Podcasts about sahlgrenska

En ny variant av drogen spice väller över Sveriges gränser. Hittills i år har Tullverket beslagtagit nästan 25 kilo och nu slår de larm om den stora ökningen. Hur farlig är den nya substansen? Varför har den blivit så populär att ta in? Och finns det risk för en ny spice-epidemi? Gäst: Kai Knudsen, drogexpert och överläkare på intensivvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig – Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den.Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur.En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet ”Hitta vårens första humla” där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren.Hur låter musik som till inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth.Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån.Programledare är Karin Gyllenklev.

Wadarta sicir-bararka ayaa ahaa 2.9 boqolkiiba bishii Feberaayo. Qof kale oo lagu daryeelayay isbitaalka Örebro ayaa la soo saaray. Dhaqtar sare oo ka tirsan cisbitaalka jaamacadda Sahlgrenska ee magaalada Göteborg ayaa shaqada laga eryay.

Kalle Berg pratar om att personal på Sahlgrenska larmar om att patienter kan få vänta i korridorer i fyra dygn på att bli inlagda. Linnea Rönnqvist pratar om att svenskar väljer bort USA som resmål. Hon pratar också om att Maltas Eurovisionbidrag måste göras om eftersom det anses för snuskigt.Dessutom: GW slutar snusa, Chris Martin bokar halftime show till VM och nu ska “hål i huvudet”-kiosken i Brunnsparken börja byggas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två okända sjukdomar sprids just nu i Kongo-Kinshasa. Hittills har över femtio personer dött och över sjuhundra ska ha smittats. Symtomen inkluderar feber, diarré, kräkningar och blödningar. Det är fortfarande många uppgifter som är obekräftade, men det har rapporterats om ett snabbt insjuknande där hälften av de drabbade avlidit redan inom två dygn efter att de första symtomen visat sig. Vad vi hittills vet om den nya dödliga sjukdomen? Hur ser smittspridningen ut? Och hur stor är risken för att den kommer till Sverige? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC News, Sveriges Radio, Dr Rubin Tiktok. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Influensan håller ett grepp över landet och många ligger hemma med feber, hosta, snuva, ont i kroppen och huvudvärk. Men är influensasäsongen värre än vanligt i år? Vad ska man göra för att undvika det elaka viruset? Och exakt hur elakt kan det bli? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Fågelinfluensan av typen H5N1 fortsätter att sprida oro i USA. I mars förra året upptäcktes viruset hos mjölkkor och sedan dess har smittan spridit sig till minst 16 delstater. Nu har landet fått sitt första dödsfall, en man i 60-års åldern som vårdats sedan mitten av december. Men trots att viruset sällan överförs till människor, insjuknade även en 13-årig flicka i Kanada i slutet av november förra året. Hon blev allvarligt sjuk och låg i respirator i 17 dagar. Vissa forskare varnar nu om att fågelinfluensan muterar snabbare än vad man trott, och att konsekvensen av det kan bli en pandemi. Hur ser spridningen av H5N1 ut i USA och resten av världen? Kan Sverige få ett utbrott? Och hur nära är vi en ny pandemi? Gäst: Magnus Gisslén statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Producent/Programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC News, 6 ABC Philadelphia, CBS News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Gäst i programmet är Agnes Wold som är läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

En tidig morgon i januari 2024 rullar en lastbil av i Trelleborgs hamn den visar sig innehålla 740 000 narkotikaklassade tabletter. Det är tullens största enskilda beslag hittills av gängdrogen Tramadol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”När jag ser det här, så känner jag ju att pulsen går upp, hjärtat börjar slå lite extra”, det säger tullinspektören Victoria Malmström som var med när beslaget gjordes. Tramadol är ett narkotikaklassat läkemedel som tillhör gruppen opioider. Det togs fram av ett tyskt företag på 60-talet och kom sen ut på marknaden 1977. Tjugo år senare introducerades det på den svenska marknaden. Från början var Tramadol ett efterlängtat läkemedel, för patienter som behövde smärtstillande som var starkare än vanliga värktabletter men inte så starkt som exempelvis morfin. Men det visade sig vara långt ifrån problemfritt, flera år senare började läkare märka hur dödsfallen började öka och hur en del fick allvarliga biverkningar. ”Det är ett läkemedel som har två ansikten”, säger Kai Knudsen, överläkare och förgiftningsexpert vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och förklarar att det både har en aktiverande och avslappnande effekt. På senare år har Tramadol också blivit känd som ”gängdrogen” – i flera av de mest uppmärksammade våldsdåden i de senaste årens gängkonflikter har utförarna varit påverkade av tramadol.”Om du tar den här tramadolen så kommer du må bra. Du kommer inte komma ihåg om du skjuter den här personen”, säger 22-årige ”Isak”, som använt Tramadol i flera år. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: David OhlssonLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nu är den här; vinterkräksjukan. Den brukar slå till nu i december och håller i sig en bit in på våren. Vinterkräksjukan orsakas av caliciviruset och ingen går egentligen säker, den kan drabba människor i alla åldrar. Har man smittats så tar det mellan 12 och 48 timmar innan man insjuknar; man blir illamående, får kräkningar, diarré, huvudvärk och feber. Men man kan också bära på viruset utan att ha symtom alls. Det finns även de som faktiskt kan klara sig helt utan att bli sjuka, som verkar vara immuna. Så, hur bra är handsprit mot kräksjukan? När måste man söka vård och kan man vara immun? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Sveriges Radio; P4 Väst, P4 Göteborg och Fråga Agnes Wold. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

“Disease X” - så kallas den okända smittan som just nu sprider sig i Kongo-Kinshasa. 31 personer har bekräftats döda och över 400 ska vara smittade. Sjukdomen sprids i en avlägsen och fattig region i sydvästra Kongo-Kinshasa, och det som sticker ut lite extra är att mer än hälften av de smittade är barn under fem år, och kvinnor. Samtidigt som epidemiologiska experter befinner sig på plats i Kongo-Kingshaa för att utreda sjukdomen har oron för smittan spridit sig till flera länder i Asien. I Thailand har myndigheterna infört stärkt övervakning på flygplatser och gränsövergångar, och likaså i Hongkong. Vad är det egentligen för sjukdom vi har att göra med? Finns det några planer på särskilda åtgärder i Sverige? Och hur allvarlig är situationen? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Firstpost, Bloomberg. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En multiresistent E coli-bakterie sprider sig nu allt snabbare i Europa och Sverige, och en av de främsta orsakerna är överanvändningen av antibiotika. Idag klassas resistensen av WHO som ett globalt hälsohot, och beskrivs ofta som den tysta pandemin. Den multiresistenta E coli bakterien som fått fäste i Sverige, handlar om en bakterie som finns i tarmarna. För en frisk person är det oftast ingen större fara att få bakterien, men för de som redan är sjuka kan konsekvenserna bli allvarliga, som blodförgiftning och infektioner i buken. Eftersom antibiotikan inte funkar är bakterien svårbehandlad, vilket oroar Folkhälsomyndigheten. Hur allvarlig är situationen? Hur behandlas bakterien när antibiotika inte längre fungerar? Och finns det några lösningar för att förebygga antibiotikaresistens? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Nyhetsmorgon, BBC News, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En tonårig kille i Kanada har insjuknat i fågelinfluensan av typen H5N1. Idag vårdas han på sjukhus och tillståndet beskrivs som kritiskt. Det som förbryllar experterna är att man hittills inte har hittat några kopplingar till sjuka djur. I Kanada har H5N1 spridit sig till drygt 20 fjäderfäuppfödare, och i USA pågår flera utbrott - där uppemot 50 människor har smittats. Vissa experter uttrycker nu en oro för att viruset ska mutera och börja spridas okontrollerat mellan människor. Hur allvarligt är det här viruset? Vad vet vi om den sjuka tonåringen? Och hur stor är risken för att vi står inför en ny pandemi? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CTV News Toronto, Global News, City News, WDIV Local 4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den amfetaminliknande drogen Captagon har skapat en mångmiljardindustri i Syrien och sprider sig likt en epidemi i Mellanöstern. Pengarna göder flera konflikter i regionen genom att finansiera militäragrupper som Hizbollah. Drogen är centralstimulerande och kan ge effekter som tillfälligt stärkt självförtroendet och att man blir känslomässigt avtrubbad - något som både IS-soldater och terrorister nyttjat. Trots att USA har infört både sanktioner och säkerhetssamarbeten för att försöka stoppa flödet av Captagon, fortsätter marknaden att blomstra. Vad är Captagon för en slags drog? Hur farlig är den? Och hur ska Sverige kunna stoppa den från att nå våra gränser? Gäst: Kai Knudsen, drogexpert och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: AFP, SVT, France 24. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Elsparkcyklarna, både hatade och älskade ute i trafiken, har ökat mer och mer de senaste åren. Trots nya regler sedan två år tillbaka så ser vi att fordonen fortsätter skapa irritation och att det sker många olyckor med elsparkcyklar inblandade. Sjukvården belastas, sjukskrivningar kostar pengar, skadade påverkas både psykiskt och fysiskt. Samtidigt är elsparkcykeln ett mer miljövänligt transportmedel än till exempel bilen och många ser det som ett väldigt flexibelt sätt att förflytta sig. I detta första avsnitt av två i vår poddserie om elsparkcyklar, pratar vi om olyckor, konsekvenser och infrastruktur utifrån två olika perspektiv. Gäster är Ragnar Ang som är traumakirurg på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Markus Aarflot som arbetar med mobilitetsutveckling i Göteborgs stad.  Podden leds av Emelie Hedberg, NTF Väst Mer information om elsparkcyklar och NTF:s filmer Säker på elsparkcykel

Vi fortsätter prata om elsparkcyklar med Ragnar Ang, traumakirurg på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Markus Aarflot som arbetar med mobilitetsutveckling i Göteborgs stad. I detta avsnitt blir fokus regler, restriktioner och lagstiftning gällande elsparkcyklarna, hur kunskapen kan öka bland de som kör elsarkcykel och vilka åtgärder och samverkan som måste till. Detta är det andra avsnittet i vår poddserie om elsparkcyklar. Emelie Hedberg från NTF Väst leder samtalet.    Mer information om elsparkcyklar och NTF:s filmer Säker på elsparkcykel

”Personer som kommer tillbaka och berättar att de använt Naloxon och räddat livet på någon - det gör det värt allt arbete.” ”Det handlar om att hitta en enkel och nära väg in.” 27 000 personer beräknas leva i hemlöshet i Sverige. Det är en grupp där många lever med substansberoende och andra utmaningar. Att möta behov hos den här gruppen, som är en av de allra mest utsatta i samhället, kräver extra insatser där vård och omsorg måste komma nära. Daniel Thorsén, socionom och verksamhetsutvecklare inom Göteborgs stad och Sofia Lexén, specialistsjuksköterska och sektionsledare inom LARO, Sahlgrenska berättar om sitt arbete där regionala och kommunala vården samarbetar med civilsamhället.

Just nu sprids bakteriesjukdomen mykoplasma runt om i landet. De flesta som smittas får symtom som liknar en vanlig förkylning, med feber, hosta och huvudvärk. Men för vissa kan sjukdomen bli mer allvarlig, vilket kan leda till lunginflammation och i de mest kritiska fallen kräva intensivvård. Samtidigt som antalet fall av mykoplasma ökar, närmar vi oss kallare tider. Under vintern 2023 noterade Folkhälsomyndigheten en aldrig tidigare skådad spridning av flera olika virus samtidigt. En så kallad “pandemieffekt”. Så vad kan vi vänta oss av den här vintern? Varför sprids mykoplasma just nu? Och behöver man vara orolig för smittorisken? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: SVT, Sveriges Radio, TV4 Nyheterna. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det här är avsnitt två av tre som handlar om att patienter ska få vård i tid. Svensk hälso- och sjukvård ligger långt fram i internationella jämförelser. Den enskilt största utmaningen är att många får vänta på vård. Vi fördjupar vår kunskap kring en av lösningarna som är god och nära vård och som i sin kärna handlar om att stärka förebyggande tidiga insatser och öppna nya möjligheter för vård utanför akutsjukhusen. Lyssna på Maria Taranger som ingår i sjukhusledningen Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och är områdeschef för område sex. Ann-Sofi Isaksson, chef för avdelningen primärvård och regionövergripande verksamheter, koncernstab för uppdrag och produktion, hälsa och sjukvård. Iréne Nilsson Carlsson, Folkhälsoråd på Socialstyrelsen. 

Nyheterna Radio 06.00

”Vi vill ge en vård som människor upplever gör nytta och skillnad - en vård som syftar till att förbättra livskvaliteten så bra och länge som möjligt.” ”Nära vård handlar om att göra vården individanpassad och använda resurserna bättre.” Digitaliseringen är ett verktyg för Nära vård men hur kan det stödja en personcentrerad vård där patienter får en aktiv roll i sin vård och hälsa? Hur kan vi komma närmare patienter och närstående för en bättre, säkrare och effektivare vård? Lyssna till Maria Taranger, områdeschef Sahlgrenska universitetssjukhuset och Jenny Harrysdotter, digitaliseringsstrateg Region Uppsala.

Normaltryckshydrocefalus, eller förkortat NPH, är den vanligaste formen av vattenskalle bland vuxna. Tillståndet utvecklas långsamt, och misstas ofta för en neurologisk sjukdom eller demens. Men till skillnad från demens går NPH att bota. En shuntoperation kan ge livet tillbaka för väldigt många patienter med NPH. Dubbelt så många än de som idag får behandlingen skulle behöva den, uppskattar Mats Tullberg, som är neurolog med inriktning mot hydrocefalus och adjungerad professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hans grupp forskar bland annat om hur diagnostiken kan förenklas.

En person i Sverige upptäckes med mpox för en vecka sen. Vad har hänt sedan dess och vad vet forskarna egentligen om den nya varianten? Det är inte längre bara via sexuella kontakter smittan sprids. Kan det också ske genom droppar i luften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det första fallet hos människor av mpox, det som tidigare kallades apkoppor, upptäcktes 22 augusti 1970 i dåvarande Zaire. Sedan dess har flera mindre utbrott skett under åren i landet som nu kallas Kongo-Kinshasa. Men det senaste utbrottet är större än tidigare, och med en ny undervariant som kan vara dödligare och verkar smitta lättare. Den nya varianten kallas mpox klad 1b.Utbrottet av den nya varianten har främst skett i de östra delarna av Kongo-Kinshasa, ett område med stora guldfyndigheter. Där har stridigheter på nytt uppstått mellan gerillan som kallas M23 och den kongolesiska armén. Både stridigheterna och samhällsstrukturen i guldgrävartrakterna ser ut att bidra till att smittor kan spridas.Redan på 70-och 80-talet drabbade smittan främst barn. Under 00-och 10-talet såg forskarna att det som då kallades apkoppor klad 1 främst drabbade personer mellan 10 och 21 år. Hur ser läget ut nu på den afrikanska kontinenten med utbrottet av klad 1b? Mpox har under året också upptäckts i flera länder på den afrikanska kontinenten som tidigare aldrig har varit drabbade. Det handlar om Burundi, Rwanda, Uganda och Kenya. Och nu rapporteras också fall från flera håll i världen.Hur ser svenska experter på risken för spridning i världen och Sverige och bör de svenska rekommendationerna för vaccinering uppdateras?Medverkande: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg; Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och och ordförande i den grupp hos Världshälsoorganisationen WHO som leder arbetet med att fördela vacciner; Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

För många har jobbet börjat efter semestern och landets elever ska snart tillbaka till skolbänken. Samtidigt ökar covid-19 i hela landet. Redan i början av sommaren visade mätningar i avloppsvattnet på en ökning. Sedan dess har kurvan pekat stadigt uppåt. I flera regioner har även antalet patienter med covid ökat de senaste veckorna, och mörkertalet av smittade tros vara stort. Hur allvarlig är ökningen och varför sker den nu? Kan det bli aktuellt med en ny vaccindos framöver? Och hur stor är risken att coronaviruset blir farligt för allmänheten igen? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog, infektionsläkare och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?Programmet är en repris från januari 2024.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Den kallas ibland ”mördarbakterien” – den invasiva streptokocken typ A. Och de senaste åren har det skett en kraftig ökning av antalet fall i Sverige. Normalt sett kan A-streptokocker leda till sjukdomar som halsfluss och scharlakansfeber. Men i vissa fall sprider sig bakterien till blodet och blir invasiv, då kan man få blodförgiftning och behöva amputera armar och ben – eller i värsta fall dö. I ett försök att stoppa spridningen av invasiva streptokocker har Folkhälsomyndigheten utökat sina rekommendationer kring halsfluss, vilket bland annat innebär att vården ska skriva ut mer antibiotika. Samtidigt är antibiotikaresistens ett växande problem och beskrivs av vissa som vår tids största hot. Varför fortsätter invasiva streptokocker att öka och finns det inga andra behandlingsmöjligheter än antibiotika? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp: Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Fästingsmittan TBE fortsätter att öka, och nyligen kom nyheten att ett barn dött av viruset trots att det var vaccinerat. Det var i höstas som barnet blev sjukt och sökte vård för huvudvärk på akuten. Några dagar senare dog barnet av hjärninflammation till följd av TBE. Nu har händelsen lex Maria anmälts och sjukhusets egna utredning visar på svårigheter att ställa diagnos. Samtidigt har det senaste året varit ett rekordår för TBE-smitta, och med ett varmare klimat förväntas fästingarna bli fler. Men trots att allt fler blir sjuka ingår inte vaccinet i det allmänna vaccinationsprogrammet och man måste betala ur egen ficka, vilket många anser har blivit en klassfråga.Så hur oroliga behöver vi vara, och hur effektivt är vaccinet? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp: Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

UV-index ska vara till hjälp för att veta när det är som farligast att vistas i solen. Men många unga har börjat med en omvänd taktik, och jagar istället högt UV-index för att maxa brännan. Samtidigt säger forskning att UV-strålningen är en riskfaktor för att få hudcancer. Här i Sverige har antalet hudcancerfall ökat i flera decennier, och den nya UV-indextrenden har fått läkare att se rött. Vilka risker finns det med att försöka maxa sin solbränna? Vad behövs för att kurvan över hudcancerfall ska vända? Och hur ska vi tänka kring solskydd i sommar? Gäst: Lykke Barck, överläkare och dermatolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: Aftonbladet, SVT och Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Dotterns rop väcker honom men efter bara några steg rasar han ihop. Benen bär inte. Nu börjar Tomas Ohlssons resa in i vården i en kropp han inte känner igen. Ska han kunna lyfta sin dotter igen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tack till alla de vars händer bar mig när jag var nere i det djupaste hålet jag någonsin hamnat i. Mary, Moshgan, Annika, Pelle, Johanna, Anna, Bettan, Habiba, Inez, Subeda, Eden, Olivia, Caroline, Ronny, Håkan, Helene, Simon, Theresa, Josefine, Angelica, Sussie, Olga, Maggan och alla andra på avdelning 133 på Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg. Tack för att jag har fått uppleva er. Och tack för att ni hjälpte mig när mina muskler inte längre bar. Jag lovade ju att skriva ett brev och berätta om livet ett år efter min utskrivning. Det här är mitt brev.”Vill du skicka en hälsning till Tomas kan du göra det via seriens producent Ola Hemström.Maila till Ola.hemstrom@sverigesradio.seProgrammet gjorde 2023.

Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hydrocefalus, eller det som på läkarspråk heter idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH), är den allra vanligaste formen av hydrocefalus. Den innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet. Omgivningen ser annorlunda gångOfta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats.Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska.Många oupptäckta med hydrocefalusEn ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader.Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023.Programmet sändes första gången 14 mars i år.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Annie Guo, dietist och doktorand i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ger neurotiska föräldrar svar på allt om mat för barn. Efter att ha genomfört en studie som analyserat kostinformation från 80 000 ettåringar i Sverige och Norge berättar Annie Guo om vilken typ av mat som är bäst att försöka få i sina barn.

Preeklampsi (havandeskapsförgiftning) drabbar cirka 5 000 gravida i Sverige varje år. Det är en komplikation som påverkar hälsan för både mor och barn, och den enda botande insatsen vi har i nuläget är att låta barnet födas och ta ut moderkakan. Såklart är det ju bättre att kunna förebygga istället för behandla, och det pågår mycket forskning kring hur vi bäst förebygger preeklampsi. Idag i Sverige använder vi acetylsalicylsyra i tablettform som förebyggande behandling till de som har hög risk att drabbas. Med det system vi använder idag för att uppskatta risken att drabbas av preeklampsi är inte optimalt, vi hittar bara en fjärdedel av de som verkligen får preeklampsi.I veckans avsnitt berättar docent Anna Sandström och docent Lina Bergman (Karolinska resp Sahlgrenska) om studien IMPACT som genomförts i Sverige för att hitta en bättre sätt att identifiera de som verkligen behöver förebygga preeklampsi. Så Tune In!Avsnittet är i samarbete med MAMMer info om studien finner du på www.impactstudien.se. Tack till hela styrgruppen för studien:Anna-Karin Wikström, M.D., PhDYlva Carlsson, M.D., PhDAnna Sandström M.D., PhDLina Bergman M.D., PhDPeter Conner, M.D., PhDStefan Hansson M.D., PhDMarius Kublickas, M.D., PhDPeter Lindgren, M.D., PhDAnders Larsson M.D., PhD Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många tänkare har genom historien försökt begripa sig på och tolka drömmar. Än finns inget tydligt svar. En central fråga som kvarstår och som delar forskarkåren är om drömmarna har en funktion eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vissa forskare tänker på drömmar som ett brus, en slaggprodukt, som beror på att vi inte kan stänga av hjärnan ens när vi sover, säger drömforskaren Katja Valli. Hon fortsätter. – I det andra forskarlägret tror man att drömmar visst har en funktion. Vissa menar att drömmar bidrar till en god mental hälsa, medan andra tror att evolutionen sett till att vi i drömmar övar oss på farliga situationer som är ovanliga i verkliga livet. Vaktmästaren Peter, som drömmer ofta och mycket, är mer inne på det första forskarlägrets teori.– Vi drömmer för att rensa hjärnan på en massa intryck, så vi orkar med morgondagen, säger han. Medverkar i programmet gör Pontus Wasling, hjärnforskare & läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, David Marcusson-Clavertz, docent inom psykologi vid Linnéuniversitetet, María González, samtalsterapeut med fokus på drömmar och socialantropolog och Katja Valli, drömforskare vid Högskolan i Skövde. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Preeklampsi är en allvarlig graviditetssjukdom som drabbar 5 procent av alla gravida kvinnor. Diagnosen ställs när en gravid har högt blodtryck och tecken på organskador, t ex protein i urinen. Omkring 70 000 gravida och 500 000 spädbarn världen över dör till följd av sjukdomen varje år.Det finns i nuläget inget annat botemedel för preeklampsi än att förlösa barnet och avlägsna moderkakan. Det innebär att barnet måste födas för tidigt om preeklampsin är svår och debuterar tidigt.I veckans poddavsnitt gästas vi av två forskare som ingår i Preeklampsigruppen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och får veta mer om multicenterstudien PI4 – Preeklampsi Interventionsprövning 4. Prövningens huvudsyfte är att utvärdera om metformin, ett diabetesläkemedel, kan förlänga graviditeten vid tidigt debuterande preeklampsi och därmed minska graden av förtidsbörd för barnet. Lina Bergman är förlossningsläkare och docent vid Sahlgrenska och Felicia Andersson är forskningsassistent och sjuksköterska. Hör dem berätta om studiens upplägg, när, var och vilka som rekryteras, hur studien går till och de olika utfall man vill undersöka.Mer information om PI4 och övrig aktuell preeklampsiforskning hittar du här: www.preeclampsiaresearch.comAvsnittet sponsras av MAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hydrocefalus innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet.Omgivningen ser annorlunda gångOfta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats.Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska.Många oupptäckta med hydrocefalusEn ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader.Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

En fredag vid lunch larmar sensorer som sitter på taket till den svenska säkerhetspolisens högkvarter om något ovanligt och livsfarligt. Den kemiska stridsgasen fosgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av februari 2024 känner flera medarbetare på Säpo av konstiga symptom. De mår illa eller har svårt att andas. Åtta personer hamnar på sjukhus.Ett gaslarm har gått och det visar sig att en dödlig stridsgas uppmätts vid säkerhetspolisens högkvarter. Den stora frågan är varför.– Fosgen är en mycket giftig gas och händelser med fosgen och förgiftningar är ju mycket, mycket ovanligt i Sverige. Det det känt som en stridsgas och ett kemiskt stridsmedel som användes då redan under första världskriget. Så att det är klart man får tankar kring att det kan ha varit någon händelse som liknar sabotage eller terrorhandling, säger Kai Knudsen, giftexpert och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.Men ingen vet. Det spekuleras också i om sensorerna på Säpo varit defekta. Ytterligare en teori är att gasen skulle kunna komma från ett närliggande bygge, om det till exempel svetsats.– Det är nog väldigt osannolikt att det skulle inträffa, men i teorin så kan det ju skapas, men det krävs att många omständigheter ska gå ihop, säger John Gräsvik som är kemiexpert på Försvarsmakten.

Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Robotoperationer på distans, AI som analyserar röntgenbilder, och mer vård i hemmet. När forskare trendspanar mot framtidens vård ser de tekniska lösningar som ger både effektivare och mer jämlik vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en ny studie tillfrågas internationella experter på hälso- och sjukvårdsområdet om vilken utveckling de förutser för vården ett antal år framåt. Då pekar de bland annat på mer mer distansvård och allt mer AI-stöd.Och med en växande äldre befolkning måste vi minska inflödet av patienter till vården, säger överläkaren och AI-forskaren Max Gordon på Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet. Den utveckling som går mot alltmer vård av patienter hemma istället för på sjukhus är bra, både för patienterna och för vårdens resurser, menar Maria Taranger, enhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.Experterna ser är stora möjligheter för världens fattigare länder som ännu inte haft råd att bygga stora sjukhus, att helt enkelt hoppa över den fasen -– eftersom framtiden är mer distansvård.I programmet hörs också Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future – how and who is going to treat us? Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I detta avsnitt av din lokala Göteborgspodd svarar vi på frågan varför Göteborg har så många fotbollslag, pratar nedskärningar på Sahlgrenska, vad är grejen med Casino Cosmopol och varför älskar politikerna att det nya förslaget till centralstation ser ut som en… centralstation? Nyhetssvep:Västlänkens pengar snart slutHandgranat vid SäveånNya Hovås får inte heta Nya HovåsModeraterna vill […]

Det här ett återpublicerat och reklamfritt samtal som spelades in 2020.Helena Wasling är hjärnforskare och docent i fysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Avsnittet kretsar kring hennes populärvetenskapliga bok om beröring: ”Närmare”.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Händerna är trollkarlens viktigaste arbetsredskap och finmotoriken i handen är ren hjärngympa med alla komplicerade nerver. Kropp & Själ tar fasta på kroppsdelarna vi lätt tar för givet händer och fötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar skoja och säga “don't touch the money makers”, säger trollkarlen Caroline Ravn. Hon fortsätter:– Jag skulle gärna åka skidor, jag skulle gärna åka skridskor, men jag vågar inte. Vad händer om jag bryter ett finger eller bryter handen? Det är ju verkligen det här jag lever på. Händerna är komplicerade konstruktioner och har ett stort utrymme i hjärnan med många nervceller som går åt för att åstadkomma handens finmotoriska möjligheter, säger handkirurgen Göran Lundborg. – Handen har av filosofer betraktats som en slags yttre hjärna, eller en förlängning av hjärnan . Man har till och med sagt att handen är den synliga delen utav hjärnan, säger han. Medverkande: Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi, Lena Maria Vendelius, mun- och fotmålande konstnär och sångerska och Carina Reinholdt, överläkare i handkirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

En majoritet av landets regioner har åter infört rekommendationer om munskydd på personalen. Och statsepidemiolog Magnus Gisslén varnar för att både covid-19 och influensa kan komma att öka stort över jul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så hur ska vi bete oss och hur ska vi tänka oss att helgerna blir? Direktsändning från Vetenskapsradion med Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Vi hör också smittskyddsläkarna i Norrbotten och Blekinge som båda har hög spridning av covid-19 i sina regioner, men väljer helt olika strategier kring munskydd inom sjukvården. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Magnus Gisslén är professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska och Sveriges nya statsepidemiolog. Vi pratar om att fylla Anders Tegnells skor och om han är förberedd på kändisskapet. Vi frågar Magnus Gisslén hur stor spridningen av Covid-19 är i dagsläget och om Sverige är redo för en ny pandemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Nanna Olasdotter Hallberg

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Natten till den 17 juli 2019 har en man i Göteborg ringt 112 och berättat att han har blivit rånad. Sedan har samtalet hastigt avbrutits. Mannen visar sig vara den 18-åriga Tobias Håkansson som nu ligger livlös utanför ett köpcentrum vid Hjalmar Brantingsplatsen. Samtidigt som ambulanspersonalen gör allt för att rädda Tobias liv sätts jakten på rånarna igång. En jakt som snart ska ge polisen jackpot av misstänkta och bevis. Men samtidigt avlider Tobias på operationsbordet på Sahlgrenska sjukhuset. Rånet har blivit ett mord. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll, domar från tingsrätten och hovrätten, Dagens Nyheter, TV4, Göteborgstidningen samt Minnessidan.se. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe.

Dotterns rop väcker honom men efter bara några steg rasar han ihop. Benen bär inte. Nu börjar Tomas Ohlssons resa in i vården i en kropp han inte känner igen. Ska han kunna lyfta sin dotter igen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tack till alla de vars händer bar mig när jag var nere i det djupaste hålet jag någonsin hamnat i. Mary, Moshgan, Annika, Pelle, Johanna, Anna, Bettan, Habiba, Inez, Subeda, Eden, Olivia, Caroline, Ronny, Håkan, Helene, Simon, Theresa, Josefine, Angelica, Sussie, Olga, Maggan och alla andra på avdelning 133 på Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg. Tack för att jag har fått uppleva er. Och tack för att ni hjälpte mig när mina muskler inte längre bar. Jag lovade ju att skriva ett brev och berätta om livet ett år efter min utskrivning. Det här är mitt brev.”Vill du skicka en hälsning till Elsa Holmberg kan du göra det via seriens producent Ola Hemström.Maila till Ola.hemstrom@sverigesradio.seProgrammet gjorde 2023.

Semaglutid, ett läkemedel som fått stor uppmärksamhet för sin effekt på viktminskning, fungerar också mot symtom vid hjärtsvikt hos överviktiga. Det visar en ny studie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medicinen mot diabetes typ2 och obesitas, det vill säga allvarlig övervikt, som blivit så omskrivet – inte bara i medicintidskrifter utan i alltifrån kulturartiklar till skvallerpress – verkar också fungera mot symtom vid hjärtsvikt.Veckans avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa handlar om hjärtsvikt, ett vanligt och ofta svårt tillstånd, och nya behandlingar.Diabetesläkemedel gjorde livet lättare för överviktiga Resultaten från en ny studie* presenterades nyligen vid den stora hjärtkonferensen ESC i Amsterdam och i tidskriften New England Journal of Medicine**. I studien ingick 529 patienter med allvarlig övervikt och så kallad diastolisk hjärtsvikt, ett tillstånd då hjärtat blivit stelt och får svårt att fylla på sig med blod, och som saknar bra behandling. Patienterna lottades till att få riktigt läkemedel eller placebo.Studien visade att läkemedlet semaglutid hjälpte patienter med allvarlig övervikt och diastolisk hjärtsvikt. Efter ett år skattade de som fått aktiv substans sin livskvalitet och sina förmågor att klara vardagssysslor högre. De hade ökat hur långt de kunde gå på sex minuter med 21,5 meter jämfört med kontrollgruppen, som ökat med 1,2 meter. Läkemedelsgruppen hade också fått en kraftigare sänkning av inflammationsmarkör i blodet (CRP). De hade även gått ner betydligt mer i vikt.Men var det själva viktminskningen som framför allt orsakade symtomlindringen, eller andra mekanismer?Medverkar gör Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Uppsala universitet och Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.Programledare och producent: Sara Heymansara.heyman@sverigesradio.se*Studien var finansierad av företaget bakom läkemedlet, Novo Nordisk.**Studiens abstract finns här.

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Programmet sändes första gången 7 februari 2023.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Diabetesmedicin som bantningsmedel? Ja, det är den nya trenden som bland annat the Kardashians hakat på och som nu fått spridning via sociala medier. Men det här nya användningsområdet för medicinen, som oftast går under namnet Ozempic, har också skapat problem. Det larmas om att diabetessjuka världen över, nu blir utan sin medicin när den även börjar skrivas ut mot övervikt. Det berättas också om att den inte bara skrivs ut till medicinskt överviktiga som faktiskt kan behöva medicinen, utan också till de som snarare är sugna på att gå ner några kilon. Hur allvarlig är bristen på Ozempic? Är det brist på medicinen även i Sverige? Är det verkligen en mirakelkur för viktminskning, såsom de i Hollywood påstår? Hur orolig bör man vara som diabetiker? Gäst: Björn Eliasson, överläkare på diabetesmottagningen och på obesitasmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i i Göteborg Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Ska man ha chansen att bota prostatacancer så måste man hitta den innan symptomen kommer - och då är det screening som gäller, säger professor Jonas Hugosson, som lett en studie på ny metodik för organiserad testning. Det är nu fem år sedan som Socialstyrelsen senast sade nej till att rekommendera screening för prostatacancer, alltså att alla män i en viss ålder ska bjudas in att bli testade. Motiveringen var att testningen i många fall leder till att män vars cancer var ofarlig i många fall ändå fick behandling, med livslånga problem och sänkt livskvalitet till följd av bieffekter som inkontinens och impotens.Men mycket har hänt sedan 2018. Många regioner har infört så kallad organiserad prostatacancertestning, som ett steg mot en kommande screening, och inte minst har ny teknik gjort att den så kallade överdiagnostiken börjat minska. Vi hör om nya forskningsresultat på denna metodik i den så kallade Göteborg 2-studien, och om hur Socialstyrelsen ställer sig till dem och till att i en nära framtid förorda allmän screening.Medverkande: Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning; Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Mathias Fredriksson, enhetschef Socialstyrelsen.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat? Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt? Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet. Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid. Gäster i programmet: Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.