Podcasts about naturv

Vi letar insekter och hör om ny forskning om naturvänligt jordbruk på Röbäcksdalen i Umeå. Och hör svarttärnornas gälla läten i Kristianstad vattenrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morgonens fältreporter Maria Viklands sänder från forskningsladugården Röbäcksdalen i Umeå. Roger Mugerwa Petterson, entomolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, tar reda på vilka insekter som finns på gården. Här pågår också forskning om hur jordbruket kan bli mer natur- och miljövänligt. Mårten Hetta som är husdjursagronom guidar oss bland gårdens mjölkkor och visar bland annat virtuella stängsel.Och så spanar vi in svarttärnorna som häckar i Hercules naturreservat i Kristianstad vattenrike i Skåne tillsammans med naturvägledare Josefin Svensson. Mörka tärnor som är graciösa som fjärilar!Årets trädgårdskryp är tvestjärten. Varför är den så svår att älska för många människor, och vad finns det för anledning att uppskatta den? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg.Vi får också en vårhälsning från skogarna mellan Storforsen och Moskosel strax söder om polcirkeln, där björkarna är precis i lövsprickningen och det är full fart på tofsmesarna. Reporter Lisa Henkow följer med renskötaren Brita Stina Sjaggo som hittat vårtecknet blommande norna.I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson ryms näbbmöss och gråsuggor. Spillkråkor och blåstång. Nakensnäckor och den första blåsippan. En innehållsförteckning på det som kallas biologisk mångfald.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Utan gäddan hotas Östersjöns ekosystem. Vi sänder från en gäddfabrik vid Höga kusten och vi hör också om EU:s nya naturrestaureringslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäddorna i Östersjön lever ett allt tuffare liv – i Stockholms skärgård är de i princip helt borta. Men nu tas krafttag för att rädda den gulgrönfläckiga rovfisken. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast finns vid Höga kusten i Ångermanland där vattendrag nu byggs om till gäddlekplatser, med uppförsbacke!, för att hindra spiggen att äta gäddornas rom och yngel. Vid en sådan så kallad gäddfabrik i Sörleviken berättar marinbiologerna Lotta Nygård och Louise Bergqvist om hur det ekologiska systemet i Östersjön hotas om gäddan försvinner, eftersom småfisken då tar över. Återställandet av gäddans lekplatser vid Höga kusten ingår i WWF:s projekt Återskapa Östersjöns livskraft. Under morgonen medverkar också Li och James Eklund från Bjästa, två av de många barn som deltagit i den pedagogiska delen av projektet.Vi grottar vidare i det här med återställning av natur och undersöker vad EU:s nya naturrestaureringslag kommer att innebära i praktiken. I Åtvidsnäs söder om Åtvidaberg i Östergötland berättar naturreservatsförvaltare Frida Nilsson om hur en granplantering återställts till artrik ängs- och betesmark, och Ulrica Swärd från Naturvårdsverket om vad den nya lagen egentligen går ut på och hur den kommer att påverka jordbruket och skogsbruket.Vi tittar också tillbaka på den gånga helgens maratonsändning här i P1 – Fågelsångsnatten. Vad var nattens höjdpunkter och hur var det nu, fick vi höra någon kärrsångare?I veckan som gått har det varit Biologiska mångfaldens dag och även i helgen pågår en rad arrangemang runt om i landet. Vid Ålsjön i Söderhamn kan man ta en ”naturfalk”, som ett simborgarmärke för artkunskap och håva insekter i sjön. Vi ringer upp Christina Åström som är en av dem som håller i aktiviteterna.I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall över varför hon vill hålla ordning hemma men trivs utmärkt i stöket i skogen.Programledare är Joacim Lindwall.

Warum es gut ist, öfter am Boden zu sitzen und zu liegenIn dieser Folge nehmen wir dich mit ganz nach unten – wortwörtlich! Wir sprechen über die heilsame Wirkung von Bodenkontakt: Was passiert mit deinem Körper, deinem Nervensystem und deiner Psyche, wenn du wieder öfter auf dem Boden sitzt, liegst oder dich rollst? Welche Beweglichkeit kehrt zurück – und was hat das Ganze mit deiner Haltung zum Leben zu tun?Wir beleuchten 5 spannende Bereiche: Sensorik & Erdung – Wie der Boden dein Nervensystem beruhigt Biomechanik & Mobilität – Warum Sitzen & Liegen auf dem Boden gesund ist Kulturelle Perspektiven – Was wir von Naturvölkern lernen können Psychologie & Demut – Die Kraft des Runterkommens Alltag & Integration – Wie du Bodenkontakt in dein Leben holstShownotes & WerbungMelde dich jetzt zur Barfuß-Coach Ausbildung an!– Schweiz: 22.–25. Mai 2025 in Mülligen, direkt an der Reuss– Deutschland: 18.–21. November 2025 an der Alanus Hochschule in Alfter bei BonnMehr Infos und Buchung:www.barfussschule.chwww.barfussschule.deFrühbucher aufgepasst!Mit dem Code earlybird bekommst du 10 % Rabatt (nur bis 31. Mai)!Zahlung auch in Raten möglich.Und nicht vergessen:Mit dem Code Vivobarefoot Schülerrabatt 20 % bekommst du 20 % Rabatt auf alle Vivobarefoot-Schuhe unter vivobarefoot.comFolge uns auf Instagram für mehr Tipps, Reels und Coaching-Impulse rund ums Barfußgehen, Laufen und Leben.@barfussschule

Vita storkar återinförs i landskapet i Skåne. En riktig ambassadör för våtmarkernas myllrande liv. Men att återskapa en våtmark är ingen lätt match. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I takt med att våtmarkerna dikades ut i Sverige försvann flera av de blöta markernas röster. Inga vita storkar klapprade längre med sina orangea näbbar. Även klockgrodorna försvann.Idag riskerar ungefär 250 våtmarksarter i Sverige att utrotas. Nu ställs krav på att alla EU-länder ska restaurera våtmarker i rask takt. Men får vi tillbaka en livskraftig storkstam? Och hur vet man egentligen om en restaurering är lyckad?Klotet besöker Fulltofta i Skåne där man jobbar för att få tillbaka den vita storken. Vi åker också till Hjälstaviken i Uppland där fågellivet återvänt efter flera restaureringar av våtmarken.I programmet hörs: Tomas Pärt, professor i landskapsekologi vid Sverige Lantbruksuniversitet, Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket, Petter Albinsson, projektledare för Storkprojektet, Sara Albinsson, groddjursexpert.Programledare: Karin GyllenklevProducent: Peter Normark

Sommaren 2024 klubbade EU igenom en förordning om att 20 procent av alla land- och havsområden ska restaureras nu är det dags! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fler multnande trädstammar där insekter och svampar kan frodas, våtmarker åt grodor och fåglar, och blommigare ängar.Förberedelserna för att införa EU:s nya naturrestaureringslag har påbörjats i Sverige, och det är några av målen som ska uppnås.Men vad innebär arbetet med att restaurera natur i praktiken?Och hur kommer det att påverka oss och våra omgivningar?Joacim Lindwall och Sara Sällström åkte till Åtvidsnäs, strax söder om Åtvidaberg i Östergötland, för här har en gammal granplantering förvandlats till en artrik ängsmark - ett exempel på hur naturen kan restaureras.Gäster: Ulrica Swärd, Naturvårdsverket, och Frida Nilsson, Länsstyrelsen i ÖstergötlandProgramledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwallsr.seSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Möt Rebecka Vik som driver Sejdskolan. Hon berättar så innerligt om hur hon kom i kontakt med småfolket under granen, ådrottningen i Nyköping och till och med aliens! Att kunna se och uppleva alla dessa varelser som finns rutomkring oss är något hon också lär ut genom interaktiva kurser där man går ut i naturen tillsammans och upptäcker allt som vi normalt inte ser. Rebecka beskriver hur naturväsen ser och upplever oss (som gråa moln) när vi inte är på rätt frekvens och också så förvånade de blir när de möter någon som faktiskt ser dem! Vår egen Sofie berättar också om en annorlunda upplevelse hon hade med småfolk vid fotbollsplanen i Stockholm. Och när det bli tal om aliens så blir så klart Helene riktigt taggad. Mer om Rebecka, hennes böcker och Sejdskolan: https://xn--trevrldar-y2a.se/ Medverkande: Maria Dupal, Anders Ahlin, Helene Carlind, Sofie Langeborg och Rebecka Vik Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkomna till ett nytt avsnitt av Har vi åkt till Mars än?I detta avsnitt dyker vi ner i den fascinerande världen av rymdverksamhet och de senaste nyheterna från den andra Rymddagen som anordnades av Rymdstyrelsen. Värdarna Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson tar oss med på en resa där vi utforskar hur rymddata kan användas för samhällsnytta och hur Sverige kan stärka sin position inom rymden.Med ett stort intresse för rymdverksamhet i Sverige har Rymddagen på Rymdstyrelsen blivit en plattform för att samla aktörer från rymdindustrin, forskning och försvar. Ella Carlsson, generaldirektör på Rymdstyrelsen delar med sig av syftet med rymddagen och hur den bidrar till att skapa nätverk och samarbeten.Under avsnittet får vi lyssna på inspirerande samtal med Camilla Jönsson, handläggare på Naturvårdsverket, och Mattias Bengtson, Tf Chef för planeringssektionen på flygstabens rymdavdelning, som belyser hur rymddata kan användas för att skapa samhällsnytta. Vi träffar Karin Holmqvist, Head of Public & Government Affairs på SSC och Gabriella Stenberg Wieser, rymdforskare på Institutet för Rymdfysik, IRF och pratar om svenskt tillträde till rymden och rymdforskning. Med rymdstyrelsens ställföreträdande Generaldirektör Christer Nilsson diskuterar vi rymdstrategi och rymdlag, och så tar vi oss en framtidsspaning med astronaut Marcus Wandt!Har vi åkt till Mars än? Låt oss tillsammans utforska dessa frågor och mer i vår serie. Oavsett om du är en rymdentusiast eller bara nyfiken på rymdprogram och rymdmissioner, kommer du att hitta värdefull insikt och inspiration. Häng med oss på denna spännande resa genom rymden och upptäck hur Sverige kan bli en viktig spelare i den globala rymdekonomin!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Fjärde avsnittet i årets säsong. Gäst är SCAs skogliga specialist Anna Cabrajic. Hon berättar om olika typer av naturvårdsarbeten som sker i skogarna. Vilka åtgärder görs för att få effekt på relativt kort sikt, och vilka görs med flera hundra års perspektiv? Tillsammans med våra poddvärdar Oscar och Sara pratar Anna också om vilka kompetenser som behövs för att både planera och genomföra naturvårdsåtgärder.

I detta magiska avsnitt bjuder MariaTherese och Uffe in den fascinerande Susan Florries för en djupdykning i drömmarnas värld. Vi utforskar hur "frisjälen" kan resa bortom den fysiska kroppen, vad som händer under utanför-kroppen-upplevelser och hur drömmar kan vara nyckeln till traumabearbetning. Vi väcker barndomsminnen till liv och delar möten med naturväsen, diskuterar djurens själars överlevnad och utforskar de förändrade medvetandetillstånd som kan uppstå genom trans och healing. Ett avsnitt fyllt av insikter, andlighet och den osynliga världens mysterier!Hemsida: www.mithera.se

Första ribbsoppen upptäcktes på Öland 2017, sen dess sprider den sig snabbt och finns därför på Naturvårdsverkets risklista över invasiva arter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radio släpper AI-funktion för att sortera i nyhetsflödet, och vi hör om läkaren och författaren Oliver Sachs som genom medkänsla i sitt författarskap om märkliga hjärnor inspirerat många hjärnforskare.Camilla Widebeck och Gustaf Klarin är programledare.

I jubileumsavsnittet snackar vi om textil! Allt från produktion, till konsumtion och till avfall. Alltså, vi går igenom det både uppströms och nedströms! Sysav fick besök av EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnkes slow fashion-nätverk. Handläggare Yvonne Augustsson från Naturvårdverket går igenom det nya kravet om att sortera ut textilier. I avsnittet ger Alice, Yvonne och riksdagsledamoten Märta Stenevi sina bästa textiltips. Ann har skämt ut sig inför tonåringar och Rustan kan inte ha kjol.Podden produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilket är bästa sättet att väcka pelargonerna? Varför ska man bli medlem i ODLA!s vänner? Och hur i hela världen har lövplattmasken hamnat i Sverige? I säsongens första avsnitt av ODLA! vill vi locka er att gå med i vår vänförening ­– där ni får fördjupningar, trädgårdsnyheter och specialerbjudanden. Därtill tar biologen och trädgårdsskribenten Susanna Rosén ett grepp om våra älskade pelargoner medan Naturvårdsverkets Henrik Lange berättar om den invasiva lövplattmasken – och hur vi ska hantera den. Självklart svarar Maj-Lis på lyssnarfrågor, den här gången om larver i krukodlingar, palsternackfrön och direkt deppiga gurkblad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Tysklind om varför Miljömålsberedningen inte lyckades ge alla svar på hur Sveriges ska klara åtaganden om biologisk mångfald och kolinlagring i skog och mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lars Tysklind har suttit i riksdagen för Liberalerna, han var fram till förra veckan ordförande i Miljömålsberedningen.Efter två års arbete presenterade Miljömålsberedningen nyligen sina förslag. Enligt direktiven skulle beredningens ledamöter – från riksdagens alla partier – leverera förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s krav för skydd och restaurering av värdefull natur och till Lulucf-förordningen som innebär att svensk skog och mark ska lagra mer koldioxid.Men förslagen levererar inte alla svar. Miljömålsberedningen har bland annat kritiserats för att man inte föreslår att alla Sveriges naturskogar ska skyddas, vilket de ska enligt EU:s strategi för biologisk mångfald.”Vi nådde iallafall en bit”, säger Lars Tysklind. ”Det finns ju förslag på att skydda all återstående urskog och gammal skog och så finns det ju lite etappmål kring förvaltning av formellt skyddade områden och det är ju viktiga saker att lyfta fram”, säger Lars Tysklind.Tanken med parlamentariska kommittéer är att skapa brett politiskt stöd för frågor som kräver långsiktiga lösningar. Men det var bara tidöpartierna och C som till slut ställde sig bakom helheten i Miljömålsberedningens förslag. Ledamöterna från S, MP och V reserverade sig. Lars Tysklind, som var opolitisk ordförande, säger att han önskar att de hade nått en bredare enighet.”Det är naturligtvis en svaghet. Men här fanns det väldigt mycket konkreta målkonflikter så det kanske inte var väntat att man skulle kunna nå den enigheten.”, säger Lars Tysklind.Lars Tysklind säger att det var svårt att nå en lösning som alla partier kunde ställa sig bakom eftersom det fanns så många samhällsintressen att ta hänsyn till, intressen som beredningens ledamöter inte prioriterade lika.Optimistiskt skogsscenarioSverige har undertecknat Lulucf-förordningen som innebär att nettoupptaget av koldioxid i svenska skogar ska öka med en viss mängd till år 2030. Under flera år har trenden istället varit negativ, och svenska skogar lagrar allt mindre koldioxid.I våras kom Naturvårdsverkets underlag med scenerier för skogens tillväxt som pekade på att nettoupptaget kan behöva öka med 19 miljoner ton till 2030 för att Sverige ska klara Lulucf-åtagandet. Samma beräkningar fanns med i regeringens resultatredovisning som presenterades i september.Men Miljömålsberedningen utgick i sitt arbete från ett scenario där det skulle räcka med sju miljoner ton ökad kolinlagring. Även om alla förslagen i Miljömålsberedningen genomförs så kommer Sverige därför vara långt ifrån att klara åtaganden i Lulucf.”Vi tyckte att det var rimligt att välja att utgå från medeltillväxt eftersom det fanns faktorer som pekade åt båda hållen. Sen kan man säga att sju miljoner ton är naturligtvis mindre än 19, men det är ganska komplicerat att få ihop sju miljoner ton också.”, säger Lars Tysklind.De förslag som beredningen lagt fram för att öka kolinlagringen är bland annat att staten ska ersätta markägare ekonomiskt om de låter träden stå längre innan den avverkar, och för skogsgödsling och återvätning.Gäst: Lars Tysklind, fd ordförande i miljömålsberedningen Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mona Hambraeus, klimatredaktör EkotTekniker: Brady JuvierProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen den 21 februari 2025.

Klimat- och miljöministern om att Sveriges utsläpp ökar snabbare än beräknat, samtidigt som kolinlagringen i skog och mark minskar kraftigt. Och om slopat förbud mot uranbrytning i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år väntas svenska klimatutsläpp öka kraftigt. Under det första halvåret ökade utsläppen från svensk ekonomi med sex procent enligt SCB:s statistik från det första och andra kvartalet. Enligt Eurostat är Sverige det EU-land där utsläppen ökade mest under det andra kvartalet. Under det första kvartalet har Malta och Litauen större utsläppsökning.Att utsläppen skulle öka i år var väntat eftersom regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten i januari, men nu visar statistik över bränsleleveranser under årets tre första kvartal att ökningen blir ännu större än regeringen beräknat. ”Det vi märker här är att det diffar lite. Vår bedömning var att det skulle öka förra året men det minskade. Och nu märker vi att det ökar mer än vi hade bedömt. Och skälen är att den höga inflationen är dämpad, svenska hushåll har mer pengar i plånböckerna, och att reduktionsplikten har sänkts temporärt.”, säger Romina Pourmokhtari (L).Klimatministern säger att även om Sveriges utsläpp skulle öka något mer än beräknat i år så kommer Sverige klara EU-målet för utsläpp från inrikes transporter, ESR-målet, eftersom det finns marginaler i regeringens prognoser. Den slutliga klimatstatistiken från Naturvårdsverket publiceras först i slutet av nästa år. I veckan publicerades 2023 års statistik som visar att utsläppen då minskade med knappt två procent. Förväntningarna var att utsläppen skulle öka något i fjol, men den ekonomiska lågkonjunkturen drog ner utsläppen, framför allt från industrin.Kraftigt minskad kolsänkaVäxande skog fungerar som en kolsänka som lagrar koldioxid som motverkar klimatförändringar. Enligt EU:s LULUCF-förordning behöver inlagringen av kol i svensk skog och mark öka med fyra miljoner ton till 2030 för att vi ska klara det klimatmålet. Men just nu går utvecklingen snabbt i motsatt riktning, mellan 2022 och 2023 minskade kolinlagringen i svensk skog och mark med hela sju procent.”Det är väldigt allvarligt. Vi har ju gjort upp en plan under många år i EU. Där utgår man ju från en viss nivå av tillväxt i skogen, en viss nivå av lagring i marken, och nu upptäcker vi att planeten och skogarna inte lagrar så mycket som vi bedömde.”, säger Romina Pourmokhtari (L).Slopat uranförbudI februari tillsatte regeringen en snabbutredning om att tillåta uranbrytning i Sverige. Nu är utredningen klar och regeringen går vidare med förslaget att ta bort det förbud mot uranbrytning som den förra regeringen införde 2018.Men klimat- och miljöministern kan inte ge besked om ifall det kommunala vetot ska vara kvar eller ej, hon säger att regeringen nu tittar på flera olika lagändringar och att det exempelvis är oklart hur man ska klassa uran som utvinns som biprodukt i gruvor där huvudsakligen andra metaller och mineraler utvinns.”Om man nu hittar uran när man har annan gruvnäring, då måste man idag hantera det som avfall och de är ju ett enormt resursslöseri, att om vi har gruvor i Sverige som bryter uran, då måste de hantera de som avfall och jag tycker inte att vi ska gör avfall av resurser som vi kan använda och det är därför också vi plockar bort den här lagen”, säger Romina Pourmokhtari.Gäst: Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Daniel VärjöTekniker: Susanne MartinssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 19 december.

In diesem Video mit Elias Leppe treffen zwei Ernährungsphilosophien aufeinander, die kaum unterschiedlicher sein könnten: Roh-Veganismus und Roh-Carnivore. Solche Begegnungen sind oft emotional aufgeladen und wenig sachlich; wir haben aber bewusst auf einen ruhigen und sachlichen Austausch wert gelegt. Dabei haben wir u.a. über folgende Punkte gesprochen: •  Erkenntnisse aus der Lebensweise von Naturvölkern •  Anatomische Betrachtungen des menschlichen Körpers •  Die Rolle des Instinkts bei der Nahrungsauswahl •  Ethische und moralische Überlegungen   Viel Spaß bei dem Gespräch!

Upptaget av växthusgaserna försämras. Efter omtalade SVT-serien: Nya försök till upprättelse för läkarna i da Costa-fallet. Svensk ekonomi går sämre än väntat – och tidigare Stasiofficer blir miljöminister i Thüringen. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Das Jahr neigt sich dem Ende zu und die Rauhnächte sind in aller Munde. Doch wenn es um Spiritualität geht, gehen die Meinungen oft auseinander. „Was soll der Hokuspokus bringen?“, fragen sich viele. In dieser Folge möchte ich dir zeigen, dass nur wir in den Industriestaaten uns diese Frage stellen – in Naturvölkern ist Spiritualität ein normaler Teil des Lebens. Konkret geht es in dieser Folge darum: Was Spiritualität ist und warum sie in unser aller Leben allgegenwärtig ist. Wie unterschiedlich mit Spiritualität in Industriestaaten und bei Naturvölkern umgegangen sind. Warum viele Frauen ein ungutes Gefühl haben, wenn es um „Rituale“ und Spiritualität geht. Was die „Witch Wound“ ist und welches kollektive Trauma für uns Frauen in Mitteleuropa damit verknüpft ist. Was die Rauhnächte und das Ritual der 13 Wünsche sind Warum es meiner Meinung nach nicht nötig ist, sich selbst zu sehr unter Druck zu setzen mit strikten Abläufen im Hinblick auf Spiritualität. Du möchtest mehr zu den Rauhnächten erfahren und diese mal ausprobieren? Dann folge mir auf Instagram! Ich werde dir alle Hintergründe erklären und in allen Rauhnächten Impulse teilen.

In dieser Episode diskutieren Martin Auerswald und Joshua Hübner die Lehren von Weston A. Price, einem Zahnarzt, der in den 1920er Jahren um die Welt reiste, um die Ernährung traditioneller Völker zu untersuchen. Sie beleuchten die Zusammenhänge zwischen Ernährung und Zahngesundheit, die Bedeutung von Nährstoffen und die Unterschiede zwischen traditionellen und modernen Ernährungsweisen. Die Episode bietet Einblicke in die Ernährung verschiedener Naturvölker und deren Auswirkungen auf die Gesundheit.

Konsumtionen av kläder orsakar stora klimatutsläpp. Många plagg används bara några gånger innan de slängs. Men vid årsskiftet blir det förbjudet att kasta sina uttjänta textilier i soptunnan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Erik Jerdén och intervju med Yvonne Augustsson, sakkunnig om textilier på Naturvårdsverket.Avgifterna för vatten och avlopp har höjts rejält den senaste tiden. I var fjärde kommun ökade kostaderna med över 20 procent i år. Intervju med Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen.Att skilja sig innebär ofta ett hårt slag mot privatekonomin. Vad kan man göra för att säkra upp sin ekonomi när kärleken tar slut? Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, ger sina bästa tips.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist

(På grund av tekniska problem saknas tyvärr de första tio minuterna av seminariet.)  Vilka effekter får EU:s nya gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) för svenska företag och för koldioxidutsläpp globalt? Hur ska utsläpp inbäddade i importerade varor mätas och följas upp? Och hur påverkas handelsrelationen mellan EU och omvärlden? Medverkande Anders Ahnlid, generaldirektör, Kommerskollegium Ulrika Badenfelt, Head of Trade & Customs, KPMG Sverige Susanne Jannesson, Legal Counsel Public Affairs, AB Volvo Viktoria Karsberg, Head of Corporate Identity and Group Communications, SSAB Naghmeh Nasiritousi, docent i statsvetenskap och forskare vid Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet samt lektor vid Linköpings universitet Olle Palmqvist, enhetschef för Utsläppshandelsenheten för tilldelning och CBAM, Naturvårdsverket Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Vor über 100 Jahren begaben sich deutsche Forschungsreisende nach Kamerun, nach Papua-Neuguinea, Samoa, Tansania und in viele andere Länder. Sie wollten Gebeine von Menschen nach Hamburg holen, Schädel etwa, um ihren Umfang und ihr Volumen zu vermessen, um so dann Thesen über die Unterschiede zwischen Europäern und "Naturvölkern" zu formulieren – Thesen, die inzwischen als wissenschaftlich überholt gelten. Damals nannte man sie Rassenkunde, heute Rassismus, schreibt Oskar Piegsa in seinem Artikel "Leichen im Keller". Heute gibt es derartige Untersuchungen und die dazugehörigen Reisen zum Glück längst nicht mehr. Aber noch immer befinden sich einige sogenannte "human remains" aus dieser Zeit in Hamburger Kellern. Was also tun mit den Schädeln und Knochen? Zurückbringen? Aber wo genau ist "zurück"? In der aktuellen Folge des Hamburg-Podcasts "Elbvertiefung" unterhalten sich Maria Rossbauer und Oskar Piegsa über 139 Gebeine, die in Hamburg in zwei Kellern liegen – und Oskar Piegsa erzählt auch, warum bis heute nur ein einziger Schädel von Hamburg aus in sein Herkunftsland zurückgebracht wurde. Jeden Samstag unterhalten sich Maria Rossbauer und Florian Zinnecker, die zusammen das Hamburg-Ressort der ZEIT leiten, mit einer Kollegin oder einem Kollegen aus ihrem Team über eine Frage, die die Menschen der zweitgrößten Stadt Deutschlands umtreibt – mal ernst, mal locker, immer prägnant und persönlich. Und nie länger als 30 Minuten. Für Lob, Kritik oder Anregungen schreiben Sie gern an hamburg@zeit.de. Und zu unserem Newsletter geht's hier lang. [ANZEIGE] Falls Sie uns nicht nur hören, sondern auch lesen möchten, testen Sie jetzt 4 Wochen kostenlos DIE ZEIT. Hier geht's zum Angebot.

Von den ersten Stockschnitzern der Menschheitsgeschichte über abgeschieden lebende Naturvölker der heutigen Zeit bis zu möglichen Besiedlungen anderer Planeten in der Zukunft, hat diese Folge von Der Letzte Podcast evolutionäre Spannweite. Dr. Tobi Erdmann macht Elon Musk am Ende zudem ein verlockendes Angebot. Interesting...

Att fuska med avfall är enligt Karin Forsberg, senior åklagare den tredje största inkomstkällan för kriminell verksamhet i Europa, efter narkotika och vapen. Vad är det som driver brottslingarna och vad behövs göras för att få stopp på fusket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Karin Forsberg, senior åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och Henrik Sandström, handläggare på avfalls- och kemikalieenheten vid Naturvårdsverket

Att fuska med avfall är enligt Karin Forsberg, senior åklagare den tredje största inkomstkällan för kriminell verksamhet i Europa, efter narkotika och vapen. Vad är det som driver brottslingarna och vad behövs göras för att få stopp på fusket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Karin Forsberg, senior åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och Henrik Sandström, handläggare på avfalls- och kemikalieenheten vid Naturvårdsverket

Vi möter myskoxar i Härjedalen och undersöker vilken status detta arktiska urtidsdjur har i Sverige idag. Och besöker ön Vithall i Lurö skärgård i Vänern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En liten flock vilda myskoxar vandrar idag fritt i de svenska Härjedalsfjällen. Och här levde de också under slutet av den senaste istiden, för 30 000 år sedan. Ett upp emot 400 kilo tungt arktiskt getdjur som fixar temperaturer ner till 50 minusgrader, och som utan problem rusar med huvudet först rakt mot en myskoxe-rival – det sju centimeter tjocka pannbenet klarar det mesta.Vår fältreporter Ingrid Engsted Edfast finns i Myskoxcentrum i Tännäs, Sveriges enda myskoxehägn, där hon med guiden Elin Ringqvists hjälp får närkontakt med det som kallats vårt sista stora urtidsdjur. Hielke Chaudron berättar också under morgonen om sina många möten med de vilda myskoxarna på fjället och den inventering av dem som startar nu, i regi av projektet Myskoxe 2030.Men vilken är myskoxens status i Sverige idag? Den räknas inte till den svenska faunan, men inte heller som invasiv, och det finns egentligen ingen instans som har det officiella ansvaret för arten. Om detta pratar vi med både Claes Svedlindh på Naturvårdsverket och Lina Jelk från Vildriket och projektet Myskoxe 2030.Och så ger vi oss ut på en blåsig båttur på Vänern, till ön Vithall i Lurö skärgård. En ö som kallats för Lycksalighetens ö av de sista bofasta på 1950-talet. Sedan dess har ön växt igen med skog, men nu har restaureringar återskapat det öppna landskapet och kattfot, granspira och Hartmanstarr har fått en ljusare framtid, berättar landskapsvårdaren Martin Sandmark.Vem är det som låter i natten? Naturmorgons lyssnare har hört av sig med inspelade surr och plopp och knarr, och vi ber ornitologen Monica Pedersen reda ut vad det är vi hör.Och så hör vi Lotta i Halland berätta om något väldigt märkligt. Hon såg en morkulla flyga med en unga inunder sig. Är det möjligt? Jo, berättelser om detta finns – men inga bevis. Vi pratar med fågelexpert Anders Wirdheim om saken.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fyrametersfisken atlantstör planteras nu tillbaka till Göta älv. Medan den främmande arten stenmård orsakar oro i Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Atlantstören dog ut från svenska vatten under 1900-talet, men nu ska denna uråldriga fyrameterfisk återintroduceras i Göta älv. Stören har stora benplåtar på kroppen och en mun som kan fällas ut som ett rör och dammsuga bottnarna på jakt efter föda. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tittar på störarna som kommer från ett tyskt utplanteringsprojekt och nu förbereds för ett liv i det vilda. Tillsammans med Linnéa Jägrud från Sportfiskarna och projektets iniativtagare Dan Calderon besöker vi Göta älvs norra utlopp Nordre älv, där det finns goda förutsättningar för stören att trivas, och också leka igen när den blivit lekmogen i 18-årsåldern.En art som människan fört till Sverige oavsiktligt är stenmården. Det är en ny och främmande art som orsakat en del oro sedan den första stenmården upptäcktes 2018. Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet har försökt bli av med den, men nu är projektets pengar slut. Mest känd är kanske stenmården för sin förkärlek för att äta bilkablar – men vad är egentligen stenmården för djur och hur skiljer man den från skogsmården? Jenny Berntson Djurvall möter P-A Åhlén från Svenska Jägareförbundet i trakterna av Bromölla för att få veta mer.Gökens läte är enkelt: ko-ko! Eller? Nja, det finns faktiskt fler varianter. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på några lyssnarfrågor om gökars läten.Varför springer en igelkott runt runt en annan igelkott, i timmar? Biologiprofessor Marie Dacke förklarar.Och varför flög ett bi fram och tillbaka med strån i munnen? Ännu en lyssnarfråga som får svar.I veckans kråvkinkel slår Mikael Niemi fast att det lite krångliga Äventyret mitt i vardagen inte får glömmas bort.Programledare är Mats Ottosson

Hård kritik mot regeringens klimatplan - men vad innehåller den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den handlingsplan för hur växthusgaserna ska minska som lades fram i veckan får hård kritik både från experter och oppositionen. Vilka konkreta åtgärder innehåller den här planen? Och måste vi verkligen få ner utsläppen nu eller kan det vänta?Medverkande: Daniel Värjö, reporter Klotet i P1, Anna-Karin Nyström, enhetschef Naturvårdsverket, Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL. Tekniker: Viktor Bortas RydbergProgramledare: Björn Gunér Producent: Mattias Pleijel

Die Themen in den Wissensnachrichten: +++ KI-Chatbot schafft es bei Nature in Rangliste der Topforschenden +++ Acht Millionen in Deutschland husten und schniefen +++ Schweden hat wegen Nord-Stream-Lecks schlechtere Klimabilanz +++**********Weiterführende Quellen zu dieser Folge:Nature-Rangliste der einflussreichsten Forschenden 2023Wochenbericht zu Atemwegserkrankungen in Deutschland, Robert Koch InstitutSchwedische Klimabilanz 2022, Naturvårdsverket (Schwedisch)GDF15 linked to maternal risk of nausea and vomiting during pregnancy, Nature 13.12.23Cellular atlases of the entire mouse brain, Nature 13.12.23Human motor augmentation with an extra robotic arm without functional interference, Science Robotics 13.12.23**********Ihr könnt uns auch auf diesen Kanälen folgen: Tiktok und Instagram.

„Links ist da wo der Daumen rechts ist“ Warum brauchen manche von uns diese Eselsbrücken, während andere ohne Probleme zwischen Links und Rechts unterscheiden können? Ist diese Fähigkeit angeboren oder kann sie trainiert werden? Darum soll es in dieser Folge gehen. Wir sprechen über Experimente mit Primaten, den Wiener Walzer und das „Bühnenlinks“. 00:30 Das andere Links 02:30 Angeborene Links-Rechts Schwäche 04:40 Naturvölker 08:45 Kann man das Unterscheiden von Links und Rechts üben?

Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv.Naturmorgons reporter Lena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden.Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen.Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren.Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt.Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket.November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst.All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva.Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021)Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken?Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnusson var med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna.Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll.Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar.Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden.Programledare Joacim Lindwall.

Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen. Nästan all ängsmark som fanns tidigare i Sverige har försvunnit i och med omställningen till ett modernt jordbrukslandskap. Nu vill man få tillbaka mer blomrik mark i landskapet för att öka den biologiska mångfalden i landet och hjälpa pollinatörer och andra insekter. Problemet är bara att det fattas frön att så ut på nya platser.Men fröbristen går att lösa. Naturvårdsbiologen Cassandra Hallman berättar om de insamlingar av frön som görs systematiskt i USA. Och i Norge har forskare vid det statliga forskningsinstitutet NIBIO satt igång odling av blomfröer för olika regioner över hela landet.Medverkande: Cassandra Hallman naturvårdsbiolog på Naturskyddsföreningen, Gabrielle Rosquist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, Shanti Wittmar, odlare av vilda blomfrön, Ellen Svalheim, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO, Trygve Aamlid, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIOProgramledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Just nu så pågår björnjakten i landet. 649 björnar får fällas under perioden vilket är 27 fler än förra året och den högsta siffran någonsin. I dag finns cirka 2900 björnar i Sverige enligt Naturvårdsverkets beräkning. Trots att det är många som älskar brunbjörnen så kan den ställa till det för såväl renägare och tamdjursägare. Björnen är numera fridlyst och det finns strikta regler och kontroller kring själva jakten. Tidigare så har det pratats om att älgjakten är årets höjdpunkt i dessa kretsar, men nu verkar det som om jakten på björn har blivit populärare. Behövs jakten på björn i Sverige? Hur kontroversiell är den och vad händer när man skjutit en björn? Gäst: Niklas Gustafsson, reporter Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren.

Förvärrat brandläge i Grekland. Så fortsätter rekordvärmen påverka Sydeuropa. Nya protester mot rättsreformen i Israel. Hur aktuell är Barbiedockan 2023? Naturvårdsvakter ska kontrollera turister. Med mera.

Torbjörn Averås Skorup har pullday! Linnea Henriksson visar sig vara en snål jävel! Vi tvingar Pernilla Wahlgren sjunga allsångsklassiker och pratar om att bli farmor! Naturvårdsexperten Tom Arnbom försvarar fågelrikets mest hatade: Fiskmåsen! Lana Zand på P3 Nyheter rapporterar om kritiken mot prästoutfit på Natotoppmötet och TV-strejken som hotar Hollywood. Dessutom ringer vi upp Petter Alexis! Programledare: Torbjörn Averås Skorup, Assia Dahir och Linnea Henriksson

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.Programmet är en repris från 13 mars 2023.Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den har många namn men vi känner den bäst som Klarälven. Vi möter den där den är som friast. Men kraftverk och vattenregleringar lämnar ingen oberörd varken lax, daggvide eller strandsandjägare. Det nästan femtio mil långa vattendrag som står i centrum för lördagens sändning föds som Brändstötsbäcken djupt inne i Härjedalsfjällen. Efter en rejäl sväng genom Norge och flera namnbyten på vägen passerar det åter riksgränsen och får namnet Klarälven.Den friaste delen av den värmländska älven är en drygt tio mil lång sträcka mellan Höljes i norr och Edebäck i söder. Här planar skogarnas forsar efter hand ut i ett mäktigt serpentinlopp som vindlar genom dalgången på sin väg mot Vänern och sedan havet. Men ovanför Höljes och nedanför Edebäck finns kraftverken, och deras närvaro påverkar allt liv i älven. Det blir tydligt när vi sänder hela Naturmorgon från Klarälven i närheten av Stöllet och Sysslebäck.Reporter Lena Näslund gör sällskap med Olle Calles från Karlstads universitet och Pär Gustafsson från Länsstyrelsen Värmland vid Strängsforsen i den övre delen av älven som restaurerats.. Det ska bland annat handla om Klarälvslaxens märkliga "vandring" med lastbil för att ta sig upp förbi kraftverken till sina lekplatser, och om de insatser som görs för att återställa älvfåran som den tedde sig innan den rensades för timmerflottningens skull.Och uppe på torra land möter vi några av de arter som är beroende av att älven fortsätter bygga upp och riva ner sandbankar längs stränderna: allt från blixtsnabba skalbaggar till grävande fåglar. Detta tillsammans Sven-Åke Berglind och Dan Mangsbo från Länsstyrelsen Värmland och Åsa Röstell som är lärare i Naturvård på Klarälvdalens folkhögskola.Programledare är Mats Ottosson.

Hur ska svensk skog klara skärpta miljökrav från EU samtidigt som regeringen skär ner på skyddet av värdefull natur? Ska kornas betesrätt begränsas? Och hur många vargar vill landsbygdsministern ha? Nyligen antog EU:s ministerråd en förordning som säger att EU-länderna ska lagra mer koldioxid i skog och mark och kan t ex åstadkommas genom att låta mer skog stå. Men i ministerrådets omröstning lade regeringen ner Sveriges röst. Trots det gick förslaget igenom och Sverige måste öka kolsänkan i skog och mark med ytterligare fyra miljoner ton till 2030. Just nu går utvecklingen åt motsatt håll, nettoupptaget av koldioxid har minskat de senaste åren, bl a pga ökad avverkning och granbarkborrens härjningar. Landsbygdsministern har ingen färdig plan för hur det ska gå till. Han betonar vikten av ett aktivt skogsbruk där träråvara används för att ersätta fossila produkter. – Om vi tar ner vår skog, om vi bygger långlivade träprodukter, sätter nya träd som tar upp mer koldioxid så är det en enorm kolsänka som vi aktivt kan använda, säger Peter Kullgren. Men det är saker som sker på lång sikt, kolsänkan ska ju öka på kort sikt, sju år, och enligt Skogsstyrelsen är det allra snabbaste sättet att minska avverkningen och öka gödslingen i skogen. – Och öka gödslingen i skogen, ja. De har ju också uppdrag att titta på hur vi ska öka tillväxten i skogen och det är något som vi följer väldigt noga. Värdefull skog försvinner varje år i Sverige, trots att riksdagen har slagit fast att värdefull skog ska skyddas. Ansvariga myndigheter anser att det behövs ökat skydd av produktiv skog med höga naturvärden. Även nya regleringar från EU innebär att värdefull natur ska skyddas. Men regeringen har dragit ned kraftigt på anslagen för skydd av värdefull natur, de minskade med 30 procent eller 550 miljoner kronor i höstbudgeten, och anslagen ska minska ännu mer de kommande åren. Landsbygdsministern säger att han tycker att det behöva ett skifte i hur vi ser på skydd av skog och att det är bättre att värna skog som redan har skyddats. – Jag tycker att det är bättre att vi värnar och tar hand om den skog som vi har skyddat, säger Kullgren. Men även till de åtgärderna drar ni ju ner på pengar?– Ja, det har vi gjort och det är klart att det är prioriteringar hela tiden som vi behöver göra i en budget. Men grundinställningen från den här regeringen är att vi vill se en stark äganderätt, ett aktivt skogsbruk, för det är både bra för klimatet och svensk ekonomi. Kornas betesrätt Kristdemokraterna har under flera år drivit frågan att lätta på beteskravet som säger att kor ska få beta utomhus under minst 2-4 månader per år, beroende på var i landet de finns. Förslaget att medge undantag från beteskravet för mjölkkor om vissa krav är uppfyllda för att upprätthålla djurvälfärden fanns bland annat med i Kristdemokraternas landsbygdspolitiska handlingsprogram från 2022.Nyligen tillsatte landsbygdsministern en utredning som ska analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Vill regeringen lätta på beteskravet? – Vi har inte gett något sådant specifikt uppdrag i den här utredningen, men däremot är djurvälfärden är i fokus. Men det är inget förslag som ligger på regeringens bord.Beteskravet nämns ju iallafall i direktiven till den här utredningen?– Ja, det är ju en sak som man skulle kunna titta på. Men då är det återigen viktigt att se vad på vad syftet var med den lagstiftningen, den kom ju till i en tid då de flesta mjölkkor stod uppbundna i en ladugård, så ser inte en modern mjölkgård ut idag. Det är lösdrift och robotar som mjölkar och ofta möjlighet att gå ut när man vill. Men det här är ingenting som är beslutat än så det får vi återkomma till. Hur många vargar ska vi ha? Regeringen vill kraftigt minska den svenska vargstammen, från de 465 individer som fanns i den senaste räkningen till 170-270 vargar. Årets vargjakt var rekordstor, 57 vargar sköts. Men det var ändå färre än de 75 som tilldelats. Nu har Peter Kullgren kallat till sig landshövdingar i län där det finns varg, men som inte hade licensjakt i årets vargjakt, t ex Stockholm, Västra Götaland, Sörmland och Skåne. Fokus för mötet är licens- och skyddsjakt. Det är Naturvårdsverket som beslutar vilka länd som får ha licensjakt, i år blev det län i mellansverige. Men landsbygdsminister Peter Kullgren vill höra hur andra varglän ser på frågan. Frågan är om han vill ha licensjakt i fler län än idag: – Det får vi väl se vart det tar vägen, säger Peter Kullgren i Ekots lördagsintervju. Den svenska vargstammen är inavlad. 2015 slog Naturvårdsverket fast att det behövs minst 300 vargar plus viss invandring för att ha en livskraftig population. I maj förra året fick Naturvårdsverket ett nytt uppdrag av den dåvarande regeringen, att utreda under vilka förutsättningar som vargstammen kan minskas till 170-270 vargar och ändå ha hög bevarandestatus, tex med hjälp av flyttning av varg.Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Annika Digréus, miljöreporter på EkotProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joar JonssonIntervjun spelades in på eftermiddagen den 5 maj 2023 i radiohuset i Stockholm.

I februari omkom en ung man i en lavin vid en militärövning i Kebnekaisefjällen. Vad är det som gör att en lavin uppstår och hur undviker man att hamna i en? Medverkande: Stefan Mårtensson, lavinforskare och lavinkonsult, knuten till Luleå Tekniska högskola och Naturvårdsverket. Jenny Råghall, lavinexpert som var med oss från Kebnekaise fjällstation. Programmet sändes första gången den 24 februari 2023.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

20 mars. Den omdiskuterade plastpåseskatten firar snart treårsjubileum. Har den fungerat som det är tänkt? Är det en missförstådd skatt? Har den haft oförutsedda eller oönskade konsekvenser? Andreas Ericson diskuterar med Åsa Stenmarck, plastsamordnare hos Naturvårdsverket, Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå universitet, och Sofia Höglund som utvärderat skatten för tankesmedjan EPHI.

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet. Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Beinahe seit es Menschen gibt, gehört irgendeine Art von Brot zu den Grundnahrungsmitteln. Mehl, Wasser, vielleicht ein Triebmittel und eventuell Gewürze, Körner, Gemüse im Ofen gebacken ist an und für sich ein schlichtes Rezept, aber gerade deswegen enorm vielfältig. Nachdem, grob gesprochen, die traditionellen Bäcker nahezu ausgestorben sind, verdrängt von den industriellen Backketten, erleben sie in den letzten Jahren ein Revival und so mancher Großstädter, so manche Großstädterin steht lange Schlange, um handgefertigtes Brot zu erstehen. Während des Corona-Lockdowns gab es in Deutschland sogar nicht nur 80 Millionen Virolog:innen, sondern auch 80 Millionen Heimbrotbäcker:innen. Es ist angesichts der Bedeutung des Brotes kein Wunder, dass die DAZ am 26. Januar 1923 ein Blick auf die Qualitätsprobleme des Brotes in Berlin wirft. Paula Leu verköstigt mit, verschluckt sich aber hoffentlich nicht bei all der im Artikel enthaltenen patriarchalen Perspektive auf die Rolle der Frau und dem überlegen Blick auf die Naturvölker der Zeit.

En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det. Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu.– Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch. Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson? – Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell… Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det? – Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.Blocköverskridande energiöverenskommelseElbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan.– Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt.Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse? Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan. Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag...– De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans. Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling? – Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor."Vi har inte lämnat klimatmålen"Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast.– Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Maja LagercrantzTekniker: Alma Segeholm

Vilka konsekvenser får det om en art försvinner? Vår fältreporter träffar Alexandre Antonelli, expert på biologisk mångfald. Och så går vi på en riktigt giftig utställning. Vad händer när en art försvinner? Vilka konsekvenser får det för andra arter och kan det till och med påverka hur landskapet ser ut? Spelar det nån roll vilka arter som försvinner, om det är en mus eller en varg, och vad händer om arten människa försvinner? Professor Alexandre Antonelli söker svar i aktuell forskning, fältreporter är Lisa Henkow i direktsändning från Nordens Ark i Bohuslän.Vi går på vernissage med vetenskapliga posters om giftiga djur! Bildläraren Johanna Gard, från Sturebyskolan i Enskede, har gett eleverna i årkurs nio uppdraget att göra posters med giftiga organismer. Och sådana finns i nästan alla djurgrupper. Gift kan användas som försvar eller för att skaffa mat. En del djur blir giftiga genom sin kost, som violsnäckan. Men den blåringade bläckfisken är giftig tack vare sina inneboende.Vi pratar också med lyssnaren Anders Naréus i Rosvik i norrbotten som hittade massor av döda möss när han städade fågelholkarna. Hur har dom hamnat där, är det någons matförråd?Årets licensjakt på varg inleddes i veckan. Var sjätte svensk varg ska skjutas. Hur påverkas de vargar som blir kvar? Vi frågar Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.Veckans kråkvinkel ägnas faktiskt just kråkfåglar. Mats Ottosson berättar om skatorna på gården Lönnbacken i hans hemby som inte glömde en oförrätt. Och om kajan som kom och bad honom om hjälp, en händelse han aldrig glömmer. Och tänk om kajorna också minns.Programledare är Joacim Lindwall.

Kaféer, restauranger, festivalarrangörer och livsmedelsbutiker tillhör dem som inom ett år måste ha fått fram ett system för att erbjuda, diska och återanvända muggar och lådor. Hur ska det gå till? När du köper med en kaffe på stan är du kanske van att få det i en pappmugg som du sedan slänger. Snart kan du istället få det i en returmugg, och hämtmaten i returlåda, som du ska lämna tillbaka sen. En ny lag som gäller från nästa årsskifte ska minska nedskräpningen. Nu behöver caféer och butiker ta fram system för att det här ska funka, och forskare hjälper till.Medverkande: Daniel Alling, SR:s korrespondent i Tyskland. Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket. Klas Hedvall, forskare och projektledare vid Chalmers tekniska högskola. Vi hör också Jenny Hagberg, hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

För över 200 miljoner år sedan gick stora rovdinosaurier runt i Skåne. Forskarna berättar om upptäckten. I Jämtland berättar levermossorna om närheten till Atlanten. Redan för 200 miljoner år sedan fanns stora, köttätande dinosaurier i Skåne. Den överraskande upptäckten gjorde forskarna Grzegorz Niedzwiedzki och Martin Qvarnström från Uppsala universitet. De hittade fotspår av jättedinosaurier, till och med en hel käke. Jättedinosaurier som vandrade omkring, i Skåne, vid en tidpunkt då man hittills trott att det bara fanns småvuxna arter!Hör Grzegorz och Martin berätta om fynden, tillsammans med professor Per Ahlberg. Fältreporter Lena Näslund sänder från Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala där några av de nya dinosauriefynden finns.Även i västra Jämtland finns det fynd att göra, här och nu. Naturvårdsbiologen Fredrik Larsson har hittat många arter av levermossor, som gynnas av ett oceaniskt klimat. Är det så att det finns helt obeskrivna naturtyper här? Vi följer med Fredrik upp längs fjällkanterna, med ögonen fästa nere i marken.Vi fortsätter upptäcktsresan - till Zagrosbergen i Iran. Där har botanisten hittat Stina Weststrand nya arter av dionysosvivor.Och vem var det som skrattade mitt i natten? Ekologiprofessor Susanne Åkesson lyssnar på det som Anders och Elisabet i Årsta kallar "Unknown Laughing Object" för att reda ut vad det var.En födelsedag kan inte firas för mycket! Tycker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Wilhelm Joest war Forscher, Ethnologe, Weltreisender. Ein aufmerksamer Beobachter, ein humorvoller Erzähler. Anderen gilt er als kolonialer Sammler, der Artefakte von den verdrängten Naturvölkern mitbrachte. Darf man sein gesammeltes Erbe behalten?

Wilhelm Joest war Forscher, Ethnologe, Weltreisender. Ein aufmerksamer Beobachter, ein humorvoller Erzähler. Anderen gilt er als kolonialer Sammler, der Artefakte von den verdrängten Naturvölkern mitbrachte. Darf man sein gesammeltes Erbe behalten? Autorin: Irene Geuer Von Irene Geuer.

I tisdags presenterade finansministern Elisabeth Svantesson regeringens budget för 2023. Hon lyfte bland annat fram fokusområdet ”effektiv och ambitiös” energi- och klimatpolitik. Regeringen aviserar till exempel en storsatsning på laddinfrastruktur och återvätning av våtmarker. Men den totala budgeten för miljöområdet innehåller fyra miljarder mindre än förra året, enligt TT. Naturvårdsverket får minskat anslag, klimatbonusen för mer miljöanpassade fordon försvinner och det blir sänkt skatt på drivmedel. Regeringens besked får stark kritik från många håll. Miljöpartiets språkrör Per Bolund säger att det handlar om en ”miljöslakt”. Vad innebär regeringens besked för klimatet? Vem är vinnarna? Och vem är egentligen förlorarna ? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Lena Mellin, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Naturvårdsverket säger att Sverige tagit fler stora steg för att nå klimatmålen. | Det är fortfarande för få lärare i skolan som har rätt utbildning. | Katten Valiant och katten Fili vann tävlingen om vilka katter som ska finnas på nya frimärken. Programledare Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Wie frei bist du wirklich? Finde es mit unserem neuen Freiheits-Quiz in nur 7 Minuten heraus: Freiheits-Quiz Gangerl erzählt über seine spannendsten und eindrücklichsten Erlebnisse auf seinen Reisen in der ganzen Welt. Er wurde von Piraten überfallen, hat mit Naturvölkern gelebt und musste sogar mehrmals in Gefängnis. 12 Jahre lang hat er sein eigenes Segelboot gebaut und seit der Fertigstellung des Bootes auf der ganzen Welt unterwegs. ___ Du willst den Podcast auch in Videoformat erleben? Zu jedem Podcast findest du auch Videoinhalte auf unserem neuen YouTube-Kanal ChainlessLIFE Die 3 Lügen, mit denen Du dich am Boden hältst - und wie Du endlich dein geilstes Leben führst: Kostenloser WORKSHOP Bis zu 70% mehr Produktivität: FlowStateProductivity-Coaching Wenn du es wirklich ernst meinst: ChainlessMENTORING Wenn du dich für Mischas private Themen (Beziehung, Psychedelics) interessierst oder persönliche Fragen stellen möchtest: MischaUNCHAINED Schreib mir deine Meinung bei Facebook in unsere Gruppe: Ich freue mich immer über ein Feedback Wenn dir die Folge gefallen hat, freue ich mich über eine 5-Sterne-Bewertung bei Spotify und iTunes, einen Kommentar bei iTunes und natürlich einem Abo! Damit hilfst du uns den Podcast noch besser und bekannter zu machen. Wenn du mehr geile Inhalte haben willst, dann abonniere die auf Ist wie dieser Podcast hier, nur kompakter und in Schriftform. Das Tool für deine persönliche Weiterentwicklung. ChainlessCHRONICLES Kooperationsanfragen gerne an: info@chainlesslife.com ___ Erfahre mehr über ChainlessLIFE: Instagram: https://bit.ly/Pod_InstagramCL YouTube: https://bit.ly/Pod_YouTubeCL Mein Buch: https://bit.ly/Pod_ChainlessLIFE-Buch ___ Mehr über Gangerl Erwähnte Bücher Der Paradiesjäger: Für immer ausgestiegen Der Paradiesjäger: Wilde Südsee Instagram: https://www.instagram.com/gangerlclemens/ YouTube: https://www.youtube.com/c/Gangerl-Clemens