Podcasts about mellansverige

I avsnitt 98 av Växtpressen diskuterar Ingemar och Nelly veckans mätningar i Syd- och Mellansverige. I Skåne har vissa fält nått tvånodsstadiet (DC 32), vilket gör det möjligt att bedöma kompletteringsbehov med hjälp av Nollrutemätning. Lyssna på podden för tips inför mätningen och hur du bäst tolkar resultaten. Du får också en uppdatering om läget i Väst, Mitt och Öst.  

Ingemar Gruvaeus och Nelly Carlsson delar med sig av aktuella observationer från N-Prognosens andra mätomgång i Skåne – och de första resultaten från Mellansverige. Det blir prat om hur utvecklingen ser ut i områdena Syd, Väst, Öst och Mitt, samt vad mätresultaten visar om kväveupptaget. Självklart diskuteras även vädret – och tips kring gödslingen framåt.

Hur ligger vi till i fälten just nu? Ingemar Gruvaeus och Nelly Carlsson ger en aktuell lägesrapport från Syd- och Mellansverige. N-Prognosen har dragit igång med mätningar i höstvetefält i Skåne - vad visar resultaten? Det pratas dessutom om hur långt höstgrödorna kommit i sin utveckling, hur vårens väder har påverkat och vad som väntar i väderprognosen framöver - och inte minst om rekommenderad gödsling.  

Av alla svenska kungar har Karl IX, Gustav Vasas yngste son, det mest svårutplånliga ryktet som särdeles hårdhänt och tyrannisk mot såväl undersåtar som fiender. Han skildras i regel som en psykopatisk diktator vars lynne och ambitioner ledde in nationen på vägar som i sinom tid skulle visa sig allt annat än välbetänkta. Karl grep lagvidrigt makten genom kupp och inbördeskrig mot brorsonen Sigismund, och när han dog låg Sverige i krig mot alla grannar – konflikter som vi till råga på allt höll på att förlora.Karl IX var en komplicerad person, med både positiva och negativa drag. Under största delen av sitt vuxna liv var han inte kung utan hertig i Mellansverige, med Nyköping och Strängnäs som främsta maktbaser. Tack vare dokumentation vet vi påfallande mycket om hans hertiggärning: han var ”företagarfursten” som grundade städer och gynnade näringslivet, den föredömlige familjemannen som älskade sina hustrur och ömmade om barnen, den djupt troende protestanten som motsatte sig Johan III:s alltmer katolska politik. Men Karl var också maktlysten. När han på 1590-talet plötsligt såg vägen till den svenska tronen öppna sig skydde han inga medel för att röja samtliga motståndare ur vägen, även om detta inbegrep grövsta möjliga justitiemord, som i fallet med Linköpings blodbad.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl IX, Gustav II Adolfs far och en av de farligaste kungar Sverige haft.Bild: Samtida porträtt av Karl IX av okänd konstnär, Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är bakslagens tid över nu? frågar sig Kaffepojkarna, som solar sig i den begynnande våren. Vi har att räkna med 2–5 tydliga väderbakslag under en vinter i Mellansverige. Nu har vi haft två. Det räcker väl? Vi säger som Elvis: It feels so right.

Resor i Mellansverige, björk och små skördaraggregat har nyrenässans. Det stormar om Stora Enso. Detta och mycket pratar vi om i dagens avsnitt av Skogsfredag.

Ölands fornborgar är några av Sveriges mäktigaste fornborgar. Allt från den välbevarade Ismantorp till den rekonstruerade Eketorp samt Sandby borg som gömmer hemligheten om en forntida massaker.Fornborgarna var lika mycket kultplatser som försvarsanläggningar. De flesta fornborgarna i Norden byggdes under järnåldern. Det var en tid präglad av social oro och fornborgarna var ett skydd för befolkningen i omgivningarna, men den hade också sociala och religiösa syften.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Jan-Henrik Fallgren, arkeolog vid Uppsala universitet.Fornborgar har funnits över hela Europa. Tidigare har de främst betraktas som försvarsanläggningar, men numer inser man att de är lika mycket en kultplats och marknadsplats.I Sverige finns drygt 1200 registrerade fornborgar i fornminnesregistret från Stenshuvud i Skåne till Frösön i Jämtland, med stark koncentration till östra Mellansverige och norra västkustområdet. På Öland finns 21 kända fornborgar och Ölands fornborgar skiljer sig från fornborgarna på fastlandet då de öländska ligger på platt mark och är runda. Murarna kunde vara upp till sju meter höga.Höjdpunkten i byggandet av fornborgar är från mitten av romersk järnålder fram till slutet på folkvandringstiden (200-550 e. Kr.).Lyssna också på Sandby borg – en massaker frusen i tiden.Bild: Eketorps borg på södra Öland. Fotograf: Kevin Cho, Wikimedia Commons, Creative Commons.Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett mystiskt ljusfenomen sågs i veckan över Mellansverige, det förklarades senare vara en raket från rymdbolaget Space-X på väg ut i rymden. Men när såg du något riktigt oväntat, så att du nästan inte trodde dina egna ögon? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Karlavagnen torsdag pratar vi om det oväntade, mötte du din granne efter att ha rest över halva världen, vann du på lotto eller mötte du en björn i skogen? Såg du något oförklarligt, mystiskt eller rent av något ”övernaturligt” som du fortfarande i dag inte vet vad det var? Eller var det bara något helt oväntat som hände i vardagen. Berätta om dina upplevelser i Karlavagnen torsdag.Oväntat med Sanna LundellRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra kl 21.40

Höstvetet fortsätter att se bra ut, stor spridning när det gäller vårsådden med gröna fält i syd och sådd i Mellansverige. Ingemar, Nelly och Calle guidar genom veckans prognos.

Sällan har termen Aprilväder känts så passande som när stora delar av Mellansverige vaknade upp till en snösmocka efter påskfirandets soliga dagar. Det handlar om överraskande väder i Karlavagnen med Christian. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ångrar du bittert de nypåsatta sommardäcken på bilen? Du kanske har seglat nära en tromb? Åkt skidor in i ett moln och blev överraskad över hur oerhört lite du såg där inne? Eller blev du utelåst och vips kom tidernas hagelskur? Blåste buffén bort under studentfirandet?Väderöverraskningar i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter hockeyn i Sportextra, ca kl 22:12.

Ring P1 från Göteborg om bland annat vägkaoset efter snöovädret i Mellansverige, spädbarn med för kort tungband och lokaljournalistik. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ytterligare en i mängden av brottsförbrytande brottsförebyggare... En polischef i Mellansverige misstänks för trolöshet mot huvudman och grovt tagande av muta. Det visar handlingar som Aftonbladet tagit del av. Brottet trolöshet mot huvudman misstänks ha pågått i nästan tre år, på Kronobergshäktet i Stockholm, fram till november i år. Den andra brottet, grovt tagande av muta, misstänks också ha pågått i nästan tre år. Även det ska ha pågått till november i år. Utreds av Särskilda åklagarkammaren Mannen anhölls i sin frånvaro förra veckan och greps tidigt på morgonen en dag senare. Han häktades senare med restriktioner, misstänkt för båda brottsrubriceringarna. Ärendet utreds hos Särskilda åklagarkammaren. Åklagaren som leder utredningen vill däremot inte kommentera ärendet i nuläget. – Vi är i utredningsstadiet och just nu vill jag inte lämna några uppgifter om utredningen, säger åklagaren. Åklagaren vill inte heller bekräfta att misstankarna gäller en polischef. – Det gäller en person som tillhör den yrkeskategorin som handläggs hos oss, säger åklagaren. Mannen nekar till brott... ...förvånande nog. Nu är det Onsdagsmys! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord. Senaste avsnittet finns alltid här klockan sju och klockan nio varje vardag. Ett nästan 1000 kvadratkilometer stort område har spärrats av i Mellansverige. Anledningen är att man upptäckt den smittsamma grissjukdomen afrikansk svinpest där. I Klartext ikväll hör vi även om att Japan skickat upp en rymdraket.

Mätning av höstvetets kväveupptag i Nollruta och fält Under våren mäter Yara kväveupptaget i höstvete i runt hundra fält spritt över landet i samarbete med Greppa Näringen. Mätvärden i nollrutor och gödslat fält med kommentarer för varje region publicerar vi i Yara N-Prognos varje vecka. De uppmätta kväveupptagen hjälper dig att bedömma årets kvävegödslingsbehov, att anpassa efter årsmånen och att hitta rätt tidpunkt och mängd för gödsling av dina fält. Årets första mätning är genomförd i en del fält i Skåne och i några fält i Västergötland. Trots en period med kallt väder nu i början av april, så utvecklar sig höstsäden i normal takt jämfört med andra år. Det innebär att vi i södra Sverige kommer in i stråskjutningsfas i de flesta höstvetefält om ungefär en vecka och i Mellansverige om cirka två veckor. 

Självklart finns det ingen handbok i världen som har alla svaren på just din företagsresa. Du lär dig längs vägen, både av motgångar och medgångar. Men det finns  saker som kan vara riktigt bra att ha med i ryggsäcken på din resa.  Efter ett mindre podduppehåll så berättar vi om våra nya insikter och lärdomar. Och har vi efter två år med Entreprenörspodden fortfarande saker att säga? Yes det har vi, så nu kör vi!  ”Detta avsnitt är finansierat via Smart Tillväxt, ett affärsutvecklingsprojekt för hållbar tillväxt i små och medelstora företag i Östra Mellansverige. Med stöd från Almi, Region Uppsala och Europeiska Unionens Regionala Utvecklingsfond.”

Nils är nöjd, Theo saknar sin Jeep Cherokee XJ och Magnus skyfflar kattguld i gruvan någonstans i Mellansverige. Dessutom har vi kört ett redigt trålstål från den Japanska ön, Suzuki Grand Vitara!

I veckans avsnitt av Kaliber berättar vi om efterspelet för tre av våra granskningar. Det handlar om att fler barn vräks, en nya lag om sexövergrepp på nätet och fängelsedomar för miljöbrott. Farligt avfallHösten 2020 sände vi granskningen Återvunnen eller försvunnen? som handlade om batteriåtervinning, och Urecycles anläggning i Karlskoga som då tog emot 70 procent av alla alkaliska batterier, sådana som du har i din fjärrkontroll och eltandborste.Samtidigt dök vita säckar upp på flera ställen i Mellansverige. Säckar som hade dumpats och läckte. Och som innehöll den svarta massan från batteriåtervinningsanläggningen i Karlskoga. En del av massan hade grävts ner.Vi följer upp vad som hänt sedan granskningen sändes, och det handlar om fängelsedomar, sanering och bränder.572 barn vräktes under 2021I granskningen Barnvräkningar den misslyckade nollvisionen från december förra året, berättar familjen Andersson om den där decemberdagen 2018, när Kronofogden och hyresvärden knackar på familjen dörr. Mamman i familjen är sjukskriven, och något har gått fel med kommunikationen med Arbetsförmedlingen, så hennes ersättning har inte betalats ut. De har levt på familjens pappas inkomst, och hamnar efter med hyra, och kan tillslut inte helt betala den. Den kommunala hyresvärden säger upp deras kontrakt.Trots en nollvision mot att barn ska bli av med sina fasta bostäder, en nollvision som antogs 2007 av den dåvarande alliansregeringen, har hittills aldrig nollvisionen uppnåtts under något år sedan dess. Istället har antalet barn som drabbats av vräkningar ökat igen de senaste åren. förra året drabbades 572 barn av vräkningar, det är 123 fler barn än vad som vräktes året innan, 2020.Kaliber återkommer till familjen och det tillfälliga akutboende de just nu bor i, och ställer återigen frågor till ansvariga politiker hur nollvisionen ska uppnås.Ny lag om sexövergrepp på nätetKaliber har i flera program granskat hur övergrepp mot barn utreds, och då främst livestreamade-övergrepp där tittaren instruerar på distans. Förövaren finns ofta i västvärlden bakom en dator och offren finns på andra sidan jorden, till exempel i Filippinerna framför en webbkamera, som i serien De dolda sexövergreppen av reportrar Stina Näslund och Clara Lowden på produktionsbolaget Filt.I granskningarna fick det svenska rättsväsendet kritik av bland annat barnrättsorganisationen Ecpat, för att lagstiftningen kring övergrepp över nätet generellt släpat efter. Sedan dess har lagar ändrat och nya tillkommit, och i sommar kommer bland annat en ny lag, som säger att våldtäkt, sexuella övergrepp och motsvarande brott mot barn även ska omfatta sexuella kränkningar som begås på distans.

En ny medicin har visat sig effektiv för personer med sjukdomen cystisk fibros. Men Sverige anser att medicinen är för dyr, vilket gör patienterna desperata. Elin Wallte är en av dem. Jag ställdes inför beslutet huruvida jag skulle ta emot mina föräldrars besparingar efter huset de har sålt, eller att fortsätta att se oron i mina barns ögon och känna att den är befogad, säger Elin Wallte.Patienter med cystisk fibros måste ägna en stor del av vardagen åt andningsövningar och träning och behöver ofta intravenös antibiotika på grund av ständiga infektioner. Vissa får lungtransplanteras och många dör unga. Men sedan en tid tillbaka finns ett nytt läkemedel, Kaftrio, som minskar slembildningen och som visat sig ge snabba, bra resultat. Men medicinen är dyr, och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har två gånger sagt nej till att subventionera den. Det känns som vi inte är inkluderade i välfärdslandet Sverige.Elin Wallte hade satt allt hopp till medicinen. I slutet på februari åkte hon till Argentina, där läkemedelsbolaget inte har patent och där en billigare kopia tillverkas för runt 400 000 kronor om året i stället för drygt två miljoner.Vad hände när du började äta medicinen? Det låter som att det inte är sant, men det gick några timmar, så kände jag att jag för första gången på flera, flera år kunde dra djupa andetag. Min dotter sa, "mamma, jag har aldrig hört dig andas på det viset".Mätningar visar också att Elin Walltes lungfunktion på tio dagar förbättrats avsevärt. När medicinen tar slut står hon inför valet att ta mer av föräldrarnas besparingar och åka till Argentina igen, och hon känner nu till flera familjer som är på väg att göra samma resa. Men andra väljer att flytta utomlands, då läkemedlet är godkänt för subvention i runt 25 andra länder, däribland stora delar av Europa.Myra, som inte vill ha med sitt efternamn, kommer från en ort i Mellansverige. Hon har också cystisk fibros, och hennes syster dog av samma sjukdom för sju år sedan, 33 år gammal. Det är så förnedrande att veta att det finns en medicin som gör personer så mycket bättre. Den finns, men jag får den inte.Hur reagerade du när TLV:s senaste beslut kom? Jag fick jätteångest, jag blev jätteledsen och kände vad ska jag göra nu? Det är som de satt ett pris på mitt liv, och sagt att jag inte är värd att räddas, så nu får jag kvävas till döds.Myra har nu lämnat hus och man för en lägenhet i Köpenhamn i Danmark. Där får hon nämligen medicinen inom högkostnadsskyddet. De räddar mitt liv. De har varit så fina, så välkomnande. Mitt hjärta blöder för dem som inte kan göra det.Reporter: Petra Haupt petra.haupt@sverigesradio.se

Ölands fornborgar är några av Sveriges mäktigaste fornborgar. Allt från den välbevarade Ismantorp till den rekonstruerade Eketorp samt Sandby borg som gömmer hemligheten om en forntida massaker.Fornborgarna var lika mycket kultplatser som försvarsanläggningar. De flesta fornborgarna i Norden byggdes under järnåldern. Det var en tid präglad av social oro och fornborgarna var ett skydd för befolkningen i omgivningarna, men den hade också sociala och religiösa syften.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Jan-Henrik Fallgren, arkeolog vid Uppsala universitet.Fornborgar har funnits över hela Europa. Tidigare har de främst betraktas som försvarsanläggningar, men numer inser man att de är lika mycket en kultplats och marknadsplats.I Sverige finns drygt 1200 registrerade fornborgar i fornminnesregistret från Stenshuvud i Skåne till Frösön i Jämtland, med stark koncentration till östra Mellansverige och norra västkustområdet. På Öland finns 21 kända fornborgar och Ölands fornborgar skiljer sig från fornborgarna på fastlandet då de öländska ligger på platt mark och är runda. Murarna kunde vara upp till sju meter höga.Höjdpunkten i byggandet av fornborgar är från mitten av romersk järnålder fram till slutet på folkvandringstiden (200-550 e. Kr.).Lyssna också på Sandby borg – en massaker frusen i tiden.Bild: Eketorps borg på södra Öland. Fotograf: Kevin Cho, Wikimedia Commons, Creative Commons.Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

@ulrikmunther gästar oss denna morgon och berättar om hans största oroligheter, Melodifestivalen, sin drömlineup på sin Så mycket bättre-middag”och relationen till Jason Derulo.Överklasspanelen gör sin debut med med bravur och ger oss insikt i livet på Östermalm och hur utekvällar ser ut ifall man faktiskt har stålar.Fredrik har toppat laget med Jesper och Max och det blir prat om Flugsvamp och Mellansverige!OBS! KLIPPT VERSION!STÖTTA OSS PÅ PATREON OCH FÅ HELA AVSNITTEN - TOTALT 2H GOTT SNACK VARJE VARDAGhttps://www.patreon.com/gottsnackSupport this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens avsnitt handlar till stor del om regeringens förslag till stöd för de som förbrukar mer än 2000 kWh/månad i december, januar och februari. https://www.svt.se/nyheter/regeringen-kallar-till-presstraffDet låter bra, du som har hög elförbrukning får kompensation av regeringen.Dels är det valår i år så att Damberg går ut med detta förslag nu, som kommer kosta ca 6 miljarder kronor är inte såmärkligt.De som förbrukar mycket el har till stor del valt att göra detta. Det är elberoende uppvärmning, många lampor som är tända länge, elbilsladdning och mycket annat som drar upp elförbrukningen.Det andra valet som storförbrukarna har gjort är om de skall ha fast elpris eller rörligt elpris. De som drabbas av höga elpriser nu, det är de som har valt att ha rörligt elpris.Med rörligt elpris så harde haft väldigt lågt elpris under våren, sommaren och hösten. Att elpriset går upp på vintern är inget ovanligt, det är "bara" den extrema prisökningen iår som är ovanlig.Tittar vi historiskt för elområde SE3 (södra mellanSverige) så låg det rörliga priset under 50 öre/kWh under hela 2020 samt runt 50 öre /kWh fram till augusti 2021. Det är självklart att det går bra att konsumera stora mängder el då. För mig är det ika självklart att om en person är "van" att konsumera stora mängder energi så "går det inte" att ändra på den vanan. Den höga elräkningen kan inte kommasom en överraskning. Valet att förbruka mycket el och valet att ha rörligt elpris är helt och hållet upp till individen.Det är synd att regeringen med Damberg i spetsen uppmuntrar till masskonsumtion. 6 miljarder skulle räcka till 60 000 medelstora solcellsanläggningar. 6 miljarder skulle räcka till massor med insatser och lokala initiativ för att sänka vår elförbrukning. Nu häller vi istället pengar på ett problem utan att lösa det underliggande problemet.Vi måste sluta behandla el som en mänsklig rättighet att förbruka så mycket som möjligt av till minsta möjliga pris.Elprisstödet beräknas kosta staten sex miljarder kronor, men å andra sidan drar staten in ungefär lika mycket i ökade momsintäkter – om inte mer – på det skyhöga elpriset. För vi betalar skatt på skatter och sedan moms på det. Vi borde hjälpa folk att göra rätt istället för att uppmuntra folk att vaska elen.Här kan du läsa mer om elpriserna https://www.energimarknadsbyran.se/el/dina-avtal-och-kostnader/elpriser-statistik/elpriser-prognos-och-utveckling/

I dagens avsnitt intervjuar David Lüning en pensionerad egenföretagare från Mellansverige som menar att han kommit mycket närmare lösningen på Palmemordet än många andra...Av och med David Lüning. Introduktion och ljudsättning: Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: poddenpalmemordet@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Berättelsen om de unga studenterna Pontus Wikner (filosofen) och Herman och om deras omöjliga kärlek under andra halvan av 1800-talet. Det är också en berättelse om några modiga ungdomar i en liten stad i Mellansverige under andra halvan av 1900-talet, som bestämmer sig för att också de har rätt till lycka. En roman om kärlek i en tid när kärleken saknade språk. Den sanna historien om hur kampen för den homosexuella friheten började. Hör ett samtal mellan Jonas Gardell och Sabina Koij, domkyrkolektor i Stockholms domkyrkoförsamling. Medarrangör Norstedts

Med anledning av Göran Zachrissons död repriserar vi vårt avsnitt hemma hos Zacke, i det där radhuset i Djursholm som han bott i sen det byggdes. I över femtio år har han kommenterat golf på ett sätt som ingen annan. Vi åkte hem till honom och snackade om blommande magnolia, Greg Normans förlorarmentalitet och en kondom som upprepade gånger sänktes ned i ett badkar nånstans i Mellansverige. Dessutom: Ett sms från Roger Burman, den ädla konsten, och det underbara nöjet, i att leta efter golfbollar, och den dag då vårsolen äntligen bryter igenom tjälen och jorden reds. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det blir som det verkar ännu en sommar i Sverige men det finns ju otroligt många härliga platser inom landet som ger riktig semesterkänsla! Resereporter Johan Gunnarsson gästar studion och avslöjar sina bästa smultronställen i Sverige - en riktigt fin ö och en pärla i Mellansverige! Han tipsar också om ett helt nytt sätt att turista på - helt gratis och går att göra i hela Sverige!

I ett skåp i Mellansverige finns en pärm. Den är fylld av falska truckkort. Men de flesta kort finns hos förare som kör utan att veta hur.  

Se och hör Johanna Hästö och Niklas Östholm från Konstfrämjandet berätta om projektet Skogen mellan oss, en unik interregional konstsatsning. Sex av Konstfrämjandets distrikt i Mellansverige fångar in ett utbrett intresse för skogen som företeelse inom konsten. Ett femtontal platser, byar och mindre orter knyts under 2021 samman i ett förenat konstprogram. En serie utställningar och aktiviteter äger rum parallellt och överlappande. Tillsammans med konstnärer, föreningsliv, allmänhet, i offentliga rum och mellan generationer, bildas en viral svärm av konst som blir synlig lokalt och nationellt. Övriga medverkande är Anna Jonson och Stewen Quigley. 

Söket jobbet genom länk till karriärsidan: https://bit.ly/3tBWmyq See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu har vi levt en vecka med vår nya satsning iSkogen. Hur går det? Vi pratar också om en hård vardag för skogsentreprenörer i Mellansverige just nu. Vi funderar också varför dagens skogsfilmer inte återspeglar verkligheten. Biokol kommer också bli en fokusfråga framöver, på iSkogen börjar vi fokusera idag.

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-105162"));Hej kära läsare Då är jag tillbaka efter sportlovet för oss här i Mellansverige. Hoppas att ni som tänkt att vintersporta denna vecka missar det värsta töandet… Har du istället tid över och vill få till något nytt kan jag varmt rekommendera mina webbkurser. På svenska hittar du min föreläsning här och på engelska här (kan fås med svensk textning:-) Mer webbkurser kommer dessutom inom kort… I denna veckans coachbrev tar jag upp något ganska spännande: Går det att vaccinera sig själv mentalt? Att på så sätt undvika en hel del problem? Nog kan det vara värt 5 minuters läsande att få dina egna svar på det… Ditt liv är ett mästerverk! Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-197585"));Veckans citat ”Om du absolut inte kan tolerera kritik, så gör inget nytt eller intressant.”- Jeff Bezos UNCODE.initRow(document.getElementById("row-197618")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-186440"));Är du mentalt vaccinerad?UNCODE.initRow(document.getElementById("row-148950"));Som de flesta i dessa tider gillar jag tanken på en lösning på pandemin. Lösningen enligt forskningen är att utsätta dig själv och ditt immunförsvar för en harmlös variant av viruset som förberedelse inför det riktiga. Lite som att matcha en talangfull boxare mot en räcka svagare motståndare som utan risk för stora skador ger ringvana och segervisshet inför den förhoppningsvis kommande titelmatchen. Matcha rätt hela vägen och man klarar sig kanske utan stora skador hela vägen fram… Skillnaden med vaccinet är att man hoppas på att undvika en biverkningssmäll på vägen mot titelmatchen. Att väl där så är vårt system är så förberett att vi vinner på en enkel knock-out redan vid första kontakten. En besviken publik som inte får se någon match är bästa möjliga resultat, eller hur? Inget att vara besviken över då det i teorin räcker att ha varit med i lokalen så är man själv flockimmun mot titelhållarens alla bästa ”moves”. Nu är jag varken medicine doktor eller professor i immunologi så en slingrig metafor är väl hur mycket jag kan uttala mig om det här. Det jag däremot har expertis om är hur det mänskliga sinnet fungerar. Där kan man dessutom mentalt vaccinera sig utan några oönskade bieffekter. Vilket kan vara bra då något av det absolut smittsammaste som finns är tankevirus och de flyger omkring överallt. Vet inte om du direkt kan komma på något ställe där du själv undrar varför du gör vissa saker trots att du ”vet bättre”? Vad du än förbryllat kämpar med så beror det i grunden oftast på någon tanke som obemärkt fått slinka in i sinnet, infektera oss och sedan styra oss i mindre användbara riktningar. Hade för inte så länge sedan personlig coaching med en kvinnlig chef som någon månad in i våra samtal var nöjd med vad allt hon hade fått ut på jobbet, men kunde inte riktigt få till det lika bra på det privata planet. Hon ville gärna träffa någon att dela livet med men hamnade ständigt i förhållanden med fel män som hon uttryckte det. När jag pressade henne lite på varför sa hon lite uppgivet: Alla bra män är upptagna. Vet inte om du direkt ser relationssjukdomen som uppstår om man väl har smittats av den tanken? För om hon går ut på date med en man och frågar om han träffar någon och han svarar nej, vad kan han med automatik då inte vara? Inte speciellt bra, eller hur, för alla bra män är ju redan upptagna. Har ingen snappat upp honom än måste det vara något dolt fel… Om han däremot svarar att han är gift men att hans fru inte förstår honom och att det var länge sedan det fanns ”något” där – ja, då är han förmodligen bra för han är ju upptagen. Lätt att hamna fel med det i bakhuvudet. Hon behövde en mental vaccination och min bestod i att jag frågade: Tycker du att du är en bra person? – Ja,

Trots pågående pandemi så fungerar cancervården. Den sker snabbare än vanligt. De patienter som får diagnos blir opererade eller får behandling tidigare än innan pandemin kom. Sjukvården har valt att prioritera cancerpatienter under pandemin. Orsaken är att tiden för behandling kan påverka sjukdomens utveckling. Cancervården satsar till och med på att utveckla sin verksamhet. Detta genom att 60-åringar under 2021 planeras få ett testkit för screening mot tjock- och ändtarmscancer. Hör kirurgen Bärbel Jung, ordförande i nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer och verksamhetschef för kirurgi vid Linköpings universitetssjukhus, och onkolog Johan Ahlgren, chef för Regionalt cancercentrum i Mellansverige i ett samtal om cancervården under coronapandemin Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Maria Björck, avdelningschef/arkeolog på Länsmuseet Gävleborg, berättar om Länsmuseet Gävleborgs kartläggning av samiska kulturlämningar så att platserna kan bli kända och skyddade. http://lansmuseetgavleborg.se/samernas-historia Museet ingår i ett interregionalt samverkansprojekt, "Ohtsedidh", för att kartlägga samiska kulturyttringar i Mellansverige tillsammans med länsmuseer i Dalarna och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamiskt kulturcentrum. www.ohtsedidh.se Musik: "Juhán" av Ára https://open.spotify.com/track/2daYwDeWVx2Oyf6F27Tucw?si=CnXCHid_QY6sEzzeYgHc-g Kultur Gävleborgs inlägg på Instagram: www.instagram.com/p/CF3wg_cpzlV Information om Sveriges nationella minoriteters kultur och minoritetsspråk finns på www.regiongavleborg.se/minoritet.

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord som ligger i tiden. Den här veckan är det Nina Asarnoj som reflekterar över ordet Järnnätter. Gunilla Grafström från SMHI gjorde en prognos om vädret i måndags kväll strax före tio. Det var den första juni och ett laddat datum för alla odlare i Mellansverige. Natten till den andra juni räknas av tradition som ett riskdatum för järnnätter. Det vill säga att temperaturen sjunker under noll. Förödande för de känsliga plantor som inte är rustade för minusgrader. Alla som vaknat till slokande tomatplantor eller svartnade dahlior vet vad jag menar. Det finns inget dödare än en död växt. Det hjälper inte att vattna eller stötta eller hoppas. Döden är döden. När jag pratar med Stefan Jansson, växtfysiolog på Umeå universitet, visar sig förloppet vara än mer komplicerat än bara frysdöden. Visst händer det att det bildas iskristaller i växtens celler som helt enkelt spränger dem. Men farliga saker sker på cellnivå redan vid 3+. Själva fotosyntesen hänger inte med i svängarna. Det är kyla i kombination med ljus som är förrädiskt. Och i stället för socker, bildas fria syreradikaler som förgiftar växten. Ett lite mer utdraget förlopp än frysdöden, men det slutar lika illa. Ordet järnnätter härrör från Bondepraktikan, en ålderdomlig skrift som kombinerar kunskap med vidskepelse och folktro. Originalet är skrivet på tyska och när fenomenet nattfrost skulle beskrivas, skedde det med hjälp av ismännen, Eismänner, mytologiska figurer som varnade för stark kyla i maj och juni. De tyska ismännen Eismänner är alltså motsvarigheten till vår Kung Bore. Men i svensk översättning 1662, blev Eis till Eisen, som betyder järn, så ismän blev järnmän och isnätter blev järnnätter. För precis tjugo år sedan kom Mirja Unges hyllade roman Järnnätter. En mörk berättelse om Bente som har en psykiskt sjuk mamma. En natt skär sig mamman i armarna, hon testar alla köksknivar utom den vassaste, köttkniven, och i texten står det hur järnlukten hängde i köket. Och Bente drar långa remsor med blodindränkt smuts ur golvspringorna när hon ska efterstäda. Samtidigt tolkar jag titelns Järnnätter som en symbolisk bild för ett nedfruset och känslokallt familjeliv. Ordet järnnätter innehåller alltså både originalets is-association och felöversättningens järn. Men kanske är verklighetens järnnätter på väg att försvinna i klimatförändringarnas tid. När jag frågar Sverker Hellström på SMHI om statistik över nätter med minusgrader på försommaren, svarar han att det är tydligt att det blivit allt ovanligare. Och när det gäller rekord för absolut lägsta nattemperatur i maj, juni och juli, så finns det värden från 1800-talet och 1900-talet som han bedömer som praktiskt taget omöjliga i ett nutida klimat. Så snart finns kanske bara ordet kvar. Järnnätter.

Idag är det (nästan) 60 år sedan den där natten som alla minns att de inte sov, när fyllerister fick amnesti och en stensättare från Göteborg blev världsmästare i boxning. Följ med oss till Yankee Stadium, till en bananbåt längs ekvatorn och till ett groggbord i ett vardagsrum nånstans i Mellansverige! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag är det (nästan) 60 år sedan den där natten som alla minns att de inte sov, när fyllerister fick amnesti och en stensättare från Göteborg blev världsmästare i boxning. Följ med oss till Yankee Stadium, till en bananbåt längs ekvatorn och till ett groggbord i ett vardagsrum nånstans i Mellansverige! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?   I de tyska miljöaktivisternas skog, Hambacherskogen, hettade det till när polisen tvingade bort de drygt hundratal ockupanter som hade bosatt sig i trädkojor i protest mot fortsatt brytning av brunkol. Skogen var också i centrum under den torra sommaren i fjol, när skogsbränder rasade i Mellansverige. Klotet besökte då ett skogsområde i Västmanland som brann 2014, för att se hur naturen återhämtat sig. I de rovdjurstäta Dalaskogarna radiomärktes en varghanne, som en start på ett nytt projekt där vargforskarna ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Och en befarad rovdrift av Brasiliens regnskog var ämnet för Klotets program om presidentvalet i Brasilien i november, då Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte sojaodlare och urfolk i Mato Grosso. I programmet spanar också Klotets redaktion framåt - vad bär år 2019 med sig för miljön? Det handlar om den hittills största Arktisexpeditionen, gräsrötterna, miljöteknik och användbart avloppsslam. Programledare är Niklas Zachrisson och Susanna Baltscheffsky.

Det är julafton, men det vet inte Mariann. I hennes värld finns nästan inga minnen men så dyker det plötsligt upp tomtenissar, prinskorvar och folk som påstår sig vara släkt. Sjungas ska det också. I berättelsens mitt finns 86-åriga Mariann, mor till Inger och svärmor till Martin. På 50-talet flyttade hon ned till Mellansverige från Västerbotten. Båda männen hon varit gift med är döda, hennes son har flyttat utomlands och väninnorna har dött. Dessutom har alzheimern tömt henne på minnen och snart också på hela språket. "Nu är det nu igen" spelades in julen 2005 på Gude gruppboende i Västerås. Mariann dog på försommaren 2008. Hon blev 87 år. Gruppboende Gude finns inte längre. Dokumentären är gjord av Martin Hedén och Inger Orre 2006. Producent Håkan Engström. Mixning Fredrik Nilsson.

Är vår skog på väg att brinna upp? Nej så illa är det inte menar skogsprofessorn Pelle Gemmel, men ett allt varmare klimat utgör ett reellt hot mot skogen på sikt. Torra jordar och inte minst bränder är två av skogens värsta fiender. Med sommarens omfattande bränder i Mellansverige i färskt minne inställer sig många frågor: Vad får bränderna för ekonomiska och miljömässiga konsekvenser? Är de bara till skada eller medför de även positiva effekter för djur och natur? Och var är risken för en penningplacering störst? På börsen eller i skogen där alla dina pengar bokstavligen riskerar att brinna upp? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kryssa på Östersjön, kan det vara nåt? Vi har korsat Östersjön förr, men främst för transportens skull. Nu har vi istället upplevelser i sikte och provar en bubblande dygnsresa med Birka Cruises från Stockholm. God mat, prisvärda viner och ett trevligt spa – dessutom busstransfer från ett åttiotal orter i Mellansverige. Men vem är det som kör båten egentligen? Och hur kan man vara med och påverka vart Birka ska kryssa härnäst?

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.   Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut. Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar. Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen. Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra. Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns. Det här är första programmet av två om  rovdjurens återkomst i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 21 mars.

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut. Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar. Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen. Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra. Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns. Det här är första programmet av två om  rovdjurens återkomst i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I veckans avsnitt har vi bjudit in Lasse Nilsson som är vice regionchef i region Mellansverige i Nordea. Vi går igenom vad MiFID II får för inverkan på finansmarknaden. Lasse pratar bland annat om: -Hur du som kund påverkas av de nya regelverken -Hur MiFID II påverkar banker och andra finansiella institut -Trender inom finansiell rådgivning Ansvarsfriskrivning: Samtliga omdömen och prognoser i denna podcast har, oavsett källa, gjorts i god tro, är eventuellt endast korrekta vid den tidpunkt då podcasten offentliggörs och kan ändras utan förvarning. Podcasten ger endast allmän och preliminär information och den är inte avsedd att ligga till grund för något placeringsbeslut. Publikationen/rapporten har sammanställts av Nordea och tillhandahålls till utvalda investerare som allmän information för personligt bruk. Den är inte avsedd som personlig rekommendation om vissa finansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte några individuellt anpassade placeringsråd. Inte heller tar den hänsyn till den enskilda placerarens ekonomi, befintliga innehav eller skulder, kunskaper om och erfarenhet av placeringar, placeringarnas syfte och tidshorisont eller riskprofil och preferenser. Placeraren måste själv avgöra en placerings lämplighet utifrån den egna ekonomin och skattesituationen och de egna placeringsmålen. Placeraren står själv för förlustrisken. Innan mottagaren fattar beslut baserat på någon information i publikationen/rapporten rekommenderar vi att han eller hon kontaktar en finansiell rådgivare.

Vant rör vi oss bland mördarsniglar, statiska katter och obehagliga bäckenrörelser mot kända byggnader i Mellansverige. Vi pratar om Magnus nyfunna snickarglädje och Jocke tipsar om ett oväntat universalverktyg. Det är fredag, det är flamsigt och det är bara till den det berör. Så lyssna till den röst som brister och försök sedan att ha […]

Bryan röker på och han står för det. Trots att det är olagligt. Nu vill han berätta sin historia. "Gruppen som jag tillhör känner sig väldigt utsatt och utpekad", säger han. Bryan kommer från en mellanstor stad i Mellansverige. Han har rökt cannabis sedan gymnasieålder.  "Jag som har ett jobb och klarar av att leva ett liv som är helt normalt varför ska jag känna mig kränkt?" frågar sig Bryan.   Röker du för mycket? Mer information om riskerna med cannabis och hur du söker hjälp mot ditt riskbruk här: Cannabishjälpen Reporter: Sigge Dabrowski

Krig, klimatkatastrof eller zombieapokalyps - i väntan på jordens undergång förbereder sig svenska preppers genom att lagra vatten, mat och medicin. Förr ansågs människor som bunkrade konserver och fotogen inför världens undergång som udda och konstiga, men sedan några år tillbaka har så kallade preppers blivit allt vanligare. MSB uppmanar oss medborgare att ha mat och vatten hemma så att vi kan klara oss själva i minst tre dygn vid till exempel ett större elavbrott, och många har också ett lager av batterier och stearinljus hemma. En riktig prepper går dock betydligt längre. I en liten stad i Mellansverige bor Andreas Karlsson. I källaren har han lagrat mat, vatten, bränsle och medicin som gör att han kan klara sig själv många månader i sträck om samhället skulle kollapsa. Han har skaffat gasmasker till alla i familjen och har nyligen också börjat experimentera med att konservera kött.Intresset för prepping växer och det har blivit högsta mode att inte lita på staten. Ryssland rustar, terrorattentaten kommer allt närmare och över oss alla hänger ständigt klimathotet. Samtidigt har Sverige monterat ned både civilförsvar och det militära försvaret, beredskapslagren har skrotats och samhället är på många sätt mer sårbart än någonsin. Journalisten Patrik Oksanen har nyligen startat en podd som heter Podd72 och som bland annat handlar om prepping och krisberedskap, och han ser preppern som en person som tar personligt ansvar att inte ligga andra till last om det skulle inträffa en kris.Samtidigt finns det också en slags undergångsstämning i kulturen med katastroffilmer och zombieserier på tv. Ledarskribenten Patrik Kronqvist ser den växande preppersrörelsen som en reaktion mot vår tids urbaniserade och specialiserade ideal, där preppern står för gamla tiders praktiska kunnande - en riktig prepper ska kunna klara gamla färdigheter som att jaga, bygga vindskydd och göra upp eld.I programmet medverkar också Misse Wester som är doktor i psykologi och forskare i risk- och kriskommunikation vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, Maria Solevid som är statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och Fredrik Qvarnström som driver Överlevnadsbutiken, en webbutik som säljer allt från sjukvårdsmaterial och gasmasker till vattenreningsutrustning och nödmat.Programledare är Urban Björstadius och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata AB.

Ja vi vet...det här är höstens längsta avsnitt...men trots en ganska lugn inledning.. stiger både tempot och diskussionsfrekvensen rätt snart! Vi tar oss igenom ett (till synes) rätt udda ämne i list-burken, Fiffi gillar fotboll men blir besviken på världens störste filmare på en fotbollsplan när en "dokumentär" synas i sömmarna, Steffo förnekar sig inte,...ser tillbaka på året 2000 och tipsar om en finfin pärla till rulle! Uppdraget hotar att kapsejsa när Fiffi TVINGAS hänga med Seth Rogen, vi ger oss in i diskussionen om filmbetyg igen...kan man verkligen lita på ett gäng med tecken!? Och så har vi gemensam-kikat på kaos och hemskheter ute i den gröna djungeln...!Julmånaden är här och vi kör som vanligt på så det ryker bland pepparkaror, glögg och lysande julstjärnor! Självklart både skrattiga, allvarliga, lätt diffusa och lagom nördiga. Eller vaddå lagom!? Vilka försöker vi lura??Välkommen att lyssna och (förhoppningsvis) roas en stund.

Att Tony Blomqvist med ett förflutet inom bygg- och entreprenadbranschen, skulle bli företagsledare inom välfärdssektorn fanns inte på kartan. - Jag var försäljningschef och sålde Volvos entreprenadmaskiner och reste över hela Mellansverige dagligen mellan 13 olika kontor. Och jag trivdes väldigt bra i min roll, berättar han. Personstöd Mälardalen, där Tony Blomqvist är Vd idag, var mamma Eira Gunnarssons hjärtebarn. Hon är sjuksköterskan som utan erfarenhet av företagande startade assistansföretaget med 2,5 anställda 2002. Drivkraften var att hjälpa människor som hamnade utanför, företagandet blev en bisak som hon har lärt sig på vägen. Hon tjatade på Tony Blomqvist att börja i företaget. Men Inte förrän 2012, när erbjudandet om att bli uppköpt dök upp tänkte sonen till: -Ska vi verkligen släppa det här fantastiska som mamma byggt upp så fint? Då bestämde jag mig för att ta över och satsa! Det här är ett intressant avsnitt om att våga lämna och anta nya utmaningar. Om att våga testa och inte vara rädd för att utveckla nya verksamhetsområden. En spännande story som belönats både med titeln "Västmanlands mest företagsamma människa 2014" och flera gasell-utnämningar. JOBBSKAPARE: Tony Blomqvist ÅLDER: 48 (född 1967) BRANSCH: assistans, hushållsnära tjänster/lokalvård, hemtjänst ANSTÄLLDA: 280

När Satu Keskinen kommer från Mellansverige till Haparanda som 12-åring, känns det som att flytta till Finland. Haparandasonen Adam Huuva tycker att finskan syns för lite i staden. Han byter hellre land än böjer sig inför det svenska språkets särställning. I Haparanda har 80 procent av befolkningen finländskt påbrå (SCB 2012). Det är störst andel i hela landet. - Ibland kommer jag på mig själv med att säga att jag har aldrig bott i Finland, förutom nu, berättar Satu Keskinen. Två skyltar intill vägkanten talar om var man befinner sig. På den översta står det "Haparanda". På den understa, "Haaparanta", som betyder aspstrand på finska och meänkieli. Det är den understa som Adam Huuva velat ha dit. Men han är inte nöjd. - Det är fel ordning på dem, Haaparanta borde ligga överst, säger han när han ser skyltarna i dag. Ortsnamnet vittnar om Tornedalens språkliga arv. Här pratades en form av finska redan innan landet Sverige existerade. Under århundradena har språket utvecklats, och i dag talas de båda närbesläktade språken meänkieli och finska i Haparanda och Tornedalen. I avsnittet om Sveriges finskaste stad hör vi dessutom Anders Tapani berätta hur staten försökte assimilera de tornedalska skolbarnen på 1940-talet. - Det var tillsägelser från lärarna att vi skulle prata svenska även på rasterna. Utanför skolan var det huvudsakliga språket finska, berättar han. Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Varje år orsakar trafikolyckor tusentals whiplashskador. De skadade kan då få ersättning av sitt försäkringsbolag. Men får de en rättvis bedömning? I dag handlar Kaliber om försäkringsbolagens välbetalda läkare, om jäv och om de som nekas ersättning. – Jag kom körandes på den här vägen. Här hände ju olyckan. Lastbilen kom och gjorde en vänstersväng på den sidan. Då var det lite mer snö och så. Så man såg ingenting nästan, berättar Sam, som var med om en trafikolycka när han var 15 år. Han hade varit och spelat utebandy och var på väg till en kompis. Mopeden han körde på hade han nyligen fått i födelsedagspresent. – Ja, och lastbilen svängde in och jag såg inte honom alls, det var mer träd här då. Här ungefär började jag reagera och såg honom, men jag hann inte mer än att trycka på bromsen när det small. Jag körde in i sidan på lastbilen i full fart då. - Här ungefär hamnade jag. Jag minns att jag slog i axel och arm, bröstkorgen och att huvudet slagit i först i styret och sen i däcket i lastbilen. Och sen kom han lastbilschauffören ut och skällde ut mig, jag blev helt enkelt rädd, skällde ut mig, jag kommer inte ihåg exakt vad han sa, men det var inga trevliga ord i alla fall. Sen drog han bara. Sam var omtumlad efter kraschen, men kunde ta sig hem på egen hand. Långt senare kunde en läkare konstatera att han fått en whiplashskada i nacken. Efter olyckan kontaktade Sam sitt försäkringsbolag. – Ja, väldigt kort efter den här olyckan så fyllde vi iden här skadeanmälan då, och jag ringde dit och frågade hur det går och sånt efter, så sa de att det skulle ta tid och så .. sen gick det två år till och då frågade jag vad som hade hänt med den och då. – Två år? – Två-tre år gick det. – Och du hörde ingenting? – Nej, ingenting. – Och du fick inget beslut? – Nej. Eftersom de sa att det skulle ta tid så trodde jag att det var normalt. Jag var som sagt i femtonårsåldern så man har ju inte så bra koll på hur sånt funkar. Sen blev problemen värre och till slut så började ju alla koppla att det här blir ju inte bättre, och då var då mer läkarkontrollerna började. Och att jag gick mycket hos läkaren och så. Kaliber idag handlar om dom som råkar ut för trafikolyckor, men som sen nekas ersättning av sina försäkringsbolag. Frågan vi ställer i dag är om de får en rättvis bedömning. Sam är bara en av drygt 15 000 som varje år anmäler att de fått whiplashskador efter trafikolyckor. För de allra flesta - ungefär 90 procent - går besvären över. Men för resten - ca  1 500  personer om året - blir besvären kroniska. Det handlar om yrsel, värk, smärta i huvud, armar, axlar och mellan skulderbladen. Problemen är ofta så allvarliga att de skadade inte klarar av att arbeta eller göra de vanligaste av sysslor. Som t ex att städa sitt hem. Ofta leder skadorna till långa sjukskrivningar. På ett hotell i Täby har ett hundratal nackskadade samlats en helg för att lyssna på flera föreläsningar om whiplash. De flesta besökarna här är själva drabbade. En del har stödkrage, andra sitter i rullstol. Många av dom har haft problem med att få ut ersättning från sina försäkringsbolag.   – Det är en skandal alltså att det får gå till så här i ett rättssamhälle som Sverige nu ska vara, säger Bert Magnusson, som är ordförande i Nackskadeförbundet, som håller i seminariet. Han får samtal varje dag från förtvivlade människor som berättar att de varit med i bilolyckor och fått nackskador, och att de sen nekats ersättning av sina försäkringsbolag. Enligt Bert Magnusson är möjligheterna små att få rätt mot sitt försäkringsbolag i domstol. – Det är många fall och sen är det så här att många törs inte driva sina ärenden. För kommer de till domstol så kan de förlora kanske 350 000-450 000 och bli skadeståndsskyldiga och det har de inga möjligheter att betala sen. Då får de kronofogden på sig. De får sälja fastigheter och allt de äger och har. När en person råkar ut för en olycka utreds den av den skadades försäkringsbolag. Bolagets läkare träffar inte patienten men går igenom tidigare journaler. Det är läkare, docenter och professorer som egentligen arbetar på andra ställen inom vården, men som på det här sättet extraknäcker åt bolagen som medicinska rådgivare. Extraknäcken är lukrativa. Bolagen och läkarna är fåordiga om hur stora beloppen är, men i tidigare medierapportering - bland annat i Kalla fakta - har det kommit fram att läkare tjänat flera hundratusen om året på sina extraknäck. Lars Wallstedt är neurokirurg och bläddrar i en hög med journaler. – Den brukar vara en halvmeter hög. Högen med journaler är full av ärenden, där nackskadade nekats ersättning av sina bolag. Oftast handlar det om inkomstförlust. Lars Wallstedt har arbetat med whiplashskadade som överläkare och klinikchef på Karolinska sjukhuset. Men nu har han slutat och fokuserar helt på att hjälpa dom skadade i kampen mot bolagen. Han skriver utlåtanden och uttalar sig i rättegångar. Han är kritisk mot att så många läkare får så bra betalt av bolagen när de gör sina bedömningar. Detta menar han är en uppenbar risk för jäv.   – Nej, jag tycker inte att det är ett bra system. De blir för knutna till sin försäkringsbolag, sina uppdragsgivare. Man biter ju inte den hand som föder en så klart för, skulle man börja lämna bedömningar som jag gör då skulle man förmodligen inte bli långvarig som försäkringsanställd medicinskt rådgivare inte, säger Lars Wallstedt. En av alla dem som nekats ersättning är Margareta Forsberg. Jag träffar henne i ett blått radhus i Märsta där hon bor med sin man. Det var när hon och hennes familj var på väg med bilen till en restaurang i centrum då de blev påkörda bakifrån. – Och några kilometer hemifrån i backen ner mot Märsta så va det stopp, berättar Margareta. – Och jag satt framåtböjd och undrade är det en olycka eller vad är det. Å upptäckte att det var en fasan mitt på vägen. I samma veva ropade min man som körde att “Oj han hinner inte stanna”. Då kom det en i full fart. I 50 då. Körde rakt in i oss. Han såg inte oss, fortsätter Margareta, som berättar att hon nästan aldrig var sjukskriven före olyckan. – Jag trodde det skulle gå över för man fattade ju inte vad som hände med en. Försökte gå till jobbet, var där någon vecka, fick vara hemma igen för att jag mådde ju inte bra och jag fattade inte va det var och läkaren jag gick hos, jo han sa att det var en whiplashskada jag hade fått. Förr kunde jag göra flera saker samtidigt och det funkade så bra. Men jag klarade inte riktigt jobbet. Det var jättejobbigt. Nu har det gått flera år och Margareta har fortfarande ont. Men hon har blivit bättre efter att hon - som många andra nackskadade - gjort en steloperation av nacken i Tyskland. Där kunde man konstatera att ligamenten i hennes nacke - alltså det som håller fast huvudet -  var av. – Där är ju skallen. Skallbasen.   Margareta visar filmer och röntgenbilder på skadorna på nackkotorna från operationen i Tyskland. – Och där har du nackkotorna och ligamenten som håller skallbasen mot nackkotpelaren som var ju av. Därför satt ju huvudet löst. Men Margaretas försäkringsbolag gjorde en annan bedömning. Och trots att hon var försäkrad så fick hon ingen ersättning för framtida inkomstförlust. Enligt försäkringsbolagets läkare berodde hennes skador inte på olyckan utan på att hon hade degenerativa förändringar i nacken - alltså att hennes kropp hade åldrats. Margareta valde att stämma sitt försäkringsbolag. Gör man det som skadad måste man kunna visa att skadorna man fått beror på olyckan. Men Margareta förlorade i rätten. – Försäkringsbolagen radar ju upp så många höjdare de kan och det är ju deras styrka. De har minst docenter, helst professorer i en lång rad som uttalar sig. Och det har ju imponerat på domstolarna oftast. På klientens sida kommer det en provinsialläkare från nån liten by eller stad i Mellansverige och yttrar sig och….det tycks vara att man bullar upp så mycket man kan. Ju fler man har desto större “impact” får man, det brukar vara en fyra-fem stycken ibland på försäkringsbolagssidan. Som uttrycker i stort sett samma sak, menar Lars Wallstedt. Just att försäkringsläkarna pekar på åldersrelaterade förändringar - som i Margaretas fall - är inte ovanligt. När man går igenom de domar som finns i trafikförsäkringsmål kan man se hur bolagens medicinska rådgivare gång på gång pekar på degenerativa förändringar som en alternativ förklaring till varför man har ont i nacken efter en trafikolycka. Och kan den som skadats inte bevisa att så inte är fallet så är risken stor att man förlorar i rätten. Men att peka på åldersrelaterade skador är meningslöst hävdar neurokirurgen Lars Wallstedt. – De har en massa sådana här argument. Men när det gäller till exempel degenerativa förändringar i halsryggen så vet man med en bedövande sannolikhet att de hos de flesta patienter är helt symtomfria. Skulle man ta in ett gäng 50-åringar eller 60-åringar och röntga dem på nacken skulle man hos nästan alla hitta degenerativa förändringar och ett litet fåtal skulle ha besvär. Så att hänvisa till degenerativa förändringar är en lös planka att stå på. Det kan lika väl eller sannolikt inte ha nånting med saken att göra. – Så här har vi alla som är över 50. Dom har svårt att vinna sådana här fall. – Ja jag tror redan vid 35 börjar det här komma i nacken. Läkaren Gunilla Bring har specialiserat sig i whiplashproblematik. Hon är en av få läkare som hjälper de skadade mot försäkringsbolagens medicinska rådgivare när fallen väl hamnar i rätten. – Jag är otroligt konfunderad över mina egna kollegor som gång på gång, år ut och år in kan stå och hävda rena gallimatias om de skadade om uppkomstmekanismer om symptomförklaringar. Vissa tillfällen är det rena rama lögner. Det är påhittade symptom och psykiska besvär och psykosociala orsaker. De är inte deras patienter, det är inte mina patienter heller. Men det är medmänniskor som borde ha rätt att få sin rätt att pröva sin sak objektivt. Och opartiskt. Men istället ställer de upp för sina uppdragsgivare - bolagen och får betalt för att fara med osanning i rätten för det gör de faktiskt, hävdar Gunilla Bring. På försäkringsbolaget Folksam hanterar man cirka 5 000 nackskadeärenden per år. Till sin hjälp har man 15 arvoderade försäkringsläkare, fyra specialister, plus två externa konsultföretag som gör bedömningar och utlåtanden åt bolaget. Men skadechefen Gudrun Hagström vill inte avslöja hur stora arvodena är. – Alltså jag kan inte uttala mig om kostnaden. Men där det är en viktig information som vi behöver för att skaderegleraren ska kunna fatta beslut, Gudrun Hagström. – Så din uppfattning är att det sker en rättvis behandling? – Vi strävar definitivt efter att vara så seriösa och så rättvisa… vi har inget intresse av någonting annat än att kunden ska känna att, den skadade får sitt ärende hanterat med så stor trygghet utifrån det regelverk som vi har att följa. Kaliber har kontaktat de stora försäkringsbolagen If, Folksam, Länsförsäkringar och Trygg-Hansa. Inget av bolagen vill avslöja hur mycket de betalar i arvode till sina medicinska rådgivare. Men vi får tag i en av läkarna - professor Hans Link - som genom åren extrakäckt åt försäkringsbolagen vid sidan om sin ordinarie tjänst som han haft på Huddinge sjukhus. Han har bland annat gjort uppdrag åt Folksam, If och Trygg-Hansa. ­– Det är inte hutlöst, och man kan definitivt inte bli förmögen på de intäkterna, de är som en bissyssla som ger rimligt med ersättning annars så gör man ju inte det, säger Hans Link. ­– Men hur mycket pengar har det handlat om dig per år? – Så har jag tagit emot enstaka ärenden. Det har rört sig om en storleksordning om kanske 100 000 kronor per år. Professor Hans Link tjänar alltså 100 000 kronor om året på sin bissyssla där han endast utför några få uppdrag per år. Han säger att han själv aldrig varit partisk eller jävig, men att han genom åren märkt att det finns en ovilja hos bolagen att betala ut ersättningar. – Det är klart att det blir en ovilja, man är inte nöjd att man ska punga ut med stora belopp ofta väldigt höga belopp som ska betalas ut, hävdar Hans Link. Försäkringsbolagen som vi får svar av via mail skriver att de aldrig är ute efter att minimera kostnaderna och att de har stort förtroende för de medicinska rådgivarnas objektivitet. De skriver också att de inte delar uppfattningen att de medicinska rådgivarna skulle ljuga eller fara med osanning i rätten. När det gäller degenerativa förändringar - alltså att bolagen anger ålderförslitningar som en mer trolig orsak till skadorna än själva bilolyckan - säger dom att det är vanligt och särskilt bland äldre. På Folksam säger skadechefen Gudrun Hagström att det är en viktig fråga för bolaget om de medicinska rådgivarna håller sig oberoende. – Det är självklart oerhört viktigt. Skaderegleraren har ingen kontakt annat än att man skickar ärendet som jag sa till en ortoped eller en neurolog och man har ingen vetskap om vem det är som kommer att ta hand om ärendet. Och det är ett led i att det ska finnas ett oberoende, menar Gudrun Hagström. – Men hur säkerställer ni då att de medicinska rådgivarna har ett oberoende förhållningssätt? – Men fortfarande handlar det om att det inte ska finnas någon koppling mellan skaderegleraren och den… där man inte kan påverka vem det är som ska göra, annat utifrån den specialistkompetens som ärendet kräver. Men det finns fall där det finns en sådan koppling. Det framgår i flera dokument som Kaliber tagit del av. I ett fall kan man läsa hur en skadereglerare kallar en allvarlig olycka bagatellartad och vill få den medicinska rådgivaren att ändra sitt tidigare utlåtande. Vilket skulle betyda mindre kostnad för bolaget. Han skriver: “Det nödvändigt att vi mer konkret kan visa att det är minst lika sannolikt att orsaken är psykosomatisk än de aktuella trafikolyckorna”. Försäkringsläkaren ger då ett nytt utlåtande där han skriver att skadorna beror på psykosomatisk genes - alltså att symtomen beror på psykisk ohälsa och inte på själva bilolyckan. I en annan korrespondens diskuteras en skadads invaliditetsgrad. I botten av dokumentet uttrycker IF:s skadereglerare att han ser fram emot att de ska ses på Söderstadion för att kolla på fotboll. På försäkringsbolaget  IF vill man inte kommentera uppgifterna. I de flesta fallen förlorar de som stämt sina bolag i tingsrätten. En bidragande faktor är ett dokument daterat september 2006. Det var när dåvarande länsrätten (heter förvaltningsrätten idag) i Göteborg bad rättsliga rådet om hjälp, eftersom de hade så många pågående mål där skadade fått avslag av sina försäkringsbolag. Länsrätten ville ha vägledning om hur de skulle döma. Det rättsliga rådet bad då tre professorer om hjälp att skriva en vägledande text. Professorerna arbetade extra alla tre -  då eller innan  - som medicinska rådgivare åt olika försäkringsbolag. Bland annat för Trygg-Hansa, AFA försäkring, Länsförsäkringar och Folksam. Slutresultatet blev en skrivelse som fortfarande flitigt används i rättegångar där de skadade har stämt sina försäkringsbolag. Neurokirurgen Lars Wallstedt läser högt ur den sju sidor långa skrivelsen. – Då talar de om: “kravlös sjukskrivning, överbeskyddande omhändertagande av sjuka… möjlighet till ersättning och andra förhållanden som den enskilde kan uppleva som fördelaktiga bidrar till att vidmakthålla smärtan och sjukbeteendet.” – Så det skulle vara inbillat då? – Just det. Och den här har fått stort genomslag hos domstolarna som tolkar att det finns den här utgången att det här är samhället som har ställt till det här och det är ingen äkta smärta. Den här innehåller ju förklaringsmodeller som gör att försäkringsbolagen slipper att ta ansvar för skadan. De läkare som Kaliber varit i kontakt och som ofta företräder de skadade hävdar att texten i vissa delar är ovetenskaplig och att man medvetet försöker förvilla rätten om att det inte finns ett samband mellan de uppkomna skadorna och trafikolyckan. – Jag upplever att det var en bra skrivelse, säger professor Hans Link, som tidigare uppgav att han med sin bisyssla som medicinsk rådgivare tjänar runt 100 000 kronor extra per år var med och skrev texten. Och det är just hans delar av texten som de andra läkarna kritiserar. Han står bakom det han skrev. – Det är allmänt känt, att det är en hel del individer som faktiskt utnyttjar systemet till sin förmån. – Du tror att det är så? – Ja, inte bara tror, det är ju allmängods att det finns en viss grupp som utnyttjar systemet. Det kommer du ju inte runt. ­– Men varför skulle de åka ner till Tyskland och göra steloperationer om de inte var skadade? – Ja, nej. Det  kan man fråga sig, jag har ingen förklaring till det. – Men det skulle man väl inte göra om man inte hade nåt problem? – De har problem men det är frågan om det är själva olyckan som är problemet eller om det är något annat problem. – Men är det inte konstigt att problemen dyker upp precis efter en bilolycka, men har en annan orsak? – Ja, problemet har nog funnits både före och efter. Det är min erfarenhet. Läkare Lars Wallstedt: – Jag har letat efter bedragare under mina år. Jag har bara träffat på vid ett enda tillfälle en kille som uppenbarligen lurade mig. – Så det är inte så att du är lättlurad? – Nej, det tror jag inte. Jag kan ju det här. jag ställer frågor till dom då när jag träffar dem på olika sätt för att se om de… jag frågar från olika håll för att få samma svar och en gång fick jag inte det och det visade sig vara en bedragare, säger Lars Wallstedt. Ofta står de skadade som blivit utan ersättning ensamma mot försäkringsbolagen. Men finns det nånstans där man kan få en opartisk bedömning?   För att den skadade ska ha en chans att få sin sak prövad innan ärendet går till rättegång skapade regeringen för länge sen Trafikskadenämnden. Nämnden ska vara oberoende och opartisk. Men även här märks det tydligt hur försäkringsbolagen gör sig närvarande i de beslut som tas. Nämndens arbete bekostas av försäkringsbolagen och två representanter från bolagen är med och fattar besluten – även om de inte får delta i frågor som rör det egna bolaget. Och när besluten väl ska tas - blir det oftast så som bolagen vill. Deras förslag blir oftast nämndens beslut. Det sker i mer än sju av tio fall.   Nämnden har också tillgång till egna läkare som gör bedömningar utifrån den skadades journaler. Läkarna får inte vara knutna till något försäkringsbolag. Det för att undvika jäv. Men när Kaliber får ut namnen på de två läkarna kan vi direkt se att de varit registrerade som medicinska rådgivare åt försäkringsbolag. I det här fallet AFA försäkring. Kaliber har sökt de båda läkarna och fått tag på den ena - en professor. Han skriver i ett mail att han flera gånger vittnat i rättegång åt försäkringsbolag men att han inte tycker att han är jävig. Peter Rigling är kanslichef på Trafikskadenämnden: – AFA har ju hand om arbetsskador och inga trafikförsäkringar. – Men det är ändå ett försäkringsbolag? – Ja, fast där har vi sedan länge haft ett undantag i kontraktet, så vi ser inte något problem att man jobbat för AFA. – Varför inte då? – Nä, av den anledningen att det är en annan typ av skador och en annan typ av hantering. Men går man bakåt i tiden ser man tydligt att nämndens tidigare läkare inte bara arbetat för AFA Försäkring. Här kommer det fram att två av nämndens före detta läkare jobbat åt flera försäkringsbolag såsom Folksam, If och Trygg-Hansa. En av läkarna är professor Hans Link  - han som även skrev texten till rättsliga rådet - han har gjort uppdrag åt bolagen både innan och efter sina år som läkare åt nämnden. – Men då har det varit något enstaka ärende från Skandia, Länsförsäkringar och vad det nu har varit, säger han. – Men om man har jobbat mycket åt försäkringsbolagen. Finns det någon risk att det uppstår en situation av jäv när man sen ska gå in och jobba åt den oberoende nämnden? – Det är klart att det kan finnas jäv, men det ska det egentligen inte göra. Jag har aldrig upplevt att jag är i en jävsituation, fortsätter han. Nämndens kanslichef Peter Rigling vill inte svara på hur han ser på att även de tidigare läkarna arbetat för försäkringsbolag. – Det är inget kan jag inte kommentera så här på rak arm. ­– Men varför kan du inte kommentera det? Finns det en bristande lämplighet i det?   – Det var långt före min tid så det kan jag heller inte kommentera, utan det jag kan kommentera är det som hänt under min tid som kanslichef. För Sam som krockade med sin moped är den här historien inte slut. Han fick till slut besked från sitt försäkringsbolag och från nämnden. Båda två kom fram till samma beslut. Sam hade då väntat i 15 år när han fick reda på att han nekas ersättning.   Nu är han sjukskriven från sitt jobb och har en konstaterad whiplashskada. För några månader sen ringde han till nämnden som ska vara oberoende för att rådfråga om vilken läkare han skulle vända sig till för att få hjälp med utlåtande om skadan. I hemlighet spelade han in samtalet. Då var det en av nämndens föredragande jurister som svarade. – Ja, Thomas Timander skulle jag ju inte rekommendera nej, säger juristen. Tomas Timander är en av de läkare som aktivt hjälper skadade med sina ärenden. – Man ju ändå erkänna att bolagets medicinska rådgivare har väldigt stor erfarenhet av att sätta invaliditetsskador... – Men kan inte det bli som part, säger Sam. – Att de är jäviga? Nämnden ser ju mer yttranden från de medicinska rådgivarna och får kanske det intrycket att de är mera neutrala i sina bedömningar. Även den f d klinikchefen på Karolinska sjukhuset Lars Wallstedt och läkaren Gunilla Bring är inte att rekommendera enligt den föredragande juristen. Gunilla Bring som av Svea Hovrätt anses vara den främsta experten på whiplashskador i Sverige. – Ja, det finns en sådan dom som säger så ja, men inte rent generellt tror jag inte man har den inställningen i branschen, säger juristen. På Stockholms universitet sitter professor emeritus i försäkringsrätt Bill Dufwa. Han ser allvarligt på händelsen. – Ja det är på det sättet allvarligt att det rubbar tilltron till hela systemet vi har i Sverige med nämnder och annat. Det låter väldigt underligt för, det gör det ju. Det förvånar mig. det är ju patientens sak att avgöra vem han vill gå till, man kan ju inte styra nånting här utan patienten måste ju ha kvar sin fulla valrätt. Det är tråkigt och visar väl bristerna i systemet, säger Bill Dufwa och fortsätter: – Det undergräver tilltron till nämnden. Det är ju inte lämpligt, och tråkigt att höra att de gör så.        Jag ringer upp den föredragande juristen och frågar om nämnden nånsin varnar för vissa läkare. – Nämen det säger vi aldrig. Vi rekommenderar inte vissa ombud eller läkare. Vi håller oss helt borta från det, utan det får man själv som skadelidande ta fram. – Ni gör inte det? – Nej, vi gör inte det. Jag berättar om den Sams inspelning och om vad hon sagt tidigare. Då ändrar hon sig och säger att hon i samtalet med Sam bara ville hjälpa honom. Eftersom chanserna att få ett positivt besked av nämnden minskar om man anlitar de läkare som ställer sig på de skadades sida.   – Men jag säger att om du använder de här läkarna så får du den här effekten i nämnden, och det tycker jag är en välgärning för den skadelidna att höra för då kan man avstå från att gå till de läkarna, säger juristen. Nämndens kanslichef Peter Rigling: – Jag kan bara konstatera att uttalandet inte representerar nämndens hantering av ärenden. Tomas Timander är en av de läkarna som nämnden varnat för. Han är inte förvånad. – De jobbar ju på samma sida som försäkringsbolagen, och det innebär att då måste de försöka misskreditera mig på nåt vis eller de andra läkarna som ställer upp för patienten så att patienten, nästan skrämma de att gå till deras läkare och det är många som inte förstår det här och blir rädda och går dit, säger Timander. När läkaren Gunilla Bring får höra om samtalet blir hon upprörd. – Ja.. jag börjar ju mer och mer förstå att det är just uppbyggt, jag har trott att det bara har blivit så på nåt sätt men det är ett systematiskt uppbyggt nätverk av systemfel där trafikskadenämnden utgör en del av problemet och bolagen och deras läkare framförallt är ett jätteproblem. Ja, jag tycker att det är en skandal, en rättsskandal. I Kaliber idag har du hört om försäkringsbolagens ovilja att betala ut ersättningar till de som drabbats av nackskador. Om Trafikskadenämnden som ska vara oberoende, men vars läkare arbetat åt försäkringsbolag och om hur deras jurist försöker varna för läkare som brukar ställa sig på patienternas sida. Kaliber har försökt få Försäkringsläkarföreningen att svara på den kritik som framförts. Ordföranden för föreningen Gustaf Neander svarar strax innan sändning att han inte vill vara med i en inspelad telefonintervju. Men han skriver i ett mail att de medicinska rådgivarna är skyldiga att följa det regelsystem som finns där gränsdragningen mellan läkare och försäkringsbolag är tydlig. Han skriver också att det är väsentligt att den skadade får den ersättning som han eller hon är berättigad till. När det gäller degenerativa förändringar säger han att det kan vara en alternativ förklaring till besvären. Men hur gick det för Margareta. Efter att hon förlorat i tingsrätten överklagade hon till Hovrätten. Men där ville man inte ta upp hennes fall. Efter förlusten har hon nu skulder på över 500 000 kronor. Pengar som hon måste betala till sitt försäkringsbolag för rättegångskostnaderna. Nu ska hennes man gå i pension. Det betyder att de måste sälja det lilla blåa radhuset i Märsta. – Det funkar inte om inte min man jobbar vidare men han måste ju också få gå i pension. Han är ju också skadad och även sjuk. Så därför har vi kommit fram till att vi måste sälja huset nu, och vi kommer inte få någonting över kan jag säga eftersom vi har lån på grund av trafikolyckan, avslutar Margareta Forsberg. Reporter: Mikael Funke Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Socialtjänsten i stora delar av landet befinner sig i kris. Personalen flyr och grundläggande rutiner följs inte. Det här drabbar barn som behöver samhällets skydd. I den första delen av Kalibers serie berättar vi om barn som misstänks bli kränkta, misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp, utan att någon utredning görs. Du hör också polisen som i september i år hittade en övergiven 1-åring i en lägenhet. – Här är det några trappor upp – ett helt vanligt bostadsområde. Det är en ganska färsk händelse. Det pratas fortfarande väldigt mycket om den. Både folk man träffar utanför jobbet och sen även folk på stationen. Jag tror att det har skakat väldigt många att sånt här faktiskt händer. I Sverige och i lilla Sundsvall, säger Tobias Lundberg. Tobias Lundberg är polis och i sitt jobb möter han många utsatta barn. Det var också Tobias som i september i år hittade en övergiven 1-åring i en lägenhet. Vi kommer att visa att läget bland de som jobbar med barn och ungdomsärenden på många håll är så allvarligt att personalen flyr - och att det som hände i samband med det uppmärksammade fallet i Karskrona - där 8-åriga Yara dödades, att ett fax från polisen blev liggande i flera dagar, inte bara kan skulle kunna igen. Det har redan har hänt. På flera håll i Sverige. Det är svårt att veta hur många barn det är som far illa i Sverige idag, mörkertalet är stort. Men alla, som jobbar med barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de känner oro för ett barn. 2010 gjordes det enligt Socialstyrelsen anmälningar om 60 000 barn. Vi återvänder till platsen där polisen hittade ett övergivet barn Tobias Lundberg kommer och möter upp vid stationen i en civil polisbil och vi åker samma väg som han körde på eftermiddagen den 10 september. Några timmar tidigare hade hans kollegor stoppat en bil och i den hittat stöldgods från ett inbrott. I bilen fanns ett par och deras gemensamma 2-åriga . Polisen ringde socialtjänsten som omhändertog barnet och paret togs in för förhör. Men eftersom allt stöldgods inte hade hittats fick Tobias och hans kollega i uppdrag att åka till parets lägenhet och göra en husrannsakan: – Det är alltid spännande. Polisiärt spännande att göra husrannsakningar. Det är ju alltid kul och man vill ju alltid hitta det där man letar efter. Nu ville vi ju hitta det här stöldgodset så klart att kunna driva den här utredningen framåt. Så  jaa, ett roligt polisjobb helt enkelt, Säger Tobias Lundberg. Efter den här händelsen har polisen fått kritik för att de inte tog reda på om paret hade fler barn - men Tobias Lundberg säger att de visste att de hade en 1-åring också och att de hade fått veta att det barnet var hemma och hade barnvakt. Tobias och hans kollega var alltså förberedda på att de skulle finnas folk hemma, men för säkerhets skull hade de tagit med sig parets nyckel: --Då ska vi svänga in på den här gatan här och vi ställde oss precis här. Tobias Lundberg tycker att det är jobbigt att prata om det som hände men han vill också berätta om vad han kan mötas av som polis – så han tar ett djupt andetag och minns hur det var den där eftermiddagen när de gick uppför trapporna och hörde barnskrik inifrån lägenheten - men när de knackade på var det ingen som öppnade… – Till slut så väljer vi att gå in i lägenheten. Vi tar lägenhetsnyckeln som vi har med oss och låser upp och kliver in. Jag går först in i den här lägenheten, med kollegan efter mig och det första jag möts av är en vägg av värme. Det är otroligt varmt, säkert 30 grader varmt och det är en stank. Det är som att gå in i en vägg, det luktar väldigt surt, svårt att beskriva. – Det flyger stora spyflugor genom luften och det surrar inne i lägenheten. När jag går in i lägenheten så ser jag att fönstren i vardagsrummet är täckta med filtar. Jag rör mig snabbt genom lägenheten för att, ja men, finns det några personer här inne? – Och varför håller de sig undan från oss? Varför öppnar de inte dörren? – När jag går genom köket så ser jag att det är odiskat, det är smutsigt, det är matrester som ligger framme. När jag kommer längst in i lägenheten, när jag har passerat köket så är det en dörr till ett litet rum och de här barnskriken blir bara skarpare och skarpare, högre och högre ju längre in i lägenheten jag kommer. Likaså den här stanken av surt och avföring. Det luktar riktigt illa. Polisen hittar en 1-årig flicka i ett kolsvart rum – När jag öppnar dörren till det här lilla rummet, då är det en värmeexplosion och den här stanken blir än värre. Luften är alldeles tjock här inne. Det är alldeles kolsvart, det är ett litet rum och längst in i hörnet så står det en spjälsäng. Jag går snabbt in i rummet och river ner filten som täcker fönstret för att få in lite ljus och jag böjer mig över den här spjälsängen. Då ser jag, i botten på spjälsängen, det finns inga sängkläder eller så, utan det ligger bara en hög med filtar och på dem ligger det en liten flicka. En liten späd, uppskattningsvis 1-årig flicka, säger Tobias Lundberg – Hon bara tystnar när hon ser mig och bara stirrar rätt på mig. Jag böjer mig såklart direkt ner och lyfter upp henne och håller henne emot mig och jag ser att hon är alldeles smutsig och grusig i ansiktet och på de här små, små händerna är hon smutsig. Hon är så varm så att håret hon har på huvudet ligger som klistrat mot huvudet och mot pannan på henne. När jag håller henne emot mig så märker jag också att på baksidan av blöjan är det fullt med spyflugor som sitter på blöjan. Det är inte bytt på henne på jätte, jättelänge och hon luktar så otroligt illa. Surt blandat med urin och avföring. – Hon är så himla, himla varm. Så jag tar ut henne ur det här rummet. Sätter henne bara ner i soffan i vardagsrummet med ryggen mot ryggstödet och berättar för min kollega vad som har hänt och vad jag har hittat. Han hjälper till att lätta på hennes klädsel och vi river ner filtarna från fönstren och öppnar fönstren för att få in luft. Jag har inte jättemycket erfarenhet av barn. Jag har inga egna barn, men jag har en brorsdotter och jag tycker mig veta hur en 1-åring ska vara och hon gör ingen ansats att krypa eller röra på sig. – Hon skriker inte, hon försöker inte prata, gå eller stå. Hon bara sitter där helt apatisk och stirrar rätt fram. Min kollega försöker... ja... prata med henne och underhålla henne, medan jag springer in till köket och bland all disk och smuts hittar jag en nappflaska som jag efter bästa förmåga diskar ur. Den är möglig och äcklig. Jag fyller den med vatten och går ut och försöker få henne att dricka, jag förstår att hon måste få i sig vatten. Men hon har ingen sugreflex kring nappen på flaskan, utan vattnet bara rinner ur mungiporna på henne och droppar ner på de här smutsiga kläderna. Och jag känner mig ganska handfallen. – Jag pratar med min kollega, ska vi ringa ambulans eller hur ska vi göra? Men vi har en kommunikation med vår kommunikationscentral och vi säger att vi måste komma i kontakt med socialtjänsten. Det här behöver vi hjälp med. Det här är ingenting jag är utbildad för. Men den här lilla tjejen börjar kvickna till lite grann, hon börjar följa oss med ögonen. Min kollega lyckas vara lite pedagogisk med en nyckelknippa och till och med få fram ett litet leende och hon börjar dricka vatten. "När hon ser skicket på den här lilla tösen och skicket på lägenheten så börjar hon gråta." – Ja, vi känner att hon kommer inte att dö här i alla fall. Så vi tänkte att vi väntar på socialtjänsten. Men under hela den här tiden så sitter hon bara där. Hon sitter som en liten person med benen rätt ut och ryggen mot ryggstödet... och tittade förundrad på det som hände runt omkring. Vi hittar i hörnet på det här vardagsrummet, hittar vi under en filt, en liten hundbädd och i den ligger det en hund som är kraftigt vanvårdad. Den är lika apatisk som den här lilla flickan var. – Den är alldeles klibbig och luktar urin och avföring och jag förstår direkt att den här hunden kommer inte att klara sig. Den blev blev sedemera avlivad också. Den var för vanvårdad helt enkelt. Och efter ett tag, som säkert inte var så jättelång tid, men det kändes som en evighet, så kommer det en representant från socialtjänsten dit och tar om hand den här flickan. Den här kvinnan har haft med familjen att göra förut så hon känner flickan och när hon ser skicket på den här lilla tösen och skicket på lägenheten så börjar hon gråta. Jag förstår verkligen för det är jättesvårt att beskriva, berättar Tobias Lundberg polisman i Sundsvall. Hur kände du dig? --Ja, just då visste jag vad jag hade för arbetsuppgift, som i och för sig då kändes helt ovidkommande, att leta det här stöldgodset. Men, det blev lite autopilot, man jobbade på, men de flesta tankarna kom efteråt. Hur kan det vara såhär och hur kan folk ha det såhär verkligen? Vad hade hänt om ni inte hade kommit? – Ja, de här föräldrarna fick ju senare på kvällen lämna polisstationen men det hade ju kunnat bli så att de hade blivit anhållna och sedermera häktade också och då hade de kunnat få sitta hos polis i dagar och veckor. Men det värsta som hade kunnat hända är att hon hade kunnat få vara ensam i den där spjälsängen i det där mörka rummet utan vatten eller mat i flera dagar. Men då hade hon väl inte klarat sig? – Jag vill inte ens tänka den tanken, men nej. Det var fruktansvärt verkligen, säger Tobias Lundberg. Tobias Lundberg säger att det här var en extrem händelse, men att han ofta möter barn som far illa i sitt jobb. Vi ska prata mer med honom om en stund,  men först åker vi till socialkontoret i Sundsvall - Det var självklart föräldrarna som skulle ha tagit hand om sitt barn - men när föräldrar inte gör det så är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för att skydda barnet. Och i det här fallet hade socialtjänsten haft kontakt med familjen tidigare. Eva Leijon är enhetschef för individ och familjeomsorgen på socialtjänsten i Sundsvall: – Det pågår en intern utredning just nu som sannolikt kommer att mynna ut i en Lex Sarah, men i övrigt kan jag inte uttala mig om det eftersom vi tittar på det just nu, säger Eva Leijon. Nej, vi kommer inte att få veta hur den 1-åriga flickan kunde hamna i en så utsatt situation. Eva Leijon hänvisar till sekretessen. Vi kan därför inte heller säga hur stor roll situationen inom socialtjänsten har spelat i det här fallet, men vi vet att det funnits problem på socialkontoret i Sundsvall länge. Anmälningar blir liggande i flera månader En bit bort i korridoren på socialkontoret har socialsekreterare Karin Gustafsson sitt arbetsrum. Redan 2012 skrev hon tillsammans med 14 arbetskamrater ett brev till politikerna i socialnämnden om att situationen på socialkontoret var så pressad att de inte hann hjälpa barn på det sätt de borde: --Ja, alltså så som det har varit här i Sundsvall då och antagligen över hela landet så ligger vi hela tiden på efterskott. Vi hinner inte starta upp våra utredningar när vi får dem. De blir liggande i kanske flera månader innan vi ens hinner börja. Vi bryter alla frister. Vi hinner inte liksom samtala i tillräcklig grad med familjen och andra som känner barnen för att ta reda på vad är det just det här barnet behöver i form av hjälp och stöd, säger Karin Gustafsson. Karin Gustafsson jobbade inte den där septemberdagen när 1-åringen hittades men hon minns tydligt vad hon tänkte tidigare i år när hon fick höra nyheten om Yara. Den 8-åriga flickan i Karlskrona, som hittades död i april, trots att polisen hade skickat ett fax med misstankar om att for illa till socialtjänsten flera dagar innan: – Jag läste ju då om den här anmälan som kommit och blivit liggande på ett bord utan att den hade blivit uppmärksammad och min omedelbara tanke var att det skulle mycket väl ha kunnat vara här i Sundsvall också. När vi ser att vi har flera vakanser, vi har kollegor som blir långtidssjukskrivna. Vi kollar alltid varandras posthyllor och skrivbord, men självklart skulle det kunna hända att en sådan anmälan blir liggande en dag eller två. Det skulle ju kunna vara för sent om det var ett liknande tillfälle. Det tror jag finns en uppenbar risk, antagligen på de flesta socialkontor runt om i landet, säger Karin Gustafsson. Myndighetens epost inte kollad på 11 månader i Västerås Socialtjänsten i Karlskrona har fått mycket kritik för att de inte agerade på polisens fax - faxet blev liggande hos en handläggare i sex arbetsdagar och uppmärksammades först dagen efter Yaras död.  Skulle samma sak alltså ha kunnat hända i Sundsvall? När socialtjänsten misstänker att de själva har gjort något fel är de skyldiga att göra en så kallad Lex Sarah-anmälan. Så vi begär ut och går igenom alla lex Sarah-beslut som rör socialsekreterarnas arbete med barn och ungdomsärenden från den 1 januari i år fram till den 31 oktober. Det är 85 stycken - och när vi läser anmälningarna förstår vi Karin Gustafssons reaktion -  för det som hände i Karskrona har redan hänt på fler platser i Sverige. I 12 av de 85 lex Sarah-beslut vi går igenom har socialtjänsten, precis som i fallet med Yara, helt missat en eller flera anmälningar. När en av handläggarna på socialkontoret i Malmö blir långtidssjukskriven går ingen in och läser hennes mejl på flera månader. När mejlen öppnas hittar man 5 orosanmälningar om samma barn, ett barn som misstänks bli misshandlat av sin vårdnadshavare. På ett annat socialkontor har en postbox fått nytt lås - vilket leder till att posten inte delas ut till socialtjänsten på minst 4 dagar. Och vi hittar en anmälan som handlar om socialtjänsten i Västerås - där har e-posten i en myndighetsbrevlåda inte blivit läst på 11 månader. Mellan slutet av mars 2013 och februari 2014 har ingen kontrollerat brevlådan. Gunilla Westberg är chef för socialtjänsten i Västerås. – Det stämmer, säger Gunilla Westberg chef för socialtjänsten i Västerås. Hur kunde det bli så? – Eh … jag skulle behöva titta i vårt svar… det är ju ganska länge sen. Det uppdagades i februari 2014, så det är ju inte så länge sen. – Ska vi se … vi gjorde en förändrad organisation 2012-2013 och i samband med det saknade vi rutiner för hur myndighetsbrevlådan skulle skötas och kommunicerade det till dåvarande enhetschefer i mars 2013 men av en anledning som vi inte vet blev inte den arbetsuppgiften utförd. Så fort vi upptäckte det gick vi naturligtvis igenom samtlig e-post som hamnat i den här lådan och åtgärdade det, säger Westberg. Hur många orosanmälningar för barn som kunde ha farit illa fanns det i den här lådan? – Det kan jag inte svara på på rak arm. Vi har ju en händelse i Karlskrona nu i våras med en åttaårig flicka som dog och då var det ett fax som låg bara några dagar. Vad tänker du om att det var en brevlåda hos er som var otömd i elva månader? – Det är ju fruktansvärt och jag kan ju konstatera i efterhand att vi hade tur. Vi kommer att återkomma till anmälningarna som inte når fram i nästa Kaliber. Men när vi läser lex Sarah- besluten ser vi att många barn blir utan hjälp även i de fall där anmälningarna kommer fram. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är den myndighet som ska kontrollera att socialtjänsterna sköter sitt uppdrag. Nyligen gjorde IVO inspektioner hos 24 socialtjänster i Mellansverige. Dom hittade då en mängd anmälningar som de ansåg borde ha lett till utredning, men där ingen utredning gjorts: – Bristerna är så pass allvarliga så att i princip så följer man inte, lagen beaktas inte i alla fall, och barnrättsperspektivet beaktas inte och det här leder ju till sammantaget att det finns barn som faller igenom det skyddsnät vi har. Så att så allvarliga är bristerna, I över hälften av inspektionerna hittade IVO anmälningar som de ansåg borde ha utretts. Bland de fall som inte blev utredda läser vi om ett barn där orosanmälningar kommer in från flera håll samtidigt. Beroendecentrum, polisen och släktingar till barnet anmäler att föräldern har återfallit i missbruk. Och vi läser om ett barn som misstänks vara utsatt för sexuella övergrepp hemma - när anmälan kommer in ringer socialtjänsten till den misstänkta förövaren och frågar om det är sant? När den misstänkta nekar och säger att familjen inte vill ha kontakt med socialtjänsten, väljer socialtjänsten att inte inleda någon utredning: “Från IVO:s håll är det ju anmärkningsvärt att man bara pratar med den misstänkta förövaren. Ev in med lite mer… Men när jag läser det här blir jag helt bestört. Ja, jag vet inte vad jag ska säga: jag har ju sammanställt det här materialet och det är ingen rolig läsning. Sen måste man komma ihåg att i vissa socialnämnder har man större problem än i andra.” Men här finns det också ett barn som själv har berättat att det blir misshandlat hemma och där socialtjänsten inte gör nånting på flera veckor. Ja, man undrar ju hur det kan ta så lång tid, när barnet har blåmärken och själv berättar. Det kan man fråga sig. Har ni hittat någon orsak till det? Det kan naturligtvis se olika ut, men det som är gemensamt för alla är att de har ett rekryteringsproblem. Att hitta erfarna handläggare. Många orkar bara jobba med de här ärendena några år. Jag tycker att vi ser de signalerna överallt. Även i större kommuner. Förut tänkte vi att det bara rörde mindre orter, att det var svårt att rekrytera dit men det gäller även större orter.” Den vanligaste förklaringen Inspektionen för vård och omsorg får av kommunerna till varför det brister är alltså att socialtjänsten saknar personal. På senare tid har flera socialtjänster gått ut och berättat att de har svårt att hitta personal, men hur stort är problemet?  För att ta reda på det skickar Kaliber ut en enkät till alla landets 290 kommuner - så många som 222 svarar. Vi frågar om de saknar personal bland de som jobbar med att handlägga barn och ungdomsärenden - och (nästan) hälften av kommunerna svarar att de gör det. Den 1 oktober saknade 109 kommuner personal. I Falun till exempel saknades 7 av 59 socialsekreterare,  i Dorotea 3 av 5 och i Hultsfred var 5 av 23 tjänster vakanta. I 16 kommuner saknades mellan 20 och 30% av personalstyrkan och i 13 kommuner saknades ännu fler. Tillbaka till socialkontoret i Sundsvall där personalen inte hinner göra sitt jobb och länge har protesterat och sagt att situationen är ohållbar. Och sen de skrev det där brevet till politikerna hösten 2012 har det inte blivit bättre, menar socialsekreterare Karin Gustafsson: – Jag har faktiskt tagit fram det här brevet och kikat på det för då var vi 15 stycken i vår arbetsgrupp som skrev under. Idag så har 9 av de 15 slutat och två antingen är eller har varit långtidssjukskrivna. Så dert är en fruktansvärd statistik egentligen, säger Karin Gustafsson. På två år har alltså över hälften av Karins arbetskamrater slutat - och något svar på brevet fick de aldrig av politikerna, säger hon.  Det var först när personalen gick ut i media i våras som de fick svar. Mats-Johan Adner är moderat och tog för drygt ett år sen över ordförandeskapet i socialnämnden i Sundsvall, den nämnd som har det politiska ansvaret för socialtjänsten: Hur kommer det sig att du inte reagerat tidigare? – Jag hade inte riktigt klart för mig att det var en så allvarlig situation, säger Mats-Johan Adner Och vad fick du klart för dig då? – Att det var en allvarlig situation och att vi måste tillföra resurser och se till att socialtjänsten och socialdirektören verkligen gör någonting för vi har bett i flera omgångar om att de ska komma med några förslag på vad de kan göra, men till sist satte vi ner fötterna och bad dem att de ska anställa fyra socialsekreterare till. Ja, i maj i år fick socialtjänsten pengar för att anställa fler socialsekreterare - men det har inte lett till att fler jobbar med att hjälpa utsatta barn i Sundsvall - för socialtjänsten har inte lyckats tillsätta de nya tjänsterna. Eva Leijon, enhetschef på individ och familjeomsorgen, säger att hon, som chef, har sett det här problemet länge: – Det är ett jättestort bekymmer och vi har väldigt svårt att rekrytera och jag kan säga att jag har inte gjort annat än rekryterat de sista året, men jag hinner inte rekrytera i samma takt som vi förlorar medarbetare, säger Eva Leijon Du har ändå lett den här organisationen i 11 år, borde inte du ha skrikit ännu högre för att stoppa det här? – Det kan man säkert tycka. Sen tycker jag att jag gjort det. Ända sen 2009 har vi med jämna mellanrum lyft arbetssituationen och arbetsbelastningen på utredare. Vad tycker du att du har fått för respons? – Inte så mycket. Sundsvall är inte den enda kommunen som har svårt att få tag i kvalificerad personal. I vår undersökning svarar så många som 70% av kommunerna att det har svårt att rekrytera. Över 100 kommuner väljer också att skriva egna kommentarer och bland dem läser vi att det är näst intill omöjligt att rekrytera personal med erfarenhet, att personalen flyr och att socialkontoren slåss om dem som kan tänka sig att ta jobben. Flera chefer skriver att det är oroliga över hur de ska kunna behålla den personal de har kvar. Det finns kommuner där personalsituationen ser bra ut, men de flesta skriver att det har blivit  svårare och svårare att rekrytera. Svårt att hitta personal trots mer resurser Ordföranden i socialnämnden i Sundsvall, Mats-Johan Adner, kan inte ta ansvar för vad kommunen gjorde innan han tillträdde för drygt ett år sedan. Nu har nämnden skjutit till fyra nya tjänster till socialkontoret, men inte heller han har nån lösning på hur man ska få tag i personal: – Vi kan ju inte trolla. Vi jobbar ju för att göra det. Mycket mer än så kan vi inte göra, vi kan inte snabbutbilda vad jag vet i alla fall, då måste vi försöka hitta de personer som är villiga och hågade. Nästa steg är väl att , ja jag vet inte vad man ska göra egentligen. Ja, vad tänkte du säga? Inget mer, säger Adner Hur stor betydelse personalbristen hade i fallet med den övergivna 1-åringen kan vi som sagt inte veta - men vi vet att personalen länge hade varnat för att krisen inom socialtjänsten skulle kunna drabba barn som far illa - och vi vet att fler barn i Sundsvall riskerar att bli utan den hjälp de behöver. "Den där tomma, stirrande blicken. Jag tänker på henne ganska ofta.” När socialtjänsten hade hämtat den övergivna 1-åriga flickan i lägenheten eftermiddagen den 10 september, fullföljde Tobias Lundberg och hans kollega sitt egentliga uppdrag, att leta efter resten av stöldgodset - de hittade inget, och åkte tillbaka till polisstationen och skrev en lång rapport till socialtjänsten. Det är polisen som gör flest anmälningar om barn som far illa, trots att Tobias och hans kollegor ofta möter barnen först när det har hunnit gå ganska långt. – Det här är en extrem händelse men liknande händelser är inte alls ovanliga, utan vi stöter på jättemånga socialt utsatta människor där det verkligen har gått fel. Men det här var extremt för jag har aldrig varit med om något liknande. Men du stöter på barn som far illa ditt arbete? Ja, jag stöter på familjer som inte fungerar som de ska och där barnen hamnar i kläm, definitivt och det är en otrolig hopplöshet. Jag känner en otrolig hopplöshet för jag har inte mer verktyg än att jag kan vidarebefordra det här till andra myndigheter. Men du kan känna en hopplöshet i att möta de här barnen? – Ja, definitivt. Det är en oerhörd hopplöshet att se hur folk i vårt samhälle har det. Många har det väldigt dåligt, väldigt svårt. Många barn. Och det är ju därför man skriver de här rapporterna gång på gång för man hoppas att nu leder någon vart. Tänker du på henne ibland? – Mmm, jag tänker på den här blicken hon gav mig. Den där tomma, stirrande blicken. Jag tänker på henne ganska ofta. Den 1-åriga flickan och hennes syskon, som var med i bilen när föräldrarna greps är fortfarande omhändertagna av socialtjänsten. Utredningen pågår och föräldrarna är i nuläget misstänkta för misshandel av barn, häleri och brott mot djurskyddslagen. När vi pratade med Socialtjänsten i Sundsvall i veckan hade de ännu inte lyckats tillsätta de nya tjänsterna. Producenter och reportrar: Micha Arlt och Anna Iversen. Exekutiv producent: Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se

Nyligen friades en man i Mellansverige som dömts till 14 års fängelse för grova sexbrott mot sin egen dotter under många år. Men när han friades hade han redan avtjänat drygt nio år i fängelse. Vi har träffat mannen och en av landets mest erfarne sexbrottsadvokater som är djupt kritisk mot åklagare och polis. I programmet möter du också en polis som är specialist på sexbrott mot barn.

I veckans Språket från vetenskapsradion tar lyssnare upp aktuella ämnen. - Är det rätt att säga att japanerna är överväldigade av tsunamin? Och vad ska man tänka när man hör att det är 40 procents chans att det blir en ny stor jordbävning? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ordval och ord på glid i betydelseskalan. Att språket aldrig är statiskt får ytterligare en illustration av Henrik Barruk, som arbetar för att umesamiskan ska få nytt liv och räddas till eftervärlden. Ann Gustafsson från Malmö berättar, liksom många andra lyssnare, att man där säger 'nyckelen' och 'cykelen', apropå förra veckans diskussion. Alla veckans lyssnarfrågor: -mera om nyckelen - japanerna är överväldigade av jordbävningen - 40 procents chans' till ny stor jordbävning - misstänka - bara om mindre välkomna utvecklingar? - Hotaheiti - varifrån kommer uttrycket? - vad betyder Mellansverige? - hög och lång - varför olika ord för människor och master?