Forskarn & jag

Martin Leijnse och hans forskargrupp använder sig av kvantmekaniska lagar för att undersöka vad som händer när man krymper elektroniska komponenter till en storlek av några nanometer. Lagar som skiljer sig drastiskt från den klassiska fysiken. Följ med på en resa in i kvantfysikens lilla men samtidigt oändliga värld. Du kommer att förstå mer än du tror och nog känna dig lite smart! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På sömnlaboratoriet på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg följer man nogsamt de inlagda och sovande patienternas nattliga hjärnaktivitet. Minsta lilla andningsuppehåll och pulsförändring registreras. De flesta ligger still, andra ger sig ut på omedvetna nattpromenader. Ett vakande öga över hela verksamheten håller överläkaren och professorn Ludger Grote som här förklarar vad du ägnar dig åt när du sover som du inte känner till. Om du verkligen vill veta det? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad professor Ingmar Skoog - föreståndare för AgeCap i Göteborg - inte vet om äldres hälsa, är inte värt att veta. Vad får en allt friskare ålderdom för konsekvenser för samhället? Vad är en lämplig pensionsålder i Sverige? Stämmer det att många pensionärer blir deppiga när de går i pension, eller är det kanske tvärtom? Hur mycket kan vi själva påverka vår livslängd? Och finns det en absolut fysisk gräns för hur gammal man kan bli? Professorn har svar på det mesta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Detta avsnitt ägnas helt åt Saudiarabien. Kungadömet som är ett världens mest konservativa muslimska länder. Ett land som tack vare sina rika oljefyndigheter inte behövt anpassa sig nämnvärt till omvärlden, men nu insett att det måste till drastiska åtgärder för att få ekonomin att gå ihop på sikt. Ett förändringsarbete som leds av kronprins Mohammed bin Salman, även kallad MBS. Vad har han i kikarn? Vart är Saudiarabien på väg? Torsten Jansson, lektor vid Centrum för Mellanösternstudier i Lund och forskare inom islamologi, rätar ut många frågetecken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad får oss att växa som vuxna människor? Forskaren Kristian Stålne vill ta ett helhetsgrepp om de mest centrala vuxenutvecklingsteorierna, vad de säger om hur vi lär oss att hantera komplexa problemställningar och hur vi kan förstå vår omvärld och egen plats i den. Och vad menar han med "ett komplext liv är ett liv i konflikt”? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är vår skog på väg att brinna upp? Nej så illa är det inte menar skogsprofessorn Pelle Gemmel, men ett allt varmare klimat utgör ett reellt hot mot skogen på sikt. Torra jordar och inte minst bränder är två av skogens värsta fiender. Med sommarens omfattande bränder i Mellansverige i färskt minne inställer sig många frågor: Vad får bränderna för ekonomiska och miljömässiga konsekvenser? Är de bara till skada eller medför de även positiva effekter för djur och natur? Och var är risken för en penningplacering störst? På börsen eller i skogen där alla dina pengar bokstavligen riskerar att brinna upp? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jessica Abbott forskar på hur könsskillnader uppstår i naturen och vad som skiljer hanar och honor åt. Varför är män mer aggressiva än kvinnor? Och vad krävs för att att sånt beteende ska försvinna. Måste vi förlita oss på evolutionens tidskrävande process eller finns det mer tidseffektiva sätt att förändra människan. Och vem är egentligen kåtast i naturen, hanar eller honor? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Få insekter navigerar i luften med en sådan precision som biet. Dessutom utan att bränna mycket energi. Hur gör dom och varför har evolutionen försett dem med en sådan avancerad flygteknik? Biforskaren Emily Baird vet.Biets hjärna är som en minidator, som slår av och på, på samma sätt som en digital processor. Därför anser forskarna att just biet - tack vare sin unika hjärna och energisnåla flygstil, sitter inne på lösningen till framtidens drönare och andra sofistikerade navigationssystem. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

50 miljarder uppkopplade prylar i världen om tio år. Det tror experterna. Då är vi runt 10 miljarder människor på jorden, alltså 50 "smarta saker" var i snitt. Uppkopplade prylar, smarta saker, sakernas internet eller Internet of Things. Kärt barn har många namn. Men är det egentligen särskilt kärt att vi människor blir alltmer beroende av prylar som kräver uppkoppling? Enligt Paul Davidsson finns det både faror och möjligheter med denna utveckling. Hör hans tankar om framtiden som till viss del redan är här. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Går det att bota Alzheimers sjukdom? Och vad är det för nöt som måste knäckas? Niklas Mattsson - vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö - och hans forskarteam är nåt på spåren. De har utvecklat en diagnostik för att tidigt upptäcka Alzheimers sjukdom genom speciella biomarkörer. Niklas anses vara en av de mest lovande forskarna inom fältet i sin generation och har redan som 38-åring tilldelats många utmärkelser. Blir det hans team som löser Alzheimers gåta? Och vad skulle det i sådana fall få för konsekvenser för sjukvården och samhället i stort. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför är det så bra med starka muskler och hur kan vi genom rätt slags träning påverka vår hälsa och även stoppa en hel del sjukdomar i porten tack vare stora och effektiva muskler? Och varför är det extra viktigt att hålla igång sin muskelmassa om man har diabetes? Och varför är det bättre att vara överviktig och vältränad än smal och otränad? Alla dessa frågetecken rätas ut av Åsa Tornberg som är docent i fysioterapi vid Lunds universitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan namnet våra föräldrar ger oss påverka vem vi blir och vilken riktning livet får? Vad säger ett lands cykelkultur om samhällets attityder i övrigt och vilken betydelse har cykeln i olika faser av våra liv? Vad driver den systematiska samlaren att ordna och strukturera sina samlingar och sist men inte minst: vad utmärker ritualen fredagsmys? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan influensor och andra relativt ofarliga sjukdomar som vi drar på oss under livets gång, långsamt nöta ner oss - och våra kromosomer - i det tysta, trots att vi känner oss friska som nötkärnor? Och, om vi vi får bukt med denna nedbrytning, kan man då öka människans livslängd radikalt? Är detta nyckeln till evigt liv? Efter att ha följt en population trastsångare vid sjön Kvismaren i Närke i mer än 35 år, upptäckte professor Dennis Hasslequist och hans forskarlag en koppling mellan längden på trastsångarnas telomerer, en lindrig infektion och fåglarnas livslängd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Marinbiologen Kerstin Johannesson är expert på våra svenska kusthav - Västerhavet och Östersjön. Hon ifrågasätter den traditionella synen på havet som en intakt miljö och tycker havet borde brukas mer differentierat på samma sätt som landbacken.Kerstin Johannessons forskning utgår från den marina forskningsstationen på Tjärnö i norra Bohuslän, som hon basar över från och med 2018. Hon berättar också varför torsken är så viktig för våra havsmiljöer, vad biologisk mångfald tillför och varför sälar gynnar skaldjursfisket. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med elever från Försvarets tolkskola som testgrupp, har Johan Mårtensson och hans forskarteam undersökt vad som händer i hjärnan när man lär sig ett nytt språk. På bilder tagna med en extremt känslig MR-scanner har de kunnat se hur hjärnan växer, men också hur den utvecklas olika och på olika ställen, beroende på hur svårt man har för språkinlärning. I ett påbörjat forskningsprojekt tittar de även på hjärnaktivitet hos språksvaga - t ex de med dyslexi - för att hitta effektivare sätt att hjälpa dem på. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Professor Malin Idelands forskning kretsar kring normer och normkritik och hennes bok Den KRAV-märkta människan tar upp vad det innebär att vara en miljövänlig människa i vår tid och kultur, och vilka normer som formar vår bild av den ideala medborgaren. Inte minst hur vi skapat en bild av "önskvärda elever" som ska vara miljölydiga. Hon har även tittat på hur dagens mätningskultur påverkar skolan, bland annat PISA-testet som hon är starkt kritiskt till. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur påverkar minnen och tidiga upplevelser kring mat och måltider oss senare i livet? Och hur kan man utvecklas som människa genom att utforska och utvidga sina matreferenser? Våren 2017 fick Elisabeth von Essen en forskningsartikel om "matminnen" publicerad i den högt ansedda vetenskapstidningen Appetite. Vi pratar även om unga vuxnas relation till ekologisk mat, och att valet att äta nyttigt handlar lika mycket om tillhörighet och att rusta sig för framtida faror, som att rädda moder jord. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lars Samuelson grundade NanoLund 1988 och har sedan dess varit en av världens främsta forskare inom nanoteknologi. Att nano är smått vet de flesta av oss, men vad händer egentligen med material som sätts ihop på atomnivå. Och hur kan nanotekniken göra vår värld bättre? Som medlem i Kungliga vetenskapsakademien ger han oss också lite inside information om årets nobelpris i fysik. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bröd är inte bara bra för vår metabola hälsa, rätt slags bröd ökar också vår minneskapacitet, förbättrar vår kognitiva förmåga och minskar risken för Alzheimers sjukdom. Men vad är då rätt slags bröd? Och hur ska vi bete oss för att stoppa världens farligaste livsstilsrelaterade sjukdom: diabetes. Som forskare vid Antidiabetic Food Centre vet Anne Nilsson. Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anders Håkansson innehar landets första professur i spelberoende. Vad har en som spelar poker på nätet och en heroinberoende gemensamt? Har vissa en nedärvd beroendepersonlighet? Vad är det egentligen som händer i hjärnan när de kemiska belöningssystemen aktiveras, vad är den biologiska nyttan med dessa kickar och varför slår det slint bara hos vissa? Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Finns det belägg för att fler idrottstimmar ger bättre skolresultat? Vilket man ofta hör politiker tvärsäkert säga. Kan det stämma att svensk idrott slösar bort 75 procent av sina ungdomstalanger? Och varför hävdar Tomas Peterson att det svenska U21-landslagets EM-guld är det sämsta som har hänt svensk fotboll? Forskarn & jag ger dig svaren. Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vid fem tillfällen under de senaste 500 miljoner åren har det mesta av liv på jorden utplånats. Finns det nåt bra med att jorden tvingas börja om från ruta ett ibland? Och när sker nästa katastrof och hur? Är det kanske vi själva - människan som blir orsak till den sjätte? Och hur uppkom liv på jorden? Enligt panspermi-teorin damp det ner bakterier inneslutna i en meteorit för 3,5 miljarder år sedan. Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Människan har svindlande 100 miljarder nervceller i hjärnan. Som talar med varandra. De viskar och knastrar säger professor Martin Garwicz. Men vad säger de egentligen till varandra och talar alla nervceller samma språk? Och vad är egentligen smärta? Det och mycket annat rätas ut i detta avsnitt av Forskarn och jag. Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.