Podcasts about sigrid flensburg

Författaren Sara Lidman (1923-2004) är en av de mest särpräglade rösterna i den svenska litteraturen. Sigrid Flensburg om rapportboken "Gruva". Redan med debuten Tjärdalen (1953) och den efterföljande Hjortronlandet (1955) satte Sara Lidman sin egen litterära ton med stark förankring i uppväxtens Västerbotten. Hon blev också redan från början hyllad av kritiken. Sammanlagt har Sara Lidman skrivit 20-talet romaner och ett flertal reportage- och rapportböcker, varav Gruva nog är den mest omtalade. Rapportboken Gruva gavs först ut 1968, för att året efter komma i en omarbetad upplaga. Boken bygger på intervjuer med gruvarbetare i Kiruna och Svappavaara och på fotografier av Odd Uhrbom själv gruvarbetare. Boken blev mycket omdebatterad och fick stor betydelse för den stora gruvstrejk som utbröt den 9 december 1969. Sigrid Flensburg har sökt i arkiven och träffade Odd Uhrbom, fyrtio år efteråt.

Författaren Sara Lidman (1923-2004) är en av de mest särpräglade rösterna i den svenska litteraturen. Sigrid Flensburg om rapportboken "Gruva". Redan med debuten Tjärdalen (1953) och den efterföljande Hjortronlandet (1955) satte Sara Lidman sin egen litterära ton med stark förankring i uppväxtens Västerbotten. Hon blev också redan från början hyllad av kritiken. Sammanlagt har Sara Lidman skrivit 20-talet romaner och ett flertal reportage- och rapportböcker, varav Gruva nog är den mest omtalade. Rapportboken Gruva gavs först ut 1968, för att året efter komma i en omarbetad upplaga. Boken bygger på intervjuer med gruvarbetare i Kiruna och Svappavaara och på fotografier av Odd Uhrbom själv gruvarbetare. Boken blev mycket omdebatterad och fick stor betydelse för den stora gruvstrejk som utbröt den 9 december 1969. Sigrid Flensburg har sökt i arkiven och träffade Odd Uhrbom, fyrtio år efteråt.

Författaren Sara Lidman (1923-2004) är en av de mest särpräglade rösterna i den svenska litteraturen. Sigrid Flensburg om rapportboken Gruva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan med debuten Tjärdalen (1953) och den efterföljande Hjortronlandet (1955) satte Sara Lidman sin egen litterära ton med stark förankring i uppväxtens Västerbotten. Hon blev också redan från början hyllad av kritiken. Sammanlagt har Sara Lidman skrivit 20-talet romaner och ett flertal reportage- och rapportböcker, varav Gruva nog är den mest omtalade.Rapportboken Gruva gavs först ut 1968, för att året efter komma i en omarbetad upplaga. Boken bygger på intervjuer med gruvarbetare i Kiruna och Svappavaara och på fotografier av Odd Uhrbom – själv gruvarbetare. Boken blev mycket omdebatterad och fick stor betydelse för den stora gruvstrejk som utbröt den 9 december 1969. Sigrid Flensburg har sökt i arkiven och träffade Odd Uhrbom, fyrtio år efteråt.

- Det jag gör nu är en sorts botgöring. Det har varit svåra år för släkten. Det säger Sture Bergwall, fd Thomas Quick, som efter 23 år på Säter släpptes fri våren 2014. Han är rentvådd, men inte försonad. Mannen som neddrogad erkände åtta mord han inte begått och kallades monster och seriemördare ska nu försöka ta sig in i samhället igen. Han möter både medkänsla och motvilja under sin första tid i frihet. Släkten och syskonen försonas med honom och han knyter nya kontakter. Men andra är rädda, det är bland annat svårt att hitta bostad i början. Samtidigt försöker Bergwall hitta rätt i en vardag i frihet. Han promenerar, twittrar, handlar kepsar till förklädnad och formar för kålpudding. Och han blir inlåst och frisläppt än en gång. Sigrid Flensburg har följt Sture Bergwall under hans första halvår i frihet. Har du själv känt att du inte blir accepterad där du bor? Berätta gärna om dina erfarenheter av det i kommentarerna här nedan.

-Vilken bok jag minns bäst? Ja det är herr Arnes penningar! Så säger Naw Hser från Burma, som kom till Sverige som tonåring. Vad har Selma Lagerlöf att erbjuda en tonåring från Burma? Jo, ett dilemma som berör: Kan man älska en person som mördat ens bästa vän? För fyra år sen beskrev Sigrid Flensburg arbetet i Lisa Högbergs klass i Luleå. Hur gick det sen för de gamla eleverna? Veckans K1 är ett program i serien Den orättvisa skolan Tidigare reportage om skolan i Luleå av Sigrid Flensburg: IVIK är en specialklass i Luleå för ungdomar som kommer till Sverige som tonåringar och har annat modersmål än svenska. I denna klass läser de massvis med skönlitteratur. Och har nästan bara svenska på schemat. De läser och går djupare in i texten. De blir duktiga på att diskutera svåra frågor. I boksamtalen kan de välja att bara prata om bokens personer. Sen kanske de vill ta in sig själva. Hela världen. Och de eviga frågorna. Det är här dilemmat i Herr Arnes penningar kommer in. -  Böckerna blir en kil in i elevernas värld, säger Lisa Högberg, lärare på IVIK. Hon har en egen facebooksida för sina elever. I Skolverkets rapporter presterar utlandsfödda elever sämst resultat i svenska skolan. Luleå gymnasieskola bryter den trenden! - Utlandsfödda ungdomar som börjat på IVIK i Luleå klarar sig i regel bra! säger Lisa Högberg. Vad gör eleverna idag då? De som berättade om sina tankar för fyra år sen. Ja, Reza Amiri, som levde som gatubarn när han tappat bort sin mamma, har gått ut Barn - och fritidsprogrammet på gymnasiet. Nu söker han brödjobb i Eskilstuna. -Ta och prova mej i två veckor! Sköter jag mej kan vi alltid komma överens! Så säger Reza Amiri till chefen för en livsmedelsaffär och visar ett digert CV. -Jag tycker om att arbeta och de gamla tycker jag är rolig! Säger Naw Hser från Burma, som fått jobb som vårdbiträde på ett äldreboende. Naw Hser är självförsörjande och har flyttat till egen lägenhet. Samtidigt sitter hennes klasskamrat, som bott i flyktingläger nästan hela sitt liv, och pluggar in ben och muskler på latin. Och åter en annan klasskamrat spelar bara fotboll!! Hur det gick för Reza och de andra i klassen berättas i K1 torsdag 18.15.   

Fjällradion är med då Edith-Anna Svonni lagar renkok. Rune Stokke renskötare letar benrester efter renkalvar som björnarna ätit upp. Senare i programmet kalvmärkning i Udtja sameby. Stig Karlsson lokförare om att köra på malmbanan där det finns massa djur, bla renar och örnar som äter kadaver. Elisabeth Arvidsson botaniker möter våren och blommorna i Pite Lappmark. Rautaspremiären 2011 i Kiruna. Reportar Magdalena Martinsson och Sigrid Flensburg.

Fjällradio! visar fjällens vardag. Om tromber och vargar med Marianne Meyer stugvärd, Nannie Fredriksson. Järva-Per Blind renskötare om att äta en sångsvan, Ninnis Rosqvist professor med Tarfala som arbetsplats, Greta Huuva kock lagar soppa på blad och rötter, Therese Janacek, meteorolog i Katterjokk visar snöpinnerundan! Magdalena Martinsson och Sigrid Flensburg reportrar. --

Hur bra måste man behärska ett språk för att kunna skriva en bok? Vietnamesisk-kanadensiska Kim Thúy tvivlar på sin språkliga kompetens, men lyckas ändå prestera en roman med stort djup, Ru. Ta chansen till en historielektion utöver det vanliga! Och så fortsätter vi med del tre i serien "Hur mår litteraturen på minoritetsspråken?. I mitten av 1980-talet publicerades de första skönlitterära romanerna på meänkieli, tornedalsfinska, i Sverige och Finland. De skrevs på ett skriftspråk som uppfanns samtidigt som romanerna byggdes. Jag ville bli språkets barnmorska. Jag ville förlösa skriftspråket! säger Bengt Pohjanen, den mest produktive författaren på meänkieli. Men trots ny status som officiellt minoritetsspråk i Sverige ser återväxten för meänkieli bland ungdomar mörk ut. Reportage av Sigrid Flensburg. Lyssna på Biblioteket på måndag den 9 maj klockan 14:03.

Terese Torgrim, nomadskolelärarinna i Norrbotten, stickade av alla mönstrade samiska vantar hon såg. Hon till och med lät sänka sig i rullstol ner under kyrkgolvet i Jukkasjärvi kyrka. Där nere låg de döda. Med vantar på sig! Terese Torgrim stickade mönstren på tumvantar och halvvantar. Gravvantarna visade att stickning var känd bland samer redan på 1600 talet. Lovikkavantarna har en annan historia. De kom till av en tillfällighet. En utskälld stickerska i tornedalsbyn Lovikka (Erika Aittamaa i slutet av 1800-talet) kom en hemlighet på spåren när hon försökte göra vantarna varmare. En idé som gav henne mat för dagen, succé bland forbönder och som fortfarande lever. Med god hjälp av kölden kan stickning ge en människa utlopp för sitt behov att uttrycka sig, att formsätta och skapa något vackert. -Det är en njutning att hitta ett slitstarkt mönster som samtidigt är vackert, säger Erika Nordvall Falck, som stickat och återskapat gamla vantmönster i Norrbotten

Kerstin Högstrand och Maria Westerberg två konstnärer i Värmland. aktuella med Vildhjärta resp Långa katter krymper inte och brevväxling med Lars Lerin i boken Tröstpriser och sidovinster. Samt den kommande boken av Lerin/Högstrand Ärevarv och straffrundor. I programmet hör vi först riksspelekvinnan Maria Larsson och Johannes Söderqvist spela en schottis Gropas Yrsnög !!! Ett program av Sigrid Flensburg.

Performancereportage från Haparanda med Sofia Breimo, Annika Kronqvist, Nina Sigurd, Johannes Blomqvist, Olga Procharova, Maya Hald. Performance - en bit av livet Vad händer när kaffet möter mjölken i en kaffekopp? En öm kärlekshistoria förstås! Vad händer när ett par boots först blir kysst av en kvinnomun men sen riktar sparkar mot hela kvinnokroppen? Varför kläcker tärnorna i ett blodigt luciatåg råa ägg i ögonen? Det undersöker eleverna vid Sveriges enda utbildning i performance. Utbildningen finns i Haparanda på Sverigefinska folkhögskolan. En linje med få elever men med internationella lärare. - Det är ofta smärtsamt att se performance. Och att göra performance. För jag måste öppna mig, visa vem jag är, innerst inne, säger Olga Procharova, andraårselev. K1 om Sveriges enda performanceutbildning. Ett reportage av Sigrid Flensburg

Snittet: Max Ernst Max Ernst en av surrealismens förgrundsfigurer, en ständigt experimenterande konstnär och en konstnär i ständig förvandling, en konstnär som aldrig slog sig till ro och nöjde sig med uppnådda positioner, varken i konsten eller i geografin.Nu visas han i helfigur på Moderna Museet i Stockholm. Mats Arvidsson har varit där och sett inte bara en 1900-talsklassiker utan också en europeiska människa, fångad i Europas konvulsioner. Sigrid Flensburg om Saltripan och Lars Pirak Veckans klassiker om en samisk ikon som nyss gått ur tiden. Lars Pirak i Jokkmokk var slöjdare, målare, tecknare, berättare och jojkare. En trygg fullblodssame som glatt och ödmjukt delade med sig av sin kultur.

Han har levt ett helt liv till havs. Men sen hans fartyg sjönk efter en kollision håller han sig helst inomskärs i Bohuslän. Stellan Johansson håller sig flytande tack vare sina berättelser. Han pratar hellre om andra än sig själv. Men för Samtal pågår avslöjar han varför han var tvungen att bli en duktig berättare. Och en sån som faktiskt SER alla de varelser och vikingar han befolkar Bohusläns klippor med. Om livet till sjöss och rågången mellan fakta och fantasi samtalar Stellan Johansson och Sigrid Flensburg.

Hur är det att leva med en ärrad själ? Veronica Sundberg i Luleå vet för hon har en sådan själ. Hon mobbades både som skolflicka och som biträde i vården. Men har hittat en väg ur mörkret. Vi möter henne i Samtal pågår med Sigrid Flensburg