POPULARITY
Idag har vi med oss historikern Curt Persson som följt sannings- och försoningskommisionens arbete från start, och han ger en inblick i vad det är kommissionen kommit fram till och hur vi kan blicka framåt. Finland har stängt en del av gränspassagerna till Ryssland för att stoppa vågen av asylsökande, vår korrespondent Tuomas Massa förklarar vad som händer vid gränsen. Vi träffar Sverigefinska Ungdomsförbundet som varit på turné i Norrbotten förra veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Uppe i norra Skåne pågår sedan 1996 filmprojektet "Stall-Erik och snapphanarna". Anders Olofsson skriver, regisserar och spelar huvudrollen i en film som redan nu har en av svensk films mest imponerande rollistor. Men hur går det med snapphanefilmen? Hur går det med Kirunaflytten?Hur långt har man kommit med stadsomvandlingen? Hur många hus har flyttats? Hur gör man i mellantiden, när grannen har flyttat men inte man själv? Måste man nu köra tre kilometer för att låna en kopp socker? Curt Persson, historiker är med. Dessutom: Rundvandring i riksdagshuset, nyhetsspaningar och annat.Programledare: Kalle Lind Bisittare: Susanna Dzamic
Vi hör om hur det som ibland kallas vildmark - Norrbotten - har påverkats industriellt av oss under lång tid. Och så hittar vi tryffelsvamp, lockespindlar och en rubinnäktergal. Från en timrad stuga i ett snöklätt Norrbotten tar fältreporter Thomas Öberg oss med på en resa genom fyra sekler. För även om de nordliga delarna av vårt land ibland kallas vildmark har de under lång tid påverkats av allt från gruvor och skogsbruk, till järnvägar och vindkraft. Morgonens ciceroner från Storforsen vid Piteälven är historikerna Dag Avango och Curt Persson.I våra skogar och marker finns det små, bruna klumpar med stark doft som gömmer sig i jorden. Men har man rätt hundar går det att leta upp dem. Naturmorgons Mats Ottosson följer med forskare från Göteborgs universitet på tryffeljakt. Det finns närmare hundra arter i landet men kunskapsluckorna är stora. Nu ska de dolda svamparna kartläggas.I stora delar av landet kan man se många lockespindlar i farten. Eller nja... de är inte så rörliga av sig utan verkar mest vilja stå still på en och samma plats. Vad gör de egentligen? Vi ringer upp spindel- och spindeldjursexperten Lars Jonsson för att kolla vad som händer i lockevärlden just nu.I den västgötska orten Vargön bor det till vardags runt 5 000 personer. Men de senaste veckorna har befolkningen utökats markant - av entusiastiska fågelskådare. Orsaken är den rubinnäktergal som dök upp i villakvarteren. Vi pratar med Vargön-bon Leif Eriksson som såg den först av alla. Och i veckans kråkvinkel berättar Lena Pettersson om den smått surrealistiska skådarupplevelsen hon fick i Vargön förra helgen.Årets julkalender i Sveriges Radio heter Spero och har småkryp som huvudpersoner. Hur kommer det sig? Och hur mycket av den verkliga insektsvärlden får ta plats i kalendern? Vi pratar med duon Åsa och Gertrud som skrivit manuset.Programledare är Karin Gyllenklev.
Bokspanarna undersöker vad vi minns och varför. En 800 sidig episk hyllning till en stad kan vara ett sätt att se till att den inte glöms bort i första taget. Medan andra böcker beskriver hur minnet äts upp av en sjukdom samtidigt som livet går vidare för de anhöriga på gott och ont. Och kan vara så att vår uppfattning om en person kan förändras när vi möter en person som minns dem från förut? 00.25 Luleå 400 år av Curt Persson och Roine Viklund 08.55 Som i ett vykort av Sofia Rutbäck Eriksson 15.17 Memorial av Bryan Washington
Innan vägnätet byggdes ut var älvar och sjöar de viktigaste transportlederna i landet. Följ med på en vådlig och forsande resa längs Torneälven. 1949 gjorde Radiotjänsts legendariske reporter Lars Madsén en reportageresa på Torneälven. Inspelningsutrustningen som vägde 260 kilo lastades i två forsbåtar av trä och resan gick efter Torneälvens forsrikaste sträcka. Den gamla forsbåten av trä var utformad för att så lätt som möjligt kunna framföras i starkt strömmande vatten. I väglöst land hade älven som transportled fortfarande stor betydelse långt in på 1900-talet. Resultatet, ett mycket dramatiskt ljudmaterial som aldrig tidigare sänds i radio, blev förebilden för historieforskaren Curt Persson och Hasse Alatalo när de gjorde samma resa sommaren 2017. Då med modern teknik och gummibåt. I programmet medverkar också Emil Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Valfrid Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Fredrik Pappila, komminister Jukkasjärvi, Yngve Bergkvist, forsrännare Jukkasjärvi. Programmet är en repris från den 1 november 2017. Hans-Erik Alatalo vet@sverigesradio.se
År 1900 grundades Kiruna vid gruvans fot: en modellstad med högklassig konst och arkitektur. Nu måste centrum flyttas på grund av gruvbrytningens effekter - och nya Kiruna ska bli en modellstad 2.0. Så vad är Kiruna för något, som modell och metafor och kulturminne? Och framför allt: Vad blir det framöver?Med oss på plats för att samtala kring det här finns Kirunas kommunantikvarie Jennie Björklund, Maria Ragnestam som är projektledare för Konstmuseet i norr, historikern Curt Persson - specialist på Hjalmar Lundbohm som var gruvföretaget LKAB:s förste disponent och kallas för Kirunas grundare - samt filmaren Liselotte Wajstedt, som i personliga dokumentärer skildrat den så kallade stadsomvandlingens effekter på både kulturminnen och de egna minnena.P1 Kultur gör en specialsändning helt ägnad stadsomvandlingen direkt från Kiruna bokhandel. Nyss utsedd till årets svenska bokhandel - och inrymd i en av de byggnader som måste rivas.I programmet får vi även höra reportage om Kiruna kyrka, som 2001 utsågs till Sveriges mest populära byggnad och ska flyttas till en ny plats. Och om hur staden Kiruna skildrats förr och nu.Programledare: Måns Hirschfeldt. Producenter: Mattias Berg och Maria Götselius.
Antalet bankkontor som hanterar kontanter blir allt färre. Inga större problem för den som har bankkort, men för den som inte kan eller vill använda bankomat blir det dyrt och krångligt att vara konsument. Debatt mellan Curt Persson, Pensionärernas Riksorganisation, PRO och Leif Trogen , Svenska Bankföreningen. Dan före dopparedan betalar vi dyrt för julgransfoten men på juldagen hamnar den i reahörnan. Vad är en julgransfot egentligen värd? Jacob Östberg, professor i reklam och PR på Stockholms universitet. Falska kundomdömen sprider sig på nätet Det populära hotellet kan visa sig vara ett råtthål och restaurangen som fått högsta betyg kan vara värsta syltan. Allt fler företagare har börjat gå in och manipulera kundomdömen på sajter på Internet. Expertsvar Pensionsexpert Mikael Nyman svarar på lyssnarfrågor.
Allt fler lever allt längre. Om 20 år är en fjärdedel av befolkningen över 65 år. Men var ska alla ta vägen då de inte klarar sig själva längre? Finns det boende åt den ökande andelen äldre? På kollektivboendet i Nockeby norr om Stockholm bor det drygt 300 60-102-åringar. Det är ett modernt framtidsboende för den som fyllt 65, där mat, gym och hemtjänst ingår i hyran. Här trivs alla boende bra. Men det är få förunnat att bo på det här sättet. Många äldre blir sittande ensamma i sina hem, då de egentligen skulle behöva både sällskap och vård. Särskilt boende för livets slutskede monteras ned i landets kommuner. Äldreminister Maria Larsson samt Pensionärernas riksorganisations ordförande Curt Persson, gästar Plånboken. Vad är pengar? Aldrig har så mycket och snabba pengar varit i omlopp som nu, ändå anses det oartigt att prata om, menar Claes Hembergs som har skrivit boken Vad är pengar? Han gästar Plånboken för att få oss att börja prata om pengar. Cyklarna försvinner utomlands Nu är gatorna cykelvänliga igen i stora delar av landet. Men trots godkända lås och nedskrivna ramnummer kan det vara svårt att få tillbaka cykeln om den blir stulen. Var tar alla stulna cyklar vägen? Expertfrågor Hur ska jag omplacera mitt sparande? Den och många andra lyssnarfrågor svarar Plånboken privatekonomiska expert Annika Creutzer på.
Nu nalkas sköna sommarkvällar på uteserveringar och i parker. Men våren och sommaren är också ficktjuvens bästa tid. Numera är det däremot inte säkert att det är plånboken tjuvarna är ute efter, din mobiltelefon är minst lika stöldbegärlig. Gunnar Thun, kommissarie på Citypolisens stöldrotel. Digitala räkningar och mobila biljetter Att betala en räkning på banken kan kosta 150 kr och bussresan blir betydligt dyrare i biljettluckan än i mobilen. Hur stort ansvar har samhället för alla som inte längre klarar av att hänga med i de senaste tekninktrenderna? PRO:s ordförande Curt Persson. Mät din el Tvätta och diska på natten och få ner elkostnaderna. Nu bereds lagen som innebär att alla ska ha rätt att få en elmätare installerad hemma. Men hur mycket kommer man egentligen att kunna spara på elräkningen? Expertsvar Har en restaurang rätt att ta betalt för bokade gäster som sen inte dyker upp? Och hur länge kan man kräva att ett datorbatteri ska hålla? De och andra lyssnarfrågor besvaras av vår konsumentexpert Carina Lundgren. Veckans lista – digitala nackdelar I förra veckan tog vi upp de extra kostnader det kan innebära att stå utanför den digitala revolutionen och efterlyste samtidigt andra exempel nackdelar med det digitala samhället.
Pensionssystemet är näst intill omöjligt att begripa. Det går inte för en arbetande människa att få veta hur stor pensionen blir den dagen det är dags. Det hävdar en av landets skickligaste finansanalytiker. De 1,8 miljoner svenskar som redan är pensionärer anser sig lurade på hundratals miljarder kronor och vill ha kompensation nu. Men politikerna vill istället att vi alla, även dagens pensionärer, tar ansvar för att det finns pengar i systemet även i framtiden. Dagens system har en flytande pensionsålder och nu arbetar hela etablissemanget hårt för att vi som jobbar inte ska ta ut vår pension förrän vi fyllt 68 eller 69 år. Då kan samhället ha råd att betala våra pensioner. När de fem pensionärsorganisationerna i landet gick samman och ordnade ett seminarium för sina medlemmar om pensionssystemet så var många i publiken inte alls nöjda utan snarare frustrerade. De hade kommit dit med en massa frågor men dom fick inte många svar, summerade PRO:s ordförande Curt Persson. Under dagen är det bara en enda av dem som talar från scenenTALAR som är riktigt arg och som högljutt kräver rättvisa för alla pensionärer. Det är den förre generaldirektören för Riksförsäkringsverket K G Scherman. Det nya pensionssystemet är obegripligt för alla. Det hävdar den kände finansanalytikern Peter Malmqvist som vill att det ska vara betydligt enklare att kunna räkna ut vilken pension man kan vänta. Vi i Sverige tenderar till att sluta jobba när vi är på topp och vi slutar tvärt. På dagen när vi fyller 65. Detta måste vi ändra på, sa Ulf Kristersson, socialförsäkringsministern på pensionssystemseminariet. - På 40-talet handlade politiken om att sänka pensionsåldern. Måste slets ut på dåliga och farliga arbetsplatser. Idag, sa Kristersson, måste vi höja pensionsåldern. Vi måste lösa arbetsmiljöproblemen och de gamla fördomarna måste bekämpas.