Podcasts about ingmar skoog

Vad skulle du göra om du fick 100 år till att leva? Det låter som science fiction men forskningen går framåt i rasande fart och det finns de som hävdar att den första 1000-åringen redan är född. Ingmar Skoog berättar om metoderna som redan nu testas för att bromsa åldrandet. Men vilka risker finns det?

Det är lätt att bli sittande hemma i soffan, men man ångrar sällan en rolig fest. Léonore Ekstrand går på krogen för att träffa folk. Mia Ytterstad har blivit doasångerska i ett rockband på äldre dar. Hela Sveriges danskung, Tony Irving, ger sitt bästa tips till dig som är för blyg för att ge dig ut på dansgolvet. Äldreexpert Ingmar Skoog delar med sig av både partytrick och fakta om vad som händer i våra kroppar när vi släpper loss.

Då har det blivit dags att stänga nådens år 2023.Kanske har du lyssnat till något enstaka samtal under året eller så har du kastat dig över ett nytt avsnitt varje torsdag. Kanske har du tyckt att någon intervju varit lite för lång eller så har du undrat varför samtalet redan är slut efter två timmar.Hur som helst så vill jag tacka dig av hela mitt hjärta för att du brytt dig om den här podden. Och du är i gott sällskap, vi närmar oss 1 000 prenumeranter på Spotify.Jag har haft förmånen att träffa många spännande gäster och jag vill därför passa på att tacka alla som tagit sig tid att sitta och prata med mig. Det är verkligen en ynnest att få ta del av er kunskap, reflexioner och tankar. Några samtal har varit extra speciella, och citaten i det här avsnittet återspeglar några av dessa.Så hoppas du fortsätter att hänga med mig och mina gäster under 2024. Jag skall göra mitt yttersta för att leverera ännu fler, ännu vassare och ännu mer underhållande och spännande möten under kommande år.Här kommer en påse nyårskarameller med citat från Henrik Zetterberg, Märta Jansdotter, Shahrzad Kiawash, Bengt Baron, Leif Östling, Peter Wallin, Klas Friberg, Nils von Heijne, Kenneth Eklund, Thomas Bodström, Mattias Klum, Gabriel Odenhammar, Lena Wilderäng, Ingmar Skoog, Emma Green och Hans-Olov Öberg.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åldrandet och drömmen om ett evigt liv är något som människor genom alla tider diskuterat. Ingen vill bli gammal och skröplig, eller som Timbuktu sjunger: Alla vill till himmelen men ingen vill ju dö”.Därför är det glädjande att diskutera ålder med Ingmar Skoog som forskat i ämnet i över 40 år och kommit fram till att 70 är det nya 50. Det låter ju bra, men hur funkar det egentligen? Varför blir vi gamla ens? Hur påverkas kroppen och knoppen?Vad kan vi göra för att leva ännu längre och vara ännu friskare under tiden? Vad betyder motion, mediciner och att hålla igång hjärnan? Vad har friheten i vår uppväxt betytt och kommer de som är unga nu bli lika gamla som vi?Och naturligtvis slutfrågan: Kommer vi att kunna skapa evigt liv och varför tycker Ingmar att 400 år är lagom att leva? Det och mycket annat kommer vi att diskutera i dagens avsnitt av Spännande möten! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur lång är en minut? Tänk efter känn efter! Vår tidsuppfattning är en förmåga som de flesta av oss tar fullständigt för givet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt finns det människor som är helt blinda inför tidsbegreppet. Att vänta i två minuter kan då kännas som ett hav av tid.– Tid är ett enormt abstrakt format och det är inte förrän människan är runt sju år som hon får en uppfattning om vad tid är. Därför är det lite skrattretande att se föräldrar be en treåring att skynda sig. Den har ju ingen aning om vad det innebär att skynda sig för den är helt och hållet i nuet, berättar psykologen Bo Heljskov Elvén. Vår tidsuppfattning har inget att göra med att kunna klockan. Det handlar inte heller om en känsla, som man ofta uttrycker det – utan det är en kognitiv förmåga. Man kan redan i 10-årsåldern se tydliga tecken om någon har problem med tidsuppfattningen. Men konsekvenserna kan bli enorma senare i livet, menar Kajsa Lidström Holmqvist som är docent i arbetsterapi och hjälper personer med störd tidsuppfattning. – Man har sett att det har stor betydelse för att få och bibehålla ett arbete. I och med att man inte blir klar med saker i tid, man har svårt att planera och organisera sin arbetstid. Många sliter väldigt hårt för att kompensera för sina svårigheter, men när man kommer hem är man helt slut, så då fallerar mat, städning, att betala räkningar. All energi har gått åt att kompensera på jobbet. Det leder till konflikter, både med ens partner och ens barn. Är du en person som alltid kommer i tid? Blir du därför galen på de som alltid är sena? Bo Hejlskov Elvén ser problemen med att många alltid utgår ifrån att alla ska vara som en själv. – Vi måste fastställa att det här inte handlar om vilja eller olust. Det handlar om förmåga. Och man behöver hjälp. Men vi borde också fascineras och förundras över det vi tar för givet, som att ha en tidsuppfattning som stämmer överens med vår omgivning. Gäster i programmet: Kajsa Lidström Holmqvist, docent i arbetsterapi vid Örebro Universitet. Bo Hejlskov Elvén, psykolog med inriktning på barn med NPF. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och äldreforskare.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent. Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet. Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige. Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos. Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer. 74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna. Programmet sändes första gången 4 november 2022. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Att glömma var du bor någonstans, inte komma ihåg hur du tar på dig jackan eller inte ens minnas din familj. Det är verkligheten för många som drabbats av demens, sjukdomar som även slår hårt mot de anhöriga. Upp emot 150 000 svenskar lever med någon form av demenssjukdom och andelen drabbade kommer att öka världen över i takt med att vi blir allt äldre. Har du eller någon i din närhet drabbats? Hur kändes det att få diagnosen och att sedan berätta för omgivningen? Hur stöttar du som är anhörig – och vem stöttar dig?Just nu kan du se Uppdrag Gransknings serie "När jag inte längre minns dig" på SVT Play där bland annat skådespelerskan Nina Gunke berättar om alzheimerdiagnosen som hon fick tidigt i livet. De medverkande berättar öppet om hur det är att tappa minnet och att få en förändrad personlighet.De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, blodkärlsrelaterad demens, Lewy body demens och frontallobsdemens. De flesta som drabbas är äldre men även yngre kan i sällsynta fall få demens. Hur blev du eller din anhörig bemött i vården?Att leva med demens i Karlavagnen med Christian OlssonDela med dig i Karlavagnen onsdag där Christian gästas av äldreforskaren och professorn i psykiatri; Ingmar Skoog, som svarar på frågor under programmets gång.Du kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar 21:40 Slussen öppnar 21:00.

Det är en myt att gamla är mer ensamma i Sverige än i andra länder, säger seniorforskare och professor i psykiatri, Ingmar Skoog. Studier visar att äldre kring medelhavet, som i Italien och i Spanien, inte bara upplever en större ofrivillig ensamhet, utan är deprimerade i större utsträckning än våra äldre i Sverige.– Vi har flest ensamboende men minst upplevd ensamhet. Vi blandar ofta ihop social isolering och ensamboende.Men det finns fortfarande äldre i landet som lider av ofrivillig ensamhet. Det handlar om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, menar äldreforskaren Lena Dahlberg.– Bara för att vi inte har lika stor andel ofrivilligt ensamma som i Italien innebär det inte att det finns äldre som lider av känslan av ensamhet. Det handlar om 10-15% av den äldre befolkningen som känner av denna ofrivilliga isolering. Det är en plågsam känsla och ett viktigt problem som har konsekvenser för såväl den egna hälsan som samhället, i form av kostnader.För att kunna göra något åt den ofrivilliga ensamheten måste vi först förstå vad det är vi pratar om – hur ser ensamheten ut och vad kan vi göra åt den?Carin Lennartsson är sociolog och äldreforskare på Karolinska Institutet och leder nu en världsunik forskning på äldre personers levnadsförhållanden och hälsa.– Vi ser att det handlar om en social ensamhet, en emotionell ensamhet och en existentiell ensamhet. Dessa tre typer av lidande kräver olika insatser och därför måste vi ha en bättre förståelse av vad det är vi pratar om när vi pratar om ensamhet.Gäster i programmet:Carin Lennartsson, sociolog och äldreforskare vid Karolinska Institutet.Lena Dahlberg, docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.Ingmar Skoog, seniorforskare och professor i psykiatri vid Göteborgs Universitet.Reportage:Ninos Chamoun träffar Carin Vestin som ska fylla 85 år. Hon är en av alla ensamboende äldre i landet. Men upplever hon en ofrivillig ensamhet?Vi får även hänga med på seniordans med vår reporter Simon Sarnecki. Hit kommer äldre för att träffas och dansa till bland annat disco-takter. Vilken typ av ensamhet botas med den här träffen?Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Louise Epstein och Thomas Nordegren bjuder på en extra lång galasändning från Berwaldhallen i Stockholm. Ett stjärnspäckat hejdå med specialinbjudna gäster och musik av bland andra First Aid Kit. Medverkande:Sveriges Radios Symfoniorkester.Elin Rombo.First Aid Kit.Ebo Krdum med band.Horace Engdahl, författare.Arvida Byström, konstnär och regissör.Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap.Ingmar Skoog, överläkare.Anna Axfors, poet.Programledare: Louise Epstein och Thomas NordegrenProducent: Olle Björkman

Risken att drabbas av demens har minskat kraftigt under senaste årtionden, visar forskning från Göteborgs universitet. Genom livsstilsförändringar kan du påverka situationen både innan och även efter en demensdiagnos, visar annan forskning. På ungefär 30 år har förekomsten av demens hos 88-åringar i Sverige minskat från ungefär 40 procent ner till 25 procent.  Det handlar om allt från Alzheimer, till Parkinson, vaskulär demens, pannlobsdemens och Lewy Bodys sjukdom. Det visar forskning som doktoranden Hanna Wetterberg jobbar med vid Göteborgs universitet.  Forskning som ännu inte har hunnit granskats vetenskapligt och är opublicerad.Antalet som får demens blir flerSamtidigt ökar också antalet personer som blir över 80 år i Sverige.  Andelen blir färre med demenssjukdomar, men antalet fler. En utmanande ekvation att få ihop, konstaterar forskare.Under en konferens på Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar professor Ingmar Skoog om de här resultaten. Samtidigt som professorn Miia Kivipelto  kan visa hur hennes FINGER-studie med livsstilsförändringar har minskat risken för demens för dem med riskfaktorer, och även kan påverka de som fått en lindrig Alzheimerdiagnos.  Lidingö först med särskild hjärngympa för 65-plussareLidingö kommun är först i Sverige med att införa den forskningsbaserade metoden för livsstilsförändringar för 65-plussare som har riskfaktorer för Alzheimer.  74-åriga Maria Arwidson tränar därför styrketräning två gånger i veckan och ställer ägguret på ringning för att inte bli stillasittande framför tv:n eller datorn. Medverkar gör Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk geriatrik och föreståndare för centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, doktorand Hanna Wetterberg, vid Göteborgs universitet, Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet, samt 74-åriga Maria Arwidson som deltar i livsstilsförändringsprogrammet för 65-plussare på Lidingö Träna Hjärna.  Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

För 20 år sedan skrattades det åt folk som pratade om ett evigt liv i dag börjar det mer och mer ses som en möjlighet. Om man optimerar, mäter och anpassar så verkar man kunna pusha fram dödsdagen med flera år. Men hur gammal vill du egentligen bli? Peter Ottsjö har ett svar på den frågan 123 år. Men egentligen skulle han vilja bli så gammal som möjligt, anledningen till att han svarar 123 år är att det dokumenterat äldsta människan som levt blev 122 år.  Det skulle vara roligt att slå det rekordet, säger han. Och fortsätter: Det andra skälet är att det skulle bli jämnt och fint, för jag fyller 123, år 2100, så det känns rätt passande. Äldreforskaren Ingmar Skoog vill även han bli så gammal som det går. Han säger att vi är dåliga på att föreställa oss hur vi kommer känna och må när vi når en viss ålder.  Om jag föreställde mig att jag skulle ha den konditionen jag har nu när jag är 68 år gammal när jag var 20, så skulle jag nog tänkt att jag inte skulle vilja leva nu, säger han. Gäster i programmet: Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.

Äldreforskaren Ingmar Skoog gästar Kvällspasset och svarar på lyssnarnas frågor om åldrande. Hur åldras man på bästa sätt? Blir man automatiskt en surgubbe som äldre? Kan man bli förvirrad av urinvägsinfektion? Programledare: Sarit Monastyrski.

Ingmar Skoog gästar Kvällspasset och svarar på lyssnarnas frågor om hur vi kan hantera alla de känslor och tankar som kan uppstå i och med kriget i Ukraina. Om varför det är viktigt att ta pauser i nyhetsuppdateringarna, att det är helt naturligt att känna oro i en sådan här situation och om hur människor som inte varit med om krig kan prata med människor som upplevt krig. Ingmar Skoog är psykiater och har jobbat med krishantering i ett decennium, bland annat under Backabranden i Göteborg.

Ingmar Skoog svarar på lyssnarnas frågor om hur vi kan hantera den oro som kriget i Ukraina skapar hos många av oss. Hur pratar man med sina barn om krig? Kan man må dåligt av att lyssna för mycket på nyheter? Och vad ska man ha för inställning till sociala medier? Ingmar Skoog är psykiater och har jobbat med krishantering i ett decennium, bland annat under Backabranden i Göteborg. Vi ringer också upp Yuliia som har sin släkt och familj i Ukraina och pratar om den direkta oro som hon nu känner och upplever. Programledare: Rasmus Persson

Äldreforskaren Ingmar Skoog gästar Kvällspasset för att svara på lyssnarnas frågor om åldrande. Bland annat får vi svar på varför man blir känsligare för alkohol som äldre, varför tiden går snabbare när man blir gammal och så ger Ingmar råd om hur vi kan prata om döden. Programledare: Sarit Monastyrski

Professorn och äldreforskaren Ingmar Skoog är tillbaka för att svara på lyssnarnas frågor om åldrande. Han tipsar om vilka hälsokontroller som är bra att göra redan som 50-åring om man vill minska risken för demens och varför det är så viktigt med djupsömn. En lyssnare som sover få timmar får ett lugnande besked och att åka berg- o dalbana kan vara bra träning för hjärnan.

Äldreforskaren Ingmar Skoog kommer på besök för att reda i fördomar och missuppfattningar om att åldras. Bland annat får vi svar på om vetemjöl verkligen har någon koppling till demens och om man kan öka sin sexualdrift som äldre. Programledare: Sarit Monastyrski.

30 september. I Stockholm är en hög andel av de anställda i äldreomsorgen ovaccinerade. Varför är det så och vad kan man göra åt det? Äldre- och trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD) och psykiatriprofessorn Ingmar Skoog diskuterar med Maria Ludvigsson.

Äldreforskaren om varför han anser att ålderismen hindrade pandemibekämpningen. Ingmar Skoog är föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och är en ofta tillfrågad expert när det kommer till äldres liv och hälsa. Under pandemin har han kritiserat politikers och myndigheters fördomar och dåliga kunskaper om äldre människor. Han anser också att de sköra äldre inte skyddats tillräckligt. Ingmar Skoog ligger bakom det ofta citerade 70 är det nya 50. I sitt Sommar berättar Ingmar Skoog om pandemiåret. Då den välvilliga ålderismen dominerade, men också då fyraåringar flyttade in på äldreboende. - Jag ska prata om att 70 faktiskt är det nya 20, varför 67-åringar är de bästa bilförarna och att födelseår är viktigare än ålder i livets lotteri. Om Ingmar Skoog: Överläkare, professor i psykiatri, 67 år. Född och bosatt i Göteborg. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Carin Ahlqvist. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Vad kan man göra om ens partner snarkar? Kan man få stopp på ett fladdrande gomsegel? Dessutom - Många vill bli av med djur i trädgården men hur gör man om man vill locka dit dem istället? Ny vecka av Sommartalkshow! Denna gång med Helene Benno och Claes Elfsberg! Vi pratar om det som för många är en mardröm i sovrummet - snarkningar. Vad finns det att göra om man har problem med snarkningar? Vad beror det på? För att hjälpa oss svara på det har vi bjudit in av en riktig snarkexpert. Eva Lindberg, professor och överläkare på Uppsala Akademiska sjukhus gästar programmet. Ofta vill man bli av med djur i sin trädgård. Getingar på altanen, mördarsniglar i rabatten eller tulpanätande rådjur. Men hur gör man när man vill locka dit dem istället? Marie Dacke, professor i sinnesbiologi vid Lunds Universitet medverkar. Dagens Sommarpratare är Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Vi har frågor om något han kan mycket om - ensamhet. Programledare: Helene Benno Bisittare: Claes Elfsberg Producent: Minna Grönfors

Vad kan man göra om ens partner snarkar? Kan man få stopp på ett fladdrande gomsegel? Dessutom - Många vill bli av med djur i trädgården men hur gör man om man vill locka dit dem istället? Ny vecka av Sommartalkshow! Denna gång med Helene Benno och Claes Elfsberg! Vi pratar om det som för många är en mardröm i sovrummet - snarkningar. Vad finns det att göra om man har problem med snarkningar? Vad beror det på? För att hjälpa oss svara på det har vi bjudit in av en riktig snarkexpert. Eva Lindberg, professor och överläkare på Uppsala Akademiska sjukhus gästar programmet. Ofta vill man bli av med djur i sin trädgård. Getingar på altanen, mördarsniglar i rabatten eller tulpanätande rådjur. Men hur gör man när man vill locka dit dem istället? Marie Dacke, professor i sinnesbiologi vid Lunds Universitet medverkar. Dagens Sommarpratare är Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. Vi har frågor om något han kan mycket om - ensamhet. Programledare: Helene Benno Bisittare: Claes Elfsberg Producent: Minna Grönfors

Den 27 april 2021 bjöd Studentafton in till en afton om synen på äldre i Sverige med Antje Jackelén, Claes Elfsberg, Ingmar Skoog och Barbro Westerholm, varav Barbro Westerholm var med på länk. Aftonen modererades av journalisten Andreas Ekström.   Panelen talade om olika uttryck för synen på äldre i Sverige – åldersdiskriminering i arbetslivet, strävan efter modernitet och varför Sverige sticker ut i sin syn på äldre.    Aftonen ägde rum i Piratensalen på Grand Hotel i Lund och sändes därefter i SVT. Den finns att se på Youtube och på SVT Play.   Tack till denna studentaftons sponsor – Broder Jakobs Stenugnsbageri.

Som äldreforskare har jag chockats av okunskapen om åldrandet och fördomarna mot gamla under pandemin, skriver Ingmar Skoog, äldreforskare och professor i psykiatri. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under pandemins andra våg har det duggat rapporter om nya covidutbrott på Sveriges äldreboenden trots att virusets attacker mot våra äldre under första vågen upprörde hela landet. Redan vid pandemins första våg pekade man på det bristande skyddet av våra äldsta och svagaste, men coronautbrotten och covid-döden har fortsatt att hemsöka Sveriges äldreboenden även under andra vågen trots den relativa paus i pandemin som rådde under sensommaren och tidiga hösten. Hittills under andra vågen, från oktober och fram till 25 januari, har Socialstyrelsen registrerat närmare 4 500 personer som avlidit i covid-19, varav nästan hälften, drygt 48 procent, bodde på äldreboenden. I programmet hörs: Anna Hallin, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Partille kommun, Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Irene Nilsson Carlsson, folkhälsoråd Socialstyrelsen. Reporter Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Under pandemin har vi gång på gång kunnat läsa och lyssna till människors berättelser om hur deras nära och kära fått palliativ vård under oklara omständigheter. Marcus Carlsson diskuterar med gästerna Ingmar Skoog och Sture Eriksson. Söndagssoffan går också att se på Facebook och Youtube. https://youtu.be/SH3fFCEuoL0 https://fb.watch/1XyZi0jLeo/ Vill du stötta vårt arbete? Du kan bli medlem i Vetenskapsforum Covid-19 här: https://vetcov19.se/bli-medlem/ Du kan även donera till vårt arbete: https://vetcov19.se/donera/ Vinjett: Screen Saver Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Kramas säkert och ta saker pö om pö när det nu blir mer fritt att möta de äldre på äldreboendena. Det är en av uppmaningarna från sommarprataren och professorn i geriatrik Yngve Gustafson. Många längtar efter att få träffa sina anhöriga på äldreboenden. Men hur kan man göra det på ett säkert sätt? Yngve Gustafson, professor i äldresjukdomar, menar att det är olika beroende på vilken ålder man har. Han samtalar tillsammans med Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa i Göteborg, och demenssjuksköterskan Carina Stenmark i Torsby, om hur man kan tänka när äldreboendena öppnar upp första oktober. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.Widebeck@sverigesradio.se

När antalet inlagda och smittade i coronaviruset minskar är det dags för äldre i riskgrupp att lämna sin isolering. Hur ska man som äldre tänka? Sedan coronautbrottet i mars har antalet smittade, inlagda på sjukhus och döda i viruset nu minskat. De som är 70+ ställs nu inför ett beslut. Vågar man röra sig mer i offentligheten nu efter månader av isolering? Hur väger man riskerna? Kan man leva utan att ta risker? Vi gästas av äldreforskaren Ingmar Skoog som hjälper oss besvara detta. Vi får även en coronarapport från journalisten Elisabeth Höglund som är i riskgrupp om hennes tid i isolering. Nu är det precis 5 år sedan 163.456 flyktingar sökte asyl i Sverige under hösten 2015. Hur har det gått för de som kom till Sverige då? Hur har de senaste fem åren sett ut? Till studion kommer apotekaren Ahmad Terkawi som 2015 flyttade från Homs i Syrien till Linköping. Hör Ahmad berätta sin historia. Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén medverkar även för att prata om följderna av flyktingkrisen 2015 och läget idag. Dessutom om försvarets vardagliga resesätt till Gotland och Göteborgs 400-årsjubileum. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

30 juli. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras evigt liv.Med Lydia Wålsten. Som gäster deltar Ingmar Skoog, Anders Sandberg och Victor Björk.

De fördomar om äldre som synliggjorts under pandemin riskerar påverka äldres självbild mycket negativt under lång tid framöver. Det säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap vid Göteborgs universitet, i det senaste avsnittet av podcasten Akademiliv.

9/10 döda i covid-19 är sjuttio år och äldre. De flesta inom äldreomsorgen. Vad var det som gick fel när de äldre skulle skyddas från coronaviruset? Och hur skyddas nu de som ännu inte fått smittan? Redan tidigt i mars i år fanns coronaviruset på flera av Stockholms äldreboenden. Mycket tyder på att det kom från smittad personal som inte visste om att de bar på viruset. I kombination med hög personalomsättning och brist på skyddsutrustning har det lett till höga dödstal. Gruppen äldre med demenssjukdomar tycks vara särskilt utsatt. Situationen ser ut att bli bättre, men fortfarande behövs fler tester och effektivare separation av smittade från friska personer. I programmet medverkar Ingmar Skoog, äldreforskare i Göteborg, Stefan Amér, läkare i Stockholm, Petra Lindhe, verksamhetschef på Attendo, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Malin Grape, enhetschef Folkhälsomyndigheten, Laura Fratiglioni, äldreforskare Karolinska Institutet samt röster från äldre och anhöriga till äldre på särskilda boenden för äldre i Stockholm. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ett samtal med en äldreombudsman och en äldreforskare om att åldras i Sverige. Idag tar Pyramiden sikte på den pågående forskningen om våra åldrande samhällen. Vad är det vi vet och framförallt - vad är det vi inte vet om vad som väntar oss? Bilden av en äldre människa i Sverige idag är splittrad, men klart mer positiv än när jag började forska för 35 år sedan. Ingmar Skoog, professor Age Cap i Göteborg Dessutom träffar vi en av landets nya äldreombudsmän, Helena Bjurbäck i Göteborg. Programledare och producenter Agneta Nordin och Lars Mogensen, Lokatt Media Pyramiden@sverigesradio.se

Kvinnor och män över 70 blir allt mer lika varandra både medicinskt och psykiskt. Det är en av de slutsatser man kan dra av H70 studien som nu pågått i snart 50 år. Som ett tack för hjälpen bjöd forskare i den så kallade H70-studien in alla de göteborgare födda 1944 som bidragit med data till denna unika undersökning. Och deltagarna kom, i massor, för att få veta mer om all den forskning som datainsamlingen bidrar till, hur långt den kommit och vad forskarna inom sina olika fack hoppades kunna åstadkomma. I programmet medverkar Ingmar Skoog, forskningsledare och föreståndare för AgeCap, Hanna Falk Erhag, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs Universitet, Erik Westman, forskare i klinisk geriatrik KI, Johan Skoog, doktorand psykologiska institutionen Göteborgs Universitet, Gösta Olin, försöksdeltagare samt Lena Jacobsson och Margareta Göransson, försöksdeltagare. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vad professor Ingmar Skoog - föreståndare för AgeCap i Göteborg - inte vet om äldres hälsa, är inte värt att veta. Vad får en allt friskare ålderdom för konsekvenser för samhället? Vad är en lämplig pensionsålder i Sverige? Stämmer det att många pensionärer blir deppiga när de går i pension, eller är det kanske tvärtom? Hur mycket kan vi själva påverka vår livslängd? Och finns det en absolut fysisk gräns för hur gammal man kan bli? Professorn har svar på det mesta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet av Seniorpodden möter vi Ingmar Skoog, som forskar om olika aspekter av åldrandet. Han är professor, psykiatriker och föreståndare för Age Cap på Göteborgs universitet och myntade för en tid sedan begreppet 70 det nya 50

Senaste avsnittet av Akademiliv är en inspelning från AgeCaps samtal om gott åldrande i Almedalen 5 juli 2016. Ingmar Skoog och Anders Palmgren håller i samtalet och får många intressanta frågor från publiken. Bland annat diskuteras: - Hur kan jag undvika att bli dement? Vad är demens? - Hur har äldres sexliv förändrats sen 70-talet? - Hur fungerar minnet när man blir äldre? - Är äldre bättre på att fatta beslut? - Finns det en gräns för hur gamla vi kan bli? - Depression och könsskillnader - Hur länge ska vi jobba? Tills vi är 90? - Vad är ett gott åldrande? Hör också Sofia Fölster från Moderaterna testa AgeCaps äldredräkt och berättar hur det känns att bli 80 år på 5 minuter. Fler forskare från AgeCap som är med på scen: - Boo Johansson - Nils Bäckman - Hanna Falk - Therese Rydberg - Felicia Ahlner - Eva Holmgren AgeCap är ett centrum för forskning om åldrande vid Göteborgs universitet. Läs mer om AgeCap: http://agecap.gu.se Intervju med Sofia Fölster: http://www.gu.se/almedalen/tre-fragor-till-/tre-fragor-till-sofia-folster Se äldreminister Åsa Regnér som också testar äldredräkten: https://youtube.com/watch?v=UmE9CcZ3SI4&index=1&list=PL4H4T2p75XZYlTx_tOaKTULF8-RG2YL5b Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se

Hur förändras relationerna när vi blir äldre? Och hur vet det vuxna barnet vad de åldrande föräldrarna egentligen behöver? Klara Zimmergren samtalar med Ingmar Skoog, Birgitta Ulfsson och Marianne Pipping Edström.

I ett samtal med Ingmar Skoog, professor i psykiatri, funderar vi på om vi orkar #jobbatill90? Dagens äldre är friska som en 50-åring och lever ett liv som en 20-åring. Idag utgör de äldre en större del av befolkningen, de är välutbildade, har ett bättre sexliv, är aktiva i samhället och dessutom mycket lyckligare. Har vi råd att inte ta tillvara på den resursen? Samtidigt är åldrandet inte rättvist, det kan vara stor skillnad i hälsa beroende på hur livet fram till 70 har sett ut. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se Seminarier i Almedalen 2015: Orkar vi jobba till 90? http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/24775 Hur stimulerar vi bäst svensk äldreforskning i en värld med allt fler äldre? http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/24773 Nästan var fjärde svensk är 65 plus, tas deras kompetens tillvara? http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/27979 Svensk äldrepsykiatri måste utvecklas, inte avvecklas http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/25729 Vad är det för mening med (att bli) äldre? http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/30359 Äldres liv – bryr vi oss tillräckligt? Om geriatrikens aber, demens, osteoporos, slagsida i vården http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/28489

Alkoholkonsumtionen bland äldre ökar. För att Sveriges pensionärer inte kan hantera livet bortom jobbet? Gäst är professor Ingmar Skoog, Age Cap. Programledare Agneta Nordin och Karen Söderberg. Alkoholkonsumtionen bland äldre ökar men också användningen av Antabus och andra mediciner för att dämpa alkoholsuget. Har Sveriges moderna pensionärer svårt att hantera livet bortom jobb och engagemang? Ett program om blivande och nyblivna pensionärer på jakt efter livets mening. Och om civilsamhällets behov av engagerade medborgare i en tid när medellivslängden ökar och pensionskassan sinar. Gäst är Ingmar Skoog, professor och föreståndare för centret för åldrande och hälsa vid universitetet i Göteborg. Vi hör också Gudrun Schyman, nykter alkoholist samt Sven Andréasson, alkoholläkare vid mottagningen Riddargatan 1, Stockholms läns landsting. Programledare Agneta Nordin och vid hennes sida Karen Söderberg. Producent: Lars Mogensen, Lokatt Media i Malmö      I höst kommer en hel serie nya program. Hör av dig med idéer och synpunkter till pyramiden@sverigesradio.se

  Demenspodden var på plats under Silviahemmets stora inspirationsdag. Lyssna till några av deltagarna och hör professor Ingmar Skoog berätta om H70, en befolkningsstudie om hur vi mår som äldre idag och om hur åldrandet har förändrats över tid.  

Hur gick hälsan från nationell angelägenhet till ett individuellt projekt? De senaste decennierna har vi fått höra att vi borde ägna tid åt att vårda vår fullt fungerande kropp. Att vi borde flåsa och springa mer och dricka mindre vin, vi borde äta fler grönsaker och färre marmeladmackor, vi borde meditera mer, stressa mindre och sitta i skuggan istället för i solen, för att förebygga. Men hur mycket ansvar har vi själva för att förebygga ohälsa? Är det rimligt av staten att kräva av människor att de följer vissa hälsoråd för att de ska få del av sjukvården? I vilken ände är det rimligt att börja om man till exempel vill dra ner på det ohälsosamma snaskandet  - i tv-soffan en fredagskväll eller i chipsfabriken? Och när övergår hurtiga råd till förakt för den svage? Medverkar: Wilhelm Kardemark, religionsvetare vid Göteborgs universitet, Karl Persson de Fine Licht, praktisk filosof vid Göteborgs universitet, Nanna Gillberg, forskare på Gothenburg research institute och Ingmar Skoog, professor och föreståndare för centret för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet. Programmet spelades in framför publik i Bältesspännarparken i Göteborg.

När Lars-Åke gick i pension och samtidigt skiljde sig kom ensamheten över honom. Han beskriver det som känslan av att inte ha fast mark under fötterna, att inte orka någonting, bara ligga på sängen. Han fick ångest och självmordstankar och lades till slut in på psykiatriska slutenvården. Och han är inte ensam. Många äldre drabbas av psykiska sjukdomar, ångest och depression, men symtomen kan skilja sig från de hos yngre, och misstolkas ibland för att vara andra sjukdomar. Äldre är också särskilt känsliga för biverkningar av antidepressiv medicin. Dagens program handlar om att vara gammal och deppig och om hur specialiserad vård saknas för många äldre med psykiska besvär. Hur man satsar på äldres psykiska hälsa är mycket ojämnt fördelat över landet. Mer än hälften av alla landsting saknar en särskild enhet specialiserad på äldrepsykiatri, visar en kartläggning som Kropp & Själ gjort. I programmet möter vi också Nils vars pappa tog livet av sig när han var i 80-årsåldern. Äldre män är överrepresenterade i självmordsstatistiken och depression är den klart vanligaste bakomliggande orsaken. Medverkar i programmet gör också : Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet och Ingmar Skoog, professor i psykiatri Sahlgrenska akademien, Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting och Ingvar Karlsson, docent och överläkare i psykiatri.