvandringen ”Skogens berättelser”. DUBBELT SVIKNA MUJAHEDIN-BARN I NY DOKUMENTÄRFolkets Mujahedin var den iranska frihetsrörelsen som störtade Shahen men som sedan hamnade i opposition mot mullorna och allt mer kom att bli en sekt. I en ny dokumentär berättar om barnen till frihetskämparna – många hamnade i Sverige, efter att föräldrarna valt kampen före föräldraskapet, där barnen i flera fall sveks en gång till – av det svenska samhället. Vi har träffat regissör Sara Moin.HANTVERKET: MÖT KOSTYMÖREN EMMA GAUFFIN”Hantverket” är reportageserien där du får möta yrkesmänniskorna i kulturens kulisser. Hur lyssnar pianostämmaren? Hur spikar rammakaren? Idag möter du kostymören Emma Gauffin i hennes ateljé på Östermalm i Stockholm. Reporter: Tove LindellProgramledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Norge har mye skog som binder store mengder CO2. Ved ujevne mellomrom har politikere foreslått at Norge bør inkludere skogens CO2-opptak i klimamålet.  – Et forståelig men lite gjennomtenkt forslag, sier Lars Ursin og forklarer hvorfor i denne podkast-episoden.   Da EU oppdaterte sitt klimamål for 2030 under Parisavtalen valgte unionen å inkludere CO2-opptak i skog i målet. Det har fått enkelte politikere og samfunnsdebattanter i Norge til å tenke: Hvorfor kan ikke vi også gjøre det? Norge har mye skog, og i 2022 var det et netto opptak av CO2-i skogen i Norge på 17,9 millioner tonn CO2. Norges klimagassutslipp fra petroleum, industri, transport, jordbruk og de øvrige sektorene som inngår i klimagassregnskapet var på 48,9 millioner tonn CO2-ekvivalenter, samme år. Det betyr at hadde vi trukket opptaket av CO2 fra utslippene, ville Norges klimagassregnskap med et knips sett mye bedre ut. – Det er lett å skjønne hvorfor noen tenker at det ville vært behagelig. For med et sånt grep forsvinner en tredel av utslippene våre ut av regnskapet. Men det er gode grunner til å ikke gjøre det, sier Lars Ursin. Han er redaktør for forskningsformidling i Norsk klimastiftelse og har nylig publisert temanotatet Klima, natur og areal  – 14 spørsmål og svar om arealbrukssektoren I denne podkast-episoden forklarer han hvordan det egentlig står til med den norske skogens CO2-opptak, hvorfor opptaket kan svinge med mange millioner fra ett år til et annet, og hvorfor det ikke er en god ide for Norge å inkludere opptak av CO2 i klimamålet når EU gjør det. I samtalen nevner Lars Ursin to ekspertintervjuer om skog- og arealbrukssektoren. Du finner disse her:  Nei, ikke gjør det! Ekspertintervju med Glen Peters er forskningsdirektør ved CICERO Senter for klimaforskning. Derfor trekker EU fra CO₂-opptak i skog- og arealbrukssektoren, Ekspertintervju med Giacomo Grassi, seniorforsker ved EU-kommisjonens felles forskningssenter (JRC)

Materialperspektivet gästas av Erik Ottosson, VD på och grundare av Eken Financing. Samtalet kretsar kring skogens potential som kolsänka, genom förändrade avverkningscykler, och de ekonomiska och tekniska lösningar som möjliggör en hållbar transformation. Vilka incitament finns och vilka kan man skapa för skogsindustrin och andra industrier för att låta skogen växa längre? Hur påverkar nuvarande och kommande lagstiftning? Hur stor skogsareal behöver stå på tillväxt för att göra Volvo klimatneutrala? Många komplexa frågor adresseras i detta avsnitt!

Hans Børli - tømmerhogger og dikterHans Børli er en den dag i dag en av våre mest folkekjære diktere. I denne episoden snakker vi med Ingun Aastebøl fra Anno Museum og venn Bjørn Andresen, begge i Hans Børli-selskapet, om oppveksten og livet til Hans Børli. Dikteren Hans Børli (1918–1989) levde hele sitt liv i Eidskog kommune, lengst sør i Hedmark fylke. Han vokste opp under små kår inne på Fjeldskogen. Han ble tidlig glad i bøker og utmerket seg på skolen. Forsøk på videre utdanning ble stoppet av krigen. Da krigen kom, deltok han aktivt i kampene, og ble tatt til fange av tyskerne.I krigsårene vikarierte han som skolelærer på sitt hjemsted, arbeidet i skogen og fungerte samtidig som grenselos for flyktninger til Sverige.Ivrig jegerDa freden kom, stiftet Hans Børli familie og flyttet til Tobøl. Skogen ble hans framtidige arbeidsplass, som tømmerhogger. Hans Børli omtalte seg selv i unge år som «Eidskogs ivrigste jeger», men etter 1948 tok han i stor grad avstand fra jakt.Skogens dikterHans Børlis blir ofte omtalt som «Skogens dikter», en betegnelse han selv både likte og mislikte. Utgangspunktet var skogen. Den kjente han bedre enn noen. Men han ga selv uttrykk for at tankene hans strekte seg lenger – til politikk, til fremmede kulturer og eksistensielle problemer som ensomhet, krig, fangenskap, angst, tro, tvil og død. Børli skrev 22 diktsamlinger og er den dag i dag en av Norges mest folkekjære diktere. Vi snakker med Ingun Aastebøl fra Anno Museum og venn Bjørn Andresen, begge i Hans Børli-selskapet.Podkasten Villmarksliv – Påskespesial 2024I påsken 2024 kan du høre følgende episoder fra Podkasten Villmarksliv:28. mars 2024: Hans Børli29. mars 2024: Jens Munk30. mars 2024: Eivind Astrup31. mars 2024: Tryggve GranLytt gjerne til episoden seriene Norske eventyrere og eventyrlige historier fra påsken 2022 og påsken 2023.Hør også: Polare tragedier - med Odd Harald HaugeBli gjerne med i vår nye Facebook-gruppe for Podkasten Villmarksliv.Støtt Podkasten Villmarksliv ved å abonner på Villmarksliv, Jakt eller Alt om fiske. (Foto: Ivar Aaserud/NTB) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mimmi tycker att älgar är spännande och vackra. För Markus berättar hon om mormor som har älghuvuden på väggen och om sagan där älgen hoppar upp i ett träd! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du vara med i Djuronsdag?Skriv till Markus!Mejla till barnmorgon@sverigesradio.se

Vad har skogens mörker och kontrollbehov för samband med varandra? Vad kan vi som människor lära oss av att bekanta oss med mörkret? Signe Bengtsson och Alexander kliver in i ett utforskande av bandet mellan människa och natur och vilken betydelse den relationen har till vår existens - mer än att det är avgörande för vår överlevnad. Signe Bengtsson arbetar som arborist och har hela livet varit fascinerad över djur och natur kopplat till människan. Följ Signe på sociala medier:InstagramHolmberg & friends:Alexander har bred erfarenhet inom områden som coaching, ledarskapsutveckling och över 15 års erfarenhet av att arbeta med människors utveckling. Tillsammans med sitt team utbildar de i coachande ledarskap.Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet.Du kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. Följ Holmberg & Friends på sociala medier Instagram Facebook LinkedIn Följ Alexander på sociala medierInstagramLinkedIn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur lever mossorna på vintern och hur gödslar de skogen? Vi gräver fram mossorna i snön utanför Umeå. Och Didrik Vanhoenacker kör en svampstreak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgon sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. Forskarna Marie Charlotte Nilsson Hegethorn och Jörgen Sjögren från Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är Maria Viklands.En del springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade streaks - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak.Gråsiska, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för.I veckans kråkvinkel längtar Maria Westerberg sig alldeles sjuk efter något grönt.Programledare är Joacim Lindwall.

Vi gräver i grupparbetsarkivet och presenterar artister och producenter i samarbete - från förr till nu. Från studion avhandlas ämnen som samplingar, interpolationer och vokala prestationer samtidigt som en känga till recensenters undermåliga förmågor att förstå elektronisk levereras. Dessutom tar vi oss ut på en digital musikresa från norr till söder och presenterar ett inboxspecial-special i miniformat. Med hjälp av allt från fysiska skivor och musik på fil till strömningstjänster luftar vi ur inkorgen på inkommen polfärsk musikproduktion. Veckans kollaboratörer är Viktor Zeidner, Anna-Karin Berglund & Robin Forsgren Låtar som spelades: Thor Modem - Just A Machine (Extended) Martin Jarl & Costallic feat. neumenne - Dark Places SARA. - I längden MARTIN INGHARDT - FY FAN VAD VI BRANN Jörgen Gustafsson - disperse Björk & ROSALÍA - Oral The Durutti Column - Otis Andreas Tilliander & Joakim Berg - Arlanda Fred again... & Brian Eno - Come On Home Ian Pooley feat. Marcos Valle - Sentimento Avra & Ida Long - Sometinh About You Här finner du Spotifyplaylisten med tillgängliga låtar som sänds i programmet, listan fylls på med nya låtar efter varje program: goo.gl/CUnvtY Lamour Podcast presenteras i ett folkbildande samarbete med Vuxenskolan. Ansvarig utgivare är Viktor Zeidner.

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. Programmet sändes första gången i oktober i fjol.Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Det inte bara drar, utan blåser för fullt från Sverigehatarnas desperata bortviftande av svenska traditioner. Vi möter på dessa rikspuckon i programmet - MEN, du kommer bli varm i hjärtat under vår efterlängtade julresa genom traditioner, magi och vidskepelse. Häng med på släden bort från det Sverige som vi inte känner oss hemma i, tillbaka i tiden till ett Sverige som en gång fanns. När onda väsen inte fanns i förorten utan i våra mörka skogar, och som tack och lov inte brände slädar...VEM ÄR DU? Kommer du (som kan hjälpa) till oss i Verklighetschecken som tomten, eller grinchen? Kommer du med julklappen som tar podden från 2023 och in i det nya året? Eller är du en grönhårig typ som sitter uppe på berget och lyssnar, men orkar inte hjälpa till? Om allt för många är sådana grönhåriga typer, så blir det ju dessvärre inte många program till. :( Vi hoppas på tomten här i slutet på året! :)Swish: 073 846 37 64 Meddelande: GåvaVälkommen till poddens sjätte julprogram! Det sjätte nyårsprogrammet, kan du räkna med på söndag! Men idag blir det minst sagt jul för hela slanten, och vi diskuterar:* Magi och vidskepelse i en liten svensk bondestuga för 150 år sedan.* Skogens små tomteväsen, julbocken och starten för julklapparna.* Det dukades även för vänner och släktingar som dött under året.* 6 stycken... underliga jultraditioner i andra länder.* Traditioner förkastas - "Bara grupptryck från döda människor."MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén, Carl Schiller & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:FÖRETAGET SOM FICK BE OM URSÄKT FÖR ORDET "JULFEST" https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/foeretaget-som-fick-be-om-ursaekt-foer-oAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: På söndag - Nyårsafton 2023!Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEArne Weise och Kalle Ankas Jul! (Hela!)https://www.dailymotion.com/video/x3iw2s3ELISABETHTomten är far till alla barnenhttps://www.imdb.com/title/tt0201265/CALLEFilmnostalgi! Tomten (1941)https://www.youtube.com/watch?v=d75t3wanc-M&ab_channel=SHA70JOHANLeaving The World Behindhttps://www.imdb.com/title/tt12747748/

Sorgenfri gikk en tur på stien og hørte skogens ro!

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Dypt inne i de mørkeste skogene finnes det hemmeligheter som vi mennesker ikke burde utforske. Noen mysterier er det best å ikke nøste opp i. Skogen bortenfor den lille landsbyen er jaktmarkene til et ubeskrivelig monster med tomme, svarte øyne og sylskarpe tenner.

Skogen har många värden, men vilka ska prioriteras? Vilken är den bästa avvägningen? Och hur bör styrmedel utformas för att bäst bidra till klimat- och energiomställningen och samtidigt värna andra värden? Medverkande Peter Abrahamsson, chef Hållbar Utveckling, Preem Linus Lakso, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson (mp) Robert Lundmark, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen Henrik Sjölund, vd, Holmen Simon Westberg, politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren (kd) Samtalet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Vi fortsätter prata om viltbete och klövviltspopulationen. Det kan vara så att det inte är lätt att vara skogens konung idag. Vi pratar också idag en hel del om det kunskapsunderlag som kom igår från Skogsstyrelsen. Förslag på åtgärder för att öka kolsänkan i den svenska skogen. Lägst hängande frukten kan vara att höja lägsta ålder för slutavverkning.

I detta premiäravsnitt diskuterar vi kantarellsök med hund. Lyssna för att få reda på hur du kan lära din hund att hitta kantareller! Fler tips hittar du på https://hund24.se/kantarellsok/ Mejla frågor eller förslag till podd@snackahund.se Följ oss på instagram @snackahund

Sommarfredag och en ny plåt brända kakor. Håller de? Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet5:00 - Handsken10:00 - Skogens lakrits15:36 - [utan titel] Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Träd som minns och känner smärta. Träd som stöttar sina grannar och delar med sig av näringsämnen. Katarina Wikars avlyssnar skogens hemliga och mångförgrenade liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2017-06-13. På mitt kylskåp har jag ett urklipp på granen Old Tjikko, den är bara tre meter hög men världens äldsta träd. Den är lite snedvuxen också, för den står alldeles ensam på Fulufjället i norra Dalarna. Men hur gammal är Old Tjikko då? Forskarna från Naturgeografiska institutionen på Uppsala universitet säger 9 950 år för granar kan föröka sig genom nya kloner som genetiskt är samma som urspungsgranen. Ett matriarkat av granar som under årtusendena växt, blåst omkull, invaderats av barkborrar, blivit gamla och trötta och rasat, och långsamt, långsamt gett plats åt sticklingen Old Tjikko. Old Tjikko är faktiskt ganska ful, ser lite ut som en gran på en teckning av konstnären Carl Fredrik Hill som jag har på väggen. Ensam och spretig i blåsten. Det finns en anledning till att jag helt plötsligt har börjat intressera mig för granen. För jag har blivit med skog, inte många hektar men nog mycket för att tala med skogsbolaget om gallring. Kanske skulle jag istället tala med granarna om gallring för nu har jag läst ”Trädens hemliga liv” av Peter Wohlleben som skogsvaktare i kommunen Hümmel i Tyskland. Och det här är inte rätt forum för att redogöra för bokens alla biologiska processer, de hemliga nätverken träden emellan, hur de hjälper mer än stjälper varandra. Men efter hundratalet sidor om kloryfyll och parasiter så kommer jag som skenbart urbaniserad ändå att se på min svampangripna gamla lönn med nya mer förstående ögon, och veta att den trots angrepp nog ändå kan klara sig några decennier till. Känner jag till och med mer förståelse för de glesa granarna som ingen gillar? Skogsbolaget och skogsstyrelsen och sönerna och väninnorna säger: ta bort granarna. Det kommer att bli så ljust sen. Och jag tror inte ens att Peter Wohlleben som ändå menar att träden kan skrika egentligen gillar granarna. Han ömmar mer för lövskogarna, och vem kan invända mot det. Träd kan minnas och träd kan känna smärta, skriver han. De är oftast sociala och stöttar sina sjuka exemplar och förser dem med näringsämnen tills de mår bättre. Som en hjord elefanter. De kan sända ut signaler om att de är angripna av larver och utsöndra skrämselluktämnen via bladen för att försvara sig, och också tala genom att knacka med rötterna, utbyta information via ljudvågor. Nu är jag inte kapabel att invända mot denna australienska forskarrapport för jag är ju kulturskribent och inte biolog men har vi inte alla hört björkar som susar, aspar som rasslar, tallar som knakar? Vissa träd är mer sociala än andra kan man också lära av ”Skogens hemliga liv”, bokar kan inte stå för tätt, de delar vatten och näringsämnen mellan sig medan björken är en utpräglad solitär, växer så snabbt att barken spricker, den vita som skyddar mot solbränna för björken gillar att stå för sig själv: ”Björken jagar fram genom livet, lever över sina tillgångar och lakar till sist ut sig själv.” Björkar blir inte så gamla. Även aspen är en rastlös en. I skogens hemliga liv finns också hackspettar och lavar och mossor. Och alla de där jag alltid tyckt var så fina visar sig vara rent av skadliga: murgrönan och vildkaprifolen och misteln. Är sådana som livnär sig på andras näring, som stryper och kletar och klänger till döds. Och läsningen får fäste, förändrar blicken, och hädanefter kommer jag nog att se på träden, de levande och de döda, på ett annat sätt. Fast det räcker inte långt i denna tid av massavverkning och virkespriser. Så långt tillbaka jag kan minnas har timmertågen haft hundra vagnar där de står på stationen i Borlänge. Träd blir pappersmassa men nu behövs det inte så mycket papper som förr. Norra barrskogsbältet, sa någon i min ungdom att vi bodde i. Norra barrskogsbältet. Norra rusbältet. Det kan vara en missuppfattning att granskogen alltid har stått så där mörk och sluten intill husknutarna. Det beror på att den moderna människan inte har användning för den. Förr sköttes den om, blev ved för husbehov, gallrades av nödvändigheten. Bara intill ödetorpen marscherade granen fram. Min morfar brukade på sextiotalet berätta om kolmilorna, om skogsrået som varnade männen som somnat om milan höll på att brinna ner. Kan jag vara den sista i min generation som tillbringat ett halvt liv med att fundera över skogsrået? Som barn förväntade jag att förr eller senare se en kvinna med långt grönt hår och en ihålig rygg springa mellan stammarna. Skogsrået var en väldigt solitär varelse, aldrig hade man sett flockar av dem. Och någonstans inom mig kan jag tycka att det är lite synd om skogen har slutat att befolkas av troll, vättar och vildvittror och allt vad de kan tänkas heta trots att jag med förnuftet inser att vi inte alla i dessa urbana tider kan flänga runt som några sentida Ronja Rövardöttrar på bergsknallar och hyggen och anropa de små under jorden. Precis som skogsvaktaren i ”Skogens hemliga liv” kan jag drömma om en lövskog på hösten, även om jag nu lärt mig varför träden måste fälla sina löv och varför vissa skiftar så tidigt i rött. De är trötta, de är mätta. De har inte plats för mer sockerproduktion. Det vackraste jag någonsin har sett är en japansk lövskog i bergen i oktober, flera tusen olika sorters lönnar skiftar i allt från ljusgrönt över ockra till mörkaste vinrött. En sådan skog är nog motsatsen till en planterad industriskog med raka trista tallar som växer en stund för att snart åter fällas. Skogen är så mycket för människan, rekreationszon och arbetsplats, både estetik och kapital. Den gigantiska skogsbranden sommaren 2014 utanför Fagersta i Bergslagen orsakades av en skogsmaskin och fick förödande konsekvenser. Fotografen Heléne Schmitz har vandrat bland de kala gråa stammarna med sin japanska storformatskamera och ställer ut sina bilder på Fotografiska i Stockholm. Där och då något försvinner uppstår också något nytt. Mellan de döda trädstammarna som ser ut att vara i svartvitt spränger sig ljusgröna grässtrån fram, spirar som om inget hade hänt. Naturen har alltid varit bra på att komma igen, ta tillbaka som om människan bara vore en parentes. En annan svit av bilder visar den japanska växten kudzu. Om granen Old Tjikko har växt 3 meter på 9 000 år så växer Kudzu istället tre decimeter om dan. Den var en gåva till Amerika från Japan vid något jubileum och uppskattades för sina vackra blommor, för skuggan den skänkte på verandorna. Men snart tog den över inte bara verandorna utan hela landskapen där den drog fram. Hus, träd, bänkar, allt blir inbäddat i mattan av kudzublad. Den kväver alla andra och ser samtidigt så förrädiskt mjuk ut. Här tar inte naturen tillbaka något utan lägger sig över sig själv. Blir ett hav av grönska, meterhöga varelser av blad, som om landskapet blivit förtrollat av en ond fe, rötterna är snår ingen längre kan såga sig igenom men där i myllan kommer nog att uppstå en liten larv eller borre som förr eller senare rår på kudzu också. Skogen har alltid varit bra på att sköta sig själv. Katarina Wikars, medarbetare på kulturredaktionen "Trädens hemliga liv" Författare: Peter Wohlleben. Översättning: Jim Jakobsson. Norstedts.

"Åh, vilken sagoskog! En riktig Bauer-skog!" Bilden av skogens magi är för många förknippade John Bauers verk. Men hur mår en sådan skog egentligen? Eva-Lotta Hultén går på jakt efter ett nytt ideal. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursrpungligen publicerad den 20 november 2018. ”John Bauer-skog”. Orden dyker upp i huvudet när jag vandrar på stigen längs den lilla jämtländska tjärnen med sina vita näckrosor, och de grova träden på alla sidor om den, och jag är kluven. Skogarna i John Bauers bilder är melankoliska, mystiska och fyllda av lufsiga, stornästa troll, grönhåriga huldror och väna prinsessor. Det var i den årligen återkommande sagosamlingen ”Bland tomtar och troll” som de flesta av hans mest kända bilder publicerades, från 1907 och framåt. 1915 tröttnade han på uppdraget men de följande utgåvorna av boken innehöll varje år någon av de av Bauer illustrerade sagorna. På så vis fick ständigt nya generationer barn sig Vill Vallareman, prinsessan Tuvstarr och deras skog till livs. Och medan sagorna i många fall är bortglömda är bilderna av dunkla skogar med sagoväsen fortfarande levande på de flesta svenskars näthinnor. Skogar vi uppfattar som vilda och orörda får ofta epitetet ”Bauerskog” men det är alldeles åt skogen fel. John Bauer var i hög grad ett barn av sin tid – symbolism, sagor och sägner, naturromantik och lokalpatriotism var tydliga strömningar runt sekelskiftet 1900. Han var alltså inte ensam i nordisk konst om att skildra storslagen natur eller använda sig av sagomotiv men det är honom vi minns framför de andra. Hans trolska bilder av dunkelt ljus, raka stammar och mossbeklädda stenblock har blivit lika viktiga för vår bild av skogen som Carl Larssons interiörer i hemmiljö har blivit för vår syn på vad som karakteriserar en riktig familjeidyll. Kanske är John Bauer rentav den konstnär som allra starkast format våra föreställningar om skogen. Skogar vi uppfattar som vilda och orörda får ofta epitetet ”Bauerskog” men det är alldeles åt skogen fel. Det är därför jag är kluven, där på min promenad vid den lilla tjärnen. För samtidigt som jag uppfattar naturen runtom mig som vacker, i Bauerskt avseende, ser jag också dess brister, som skog betraktad. John Bauer älskade skogen och var en naturmystiker. I hans brev till vänner återkommer ofta beskrivningar av naturen och han skildrar vackert de känslor den väcker hos honom. I ett brev formulerar han det såhär: ”Så svepte åter igen vinden något hårdare kring nejden och ven så hemskt genom gärdesgårdarna och träden. Jag kände mig stå ansikte mot ansikte med naturen. Det var naturen som talade genom vinden. Den sa Vad är du [för] något din stackare. Jag såg på mig. Jag såg på mina små ben, min kropp och armar i proportion. Jag såg vidderna omkring mig. Jag såg himlavalvet. Jag kunde tänka. Jag hade krav inom mig att dana nya kroppar och nya tänkande hjärnor. Jag var en länk i människosläktet. Återigen tjöt vinden hemskt. Det är naturen eller den ursprungliga kraften som givit dig tänkande hjärnor och de som givit dig förmågan att fortplanta dig. Jag bockade mig och var åter liten.” Bauer beskriver sig vara i naturens makt och han är liten och vördnadsfull inför den. Kanske är det just denna dyrkan som gör hans behov av att idealisera så stort. Naturen måste vara perfekt eftersom den är gudomlig och utan ordning och reda ingen perfektion. Han idealiserade skogen på samma sätt som han gjorde med unga kvinnor. Båda tycks för honom ha varit övernaturliga väsen att upphöja och försköna. I en riktig naturskog är trädens stammar av olika ålder och tjocklek, döda träd står upprätta mellan de ännu levande eller ligger på marken i olika stadier av förmultning. Gran samsas med tall, asp, björk, rönn och många andra arter. Här och var står träden tätt, på andra ställen bildas gläntor där flera träd fällts av storm eller ålder. På marken finns ofta en rik och blandad vegetation: mossor, ris, kärlväxter, småplantor. Men i sina målningar röjde John Bauer upp i skogen. Trädrötter blev snirkliga ornament och den mångfald av olika sorters mossa som ryms i en gammal skog reducerades till mjuka kuddar i samma färg och av samma fason. Allt kantigt blev mjukt och böljande och där finns aldrig några döda träd. Stammarna är alla ungefär lika grova och bildar inramning till motiven. Lilla prinsessan Tuvstarr vid sin tjärn är perfekt innefattad av två stora stammar långt fram i bilden och ytterligare två en liten bit bakom henne. Hon själv befinner sig precis i mitten av målningen. Skogens färger består av olika nyanser av brunt och grått och Tuvstarrs kropp lyser ljus som en sol. Det är uppenbart om man tittar på denna målning, eller på bilderna av lilltrollet Humpe och hans mor, trollet som skötte kungens storbyk, Bianca Maria och trollen, pojken och trollpackan, och alla de andra kända figurerna - att Bauer älskade symmetri. Men är det något en naturlig skog saknar så är det just symmetri. Och lika lite som alla kvinnor antingen är häxlika monster eller väna, med blont hår ner till ryggslutet, ser naturlig skog ut som i Bauers konst. Han idealiserade skogen på samma sätt som han gjorde med unga kvinnor. Båda tycks för honom ha varit övernaturliga väsen att upphöja och försköna. Och det sköna när det gäller skogen är i Bauers ögon det ordnade. John Bauers strävan mot förenkling och förädling i sin framställning av naturen var fullt medveten, och med en agenda. I ett brev till en vän skrev han under sin utbildningstid: ”Jag tänkte på alla jag kände. Alla hjälpte sin nästa och gjorde nytta, och de flesta bättre än jag. Men om jag försökte bli god, målade och ritade naturen intimt och visade människorna hur vacker den var. Kunde jag då inte något förädla den och på så sätt göra den en gentjänst. Jo, om jag kunde.” Slut citat. John Bauer ”förädlade” skogen. Han städade den och gjorde den prydlig och dekorativ, i övertygelsen att han gjorde den en tjänst men kanske var det snarare en björntjänst. Det är ingen större skillnad mellan John Bauers miljöer och en modern produktionsskog i avverkningsmogen ålder, där träd står på raka led och bildar en pelarsal – den skogstyp som undersökningar visar att många av oss moderna svenskar fortfarande rankar som vackrast och mest tilltalande för vår rekreation i skogen. Långt innan denna odlade, gallrade, städade skog blev standard i Sverige präntade alltså Bauers bilder in dess utseende som skönhetsideal och urbild av skogen i den svenska folksjälen. Hans troll rör sig i en natur där ordning råder. En onaturlig ordning. Det är naturligtvis inte John Bauers fel att den svenska skogen idag är artfattig, vind- och brandkänslig och lätt drabbas av insekts- och svampangrepp men kanske är det dags för nya bilder, nya föreställningar och nya drömmar om skogen än de han en gång skickade med oss, hur vackra och lockande hans målningar än är. Kanske kan vi, för skogens skull, lära oss att älska oordning, asymmetri och förruttnelse; det där vilda och ostädade som bara blir vackrare ju mer förståelse man får för dess komplexa samspel. Miljöer där kanske inte sagoväsen, men likväl många alldeles verkliga väsen av alla de slag kan trivas. Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

I bäckar och på träd letar vi snäckor i en skog i Röttle, vid Vätterns strand. Vi kollar vad forskarna vet om tillståndet för Sveriges och världens insekter. I maj släpptes en ny Nationalnyckel på temat blötdjur, om alla lungsnäckor i Sverige. I den finns kändisar som vinbergssnäckan och svart skogssnigel, men den här morgonen fokuserar vi på de snäckor som håller till i skogen. På träd, under löv och i bäckar letar fältreporter Karin Gyllenklev efter arter som flodhättesnäcka, större barksnäcka och bukspolsnäcka, tillsammans med två av författarna till den nya Nationalnyckeln, Jonas Roth, blötdjursexpert och Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum. Platsen är en skog i Röttle, strax söder om Gränna i Jönköpings kommun. Lungsnäckornas värld är stor och de kan se väldigt olika ut. De finns på land, i sötvatten och i havet. Men vad har de gemensamt? Vilken ekologisk roll har de, och hur kan de användas inom naturvården? Det är några frågor som vi söker svaren på denna junimorgon.Naturmorgon får ofta oroliga frågor om hur det går för insekterna. Många noterar att det är färre kryp som fastnar på bilrutan, eller att det surrar mindre i trädgården. Reporter Mats Ottosson bestämde sig för att titta närmare på vad forskarna egentligen vet om det som rapporterats som insektsdöden. Ingen lätt uppgift - för som Tomas Roslin, professor i insektsekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger: Det är pinsamt att vi vet så lite.För två år sedan fick Martin Eskilsson in en ovanlig fågel i kamerasiktet utanför Falkenberg - en höksångare. Nu har samma individ återvänt, till samma buske! Vi ringer upp Martin för att höra om en häftig upplevelse.Och i havet utanför Tjörn i Bohuslän ringlade sig något ormlikt. Vad var det Ingela Larsson och hennes barnbarn sett? Vi ber marinbiolog Christin Appelquist förklara.I veckans kråkvinkel är det botanisten Berit Berglund som tar till orda. Det blir en hyllning till stenarna i Östersjön.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Handling: Gruppen har fått en ny vän i Han som vandrar i Skymningens sista ljus och de är nu fria från fångenskapen. Frågan är nu bara om de kan finna prins Ulfric? Medverkande: Robert Jonsson (Soloäventyret) som spelledare Amanda Stenback... Fortsätt läsa →

Handling: Gruppen lyckas öppna portalen och äntligen är det dags att söka gunsten hos Skogens drottning, men ett litet missöde färgar interaktionen ordentligt. Medverkande: Robert Jonsson (Soloäventyret) som spelledare Amanda Stenback (I am no man & Mindy: Bräd och rollspelspodd)... Fortsätt läsa →

Handling: En grupp från den Norra Legionen har fått i uppdrag att eskortera Ulfric, en prins från ett av rikena i väst, till en gammal ritplats ute i skogen. Han hoppas få gunsten hos den gamla, nästan bortglömda, Skogens drottning... Fortsätt läsa →

Erling P. Strand er sivilingeniør utdannet ved NTH, og er ansatt som høgskolelektor ved institutt for informasjonsteknologi og kommunikasjon på Høgskolen i Østfold, der han underviser i fysikk og kjemi. Han har også undervist i emner som datakommunikasjon, datateknikk, mikroprosessorteknikk, og analogteknikk. Erling Strand er en av grunnleggerne bak, samt leder for forskningsprosjektet Project Hessdalen, der målet er å studere og forstå lysfenomenene som foregår der. Mer info: www.hessdalen.org I samtalen vår i dag snakker vi om forskningsprosjektet i Hessdalen, som blant annet Forsvaret har støttet. Vi snakker om lysfenomenene, og hva de kan være, og om det internasjonale forskningen som straks skal starte i Hessdalen, med forskere fra både Tyskland og Italia. Videre snakker vi om temaet UAP (UFO), og hvordan det er på vei til å destigmatiseres og endelig bli mainstream, og stuerent å forske på. Vi snakker kvantefysikk, bevissthet, intuisjon, pizoelektriske felt, ioniserende felt, kulelyn, de fysiske lover og den Amerikanske Kongressen. Kapitler: 00:01:30 Kvantefysikk 00:07:00 Forskning på tankepåvirkning med REG 00:18:40 Global consciousness project 00:25:00 Hvilken holdning har man til det man ikke kan forklare ennå? 00:31:00 Spøkelser 00:59:30 Intuisjon eller kvantefysikk? 01:05:50 Dragsholm Slot 01:11:20 De fysiske lover er kun en bit av puslespillet 01:15:00 Skogens ro 01:21:00 Fjerne dårlige mennesker fra livet 01:23:31 UFO-opplevelser 01:36:50 Hessdalen 01:45:00 Stigmatiserende å snakke om UFO 01:50:00 Forskning på Hessdalen-fenomenet 01:55:30 Radar, Geigerteller, Spektrumanalysator, Seismograf, Optiske gitter 01:58:00 Pizoelektriske og lokalt ioniserende felt, kulelyn 02:07:00 Forsvaret forsket på UFO i Hessdalen 02:15:20 Forskermiljøet i dag rundt temaet 02:22:00 Hvorfor skjer dette akkurat i Hessdalen? Og hva kan det være? 02:32:30 Team av internasjonale forskere kommer snart til Hessdalen 02:36:40 Amerikanske myndigheter bekrefter at UAP-fenomenet er ekte, høringer i Kongressen 02:47:28 Haim Eshed og Paul Hellyer

Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden. Skogen ger råvaror till en rad produkter och energi i den gröna omställningen och ska hjälpa oss i klimatkrisen genom att binda mer koldioxid. HUR det bäst sker råder det dock delade meningar om mellan exempelvis miljöorganisationer och branschorganisationen Skogsindustrierna. Klotets reporter Daniel Värjös andra del i serien om skogen fokuserar just på vilken roll den kan spela för att bromsa klimatförändringarna. Men också ur ett bredare perspektiv: hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka. MEDVERKANDEErland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogenJan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLUKelsey Perlman - miljöorganisationen FernMia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarnaViveka Beckeman - VD för SkogsindustriernaMartin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i KalmarMartin Pigeon - på den Brysselbaserade miljöorganisationen FernPeter Kullgren - landsbygdsministerDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

I omställningen till ett samhälle när vi inte längre släpper ut några växthusgaser måste vi byta ut många av de material vi känner till idag mot andra material. Och skogen tycks vara källan till de flesta sådana nya material. Fler hus ska byggas av trä. Plastförpackningar ska ersättas av papper. Bomull ska ersättas av träfibrer. Fossila bränslen av lut, en restprodukt från massaindustrin. Frågan är om skogen räcker, och hur vi bör vårda den för att maximera upptaget av växthusgaser? Om någon kan svara på det är det Stig-Olof Holm, Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå Universitet. Jag mötte honom för att prata om skogens roll i klimatomställningen. Hur hållbar är den svenska skogen och vad tycker han att man borde göra för att sköta den på det optimalaste sättet för att nå klimatmålen?Holms rekommendationer:Skogslandet : en granskning - Lisa Röstlund Global Warming of 1.5 ºC - IPCCA Management Strategy for Multiple Ecosystem Services in Boreal Forests - Stig-Olof Holm, Allt jag lärt mig av träden - Suzanne SimardMats Hagners naturkulturmetod“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En mann med øksI boka «Skogens menn» forteller forfatter Ingar Kaldal historien om de som har hatt skogen som arbeidsplass fra tidligere tider og opp til vår tid.Hvem var skogens første menn – og kvinner? Historiker og forfatter, Ingar Kaldal, tror det var en mann med øks. Men, skogen var viktig for hele familien – og alle bidro til å høste av det skogen kunne gi.Tømmerhoggere og tømmerfløtereI boka «Skogens menn – minne og myter om hoggere og fløtere» tar Kaldal oss inn i skogen, der skogsdrifta etter hvert ble vår viktigste næring, og til elvene som var viktige transportårer helt fram til moderne tid.En tapt kulturBoka til Ingar Kaldal dokumenterer en del av vår kulturarv som er i ferd med å gå tapt, men som var utrolig viktig for dagens velferdssamfunn.Boka «Skogens menn – minner og myter om tømmerhoggere og fløtere» kan kjøpes på nett og i nærmeste bokhandel.Hør også: Snøskred med Krister KristensenLev livet villere!Bli gjerne med i vår nye Facebook-gruppe for Podkasten Villmarksliv.Støtte Podkasten Villmarksliv ved å abonner på Villmarksliv, Jakt eller Alt om fiske.Vil du ha et gratis nyhetsbrev fra bladene Villmarksliv, Jakt og Alt om Fiske? Meld deg på her!Du kan lytte til Podkasten Villmarksliv på:SpotifyPodkaster for iPhoneGoogle PodcastsDirekte på PC-en her Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säsongens andra poddavsnitt. Vi möter hållbarhetsexpert Peter Holmgren som berättar om skogens roll för klimatet och varför skogen samt skogsindustrin är intressanta hållbarhetsområden. I avsnittet pratar Peter med poddvärdarna Therese och Alma om bland annat sina erfarenheter från skog och klimat, SCAs klimatmodell och om skogens roll i idag och framåt.

EU-regleringar, FN-avtal och svenska miljömål pekar alla mot att mer svensk skog kommer att behöva skyddas framöver. Men hur ska Sveriges över 300 000 skogsägare förmås att avverka mindre? Granbarkborren har dödat 32 miljoner kubikmeter gran sedan 2018, att jämföra med de stora skogsbränderna sommaren 2018 som förstörde ca två miljoner kubikmeter skog.I veckan rapporterade Skogsstyrelsen att 40 procent av ungskogen i Norra Sverige är skadad, och då handlade det också om andra trädslag. 2021 avverkades rekords mycket skog i Sverige.Herman Sundqvist säger att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås och att utvecklingen i skogen är negativ, men han lyfter samtidigt fram förbättringar som gjorts och som han tror kommer att slå igenom på sikt. I en del avseenden mår den svenska skogen alldeles utmärkt och fungerar bra och i andra avseenden finns ganska stora svårigheter just nu, säger Herman Sundqvist.EU:s miljöpolitik krockar med svensk skogspolitikEU:s skogspolitik och FN-avtal innebär att mer svensk skog troligen kommer behöva skyddas framöver. Riksdagens miljömål för skogen, Levande skogar pekar åt samma håll.Samtidigt är avverkning den främsta inkomstmöjligheten för Sveriges över 300 000 skogsägare. I Ekots lördagsintervju föreslår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist ett ersättningssystem till skogsägare som avstår från avverkning. Det skulle ju kunna vara att en markägare får inte bara betalt för att genomföra olika skötselåtgärder som utvecklar och förstärker biologisk mångfald men det kunde också vara att en markägare får ersättning för att markägaren härbärgerar väldigt sällsynta eller hotade arter på sin mark också, säger Herman Sundqvist.För att Sverige ska nå de miljömål som riksdagen satt upp för skogen skulle mer skog med höga naturvärden behöva skyddas.Äganderätt står mot miljömålEU föreslår en förordning om restaurering av natur som innebär att 20 procent av unionens påverkade ekosystem ska återställas till 2030.För svensk del kan det här betyda att ytterligare runt en och en halv miljon hektar skogsmark ska skyddas. Enligt Skogsstyrelsen skulle det kosta runt 175 miljarder kronor att ersätta svenska skogsägare för det.I november beslutade EU om en annan förordning som också pekar mot att svenska skogsägare kan behöva låta mer skog stå, nämligen den som slår fast att Sverige behöver öka sin kolsänka, något som främst sker när växande skog binder koldioxid från vår atmosfär.I svensk skogspolitik betonas gång på gång äganderätten för skogsägare och skogsägarnas frihet under ansvar. Samtidigt ställer EU allt större krav på både klimatnytta och biologisk mångfald i den svenska skogen. Och det här skulle enligt Herman Sundqvist kunna balanseras genom att den som äger skog erbjuds andra sätt att tjäna pengar förutom virkesavverkning. Äganderätten är grundlagsskyddad så jag tror att en väg som vi har föreslagit i vår fördjupade utvärdering av (miljömålet) Levande skogar är att försöka hitta incitament att tjäna pengar på sin skog på annat sätt, säger Herman Sundqvist.Intervjun spelades in den 22 december 2023. Gäst: Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen Kommentar: Mona Hambraeus, Ekots reporter med fokus på miljö och klimat Programledare: Kajsa Boglind Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christer Tjernell

Elgen - skogens kongeHvorfor har elgen en hang til å spille fotball? Tar den mål av seg til å konkurrere med Erling Braut Haaland? I første episode i julekalenderen «Dyrisk Desember» får du lære mer om elgen - og hvorfor den har en hang til å sparke om noen kaster en fotball mot den.Elgen har vært i Norge i over 10.000 år. Knut Brevik har jaktet på elg, ikke like lenge, men i over 30 år. I denne episoden deler han villig vekk alt han vet om elgen.Visste du forresten at store, symetriske gevir gir elgoksen større suksess på «sjekkemarkedet»?Hør også: Slik takler du kulda - med Jens Kvernmo og Dag KjelsaasLev livet villere!Bli gjerne med i vår nye Facebook-gruppe for Podkasten Villmarksliv.Du kan støtte Podkasten Villmarksliv ved å abonner på Villmarksliv, Jakt eller Alt om fiske.Gi oss gjerne en tommel opp og en vurdering der du lytter til Podkasten Villmarksliv.Vil du ha et gratis nyhetsbrev fra bladene Villmarksliv, Jakt og Alt om Fiske? Meld deg på her!Du kan lytte til Podkasten Villmarksliv på:SpotifyPodkaster for iPhoneGoogle PodcastsDirekte på PC-en herOg overalt ellers der du kan lytte til podkast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäck legenden. Två krigare som följer ödets väg. En mörk skugga som hägrar i länder bortom. Den tidlösa striden mellan gott och ont kan än en gång utkämpas, och hemligheten bakom Trifo... Eum.. Trinity-fragmenten kan åter komma till ytan. Dra ditt svärd, nobla kämpe. Det är dags att sätta av mot det ärofyllda uppdraget.

Föreställ dig att någon annan bestämmer att du har några veckor på dig att packa ihop ditt liv och flytta till en plats du inte valt själv och så snart du etablerat dig där, ja då börjar det om! Tornedalingarna Sanne Brännström och hennes fästman Isak lever just precis så, eftersom han är hockeyproffs. De kallar det sitt "Vagabondliv" och vi pratar med Sanne om utmaningarna, men kanske framförallt det härliga i att få bo på och utforska platser en kanske aldrig hade besökt annars. Om att bryta upp och rota sig, bygga sociala nätverk och lära känna både nya vänner för livet och delar av sig själv på varje ny plats. Vi får också höra om Sannes passion för naturen, kreativiteten och för att gå sin egen väg. Missa inte det här fina avsnittet med skogens egen Dolly Parton! -------------- Titta in i Sannes färgglada värld på www.instagram.com/warginna Går du med oförlösta drömmar eller saknar du inspiration & förebilder? Gå med i vår härliga grupp för rymningsbenägna ekorrar! www.facebook.com/groups/bortomekorrhjulet -------------- Musik: The search within, Sven Karlsson / www.epidemicsound.com / @sven-karlsson-1 Kattas blogg: www.bucketlife.se Saras blogg: www.sararonne.se -------------- Följ oss! -------------- www.instagram.com/bortomekorrhjulet www.facebook.com/bortomekorrhjulet

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Kriget i Ukraina sett från Afrikas horisontUnder veckan har både Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och Frankrikes president Emmanuel Macron besökt länder i Afrika. Kontinenten har drabbats hårt av störningar i spannmålsleveranser efter Rysslands invasion av Ukraina. Vi fördjupar oss i hur livsmedelskrisen drabbar den afrikanska kontinenten och hur Ryssland samtidigt försöker vinna inflytande där.Spridningen av apkoppor ökarVärldshälsoorganisationen WHO klassar numera utbrottet av apkoppor som ett globalt hälsonödläge, och i flera länder, däribland Sverige, har smittan hittills framför allt fått drabbat gruppen MSM män som har sex med män. En orsak till det är att män i den gruppen generellt har fler nya sexpartners än andra. Vår reporter Jack Lantz ställer sig frågan: Hur kommer det sig?Mediemogulen Murdoch har tröttat på TrumpGenom en skandalkantad presidentperiod hade Donald Trump hela tiden ett visst stöd från tidningsmannen Rupert Murdoch. Nu verkar dock skilsmässan vara ett faktum. Amerikanska public servicebolaget NPRs mediekommentator berättar för oss om vad det här innebär.Mer i programmet:Timme ettVår utsända i Pretoria, Mona Ismail Jama, om Lavrov och Macrons respektive besök på den afrikanska kontinenten under veckan som gickAllt fler bedömare tror att en global lågkonjunktur kryper allt närmare hur beredda är svenskarna på tuffare tider?Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger avslutar sitt uppdrag med att svara på frågan många svenskar ställer när hon säger att hon bor i BerlinMediemogulen Murdoch har fått nog av USA:s tidigare president Donald TrumpKrönika av Göran RosenbergPanelen med Carolin Dahlman, Nathan Hamelberg och Lovisa ArvidssonTimme tvåVirussjukdomen apkoppor har främst fått spridning bland män som har sex med män varför?Sameradions reporter Tobias Poggats om Sapmi Pride, som är på turné på flera platser i SápmiSatir med UtkantssverigeSpänningarna ökar på nytt i "världens sista delade huvudstad" Nicosia på CypernKulturpanel om skogens roll i svensk konst och litteratur, mot bakgrund av sommarens många skogsbränder runt om i EuropaKåseri med Pamela JaskoviakProgramledare: Pekka KenttäläProducent: Ellinor ErikssonTekniker: Adam Alvin

Vad ska alla militärt överintresserade personer göra nu då? Johan har ingen aning. Han bara skäller på dem. Hör mer av Johan på www.patreon.com/wanloo Pirate Rock

Äntligen allas favoritdag – fredag! Det firar vi med attredovisa veckans skvallerskörd. Ni kommer bjudas på vilda djur, vildastudenter, vilda liberaler och tama bordtennisnördar. Och så lite naket.Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila den tillkafferepet@underproduktion.se9:01 - SOS alarm14:47 - Skogens konung19:40 - Hajk-Gåsen26:35 - En nyrakad fransklärare32:25 - Alle man till pumparna41:28 - Telefonsvararen49:29 - Ett kinky bordtennisläger1:01:13 - Trädskitarn1:09:44 - Fläsket går i sömnen