Podcasts about kulturella

Vi undrar och förundras Håll i hatten, Kiss-fans! Bernt Månsson och Marko Rouvinen dyker rakt ner i det senaste vansinnet kring Kiss-medlemmarna! Vi pratar skandalöst svettiga stämningsansökningar, Paul Stanley som blir HR-stjärna, Gene Simmons galna soloturné med svindyr "lärjunge", Aces "10.000 Volts"-turné, Peters nya platta och Tommys hemligheter. Vad håller legenderna på med egentligen? Och är Eric Singer på väg mot nya äventyr, kanske till och med om atombomben?! Missa inte dagens fullspäckade avsnitt av Let Me Know Podcast! Häng med! Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 KISS och deras aktuella turné 02:52 KISS: Bakom kulisserna och covid-utmaningar 06:07 Peruker och smink: KISS inifrån 08:59 Rättegångar och kontroverser inom KISS 11:50 Paul Stanleys konst och liv efter KISS 14:58 Rockstjärnor i företagsvärlden 18:06 Gene Simmons och hans senaste framträdanden 21:00 Konserter och publikens upplevelser 24:03 Reflektioner kring liveframträdanden 26:52 Avslutande tankar om KISS och deras framtid 29:49 Coverlåtar och Personlig Stil 34:23 Kritik och Konsertupplevelser 40:27 Gene Simmons och Marknadsföring 41:43 Ace Frehley och Scenframträdanden 57:07 Skandaler och Autografsessioner 01:02:12 Förväntningar på ny musik 01:03:23 Överraskningar från Kiss-medlemmar 01:04:36 Fansens roll i musiksläpp 01:06:58 Marknadsföring och hype inom musik 01:09:20 Kreativa projekt och hemligheter 01:10:58 Kiss och deras historiska betydelse 01:12:18 Kulturella referenser och nutidens barn 01:14:52 Erik Singer och hans nuvarande liv 01:17:38 Bruce Kulick och hans framtidsutsikter 01:25:28 Priser och Autografer 01:28:01 Crowdfunding och Evenemang 01:32:40 Kiss-Relaterade Evenemang och Utställningar 01:35:00 Turnéer och Hype 01:40:02 Avslutande Tankar och Framtidens Evenemang

Det är full rulle med repetitionerna inför Tyresöspelet. Tyresöradions Ann Sandin-Lindgren får vara med när Tyresö Teaterförening och Kulturella folkdansgillet under ledning av Kina Sellergren tränar i Kulturskolans lokaler och där intervjuar Ann flera av skådespelarna. Gunnar Olsson berättar i programmet om att det var 1985 då Tyresöspelet för första gången spelades på Tyresö Slott. 2010 var senaste gången. Nu i juni 2025 är det äntligen dags, efter 15 års frånvaro, att ge Tyresöspelet på borggården till Tyresö Slott igen! Det blir åtta föreställningar mellan den 15 och 29 juni. Biljetter kommer att säljas med start kring påsk via kulturbiljetter.se samt direkt i dörr i mån av plats.

I veckans avsnitt: ✓ År av arbete bakom Resumés granskning av Nord DDB – Andreas Rågsjö-Thorell och Samuel Eriksson tar med lyssnarna bakom kulisserna. ✓Artister på Tiktok anspelar på FOMO och kulturellt kapital. Är det viktigare än någonsin att gilla något innan det ”blir coolt”? ✓ ”Skämtbidrag” i Melodifestivalen – vad säger Mellovinnarna om omvärldsläget? Och finns det någon koppling mellan Sveriges alliansfrihet och att vi älskar artister från våra grannländer? ✓ Hurtiga norrmän, bastubadande finländare och dionysiska danskar. Kulturella stereotyper är inte endast av ondo – men vad är typiskt svenskt? ✓ Skövdes härliga självdistans. Medverkande: Alicia Price, Samuel Eriksson och Andreas Rågsjö-Thorell

Mats möter Michael Hårdstål, en erfaren operationsledare från Flygvapnet, i ett samtal om erfarenheter och insikter kring krisledning och internationella flyginsatser. De berör ämnen som planering, taktik, kulturella skillnader, beslutsfattande och vikten av en no blame-kultur i utvärderingsprocesser. Michael delar också med sig av sina tankar kring övergången från militär till civilt arbete och de utmaningar och möjligheter som följer med det. Ur innehållet •  Operationsledning kräver snabb planering och samarbete mellan flera nationer. •  Säkerhet är alltid högsta prioritet under flygoperationer. •  Planering är viktig, men verkligheten kan alltid avvika från planen. •  Kulturella skillnader påverkar hur internationella operationer genomförs. •  Självständighet och förmåga att fatta beslut är centrala i Försvarsmakten. •  No blame-kultur främjar lärande och öppenhet. •  Utvärdering efter insatser är avgörande för att förbättra framtida operationer. •  Övergången till civilt arbete kan vara utmanande men också givande. •  Ledarskap handlar om att bygga förtroende och skapa en gemensam riktning. Ämnen krisledning, flygvapnet, operationsledning, internationella insatser, ledarskap, kultur, beslutsfattande, no blame-kultur, utvärdering, civilt arbete

Dagens gäst är Caroline Uggla. Hon är doktor i evolutionär antropologi och docent i demografi vid Stockholms universitet. Nu är hon aktuell med boken ”Familjeformeln”. Vi pratar om familjebildningarnas historia och antropologi. Och så slår vi hål på en del myter om vad som är "normalt".Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonGästfoto: Eva Lindblad/1001bild.seHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Montessoriförskolan Grind i Norrtälje är en ganska liten förskola, men är rik på mångfald. De har lika många språk som barn i verksamheten. Lyssna på ett avsnitt om ett projekt som de kallar Den kulturella identiteten som drog i gång för ett år sedan.  Montessoripodden ges ut av Montessori förskolor och skolor i Sverige AB. 

Vad krävs för att göra basket till en större publiksport i Sverige? Jag pratar med Michell Rocque, landslagscoach för basketungdomar, om hans otippade barndomshobby, den tidiga ADHD-diagnosen, coola vs ocoola idrotter, hur svensk basket kan göras större, kulturell könsförvirring bland ungdomar, faran när vinstintressen överlappar med ”enkla lösningar”, optimism i en mörk tid och mycket mer. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

I detta sommarprat ges en inblick i en skådespelares liv, om språk i olika former och om iakttagelser om de kulturella skillnader Mikael Almqvist har registrerat i de länder han har bott i och haft kontakt med. Om språkets förändring och användning av superlativ. Producent: Ann Sandin-Lindgren

Ingrid berättar om sina erfarenheter med kulturella skillnader i samband med intervjuer. Cecilia berättar om kulturella skillnader när det handlar om klädsel. Allt handlar om kommunikation, att ha ögonkontakt när det är möjligt, att vara lyhörd och lyssna för att försöka mötas i samtalet. Hur hanterar du kulturella skillnader?  

Stämmer storyn att en svensk språkforskare 1928 gav bokstaven ö till turkarna? Hur är det att vara svenskt kulturråd i Istanbul? Och hur hjälpte skrivandet författaren Ahmet Altan genom fängelsetiden? "JAG VALDE MINA ORD"Det säger Suzi Ersahin, Sveriges tidigare kulturråd i Istanbul. Hör henne om uppdraget och åren som kulturell brobyggare i Turkiet, i en intervju av Emma Engström.BOKSTAVEN "Ö" - EN SVENSK GÅVA TILL TURKIET?I slutet av 1920-talet skulle den nya turkiska nationalstaten byggas. Ny huvudstad, nya lagar, och: ett nytt alfabet. På plats i kretsarna kring president Kemal Atatürk fanns det svenske språkforskaren Johannes Kolmodin, och ett seglivat rykte har spridit att Kolmodin var en viktig spelare för att få in bokstaven "ö" i det nya turkiska alfabetet. Vår reporter Emma Engström har med hjälp av vetenskapsjournalisten Thomas Wedérus undersökt legendens sanningshalt. "NÄR JAG SKRIVER ÄR JAG NÅGON ANNANSTANS ÄN I FÄNGELSET"Det säger den turkiske författaren Ahmet Altan, som greps 2016 av turkisk polis för att ha "spridit subliminala budskap till allmänheten" och stöttat det politiska kuppförsöket samma år. Han greps alltså inte för något han skrivit, utan för att ha skickat "undermedvetna och förbjudna budskap". Han satt i fängelse i fyra år och sju månader, och frigavs sedan men vet själv inte varför. Under fängelsetiden skrev han boken "Jag kommer aldrig mer se världen, som kommer som följetong i P1 våren 2023. Joseph Knevel och träffat och intervjuat Ahmet Altan.Programledare: Mårten Arndtzén Producent: Ulph Nyström

Är företagskulturen något mjukt och mysigt medan strategin är hård och praktisk? Eller är de två olika delar av samma sak?Det är kulturen som skiljer människan från djuren brukar man säga. Kulturella historier som religioner och ideologier har gjort att vi kan samarbeta i väldigt stora grupper. Kulturen i ett företag kan liknas vid de glasögon vi använder för att se på verkligheten, något som styr vad vi tänker och hur vi beter oss.Veckans gäst Tommy Lindström är beteendedesigner som driver företaget BOOM och ämnet för vårt samtal är vilka misstag det leder till när företagsledningar har en flumsyn på kultur. Kulturen kan inte äta strategin - de hänger ihopTommy ifrågasätter uttrycket "kultur äter strategi till frukost". För att det ena ska kunna äta det andra måste det vara två olika saker, säger han. Men strategin föds ur den kultur den är skapad i.Vilka beteenden ska vi belöna?Ska vi lyckas förverkliga den idé som en verksamhet bygger på behöver vi belöna rätt beteenden, de beteenden som tillsammans utgör vår kultur. Det kluriga, säger Tommy, är komma på vilka beteenden som ska belönas i just vår organisation för att verksamheten ska funka bra. Inom SAS på 80-talet var det riktigt bra service som belönades, på Ryanair är det snarare effektivitetStruktur och styrmedelDet behövs en struktur och ett sätt att styra rätt beteenden. Våra rollbeskrivningar, vår lönesättning och våra värdeord är bara verktyg för kulturen. Om vi till exempel har värdeordet snällhet behöver vi också förtydliga hur det guidar oss i den dagliga verksamheten. Ska vi vara snälla mot kunden när kunden inte vill betala fakturan? Eller ska vi då hellre vara snälla mot det egna företaget och värna vår ekonomi?Under kulturkrockar gömmer sig beteendenEtt företag fick problem när de skulle digitalisera sin verksamhet och drog först slutsatsen att det var kulturen som krockade med strategin. Men i grund och botten fanns det ett beteendeproblem. De mest seniora medarbetarna kände sig överkörda när alla började vända sig till systemadministratörerna för att få hjälp. En bättre lösning, menar Tommy, hade varit att ta med de seniora medarbetarna tidigare i processen för att låta dem påverka den och dessutom bidra med sin kunskap om verksamheten.Förstå varför människor gör som de görDet är helt enkelt avgörande att förstå varför människor gör som de gör för att kunna påverka och jobba med kulturen, summan av våra beteende. Och om vi vill kunna formulera den sortens gemensamma berättelser som hjälper oss att samarbeta om dagarna.Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar om företagskultur. Idag har vi valt en text som handlar om hur den amerikanska skokedjan Zappos jobbar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1 Kultur skärskådar spåren av Elizabeth den andra i kulturlivet. I musik, film, mode och tv - och talar med specialister som populärkulturjournalisten Andres Lokko och modeexperten Susanne Ljung. Programledare: Lisa Bergström. Producent: Mattias Berg.

P1 Kultur skärskådar spåren av Elizabeth den andra i kulturlivet. I musik, film, mode och tv - och talar med specialister som populärkulturjournalisten Andres Lokko och modeexperten Susanne Ljung. KULTURPOLITIKEN FÖRE OCH EFTER VALETVad har kulturpolitiken betytt i valrörelsen? Och vad kan den komma att betyda efter valet? Samtal i studion med Karin Pettersson, kulturchef på Aftonbladet och Björn Wiman som är kulturchef på DN. Dessutom får förläggaren Andreas Johansson Heinö på marknadsliberala tankesmedjan Timbro berätta om hur han ser på kulturpolitikens roll efter valet.  VENEDIGS FILMFESTIVAL GÅR IN I SLUTHELGENHur är då årets upplaga? Vi får en rapport från Jan Lumholdt, utsänd filmkritiker och mångårig besökare på Venedigs filmfestival - som ger oss guldkornen ur filmflödet.NYSTART FÖR KULTURLIVETProgramledaren Gunnar Bolin kommer in i studion och tipsar om nystarten för programmet "Kulturlivet", där en kulturperson berättar om en annan kulturperson som har varit deras största inspirationskälla, förr som nu.Programledare: Lisa Bergström. Producent: Mattias Berg.

Vilken gammal tv-serie har Nooshi Dadgostar bingewatchat under sommaren, vad anser hon är det största problemet som Sverige står inför och var står Vänsterpartiet i fem sakpolitiska frågor?Glöm inte att prenumerera för fler avsnitt med Sveriges partiledare och andra politiska företrädare inför det stundande valet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Runt Götaplatsen i Göteborg ligger några av stadens tyngsta kulturinstitutioner samlade kring Poseidonstatyn. Men nu ska de 100 år gamla byggnaderna från Göteborgsutställningen 1923 byggas om och byggas ut. Men en institution Göteborgs konsthall ska också bort från Götaplatsen, i alla fall om kommunen får välja. KRITIKSAMTAL: VI ÄR FEM AV MATIAS FALDBAKKENI sin senaste roman Vi är fem blandar den norska författaren och bildkonstnären Matias Faldbakken realism, skräck och sci-fi. Boken har tidigare prisats i Norge och nominerades förra året till Nordiska rådets litteraturpris. Nu kommer den på svenska och vår kritiker Jenny Teleman har läst. RECENSION: NYA STIPENDIATER VISAS PÅ BONNIERS Sedan 1986 delar Maria Bonnier Sadlins stiftelse ut ett årligt stipendium till två unga konstnärer, som också presenteras i en utställning på Bonniers konsthall i Stockholm. Mårten Arndtzén har sett årets två stipendiater: Tobias Bradford och Ferdinand Evaldsson. REPORTAGE: IN I DIMMAN - HYBRIDFILM OM MALMÖS SKUGGFIGURERFilmen In i dimman handlar om människorna i samhällets marginaler; om brustna drömmar; om ruset som enda väg ut. I en blandning av realistisk dokumentär och feberdröm skildrar regissör Maciej Kalymon Malmös skuggfigurer. P1 Kultur stämde träff med honom på ett kvartershak. ESSÄ: KAN EN FÖRFATTARE SAMTIDIGT VARA EN BRA KOMPIS? I dagens essä funderar författaren Lyra Koli på vilka krav vi kan ställa på en skrivande vän och på litteraturen som vännen skriver.Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Ett gnabb avsnitt om senaste nytt. Roliga övningar och kulturella skillnader hos Antler gjorde susen för stämningen. Nu är det full koncentration med Hökögat efter öppna talanger att fånga in.

Hör om Signe Maria Thiel och möt Kerstin Strandberg. Båda har påverkat svenskt kulturliv på avgörande vis, men förmodligen utan att du visste det. Signe Maria Thiel var drivande bakom tillkomsten av en av Sveriges mest unika konstsamlingar, Thielska galleriet i Stockholm. Trots att hon var en central person i kulturlivet runt förra sekelskiftet blev hon ständigt förtalad och förminskad och få har hört talas om henne idag. Varför? Gunilla Grahn-Hinnfors, konstkritiker och författare, har skrivit boken "Sträckande sig uppåt mot ljuset" om Signe Maria Thiel och är gäst i P1 Kultur. REPORTAGE: DEN UNDANGÖMDA FÖRFATTAREN AV UNDANGÖMDA BERÄTTELSER Kerstin Strandberg är en av de pionjärer som varit med och banat väg för att kvinnor ska kunna ägna sig åt konstnärliga yrken på samma villkor som männen och en av våra spänstigare stilister. Hennes skrivkrampsskildring "Skriv Kerstin skriv" från 1978 är en feministisk klassiker. Tidigare i höstas fyllde hon 89 år och passade då på att ge ut en ny roman "Liten historia - stor kyss".  Anna Tullberg har varit hemma hos Kerstin Strandberg och pratat om skrivande då och nu. OBS-ESSÄN: OM PASSIVITET Författaren Zara Kjellner funderar över passivitet, något som inte är särskilt uppskattat i vår tid. Men den som håller sig stilla kan också vara lyhörd på ett annat sätt än den målinriktat handlingskraftige. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

En radiobrevväxling om baksmälla, lättade restriktioner och risken för kulturell överkonsumtion. Bakom pennor och mikrofoner: Annika Lantz och Olof Wretling.

Satir: I ett tidsdokument från pandemivåren följer vi Vivekas tröstlösa jakt på något som kan stilla hennes skriande behov av kultur. Vi möter också en av dem som tjänar grovt på hennes desperation. I en serie alternativa reportage skildras samtidsfenomen i Utkantssverige. Av och med Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson Produktion och ljuddesign: Magnus Berg En produktion från Sveriges Radio Drama

Satir: I ett tidsdokument från pandemivåren följer vi Vivekas tröstlösa jakt på något som kan stilla hennes skriande behov av kultur. Vi möter också en av dem som tjänar grovt på hennes desperation. I en serie alternativa reportage skildras samtidsfenomen i Utkantssverige. Av och med Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson Produktion och ljuddesign: Magnus Berg En produktion från Sveriges Radio Drama

Komikern och vår kompis Christoffer Nyqvist är tillbaka och har med sig en svidande lista med de bästa sämsta recensionerna av musik, litteratur, film och tv. Och ja, Linda Skugges uppmärksammade sågning av Kristina Sandbergs bok där hon skriver om sin cancer finns med! Christoffer bjuder också på en av de kanske märkligaste imitationerna av skånska vi någonsin har hört.

Elafs bok heter: Vem har sagt något om kärlek. 

Malin Krutmeijer gör ett dna-test i släktforskningssyfte och funderar på om en ny syn på släktskap håller på att ta över. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I vintras tog jag och min familj varsitt dna-test i släktforskningssyfte på en av de stora genealogisajterna. Några månader senare kom det ett mail från en kvinna i Australien. Hon letade efter släktingar med ett visst namn och bifogade begeistrat ett dna-schema. Jag kände inte igen släktnamnet, men jag kunde se att kvinnan, jag och en för mig okänd man hade ett mycket litet dna-segment på precis samma plats på en kromosom. Eftersom jag inte begrep riktigt vad hon var ute efter med det där schemat, la jag mest märke till hennes upphetsade tonfall. Det kändes lite som om hon sa titta på våra horoskop, mars står i konjunktion med saturnus hos oss allihop!. Till slut lyckades jag ändå utröna så mycket som att vår gemensamma dna-snutt måste komma från någon ur en myriad av människor i Bohusläns skärgård, där ett par av mina släktlinjer når långt tillbaka i tiden. Plötsligt blev jag rörd. En liten pyttebit från en fiskarson eller -dotter råkade följa med till oss genom många generationer. En gråtmild känsla av förbundenhet blixtrade till och försvann. Under tiden som gått sedan vi gjorde dna-testen och kastade oss ner i olika arkiv har jag ofta tänkt på släktforskning som en sorts modern anfäderskult. När man rotar i sin egen släkt utvecklar man nästan oundvikligen ett slags identifikation med sina anmödrar och anfäder. Det spelar mindre roll om de var adel, bönder eller kriminella. Man har de rötter man har, och man gör dem betydelsebärande. Det var själva laddningen av mening som jag kände i den australiensiska kvinnans brev, och den vibrerar genom släktforskningsforum och dna-sajter. Men vilket slags mening? Suget efter förfäderna idag är, tror jag, knutet till vår nära historia. Urbaniseringen och industrialiseringen drog ju människor bort från platser och sammanhang där de ofta levt väldigt länge, om inga krig kom och drev iväg dem. Anknytningen bakåt glömdes ofta snabbt bort när moderniseringen krävde en ny sorts människa, med nya lojaliteter bortom släkt och skrå och blicken riktad framåt. Vi befriades ur ett nät av släktband och traditioner till priset av en viss historielöshet. Vem du är blev ytterst en individuell fråga. Släktforskningen, betraktad som en modern anfäderskult, präglas av detta. Rötterna bestämmer inte utövarens plats i en religiös eller social ordning, utan är en fråga om personlig identitet. Här blir släktforskningen med hjälp av dna extra intressant, för den har givit upphov till en parallell, mer individualiserad definition av vad släkt innebär. Peter Sjölund, en av Sveriges ledande experter på dna-släktforskning, skiljer i sina handböcker noga mellan genetisk genealogi och det traditionella släktbegreppet. Låt mig konkretisera. När man gjort ett dna-test på en genealogisajt får man en lista över dem som man delar dna med, av dem som också testat sig. Dna-kusiner kallas de på släktforskningsjargong. På något sätt är man alltså släkt med dem, mer eller mindre avlägset. Saken är att inte ens biologiska helsyskon får identiska dna-matchningslistor. Kombinationsmöjligheterna är närmast oändliga när man får hälften av sitt dna från vardera av sina två biologiska föräldrar. Peter Sjölund har förklarat det ungefär såhär: tänk dig för sakens skull att ditt dna är ett pussel med en miljon bitar. Dina biologiska föräldrar har kastat in varsin miljon bitar i en hög, och ur den högen har du plockat en miljon. Inga konstigheter egentligen. Konsekvensen är att en matchning som dna-företaget gissar är ett sysslingbarn hos mig, kan avfärdas som nästan obefintligt släkt med min bror. En del av hans matchningar saknas i gengäld helt på min lista. Jag har helt enkelt inte ärvt just de dna-snuttar som min bror delar med dem. Man kan tycka att detta inte spelar någon roll. Enligt den traditionella synen på släktskap så är ju jag och min bror precis lika mycket släkt med alla som vi är släkt med. Ändå är det svårt att fullt ut frigöra sig från känslan att jag är mer släkt med det där förmodade sysslingbarnet än min bror är. En dna-kusin är väl ändå en sorts kusin, även om ingen annan i min familj delar dna med henne? Kanske ser vi här början på en ny, individualiserad idé om släktskap. Ge människan en ny teknik och hon kommer att börja leka med den och skapa betydelser med utgångspunkt i det redan kända. Och när det gäller att tillskriva dna mening är de stora amerikanska gen-släktforskningsföretagen mer än behjälpliga, med siktet sentimentalt inställt på identiteten. Reklamfilmer frestar med möjligheten att ta reda på vem du verkligen är. Kanske är du, och nu citerar jag, en ursprungsamerikan, en krigare, en prinsessa. Det handlar om identity, essential self, oneness, mässar speakerrösten i en film, lika suggestivt som svåröversättligt. Det som lockar många allra mest är utsikten att få veta vilka etniska ursprung de går och bär på, kanske utan att veta om det. Dna-företagen marknadsför stenhårt sin påstådda förmåga att analysera etnisk bakgrund. Deras metod är att jämföra dna från den som testar sig med ett antal så kallade referensbefolkningar runt om i världen. Forskningen är enig om att denna etnicitetsuppskattning inte är särskilt vetenskaplig, och inte bör tas på något större allvar. Jag kan ge ett exempel på hur vanskligt det är. När jag förde över mitt dna-test från sajt till en annan fick jag nya svar angående min etnicitet. Jag gick från noll procent finsk till 14,5, men förlorade på kuppen de östeuropeiska och västeuropeiska procent som den första sajten hade tillskrivit mig. Den här osäkerheten hindrar givetvis inte folk från att frossa i etnicitetsmätningarna. Dna-företagen hejar på med reklam där folk dansar loss i Västafrika eller badar bastu för att fira sina etniciteter. Det hjälper inte heller att amerikanska tidningar är fulla av artiklar med rubriker som ditt dna är inte din kultur. Har någon upptäckt att den bär på några procent tysk etnicitet är det öl och bratwurst för hela slanten. Vad nu tysk etnicitet är, sist jag kollade var nationell identitet snarare en historiskt och politiskt motiverad konstruktion. Man kan föralldel se dna-företagens etnicitetsbestämningar som ett harmlöst nöje i stil med astrologi, och det är de, men inte bara. Det finns forskning som visar att ju mer vi pratar i etniska kategorier, desto mer börjar en del tro att etniska grupper är fundamentalt olika. Det finns med andra ord en risk att etnicitetstesten förstärker rasistiskt idégods. En annan aspekt av etnicitetsmätningen är att resultaten är strikt individuella. Min bror och jag bedöms inte ha exakt samma etnicitet, trots att vi i vanlig bemärkelse har samma ursprung eftersom vi har samma föräldrar. Dna-släktforskningen individualiserar alltså inte bara släktskap utan också etnisk bakgrund. Dna ljuger inte, heter det, och i sig gör det ju inte det. Men i det ögonblick som dna-testet lämnar laboratoriet och manifesterar sig i en etnicitetsuppskattning och en matchningslista över släktskap, så har det inträtt i det sociala livet. Kulturella förväntningar på vad släktskap, etnicitet och personlig identitet innebär flödar över de torra små dna-sekvenserna, för kultur är ofrånkomligen människans natur. Det är lika underbart som skrämmande. Nästan vad som helst kan hända. Malin Krutmeijer, kulturjournalist

Per och Hanif försöker bena ut i reaktionerna på ramaskriet kring Jimmie Åkessons uttalande om invandring som social, ekonomisk och kulturell belastning.

Varför behöver vi träd i städerna egentligen? I detta avsnitt diskuterar vi allt som har med träd och ekosystemtjänster att göra. Ekosystemtjänsterna är många. Kulturella, försörjande, stödjande och reglerande. Vill du veta varför trädskugga och blomning i träd är essentiella för vårt välmående? Lyssna på avsnittet! /Anton & Gustav

Kulturella utmaningar i psykoterapi  Psykologiskt behandlingsarbete   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Agnes Botond   Detta är ett klipp från avsnitt 124. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Vad behöver vi tänka på i terapirummet när vi möter personer från andra kulturer än vår egen? Hur kan vi arbeta som behandlare när vi möter personer från andra kulturer? Vad är kulturell sensibilitet?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Agnes Botond Leg. psykolog, specialist inom klinisk psykologi och författare   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 124 publicerades första gången 9 december 2019 i KBT-poddens arkiv

Lucka 16: Ansats till att placera Flashbacktråden “Böglyftet” i en estetisk-historisk kontext med förhoppning om att den därmed ska beredas plats i den kulturella kanon generellt och den konstnärliga kanon specifikt. Att historien om böglyftet inte lyfts som en kulturell gärning tycker vi är skamligt. Det är på tiden att böglyftet får ta den plats det förtjänar inom kulturen så vi drog vårt strå och outsourcade uppgiften på två new public culture management konsulter. Tack till: KonstAB - helhetslösningar inom kultursektorn Musikläggning och mastring: Jakob Bergman, Signatur och jingel: Martin Permer

Boken heter “Våldets kön – Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser” och gäst är Inger Lövkrona.Statistiskt sätt är våld något som nästan bara utförs av män. Det gäller våld mot andra män, men en stor del är också mäns våld mot kvinnor. Men varför är det nästan bara män som ligger bakom allt våld? I boken beskrivs att det finns kulturella förklaringar som bl.a. innebär att vi alla är med och skapar en kultur där det finns både accepterat och lagligt våld likväl som olagligt våld. Och att kulturen och dess maktstrukturer gör att mäns våld mot kvinnor fortsätter vara ett stort problem. I programmet pratar vi bl.a. om varför män är “våldets kön”. Vi pratar om hur lagligt och accepterat våld kan leda till mer olagligt våld. Och vi pratar om hur alla män har ett visst ansvar för att män begår våld mot kvinnor. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Andreas Ek har disputerat i nationalekonomi vid London School of Economics och är nu verksam vid Lunds universitet. I sin forskning tittar han på i vilken utsträckning humankapital kan förklara inkomstskillnader mellan länder, och vilken påverkan kulturella värderingar har på humankapital och arbetsproduktivitet.

Vad krävs för att en kulturperson ska få förlåtelse för sina överträdelser? Erik gör en snabb tematisk analys av två krönikor om Kristoffer K Svensson respektive Hamid Zafar.

Trailer avsnitt 124 Kulturella utmaningar i psykoterapi och psykologiskt behandlingsarbete.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor Gäst: Agnes Botond​   Vad behöver vi tänka på i terapirummet när vi möter personer från andra kulturer än vår egen? Hur kan vi arbeta som behandlare när vi möter personer från andra kulturer? Vad är kulturell sensibilitet?   Lena Olsson-Lalor hjälper oss att sortera samt informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.    Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Agnes Botond Leg. psykolog, specialist inom klinisk psykologi och författare   För att lyssna på hela avsnitt 124 behöver du prenumerera på KBT-podden. Här kan du också hitta boktips, hållplatser, "freebies", länkar med mera:  http://www.blienbattrebehandlare.se/124   Genom att prenumerera visar du din uppskattning och gör det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.       KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se Klippning och redigering: "Teknikmillan"  

De kulturella normer vi växer upp med tycks i hög grad styra vår känsla för rätt och fel, ont och gott. Vad händer när olika normer ska samsas om samma utrymme, och hur kan vi överbrygga konflikter? Många flyktingar till Sverige kommer från länder med bristfälliga statliga institutioner, och är vana vid att istället organisera de nödvändiga samhällsfunktionerna på egen hand, i familjen, släkten, byn, klanen. Organiseringen präglas ofta av religiösa och kulturella sedvänjor som ur ett västerländskt perspektiv kan uppfattas som patriarkala och odemokratiska med med en låg grad av rättssäkerhet. Kontrasten kan vara stark mot Sveriges extrema stats-individualism, där ingen ska behöva vara utlämnad åt familjeförhållandenas godtycke. Hur uppnå ett fungerande möte? Samtal mellan Qaisar Mahmood, författare, ledarskapskonsult och tidigare chef inom offentlig sektor. Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till den uppmärksammade boken Familjen samt islamologen Eli Göndör, verksam på Timbro och på Segerstedt-institutet vid Göteborgs universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den svenska strategin i coronakrisen bygger delvis på uppfattningen om en unik svenskhet. Men det finns data som visar något annat, skriver Tomislav Dulić vid Uppsala universitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trots att Ryssland geografiskt sett är nära, är de kulturella skillnaderna ändå stora mellan Finland och Ryssland. Stilen att sparra är också annorlunda. Det har Anna-Lena Laurnén fått uppleva bland annat via sin dotters skolgång och via sitt kära ridhobby som hon återupptagit i vuxen ålder. Att leva klimatvänligt och dra ner på konsumtionen är inte heller så lätt att förverkliga i ett postsovjetiskt land där man älskar att shoppa.

Hur hon fick ihop kulturerna på 200-åriga Norstedts och nya ägaren Storytel, och hennes viktigaste viktigaste lärdom kom från att arbeta mitt under en katastrof. Det berättar styrelseproffset Eva Swartz Grimaldi om när hon gästar säsongspremiären av Di-podden Förnuft & Känsla. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet avrundar grabbarna temat om hållning: Hållningens koppling till idrottsprestation: När kan hållningen vara relevant, hur är den relevant och när är den irrelevant? Kulturella och historiska aspekter av hållning: Hur har vi fått vår nuvarande bild av hållningen och dess betydelse? Om man bör och kan ändra på sin hållning och olika tillvägagångssätt för detta. Frågor och kommentarer som lyssnarna bidragit med. Hålltider: 00:00:00 - Intro, skitsnack och sjysst kursrekommendation 00:08:00 Veckans spaning - kurser hos Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) 00:09:45 - Hållning och prestation, hur tänker vi här och vart kommer smärta in i bilden? 00:36:14 - Veckans fråga - vädrets påverkan på träning? 00:38:00 - Historia, kultur och hållning - hur går dessa ihop? 00:52:30 - Bör och Kan man ändra på sin hållning? 01:06:00 - Följarfrågor och reflektioner från instagram Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Anna och Rebecca har gett sig på att förklara vad Kulturella och Kreativa Näringar är och hur de som konstnärer förhåller sig till det. Musiken i avsnittet är gjord av Fia Janninge och Sara Jefta. Läs mer om projektet på dansiblekinge.se och hör gärna av er till oss med era reflektioner och erfarenheter. Maker Culture Collective har stöd av Kulturrådet och Region Blekinge.

En rad komiker gör raketkarriär på sociala medier genom att skämta om sin egen kulturella bakgrund. Hur gör man det på ett kul sätt? Dessutom: konflikt om Kanarieöarnas visselspråk. Vi ser brutala nyhetsbilder från gränsen mellan Turkiet och Grekland. Flyktingar används som medel i den långdragna konflikten mellan EU och Turkiet. Men hur ser det ut på plats, och hur förklarar sig de olika regeringarna? Frilansjournalisterna Sultan Coban och Sofia Sofroniadou är med oss från Edirne respektive Aten. Tala Fakhreddine kallar sig Ortensblomma och med karaktärer som Invandrarmorsan är hon en av många populära, unga komikertalanger som skapar och publicerar sina sketcher i sociala medier. Hur började hon? Och vart är genren på väg? Gammal vana är viktigare än vad som är praktiskt när vi väljer färdmedel till jobbet, det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet. Men om det ser ut så, hur kan vi påverka och utmana våra egna vanor? Är vi offer för hur vi brukar göra? Cecilia Hertzberg, legitimerad psykolog, hjälper oss att reda ut det. Dessutom: supertisdagen i USA och det högaktuella bråket om Kanarieöarnas visselspråk Silbo Gomero. Programledare: Ülkü Holago Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Jonatan Loxdal

Boken heter “Det kulturella djuret – om människans evolution och tänkandets utveckling” och gäst är författaren Patrik Lindenfors.Det brukar diskuteras huruvida arv eller miljö har störst påverkan på vilka vi formas till som människor. I den här boken beskrivs istället tre områden som formar oss. Det första är våra gener (arv), den andra är hemmamiljön (familj och uppfostran) och den tredje är vår omvärld (yttre miljö som skola, kultur, vänner m.m.). Och det visar sig att den yttre miljön tycks ha betydligt större påverkan än man tidigare trott.I programmet pratar vi bl.a. om hur människan som art skiljer sig från andra arter. Vi pratar om varifrån våra beteenden formas. Och vi pratar om vad det innebär att vår yttre omgivning har en stor påverkan på vilka vi blir som individer. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I vårt samtal med Lotta Hildebrand, vd för Intermercato, delar hon med sig av sina erfarenheter av kommunikation med olika kulturer. Vi pratar om vikten av att prata det lokala språket, hur man når ut genom att lyssna och vara äkta i sin kommunikation, om skillnader jämfört med den svenska kulturen t.ex. i klädsel. Kulturella skillnader är spännande och intressant, eller vad tycker du? 

Kunskapen och förståelsen för funktionsnedsättning ser olika ut beroende på var man kommer ifrån. Vi träffar Rezan Mohammed som tog sig till Sverige från Irak med sin dotter, som idag har diagnoserna intellektuell funktionsnedsättning och cerebral pares.  Hon har fått hjälp av Agneta Siegmeyer och Anna Vedin, logopeder på Habiliteringscenter Järva, vars patienter i huvudsak kommer från länder utanför Europa. Vad är viktigt att tänka på i mötet med de här personerna?

I min bok”En stund på jorden” belyser jag hur viktigt det är att ta kulturella skillnader på största allvar. Den som inte gör det gör ett stort misstag. Management nestorn Peter Drucker myntade baserat på omfattande organisationsforskning begreppet ”Culture eats strategy for lunch.” De som försöker ändra en starkt etablerad kultur kommer att ha en stor och tidskrävande uppgift. Olika kulturer uppträder i olika former. Varje familj har sin kultur. Varje förening, politiskt parti, företag, homogen folkgrupp, religiöst samfund och så vidare har sin egen kultur. Så länge lagarna gäller oss alla jämlikt inom ett juridiskt avgränsat område är skillnader berikande i våra liv. Tänk vad tråkigt det skulle vara om vi alla tänkte och tyckte lika. Attraheras du mer av en färgfylld tavla eller en helt vit? Den som har respekt för, och gillar, olikheter är det särskilt viktigt att entydigt stå upp för att våra lagar gäller oss alla jämlikt, inga undantag. Ett av skälen till att nya organisationer, som till exempel ett parti, växer fram är att det är mycket lättare att skapa något nytt och bärkraftigt utifrån ett ”vitt papper” än att försöka ändra på en verksamhet som funnits länge. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/10/trovardighet-och-kulturella-forandringar.html?m=1

Entreprenören Mikko Lähdetie byter nötköttet mot syrsor. Matälskaren och krögaren Aadel Kersh blandar de bästa ingredienserna från sina två världar - Finland och Palestina.    I Finland är insekter tillåtna som livsmedel och det satsas på att förädla utbudet, men i Sverige ses inte insekter som mat. Entreprenören Mikko Lähdetie säljer syrsor i Finland och kommer till studion för att berätta hur de smakar och hur de kan åtnjutas på allra bästa sätt. Han tror att det är en vanesak och att insekter snart kommer vara en naturlig del av vår moderna kost.  Jag tror att insekter är en del av framtidens mat, då vi inte kan äta lika mycket kött som förut, säger Mikko Lähdetie. Matälskaren och krögaren Aadel Kersh driver ett kafferosteri och en restaurang på Södermalm i Stockholm. Han har rötter i Finland och Palestina och gillar att experimentera med ingredienser från de båda ländernas matkulturer. Aadel är orädd för nya smakkombinationer och har bland annat testat finsk kaffeost med plommonsylt på pizzan. I Popula delar han med sig av sina egna udda smakblandningar och tipsar om hur vi kan bli bättre på experimentera mera. Programledare:  Jasmin Lindberg, Julia Wiræus och Erkki Kuronen Producent:  Julia Wiræus Popula tvåspråkig radio sedan 2014 Fredag  24 maj kl 20.40 i Sveriges Radio Sisuradio  Instagram: SRPopula

#49 Teaterfrukost: Att använda sitt kulturella och etniska arv (LIVE - 2018-08-22) – Kristallfoajén, Stora Teatern / Göteborg Alla är vi produkter av våra arv. Eller? Nyansen på vår hud, sättet vi pratar på och hur vi för oss. Vår släkts historia. Är vi bundna till den? Använder vi oss av den? Stärker den oss? Eller borde vi bara sudda ut alla olikheter och vara så lika varandra som möjligt? Oavsett vilken blandning av kulturellt och etniskt arv vi har - skånskt, västgötskt, finskt, tyskt, iranskt, kenyanskt, mörkare eller blekare – så påverkas vi av det. Hur ska vi då förhålla oss till detta arv? Och vilken roll spelar det på scenen? Detta samtalar Erik Tosterud och Josette Bushell-Mingo om under höstens första teaterfrukost. Samtalsledare är Astrid Assefa. Teaterfrukosten hålls i anslutning till Göteborgs dans- och teaterfestival. Medverkande: Josette Bushell-Mingo, Erik Tosterud, Josette Bushell-Mingo är en erfaren brittisk-svensk teaterskådespelare och regissör som i sitt konstnärliga arbete i hög grad motiveras av kampen mot rasism. Erik Tosterud är en ekonom som studerar projektledning inom kultur i Göteborg och tar med sig erfarenheter från Brasilien, Harlem och Dalarna till bordet. Moderator: Astrid Assefa Moderator till samtalet är Astrid Assefa – skådespelare, regissör, logonom och f.d. teaterchef. Ända sedan 1970-talet har hon arbetat för mångfald och jämställdhet både konstnärligt och politiskt. Hösten 2018 arbetar Astrid som skådespelare på Backa Teater och repeterar ”DNA – Dansa Nära Anhörig” med premiär den 20 oktober. Ljudtekniker: Terje Himberg-Larsen Producerat av Kulturakademin i samarbete med Kultur i Väst och Teatercentrum Väst under Göteborgs Dans och Teaterfestival.

”Visste du att svenskt ledarskap är unikt i världen? Eller vad vi ska tänka på när vi behöver anpassa oss till andra kulturer? Elisabeth coachar och utbildar i kulturella skillnader och delar generöst med sig av sina mångåriga erfarenheter. Lyssna och inspireras” ☺

För tredje och sista gången besöker Resdamm Sri Lanka. Denna gång tar vi oss an den kulturella triangeln med höjdpunkter som bestigandet av den mytomspunna klippan Sigiriya samt grottemplet Dambulla.

År 1900 grundades Kiruna vid gruvans fot: en modellstad med högklassig konst och arkitektur. Nu måste centrum flyttas på grund av gruvbrytningens effekter - och nya Kiruna ska bli en modellstad 2.0. Så vad är Kiruna för något, som modell och metafor och kulturminne? Och framför allt: Vad blir det framöver?Med oss på plats för att samtala kring det här finns Kirunas kommunantikvarie Jennie Björklund, Maria Ragnestam som är projektledare för Konstmuseet i norr, historikern Curt Persson - specialist på Hjalmar Lundbohm som var gruvföretaget LKAB:s förste disponent och kallas för Kirunas grundare - samt filmaren Liselotte Wajstedt, som i personliga dokumentärer skildrat den så kallade stadsomvandlingens effekter på både kulturminnen och de egna minnena.P1 Kultur gör en specialsändning helt ägnad stadsomvandlingen direkt från Kiruna bokhandel. Nyss utsedd till årets svenska bokhandel - och inrymd i en av de byggnader som måste rivas.I programmet får vi även höra reportage om Kiruna kyrka, som 2001 utsågs till Sveriges mest populära byggnad och ska flyttas till en ny plats. Och om hur staden Kiruna skildrats förr och nu.Programledare: Måns Hirschfeldt. Producenter: Mattias Berg och Maria Götselius.

Det blir ett avsnitt om hur man bär sina pinaler. En övernostalgisk och småirriterad Fredrik vill slå ett slag för ICA-kassen som väska, medan Filip tycker att den portfölj han fick av sin far när han började på universitetet är det ultimata bärdonet. Tillsammans går de igenom tygpåsar, taxfreepåsar, ryggsäckar, resväskor, hur man bär ved och vad man har sin dator i. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För att vårt storslagna fjällandskap ska kunna vårdas varsamt och hållbart, krävs att politiker och beslutsfattare skaffar sig större kunskap om vad fjällen verkligen betyder för de som bor och verkar där. För att bidra till just det – det vill säga en tydligare helhetsbild och ett bra planeringsunderlag för de som bestämmer – uppstod [...]

Allt som gör livet gott ska göra livet gott. Kulturella och kreativa näringar – det ska utvecklas nu när traditionell industri flyttar och lägger ner. Sätta Skåne på kartan, heter det. Satsa på turism. Visst, det låter bra. Men det är svårt att räkna på, eller hur, Helsingborg? HD visade häromdagen att de fina siffrorna var överdrivna. Skrylle, Snogeholm, Söderåsen, Stenshuvud – fyra fantastiska platser att möta hösten.

Den 17 maj uppmärksammades Internationella dagen mot homofobi och transfobi. P1 Kultur får besök av dramatikern Mattias Brunn. Dessutom gör vi internationella nedslag där kulturen utmanar fördomar. Den Internationella dagen mot homofobi och transfobi uppmärksammades första gången uppmärksammades 2005. Att det blev just den 17 maj är för påminna om att det var detta datum 1990 då Världshälsoorganisationen WHO slutade klassificera homosexualitet som en sjukdom.I Sverige kom det i år att falla en skugga över den här dagen då det blev känt att en teaterföreställning på ett gymnasium i Eslöv avbröts efter kränkningar och hån från publiken. Föreställningen var "Männen med rosa triangel" som bygger på en bok av Josef Kohut, som skildrar förföljelsen av homosexuella i Nazityskland.P1 Kultur får besök av skådespelaren och dramatikern Mattias Brunn, som stod på scen i Eslöv i måndags eftermiddag och tvingades avbryta föreställningen. Han har arbetet med frågor kring HBTQ och scenkonst i snart 15 år, bland annat med föreställningen "No Tears For Queers" och just "Männen med rosa trianglar". Just nu sitter han i juryn för scenkonstbiennalen för barn och unga - Bibu - i Helsingborg.Vi vidgar även perspektivet och hör ett reportage av frilansjournalisten Lina E. Johansson med exempel från olika tider och platser på hur gay-erfarenheter kan synliggöras och utgöra konstnärliga utgångspunkter, i såväl modefotografi, som stadsvandringar och skådespeleri.Fotografen Herbert Tobias var en av Tysklands viktiga modefotografer i efterkrigstid. Han var också en av dem som 1950 blev angiven för att vara homosexuell. Han och pojkvännen flydde tillsammans till Paris för att undgå bestraffning. Sofia Hultin är performancekonstnär som gör stadsvandringar som hon kallar "Im every lesbian". Hon jobbar med marginaliserad historia och historiekritik, främst med berättelser som bygger på intervjuer hon gjort med lesbisk personer. Just nu är hon aktuell med en stadsvandring i Oslo.Vi fortsätter till Indien. Eller närmare bestämt, till ilskna indiska gudinnor. Och att på film skildra det i Indien kontroversiella ämnet homosexualietet. "Angry Indian Goddesses" heter en film som går upp på svenska biografer i sommar och handlingen kretsar kring modefotografen Frieda som samlar sina vänner i hemmet i Goa.Vår reporter Naila Saleem har träffat en av filmens skådespelerskor; Tannishtha Chatterjee.Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Naila SaleemLyssna på hela onsdagens P1 Kultur med Måns Hirschfeldt här

Sverige har en av världens största sammanhängande samlingar av 1600-talsmusik. Hur kan det komma sig? Vår gäst Lars Berglund reder ut begreppen. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. Sverige har en av världens största sammanhängande samlingar av 1600-talsmusik. Däri hittar vi bland annat musik från italienska kompositörer och musik gjord efter italienska förlagor. Hur kan det komma sig? Musikvetare Lars Berglund gästar Den svenska musikhistorien och guidar oss genom en epok där ett mångårigt svenskt intresse för italiensk musik grundläggs. Med Mattias Lundberg, musikforskare, och Esmeralda Moberg, programledare. AVSNITTETS LÅTLISTA:  https://play.spotify.com/user/1126630471/playlist/3xZQ9ELIFWtPtd0aH4ep7OLåtlistan består av musik som nämns i eller spelas i korthet i det aktuella poddavsnittet. Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se  Producent: David RuneSändningsdatum i P2: 2016-01-20

Gäst: Moa Eriksson, doktorand i Sociologi.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det tredje programmet av tio i Birgitta Tollans serie How sweet the sound. Medverkar gör fagottisten Monica Ellis, tonsättaren Nkeiru Okoye och countertenoren Darryl Taylor. Monica Ellis bor i Harlem och spelar fagott i blåskvintetten Imani Winds, vilket betyder tillit och förtroende på swahili. Gruppen, fyra kvinnor och en man, har existerat i 16 år. - Klangen och färgerna i instrumenten är unika, annorlunda än stråkkvartetter eller pianotrios. Våra gemensamma musikaliska rötter är mångfaldiga: klassisk musik, jazz, rythm’nblues och negro spirituals säger Monica Ellis. Vi är stolta äver att representera våra rötter på det här sättet. Nkeiru Okoye komponerade operan ”Harriet Tubman, When I Crossed that Line”. Harriet Tubman var en f d slav som blev frihetskämpe och var en av dem som räddade 300 slavar från den amerikanska södern genom de”underjordiska järnvägarna”. Harriet Tubman sjunger i operan: ”Solen lyser som guld genom träden. Det känns som om jag är i himlen. Jag gick över gränsen och jag är fri!” Countertenoren Darryl Taylor grundade 1997 The African American Art Songs Alliance. Ett arkiv och en samlingsplats på nätet för konstfulla sånger i den afroamerikanska traditionen. Han har spelat in en CD med Negro Spirituals arrangerade av konstmusiktonsättare. - Bland operastjärnor av idag kan jag bara komma på en enda svart tenor – i hela världen! Svarta barytoner får ofta jobb som operans skurkar, Scarpia i Tosca eller Jago i Othello, berättar Darryl Taylor. För manus, regi och produktion står Birgitta Tollan.

"Du blir aldrig färdig och det är som det skall". En diktrad som tröstar många sönderstressade småbarnsföräldrar med legobitar upp till knävecken. Samma dag som Tomas Tranströmer fick Nobelpriset i litteratur fylldes facebook och twitter med tacksamma statusrader som citerade ur hans dikt "Romanska bågar". Men vad händer när man använder kulturen som tröst? Om konsten förväntas kunna fungera som snuttefilt i livets svåra stunder? Måste kulturen vara lättsmält för att kunna ge oss tröst? Vi diskuterar nyttokultur och får tröstetips av poeten Aase Berg, förläggaren Carl-Michael Edenborg och konstnären Carl-Johan De Geer. Dessutom tar vi reda på vad Tomas Tranströmers poesi har att ge dagens unga poeter. Är han en evig inspirationskälla eller förlegad och för fiffig? Programledare är Jenny Aschenbrenner

I avsnitt 56 av Obiter Dictum diskuterar vi anon-rörelsens användning av Guy Fawkes och frågar oss hur kulturen påverkar vår syn på världen. Vi outar även en hemlig artist och undrar varför man gömmer sig bakom alias.

Sedan Almedalsveckan i juli råder ett mentalt undantagstillstånd i landet. Allt handlar om valet. Vi bombmattebombas av utspel, opinionsundersökningar och smilande affischkonst. I vi vandrar runt i ett kollektivt feberrusigt tillstånd där kampanjlåtar ekar, fåfänga försök att göra satir av en redan superskruvad verklighet landar platt på marken och där varje läskunnig person har blivit sin egen retorikexpert. Det är minst sagt lite snårigt just nu. Men till er hjälp kommer nu P3 Kulturs valdagspecialare, där vi analyserar hela den kulturella outputen av årets valrörelse. P3 Pops Sara Martinson och Aftonbadets rockkritiker Markus Larsson kommer till studion för att agera musiktribunal och döma vilken valkampanjslåt som stått för de största brotten mot musiken och hela mänskligheten. P3 Kulturs Caroline Lagergren granskar underhållningsutbudet på kvällens valvakor. Vilken musik kommer att ackompanjera kvällens firande eller sörjande? Vilka artister bokas av vilka partier? Vilka kör med afrikansk dans, och vilka nöjer sig med barpianist? P3 Kultur ger svar. Dramatikern och författaren Louise Boije af Gennäs just nu dubbelt aktuell, dels med romanen Högre än alla himlar och dels med politikerdramat Kvinna klädd i solen, som spelas på Stockholms stadsteater. Och den pjäsen, med sin både komiska och sorgliga skildring av nutidens politiker, pratar vi om med henne. Komikern Agneta Wallin, en grundarna till den politik- och samhällsinriktade comedyklubben Lobbyn i Stockholm, kommer till studion med en topp fem-lista över de händelser som varit allra svårast att göra satir av, eftersom de redan i verkligheten varit så snurriga att de verkat påhittade av Ricky Gervais. Hur känns det egentligen för en satiriker att gå till jobbet i en tid när socialdemokrater på fullt allvar skriver debattartiklar om ”butlerliknande tjänster i tunnelbanan”? Sonja Schwarzenberger är programledare och Roger Wilson är bisittare i P3 Kulturs egen demokratifest, som ger er svaret på vad som uppnått  kulturell verkshöjd i årets valrörelse.

Den här veckan ägnar vi åt den sköna konsten att framstå som lite mer framgångsrika, lite hetare, lite kulturkoftecreddigare. Det handlar om kultureskorter, namndropping och vaskning i dess former. I jakten på högre status anlitar vi hjälp från utländska kultureskortfirmor. P3 Kulturs Sara Lundin ringer till Berlin och New York för att ta reda på hur man beställer en dejt som höjer ditt kulturella kapital och ger dig tillträde till kulturelitens finrum. Men - det såklart kostar pengar. För att ta reda på vilka namn som bör namedroppas för höja svansföringen på nästa kulturcreddiga mingeltillställning har vi kallat in Margret Attladottir, chefredaktör för Nöjesguiden och Erik Schüldt, finkulturell vägledare och programledare för Livet & Döden i P1. Vi diskuterar vilken musikproducent, författare och filmpersonlighet som är höstens it-namn. Dessutom filosoferas det över hur Wikipedia hotar namndroppningens ädla konst. I avdelningen "vulgära sätt att flasha sin rikedom" går vi sedan till botten med sommarens stora vaskningsmysterium. P3 Kultur skickade ut grävreportern Ülkü Holago för att klarlägga varför alla pratar om uthällning av champagne i diskhon, men ingen verkar ha hållit i flaskan. Kan vi med säkerhet säga att en vaskning, eller en hamburgerdumpning för den delen, någonsin har hänt om ingen förstahandskälla träder fram? Och är det sant att en hemlig socialdemokratisk konspiration hotar den praktiska sms-vaskningstjänsten? Carolina Gynning berättar om hårfärgens betydelse för kulturellt kapital och så avslutar vi tv-seserieterapin med Johan Hilton, biträdande kulturchef på Expressen och Hanna Fahl, programledare i P3 Populär som ordinerat mig en strikt diet av West Wing för att uppnå en ny och bättre personlighet! Väl mött i etern och i internetkabeln! /Sonja Schwarzenberger

P3 Kultur 20100706. Nördorama med Johanna Koljonen. P3 Kultur inleder en vindlande vecka med riksdagspartiernas kulturella DNA-koder. Varför är Miljöpartiet en man som grillar lök medan folkpartiet är en man som jagar älg med fällkniv? Vilket av partierna associeras med orcher och vad är en barfotaskägghaverist? Idag inleds P3 Kulturs stora partipolitiska granskning, som kommer att pågå hela veckan inklusive fredag (reprisprogrammet utgår). Medan den svenska tyckarklassen samlas i Visby för att dra omkring i sina olika gäng, hålla tal, hålla fester, seminariemingla, konspirera, hångla, utspela och skvallra, vänder vi blickarna mot själva det parlamentariska fundamentet – riksdagspartierna. Enligt en populärkulturvetenskaplig metod utvecklad på P3 Kultur-redaktionen kan nämligen varje parti exakt och fullständigt representeras genom att experter definierar och motiverar vilken pocketbok, friskvårdsaktivitet, musikgenre, guilty pleasure och vilket fotbollslag partiet motsvarar. Genom en typ av kulturell triangulering kan då djupare sanningar anas och en total bild liksom impressionistiskt ta form. Varje dag under veckan möts därför två politiska experter – en röst från höger och en från vänster – för att gemensamt isolera och analysera partiernas kulturella DNA-kod. Vi inleder med Per Gudmundsson, ledarskribent på oberoende moderata Svenska Dagbladet, och Victor Bernhardtz, skribent på vänstertidningen Dagens Arena. De har fått i uppgift att analysera folkpartiet och miljöpartiet. Dessutom sänder vi en febrig gonzoflashback till Almedalen under förra valåret, 2006. Sommartwittrar gör rockbiografiförfattaren, journalisten och hyfskorsfararen Klas Ekman. Miljöpartiets kultur-DNA enligt Per Gudmundson (SvD) och Victor Bernhardtz (Dagens Arena) Pocketbok Per säger: En glassig kokbok av typen Leilas mat. Victor säger: Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi. Hälsoaktivitet Per: Alternativmedicin som homeopati, vidarkliniken i Järna, hälsokost, yoga, spikmatta och andningsövningar – ”ja, voodoo helt enkelt”. Victor: Cykling, av typen ”hej-cykla-hem-från-krogen”. Fotbollslag Per: Brage Victor: Åshöjdens BK Guilty pleasure Per: Lyxkonsumtion Victor: Chartersemester – ”de är medelklass och skäms ordentligt, men likväl hittar vi dem på Mallorca, i Thailand, på amerikanska västkusten”. Musikgenre Per: Nyprogg, som Dungen eller Paatos. Victor: Scissor Scisters - ”ja, det är en genre.” Folkpartiets kultur-DNA enligt Per Gudmundson (SvD) och Victor Bernhardtz (Dagens Arena) Pocketbok: Per säger: En mysig och småputtrig sommardeckare av Mari Ljungstedt. Victor säger: Doppler av Erlend Loe Hälsoaktivitet: Per: Cykling, av långdistanstyp Victor: Cykel, version långdistansmarodör. Fotbollslag: Per: Crystal Palace Victor: Uruguays landslag Guilty pleasure: Per: Riktigt hårdkokt kommunistprogg från 1970-talet, till exempel Knutna nävar och Röda ropet. Victor: Riktigt perspektivlös hollywoodsmörja, typ Sex and the City 2. Musikgenre: Per: Stel, svensk musikhögskolefunk i stil med Nils Landgren Funk Unit. Victor: Black metal som Watain. Eller möjligtvis en dansremix av Måns Zelmerlöw.

söndag 16 mars 17.00 i P1, med repris fedag 21 mars 21.03 Sverige präglas av superi och konflikträdsla, Mellanöstern av hederstänkande. Men inte alla svenskar är försagda alkoholister och inte alla yemeniter dödar dem av sina döttrar som vanärar familjen. Generaliseringar gör risken till fördomar och främlingsfientlighet överhängande. Men hur kan man komma tillrätta med företeelser som kan vara skadliga för individer utan att generalisera och se de mönster och strukturer som bidrar till att styra mänskligt handlande? Kan man inte fördöma utan fördomar?Gäster är Pernilla Ouis, Mellanösternkännare och lektor och forskare vid Malmö högskola, vars forskningsrapport om hedersvåld censurerades av Rädda barnen, Rakel Chukri, kulturdebattör och kulturjournalist på Sydsvenska Dagbladet och Per Bauhn, filosofiprofessor vid Högskolan i Kalmar. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.