POPULARITY
I det här avsnittet berättar Filippa om det nystartade Svenska Hypopressiva Institutet (SHI). Hypopressiv träning är en fantastisk metod att läka bäckenbotten och ännu större effekt ger det med fler metoder och tillvägagångssätt. Därför fokuserar MoonRise på 12 veckors programmet Funktionell bäckenbotten - utan knip och SHI på att sprida medvetenhet om och utbilda kvinnor, män och barn i hypopressiv träning. Institutet är en del av International Hypopressives Council (IHC), där vi erbjuder kurser och utbildningar för både privatpersoner och yrkesverksamma inom hälsa och träning. Vår nästa lärarutbildning i november är perfekt för dig som vill fördjupa dina kunskaper och lära dig hur du kan integrera hypopressiv träning.
Supercalifragilisticexpialidocious ist die Welt der menschlichen Anatomie. Alles hat einen Sinn, ein abgeschlossenes Universum, in sich perfekt... eigentlich. Wäre da nicht das Leben. Innere und äußere Impacts, Unfälle, Krankheiten, Fitness, Gewohnheiten, Nahrung, Psyche uvm. können das fragil in supercalifragilisticexpialidocious unterstreichen. Klaas und Dennis, Jäger und Sammler kleiner Anatomiestrukturen des menschlichen Körpers haben für Dich einige Strukturen herausgepickt und sie funktionell anatomisch neu definiert. Märchenfiguren, Superhelden und Schurken mit ihren jeweiligen Superkräften werden Einzug in die Anatomieatlanten der Medizinwelt nehmen. Von den drei Fragezeichen bis zur griechischen Mythologie, Schlangeneutern, Schwertern und Mr. Freeze, Klaas und Dennis waren kreativ. Eine zauberhafte Folge, viel Spaß!
I det här avsnittet samtalar Rebecka, som var en av de första deltagarna i Filippas 12-veckorsprogram för att läka bäckenbotten, och Filippa. Rebecka, precis som många andra, kämpade med tyngdkänsla och smärta som påverkade hennes vardag. När domen kom från läkaren att hon aldrig skulle kunna springa eller lyfta tungt igen kändes livet inte värt att leva. Genom MoonRise program fann hon en väg mot läkning som gick utöver konventionella metoder, och idag känner hon sig starkare och mer i balans än någonsin. I samtalet dyker vi djupare in i Rebeckas upplevelser, utmaningar och insikter under hennes resa. Vi hoppas att hennes historia kan inspirera och ge hopp till dig som lyssnar. Läs mer om MoonRise 12 veckors program Funktionell bäckenbotten - utan knip.
Den lilla tygbiten som vi kommit att kalla trosa har haft enorm kulturell och politisk betydelse. Vi pratar med Louise Wallenberg, professor i modevetenskap som guidar oss genom trosans historia, från funktionell till fashion och kanske tillbaka till funktionell igen. Varför gör Charlie XCX och Billie Eilish en hel låt om trosor och varför satsar Kim Kardashian allt på sitt underklädesföretag? När kom första stringen? Vad är mamelucker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
Charlie Karlsson (@prins.charlie) är Förbundskapten för svenska veteranlandslaget i Funktionell Fitness och Head Coach på Vagnhallen CrossFit i Göteborg. Han har även ett långt CV som tävlande i allt från CrossFit till Funktionell Fitness till Tyngdlyftning. Avsnittet spelades in och släpptes blott ett par dagar efter att 2024 års CrossFit Games ägde rum och med Lazar Dukics tragiska bortgång fortfarande i minne och känslor. Vi pratar om vad det innebär att tävla i CrossFit och hur det är t.ex från atletperspektiv men också från organisatör, domare och publik. Vad betyder specificitetsprincipen för en sport som bygger på konstant variation - hur tränar jag egentligen för att tävla? Samt, vad är det för skillnader och likheter på att tävla i CrossFit och Funktionell Fitness? Det och lite härliga heavy metal-referenser i ett avsnitt som agerar säsongsavslutning! Vi är tillbaka igen i september!
Sportklamotten gibt es mittlerweile ja schon fast, wie Sand am Meer. Nicht nur, dass man bei den Sportmarken langsam den Überblick verliert, auch die Möglichkeiten, sich für den Sport zu kleiden, werden immer variantenreicher...Und so hat sich ein milliardenschwerer Markt entwickelt, in dem mit Adidas und Puma zwei deutsche Marken unter den weltweiten Top 3 etabliert haben.Doch um die Frage, welche Sportbekleidung man wann oder auch wie trägt, hat sich ja fast schon ein philosophischer Streit entwickelt. Darf ich mit der Jogginghose vor die Tür, ist die Sportleggings alltagstauglich und wie ist es dann überhaupt beim aktiven Sport...???Mit diesen und anderen Fragen beschäftigen wir uns in dieser Folge und blicken dabei auch persönlich mal drauf...Mehr Infos auch im Netz, auf Facebook oder Instagram unter KunertGesundheit
Välkommen till Kommunicera Mera med Sophie Hedestad. I dagens avsnitt har äran att ha med oss Mats Alvesson, professor vid Lunds Universitet och forskare inom ledarskap. Han delar med sig av sina insikter från sin forskning om "funktionell dumhet" i organisationer, där anställda agerar enligt förväntningar utan att reflektera eller utöva kritik. Vi utforskar de utmaningar som präglar dagens arbetsklimat och diskuterar de potentiella fallgroparna. Mats ger oss en inblick i hur detta fenomen påverkar företagsdynamiken. Så, sätt dig tillrätta för en givande diskussion om ledarskap och fenomenet "funktionell dumhet". Det är dags att Kommunicera Mera!
Samtal med Cwejman gästas idag av Stella Cizinsky – som är en av författarna till boken "Dumhetsbekämpning - Bättre organisationer och mer mening i arbetet". Från hennes perspektiv – som specialist i kardiologi och internmedicin vid Universitetssjukhuset Örebro – pratar Cizinsky och Adam om alla dessa onödiga möten, internutbildningar och dokument som varje dag genomförs på arbetsplatser. Och framförallt i offentlig sektor – där Cizinsky dagligen huserar – och hur mycket pengar det faktiskt kostar.Hur kommer det sig att så många människor ängar så mycket tid åt arbetsuppgifter som inte gör någon skillnad? Och varför prioriteras pengarna till detta – när det samtidigt saknas vårdpersonal.---Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Funktionell analys. Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. I det här avsnittet pratar Lena Olsson-Lalor med Niklas Törneke om funktionell analys som är en mycket viktig ingrediens i KBT. Detta är ett guldkorn från KBT-poddens avsnitt 274. I det långa avsnittet: Vilka olika typer av FA är vanliga att använda? Vad visar en funktionell analys? Vad skiljer en vardaglig FA från en experimentell FA i labbet (Laboratoriet kontra naturlig miljö)? Vad händer i samtalsrummet när man använder en FA? Vem är expert egentligen? Varför blir samarbetet så viktigt? Vilka delar har en FA? Förklaring och skillnaden mellan konsekvenser, negativ och positiv förstärkning, slippa och uppnå Förmågan att ta sikte på långsiktiga konsekvenser Fällan med att fortsätta något plågsamt för att nå långsiktig konsekvens Relationer, inlärning utan egen erfarenhet Varför ska man använda en FA? Vikten av att känna till de två scenerna i behandlarens perspektiv, en utanför och en i terapirummet När för man in FA i samtalet? Hur fyller man i en FA? Var börjar man fylla i en FA? Hur kan man använda den i förändringsarbetet? Hur kommer det alternativa beteendet in i bilden? Hur kan man experimentera med hjälp av en FA i behandlingen? Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, leg. hälso- och sjukvårdskurator. Handledare och lärare i psykoterapi, KBT. Niklas Törneke Leg läkare, specialist i allmän psykiatri, leg psykoterapeut, handledare/lärare i psykoterapi och författare. Här finner du poddbloggen och kan köpa en prenumeration av KBT-podden för att lyssna på ALLA avsnitt i sin helhet KBT-podden publiceras av Bli en bättre behandlare BBB Följ oss på Instagram och Facebook Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se info@blienbattrebehandlare.se
Idag pratar vi om bäckenbotten och gör en övning tillsammans för att aktivera bäckenbotten. Jenny berättar att du som poddlyssnare kan använda koden CORE100 och få 100 kr rabatt på kvällkursen Funktionell bäckenbotten, starkare core och bättre hållning som sker via Zoom 1h/kväll 13 - 15 nov (spelas även in och kan ses i efterhand) Meditationen för dagen är en meditation till ljudet av regnet. Välkommen och trevlig lyssning! Erbjudande Kvällskurs 13-15 november https://webbshop.yogajenny.se/produkt/kvallskurs-backenbotten-core-hallning/ Koden CORE100 ger 100 kr rabatt Läs mer om kvällskursen HÄR Följ gärna podden och mig, Jenny här: IG @avslappningspodden IG @jennysjobergyoga FB https://www.facebook.com/JennySjobergYoga YogaJenny Community FB: https://www.facebook.com/groups/244569194351117/ Hemsida https://yogajenny.se Prenumerera, dela, skärmdumpa och tagga @avslappningspodden på dina sociala medier och ge podden ett omdöme i din podcastapp
Idag pratar vi om bäckenbotten och gör en övning tillsammans för att aktivera bäckenbotten. Jenny berättar att du som poddlyssnare kan använda koden CORE100 och få 100 kr rabatt på kvällkursen Funktionell bäckenbotten, starkare core och bättre hållning som sker via Zoom 1h/kväll 13 - 15 nov (spelas även in och kan ses i efterhand) Meditationen för dagen är en meditation till ljudet av regnet. Välkommen och trevlig lyssning! Erbjudande Kvällskurs 13-15 november https://webbshop.yogajenny.se/produkt/kvallskurs-backenbotten-core-hallning/ Koden CORE100 ger 100 kr rabatt Läs mer om kvällskursen HÄR Följ gärna podden och mig, Jenny här: IG @avslappningspodden IG @jennysjobergyoga FB https://www.facebook.com/JennySjobergYoga YogaJenny Community FB: https://www.facebook.com/groups/244569194351117/ Hemsida https://yogajenny.se Prenumerera, dela, skärmdumpa och tagga @avslappningspodden på dina sociala medier och ge podden ett omdöme i din podcastapp
Här får du lyssna till workshopen funktionell bäckenbotten, starkare core och bättre hållning. Workhopen är ett smakprov på kvällkursen som ges 13- 15 nov på Zoom. Anmäl dig till kvällskursen här Kvällskurs 13-15/11 Funktionell Bäckenbotten, Starkare Core och Bättre Hållning - webbshop.yogajenny.se Med koden CORE100 får du 100 kr rabatt! Koden gäller endast till 10/11 I kvällskursen 13 - 15 nov får du lära dig hur du kan träna upp en mer funktionell bäckenbotten, få en starkare core och en bättre hållning. Under de tre liveträffarna på Zoom får du såväl teori som praktik presenterat för att du fortsatt efter kursen ska kunna jobba vidare hemma. Kursen ger dig alltså såväl verktyg som insikter kring hur bäckenbotten, core och hållning påverkar din hälsa och ditt välmående samt vad du kan göra för att upprätthålla en god funktion i dessa delar. Det ingår dessutom tre kortare träningsvideor (i 3 olika nivåer) med yogaövningar som du kan göra hemma för att träna upp bäckenbotten, core och hållning. Tider för kursens liveträffar på Zoom Måndag 13/11 kl. 19.00 – 20.00 Tisdag 14/11 kl. 20.15 – 21.00 Onsdag 15/11 kl. 19. 00– 20.00 Liveträffarna på Zoom spelas även in om du inte kan delta live på något pass. Material och inspelningar samlas i en gemensam FB grupp och du har tillgång till allt material och alla övningar under en hel månad. Välkommen! Anmäl dig till kvällskursen här https://webbshop.yogajenny.se/produkt/kvallskurs-backenbotten-core-hallning/ Välkommen att prenumerera på Avslappningspodden+ här https://plus.acast.com/s/avslappningspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Här får du lyssna till workshopen funktionell bäckenbotten, starkare core och bättre hållning. Workhopen är ett smakprov på kvällkursen som ges 13- 15 nov på Zoom. Anmäl dig till kvällskursen här Kvällskurs 13-15/11 Funktionell Bäckenbotten, Starkare Core och Bättre Hållning - webbshop.yogajenny.se Med koden CORE100 får du 100 kr rabatt! Koden gäller endast till 10/11 I kvällskursen 13 - 15 nov får du lära dig hur du kan träna upp en mer funktionell bäckenbotten, få en starkare core och en bättre hållning. Under de tre liveträffarna på Zoom får du såväl teori som praktik presenterat för att du fortsatt efter kursen ska kunna jobba vidare hemma. Kursen ger dig alltså såväl verktyg som insikter kring hur bäckenbotten, core och hållning påverkar din hälsa och ditt välmående samt vad du kan göra för att upprätthålla en god funktion i dessa delar. Det ingår dessutom tre kortare träningsvideor (i 3 olika nivåer) med yogaövningar som du kan göra hemma för att träna upp bäckenbotten, core och hållning. Tider för kursens liveträffar på Zoom Måndag 13/11 kl. 19.00 – 20.00 Tisdag 14/11 kl. 20.15 – 21.00 Onsdag 15/11 kl. 19. 00– 20.00 Liveträffarna på Zoom spelas även in om du inte kan delta live på något pass. Material och inspelningar samlas i en gemensam FB grupp och du har tillgång till allt material och alla övningar under en hel månad. Välkommen! Anmäl dig till kvällskursen här https://webbshop.yogajenny.se/produkt/kvallskurs-backenbotten-core-hallning/
Genom ett antal berg berättar Dan Jönsson om människans försök att nå toppen samtidigt som vi faller nedför dess sluttning. Följeslagare blir konstnärer och författare som försökt bemästra höjderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.1. När Rousseau fick oss att klättra i bergNär den amerikanske bergsbestigaren och författaren Mark Jenkins besteg Mount Everest våren 2012 passerade han fyra lik på vägen upp. I ett bisarrt reportage i National Geographic berättade han hur det på vissa partier var två timmars kö för att ta sig vidare, hur soporna låg i drivor längs leden upp till toppen och när han till slut nådde målet var där så trångt att han knappt hittade någon plats att stå. Inte precis vad man förväntar sig på världens tak kanske, men faktiskt en sorts vardag under det tidiga tjugohundratalet, när Mount Everest några försommarveckor varje år upplever en rusning som bara blir mer och mer intensiv, till följd av en expanderande exklusiv äventyrsturism där superrika globetrotters för enorma summor kan köpa sig plats i en toppexpedition, ofta utan att alls ha den rätta erfarenheten, träningen eller ens utrustningen.Trängseln, soporna och dödsoffren på världens högsta berg låter kanske som den perfekta kapitalistiska karikatyren av en naturlig mänsklig drift mot höga mål, förvrängd av växande ojämlikhet och statushets. Men idén att klättra upp på ett berg bara för sakens skull har en historia, och faktum är att den fram till för några hundra år sedan skulle ha verkat ganska obegriplig. För medeltidens bibelkunniga var det en känd sak att några berg inte existerade i Första Mosebokens geografi – man antog därför att de hade uppstått först efter syndafallet, när Herren i vredesmod beslöt sig för att knyckla till jordskorpan som straff för människornas olydnad. Berg var alltså till sitt ursprung och väsen av ondo, därför också fula, och att självmant ta sig upp i dem sågs som både dubiöst och dumdristigt. Synen på bergen som ett skönhetsvärde och på bergsvandringen som moraliskt stärkande är av sent datum, och kan faktiskt dateras rätt exakt – närmare bestämt till 1760, när Jean-Jacques Rousseau gav ut sin roman Julie eller Den nya Heloïse.Det är i det tjugotredje brevet i denna väldiga korrespondensroman, som nästan över en natt gjorde Rousseau till kultförfattare bland Europas kulturella aristokrati, som den förälskade informatorn Saint-Preux beger sig upp bland alptopparna kring den lilla staden Sion i den schweiziska bergskantonen Valais. Till sin elev och älskade Julie, skild från honom av klasskrankor och hedersbegrepp lika branta och oöverstigliga som Matterhorn, författar han här vad som bör vara den moderna alpinismens urmanifest. Saint-Preux beskriver hur han under en lång dags vandring mot de högsta topparna till slut når ovan molnen och där upplever hur hans oroliga sinnesstämning liksom klarnar upp och lättar. ”Det verkar”, skriver han, ”som om när man höjer sig över människornas nivåer, man där också lämnade kvar alla låga och jordiska känslor. Som om när man närmar sig mera eteriska regioner, själen fick någon del av deras oföränderliga renhet.” Han beskriver känslan av att, som han uttrycker det, ”befinna sig i en alldeles ny värld”, hur ”hela skådespelet har över sig något magiskt, övernaturligt som tjusar både förnuft och sinnen. Man glömmer allt, man glömmer sig själv, man vet inte längre var man är.”Det enorma genomslaget för Rousseaus roman blev impulsen till de första strömmarna av alpin kulturturism. Med romanen som reseguide började hans entusiastiska läsare vallfärda till trakterna kring Genèvesjön för att med egna ögon se platserna där berättelsen utspelar sig – något Rousseau själv för övrigt inte alls förstod poängen med. De himlastormande bergslandskapen i Valais blev ett självklart mål, men den plats som främst av alla lockade turisterna var en klippa ovanför Meillerie vid Genèvesjön där Saint-Preux i en laddad scen lite längre fram i berättelsen, sjuk av hopplös kärlek, står och känner suget från det oåterkalleliga: ”Klippan är brant, vattnet är djupt och jag är förtvivlad.”Idéhistorikern Björn Billing har beskrivit hur Rousseaus roman inledde vad han kallar en kulturell ”synvända”, när en ingrodd och religiöst välgrundad orofobi, eller avsky för berg, på ganska kort tid förbyttes i romantisk dyrkan. Visserligen har människor i alla tider fascinerats av bergens majestät och sett dem som hemvist för högre makter – grekerna med sitt Olympos till exempel, eller Bibelns Moses som på berget Sinai fick ta emot de tio budorden. Och visserligen gjorde diktaren Francesco Petrarca redan på 1300-talet historiens kanske första frivilliga bergsbestigning när han av ren nyfikenhet gick upp till toppen av det 1912 meter höga Mont Ventoux och stod där ”som förtrollad” som han skriver i ett brev. Det finns fler intressanta undantag, men de förblir just undantag. I det allmänna medvetandet stod bergen för den kaotiska och ofruktbara motsatsen till det goda kulturlandskapets välordnade liv. Att där bodde hemska drakar och demoner var vedertagen kunskap långt in på 1700-talet, och något som även Linné räknade med i sin naturhistoria.Björn Billing kallar med en träffande formulering Saint-Preux alpina vision i Julie för en ”profan bergspredikan” som förkunnar en ny tid, rentav en ny värld – och med den också en ny naturuppfattning där det vilda och otyglade inte längre ses som något ont och hotfullt utan istället som en öppning mot ”det sublima” - alltså den speciella svindel som för människans trubbiga sinnen framkallar en känslomässig aning om en högre, bortomliggande ordning. Men bergslandskapen blir också sinnebilden för en kulturkritik där civilisationens artificiella och tillrättalagda förljugenhet ställs i kontrast till den råa naturens kraftfulla, osentimentala sanning. Kort sagt, bergsbestigningen danar karaktären, eller som Billing sammanfattar det: ”Utsikt ger insikt, yttre höjd ger djup åt tanken.”För Rousseaus eftervärld är ju det där självklarheter. Bergsbestigningen har helt enkelt blivit en av den västerländska kulturens starkaste metaforer, lika användbar inom konst och religion, som filosofi – och politik. När Vladimir Lenin till exempel efter det sovjetiska inbördeskriget skulle förklara idéerna bakom den så kallade nya ekonomiska politiken, skrev han en av sina sista artiklar, med titeln Om att bestiga ett högt berg – där han liknar revolutionärens svåra väg mot målet vid en bergsbestigningsexpedition, som efter att ha överraskats av dåligt väder tvingas vända tillbaka ner till baslägret och samla krafter för ett nytt försök. Hundra år senare, när den sortens expeditioner som han själv ledde åtminstone för det här kapitlet i historien verkar ha packat ihop och åkt hem, och glaciärernas vita vidder är på väg att smälta bort för gott, ser vi alltså den absurda konsekvensen av samma alpina ideologi i de rika upplevelseturister som till varje pris kräver valuta för sina pengar, uppenbart okänsliga för det faktum som får sägas vara alpinismens blinda fläck: att det från toppen bara finns en väg att ta sig vidare. Nämligen utför.2. Hokusai besteg aldrig FujiPå perrongen i Kawaguchi-ko är Fuji det första man ser när man kliver av expresståget från Tokyo, överfullt av vandrare och dagsturister. Någon mil söderut, på andra sidan spåren tornar det japanska nationalberget upp sig som en väldig rispapperskuliss, den vita hättan liksom utskuren ur himlens ljusblå dis med grafisk skärpa precis som på något av Katsushika Hokusais klassiska träsnitt. Järnvägens högspänningsledningar skär upp bergets perfekta profil i tunna, horisontella skivor, det är en strålande vårdag mitt i körsbärsblomningen och den bökiga trafiken i denna medelstora landsortsstad som utgör Fujiturismens logistiska centrum bullrar på som inget hade hänt, som om den inte alls lade märke till hur berget ligger där och ruvar i sin upphöjda frid. Jag får idén att ägna dagen åt ett fotografiskt projekt i Hokusais efterföljd, en sorts uppdatering av hans berömda ”36 vyer av berget Fuji” där jag ska fånga allt det Hokusai inte såg. Fuji bakom vägarbeten, Fuji sett i gatukorsningens skvallerspegel och genom nöjesfältets bergochdalbanor, Fuji som trafikkoner, på shoppingkassar och som kylskåpsmagneter. Etcetera.Det visar sig förstås att jag har underskattat Hokusai. Mycket kan man säga om denne den japanska ukiyo-e-konstens store mästare, men hans relation till det heliga berget var verkligen allt annat än pryd. Det finns en historia om hur han en gång bjöds in till den 11:e Tokugawa-shogunens palats tillsammans med en kinesisk mästare för att de båda skulle visa härskaren sina färdigheter i landskapsmåleri. När det blev Hokusais tur drog han med bred pensel ett vindlande blått stråk över papperet och gick och hämtade en höna vars fötter han doppade i röd färg och sedan lät promenera några gånger över målningen. Så föddes mästerverket ”Höstlöv i Tatsutagawafloden”. Historien är kanske sann, kanske inte – men säger mycket om den finurliga uppfinningsrikedom som dominerar bilden av mästaren i Japan, till skillnad, skulle jag säga, från i väst. På Hokusaimuseet i Tokyo slutar utställningarna med ett lustigt diorama som ska visa hur det kan ha sett ut i konstnärens ateljé mot slutet av hans liv. I ett enkelt rum i traditionell stil med tatamimattor ser man Hokusai och hans dotter, som i många år fungerade som hans assistent; här måste hon vara i sextioårsåldern och den bortåt nittioårige Hokusai ligger på knä på golvet, hukad över pappret, fullständigt uppslukad, med ändan i vädret som ett barn.För att bestiga Fuji ska man vara där i augusti, läser jag. Säsongen öppnar någon gång i maj men vädret på tre tusen meters höjd är ombytligt och kan snabbt tvinga vandraren att vända om. Men inte heller under högsommaren kan man vara säker. På bilder som bergsbestigare själva har tagit är det ofta dimma, och ser kallt och ruggigt ut. Annars är klättringen inte särskilt krävande vad jag förstår. Den tar ungefär sex timmar, meningen är att man ska nå toppen lagom för att se solen gå upp i Stilla Havet, det vill säga vid tre-fyratiden på morgonen, vilket innebär att man får börja vandringen någon gång på kvällen. De som kommer upp i tid och har lite tur med vädret har förstås en vidunderlig utsikt. När man ser på bilderna som folk lagt ut på nätet är det lätt att bli avundsjuk. Samtidigt går det inte att blunda för att något väsentligt saknas på dem. Nämligen Fuji självt. Det är som att de kommit så nära sitt objekt att det försvunnit, gått i upplösning som en hägring. Den perfekta vulkanen visade sig bara vara en isig hög av grus och sten.Å andra sidan: ett berg är alltid något mer än så. Och särskilt när det gäller ett så ikoniskt berg som Fuji går det förstås att se bestigningen ur ett mer symboliskt perspektiv, som något slags mystiskt överskridande, ett inträngande i den perfekta silhuetten där verkligheten bakom bilden uppenbarar sig. Men Hokusai tycks inte ha varit lagd åt det hållet. Museets lekfulla och vardagliga diorama fångar lite av den nyfikna och rastlösa personlighet som annars framför allt kommer fram i de fantastiska skissböcker han förde genom hela livet, fulla med träffsäkra iakttagelser, komiska karikatyrer, perspektivstudier, erotik och mönsterskisser. Dessa så kallade manga är rörliga i tanken och tekniskt uppfinningsrika på ett sätt som får mig att tänka på Leonardo da Vinci: här finns dekorationsidéer för kammar och solfjädrar, studier av husgeråd och kanonrök, av cirkusartister i aktion och fyllbultar i slagsmål, och instruktioner för hur man avbildar fåglar med hjälp av olika kanjitecken eller tecknar vågor med hjälp av det ljudhärmande, krokiga hiraganatecknet ”tsu”. Många av mangaböckernas skisser och infall fann sedan, precis som hos Leonardo, vägen till hans mer genomarbetade ukiyo-e-snitt, som han gärna befolkade med allt från inspekterande statstjänstemän till festprissar på väg hem från glädjekvarteren i gryningen.Bilderna av det heliga Fuji är lika vanvördigt fulla av hektiska vardagsscener. I en av de berömda trettiosex vyerna kläms berget in under en ofantlig sågbock som ramar in det med sin trekantiga form, och med en man som uppflugen på stocken bearbetar den med en väldig timmersåg. I en annan ses en tunnbindare stå och hyvla insidan av ett gigantiskt fat, vars runda cirkel bildar ram åt Fuji som sticker upp vid horisonten. Rentav ännu livligare blir det i den svartvita serie om hundra bilder som var bland det sista Hokusai hann göra innan han dog nära nittio år gammal 1849. Här bildar Fuji fond åt ylande hundar och glammande festprocessioner, åt akvedukter och byggnadsställningar. Här finns en scen där en trött poet avbryter sig i sina kalligrafiska övningar och gäspande sträcker armarna i luften medan Fuji likgiltigt tornar upp sig genom fönstret. Jag hittar till och med en bild där Fuji leker kurragömma bakom en genombruten sfärisk konstruktion som direkt får mig att tänka på bilden som jag själv tog genom bergochdalbanan. Och flygdrakarnas långa linor skär upp bergets silhuett i breda klyftor.Men Fuji förblir Fuji. Ständigt reser berget sin svala, perfekta profil mot horisonten, oberört av all ruljangs som pågår vid dess fot. Ibland detaljerat återgivet, ibland som en skugga, ibland bara som en stiliserad silhuett eller ett enkelt kalligrafiskt tecken. Bergets betydelse består i kontrasten mellan dess eviga, distanserade närvaro och all den uppslukande vardagliga verksamhet som omger det. Bilderna besvärjer den döda vulkanens döda perfektion, bemänger den med mänskligt liv och stökar till dess rena horisont. Det förändrar inte berget, och ändå förändrar det allt. Katsushika Hokusai var, såvitt man vet, aldrig på Fujis topp. Han betvingade sitt berg med andra metoder, genom att så att säga ta ner det på jorden. När jag ser på dessa bilder undrar jag ibland om han var rädd för det.3. Människan kan inte förflytta bergAtt människor är rädda för berg är egentligen inte underligt. Det är det normala; att stå inför ett högt berg kan ge en känsla av omvänd svindel, som om man står på botten av en väldig grav och famlar med blicken i tomheten. Bergen är som havsdjupen, en del av världen som ligger bortom människans herravälde och som när vi kommer i närkontakt med elementen, ute på öppet vatten eller vid branta stup, ger oss en insikt om vår obetydlighet. Orofobin – som man säger med en medicinsk term – är på så vis mer besläktad med torgskräck än med vanlig höjdskräck: orofobin bottnar just i mötet med en värld som ter sig oåtkomlig, undflyende, främmande, fientlig mot allt mänskligt. Bergens ogästvänlighet, de bistra och nyckfulla förhållanden som råder på mycket hög höjd ger en aning om hur bräcklig den mänskliga civilisationen och kulturen är, hur lite skydd den faktiskt erbjuder när vi ställs öga mot öga med geologins realiteter. Sedd med bergets blick är människan och hela antropocen bara en övergående klåda i jordskorpan.Men somliga berg är också mer skrämmande än andra. En levande vulkan är till exempel något helt annat än en död. I Germaine de Staëls tragiska roman ”Corinne” finns en mäktig passage där huvudpersonerna Corinne och hennes älskare Oswald bestiger Vesuvius utanför Neapel. Vandringen mot toppen äger rum mitt under ett utbrott, dessutom på natten, med de glödande lavaströmmarna som dramatisk illuminering av det karga och svartbrända landskapet. Dumdristigt, kan man tycka, men allt för den litterära effektens skull; de Staël målar upp hur hennes romanpersoner rör sig i ett dödens landskap, bortom allt mänskligt. ”Eldströmmen”, skriver hon, ”har en luguber färg, inte desto mindre får den då den sätter eld på vinstockar och träd en klart brinnande låga som svär mot den dystra lavan, rinnande fram som en flod i helvetet, långsamt som sand, svart om dagen, röd om natten.””Corinne” gavs ut 1807, alltså vid en tidpunkt i den europeiska kulturhistorien när den nedärvda orofobin just börjat släppa sitt grepp och ge efter för en romantisk fascination inför bergslandskapens sublima övermakt – åtminstone inom den bildade aristokratin. Romanen, som till formen är en rätt besynnerlig hybrid mellan kulturhistorisk reseskildring och romantisk kärlekstragedi, anses också ha legat bakom att just Vesuvius fick sådan dragningskraft bland 1800-talets nordeuropeiska Italienfarare. De Staëls katastrofturister blev så att säga stilbildande både ifråga om målets beskaffenhet och med sin intellektuella hållning. Bara några decennier tidigare hade Pompejis ruiner börjat grävas ut och visas för publik, något som förstås ytterligare förstärker den bävan som Corinne och Oswald känner inför bergets makt. I ruinstaden fängslas de av det motsägelsefulla i förstörelsen, hur ”vulkanen som har täckt hela staden med aska har skyddat den från tidens härjningar”. Döden i Pompeji, fångad i ögonblicket som i en 3D-scanner, framstår som kusligt och paradoxalt livslevande. ”Ingen annanstans hittar man en starkare bild av livets plötsliga upphörande”, skriver de Staël. ”På väggarna i ett vakthus ser man fortfarande de valhänta bokstäverna och de grovt tecknade figurerna som soldaterna ritat för att få tiden att gå, den tid som redan var på väg att uppsluka dem.”Pompejis alla döda spökar för Corinne och Oswald där de strävar mot den brinnande vulkanens topp, i strid mot allt förnuft. Tecknen de omges av kan inte misstolkas: ”över en viss höjd slutar fåglarna att flyga”, skriver de Staël, ”ytterligare ett stycke högre upp reduceras växtligheten till ett minimum och om man fortsätter når man dit inte ens insekterna hittar något att leva på i den förbrukade, sterila jorden. Alla spår av liv upphör, ni inträder i dödens rike, och denna pulvriserade marks aska är nu det enda som rör sig under era osäkra fötter.” Ekot från Dantes helvete stegras till ett mörkt crescendo när vi når vulkanens rykande krater: ”Corinne”, säger Oswald förfärad, ”är det från dessa infernaliska gränstrakter som sorgen beger sig? Är det från denna topp som dödsängeln svingar sig?”Visst är det så. Bestigningen av Vesuvius utgör romanens dramatiska vändpunkt, Corinne och Oswald tycks ana att deras kärlekssaga nått sin kulmen och att det från och med nu bara löper utför, mot tragedins oundvikliga fullbordan. Berget besegrar dem, inte genom att visa sig obetvingligt utan med sin orubblighet, och om romanen har en moralisk kärna någonstans är det för mig just i denna blinda, förlamande ödestro, insikten om att vi alla i det långa loppet färdas mot vår undergång, den kommer, var så säker, frågan är bara hur, frågan är bara när – och jag kommer plötsligt att tänka på ett slagord från åttiotalets solidaritetsrörelse mot apartheid, att ”berg är till för att flyttas”. Dumheter. Berg är inte alls till för att flyttas, tvärtom, det är bergen som förflyttar människan.Och frågan är vart. Tänker man efter är det kanske den frågan hela den mänskliga kulturen går ut på att besvara. I den engelska renässanslegenden om Muhammed och berget gjorde Muhammed som bekant missbedömningen att han med sina gudomliga specialkontakter skulle kunna ropa till sig ett berg han ville predika från. När det inte fungerade konstaterade han ödmjukt att om nu inte berget ville komma till Muhammed, så fick Muhammed komma till berget. De berg som nu tornar upp sig för vår civilisation, de orubbliga svar naturen ger på mänsklighetens övermodiga försök att betvinga den, kommer att kräva just den sortens kreativa, ödmjuka förflyttningar.Men också något mer: en sorts, vad ska vi kalla det, pragmatism? Funktionell dumhet? Den stackars Sisyfos, som i den grekiska myten är dömd att i evighet rulla sin sten uppför berget, måste som Albert Camus skrev tänkas som en lycklig människa: han har åtminstone en uppgift. Att den är meningslös spelar ingen roll, han vet vad han ska göra och behöver inte veta varför. Därför arbetar han oförskräckt vidare; trots att han gång på gång misslyckas är han ändå inte rädd att misslyckas på nytt. I ”Corinne” pekar bestigningen av Vesuvius på ett liknande sätt fram mot romanens slutsidor, när dess kärlekstragedi redan nått sin ödesbestämda uppfyllelse och Oswald med sin nyblivna hustru en sista gång reser tillbaka mot Italien – för att på toppen till gränsberget Mont Cenis överraskas av en snöstorm. Återigen strör de Staël de orofobiska helvetesmetaforerna omkring sig: ”Allt som skapats på jorden visade nu monotont fram en och samma sida, från stupens bråddjup till de högsta bergstopparna… de vitklädda granarna speglades i vattnet likt trädspöken.” Ännu en prövning, ännu ett förebud. Sådant är livet, sådan är historien. Ständigt nya vyer, nya svårigheter, ständigt nya berg.4. Berget som etisk och estetisk fråga och svarDet finns ett känt fotografi av Paul Cézanne som visar honom i unga år, någon gång på 1870-talet, kisande under solhatten, stödd på sin vandringsstav och med sina målargrejer i en ränsel på ryggen. Det är ett av de oftast reproducerade Cézanneporträtten och bildtexten brukar bli något i stil med ”au motif!”, ”uppbrott mot motivet!” – man får föreställa sig honom stående utanför sin magnifika ateljé i norra utkanten av Aix-en-Provence, med solen i ögonen, på väg mot ännu en dags ögonbrottning med sitt favoritmotiv, berget Sainte-Victoire några timmars vandring österut. Författaren Peter Handke kommer att tänka på den när han själv hundra år senare promenerar utmed bergets nordsluttning, i lycklig, meditativ självförglömmelse. Som Cézanne tycker han sig gå upp i sitt motiv.Från 1870-talet och fram till sin död 1906 använde sig Paul Cézanne av Sainte-Victoire som motiv i ungefär fyrtio målningar, numera spridda över världen från Moskva till Baltimore. Långt ifrån alla krävde några längre strapatser; oftast räckte det för Cézanne att traska några hundra meter uppför kullen från sin ateljé, där han hade en vidsträckt vy över berget och det omgivande landskapet. Det har man fortfarande. På toppen, som man når längs en slingrande stentrappa, finns reproduktioner av målningarna uppsatta så man kan jämföra med verkligheten, och kanske fundera över vad som får en människa att ägna halva sitt liv åt ett och samma föremål. Vad var det Cézanne var ute efter i dessa ständigt nya tolkningar av det han såg? Jag tänker mig att han måste ha drömt om berget på nätterna och vaknat varje morgon med en rastlös känsla av att ha missat det väsentliga. För Peter Handke handlar det ytterst om etik. Målarens outtröttliga tvekamp med motivet besvarar konstens moraliska urfråga: varför målar eller skriver man? Med vilken rätt?Peter Handke skrev sin lilla tankebok ”Vägen till Sainte-Victoire” 1980, efter en tid i Amerika när han, tillbaka i Europa och än så länge med sin uppgift lite oklar för sig, återvänder till Cézannes bilder som några år tidigare slagit honom som en uppenbarelse. Handke beskriver att han egentligen först i mötet med Cézanne förstod att bilder kan vara något mer än illustrationer till en text. Att form och färg kan utgöra en verklighet med helt egna principer, och att det är något han som författare kan lära av. ”Vägen till Sainte-Victoire” har på svenska en titel som för tanken till pilgrimsfärder – och det är inte fel, men originaltiteln är skarpare: ”Die Lehre der Sainte-Victoire”. Sainte-Victoires lära. Som alltså börjar i en fråga: Varför skriver jag? Med vilken rätt?Jag har funderat på det där: om det kan vara så att den sortens frågor har skjutits i bakgrunden i vår tid, med den digitala skriftens utbredning. Att digitaliseringen har skapat en textinflation, där skriften har förlorat sin fysiska substans och det som skrivs skrivs mer och mer i vinden – på gott och ont, men hursomhelst med den effekten att de moraliska grundfrågorna ses som lite patetiska och överdrivna. En tidsödande överkurs: ungefär som att bestiga ett berg. Å andra sidan tror jag att alla skrivande människor, och särskilt de som har skrivandet till yrke, förr eller senare hajar till inför frågan: vad är det jag håller på med? Vad ska detta tjäna till, egentligen? ”Das Recht, zu schreiben”, Rätten att skriva, som Handke kallar det, måste då på något vis försvaras innan man kan återvända till sitt skriv- eller tangentbord. Ibland kräver det sin pilgrimsfärd.Och ibland kommer man ju inte ända fram. En eftermiddag i oktober står jag själv vid Sainte-Victoire; den långa bergskammen, som sträcker sig flera kilometer i väst-ostlig riktning, men som från Aix, och på Cézannes målningar, knappt syns mer än som ett brant fall i bergets nästan koniska profil, reser sig som en femhundra meter hög vägg mot den djupblå himlen. Jag har förstått att det från nordsidan ska vara en enkel vandring upp till toppen, men just idag blåser den hårda, kyliga nordvästvind som i Provence kallas mistral, så medan nordsluttningen ligger i skugga och snålblåst är det sol och lä på sydsidan. Härifrån är det flera timmars tuff klättring om man ska ta sig upp; det stora korset på toppen tecknar sig som ett oåtkomligt, lite förargligt kryss mot skyn. Stigen utmed den mäktiga branten går genom en låg vegetation uppför en liten kulle, mot en stuga som heter ”Refuge Cézanne”. Den byggdes 1953, och har alltså inget alls med Cézanne att göra – men känslan av att stå här i solnedgången är ändå fin, med slätten ner mot havet svept i ett gyllene dis och med dofterna av rosmarin och timjan från marken. Det är, på modern svenska, ”good enough”. Ibland kommer man, som sagt, inte närmare än så.Jag tänker mig att Cézanne kanske såg på sina tidiga målningar just så: good enough. Men hur tar man sig vidare? Det han gjorde – och som gav honom rykte som en banbrytare inom det moderna måleriet – var dels att han upptäckte hur han kunde öppna nästan omärkliga övergångar, ”passager”, mellan förgrund och bakgrund genom att med färgen lösa upp konturerna hos formerna i förgrunden. Dels att han såg hur färgens ljushetsgrad, valör, kunde binda samman förgrund och bakgrund istället för att som annars skilja dem åt. Effekten var att motivet inte längre framträdde som subjektiva ljusintryck utan i sin fulla, massiva materialitet. Handke konstaterar att Cézanne får berget att träda fram ”i sig självt”, outgrundligt för den mänskliga blicken men samtidigt djupt förbundet med allt som finns i världen – och det slår honom som i en triumferande vision att detta är svaret på frågan: hans ”rätt att skriva” handlar om att göra dessa sammanhang levande. Förbindelsen mellan jaget och tingen: kan han föra den insikten vidare, så har han nått sitt mål.På kvällen efter min misslyckade expedition till Sainte-Victoire antecknar jag i dagbokens marginal ordet: ”Billebjer”. Det kräver kanske en förklaring. Billebjer är en liten bergknalle någon mil öster om Lund, en urbergshorst som sticker upp ur lerslätten med en form som påminner om berget utanför Aix, men i miniatyr: en mjuk nordsluttning, och så en stupande stenbrant i söder – visserligen inte mer än tio meter hög, men när jag var där som liten var den hisnande och livsfarlig. Peter Handke reser efter sin uppenbarelse hem till Salzburg, där han gör en vandring till en liten kulle i en skog utanför stan, som han beskriver detaljerat i bokens slutkapitel, innan han på nytt kan vända tillbaka till sitt skrivbord. Jag har ingen vision att följa, men när jag står vid Billebjer vet jag att jag hamnat rätt. Det är ett lagom litet berg. Jag märker hur mina fötter och fingerleder minns bergets alla skrevor och små avsatser, som om kroppen fortfarande passar ihop med dem efter alla gånger jag klängt upp här. Från toppen ser jag slätten breda ut sig i ett gyllene eftermiddagsdis ner mot Öresund. Det är snart mörkt. Några djupa andetag, och så tillbaka ner. Tillbaka, det vill säga vidare.Dan Jönsson, författare och essäistDen första och sista delen är bearbetningar av tidigare sända essäer.LitteraturBjörn Billing: Utsikt från en bergstopp – Jean-Jacques Rousseau och naturen. Ellerströms förlag, 2017.Peter Handke: Die Lehre der Sainte-Victoire, på svenska som Vägen till Sainte-Victoire. Översättning av Margaretha Holmqvist. Albert Bonniers förlag, 1982.Hokusai: One Hundred Views of Mt. Fuji. George Braziller, 1999.Hokusai. Thirty-six Views of Mount Fuji. Taschen, 2021.Jean-Jacques Rousseau: Julie eller Den nya Héloïse. Översättning av Olof Nordberg. Natur och kultur, 1983.Germaine de Staël: Corinne. Översättning av Jan Henrik Swahn. Natur & Kultur, 2022.MusikL.T. Fisk: Jag står kvar. Album: Åsnemanifestet. Text och musik: Johan Andersson. Aska, 2023.
Fyra fula mål på en halvek i vad Sixten tyckte var den sämsta fotbollsmatch han någonsin sett. Vi ger er allt av intresse från segern mot Mallbacken och diskuterar klubbens senaste nyförvärv.
Två herrar på adventure bikes.En färd genom outforskade områden. Men framförallt en forskningsresa djupt in i livets mysterier. Hur du lär dig hantera och lösa problem i komplexa system.Specifikt konkret och detaljerat.Funktionell minimalism och bra vanor .En man som heter Ove på Öland. Våtservetter, lastnät och kit. Skriv dagbok så utvecklas du snabbare. Enjoy
Om du observerar hur folk beter sig i vissa situationer så kan du ofta se hur de säger vissa saker men gör andra. Hur de säger att deras mål är det enda eller det andra men hur deras agerande inte verkar vara i linje med de målen. Eller hur folk inte ens förstår vad de är ute efter. Ta exemplet "Jag vill bli funktionell". Då måste man direkt fråga sig... Funktionell för vilken funktion? För att springa efter en boll, kasta spjut eller lyfta flyttlådor? I detta avsnitt diskuterar vi den här företeelsen och försöker ge perspektiv och tankeställare så att du förhoppningsvis lättare kommer fram till vad du egentligen vill (t ex med din träning) och hur mycket du vill det. -- Följ Smartare Fitness på Instagram, Facebook, Youtube, TikTok och Twitter. Skriv upp dig på vår VIP-lista för gratis mailutskick om hur du på ett smartare sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Du kommer även få reda på när vi släpper nya produkter först av alla.
Christoffer Ekeroth kommer på besök och gör en djupdykning i funktionell programmering.På vägen blir det historier från utbildningens och Javas mörka dagar där man blev piskad till sömns varje kväll, och en enda flashfilm kunde ta ner hela datasalen. Christoffer berättar om vad funktionell programmering är, varifrån det kommer, och vad det egentligen innebär att ha ett starkt typsystem och varför det är trevligt. Plus en matig lista länktips.LänkarChristoffer EkerothChristoffer på TwitterQBasicASP - klassisk ASPPHPPaul GrahamPaul Grahams essäer om LispCommon LispPrologHaskellSmalltalkSun bladeXNADirectXErlangLars Wikman gästade avsnitt 57LodashFunktionell programmeringSidoeffekterF#MLParse, don't validateArxivLaTeXDTO - data transfer objectJohn McCarthyMcCarthys Lispartikel - Recursive Functions of Symbolic Expressions and Their Computation by Machine (Part I)Paul Grahams The Roots of LispLambdakalkylGottfried LiebnitzDavid HilbertMillennieprisproblemenAlan TuringTuringmaskinenHalting problemRule 110 är turingkomplettSnäckskal är turingkomplettaGame of lifeAlonzo ChurchHindley–Milner-typinferensFunctional SoftwareF# for fun and profitLearn you a HaskellDomain modeling made functionalStructure and interpretation of computer programsCitatHaskell och Prolog och esoteriska programmeringsspråkCasta upp detEtt sätt att tänkaStrikt med vad man kan och inte kan göraEtt väldigt starkt typsystemMer av dina affärsregler i själva typsystemet45 sidor LatexEnkelt att skapa en ny typBakom en klassbarriärMind blown-läsningDet ljuva 1600-taletOm du har ett logiskt uttryckFormalisera beskrivningen av algoritmenLambdakalkyl med typerDu är en kompilatorMycket mindre bokföring
Christoffer Ekeroth kommer på besök och gör en djupdykning i funktionell programmering.På vägen blir det historier från utbildningens och Javas mörka dagar där man blev piskad till sömns varje kväll, och en enda flashfilm kunde ta ner hela datasalen. Christoffer berättar om vad funktionell programmering är, varifrån det kommer, och vad det egentligen innebär att ha ett starkt typsystem och varför det är trevligt. Plus en matig lista länktips.LänkarChristoffer EkerothChristoffer på TwitterQBasicASP - klassisk ASPPHPPaul GrahamPaul Grahams essäer om LispCommon LispPrologHaskellSmalltalkSun bladeXNADirectXErlangLars Wikman gästade avsnitt 57LodashFunktionell programmeringSidoeffekterF#MLParse, don't validateArxivLaTeXDTO - data transfer objectJohn McCarthyMcCarthys Lispartikel - Recursive Functions of Symbolic Expressions and Their Computation by Machine (Part I)Paul Grahams The Roots of LispLambdakalkylGottfried LiebnitzDavid HilbertMillennieprisproblemenAlan TuringTuringmaskinenHalting problemRule 110 är turingkomplettSnäckskal är turingkomplettaGame of lifeAlonzo ChurchHindley–Milner-typinferensFunctional SoftwareF# for fun and profitLearn you a HaskellDomain modeling made functionalStructure and interpretation of computer programsCitatHaskell och Prolog och esoteriska programmeringsspråkCasta upp detEtt sätt att tänkaStrikt med vad man kan och inte kan göraEtt väldigt starkt typsystemMer av dina affärsregler i själva typsystemet45 sidor LatexEnkelt att skapa en ny typBakom en klassbarriärMind blown-läsningDet ljuva 1600-taletOm du har ett logiskt uttryckFormalisera beskrivningen av algoritmenLambdakalkyl med typerDu är en kompilatorMycket mindre bokföring
Äntligen! I avsnitt 23 diskuterar vi med Mats Alvesson om hur man ska göra för att inte fastna i den funktionella dumheten, och hur det kommer sig att stora organisationer ägnar så mycket tid och resurser åt kringverksamhet utan direkt koppling till kärnuppdraget. Mats är professor i företagsekonomi och organisationsforskare vid Lunds universitet. Han har skrivit många böcker på temat, t.ex. Värdet av värdegrunder, Extra allt, Tomhetens triumf och Dumhetsparadoxen. Många av hans resonemang har (tyvärr) bäring på sjukvården. Intervjun med Mats börjar cirka 12 minuter in i avsnittet. Vi kör också en pressutblick där vi diskuterar följande artiklar: https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/02/spotify-grundare-bakom-nytt-bolag-med-fokus-pa-preventiv-vard/ https://www.gp.se/debatt/slakta-all-meningsl%C3%B6s-verksamhet-p%C3%A5-sjukhusen-som-inte-%C3%A4r-v%C3%A5rd-1.89784416
Sven Hagströmer gästar EFN Marknad och snackar bland annat om Creades och Creaspac. Förutom det avhandlas även Riksbankens roll under den nya chefen Erik Thedéen.
Mats Alvesson är professor i företagsekonomi och har tillsammans med kollegor myntat begrepp som dumhetsparadoxen och funktionell dumhet. Mats har bland annat skrivit böcker om Skolinspektionen och styrningen av högskolan. Vad skulle Mats göra om han var utbildningsminister? Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/ Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.
Schulitz, Helmutwww.deutschlandfunkkultur.de, FazitDirekter Link zur Audiodatei
Kaum ein Thema der modernen Fitness ist so sehr in seiner Bedeutung gewachsen wie die funktionelle Fitness. Ob klassisches CrossFit, High Intensity Training, Mobility Workouts oder auch die Arbeit mit dem eigenen Körpergewicht. Funktionelle Bewegungen verbessern den Lebensalltag und daher wollen wir auch darüber sprechen, warum jeder Mensch funktionell trainieren sollte.
Über die Buchungsplattform “Fyndery” - Interview mit Raphael Bauer Raphael Bauer hat zusammen mit seiner Frau die Online Plattform “Fyndery” gegründet. Fyndery ist ein “Online Marktplatz für Healthy Living” und vereint die Säulen Ernährung, Bewegung und Mind/Mindset. Auf “Fyndery” findet man Yogakurse und Yogaklassen, Meditationen, Kochkurse, Ernährungsberatungen, Mindset Coachings, On Demand Angebote und viel viel mehr. Raphael ist heute das 2.Mal zu Gast im Podcast von Yoga als Beruf und gibt uns ein Update, was bei Fyndery alles passiert ist, seit wir das letzte Mal gesprochen haben. (Den Blogartikel zum ersten Interview mit Raphael findest du HIER) Was gibt es Neues bei Fyndery? Zum einen ist Fyndery geographisch nicht mehr nur auf dem deutschen Markt vertreten sondern auch in Österreich. Fyndery ist extrem gewachsen, hat neue Partner:innen gewonnen und auch das Team ist stärker vertreten Funktionell technisch ist viel passiert: Eine Warteliste wurde eingeführt, auf die Interessierte automatisch gesetzt werden, wenn Kurse voll sind, was auch wiederum Rückschlüsse gibt für die Lehrenden. Bei Fix Kursen kann man jetzt auch einzelne Stunden buchen und muss nicht den ganzen Kurs kaufen Es gibt eine neue Buchungskalender Funktion: Dein Kurskalender kann auf deiner Webseite integriert werden, ist SEO konform und zeigt auch die Bewertungen an. Natürlich kann Fyndery weiterhin auch ohne Webseite genutzt werden Ausserdem hat die Warteliste für den Onlinekurs Yoga Business Basics wieder geöffnet! Der Kurs startet am 1. Juli und hier kannst du dich auf der unverbindlichen Warteliste eintragen: Warteliste YBB
Das ist meine Antwort zu flatternden Mini-Bands, kilometerlangen Koordinationsleitern, tonnenschweren Battleropes und sämtlichen Burpee-Varianten. Meine Stellungnahme zu dem eigentlichen Gedanken, wie man "functional" definiert. Gebt' euch.
Vi pratar Vasaloppet, Pernilla har varit ute längs med spåret och hejat på alla skidåkare. Hon blir allt sugen på att åka själv igen... Matilda har varit iväg igen på träningshelg hos Susanna, underbart ställe. Den 14 mars startar Matilda ännu en Ketoutmaning och den här gången ingår det även en kurs i Ketogen kost. Som vanligt en massa samtal och härligt pepp av alla deltagarna. Vad har vi för utmaningar framöver, vilka mål inom kost och träning? Det ska både cyklas och simmas. Vi släpper vår nyhet, vi kommer att arrangera en träningshelg hos JA Ranch i Strömsnäsbruk. Ska blir superkul och vi båda ser verkligen framemot det. Funktionell träning där vi använder kroppen. Alla kan vara med. Ren och naturlig mat. Du hänger väl med?
Förstoppning hos små barn blir allt vanligare. Varför? Och vad kan man göra åt det? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström möter Malin Borgström, barnsjuksköterska och urotarmterapeut, som har skrivit boken Besvär med tarm och urinblåsa hos barn – behandlingsmetod för barnhälsovården. Läs mer: * Blöjfri bebis: "Alla kan hitta sin nivå av babypottning!" (http://www.blojfribebis.se) * Blöjfri.se (http://www.blojfri.se) * Nikola.nu: "Nätverk blås- och tarmdysfunktion" (http://www.nikola.nu) * Svenska Enuresakademien - en expertsammanslutning för frågor som rör nattväta (http://www.svenskaenures.se) * Gothia kompetens: "Funktionell förstoppning bland barn ökar – ny bok ger behandlingsmetod för barnhälsovården" (https://news.cision.com/se/gothia-kompetens/r/funktionell-forstoppning-bland-barn-okar---ny-bok-ger-behandlingsmetod-for-barnhalsovarden,c3300305) Lyssna också på: * BVCpodden 118: Blöjfritt: "Rutinpottning kan börja på BB" (https://bvcpodden.fireside.fm/118) * BVCpodden 116: Blöjfritt: "Ja, man måste träna sitt barn" (https://bvcpodden.fireside.fm/116) * BVCpodden 84: Potträning: "Barnet kan bli torrt på tre dagar" (https://bvcpodden.fireside.fm/84) * BVCpodden 20: När är det dags att skaffa potta? (https://bvcpodden.fireside.fm/20) Special Guest: Malin Borgström.
Kosnack är tillbaka igen efter ett uppehåll, denna gången med lite nytt sound. I detta avsnittet får ni följa med på en funktionell klövverkning i Halland mer rådgivare Martina som ställer frågorna. Hoppas ni kommer gilla avsnittet!
Evolution Radio Show - Alles was du über Keto, Low Carb und Paleo wissen musst
Folge auf YouTube anschauen!Die Evolution Radio Show wird durch Werbepartner unterstützt. Diese Folge wird durch BRAINEFFECT unterstützt. Dein Einschlaf-Spray mit MelantoninMit 1 mg deines körpereigenen Hormons Melatonin verkürzt es deine Einschlafzeit - ganz natürlich! It's not magic - it's melatonin!Mit 1 mg Melatonin für schnelles EinschlafenEinfach Mund auf, Spray rein, müde sein+ Digitaler Coach: Exklusiver Zugriff auf Schlafhacks von ExpertenBRAINEFFECT SLEEP Schlaf-Spray: Guter Schlaf per Sprühstoss (brain-effect.com)Erhalte 20% Rabatt mit dem Code KETO20 Dr. Simone KochWebseite: Start | DrsimonekochSocial Media: Instagram & FacebookBücher:Autoimmunhilfe: Beschwerdefrei leben durch lektinarme Ernährung - 80 Rezepte gegen Hashimoto, Reizdarm & CoDas 4-Wochen-Anti-Entzündungsprogramm: Immunsystem, Stoffwechsel & Hormone ins Gleichgewicht bringen. Stille Entzündungen stoppen. Bitte beachten Sie auch immer den aktuellen "Haftungsausschluss (Disclaimer) und allgemeiner Hinweis zu medizinischen Themen" auf https://paleolowcarb.de/haftungsausschluss/ Diese Klauseln beziehen sich auf die Inhalte (Tipps, Ratschläge und Produktbeschreibungen) auf der Webseite, in meinen Büchern, E-Mails und Vorträgen [im Folgenden kurz INHALTE genannt]. Ersteller der Inhalte ist PaleoLowCarb.de, Mag. Julia Tulipan und weitere Autoren [im Folgenden kurz ANBIETER genannt] Haftungsbeschränkung Die Inhalte werden mit größtmöglicher Sorgfalt erstellt. Der Anbieter übernimmt jedoch keine Gewähr für die Richtigkeit, Vollständigkeit und Aktualität der bereitgestellten Inhalte. Die Nutzung der Inhalte der Website erfolgt auf eigene Gefahr des Nutzers. Namentlich gekennzeichnete Beiträge geben die Meinung des jeweiligen Autors und nicht immer die Meinung des Anbieters wieder. Mit der reinen Nutzung der Inhalte des Anbieters kommt keinerlei Vertragsverhältnis zwischen dem Nutzer und dem Anbieter zustande. Informationsinhalt Alle Inhalte wurden mit großer Sorgfalt ausgearbeitet und stellen die Recherche des aktuellen Stands der Wissenschaft dar. Sie dienen ausschließlich der neutralen Information und allgemeinen Weiterbildung. Der Inhalt ersetzt keinesfalls die fachliche Beratung durch einen Arzt oder Apotheker. Die Inhalte stellen keine Empfehlung oder Bewerbung der beschriebenen oder erwähnten diagnostischen Methoden, Behandlungen oder Arzneimittel dar. Der Text erhebt weder einen Anspruch auf Vollständigkeit noch kann die Aktualität, Richtigkeit und Ausgewogenheit der dargebotenen Information garantiert werden. Keine Medizinische Beratung Nichts, was in den Inhalten des Anbieters enthalten ist, ist dazu bestimmt, Krankheiten zu diagnostizieren oder zu behandeln. Der Anbieter ist kein Arzt und gibt keine medizinischen oder gesundheitlichen Heilversprechen ab. Die Inhalte dürfen nicht als Grundlage zur eigenständigen Diagnose und Beginn, Änderung oder Beendigung einer Behandlung von Krankheiten verwendet werden. Konsultieren Sie bei gesundheitlichen Fragen oder Beschwerden immer ihren behandelnden Arzt.
Funktionell analys på PMS och PMDS - ett klientfall för behandlare. Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Maria Gröndal Detta är ett klipp från avsnitt 190. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att köpa en prenumeration på KBT-podden här. I avsnittet: Hur går kartläggningen för PMDS till? Vad börjar man med att registrera? Hur ser den funktionella analysen ut? Vad kan man påverka och inte påverka med psykologisk behandling? Varför är återhämtning så viktig vid PMDS i den ”icke-PMDS”-perioden och hur ser det ut för vår klient? Hur prioriterar man vad som ska behandlas om klienten också har en annan diagnos t ex depression? Vilka fokusområden i behandlingsplanen blir det för vår klient? Är det här ett till område som bör få uppmärksamhet vid kartläggningen av alla menstruerande personer som kommer för behandling? Hur går det för vår fiktiva klient Katja? Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare. Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Maria Gröndal Leg.psykolog och doktorand Här kan du se boktips, ladda hem gratismaterial, läsa sammanfattning mm och köpa din prenumeration KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se info@blienbattrebehandlare.se
Det finns väldigt mycket olika definitioner av vad funktionell träning är. Det kan vara svårt att hänga med på vad som är vad och om dina squats faktiskt är funktionella eller inte. I det här avsnittet går Karl och Andreas igenom deras åsikter och kommer med lite aningen annorlunda tankar om ämnet.
Funktionell analys KBT Ett klientfall Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Detta är avsnitt 161. Du kan prenumerera på KBT-podden här. Avsnittet är ett guldkorn från ett längre avsnitt med två fiktiva klientfall. I detta avsnitt får du träffa den fiktiva klienten Daniel och följa med i hans funktionella analys (SORK). Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare. Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se info@blienbattrebehandlare.se Avsnitt 161 publicerades första gången 27 juli 2020 i KBT-poddens arkiv
Alex, Lars och Mike snackar om vår träning. Hur har den förändrats från start tills nu. Vi bryter ner våra pass och förklarar vad vi vill ha ut av dom. Varför kippar vi inte? Funktionell träning och Crossfit. Mike tycker man är funktionell om man kan ta alla kassar första vändan efter handling och Alex är en A-kille.
Ett lite lugnare avsnitt av Spelsnack denna vecka när vi slutför saker vi har påbörjat. Amanda har tagit platinum i...
Fredrik snackar Elixir med Lars Wikman. Elixir kombinerar ett kulturellt arv från Ruby och Rails med en solid teknisk grund från Erlang. Vad är det som lockar med Elixir, och behöver man kunna Erlang? Hur funkar det med felhantering, trådar, och processer? Vilken är den största vardagsnyttan med Elixir? Hur går Lars projekt att skriva webbgränssnitt som inte behöver Javascript? Och varför bygger Whatsapp en typad version av Erlang? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @antikristoffer, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi. Länkar Lars Wikman Elixir Algonet Ruby Ruby on rails Erlang BEAM - Erlangs virtuella maskin Active record OTP - Open telecom platform Phoenix - webbramverk för Elixir Nerves - embeddedplattform för Elixir Lars blogginlägg om att det är trevligt med en runtime som kan göra mer än en sak i taget Funktionell programmering - den läskigaste grejen när man närmar sig Elixir Monader Erlang ecosystem foundation Mix - byggverktyg för Elixir Hex.pm - “NPM för Elixir och Erlang” Soft real time Metaprogrammering Makron i Elixir DSL - domänspecifikt språk Ecto Phoenix presence Eventual consistency CRDT - conflict-free replicated data type Phoenix liveview Websockets Membrane - mediaströmningsramverk för Elixir MJPEG Leka med statusen :checked I know what you :visited Let it crash Cowboy - webbservern under Phoenix The soul of Erlang and Elixir - Saša Jurić Actor-modellen Rekursion NIF - native implemented functions, lösning för att anropa C-kod Rustler - skriv NIFfar i Rust istället för C Django gen_server Arv Elixir mix Elixir outlaws Elixir wizards Thinking Elixir Elixirtalk Lumen-projektet - kompilerar Erlang och Elixir till Webassembly Webassembly Dockyard Rabbitmq Whatsapp bygger typad Erlang Visual studio code Elixir LS Dialyzer - statiskt analysverktyg för Erlang Lars är @lawik på Twitter underjord.io - Lars webbplats Titlar Lättpocket i HTML från Algonet Socialt och kulturellt arv från Ruby och Ruby on rails Tekniskt arv från Erlang Distribuerade slagtåliga system Bränt barn söker sig till nytt språk Pragmatisk funktionell programmering Som att skriva ful-SQL Allt det där huvudvärksarbetet Ett verktyg för att slippa skriva Javascript Inte perfekt för latency Felhantera i varenda löv i hela trädet Larma den som har driftansvar idag En pool billiga BEAM-processer En oändlig loop kan vara helt rätt Det potenitella taket för hur bra man kan bygga system är väldigt högt Väldigt pragmatisk funktionell programmering Om du vill göra fel får du jobba lite för det
Raketenstart - Interviews mit Startups, Rechtliches Wissen & Hacks für Gründer und ihr Business
Eine Nische finden, diese Nische dann mit Qualität und Liebe füllen und damit den Markt für Triathlon Bekleidung erobern! So oder so ähnlich lautet die Kurzfassung der Gründererfolgsgeschichte von Mario Konrad, dem Mitgründer des Kölner E-Commerce-Startups Ryzon. Minimalistisch. Funktionell. Mit einer klaren Designsprache. Dafür stehen Ryzon, das Gründerteam aus Mario Konrad, Bruder Markus Konrad, Designer Fabian Jung, sowie Unterstützer und Ironmann-Sieger Jan Frodeno - Das Ziel: eine nachhaltige Sportsbrand mit Persönlichkeit werden. Die Qualität spricht für sich. Mit der Kombination aus hochwertigen funktionellen Materialien, kompromissloser Passform, den modernsten Produktionsstätten in Europa und einer persönlichen Marketingstrategie auf Augenhöhe gewinnt Ryzon seine Kunden dauerhaft für sich. Seit 2016 ist das junge Kölner Startup mit einem eigenen Onlineshop als Direktvetriebsmodell am Markt und umgeht damit den klassischen, auch teuren Weg über den Handel. Dabei verfügt Ryzon inzwischen über eine breite Kollektionsvielfalt für Triathleten, Läufer und Radfahrer, aber auch ein paar Freizeitaccessoires wie Hoodies, Caps, Socken und stylischen Taschen. 2018 gabs bereits siebenstellige Umsätze - in einem Markt, der von Größen wie Nike, Adidas oder Puma hart umkämpft wird. In der dieswöchigen Podcastfolge spricht Gründer & Business Angel Mario Konrad mit RAKETENSTART-Gründerin Madeleine Heuts über die Entwicklung eines eigenen Sportlabels nur mittels Bootstrapping – also einer Gründung ohne externe Finanzierung, den Vor- und Nachteilen des Direktvertriebs zum Endkunden sowie seinem Kampf gegen Copycats und Fakeverkäufer aus China. Mehr zu Mario Konrad und Ryzon findest du unter https://www.ryzon.net. Infos zu Raketenstart findet ihr auf Instagram unter @raketenstart.de, auf Facebook, LinkedIn oder auf unserer Website https://www.raketenstart.de. Kontaktiert uns gern über Social Media oder per Mail an podcast@raketenstart.de. Hier kannst du dich auch zum Raketenstart-Newsletter anmelden: https://mailchi.mp/c8e62dbf5ed9/raketenstart.
Det här avsnittet handlar om hur man gör en funktionell analys i KBT Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor Avsnittet är ett guldkorn från ett längre avsnitt med två fiktiva klientfall. I detta avsnitt får du träffa den fiktiva klienten Daniel och följa med i hans funktionella analys (SORK). Originalavsnittet (avsnitt 94) svarar på frågorna: Hur kan vi hitta vilken typ av självkänsla klienten har utifrån en funktionell analys? Vad visar den funktionella analysen för klienten Daniel som visar symtom på depression? Skiljer sig den funktionella analysen för klienten Leila som visar symtom på stress och utmattning? Lena Olsson-Lalor hjälper oss att sortera samt informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare. Här kan du hitta boktips, hållplatser, "freebies", länkar med mera: http://www.blienbattrebehandlare.se/161 Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Mirja Vahlström KBT-terapeut och CRA-behandlare KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se Klippning och redigering: "Teknikmillan"
ÄNTLIGEN dags för ett av de mest önskade avsnitten i poddens historia: vanliga kost- och träningsmyter. Måste du regelbundet ”chocka kroppen” med nya övningsval för att fortsätta växa? Kommer kvinnor som styrketränar få manliga drag? Gör det mer skada än nytta att styrketräna i över en timme? När vi bad om myter som ni lyssnare känner till, fick vi in så många att vi bestämde oss för att göra två avsnitt om ämnet. Det här är alltså första delen av två – och nedan ser du hålltiderna för de tretton påståenden vi bemöter i dagens avsnitt! PS. Liiite sämre ljud på Philips spår i dag, på grund av mickstrul. Du kanske inte ens skulle märka det om vi inte sa något (eller så är det önsketänkande från vår sida), men Philip lovar att bli en bättre människa och aldrig göra om det här. Hålltider: 00:00 - Försnack 04:15 - Påstående 1: Du måste chocka kroppen med nya övningar för att fortsätta växa 12:00 - Påstående 2: Progressiv överbelastning räcker inte, du måste även variera set- och repsantal för att fortsätta växa 19:45 - Påstående 3: Om dina träningspass överstiger en timme, gör de mer skada än nytta 25:10 - Påstående 4: Om du knäböjer innan du bicepscurlar, får du mer testosteron och snabbare bicepstillväxt 27:25 - Påstående 5: Yoga och simning ger långa, slanka muskler, medan styrketräning ger korta, bulliga muskler 33:15 - Påstående 6: Kvinnor som lyfter tungt kommer tids nog se ut som män 36:40 - Påstående 7: Du bör undvika att träna samma muskler två dagar i rad, de måste få vila! 40:55 - Påstående 8: Funktionell träning ger en mer funktionell kropp än klassisk styrketräning 45:20 - Påstående 9: Många övningar på gymmet är farliga och bör undvikas av alla 49:25 - Påstående 10: Att arbeta med armarna över huvudet och bakom ryggen är skadligt för axlarna 51:20 - Påstående 11: Om du inte redan är vältränad kommer du inte känna dig välkommen på gymmet 54:45 - Påstående 12: Det ökar skaderisken om du låter knäna gå framför tårna i knäböj 55:55 - Påstående 13: Styrketräning omvandlar fett till muskler *** Styrkelabbet sponsras av Gymgrossisten. För att se vilka produkter vi använder och rekommenderar, besök gymgrossisten.com/styrkelabbet. *** Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott. *** Logga din träning i vår app StrengthLog!
Tobias, Kristoffer och Fredrik svarar på lyssnarfrågor. Vad tycker vi om funktionell programmering, vilken sorts problem har vi svårast för att hantera, och vad tycker vi om hela industrin kring “agil utveckling”? Inom det sista ämnet kommer vi även in på vilken sorts arbetsprocesser vi har på jobbet. Nej, vi lyckas inte helt hålla undan från tab-eller-mellanslag-kriget. Men det var i alla fall ganska nära. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi. Länkar Funktionell programmering React Redux Imperativ programmering Haskell Stegonagrafi - att gömma saker i en annan sak Stenografi - att skriva i kortform Go Swift Rust AWK Julia Dylan Crystal Visual studio code Jetbrains utvecklingsverktyg Cmake Groovy Jenkins Visual studio code remote development Pekararitmetik Agil utveckling Scrum Det agila manifestet Uncle Bob Life of Brian Fall civilizations podcast Hardcore history The missing cryptoqueen Onecoin Theranos Radiolab Reply all Trump inc Metalpodden Broken record Rick Rubin Broken record om black metal Ozzy Osbourne Broken record med André 3000 Corecursive Kompilator Duncan Trussell family hour Adventure time Ear biscuits - avsnitt ett och två om tro och andlighet Good mythical morning Tobias snack på Stockhom C++ Titlar Fråga Kodsnack Frågorna är nog helt rimliga Kompilatorn i det här Försök inte defbugga den här podcasten Objektivt bättre Är det steganografi eller stenografi? Spridda skurar fokusmässigt Precis lagom mycket magi Hyfsat likadan på alla plattformar Så mycket oväsen man måste spotta ur sig Min hjärna funkar inte på det sättet Jag tror att du ställde den frågan Det bästa sedan brödrosten En projektledare och ett gäng mål Scrumskt En historia lika gammal som religion Jag orkar inte ens ha en åsikt Python i två space Kråkmjölk är det bästa
Har du gått på Yoga och känt att du sträckt en muskel, fått ont i någon led eller i ryggen? Då kanske du är en av tre som kommer avbryta din Yoga träning på grund av en skada enligt en studie från Australien. Dagens avsnitt är till alla Yogis, alla som tränar Yoga regelbundet. Många är i högrisk för att skada sig utan att man vet om det. Jag har träffat på många som tränat Yoga och skadat sig och sett att i de allra flesta fallen så har deras skador gått och förhindra. Jag berättar ur ett muskel-skeletalt perspektiv det stabilitet som krävs för att kunna göra vilka yoga övningar du vill. För gratis hälso tips är du välkommen att följa mig på på Instagram: Doctordiamantis Vill du boka tid till mig på kliniken eller på distans så skriv till info@doctordiamantis.com
I de tidigare avsnitten har vi fokuserat oss på Kinesisk Medicin men idag tar vi steget över till vad Funktionell Medicin är och hur det skiljer sig från den Konventionella Medicinen. Jag vill ge er en ärlig inblick i deras fördelar men även nackdelar. Vad som är viktigast är just att patienter ska kunna få så bra vård som möjligt. Detta avsnitt kommer öppna många ögons men även väcka många känslor. För gratis hälsotips är du välkommen att följa mig på på Instagram: Doctordiamantis Vill du boka tid till mig på kliniken eller på distans så skriv till info@doctordiamantis.com
Funktionsmedicin är en medicinsk inriktning som på vetenskaplig grund identifierar och behandlar de underliggande orsakerna till kroniska livsstilssjukdomar. Fanny har fått stor hjälp av funktionsmedicinen och berättar om sin hälsoresa de senaste månaderna. Vi diskuterar: Varför funktionsmedicin (FM) och för vem? Hur skiljer “vanlig” sjukvård med funktionsmedicin? IFM-matrisen Vad är FM? 6 grundpelare 7 biologiska system FM i praktiken Funktionell kosthållning
Elin gästas av Marian Papp som arbetar med en fysisk, energigivande och kraftfull yoga för balans och närvaro. En yogadoktor, med PhD examen (medicine doktor) från Karolinska Institutet, 2017 i medicinsk vetenskap (avhandlings titel: Hatha Yoga Exercises for physical function in healthy individuals and patients with obstructive respiratory disorders). Marians hemsida: www.marianpapp.se KI-utbildning: https://utbildning.ki.se/kursutbud-inom-uppdragsutbildning Yoga Games Malmö 26-27 oktober www.yogagames.org/page.aspx?id=2b6…163-da7174fe208a rabattkod: yogadoktorn De fina kläderna Elin pratar om hittar du på www.yogime.se Mer om retreat på Österlen kan du läsa här : www.yogadoktorn.se/retreats-kurser-3/ Mer information på Yogadoktorns facebook, instagram och på hemsidan!
I avsnitt fem av Morotspodden pratar jag med Anne Dirksen om den kurs som vi kom att hålla i juni 2019. Ni får mer information om: Rörelseberikning i vardagen Hovar, fötter och barfotaverkare Funktionell träning Rehabilitering Jag berättar också om hur Shanti väckte mig mitt i natten av att Molly var törstig. En historia som gjort djupt intryck på mig och verkligen visar hur intelligenta hästar här. Kursen blev fullsatt och deltagarna var mycket nöjda. Du hittar mig på www.lenamaneaequine.se Du hittar Anne på www.relationstraning.se Har du några frågor efter avsnittet så hör av dig.
Kopfschmerz als Symptom kommt bei den Patientinnen und Patienten in unserer Praxis häufig vor. Häufig schon in jungen Jahren. Wenn wir beim Behandeln von Schmerzen nur am Kopf behandeln wo er weh tut, kommen wir als Therapeuten oft an eine Grenze, an der es nicht so richtig weiter geht. Der Schmerz am Kopf verschwindet oft nicht. Bei der Betrachtung vom Kopfschmerz über die Muskelketten und Meridiane, kommen wir auf neue Ideen beim Bekämpfen der Schmerzen. Es steht nicht mehr der Kopfschmerzpunkt im Vordergrund, sondern die Meridiane und Muskelketten. Die Bahnen laufen vom Hals bis in die Hand oder die Beine und Füße. Als Konsequenz behandeln wir den ganzen Körper bei unseren Kopfschmerzpatienten.
Carpaltunnel Syndrome kommen als Diagnose in unserer Praxis häufig vor. Wenn wir beim Behandeln von Schmerzen nur am Carpaltunnel behandeln der weh tut, kommen wir als Therapeuten oft an eine Grenze, an der es nicht so richtig weiter geht. Der Schmerz am Carpaltunnel bleibt oft erhalten. Bei der Betrachtung vom Carpaltunnel Syndrom über die Muskelketten und Nervenverläufe kommen wir auf neue Ideen beim Bekämpfen der Schmerzen. Es steht nicht mehr der Carpaltunnel im Vordergrund, sondern die Nervenbahn und Muskelketten. Diese Nervenbahnen haben lange Verläufe: Vom Hals bis in die Hand. Bei unseren (meistens) Patientinnen steht oft die Frage im Raum: wieso wurde ich 2x rechts und 2x links am Carpaltunnel Syndrom operiert?
Fredrik snackar med P1xelher0 - eller Pontus som han heter utanför internet - om ett helt gäng saker. Som hur vägen går från Indesign till modern frontendutveckling? Vi pratar lite Angular av äldre modell kontra React och att gå mellan dem. Funktionell programmering som komplement till React och Javascript på jobbet. Och, kanske mest spännande: att lära sig saker genom att hålla presentationer om det. Vi kommer också in på att återanvända, reparera och underhålla kontra att slita och slänga. Byxor, till exempel. Därifrån avslutar vi med att hitta verktyg man trivs med, att få välja dem, och att ibland inte kunna använda det man vill. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig, @itssotoday och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar P1xelher0 - Pontus Nagy Agero Indesign Omnichannel XSLT - Extensible stylesheet language transformations Äldre Angular Modernare Angular Redux React router Mobx Jquery Designsystem Monorepon Haskell Rust Swift Kotlin Sidoeffekter Reason Ocaml Flow - statisk typkontroll för Javascript Bucket script Webpack Simplicity matters Rich Hickey Pure function Composition over inheritance Map, reduce och filter Higher-order function String.splice String.slice Right to repair Nerdtree Tmux Destroy all software The birth and death of Javascript grep Titlar Mangla data med Javascript och XSLT Van att mutera allt Om man är en person som bara gör rätt hela tiden En hel stapel av ångmaskiner Man skiljer på simple och easy Då har du två arrayer Ett nytt objekt i en ny array Vi har mycket plats i våra datorer Inte lika ung och inte lika naiv Solida block av aluminium och klister Man är ju konsultmässig En eller två googlingar bort
Din anatomi spelar roll. Din kropps strukturer och delar skapar tillsammans förutsättningarna för vad du kan göra i rörelse. I dagens avsnitt pratar vi om höfterna. Vi går igenom anatomi, fysiologi och biomekanik, och självklart hur vi kan applicera allt det här på yogamattan. Matnyttiga avsnitt som blandar både teori och praktik.
Din anatomi spelar roll. Din kropps strukturer och delar skapar tillsammans förutsättningarna för vad du kan göra i rörelse. I dagens avsnitt pratar vi om axlarna. Vi går igenom anatomi, fysiologi och biomekanik, och självklart hur vi kan applicera allt det här på yogamattan. Matnyttiga avsnitt som blandar både teori och praktik.
Din anatomi spelar roll. Din kropps strukturer och delar skapar tillsammans förutsättningarna för vad du kan göra i rörelse. I dagens avsnitt pratar vi om ryggraden. Vi går igenom anatomi, fysiologi och biomekanik, och självklart hur vi kan applicera allt det här på yogamattan. Matnyttiga avsnitt som blandar både teori och praktik.
Få insekter navigerar i luften med en sådan precision som biet. Dessutom utan att bränna mycket energi. Hur gör dom och varför har evolutionen försett dem med en sådan avancerad flygteknik? Biforskaren Emily Baird vet.Biets hjärna är som en minidator, som slår av och på, på samma sätt som en digital processor. Därför anser forskarna att just biet - tack vare sin unika hjärna och energisnåla flygstil, sitter inne på lösningen till framtidens drönare och andra sofistikerade navigationssystem. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Denna vecka bjuder #Drivkraften på ett avsnitt med Markus Fridén och Anders Jiderholt. De delar båda en stark passion till träning och med hjälp av sin egen träningsglädje och kunskap inspirerar och coachar de nu dagligen andra till en hälsosammare livsstil och starkare vardag på Retrogym i Åhus, gymmet som är bäst på funktionell styrka. Vad finns det för olika träningsformer inom funktionell träning och varför behöver vi ha koll på syftet till varför vi tränar? Hur kan vi träna rätt och bästa sätt för bästa resultat? Och är det egentligen viktigt att veta skillnaden mellan motion och träning? Funktionell styrketräning ger dig styrka, stabilitet, rörlighet, balans och koordination på samma gång. Funktionell styrketräning är därför en skonsam träningsform som stärker det rörelsemönster du behöver för att "klara dig" i just din miljö. Det är en träningsform som tar hänsyn till våra enskilda förutsättningar och mål. Med funktionell styrketräning kopplar vi ihop kroppens olika delar och tränar vår kropp som en enhet. Våra kroppar är vårt transportmedel och en stor del av vårt välmående. Nu finns forskning som visar att fysisk aktivitet är lika bra som KBT eller antidepressiva läkemedel vid exempelvis depression. Dessutom är fysisk aktivitet även förebyggande mot all form av psykisk ohälsa. Det är lika viktigt att vi vårdar vår fysiska hälsa som vår mentala och i dagens avsnitt pratar vi bl.a. om vikten att träna rätt och återfå glädjen till något av det mest naturligaste som finns, rörelse.
Intervju med Markus Greus, posturalterapeut och grundare av Optimum. Mer information om Optimum-metoden hittar du på www.optimum-metoden.seFacebook: Optimum-metodenInstagram: optimummetodenIntervjun med Markus ligger 40 minuter in i avsnittet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Evolution Radio Show - Alles was du über Keto, Low Carb und Paleo wissen musst
In Folge #121 Das Video der aktuellen Folge direkt auf Youtube öffnen Bitte beachten Sie auch immer den aktuellen "Haftungsausschluss (Disclaimer) und allgemeiner Hinweis zu medizinischen Themen" auf https://paleolowcarb.de/haftungsausschluss/ #geNUSS[explosion] von [næhr:sinn] - das low carb knusper nuss müsli [næhr:sinn] geNUSS[explosion] ist ein hochwertiges low-carb* Müsli und besteht zu 100% aus natürlichen Zutaten. Es ist gut als Frühstück und Snack und hat nur 13,7g verwertbaren Kohlenhydraten auf 100g. Es ist getreidefrei und sojafrei. Perfekt für den Start in den Tag. Wir verarbeiten nur hochwertigste, nährstoffreiche Zutaten, die dich länger satt machen und nachhaltig mit Energie versorgen. Wir nutzen ballaststoffreiche Kokosnuss, Erdmandel und heimische Nüsse. Mehr darüber erfährst du auf lowcarbmüsli.at oder auf Amazon.de. Dies ist eine Wiederholung. Die Erstausstrahlung war am 03. Juli 2016. Kurze Zusammenfassung Frau Dr. Simone Koch ist Ernährungsmedizinerin und Ärztin für Frauenheilkunde. Durch die schwere Asthmaerkrankung ihres Sohnes vertiefte sie sich in das Feld der Autoimmunerkrankungen. Schnell merkte sie, dass sie ihr (durch umfassende Recherche und Weiterbildung in funktioneller Medizin) erworbenes Wissen stärker nutzen und an andere Menschen weitergeben wollte. In ihrer Berliner Praxis setzt sie die Prinzipien der funktionellen Medizin ein. Ihren besonderen Schwerpunkt setzt Sie auf Autoimmunerkrankungen und chronischer Erschöpfung Dr. Koch spricht in diesem Interview über die sehr vielversprechenden Behandlungsansätze, die die funktionelle Medizin bietet. Ernährungsumstellung und Stressmanagement spielen eine wichtige Rolle. Dr. Koch erklärt, welche Rolle der Darm, und vor allem das Leaky-gut Syndrom, bei der Entstehung von Autoimmunerkrankungen hat und warum betroffene unbedingt Zucker, Getreide und Kohlenhydrate meiden sollten. Kurse und Beratung Auf autoimmunhilfe.de bietet Dr. Koch 3 kostenlose Webinar zum Thema Autoimmunerkrankungen an. #Transkript Julia: Herzlich willkommen zu einer neuen Episode der Evolution Radio Show! Mein heutiger Gast ist Frau Dr. Simone Koch. Sie ist Ernährungsmedizinerin und Ärztin für Frauenheilkunde, und in ihrer Berliner Praxis hat sie ihren Fokus auf funktionelle Medizin gelegt. Sie beschäftigt sich vor allem mit Autoimmunerkrankungen und chronischen Ermüdungssyndromen und ich freue mich ganz herzlich, dass ich dich heute begrüßen darf. Simone: Ich freue mich hier zu sein. Julia: Liebe Simone, bevor wir jetzt ein bisschen über Autoimmunerkrankungen sprechen, vielleicht kannst du unseren Zuhörern und Zuschauern ganz kurz sagen, was ist denn so dein Hintergrund und wie bist du überhaupt dazu gekommen, dass du dich jetzt darauf spezialisiert hast. Simone: Ja, ich bin ursprünglich Frauenärztin, also habe die Ausbildung zum Facharzt für Frauenheilkunde und Geburtshilfe gemacht und habe in der Ausbildung schon immer so ein bisschen so ein Unbefriedigungsgefühl gehabt, weil ganz oft, also Frauenärzte werden auch ganz oft wie Allgemeinmediziner besucht und es wird halt dann erzählt ‚Mir geht’s nicht so gut.’ und ‚Es ist irgendwie alles komisch.’ und ‚Vieles hat sich für mich irgendwie ungut verändert.’ und man schwimmt so ein bisschen, also man sagt ‚Naja, ich weiß auch nicht, wir machen mal ein Blutbild.’, was halt schon allein mal gar nichts taugt und da sieht man dann nichts und sagt ‚Naja, Sie sind gesund, gehen Sie mal zum Psychiater.’ so ungefähr. Und das fand ich schon immer unglaublich unbefriedigend und habe mich da viel mit alternativen Sachen beschäftigt, sehr viel mit bioidentischer Hormonersatztherapie und habe halt da festgestellt, es gibt auch noch ganz andere Wege und man kann sehr sehr viel in der Richtung machen. Ja und Richtung Autoimmunerkrankungen, ich habe meine Doktorarbeit über atopische Dermatitis und atopische Erkrankungen geschrieben und hatte halt von daher da viel mit zu tun. Und dann habe ich mein erstes Kind gekriegt, und danach ging es mir furchtbar schlecht, und mir konnte irgendwie keiner so richtig helfen, und es war auch so ne Nummer mit ‚Naja, das ist psychisch, Sie haben eine postnatale Depression.’ und was weiß ich. Und, dass ich in 14 Tagen über 10 kg Gewicht verloren habe und nur noch eine Stunde pro Nacht geschlafen habe und tachykard war und weiß nicht – es hat alles niemanden interessiert, so lange, bis ich mich selber mit einer Schilddrüsenerkrankung diagnostiziert habe. Ja, das alles zusammen hat irgendwie so dazu geführt, dass ich mich sehr für Autoimmunerkrankungen interessiert habe, immer mehr und immer mehr, und Ernährung war schon immer mein totales Steckenpferd. Eigentlich seit dem ich denken kann interessiere ich mich wahnsinnig für: Woher kommt unser Essen? Was gibt es so alles an verschiedenen Ernährungsformen? Ich habe schon als Jugendliche Bücher über Ernährung gelesen und immer über die neuesten Trends und keine Ahnung. Ich habe auch alles irgendwie schon einmal durch, von vegan bis Paleo quasi alle Extreme schon einmal gelebt und finde das hochgradig spannend. Das ist so ein bisschen so mein Hintergrund und daraus hat sich mehr oder weniger ergeben, also es haben dann halt viele Patienten immer gesagt, es wäre ja cool, wenn es jemanden gäbe, der sich damit mal ausschließlich beschäftigt hat und habe hier festgestellt, dass ein ganz hoher Bedarf an Ärzten ist, die mal Zeit haben zuzuhören, weil die übliche Zeit dann halt 5 bis 10 Minuten beim Arzt ist. Und das war auch so einer der unbefriedigenden Teile meiner Arbeit, dass ich das Gefühl hatte, ich kann meinen Patienten überhaupt nicht gerecht werden. Deswegen habe ich mich entschieden ich mach was anderes. Ich möchte meinem Patienten wirklich die Zeit geben, seine Geschichte zu erzählen und auch herauszufinden, was steht im Hintergrund, was ist ursächlich für die Erkrankung verantwortlich. Und dazu gehört eben mehr, als ‚Hallo, wie geht’s Ihnen? Was fehlt Ihnen? Nehmen Sie dieses Medikament.’ Julia: Ja, das kann ich verstehen, dass das unbefriedigend ist. Simone: Und daraus ist die Idee entstanden und hat sich dann so weiter entwickelt und hat dann zu einer eigenen Praxis geführt und es ist alles irgendwie so ein bisschen gewachsen und hat sich auch ein bisschen anders entwickelt als ich das ursprünglich gedacht habe. Aber es macht mir sehr viel Spaß und ist für mich genau das Richtige. Julia: Super. Jetzt habe ich einleitend gesagt, dass du dich auf funktionelle Medizin auch stützt, oder dass das ein Arbeitsprinzip von dir ist. Was versteht man eigentlich unter funktioneller Medizin für die, die es eben noch nicht wissen? Simone: Die Idee bei der funktionellen Medizin ist – also Medizin funktioniert grundsätzlich in unserem System so, dass man Symptome behandelt. Also wenn jetzt jemand zum Arzt kommt und sagt ‚Ich habe Kopfschmerzen.’, dann kriegt er Kopfschmerztabletten verschrieben. Relativ lange wird nicht geguckt, warum hat derjenige überhaupt Kopfschmerzen? Das können ja diverse Probleme sein. Entweder er hat Stress im Job, oder er sitzt immer bescheuert und hat deswegen einen verspannten Nacken, oder manchmal sind das so ganz simple Sachen „Schläft immer auf der rechten Seite auf seinem Arm.“ oder so, also, und wenn der Arzt – oder: „Frühstückt jeden Morgen 7 Snickers.“ Das sind halt so Sachen, die mir durchaus schon begegnet sind und das sind – echt, ja – halt Sachen, da fragt kein Mensch nach. Also er kriegt dann Kopfschmerztabletten und dann ist gut. Entweder es hilft oder es hilft nicht. Nur wenn es nicht hilft, dann beginnt halt ein Weg, der oft aber sehr sehr lang ist, bis dann irgendwann einmal jemand fragt ‚Was essen Sie überhaupt?’ oder so, und bis man dann mal dahin kommt, was vielleicht dafür ursächlich ist. Die funktionelle Medizin greift das eben anders auf, dass als Hintergrund immer die Frage steht: Warum? Warum ist das so und was können wir machen, um die Ursache zu verändern und zu behandeln? Und das ist im Prinzip die Basis der funktionellen Medizin. Julia: Jetzt hast du ja eben die Autoimmunerkrankungen und die Ernährung als deine Steckenpferde sozusagen genannt, und wenn man jetzt so an die klassischen Behandlungsmöglichkeiten denkt bei Autoimmunerkrankungen kommt ja jetzt Ernährung nicht so unbedingt vor. Was hat dich einerseits dazu gebracht, auch diesen Status Quo zu hinterfragen? Und vielleicht kannst du auch ein bisschen darauf eingehen, was jetzt Autoimmunerkrankungen und Ernährung miteinander zu tun haben. - Audiominute 0:06:45.5, Zusammenhänge Autoimmunerkrankungen und Ernährung - Simone: Also das klassische Modell zur Behandlung der Autoimmunerkrankungen ist im Prinzip: Wir haben keine wirkliche Behandlung. Es gibt einige wenige Erkrankungen, wo man das Organ behandeln kann was geschädigt wurde, wie z. B. bei der Hashimoto-Thyreoiditis. Man ersetzt dann eben die Schilddrüsenhormone. Das ist aber keine Behandlung der Ursache der Erkrankung. Es gibt viele Autoimmunerkrankungen für die wir überhaupt keine Behandlung haben, und dann ist die Idee – ok, das Immunsystem funktioniert nicht richtig, das greift den Körper an. Also unterdrücken wir das Immunsystem, mit dem Erfolg, dass es dem Menschen dadurch nicht unbedingt besser geht. Also ich habe oft Patienten die sagen, ‚Ich soll hier jetzt Medikament XY nehmen. Die Nebenwirkungen die da drin stehen, sind genaue die Probleme, die ich sonst auch habe. Das kann doch nicht das Richtige sein.’ Das ist halt genau der Punkt. Also ich soll gegen meine chronische Erschöpfung, gegen meine Schwäche, gegen mein Brainfog, gegen meine Wortfindungsstörung ein Medikament nehmen, was all diese Punkte als Nebenwirkung aufgeführt hat. Das funktioniert halt tatsächlich auch dann meistens nicht, in wenigen Fällen ja, aber in den meisten Fällen wird es nicht wirklich besser und ist damit sowohl für den Patienten als auch für den Arzt extrem unbefriedigend. Mehr hat die Schulmedizin für Autoimmunerkrankungen weitestgehend nicht zu bieten. Man versucht einen Status Quo zu erreichen, wo die Erkrankung gerade so in Schach gehalten wird und der Mensch sich halbwegs gut fühlt. Aber viel mehr kriegen wir da eben nicht hin. - Audiominute 0:08:10.0, häufiger Ursprung von Autoimmunerkrankungen im Darm, Leaky Gut Syndrom - Die Idee mit der Ernährung, also es ist viel, dass der Ursprung von Autoimmunerkrankungen viel aus dem Darm kommt und darüber dass über den Darm, der nicht so funktioniert wie er soll, Fremdproteine in den Körper einkommen, die das überreaktive Autoimmunsystem immer wieder triggern und immer wieder in Alarmbereitschaft bringen. Also normalerweise ist halt unser Immunsystem, also wenn das jetzt bei einem Gesunden ist, dann kommt halt da mal so – keine Ahnung – Milchprotein vorbei, und dann sagen sie, ha, der schon wieder. Naja, lass ihn laufen, der ist harmlos. Und das überreaktive Autoimmunsystem das sagt: Hhhaaa, ein Feind, Angriff, Leute kommt alle sofort her! Und dann kommen halt wirklich auch alle, und es wird immer wieder angetriggert und das ist eine Idee der funktionellen Medizin, wie Autoimmunerkrankungen immer wieder hoch getriggert werden, so Schübe durchlaufen. Deswegen ist eben Ernährung da ein ganz ganz wichtiger Faktor, dass man herausfindet, also erst einmal, dass man sich den Darm anguckt und da entsprechend etwas macht und das andere, dass man sich anguckt, was ist für diese spezielle Person eventuell in der Ernährung ein Trigger, die wir behandeln können. Julia: Und gibt es da sozusagen ein paar allgemein gültige oder ein paar allgemeine Verdächtige, die immer wieder so Probleme machen? - Audiominute 0:09:25.9, häufigste Trigger - Simone: Ja es gibt halt, also die häufigsten Verdächtigen also ganz oben auf der Liste ist Gluten. Das liegt einfach daran, weil Gluten für den Menschen grundsätzlich unverdaulich ist. Da ist es egal, ob ich gesund bin oder nicht. Es ist für den Menschen immer unverdaulich. Und das führt dazu, bestimmte Teile des Glutens können, wenn sie die Darmwand erreichen direkt Zerstörungen an der Darmwand auslösen, die dazu führen, dass dann fremde Proteine entweder direkt aus dem Gluten oder aus anderen Stoffen in den Körper reingehen. Das ist eben für Autoimmunerkrankte problematisch, d. h. Gluten ist immer verdächtig. Zweitens sind das Milchproteine aus der Milch, dann Mais, Soja, Zucker. Wobei das also nicht direkt ist, das hat andere Gründe, und Erdnuss. Das sind die häufigsten Trigger. Also das sind so grundsätzliche Verdächtige die man erst mal rauswirft, und dann gibt es halt noch ne ganze Menge andere Stoffe, die dann entsprechend da reinkommen. Es ist aber auch da, also mir immer ganz wichtig, das muss nicht unbedingt für jeden gelten. Also es gibt bestimmte Punkte, die sind für den Menschen relevant. Zum Beispiel bei den Milchprodukten geht man zumindest von wissenschaftlicher Sicht ungefähr von einer Rate von 50 % aus, die aufs Casein, also auf die Milchproteine reagieren. Das ist eine sehr hohe Rate, weswegen es sich lohnt, die erst einmal bei jedem rauszuwerfen. Aber es kann eben auch sein man gehört zu der anderen Hälfte. Julia: Ja, und das Gluten wahrscheinlich ist auch so einer, oder? Simone: Ja, Gluten ist halt so ein bisschen tricky, wenn der Darm nicht in Ordnung ist. Dadurch, dass es eben immer nicht verdaut wird und immer Löcher in den Darm pieken kann, ist es halt grundsätzlich eher problematisch. Also wenn der Darm wieder völlig in Ordnung ist, kann man eventuell wieder ein wenig Gluten wieder einführen. Ich würde aber, wenn ich unter einer Autoimmunerkrankung leide, Gluten nach Möglichkeit wirklich vollständig weglassen. - Audiominute 0:11:18.9, häufige Assoziation von Leaky Gut mit Autoimmunerkrankungen - Julia: Ja. Also ich habe mal gelesen, weil du eben den Darm angesprochen hast, dass das Leaky Gut Syndrom, diese gestörte Barrierefunktion des Darms, ganz ganz häufig mit Autoimmunerkrankungen assoziiert ist. Siehst du das auch? Simone: Genau. Also das ist halt diese Idee, dass der Darm nicht in Ordnung ist. Also im deutschen gesagt sind es Darmpermeabilitätsstörungen, der englische Begriff ist Leaky Gut Syndrom, ist halt etwas, was auch ganz viel in den Medien überall unterwegs ist. Wir wissen nicht ganz genau wo Huhn und wo Ei und dass man halt, wenn man die Leute untersucht fast immer findet, dass die Immunabwehrfaktoren des Darms geschädigt sind. Das ist zum einen das sekretorische IgA. Das ist ein Abwehrprotein, was unsere Darmschleimhaut schützt und das andere ist β-Defensin. Das ist eine angeborene Abwehreinheit am Darm, und beides ist fast immer bei Autoimmunerkrankungen nicht in Ordnung. Das β-Defensin ist angeboren, also es scheint eine angeborene Komponente zu sein. Bekannt ist das bei Morbus Crohn, Colitis ulcerosa, also chronisch entzündliche Darmerkrankungen. In meiner Praxistätigkeit ist mir aber aufgefallen, dass es für alle gilt. Also auch Hashimoto-Erkrankte haben fast immer eine Störung des β-Defensins, und es scheint also eine wichtige Komponente dann eben für die Entwicklung der Autoimmunerkrankungen zu sein, dass der Darm nicht so funktioniert wie beim Gesunden. Julia: Wie kann man das messen? Simone: Im Stuhl - das sind Stuhltests, wo der Gehalt an diesen Proteinen gemessen wird. Julia: Kann das, also wenn man jetzt z. B. nicht das Glück hat, so eine wissende und aufgeschlossene Ärztin zu haben wie dich, gibt’s da nur spezielle Laboreinrichtungen die so etwas machen oder kann man das auch selber beauftragen? Simone: Also man kann das selber machen. Der Nachteil, wenn man es nicht beim Arzt macht, ist immer, dass man 20 % MwSt. zahlt. Die zahlt man nicht, wenn man es bei einer ärztlichen Behandlung macht. Aber ansonsten kann man so etwas auch selber machen. Es gibt halt inzwischen in Deutschland glaube ich 3, 4 oder 5 spezialisierte Labors die diese Tests anbieten. Wichtig ist halt da immer, dass an sich es noch kein – also wenn man das hat, hat man ein Risiko. Dann muss man eben immer für sich selber abschätzen, ist mir das das wert genug, um mein Leben zu ändern, oder warte ich bis ich wirklich etwas habe, bis ich mich ändere. Julia: Ja, das sollte man vielleicht nicht so darauf ankommen lassen. Simone: Würde ich auch so sehen, aber ist jedem selber überlassen wie er das sehen möchte und was man wie für wie wichtig hält und wie sehr man sich einschränken mag. - Audiominute 0:14:00.8, Methode Dr. Terry Wahls - Julia: Ja. In dem Zusammenhang, eben Autoimmunerkrankungen, hat mich ganz besonders beeindruckt die Terry Wahls. Ich meine, die ist dir sicherlich auch ein Begriff. Das fand ich wirklich toll, wie die das umgesetzt hat und was die auch macht. Verwendest du sozusagen so ähnliche Ansätze wie sie, oder? Simone: Zum Teil. Also mir ist ganz ganz wichtig die Individualität jedes Menschen, weil Terry Wahls ist sehr sehr groß, das darf man nicht vergessen. Sie ist eine sehr beeindruckende Frau, die einen ganz speziellen Energieumsatz hat. Sie wohnt sehr nördlich, ist sehr viel draußen, also sehr viel Kälte und auch kaltem Klima ausgesetzt und hat dadurch einen sehr sehr hohen Kalorienumsatz, wodurch das was sie so isst so ganz anders zu beurteilen ist, als bei einer 1,55 m großen Frau, die sich irgendwie nur indoor aufhält und sich irgendwie gar nicht bewegt. Und das sind einfach so Sachen, wo ich es wichtig finde, das individuell anzugehen. Grundsätzlich finde ich das was sie gemacht hat super und ich benutze ähnliche Konzepte, bin aber jetzt, z. B. Terry Wahls, das ganze Konzept ist ja sehr auf ketogene Ernährung ausgerichtet und das ist etwas, wo ich denke, dass das bei weitem nicht für jeden geeignet ist. Julia: Ja. Ich glaube, sie hat auch so mehrere Stufen. Simone: Genau, ja. Sie hat mehrere Stufen, aber nach Möglichkeit, wenn es nach ihr geht soll man bei der Endstufe angelangen, und das ist meiner Meinung nach nicht für jeden das Richtige. Julia: Ok, da hast du andere Erfahrungen bei deiner Arbeit. - Audiominute 0:15:33.2, Auf die ganzheitliche Betrachtung des Individuums kommt es an - Simone: Genau, und ich habe halt auch die Erfahrung gemacht, dass das auch für einige katastrophal sein kann, sich da dran zu halten. Deswegen finde ich das wichtig, das Individuum zu betrachten und zu gucken, was passt für wen. Und das ist auch das, was ich denke was meine Arbeit auszeichnet, weil sich ein Buch kaufen, wo relativ genau beschrieben ist und auch sehr gut beschrieben ist, wie soll ich vorgehen – das kann auch jeder für sich alleine. Julia: Ja aber man ist ja doch, ich meine jetzt ist ja die Diagnose schon sehr dramatisch oder traumatisierend für die Person und man ist ja auch sehr verunsichert als Patient oder Patientin, und da ist es schon noch mal etwas anderes, wenn man vielleicht eine Ärztin hat wie dich, die einen da betreuen kann, unterstützen kann und man weiß, dass einem das nicht mehr schadet als das andere. Simone: Auf jeden Fall, ja klar. Also das eine ist die Begleitung und das andere ist für mich, also was mir ganz ganz wichtig ist in meiner Arbeit, dass ich der Meinung bin, dass es einen ganz großen Unterschied macht, aus welcher Ethnie komme ich, wie lebe ich, wie ist mein Lebensstil, wie habe ich mich vorher ernährt, welchen evolutionären Hintergrund habe ich usw. Also ich glaube, um jemandem wirklich helfen zu können, muss man immer die ganze Geschichte betrachten. - Audiominute 0:16:52.4, Kontakt und Fernbehandlungsmöglichkeiten - Julia: Ja. Könnte jetzt - nur weil es mir gerade so in den Sinn kommt und es mich so interessiert – jemand der jetzt nicht in Berlin wohnt, irgendwie trotzdem deine Hilfe in Anspruch nehmen? Natürlich, dass man sicherlich mal vor Ort ist, aber würdest du auch so Gespräche per skype machen oder so etwas? Simone: Ja, also ich arbeite auch von Ferne. Das ist halt etwas, was wir so quasi so ein bisschen auf den deutschen Markt eingebracht haben. Also in Amerika ist das Gang und Gebe und kommt halt auch immer mehr und ist inzwischen auch offiziell. Die Dermatologen machen das ganz viel. Man schickt denen einfach ein Bild, was habe ich, und die schicken zurück, das und das. Dafür gibt es inzwischen sogar eine App, wo man dann halt Preis XY zahlt, dass man sein Foto bewertet kriegt. Ja, so bieten wir das halt auch an per skype. Ganz ganz viel kann man wirklich gut auf Ferne machen. Was natürlich auf Ferne nicht geht, sind Blutkontrollen. Das ist schwierig. Das können wir noch nicht. Julia: Ja, aber es ist ja doch einfach vielleicht nicht für jeden einfach möglich, einmal nach Berlin zu fahren für ein erstes Kennenlernen. Ich meine, es sollte drin sein. Aber oft ist es ja nicht für jeden möglich, jetzt öfters nach Berlin zu fahren, sei es jetzt finanziell oder beruflich oder sonstige Gründe. Simone: Das ist halt das tolle an der modernen Technik. Also wie wir jetzt miteinander reden inzwischen ist es irgendwie HD und es ist so klar, dass man auch fast das Gefühl hat, derjenige sitzt einem echt gegenüber. Und es macht keinen großen Unterschied, weil in der Arbeit die ich mache vor allem das Sprechen unglaublich wichtig ist, also und Blickdiagnosen, also viel macht man darüber. Deswegen ist es mir wichtig, die Leute zu sehen und das macht skype inzwischen halt auch. Dank HD kann man auch sehen, hat derjenige Augenringe, komische Pigmentflecken – keine Ahnung. Das hat viel verändert und ist glaube ich ein Zweig, der mehr und mehr kommen wird. Julia: Ja ich denke auch, und super, dass du da auch in dem Bereich so fortschrittlich bist wie in deiner medizinischen Herangehensweise. Ja, für alle, die dich gern mal einfach mal so persönlich kennenlernen wollen: Da gibt’s ja jetzt dann im August die Möglichkeit bei der Paleo Convention. Du wirst einen Vortrag halten über Autoimmunerkrankungen und Ernährung. Also, da bin ich schon sehr gespannt und das ist die Gelegenheit, eine richtige Expertin auf dem Gebiet einmal vielleicht sogar dann auch zu sehen natürlich und vielleicht dann sicherlich auch die Möglichkeit für die eine oder andere Frage wird es dort sicherlich geben. Also diese Gelegenheit sollte man sich glaube ich nicht entgehen lassen. Simone: Ja, insgesamt also. Ich war ja beim letzten Mal schon dabei. Das war ja eine ganz großartige Atmosphäre und wer irgendwie die Möglichkeit hat, sollte sich das nicht entgehen lassen. Das ist eine super Veranstaltung. - Audiominute 0:19:48.3, Infos zu updates per newsletter, Blog, website - Julia: Ja, unbedingt! Mehr über dich, über deine Arbeit und auch dein Angebot kann man auf deiner Webseite natürlich erfahren. Du hast www.drkochs.de. Wir werden natürlich in den shownotes auch verlinken, ist eh ganz klar. Es gibt einen newsletter, wo sich jeder gerne anmelden kann für neue updates. Was schreibst du da so oder was gibt’s da so für Informationen? Simone: Also ich würde gerne möglichst regelmäßig was zu wissenschaftlichen Themen im Zusammenhang mit Autoimmunerkrankungen schreiben und mit Ernährung usw. Tatsächlich ist das eher ein bisschen unregelmäßig aus zeitlichen Gründen. Julia: Das kann ich mir vorstellen. Simone: Ich schreibe viele Rezepte im Blog, weil ich halt auch leidenschaftlich gerne koche und suche da halt, weil eben die häufigste Frage die mir gestellt wird ist: Hhhhaaa, was soll ich denn jetzt noch essen? Und das versuche ich halt so ein bisschen aufzugreifen und den Leuten da zu helfen. Ja, das viel und ansonsten einfach Dinge, die wir interessant finden und die wir vor allen Dingen für Leute mit Autoimmunerkrankungen hilfreich und spannend finden. Julia: Ja, also dann unbedingt auf die website schauen, für den newsletter anmelden und natürlich für die Paleo Convention anmelden und Frau Dr. Koch und mich dort persönlich kennenlernen. Wir freuen uns alle. Einfach herkommen, hallo sagen, niemand beißt von uns und keine Hemmungen haben! Liebe Simone, vielen lieben Dank für deine Zeit und das nette Interview. Simone: Vielen Dank, dass ich hier dabei sein durfte. Julia: Ich freue mich, wenn wir uns dann ganz ganz persönlich kennenlernen auf der Paleo Convention und liebe Zuschauer, liebe Zuhörer: Ich hoffe es war spannend für euch, es war wieder etwas dabei. Wenn du jemanden kennst, der vielleicht an einer Autoimmunerkrankung leidet, oder jemand sonst in der Familie das hat, dann teile doch diese Folge. Es ist wichtige Information, die raus muss, und vielleicht ist der eine oder andere dankbar dafür. Vielen Dank. Life-SMS – Multiple Sklerose ist keine Einbahnstraße! Die Multiple Sklerose ist eine chronische Krankheit, die ganz offensichtlich nicht nur genetisch, sondern auch von zahlreichen Faktoren in unserer Umwelt/Lebenswelt beeinflusst wird. Die Kenntnis dieser Zusammenhänge und daraus resultierende, einfache und nebenwirkungsfreie Maßnahmen sind in der Lage, das Risiko für die Entstehung der Multiplen Sklerose zu reduzieren und ihren Verlauf positiv zu beeinflussen. Das Vorgehen ist unabhängig von und kompatibel mit jeglichen medikamentösen Therapien. Life-SMS (Lebensstil-Strategien bei Multipler Sklerose) soll Betroffenen und den Therapeuten / Ärzten eine aktuelle Plattform bieten, die Lebensstileffekte auf den Verlauf der Erkrankung transparent macht und es ermöglicht Änderungen im Lebensstil bewusst und praktisch umzusetzen. Life-SMS orientiert sich dabei an international erfolgreichen Modellen und weitet diese aus. Mehr Infos hier und im E-Book auf Amazon hier Bücher Multiple Sklerose erfolgreich behandeln - mit dem Paläo-Programm von Terry Wahls Darm S.O.S. - Ratgeber Leaky Gut - Der durchlässige Darm: Ergreif' die Initiative. Dein Weg zu mehr Kraft, Energie und Wohlbefinden von Mag. Julia Tulipan Weitere Folgen Darmbakterien und Fehlbesiedelung - Dipl. Vitalstofftherapeut Roman Gruber im Interview Histamin-Intoleranz - Experte Dr. Vilmos Fux "Leaky Gut" Syndrom - Durchlässiger Darm - Dr. Fux im Expertengespräch Darmdiagnostik bei Reizdarm und Leaky Gut: worauf es wirklich ankommt - Heilpraktikerin Dagmar Scheler im Interview Webseiten Dr Simone Koch Paleo Low Carb - JULIAS BLOG | (auf Facebook folgen)
Kaliper: Träning, hälsa och resultat | Bygg muskler | Bränn fett | Transformera ditt liv
Vad är funktionell träning? Hur ska man träna baserat på sin vardag? Vilka övningar är bäst om man jobbar på kontor och hur ska man träna om man lyfter tunga saker på jobbet? Mathias & Christoffer slår hål på myten kring funktionell träning och ger dig dessutom några handfasta tips för hur du kan få… Read more om #77 – Bästa träningsschemat med funktionell träning baserat på din vardag Inlägget #77 – Bästa träningsschemat med funktionell träning baserat på din vardag dök först upp på Min PT Online.
Hablamos con Sofia Queijeiro, Rolando Fuentes y Verónica Ramírez sobre los desarrollos de Funktionell y de la iniciativa #CodeMeetsFunk que el 28 de enero estará dedicado a la Domótica al cual todos están invitados. Confirma tu asistencia en facebook. Conducen: Luis Eric Reynoso y Sergio Esteban RodríguezDescargar audio
Erik Holmström är regissör, dramatiker och skådespelare och driver nu Malmö Dockteater, där han satt upp Funktionell dumhet, baserad på Roland Paulsens bok Vi bara lyder och just nu spelas Skvalpet. Erik Holmström är född 1981 i Stockholm. Han är utbildad på Teaterhögskolan i Malmö åren 20042008 och han var konstnärlig ledare vid Turteatern i Stockholm mellan 2009-2013. Där regisserade han bland annat Gombrowicz Ferdydurke och "SCUM-manifestet" med Andrea Edwards. Han har också satt upp Alfred Jarrys Kung Ubu i Örebro och Mamman på Teater Tribunalen i Stockholm Sedan 2015 driver Erik Holmström Malmö Dockteater, där han hittills satt upp Funktionell dumhet, baserad på Roland Paulsens bok Vi bara lyder och Skvalpet, som är en sorts fortsättning på den. I mars blir det också premiär på Malmö Stadsteater för Vad gör vi här? som handlar om skolan. Även den med dockor. Funktionell dumhet kommer dessutom att sändas i en filmad version på SVTt en film som nu är under produktion. I april blir det också premiär för Erik Holmströms Automata på Orionteatern i Stockholm, i ett samarbete med Malmö Dockteater. En föreställning helt utan skådespelare.
Vi gästas av Kristoffer Roupé som har ett starkt intresse för det här med programmeringsspråk. Efter att ha zoomat in på hur vi bäst tar hand om och introducerar nyanställda så gottar vi ner oss i ämnet polyglotism. Vilka fördelar finns det med att lära sig nya språk, vilka hinder finns det, och hur bär du dig bäst åt? Alla dessa frågor försöker vi besvara. Vi avslutar med en omgång ‘Avkodat’ i vilken Tobbe ger ledtrådarna och Ola försöker ge ett svar.Böckerna vi nämner är The Pragmatic Programmer och Seven Languages in Seven WeeksNågra hållpunkter:[4:52 Inzoomningen][14:59 Huvudämnet]21:16 Hörde vi ett blubb?31:40 Kristoffer citerar Dirty Dancing43:00 Såg ni strutsen?[45:25 Avkodat]
Med hjälp av detta avsnitts gäst kommer vi här att ge oss in i Ortodontins värld. Vi kommer bland annat att prata om digital ortodonti. Vilken ortodonti ska/kan allmäntandläkaren göra? Varför osseointegrerar inte mini-implants? Beror ökad trångställning med åren på visdomständernas frambrott? Vilka är riskerna med ortodonti? Hur ska vi förhålla oss till Ortodonti på parodontitpatienter? För de oinvigda har vi sammanställt en liten ordlista för att lättare kunna hänga med i programmet. Ordlista: Aseptisk inflammation- Inflammation med icke-bakteriellt ursprung Algoritm – Matematiskt uträknad förändring i motsats till biologisk förändring Agenesi – Genetisk avsaknad av tand Apex – Rotspetsen Bisfosfonater - Läkemedel mot bennedbrytning. Används vid till exempel vid behandling av Osteoporos, Osteogenesis Imperfekta och vissa cancerformer. Extrudera- Flytta en tand ut ur benet Eftertandställning- Tandställning som bibehåller tandregleringsresultatet. Funktionell komponent vid öppna bett - till exempel tungpress/stor tunga kan vara orsaken till ett öppet bett. Interceptiv ortodonti - Ortodontisk behandling med syfte att bryta en ogynnsam bettuveckling och skapa förutsättningar för normal bettuveckling. Utförs av allmäntandläkaren. Lingualbar – Apparatur på insidan av tandraden. Mesial migration - Tändernas naturliga/ fysiologiska mesialvandring i bettet. Timglasformation - Timglasformad profil på alveolarutskottet som uppstår när partier varit tandlösa länge.
Evolution Radio Show - Alles was du über Keto, Low Carb und Paleo wissen musst
Bitte beachten Sie auch immer den aktuellen "Haftungsausschluss (Disclaimer) und allgemeiner Hinweis zu medizinischen Themen" auf https://paleolowcarb.de/haftungsausschluss/ #geNUSS[explosion] von [næhr:sinn] - das low carb knusper nuss müsli [næhr:sinn] geNUSS[explosion] ist ein hochwertiges low-carb* Müsli und besteht zu 100% aus natürlichen Zutaten. Es ist gut als Frühstück und Snack und hat nur 13,7g verwertbaren Kohlenhydraten auf 100g. Es ist getreidefrei und sojafrei. Perfekt für den Start in den Tag. Wir verarbeiten nur hochwertigste, nährstoffreiche Zutaten, die dich länger satt machen und nachhaltig mit Energie versorgen. Wir nutzen ballaststoffreiche Kokosnuss, Erdmandel und heimische Nüsse. Mehr darüber erfährst du auf lowcarbmüsli.at oder auf Amazon.de In Folge #073 Das Video der aktuellen Folge direkt auf Youtube öffnen Kurze Zusammenfassung Frau Dr. Simone Koch ist Ernährungsmedizinerin und Ärztin für Frauenheilkunde. In der neuen Folge 121 findest du ein komplettes Transkript dieses Interviews Durch die schwere Asthmaerkrankung ihres Sohnes vertiefte sie sich in das Feld der Autoimmunerkrankungen. Schnell merkte sie, dass sie ihr (durch umfassende Recherche und Weiterbildung in funktioneller Medizin) erworbenes Wissen stärker nutzen und an andere Menschen weitergeben wollte. In ihrer Berliner Praxis setzt sie die Prinzipien der funktionellen Medizin ein. Ihren besonderen Schwerpunkt setzt Sie auf Autoimmunerkrankungen und chronischer Erschöpfung Dr. Koch spricht in diesem Interview über die sehr vielversprechenden Behandlungsansätze, die die funktionelle Medizin bietet. Ernährungsumstellung und Stressmanagement spielen eine wichtige Rolle. Dr. Koch erklärt, welche Rolle der Darm, und vor allem das Leaky-gut Syndrom, bei der Entstehung von Autoimmunerkrankungen hat und warum betroffene unbedingt Zucker, Getreide und Kohlenhydrate meiden sollten. Kurse und Beratung Auf autoimmunhilfe.de bietet Dr. Koch 3 kostenlose Webinar zum Thema Autoimmunerkrankungen an. Life-SMS – Multiple Sklerose ist keine Einbahnstraße! Die Multiple Sklerose ist eine chronische Krankheit, die ganz offensichtlich nicht nur genetisch, sondern auch von zahlreichen Faktoren in unserer Umwelt/Lebenswelt beeinflusst wird. Die Kenntnis dieser Zusammenhänge und daraus resultierende, einfache und nebenwirkungsfreie Maßnahmen sind in der Lage, das Risiko für die Entstehung der Multiplen Sklerose zu reduzieren und ihren Verlauf positiv zu beeinflussen. Das Vorgehen ist unabhängig von und kompatibel mit jeglichen medikamentösen Therapien. Life-SMS (Lebensstil-Strategien bei Multipler Sklerose) soll Betroffenen und den Therapeuten / Ärzten eine aktuelle Plattform bieten, die Lebensstileffekte auf den Verlauf der Erkrankung transparent macht und es ermöglicht Änderungen im Lebensstil bewusst und praktisch umzusetzen. Life-SMS orientiert sich dabei an international erfolgreichen Modellen und weitet diese aus. Mehr Infos hier und im E-Book auf Amazon hier Bücher Multiple Sklerose erfolgreich behandeln - mit dem Paläo-Programm von Terry Wahls Darm S.O.S. - Ratgeber Leaky Gut - Der durchlässige Darm: Ergreif' die Initiative. Dein Weg zu mehr Kraft, Energie und Wohlbefinden von Mag. Julia Tulipan Weitere Folgen Darmbakterien und Fehlbesiedelung - Dipl. Vitalstofftherapeut Roman Gruber im Interview Histamin-Intoleranz - Experte Dr. Vilmos Fux "Leaky Gut" Syndrom - Durchlässiger Darm - Dr. Fux im Expertengespräch Darmdiagnostik bei Reizdarm und Leaky Gut: worauf es wirklich ankommt - Heilpraktikerin Dagmar Scheler im Interview Webseiten Dr Simone Koch Paleo Low Carb - JULIAS BLOG | (auf Facebook folgen) Superhumanoid - PAWELS BLOG Super | (auf Facebook folgen)
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 19/19
Die chronische Parodontitis und weitere chronisch entzündliche Erkrankungen, wie Morbus Crohn, stellen komplexe multifaktorielle Krankheiten dar. Obwohl pathogene Bakterien und verschiedene Umweltfaktoren bei der Pathogenese der Parodontitis mitwirken, können diese nur einen Teil der Variabilität innerhalb von definierten Populationen der Erkrankung erklären. So spielen genetische Faktoren eine wichtige Rolle bei der Entstehung einer chronischen Parodontitis. In dieser Arbeit wurden die Polymorphismen rs11584383, rs11465804, rs2274910, rs9286879, rs3737240, rs13294, rs2476601 und rs3024505 ausgewählt, die alle auf dem Chromosom 1 liegen und zuvor als Suszeptibilitätsgene für Morbus Crohn und andere entzündliche chronische Krankheiten in genomweiten Assoziationsstudien identifiziert wurden. Die DNA von 352 Patienten mit einer chronischen Parodontitis und 587 gesunden Individuen, alle kaukasischer Herkunft, wurde untersucht. Die Genotypisierung erfolgte mittels der MALDI TOF MS Technik. Für den Polymorphismus rs2274910 konnte eine signifikante Assoziation mit der chronischen Parodontitis festgestellt werden, die sich risikoverstärkend auf die Pathogenese einer chronischen Parodontitis auswirken könnte. Der rs2274910 befindet sich in der Intron Region vom proteinkodierenden Omentin-1-Gen. Bei Omentin-1 handelt es sich um ein Adipokin, welches eine entscheidende Rolle in der Immunantwort sowie in der Regulation des Stoffwechsels spielt. Omentin-1 wird mit Diabetes mellitus Typ 2 sowie Adipositas in Verbindung gebracht, beides Krankheiten die mit einer chronischen Parodontitis assoziiert sind. Für die übrigen 7 Polymorphismen konnte keine Assoziation mit der chronischen Parodontitis nachgewiesen werden. In der Haplotypanalyse war ebenfalls keine Allelkombination mit der chronischen Parodontitis assoziiert.
Tierärztliche Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 07/07
Die equine rezidivierende Uveitis (ERU) ist eine sehr häufig auftretende autoimmune Augenerkrankung bei Pferden, welche meist mit dem Verlust der Sehfähigkeit der betroffenen Augen einhergeht. Da die ERU das einzig spontane Tiermodell für die humane autoimmune Uveitis darstellt, ist die Erforschung der zugrundeliegenden Pathomechanismen der ERU nicht nur veterinärmedizinisch, sondern auch für die Humanmedizin von großer Bedeutung. Charakteristisch für die ERU sind der Zusammenbruch der Blut-Retina-Schranke (BRS) und die Infiltration von autoaggressiven T-Lymphozyten in das innere Auge mit anschließender Zerstörung retinaler Strukturen. Beim Pferd wird die BRS, aufgrund der weitestgehend avaskulären Retina, hauptsächlich von der äußeren Komponente der BRS gebildet, dem retinalen Pigmentepithel (RPE). Im physiologischen Zustand stellt das RPE durch feste Zell-Zellverbindungen sowohl eine stabile mechanische, als auch durch seine Fähigkeit, mit Mediatoren des Immunsystems kommunizieren und interagieren zu können, eine effektive immunologische Barriere dar. Die im Verlauf der ERU stattfindenden pathophysiologischen Mechanismen, welche für den Zusammenbruch dieser Barriere verantwortlich sind, konnten bislang nicht ausreichend geklärt werden. Vor allem Änderungen im Expressionsmuster des Zelloberflächenproteoms könnten hierbei aufgrund der ständigen Interaktion und Kommunikation der RPE-Zellen mit ihrer Umgebung eine entscheidende Rolle spielen. Deshalb war es das Ziel dieser Arbeit, differentiell regulierte Zelloberflächen-proteine zwischen gesunden und uveitischen RPE-Zellen zu detektieren, welche maßgeblich an der Pathogenese der ERU beteiligt sein könnten. Um so nah wie möglich die am RPE in vivo stattfindenden physiologischen und pathophysiologischen Prozesse widerspiegeln zu können, wurden RPE-Zelloberflächenproteine von gesunden und an ERU erkrankten Pferden in dieser Studie mittels einer neuartigen in situ Biotinylierungsmethode angereichert und anschließend massenspektrometrisch analysiert. Dabei konnten insgesamt 148 Proteine identifiziert werden, von denen 81,8 % Plasmamembranproteine waren, was deutlich für den Erfolg der neuartigen Anreicherungsmethode sprach. Unter den 148 insgesamt identifizierten Proteinen befanden sich 27 differentiell regulierte Proteine, wovon in uveitischem RPE drei hoch- und 24 herunterreguliert waren. Neben den für RPE-Zellen klassischen Proteinen wie RPE65, Rhodopsin und S-Arrestin konnten auch mehrere Proteine detektiert werden, die unseres Wissens zuvor noch nicht in RPE-Zellen beschrieben wurden, wie der Glukosetransporter 4, Synaptotagmin 1 und Peripherin 2. Funktionell besonders interessant fanden wir die vier Proteine Synaptotagmin 1, Basigin, Collectrin und Perpherin 2, welche alle mit einer verminderten Expression in uveitischem RPE zu finden waren. Interessanterweise ergab sich aus einer Pathway-Analyse für alle vier Proteine eine Beteiligung an „Visual Functions“ und „Immunological Diseases“. Mittels weiterführender Analysen wie der Durchflusszytometrie, der Immunhistologie und der Quantifizierung der Protein-Fluoreszenzintensitäten ist es gelungen die bereits massenspektrometrisch identifizierte verminderte Expression von Synaptotagmin 1, Basigin, Collectrin und Perpherin 2 zu verifizieren und die Proteine näher zu charakterisieren. Die in dieser Arbeit präsentierte neuartige in situ Biotinylierungsmethode zur Anreicherung von Oberflächenproteinen, welche anschließend mittels LC-MS/MS identifiziert wurden, erwies sich als sehr effektive und innovative Methode, um Oberflächenproteine so nah wie möglich in ihrem physiologischen und pathophysiologischen in vivo Vorkommen zu untersuchen. Daher liefert der in dieser Arbeit generierte Datensatz der differentiell regulierten Proteine zwischen gesunden und uveitischen RPE-Zellen eine solide Grundlage für weitere funktionelle Analysen zur Aufklärung der Pathogenese der ERU.
Fakultät für Biologie - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 05/06
Das Protein α-Synuklein (α-SYN) spielt eine kritische Rolle in der Pathogenese des Morbus Parkinson. So wird angenommen, dass die Aggregation dieses Proteins für die Degeneration von dopaminergen Nervenzellen des Mittelhirns und den damit verbundenen motorischen Symptomen verantwortlich ist. Während dieser pathophysiologische Zusammenhang allgemein anerkannt ist, bleibt der Einfluss von α-SYN auf nicht-motorische Systeme des Gehirns und somit auf prämotorische Symptome, wie die häufig früh im Krankheitsverlauf auftretende Riechstörung, relativ unerforscht. Der Riechkolben bildet die erste zentrale Stelle für die Verarbeitung von Geruchseindrücken und stellt eine von wenigen Gehirnregionen mit einer außergewöhnlich hohen neuronalen Plastizität dar, da er kontinuierlich mit neuen adult-geborenen Nervenzellen versorgt wird. Selbst im erwachsenen Gehirn - wenn auch in geringerer Anzahl - wandern in diese Region neuronale Vorläuferzellen aus der subventrikulären Zone (SVZ) und dem rostralen migratorischen Strom (RMS) ein, die in lokale Interneurone ausdifferenzieren und in bestehende Netzwerke integrieren. Dabei bilden neue Nervenzellen funktionelle Synapsen mit bereits vorhandenen Neuronen aus und tragen zur Riechwahrnehmung bei. Aufgrund seiner Funktion an der Synapse könnte α-SYN insbesondere einen Einfluss auf die Reifung und Integration von adult-geborenen Neuronen mit möglichen pathophysiologischen Konsequenzen für den Geruchssinn haben. Um die Plastizität im Riechkolben von transgenen α-SYN Mäusen zu untersuchen, eignet sich besonders die Zwei-Photonen-Mikroskopie, da mit dieser Technik neuronale Strukturen bis hin zu einzelnen Synapsen im intakten neuronalen Netzwerk der lebenden Tiere über mehrere Tage bis Monate verfolgt werden können. Im ersten Teil der Arbeit wurde der Riechkolben des verwendeten Mausmodells histopathologisch und funktionell untersucht. Die transgenen A30P α-SYN Mäuse wiesen pathologische α-SYN Ablagerungen in Mitralzellen auf, und zeigten Störungen in der feinen Geruchsdiskriminierung. Anschließend wurde eine Subpopulation von adult-geborenen Neuronen, dopaminerge periglomeruläre Neurone, die bekannterweise sensibel auf α-SYN reagieren, genetisch markiert. Mittels intravitaler Zwei-Photonen-Mikroskopie wurde der neuronale Umsatz, der kontinuierliche Neugewinn und Verlust an dopaminergen Nervenzellen, in A30P α-SYN und Wildtypmäusen über einen Zeitraum von 2,5 Monaten beobachtet. Dabei wurde kein Unterschied in der Anzahl an Zellen gemessen, die ihren Zielort im Riechkolben erreichen, und möglicherweise in das Netzwerk integrieren. In den transgenen α-SYN Mäusen wiesen diese Neurone jedoch eine signifikant verkürzte Überlebensspanne auf, was insgesamt in einem Nettoverlust an Neuronen in der Glomerulärzellschicht resultierte. Interessanterweise waren von dem Zelluntergang vor allem adult-geborene Neurone, die erst kürzlich ins Netzwerk integrierten, betroffen. Diese Ergebnisse zeigen, dass die frühen Schritte der neuronalen Eingliederung und Differenzierung in einen dopaminergen Phänotyp in A30P α-SYN Mäusen nicht beeinträchtigt sind, sondern vielmehr ihr längerfristiges Fortbestehen und Überleben in dem olfaktorischen Netzwerk. Möglicherweise trägt diese instabile Integration und damit gestörte Homöostase von funktionellen neuen Neuronen zu der verminderten Fähigkeit der Geruchsdiskriminierung in A30P α-SYN Mäusen bei. Um die der Riechstörung zugrunde liegenden pathophysiologischen Veränderungen weiter aufzuklären, wurde im zweiten Teil der Arbeit der Einfluss von aggregations-anfälligem A30P α-SYN auf die strukturelle und funktionelle Entwicklung von Körnerzellen, die 95% der adult-geborenen Neurone darstellen, untersucht. Während die biologischen Eigenschaften und physiologischen Mechanismen von Körnerzellen mit ihrer Rolle bei der Verarbeitung von olfaktorischen Eindrücken weitestgehend aufgeklärt sind, ist nur wenig über die synaptische Funktion und strukturelle Plastizität dieser adult-geborenen Neurone unter pathologischen Bedingungen bekannt. Deshalb wurde im Folgenden die Funktionsweise von adult-geborenen Körnerzellen an dendrodendritischen Synapsen mit stabilen Mitralzellen, die pathologisch verändertes α-SYN akkumulieren, genauer charakterisiert. Diese synaptischen Verbindungen sind von wesentlicher Bedeutung für die Geruchsdiskriminierung. Dazu wurden die gesamten dendritischen Bäume einzelner Nervenzellen mittels zeitlich kodierter lentiviraler Transduktion markiert und chronisch mikroskopiert, wobei einzelne dendritische Spines über mehrere Wochen wiederholt aufgesucht und in hoher Auflösung aufgezeichnet wurden. Adult-geborene Körnerzellen in A30P α-SYN Mäusen waren durch eine reduzierte Komplexität des Dendritenbaumes und eine erniedrigte Spineplastizität, bedingt durch einen verminderten natürlichen Zugewinn an dendritischen Spines während der kritischen Phase der Nervenzellreifung, gekennzeichnet. Dieses Spinedefizit blieb in ausgereiften und integrierten Körnerzellen bestehen. Funktionell waren die unvollständig gereiften Körnerzelldendriten durch eine signifikant verminderte elektrische Kapazität und eine gesteigerte intrinsische Erregbarkeit und Reaktionsfreudigkeit auf depolarisierende Eingangssignale gekennzeichnet, während der Spineverlust mit einer verminderten Frequenz von erregenden postsynaptischen Miniaturströmen (mEPSCs) korrelierte. Die in dieser Arbeit beschriebenen, durch A30P α-SYN vermittelten, Veränderungen der adult-geborenen Neurone wirken sich folglich störend auf die Verarbeitung von olfaktorischen Inputs aus, und könnten deshalb von pathophysiologischer Relevanz für das Verständnis von Riechstörungen in frühen Stadien des Morbus Parkinson sein. Um diesen Veränderungen therapeutisch entgegenzuwirken, wurde den transgenen Mäusen über mehrere Monate eine Substanz mit anti-aggregativen Eigenschaften verabreicht. Diese zeigte keinen therapeutischen Effekt auf das Überleben und die Spinedichte von adult-geborenen Neuronen in A30P α-SYN Mäusen. Insgesamt liefert diese Arbeit neue, fundamentale Einblicke in die A30P α-SYN-abhängige Regulation der strukturellen Plastizität als ein pathophysiologisches Korrelat für Morbus Parkinson.
I dagens podcast intervjuar jag Karin Lundqvist min gamla motsåndare och medspelare från min tid som volleybollspelare. Idag lever Karin som proffs och det betyder Beachvolley på heltid. Med ungefär 200 resdagar om året lever hon sitt drömliv. Men det krävs att man tar hand om sig för att klara av det. Vi pratar om vägen till drömlivet, upp- och nedgångar och hur hon själv har utvecklats som människa genom sin resa. Karin är en väldigt sympatisk och omtänksam elitidrottare och jag hoppas att många som hör det här kan få känna sig inspirerade av hennes inställning till livet. Gå in på Karins hemsida om du vill veta mer: Karin Lundqvist Gå in på min hemsida för att komma i kontakt med mig och min podcast. Jag har många gäster framöver som kommer att prata om; Funktionell medicin, Nutrition, Bodybuilding, Starka relationer och mycket mer. Håll utkik efter nästa! http://Justlotta.se
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 15/19
Mon, 24 Jun 2013 12:00:00 +0100 https://edoc.ub.uni-muenchen.de/15850/ https://edoc.ub.uni-muenchen.de/15850/1/Zimmermann_Eva.pdf Zimmermann, Eva
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 15/19
Ein bislang nur wenig verstandenes chemo¬sensorisches Zellsystem stellen Spermien dar, die im weib¬lichen Genital¬trakt komplexe Gemische ganz verschiedener Liganden wahr-nehmen müssen, um ihre für eine erfolgreiche Befruchtung essentiellen Aufgaben erfüllen zu können. Dazu gehören u. a. ein sekundärer Reifungsprozess (Kapazitierung), die Weg¬findung zur Eizelle im Eileiter und die Akrosom¬reaktion zur enzymatischen Auflösung der Glyko¬protein¬matrix (Zona pellucida) der Oocyte. Die Sensor¬moleküle auf der Oberfläche des Spermiums, die eine Erkennung bestehender Konzentrations-gradienten von Amino¬säuren, Kohlen¬hydraten, Hormonen, von verschiedensten Ionen und Protonen im luminalen Milieu des weiblichen Genital¬trakts sowie der Kohlenhydrat-reichen Zona pellucida ermöglichen, sind jedoch trotz ihrer Bedeutung für eine erfolgreiche Fertilisation weitgehend unbekannt. Geschmacks¬rezeptoren repräsentieren spezialisierte Erkennungs¬moleküle, die in Sinnes-zellen der Zunge die präzise Detektion eines breiten Spektrums chemisch sehr diverser Geschmacks¬stoffe ermöglichen, welche auffällige Ähnlichkeiten mit den potentiellen Liganden in der wässrigen Umgebung von Spermien im weiblichen Genital¬trakt aufweisen. Interessanterweise werden diese Rezeptorproteine aber nicht nur in Geschmacks¬sinneszellen, sondern auch in chemosensorischen Zellen einer Vielzahl extra-oraler Gewebe exprimiert. In der vorliegenden Arbeit wurde deshalb mit Hilfe biochemischer, molekular- und zell-biologischer Techniken sowie mit reproduktions¬biologischen Methoden und unter Verwendung Geschmacks¬rezeptor-defizienter Mäuse der Frage nachgegangen, ob Rezeptor¬moleküle des Geschmacks¬systems als Kandidaten für chemische Sensor-moleküle von Spermien in Betracht kommen. Dabei wurde ein Detektions¬molekül für saure Geschmacksstoffe, der PKD2L1, immun-cyto¬chemisch im Hoden der Maus und in reifen murinen Spermien nach¬gewiesen. Funktionell könnte dieser im Flagellum von Spermien exprimierte Ionenkanal an der Registrierung der verschiedenen Protonen¬konzentrationen im Milieu des weib¬lichen Genital¬trakts beteiligt sein. Weiterhin konnte eine Expression von gustatorischen GPCRs der Tas1r-Familie (süß/umami) und Tas2r-Familie (bitter), in männ¬lichen Reproduktions¬organen und in reifen Spermien gezeigt werden. Zudem wurden Hinweise auf die Expression der gustatorischen G Protein α Untereinheit Gustducin, die in Geschmacks¬sinnes¬zellen an der Signal¬transduktion dieser beiden Rezeptor¬familien beteiligt ist, im männlichen Reproduktions¬system erbracht. Im Einzelnen konnten mit der RT-PCR-Technik Transkripte von 28 der insgesamt 35 Mitglieder der großen Familie der murinen Bitter¬rezeptoren (Tas2rs) aus Hoden-gewebe amplifiziert werden. Die Bedeutung der Expression von Bitter¬rezeptoren für die Reproduktion wurde exemplarisch anhand einer Gen-defizienten Maus für den Tas2r131 unter¬sucht. Bei dieser Knockin-Maus¬linie war die kodierende Rezeptor¬sequenz durch eine GFP-Expressions¬kassette ersetzt worden, so dass das Maus¬modell gleich-zeitig auch eine Bestätigung der Expression des Tas2r131 in späten Keim¬zell¬stadien der Spermato¬genese ermöglichte. Bei der Fertilitätsanalyse Tas2r131-defizienter Tiere waren unter Labor-Zucht¬bedingungen keine Veränderungen in der Anzahl der Nach¬kommen pro Wurf oder der Zeitspanne zwischen den Würfen feststellbar. Allerdings wiesen Tas2r131-defiziente Männ¬chen signifikant mehr epididymale Spermien auf als Wildtyp-Tiere. Darüber hinaus war bei Verpaarungs¬studien mit hetero¬zygoten Männchen eine Genotyp-Verschiebung zugunsten des Tas2r131 [-] Allels zu registrieren. Dieser Phänotyp könnte darauf hindeuten, dass der Tas2r131 eine funktionelle Rolle bei Tas2r-abhängigen Auswahlprozessen verschiedener Spermien¬populationen spielt, bei denen sich z. B. durch eine Regulation der Apoptose im Verlauf der Keimzell¬bildung (Spermatogenese) oder auch durch eine Beeinflussung z. B. der Weg¬findung im weiblichen Genitaltrakt ein Selektions¬vorteil für Tas2r131-defiziente Spermien ergeben könnte. Aus der Familie der Tas1-Rezeptoren, deren drei Mitglieder als Heterodimere für die Erkennung von süßen Stimuli und dem Geschmack von Mononatrium¬glutamat („umami“) verant¬wort¬lich sind, konnten in RT-PCR-Experimenten die beiden Unter-einheiten des Umami-Rezeptors, der Tas1r1 und Tas1r3, aus Hodengewebe der Maus amplifiziert werden. Mit Hilfe Subtyp- und Spezies-spezifischer Antikörper konnte gezeigt werden, dass beide Rezeptor¬proteine im Akrosom und in distinkten Abschnitten des Flagellums von murinen und humanen Spermien exprimiert werden. Die funktionelle Rolle des Umami-Rezeptors wurde mit Hilfe einer Tas1r1-defizienten mCherry Reportermauslinie unter¬sucht, die unter optimalen Zuchtbedingungen ebenfalls keine Fertilitäts¬einschränkungen erkennen ließ. Im Hoden dieser Tas1r1-defizienten Tiere waren jedoch morpho¬logische Veränderungen des Keim¬epithels und eine signifikant erhöhte Apoptose¬rate zu registrieren, die allerdings keine verminderte Anzahl reifer Spermien oder Störungen der Morphologie oder Motilität dieser Zellen zur Folge hatte. Stimulierungsexperimente mit isolierter Zona pellucida, dem physiologischen Auslöser der Akrosomreaktion, haben zudem gezeigt, dass keine Ein¬schränkungen bei Spermien Tas1r1-defizienter Tiere fest¬zustellen waren. Allerdings wiesen Tas1r1-defiziente Spermien eine signifikant höhere Rate an spontaner Akrosom¬reaktion auf, die in unkapazitierten Zellen mit signifikant erhöhten basalen Konzentrationen der second messenger cAMP und Ca2+ einherging. Durch eine Reduzierung der intra¬zellulären Konzentrationen dieser Botenstoffe, die elementare Aufgaben des Spermiums im Verlauf des sequentiellen Prozesses der Fertilisation regulieren, könnten Tas1-Rezeptoren somit durch eine basale Rezeptor-aktivität oder durch eine Liganden-induzierte Rezeptor¬stimulation sicherstellen, dass Spermien im weiblichen Genitaltrakt in einem Ruhezustand erhalten werden, bevor sie in Kontakt mit der Eizelle kommen können. Insgesamt kann dieser Nachweis einer funktionellen Expression von Geschmacks-rezeptoren in Spermien zu einem besseren Verständnis der Regulations¬mechanismen zentraler Spermien¬funktionen beitragen und langfristig möglicherweise auch repro-duktions¬medizinische Perspektiven zur gezielten positiven bzw. negativen Manipulation von Spermien und damit zur Behandlung männlicher Infertilität bzw. zur Entwicklung nicht-hormoneller Verhütungsmittel für den Mann eröffnen.
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 13/19
Das autosomal-dominante Hyper-IgE-Syndrom (AD-HIES) gehört zu den angeborenen Immundefekten und wird durch Ekzem, erhöhtes Serum-IgE, Eosinophilie, rezidivierende Abszesse und Lungeninfektionen sowie assoziierte Skelett- und Bindegewebssymptome charakterisiert. Durch die Assoziation von Mutationen im Gen STAT3 bei Patienten mit AD-HIES gelang es 2007 die ätiologische Ursache dieses Krankheitsbildes aufzuklären, wodurch die Diagnose heute molekulargenetisch bestätigt werden kann (Holland et al. 2007; Minegishi et al. 2007). Ziel der vorgelegten Arbeit war es, den klassischen AD-HIES-Phänotyp mit dem STAT3-Genotyp zu korrelieren und die bestmöglichen Kriterien zu definieren, die Patienten mit STAT3-HIES charakterisieren und eine Abgrenzung zu ähnlichen Erkrankungen (z.B. atopische Dermatitis) sowie eine frühzeitige Diagnose ermöglichen. Hierfür wurden 78 Patienten mit unterschiedlich ausgeprägtem HIES-Phänotyp auf eine Mutation in STAT3 untersucht. Der Phänotyp der Patienten wurde anhand des NIH-Scores quantitativ beurteilt, der die Wahrscheinlichkeit für ein HIES bestimmt (≥40 Punkte entsprechen der klinischen Diagnose HIES) (Grimbacher et al. 1999b). Bei 48 der untersuchten Patienten konnte eine heterozygote Mutation in STAT3 identifiziert werden. Es handelte sich um 24 verschiedene Mutationen, darunter 19 Erstbeschreibungen, die in drei funktionellen Domänen des STAT3 Proteins auftraten. Alle Mutationen erlauben die Expression eines veränderten STAT3 Proteins, das einen dominant-negativen Effekt auf die STAT3 Funktion ausübt (Minegishi et al. 2007; Renner et al. 2008). 96% der Patienten mit STAT3 Mutation (STAT3-mut Patienten) hatten ≥40 Punkte im NIH-Score und dementsprechend die klinisch-gesicherte Diagnose eines HIES. Bei 30 Patienten wurde auf genomischer DNA-Ebene keine Mutation in STAT3 gefunden (STAT3-wt Patienten); 90% gehörten der Gruppe der „Verdacht auf HIES“-Patienten an (85% Spezifität): Organabszesse, schwere Infektionen (Sepsis, Meningitis, Osteomyelitis), Pneumatozelen, Frakturen ohne adäquates Trauma, Skoliose und Nagel/mukokutane Candidiasis. Funktionell spielt STAT3 eine wichtige Rolle bei der Differenzierung von IL-17 produzierenden CD4+-T-Zellen (TH17-Zellen), die bei der Abwehr von extrazellulären Bakterien und Pilzen beteiligt sind (Yang et al. 2007; Ochs et al. 2009). Diese Arbeit konnte bestätigen, dass STAT3-mut Patienten signifikant erniedrigte TH17-Zellen im Vergleich zu STAT3-wt Patienten und normalen Kontrollen haben. Zum einen kann hiermit die Abwehrschwäche gegenüber Staphylococcus aureus und Candida albicans erklärt werden, zum anderen stellen die TH17-Zellen einen sehr sensitiven und spezifischen diagnostischen Marker für ein STAT3-HIES dar. Aus der Literatur ist außerdem bekannt, dass STAT3-Signalwege eine wichtige Rolle bei der Differenzierung von Osteoblasten und Osteoklasten spielen, und für die Aufrechterhaltung der Knochenhomöostase von Bedeutung sind (O'Brien et al. 1999; Itoh et al. 2006). Daraus ergibt sich eine mögliche Erklärung für die Skelett- und Bindegewebsanomalien bei STAT3-HIES Patienten, die aufgrund einer verminderten STAT3-Proteinfunktion entstehen können. Basierend auf den klinischen und immunologischen Korrelationsanalysen wurde der NIH-Score in den vereinfachten 5-Punkt-Score weiter entwickelt, der keine qualitative Wertung der Ausprägung und Häufigkeit der Symptome enthält (vergl. Tabelle 12). Die retrospektive Erhebung des 5-Punkt-Scores erzielte in dieser Studie eine vergleichbar hohe Korrelationsrate wie der NIH-Score (vergl. Tabelle 13). Zusammen mit der TH17-Zellzahlbestimmung stellt der 5-Punkt-Score ein diagnostisches Hilfsmittel für STAT3-HIES dar, ohne dem NIH-Score überlegen zu sein. Die Erkenntnisse dieser Studie liefern einen wichtigen Beitrag zur klinisch-genetischen Definition des STAT3-assoziierten HIES und stellen wesentliche Kriterien, die zur Diagnosefindung und Abgrenzung klinisch ähnlicher Erkrankungen führen, dar. Durch eine frühzeitige Diagnosestellung wird schließlich die Einleitung einer adäquaten Therapie ermöglicht, durch die Komplikationen vermieden und die Lebensqualität sowie Prognose der Patienten deutlich verbessert werden können. Weitere Untersuchungen von Zusammenhängen zwischen STAT3-Mutationen, der STAT3-Proteinfunktion und der Entstehung der einzelnen Symptome können in Zukunft neue Therapieansätze generieren und wichtige Erkenntnisse über die Entstehung von eigenständigen Erkrankungen wie der Osteoporose, der idiopathischen Skoliose oder Erkrankungen aus dem atopischen Formenkreis liefern.
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 12/19
Thu, 22 Jul 2010 12:00:00 +0100 https://edoc.ub.uni-muenchen.de/11944/ https://edoc.ub.uni-muenchen.de/11944/1/Zattler_Michaela.pdf Zattler, Michaela
Tierärztliche Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 04/07
Introduction of the RCAS retroviral gene transfer technology for functional genomic studies in the chicken The recently sequenced chicken genome now allows the identification of so far unknown genes. Some of them may play a potential role in the regulation of the immune system. In future studies roles of these genes have to be analyzed. At this in vitro studies will be used firstly. But in vivo functions of those genes will have to be described in the end. Therefore techniques for a fast and efficient over expression and knock down of candidate genes have to be established. Goal of this work was to prove the applicability of the RCAS retroviral vector system, which has been developed in the 1980s. This highly efficient system is based on a replication competent Rous Sarkoma-Virus and has already been used in cell and developmental biology studies in the chicken. However studies on its application after hatch haven´t been performed so far, despite its particular relevance for studies on the chicken immune system as it is widely immature at the time of hatch. In the first part of this work, a green fluorescent protein (GFP) expressing vector was constructed. An influence of the chicken line on the susceptibility of chicken embryo fibroblasts was detected in flow cytometric analyses. A possible reason could be the presence of endogenous retroviruses in less susceptible chicken lines leading to receptor interference. In accordance with this observation in in vivo tests retrovirus free chickens showed more homogenous plasma titers of RCAS based protein than a commercial chicken line. As GFP expression was predominantly seen in endothelial cells, the RCAS technology can be considered as particularly eligible for the expression of soluble proteins. Additionally viral protein was demonstrated to be expressed in bursal cells and heart muscle. For further characterization of the RCAS system vectors for the expression of the cytokine chBAFF or a soluble chBAFF receptor construct (huBCMA-Fc) were used. Plasma expression of biologically active cytokine was detectable throughout the entire experiment (two months). RCAS(BP)A-chBAFF-Flag transduced birds showed in comparison to controls significantly increased B cell frequencies in the spleen as well as enhanced plasma antibody titers. On the other hand animals expressing the soluble receptor huBCMA-Fc showed a significant reduction of splenic B cell frequency and an inhibited development of the bursa of fabricius. These findings correspond to the data obtained in studies with recombinant proteins. In the second part of this work the experiences with the RCAS technology were used to evaluate the function of the CD40/CD40L system as a second cytokine system. A soluble chCD40-huFc fusion protein was constructed as a functional inhibitor for CD40/CD40L interaction. In vitro tests showed that chCD40-huFc was able to bind a soluble chCD40L fusion protein. In vivo the RCAS based expression of chCD40-huFc caused a reduction of the blood B cell frequency and the bursa weight. Possibly the functional inhibition of the CD40/CD40L system decreases the number of B cells emigrating from the bursal medulla. Unlike in humans with a defect in the CD40L gene in chickens expressing chCD40-huFc the plasma IgM titer was not increased. However plasma titers of IgA and IgG were decreased, comparably with humans and mice with CD40L defects. The RCAS gene transfer technology was proved in two different model systems as an excellent system for analyses of cytokine functions in the chicken. Furthermore this system could also be used for functional analyses of growth factors and hormones.
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 08/19
Kognitive Beeinträchtigungen gehören zu den Kernsymptomen der Schizophrenie. Es zeigte sich, dass entsprechende Defizite bei der Mehrzahl der Patienten auftreten bzw. die Fähigkeiten der untersuchten Patienten im Vergleich zum prämorbiden Niveau abgenommen haben, auch wenn die Leistungen formal noch im Normbereich liegen. Neben Beeinträchtigungen bei Gedächtnisleistungen und im Bereich der exekutiven Fähigkeiten werden vor allem Aufmerksamkeitsprobleme und hier vor allem im Bereich der Daueraufmerksamkeit beschrieben. Zu der am häufigsten verwendeten Aufgabe zur Erfassung von Aufmerksamkeitsfunktionen und ihrer neurobiologischen Korrelate gehört das sogenannte oddball-Paradigma, bei dem Reaktionen auf seltene, verhaltensrelevante Reize von Bedeutung sind. Elektrophysiologisch zeigt sich dabei ein parieto-zentral betontes positives Potential nach ca. 300 ms [P300/P3]. Funktionell-bildgebende Studien mit diesem Experiment ergaben, dass bei Gesunden eine Vielzahl unterschiedlicher Strukturen an der Bearbeitung dieser Aufgaben beteiligt sind, u.a. mediale und lateral frontale Bereiche, die temporo-parietale Junktion sowie Bereiche der Basalganglien. Bei schizophrenen Patienten zeigte sich eine Reduktion der Amplitude der P300 und teilweise auch eine im Vergleich zu Gesunden verlängerte Latenz. Insgesamt gehören Befunde zu P3-Veränderungen zu den robustesten biologischen Befunden im Bereich der Schizophrenie. In einer funktionellen MRT Studie zeigte sich bei Patienten eine im Vergleich zu Gesunden reduzierte BOLD-Aktivität, die relativ unspezifisch alle mit der Aufgabe assoziierten Hirnregionen zu betreffen schien. Ziel der vorliegenden Studie war es, neurobiologische Korrelate defizitärer Aufmerksamkeitsfunktionen von schizophrenen Patienten zu untersuchen und den Einfluss der Psychopathologie bzw. der Medikation und Motivation auf die Hirnfunktionen zu bestimmen. Dafür wurden bei 14 schizophrenen Patienten und 14 alters- und geschlechts-gematchten Kontrollpersonen während der Bearbeitung eines oddball-Paradigmas parallel Verhaltensdaten, ereigniskorrelierte Potentiale und hämodynamische Reaktionen erfasst. Die Daten wurden in Bezug gesetzt zur aktuellen Medikation, subjektiven und objektiven Parametern der Motivation und der Ausprägung der Positiv- bzw. Negativsymptomatik der Patienten. Wie erwartet ergab die Analyse der behavioralen Daten verlangsamte Reaktionen und eine erhöhte Fehlerquote bei Patienten im Vergleich zu den Kontrollpersonen. Darüber hinaus erwies sich die Höhe der P3 Amplitude bei schizophrenen Patienten als reduziert bei unbeeinträchtigter Latenz. Gesunde Probanden mit besonders kurzen Reaktionszeiten hatten die höchsten evozierten Potentiale (EPs); bei Patienten war der Zusammenhang weniger deutlich. Bei den funktionellen Aufnahmen der Gesunden zeigte sich vor allem eine Beteiligung medialer Areale, u.a. des supplementär-motorischen Cortex, des anterioren Cingulums und des Precuneus. Daneben fanden sich Durchblutungsänderungen in der Inselregion, im Bereich der temporo-parietalen Junktion sowie im Bereich von Thalamus und Putamen. Bei Patienten waren die Reaktionen insgesamt geringer ausgeprägt. Sowohl die Ausprägung der paranoid-halluzinatorischen Symptome als auch die apathische Symptomatik korrelierten mit den Blutflussreaktionen links-parietal, medial-frontal und der Basalganglien (links > rechts). Lateral frontale und temporale BOLD-Reaktionen standen hingegen spezifisch mit der paranoid-halluzinatorischen Symptomatik in Zusammenhang. Darüber hinaus zeigte sich bei Patienten ein Zusammenhang zwischen der Güte der Aufgabenbearbeitung und Blutflussveränderungen im Gyrus frontalis medius und im ACC: Patienten mit erhöhten Reaktionen in diesen Bereich machten weniger Fehler als andere mit niedrigen Reaktionen in diesem Bereich. Die Ergebnisse (Reaktionszeiten, Fehlerraten, EPs, fMRT) wurden nicht bedeutsam durch die Art der Medikation beeinflusst. Es zeigten sich auch keine Hinweise darauf, dass die verminderten neurobiologischen Reaktionen durch Motivationsprobleme der Patienten verursacht wurden. Auffallend war allerdings, dass bei Gesunden das Ausmaß der subjektiv in die Aufgabe investierte Mühe assoziiert war mit der Ausprägung elektrophysiologischer und hämodynamischer Reaktionen; dieser Zusammenhang fehlte bei den Patienten. Insgesamt handelt es sich um die erste Studie, bei welcher bei schizophrenen Patienten evozierte Potentiale im Magnetresonanztomographen erhoben wurden. Die Durchführbarkeit einer entsprechenden Untersuchung bei psychiatrischen Patienten konnte mit der vorliegenden Studie demonstriert werden. Die Ergebnisse zeigten für Patienten die erwarteten Defizite im Bereich der Aufmerksamkeit und im Vergleich zu Gesunden geringer ausgeprägte neurobiologische Reaktionen, die sich teilweise mit der spezifischen Symptomatik (Positiv- bzw. Negativsymptomatik) in Zusammenhang bringen ließen. Die Art der Medikation schien die Ergebnisse nicht zu beeinflussen. Die Defizite scheinen auch nicht maßgeblich Folge von Motivationsdefiziten zu sein. Allerdings könnte ein indirekter Zusammenhang zur Motivation vorliegen: möglicherweise sind Patienten weniger als Gesunde in der Lage, das eigene Verhalten durch motivationale Prozesse zu beeinflussen. Alternativ könnte auch die Beurteilung der subjektiven Motivation bei schizophrenen Patienten defizitär sein. Beides könnte den geringen Zusammenhang zwischen subjektivem Urteil und tatsächlicher Güte der Leistung erklären. Bei Patienten gab es darüber hinaus Hinweise für einen Zusammenhang zwischen der ACC-Funktion und kognitiven Leistungen. Insbesondere in Anbetracht der Chance elektrophysiologische und funktionell-bildgebende Informationen in der Zukunft auch direkt mit einander in Bezug zu setzen, bietet die simultane Erfassung von EEG und funktionellem MRT auch im psychiatrischen Kontext eine gute Möglichkeit zustandsabhängiges Verhalten zu untersuchen und neue Erkenntnisse über die räumliche und zeitliche Integration von Hirnprozessen zu gewinnen.
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 08/19
Mon, 5 May 2008 12:00:00 +0100 https://edoc.ub.uni-muenchen.de/8447/ https://edoc.ub.uni-muenchen.de/8447/1/Schoenfeld_Constantin_von.pdf R. von Schönfeld, Constantin ddc:600, ddc:610, Medizini
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 07/19
Zahlreiche Befunde deuten auf eine Störung der interhemisphärischen Konnektivität bei Patienten mit Schizophrenie. Funktionell wurden beispielsweise Veränderungen der interhemisphärischen Kohärenz gefunden. Die Kohärenz gilt als ein Indikator für funktionelle Verbindungen zwischen den entsprechenden Hirnregionen und ist in ihrer interhemisphärischen Variante ein Maß für die Synchronisation des EEG zwischen den korrespondierenden bilateralen Regionen. Für die interhemisphärische Kohärenz und die interhemisphärische Konnektivität kommt dem Corpus Callosum (CC) als wichtigster kommissuraler Verbindung der Hemisphären eine entscheidende Bedeutung zu. Gleichzeitig ist bei CC-Pathologien einerseits die Prävalenz der Schizophrenie erhöht und es findet sich andererseits bei Patienten mit Schizophrenie ein erhöhtes Vorkommen von CC-Pathologien. Strukturelle MRT-Befunde deuten auf ein leicht verkleinertes CC bei Patienten mit Schizophrenie. Zusätzlich finden sich pathologische Veränderungen in der Lamina III des präfrontalen Kortex von Patienten mit Schizophrenie, dem Ursprungsort der kallosalen Projektionen. Auch Entwicklungshypothesen finden Bezug zu einer Pathologie des CC bei Patienten mit Schizophrenie: seine Entwicklung, bei der die Elimination von Axonen mit zunehmender Myelinisierung und Vergrößerung einhergeht, zieht sich bis in die dritte Lebensdekade hin und zeigt damit Parallelen zur späten klinischen Manifestation der Erkrankung. Aufgrund der Heterogenität der Befunde ist allerdings nicht klar, welcher Art die Störung der interhemisphärischen Konnektivität bei Patienten mit Schizophrenie ist. Eine Hypokonnektivität würde z.B. die Assoziation zwischen CC-Agenesien und Schizophrenie vermuten lassen, neuro- und psychophysiologische Experimente deuten eher in Richtung einer Hyperkonnektivität. Ziel der Arbeit war die explorative Untersuchung der Frage, ob eine Störung der interhemisphärischen Konnektivität bei Patienten mit Schizophrenie vorliegt und welcher Art diese interhemisphärische Konnektivitätsstörung sein könnte. Methode: Es wurden 27 männliche Patienten mit chronischer Schizophrenie und 25 gematchte Kontrollen untersucht. Anhand des Ruhe-EEGs wurden fünf interhemisphärische Kohärenzen bipolarer Verschaltungen berechnet. Mittels MRT wurde die CC-Größe durch Vermessung der midsagittalen Fläche des CC ermittelt und in fünf Unterabschnitte unterteilt. Neben der Analyse auf Unterschiede bezüglich der Kohärenzen und der CC-Größe, wurden die interhemisphärischen Kohärenzen mit der CC-Größe korreliert, um über die Verbindung von strukturellen und funktionellen Parametern Hinweise über die Integrität der interhemisphärischen Konnektivität zu erhalten. Zusätzlich wurde der Einfluss der neuroleptischen Medikation und die Abhängigkeit der Kohärenzen und der CC-Größe von klinischen Parametern anhand der PANSS-Skala untersucht. Ergebnisse: Die Mittelwerte frontozentraler interhemisphärischer Kohärenzen waren im Beta-Frequenzbereich signifikant bei den Patienten mit Schizophrenie gegenüber den Kontrollpersonen erhöht. Dabei zeigte sich eine negative Korrelation zwischen der Neuroleptika-Dosis und der Höhe der Kohärenzen. Für die CC-Größe zeigten sich keine signifikanten Unterschiede. Klinisch korrelierten frontale und frontotemporale Theta-Kohärenzen mit der Psychopathologischen Globalskala, aber nicht mit der Positiv- oder Negativsymptomatik. Die Pearson-Korrelationen der interhemisphärischen Kohärenzen mit der CC-Größe zeigten bei den Patienten für alle Frequenzbereiche signifikant positive Korrelationen zwischen den interhemisphärischen Kohärenzen besonders in mittleren Segmenten des CC. Nach Berücksichtigung des Neuroleptika-Einflusses waren diese Korrelationen noch deutlicher. Dagegen wiesen die Gesunden negative Korrelationen zwischen allen interhemisphärischen Kohärenzen im Delta- und Beta-Frequenzbereich ebenfalls besonders in mittleren CC-Segmenten auf. Diskussion: Damit bestehen Hinweise für eine interhemisphärische Hyperkonnektivität bei Patienten mit Schizophrenie. Während bei Gesunden mit steigender CC-Größe die interhemisphärische Konnektivität abnimmt, nimmt sie bei den Patienten mit Schizophrenie zu. Im Rahmen einer Entwicklungshypothese mit gestörter kallosaler Entwicklung könnte die in der Literatur gefundene Tendenz einer CC-Verkleinerung für eine vermehrte Anzahl an Axonen, mit verminderter Myelinisierung sprechen, da in der kallosalen Entwicklung die Größenzunahme und zunehmende Myelinisierung mit der massiven Elimination von Axonen einhergeht. Eine verminderte Elimination von Axonen könnte somit die Grundlage einer interhemisphärischen Hyperkonnektivität sein. Verkleinerungen von Pyramidenzellen in Lamina III des präfrontalen Kortex, den Ursprüngen der kallosalen Axone scheinen dies zu bestätigen. Auch psychophysiologische Experimente unterstützen eine interhemisphärische Hyperkonnektivitäts-Hypothese. Ähnlich wird sie durch das Modell einer verminderten Lateralisierung bei Patienten mit Schizophrenie unterstützt, welche mit einer Hyperkonnektivität einhergeht. Ein weiterer Aspekt der interhemisphärischen Hyperkonnektivität ist eine verminderte Inhibition auf kortikaler Ebene, welche durch eine Funktionsabschwächung inhibitorischer GABAerger Interneuronen in Lamina III des präfrontalen Kortex erklärt wird. Die GABAergen Interneuronen werden ihrerseits durch dopaminerge Afferenzen inhibiert, welche bei Patienten mit Schizophrenie pathologisch vermehrt sind. Es resultiert daher eine Disinhibition der Pyramidenzellen, den Ursprungsorten kortikaler Projektionen. Neuroleptika als Dopamin-Antagonisten würden damit diese Hyperkonnektivität reduzieren. Die signifikante Korrelation der Kohärenzen mit der globalen Psychopathologie, aber nicht mit den jeweiligen Positiv- oder Negativ-Skalen spricht eher für die Einheit dieser Symptomkonstellationen, unter dem Vollbild der Schizophrenie.
Tierärztliche Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 02/07
In der CA1 Region des Hippocampus von Mäusen existieren zwei funktionell und morphologisch unterschiedliche Arten von Astrozyten, die aufgrund des Besatzes mit Glutamat-Rezeptoren bzw. Glutamat-Transportern als GluR- und GluT-Zellen bezeichnet werden (Matthias et al., 2003). In der vorliegenden Arbeit wurden die Astrozyten der CA1-Region des humanen Hippocampus von Patienten mit TLE und die Astrozyten der SGZ des Gyrus dentatus in einem Maus Epilepsie-Modell untersucht. Es konnte gezeigt werden, dass auch im humanen Hippocampus zwei Gruppen von Astrozyten existieren, die offensichtlich ähnliche funktionelle und morphologische Eigenschaften besitzen wie die GluR- und GluT-Zellen im Hippocampus von Mäusen. Bei einer der zwei untersuchten Patientengruppen, den Patienten mit AHS, kommt es jedoch krankheitsbedingt zum nahezu vollständigen Verlust der GluT-Zellen und damit verbunden zu massiven Veränderungen in der Kalium- und Glutamatpufferkapazität. Darüberhinaus konnte durch Transkript-Analysen gezeigt werden, dass es bei den verbliebenen GluR-Zellen dieser Patienten zu Veränderungen im Flip/Flop-Spleiß-Verhältnis der GluR1-Untereinheit kommt. Hierbei ist der relative Anteil von GluR1 in der Flip Version erhöht. Diese Veränderungen tragen zur Genese und/oder Ausbreitung von Anfallsaktivität bei. In der SGZ des Gyrus dentatus von Mäusen findet man, im Gegensatz zur CA1-Region, mindestens drei unterschiedliche Typen von Astrozyten. Zum einen gibt es als „radiale“ Glia bezeichnete Zellen, die einen langen, in die Körnerzellschicht reichenden Fortsatz haben. Das Strommuster und die Glutamat-Sensitivität dieser Zellen entspricht dem der GluT-Zellen in der CA1 Region. Zusätzlich findet man Zellen mit der Morphologie von GluR-Zellen, von denen aber nur ein Teil auch das Strommuster von GluR-Zellen besitzt. Die übrigen Zellen sind durch das Fehlen einzelner Stromkomponenten gekennzeichnet. Die Ergebnisse dieser Arbeit weisen darauf hin, dass die Astrozyten keine einheitliche Zellpopulation darstellen, sondern, dass regional unterschiedlich, verschiedene Gruppen von Astrozyten existieren. Dies konnte nicht nur im Hippocampus von Mäusen, sondern auch im humanen Hippocampus gezeigt werden, wo es krankheitsbedingt bei einer bestimmten Form der TLE zu Veränderungen der Zusammensetzung der Astrozytenpopulationen und zu Veränderungen an Glutamat-Rezeptoren kommt.
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 05/19
Das Plazentare Wachstumshormon (hGH-V) gehört der Wachstumshormonfamilie an und unterscheidet sich nur in 13 AS von hGH-N. Es wird ab der Früh-SS von den Synzytiotrophoblasten der Plazenta exprimiert und kontinuierlich in die maternale Zirkulation ausgeschüttet. Schon kurze Zeit nach der Entbindung ist hGH-V nicht mehr nachweisbar. HGH-V korreliert positiv mit der maternalen IGF-I-Konzentration und hat eine dem hGH-N vergleichbare somatogene Aktivität. Über die Funktion von hGH-V während der SS herrscht bis heute Unklarheit. Es wird angenommen, dass es eine wichtige regulatorische Rolle im Glukosestoffwechsel während der SS spielt. Der in dieser Arbeit beschriebene immunofluorometrische Assay, basierend auf spezifischen monoklonalen Antikörpern gegen hGH-V, stellt eine hochsensitive Messmethode für hGH-V im menschlichen Serum dar. Bereits ab der 7. SSW ist ein Nachweis von hGH-V möglich. Seine kurze Inkubationszeit von zwei Stunden, das geringe Probenvolumen und das gefahrenlose Arbeiten ohne Radioaktivität stellen wichtige praktische Aspekte für die weitere Erforschung der physiologischen und pathophysiologischen Rolle von hGH-V dar. In einer ersten prospektiv longitudinalen, klinischen Studie wurde der Hypothese nachgegangen, ob hGH-V den Glukosemetabolismus während der SS beeinflusst. Hierfür wurden 69 Patientinnen ohne Glukosestoffwechselstörung (NORM), 27 Patientinnen mit Diabetes mellitus Typ I (DM I) und 43 Patientinnen mit Gestationsdiabetes (GDM) während der SS untersucht. In vierwöchentlichen Abständen wurde den Patientinnen Blut entnommen und der Verlauf der SS wie auch der Geburt notiert. Es konnte gezeigt werden, dass die hGH-V-Konzentration in allen Gruppen kontinuierlich während der SS ansteigt und nach der Geburt rasch wieder aus dem Körper der Mutter eliminiert wird (HWZ: 15 min). Innerhalb fest definierter Zeiträume der SS unterscheidet sich die hGH-V-Konzentration der Patientinnen mit GDM und DM I nicht signifikant von der des Normalkollektivs. Innerhalb des Normalkollektivs lässt sich ein deutlicher Unterschied zwischen normal-, unter- und übergewichtigen Personen erkennen. So zeigen untergewichtige Patientinnen im Verlauf der SS signifikant höhere hGH-V-Werte als normal- und übergewichtige Patientinnen. Dies spricht für eine inverse Korrelation zwischen hGH-V und Fettgewebe, wie es auch bei hGH-N beschrieben ist. Funktionell kann diskutiert werden, dass bei schlanken Patientinnen höhere hGH-V-Spiegel zur Induktion einer relativen Insulinresistenz erforderlich sind, die ihrerseits einen hinreichenden Glukose-Flux zur fetoplazentaren Einheit sicherstellt. Zudem konnte bei gewichtskorrigierter Betrachtung der Gruppen zueinander ein signifikanter Unterschied zwischen der hGH-V-Konzentration der Patientinnen mit DM I und der des Normalkollektivs festgestellt werden. HGH-V korreliert positiv mit der maternalen IGF-I-Konzentration. Diese unterscheidet sich signifikant in beiden pathologischen Gruppen von der des Normalkollektivs. Es besteht keine Korrelation zwischen hGH-V und den morphologischen Daten des Kindes, jedoch zwischen hGH-V und dem Plazentagewicht. In der Folgestudie wurde der Frage nachgegangen, ob die Veränderung der Insulin- sensitivität in der SS mit der hGH-V-Konzentration in Verbindung steht. Hierfür wurde bei 13 Patientinnen ohne Glukosestoffwechselstörung zweimal in der SS ein oraler Glukose-Toleranztest (OGTT) vorgenommen und zu definierten Zeitpunkten während des Tests Blut entnommen. Die Insulinsensitivität verringerte sich bei 12 der 13 Patientinnen mit Fortschreiten der SS. Ein kausaler Zusammenhang zwischen dem Grad der Insulinresistenz und der hGH-V-Konzentration kann durch Korrelation dieser beiden sich bekanntermaßen mit der Gestationsdauer verändernden Parameter statistisch nicht nachgewiesen werden, liegt jedoch nahe. Diese Vermutung wird auch gestützt durch den hier erbrachten Nachweis einer Korrelation von hGH-V und HbA1c innerhalb des Normbereichs. Zudem zeigte sich eine signifikante Abnahme der hGH-V-Konzentration 30 Minuten nach Gabe der Glukoselösung in beiden Tests. Diese Beobachtung erlaubt erstmals die Feststellung, dass die plazentare hGH-V-Ausschüttung, gleich dem hypophysären hGH-N, durch Glukose akut in vivo geregelt wird. Zusammenfassend lässt sich die Hypothese bestätigen, dass dem hGH-V bei der Regulation der Glukosebereitstellung zum Kind eine bedeutende Rolle zukommt. So wird die hGH-V-Sekretion bei hohen maternalen Glukose-Konzentrationen supprimiert, während es bei untergewichtigen Müttern zu einer vermehrten hGH-V-Ausschüttung kommt. Letztlich ist der genaue Interaktionsmechanismus noch unklar und erfordert weitere Untersuchungen, die durch die hier vorgestellte Analysemethode des hGH-V-Immunoassays signifikant erleichtert werden.
Medizinische Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 05/19
Nab2 ist in Melanomen und Melanomzelllinien im Vergleich zu Melanozyten und benignen Nävi stark überexprimiert. Durch Stimulation mit Wachstumsfaktoren oder Phorbolester kann Nab2 außerdem in allen Geweben und Zelllinien transient induziert werden. Die Expressionskinetik folgt dabei der eines delayed early response-Gens. Das Nab2-Protein ist ein transkriptioneller Korepressor der für die Wachstums- und Differenzierungsregulation wichtigen Zinkfinger-Transkriptionsfaktoren Egr1, Egr2 und Egr3. Das sind immediate early response-Gene, die durch die selben Stimuli induziert werden wie Nab2. Nach Stimulation wird die Expression von Egr deswegen grundsätzlich von einem Anstieg der Nab2-Expression gefolgt. Nab2 ist deswegen wahrscheinlich der wichtigste Repressor der Egr-Aktivität und verhindert eine übermäßige Stimulation von Egr-Zielgenen. Ziel dieser Arbeit war es, die regulatorischen DNS-Abschnitte des Nab2-Gens zu isolieren und genau zu charakterisieren. Am Nab2-Promotor sollten dann die Ursachen für die Überexpression im Melanom untersucht und der Mechanismus der Nab2-Induktion nach Stimulation identifiziert werden. Dazu wurde die genomische Nab2-DNS in einer humanen DNS-Bibliothek durch DNS-Hybridisierung identifiziert und daraus isoliert. So konnte ein 7.391 bp langes DNS-Fragment kloniert werden, das 1.845 bp der 5´-untranslatierten Region sowie die gesamte, aus 7 Exons aufgebaute proteinkodierende Nab2-Sequenz enthält. Durch in silico Analysen der 5´-untranslatierten Region konnten eine putative Promotorregion von Position -705 bis -82 (+1 = Adenin des Startkodons), eine CpG Insel von Position -876 bis +82 aber keine klassischen Kernpromotorelemente wie eine TATA-Box oder ein Inr-Element identifiziert werden. Der Nab2-Promotor gehört deshalb zur Klasse der TATA- und Inr-losen CpG-Insel-Promotoren. Durch eine Kombination aus EST- und cDNS-Kartierungen sowie Primerextensionsversuchen konnte ein sehr großes Transkriptionsstartareal identifiziert werden, das sich von Position -366 bis -96 erstreckt. Um funktionelle Studien mit der 5´-untranslatierten Nab2-Region durchzuführen wurden 17 verschiedene 5´-verkürzte Abschnitte daraus in Luziferase-Reportervektoren kloniert und deren transkriptionelle Aktivität in verschiedenen Zelllinien untersucht. Für das Erreichen der maximalen Promotoraktivität (ca. dem 400fachen der Aktivität des Leervektors) war der Sequenzabschnitt stromabwärts von Position -679 ausreichend. Ab Position -58 war dann keine Promotoraktivität mehr detektierbar. Der Nab2-Promotor erstreckt sich also von Position -679 bis -58. Der Kernpromotor konnte aufgrund der Lokalisation der Transkriptionsstartpunkte (-366 bis -96) und des 3´-Endes des Promotors (-58) zwischen Position -366 und -58 eingegrenzt werden. Die sehr hohe Aktivität des gesamten Nab2-Promotors wird durch die aktivierende Region von Position -679 bis -263 hervorgerufen. Durch diesen DNS-Abschnitt steigt die Aktivität vom 15- bis 30fachen auf das ca. 400fache der Aktivität des Leervektors. In dieser positiven regulatorischen Region konnten 10 putative Sp1-Bindestellen identifiziert werden, die mit hoher Wahrscheinlichkeit zu dem Aktivitätszuwachs beitragen. Um die Ursache der Überexpression von Nab2 in Melanomzelllinien zu Untersuchen, wurde die Aktivität der Nab2-Reporterkonstrukte in Melanomzelllinien, die Nab2 überexprimieren, und in Karzinomzelllinien, die nur wenig Nab2 exprimieren, verglichen. Die Reporterkonstukte zeigten jedoch in Melanom- und Karzinomzelllinien ungefähr die gleiche Aktivität. Die Ursache für die Überexpression in Melanomzelllininen konnte durch diese Versuche nicht identifiziert werden. Schließlich wurde die Aktivität der Reporterkonstrukte in unstimulierten und PMA stimulierten Zellen verglichen. Durch die PMA-Stimulation stieg die Aktivität des Nab2-Promotors auf das ca. 3fache der Basalaktivität an. Die gesteigerte Nab2-Expression nach Stimulation wird demnach auf der Transkriptionsebene reguliert. Anhand der Verkürzungskonstrukte konnte ein 19 bp langer DNS-Abschnitt zwischen Position -232 und -213 identifiziert werden, der diesen Anstieg der Promotoraktivität nach Stimulation hervorruft. In diesem Abschnitt liegen je eine Egr1- und Sp1-Bindestelle, die sich teilweise überlappen. Bei Kotransfektion eines Egr1-Expressionsvektors mit den Nab2-Reporterkonstrukten konnte ein Aktivitätsanstieg vergleichbarer Größenordnung wie durch PMA-Stimulation beobachtet werden. Wurde die Egr1-Bindestelle an Position -222 durch Mutation inaktiviert, so nahm die Induzierbarkeit des Nab2-Promotors durch PMA um 35-50% und durch Egr1-Kotransfektion um 64-73% ab. Diese Daten zeigen, dass Egr1 alleine in der Lage ist, den Nab2-Promotor maximal zu aktivieren und dass dieser Effekt vorwiegend über die Egr1-Bindestelle an Position -222 vermittelt wird. Weil der Promotor aber nach der Inaktivierung der Egr1-Bindestelle an Position -222 noch durch PMA und durch Egr1-Kotransfektion aktivierbar ist, sind weitere Egr1-Bindestellen und womöglich noch andere Transkriptionsfaktoren an der Aktivierung beteiligt. Diese Daten zeigen, dass der Transkriptionsfaktor Egr1 seinen eigenen Korepressor Nab2 induziert. Funktionell liegt also ein negativer Rückkoppelungs-Mechanismus vor, der eine überschießende Egr1-Aktivität verhindert.
Fakultät für Biologie - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 02/06
Die Innenmembran von Mitochondrien besitzt zwei Translokasen für den Import von Proteinen. Der TIM23-Komplex vermittelt die Translokation über und in die Innenmembran, der TIM22-Komplex inseriert Proteine mit mehreren hydrophoben Segmenten in die Innenmembran. Im Rahmen dieser Arbeit sollten Komponenten dieser Translokationsmaschinerien in N. crassa und S. cerevisiae identifiziert und charakterisiert werden. In N. crassa waren zu Beginn der Arbeit im Vergleich zu S. cerevisiae nur wenige Komponenten der TIM-Translokasen bekannt. In der vorliegenden Arbeit wurden die Proteine Tim22, Tim54 und Tim44 in N. crassa identifiziert. Dies wurde entweder durch die Verwendung degenerierter Primer in PCR-Reaktionen mit cDNA aus N. crassa oder durch Durchmustern von Datenbanken erreicht. Die identifizierten Proteine des TIM22-Komplexes wurden bezüglich ihrer Lokalisation und Topologie untersucht. Es handelt sich bei Tim22 um ein Membranprotein der inneren mitochondrialen Membran mit vier Transmembranhelices, das sowohl den N- als auch den C-Terminus in den Intermembranraum exponiert. Tim54 ist ebenso in der inneren mitochondrialen Membran lokalisiert und besitzt nur eine Transmembranhelix. Der größte Teil des Proteins liegt im Intermembranraum, nur wenige Aminosäurereste befinden sich in der mitochondrialen Matrix. Ferner wurde der TIM22-Komplex von N. crassa charakterisiert. Dazu zählten die Untersuchungen der beteiligten Komponenten, der Komplexgröße und der Stabilität des Komplexes. In N. crassa besteht der TIM22-Komplex aus den Komponenten Tim22, Tim54, Tim9 und Tim10, die einen etwa 350 kDa großen Komplex bilden. Für spätere funktionelle Untersuchungen wurde der TIM22-Komplex bzw. Tim22 alleine gereinigt. Beides wurde in Lipidvesikel rekonstituiert. Dieses Verfahren bietet die Grundlage für Untersuchungen in einem definierten experimentellen System, wie Proteine der Carrier-Familie in Lipidmembranen inseriert werden. In S. cerevisiae wurde mit Tim16 eine neue Komponente des mitochondrialen Importmotors des TIM23-Komplexes identifiziert. Dies konnte durch Koreinigung mit einer weiteren Komponente des Importmotors, Tim14, erreicht werden. Die strukturelle Vorhersage für Tim16 ähnelt stark der des J-Proteins Tim14. Tim16 fehlt allerdings das für die Funktion von J-Proteinen essentielle HPD-Motiv. Tim16 ist in der mitochondrialen Matrix lokalisiert und peripher mit der inneren mitochondrialen Membran assoziiert. Durch Depletion von Tim16 wird der Import von Substraten in Mitochondrien beeinträchtigt, die vom mitochondrialen Importmotor abhängig sind. Durch Koimmunopräzipitationen und Quervernetzungsexperimente wurde Tim16 als neue Komponente des mitochondrialen Importmotors der TIM23-Translokase definiert. Funktionell spielt Tim16 eine große Rolle für die Integrität des Importmotors. Die genaue Struktur des Importmotors, seine Regulation und dessen Dynamik im Zuge der Translokation von Präproteinen muss in zukünftigen Experimenten geklärt werden.
Tierärztliche Fakultät - Digitale Hochschulschriften der LMU - Teil 01/07
Functional anatomical investigations on the interphalangeal joints of the forelimb in the horse. The proximal and distal interphalangeal joints are of particular importance in sporting horses, as degenerative diseases or fractures lead to a loss in performance. It was the objective of this study to investigate several biomechanical properties of the coffin and pastern joints. Forty three specimens of 30 male and female horses of different breeds and sizes were examined. Their age ranged between 3 months and 30 years. Using computertomographic osteoabsorptiometry (CT-OAM), the distribution of the subchondral bone density was determined topographically in three-dimensional reconstructions of the distal and proximal interphalangeal joints. The specimens were divided into 6 age groups. Following exarticulation the joints were evaluated for chondral lesions. These were documented by using a template of the respective articular surface and were summed up graphically in order to demonstrate the most common locations for chondral damage. The size of the articular surfaces was determined in order to investigate a relationship between the subchondral bone density and the size of the joints. Five specimens (coffin joint and pastern joint) were examined with regard to split lines in the articular cartilage. The articular cartilage was pierced at regular intervals (2 mm) at 90° angles with needles that had previously been dipped into ink. The subchondral plate of four specimens (proximal and distal interphalangeal joint), after maceration and demineralisation, was investigated with regard to subchondral split lines in the same way as described above. The CT-OAM shows a relatively low subchondral bone density in the first age group (horses up to 9 months). In the following age groups the bone density generally increased, varying with the age of the horse. The maximum bone density is found in the palmar areas of the coffin joint and the pastern joint. As far as the coffin joint is concerned, this is due to weight bearing and the tension of the deep digital flexor tendon, which causes a compressive loading of the navicular bone. The latter is pressed against the distal articular area of the middle phalanx. In the proximal interphalangeal joint, the suspensory apparatus, in addition to weight bearing, has an enhancing effect on the subchondral bone density. The subchondral bone density is significantly higher on the distal articular surface of the proximal phalanx than on the distal articular surface of the middle phalanx. One of the reasons being that the trochlea of the metacarpophalangeal bone is about 20% smaller than the trochlea of the proximal interphalangeal bone. This means that the same weight has to be carried by a smaller area; thus increasing the relative load of the articular surface and resulting in a higher subchondral bone density. The orientation of the cartilaginous and subchondral split lines is quite similar. In the proximal interphalangeal joint the split line pattern has a clear sagittal preference. In principle this applies to the coffin joint, too. In the distal articular surface of the middle phalanx, however, split lines are oriented in a transverse direction at the palmar aspect of the trochlea. This indicates transverse strain of the trochlea in this area. The orientation of the cartilaginous and subchondral split lines is interpreted as an expression of functional adaptation to tensile stress. Cartilage lesions are seen in areas with a high subchondral bone density as well as in areas with a relatively low subchondral bone density. The lesions in areas with a high subchondral bone density are caused by permanent high mechanical loading. In contrast lesions in areas with a relatively low subchondral bone density are attributed to peak loads of a short duration. The investigations on the subchondral bone density could significantly deepen the understanding of the biomechanical properties of the interphalangeal joints. Long-term strain could be visualised by the study of the split lines. This gives evidence of a physiological incongruence of the interphalangeal joints. It is, however, necessary to investigate the contact surfaces and contact pressures in vitro in order to evaluate the articular surfaces with regard to physiological incongruence.