Podcasts about innan

Idag snackar vi om de sista två Verhoeven-filmerna -  "Elle" från 2016 och "Benedetta" från 2021. Innan dess berättar Möller om sin Filip & Fredrik-upplevelse och Jonas är som vanligt en aning väl öppen om sin senaste dejt. 

I dagens avsnitt av Expressen Fotboll laddar vi upp inför den stundande VM-premiären med en sändning som bjuder på både humor, taktik och storpolitiskt kaos. Vi inleder med en oväntad kaffechock i studion innan vi kastar oss över nattens största internationella snackisar. Sedan granskar vi Roy Hodgsons legendariska sexförbud från 1994, sanningen bakom Norges virala ”vikingabilder” och den somaliske toppdomaren Omar Artan som snöpligt stoppades vid den amerikanska gränsen. Innan vi får en uppdatering från våra kollegor som är på plats i Dallas. De bjuds det på exklusiva detaljer från Blågults öppna värmeträning inför tusentals supportrar, den intensiva målvaktskampen mellan Nordfeldt och Widell Zetterström samt amerikanernas vilda oro för hur de svenska "Kalles Kaviar-kopiorna" ska klara av Texas-hettan. Dessutom plockar vi fram taktiktavlan för att syna premiärmotståndaren Tunisien i sömmarna efter deras totala kollaps mot Belgien. Avslutningsvis bjuds det på sylvassa spikar inför VM-tipset och en helt galen historisk VM-kuriosa som du absolut inte vill missa. Medverkande: Mattias Tengblad, Isak Dahlin, Noa Bachner, Wilhelm Edlund, Petter Landén & Alexander Snäcke Ansvarig utgivare: Klas Granström.

I dagens avsnitt av Expressen Fotboll laddar vi upp inför den stundande VM-premiären med en sändning som bjuder på både humor, taktik och storpolitiskt kaos. Vi inleder med en oväntad kaffechock i studion innan vi kastar oss över nattens största internationella snackisar. Sedan granskar vi Roy Hodgsons legendariska sexförbud från 1994, sanningen bakom Norges virala ”vikingabilder” och den somaliske toppdomaren Omar Artan som snöpligt stoppades vid den amerikanska gränsen. Innan vi får en uppdatering från våra kollegor som är på plats i Dallas. De bjuds det på exklusiva detaljer från Blågults öppna värmeträning inför tusentals supportrar, den intensiva målvaktskampen mellan Nordfeldt och Widell Zetterström samt amerikanernas vilda oro för hur de svenska "Kalles Kaviar-kopiorna" ska klara av Texas-hettan. Dessutom plockar vi fram taktiktavlan för att syna premiärmotståndaren Tunisien i sömmarna efter deras totala kollaps mot Belgien. Avslutningsvis bjuds det på sylvassa spikar inför VM-tipset och en helt galen historisk VM-kuriosa som du absolut inte vill missa. Medverkande: Mattias Tengblad, Isak Dahlin, Noa Bachner, Wilhelm Edlund, Petter Landén & Alexander Snäcke Ansvarig utgivare: Klas Granström.

Unikumet Emil Svensson från Notar by Pontuz Löfgren i Kalmar gästar podden. Emil har dedikerat hela sitt yrkesliv åt försäljning i olika former. Innan han blev mäklare var han bland annat Sveriges bästa telefonförsäljare. I podden pratar vi om vad som utmärker en riktigt bra säljare, om hans SINNESSJUKA beslutsamhet att göra vad han säger, huruvida mäkleri är ett annat typ av sälj, Marathon & Iron man och att våga tro på processen! Hemnet är med oss där vi får en spaning om en helt ny tjänst. Tack för att ni gör podden möjlig!

Sommaren är här och farbröderna är på väg till grönbete. Innan dess avhandlas än en gång Vital Lacerda, men med en ny vinkling. Positiva hörnan gör ett gästspel siffran är 301.  I avsnittet nämns: Golem Tzolk'in: The Mayan Calendar Schack CO₂ Railroad Revolution Blood Bowl Toy Battle Lord of the Rings: The Confrontation Hallertau Agricola Campanile Trick Shot

I dagens VM-special avhandlas Grupp F (Sveriges ödesgrupp). Vi diskuterar den omtalade hemmauppladdningen i Stockholm, oron kring svenska wingbacks och Alexander Isaks skadestatus, samt ställer vårt hopp till Viktor Gyökeres & Sveriges fysik ska ställa till problem för framförallt Japan och Tunisien. Nederländerna pekas ut som solklara gruppfavoriter med sin ramstarka defensiv. Japan blir en tuff utmaning trots avbräcket på Kaoru Mitoma, och den defensivt starka jumbon Tunisien ses som en ren och skär måstematch för svensk del om man ska ta sig vidare från gruppen.Innan spelexperten Alexander Snäcke bjuder på speltips inför kvällen och vi nördar ner oss i nederländska strösselmackor samt tv-konspirationen "Asian passing".I studion: Isak Dahlin, Petter Landén & Mattias Tengblad På länk: Alexander Snäcke Ansvarig utgivare: Klas Granström Tidskoder: 00:00 – Intro och Sveriges hemmauppladdning i Stockholm.' 04:26 – Nederländerna: Gruppfavoriter med solid defensiv. 18:25 – Japan: Ett samspelt landslag utan skadade Kaoru Mitoma. 34:44 – Tunisien: Defensivt stark jumbo och Sveriges absoluta måstematch. 46:18 – Speltips med Alexander Snäcke. 49:17 – Sverige: Wingback-problematiken & oron kring Alexander Isaks status.

I dagens VM-special avhandlas Grupp F (Sveriges ödesgrupp). Vi diskuterar den omtalade hemmauppladdningen i Stockholm, oron kring svenska wingbacks och Alexander Isaks skadestatus, samt ställer vårt hopp till Viktor Gyökeres & Sveriges fysik ska ställa till problem för framförallt Japan och Tunisien. Nederländerna pekas ut som solklara gruppfavoriter med sin ramstarka defensiv. Japan blir en tuff utmaning trots avbräcket på Kaoru Mitoma, och den defensivt starka jumbon Tunisien ses som en ren och skär måstematch för svensk del om man ska ta sig vidare från gruppen.Innan spelexperten Alexander Snäcke bjuder på speltips inför kvällen och vi nördar ner oss i nederländska strösselmackor samt tv-konspirationen "Asian passing".I studion: Isak Dahlin, Petter Landén & Mattias Tengblad På länk: Alexander Snäcke Ansvarig utgivare: Klas Granström Tidskoder: 00:00 – Intro och Sveriges hemmauppladdning i Stockholm.' 04:26 – Nederländerna: Gruppfavoriter med solid defensiv. 18:25 – Japan: Ett samspelt landslag utan skadade Kaoru Mitoma. 34:44 – Tunisien: Defensivt stark jumbo och Sveriges absoluta måstematch. 46:18 – Speltips med Alexander Snäcke. 49:17 – Sverige: Wingback-problematiken & oron kring Alexander Isaks status.

På kylen hänger nu nästa avsnitt av Speljuntan och väntar. I det hör du generalerna bubbla om en förvånansvärt bra deal, spiken i LAN-kulturens kista och om två nystartade spelstudios som kanske kommer åldras som ett fint kändisvin. Efter reklamen har Elisabeth försökt tvätta bort Disco Elysium-dammet från sina glasögon för att fördomsfritt titta närmare på spionthrillern Zero Parades. Anton trycker plattan i mattan och tar sig hela vägen till det förlovade landet i öst (ja, det är alltid Japan) i Forza Horizon 6. Susanne däremot verkar vilja ha det bästa av bägge världarna (spioner och resor) och har gett sig i kast med 007 First Light. Innan du slutar läsa lägger vi länken till vår stora community-koll här – så du kan gå in och göra din röst hörd. Vi blir svinglada om du tar några minuter för att tycka till om podden vi gör och som du hör! Du som stöttar oss på patreon kan se fram emot en liten AMA-souvenir denna vecka.  Generalerna gled in i sina flipflops och tog på sig "Skolan är bäst på sommaren"-kepsen för att svara på era frågor om semester. Lyssna och lär på fyra semsesterfirare av olika kaliber! Spel som nämns i avsnittet: Subnautica, Counter Strike, GTA, Brothers: a Tale of Two Sons, Flush Kingdom, Disco Elysium, Zero Parades, Forza Horizon 6, 007 First Light, Hitman Spel som nämns i releaseradarn: Arcane Merchant, Tattoo Removal Simulation, Calx, Solarpunk, Puni the Florist, Witchspire, Hell Let Loose: Vietnam, The Adventures of Elliot: The Millennium Tales, Dark Scrolls, Star Fox Tidskoder: (00:35) Personliga frågan (03:15) Spelnyheter (22:14) Reklam (23:55) Spelintryck (1:03:10) Releaseradar

Erik Lundins låt Suedi firar 10 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radios app.Erik Lundin snackar om att vilja lyckas, om att kämpa sig upp och att han gjorde ett lexikon till låten Suedi. Det snackas också om att han är spyfärdig på kampanjandet om mellanförskap och om att var den man är. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Tänk om det som känns litet idag är det som förändrar allt imorgon? I veckans avsnitt träffar vi framtidsstrategen Fredrika Yngwe för ett samtal om signalspaning, konsten att upptäcka tidiga tecken på förändring innan de blivit självklara för alla andra. Vad kan AI, klimatförändringar och nya beteenden säga om framtidens arbetsliv och hur tränar man egentligen förmågan att se vad som är på väg att hända? "Är man futures literate så är man mindre nutidsblind." Ett avsnitt om framtidsförmåga, mänskligt omdöme och varför frågan "tänk om?" kan vara viktigare än någonsin. Rättelse i avsnittet: Efter cirka 2 minuter nämns "signaler" i resonemanget om anpassning. Det som avses är  "trender", inte signaler.    

I det här avsnittet får du två helt olika versioner av vad som hände dygnen och timmarna innan massmordet.Manus av Jennie Sterner. Klippning av Johannes Rae från poddklipparen.seReklam. Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. För dig som sponsrar Mördarpodden via Patreon finns samtliga 16 delar i vår serie om Charles Manson tillgängliga redan nu helt reklamfritt!Vill du som inte redan sponsrar oss via Patreon ta del av serien om Amy Bishop helt reklamfritt så var med och sponsra podden på Patreon med ett valfritt belopp: https://www.patreon.com/user?u=10466265Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi den kände brottmålsadvokaten Marko Tuhkanen. Vi dyker ner i advokatyrkets verklighet, medias enorma påverkan på rättsfall och hur gängkriminaliteten påverkar hela rättssamhället. Marko berättar öppet om hur oskyldiga människor fortfarande döms i Sverige 2026 – och ger konkreta, livsviktiga tips till dig som lyssnare: Vad ska du tänka på om du blir misstänkt för ett brott eller hamnar i kontakt med polisen? Ett rått, ärligt och kunskapsrikt samtal du inte vill missa.

I veckans frågeavsnitt går vi från pulskurvor och laktattrösklar till Ironman-fueling och återhämtning för vanliga motionärer. Vi reder ut om "pulsacceleration" faktiskt är något att bry sig om och varför elitidrottare kan få upp och ner pulsen så snabbt. Dessutom djupdyker vi i LT1 – vad första laktattröskeln egentligen är, hur den mäts och varför olika testprotokoll ger olika svar. Vi pratar också om lågt HB och hur syretransport påverkar både prestation och träningskvalitet. Ett annat ämne är varför vissa blir helt utslagna efter längre pass trots att energi- och vätskeintaget verkar rimligt. Avsnittet avslutas med en diskussion om hur hårt motionärer egentligen bör träna och varför återhämtning ofta är den verkliga flaskhalsen. Ett klassiskt nördigt Prestera Mera-avsnitt med både fysiologi, praktik och lite existentiell träningsfilosofi.   Tidsschema 00:00 Intro & vårsäsongen drar igång 03:05 Fråga 1 – Pulsacceleration & intervaller 06:52 Fråga 2 – LT1, laktattröskel & testmetoder 15:48 Fråga 3 – Lågt HB & påverkan på träning 21:35 Fråga 4 – Seg, varm & mörk urin efter långpass 31:14 Fråga 5 – Fueling strategy inför Ironman 34:49 Fråga 6 – Hur hårt ska motionärer träna? 40:30 Äldre idrottare, VO2max & motivation 41:50 Avslutning       Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det så kallade perfekta försvinnandet fortsätter kittla fantasin. Och vi behöver de ouppklarade mysterierna, menar historikern Peter K Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I berättelserna om Sherlock Holmes är fallen som Dr. Watson inte berättar om, ofta mer tankeväckande än de han faktiskt skildrar. Spänningen och uppfinningsrikedomen i romaner och noveller som Baskervilles hund, Det spräckliga bandet eller De rödhårigas förening är icke att förringa. Men när Watson i förbifarten talar om andra fall som Holmes var inblandad i, fall som vi aldrig får veta några detaljer om, så väcks nyfikenheten på ett helt annat sätt.Det mest kända av dessa odokumenterade fall är onekligen det som kretsade kring jätteråttan från Sumatra, som Holmes i all hast talar om som en historia som ännu inte kan berättas, eftersom världen inte är redo för den. Men bland Holmes okända fall finns också den märkliga historien om aluminiumkryckan, historien om Ricoletti med klumpfoten och hans fasansfulla hustru, gripandet av Wilson, den ökände kanariefågelsdressören, eller kardinal Toscas mystiska död, som Holmes utredde på direkt begäran av påven själv.Bland alla dessa korta omnämnanden, som i vissa fall har blivit lika berömda som de utförligt beskrivna historierna, finns det ett som jag alltid har varit särskilt fascinerad av. I kategorin ouppklarade fall, berättar Watson, finns historien om mr James Phillimore, som gick tillbaka in i sitt hus för att hämta sitt paraply och aldrig mer sågs till i denna världen. Mer än så säger inte Watson om just detta fall, förutom att han nämner att det aldrig fick sin förklaring, och att det hör till de få misslyckandena i Holmes karriär. Uppgifterna är retsamt knapphändiga, men just därför också väldigt kittlande. Vad var det som hände egentligen? Herr Phillimore var uppenbarligen på väg ut, men så ångrade han sig. Troligtvis gjorde han bedömning en att det skulle bli regn, och vände tillbaka in i huset för att hämta ett paraply. Och i samma stund som han gick in genom dörren så försvann han.Den enorma uppsjö av författare som skrivit pastischer på Sherlock Holmes, har sedan årtionden spekulerat i möjligheten att det helt enkelt inte gick att ge en naturlig förklaring till mysteriet, och följaktligen skrivit skildringar av fallet som i olika grad hämtat drag från science fiction-genren. I en av de bättre av dessa pastischer flörtar man med eventualiteten att Phillimore gått rakt in i en vortex, det vill säga ett hål i tidrymden, med förmågan att transportera en människa från en punkt i universum till en annan.Men så fort man tar steget mot en förklaring av James Phillimores försvinnande, så förlorar fallet något av sin lockelse. Det är just det faktum att mysteriet är så plötsligt och oförklarligt, samtidigt som det äger rum i en till synes helt vanlig vardagssituation, medelklassherren som ger sig av till sitt kontor, som gör det så fängslande. För många år sedan talade sociologen Johan Asplund om det perfekta försvinnandet. Ett försvinnande som är spårlöst, ouppklarat och framförallt omotiverat. Helt enkelt försvinnanden där det verkar som om personen i fråga bara har gått upp i rök. Genom hela den moderna historien har populärkulturen och folkloren haft en bestående fascination för sådana händelser. I 1800-talets snabbt växande medielandskap fylldes tidningarna med vilda spekulationer så fort någon framstående person gått under jorden.Ett särskilt talande exempel är den engelske kyrkoherden Benjamin Speke, som plötsligt försvann när han var ute och gjorde ärenden i London en januaridag 1868. Tidningarna tävlade med varandra under en dryg vecka i att komma på olika sätt som han kunde ha tagits av daga på, det ena mer makabert än det andra, innan han plötsligt påträffades igen som kofösare på en bondgård i Cornwall. Han hade helt enkelt iscensatt sitt eget försvinnande, förmodligen trött på sitt nuvarande liv.Samma sak hände som bekant Agatha Christie 1926, då hon gick förlorad efter ett gräl med sin make. Och det här är en typ av mysterier vars dragningskraft är stark även i vår tid. Men hur många av verklighetens fall är perfekta försvinnanden enligt Asplunds kriterier? Vissa av de historier som blivit legendariska är inte lika mystiska när man granskar dem närmare. Det berömda fallet med briggen Mary Celeste, som påträffades drivande omkring i havet vid Azorerna 1872, med besättningen spårlöst försvunnen, är nu för gammalt för att få en lösning. Men de uppgifter som man brukar lyfta fram när historien berättas, att maten stod på bordet fortfarande ljummen, att brasan brann i eldstaden och att loggboken var ifylld en timme innan fartyget hittades, är rena påhitt som tidningarna lade till för att göra det hela mer sensationellt.Samma sak gäller diplomaten Benjamin Bathurst som försvann 1809, när han befann sig på resa i Tyskland. Han och hans betjänt stannade till vid ett värdshus, där hans vagn skulle byta hästar. Innan avfärden inspekterade Bathurst de nya hästarna, medan hans betjänt tittade på. Bathurst gick runt hästspannet till andra sidan och sågs sedan aldrig mer. Asplund tar själv upp det här fallet som ett exempel på hans perfekta försvinnande, men kanske var han för ivrig att hitta ett bra exempel. Det visar sig nämligen, när man fördjupar sig i historien, att Bathursts försvinnande inte var tillnärmelsevis så plötsligt och oförklarligt, som det verkar i den version av händelsen som oftast återberättas.Är dessa perfekta försvinnanden då bara en produkt av fantasin, ett uttryck för något slags märklig önskan hos människorna om att det ska finnas något oförklarligt och mystiskt även i moderniteten? De mysterier ur historien som ännu inte fått sin lösning kommer sannolikt alltid att fängsla efterföljande generationer. Man kan lansera hur trovärdiga teorier som helst om vem som var Jack the Ripper, eller vem som sköt Palme. Men när det har gått en viss tid går inga teorier att slutgiltigt bevisa, och då tar historien, eller snarare mytologin, över.Samtidigt vill vi nog också behålla några av våra mysterier. Medan ett fall som Palmemordet fortfarande kan klassas som ett nationellt trauma, och ett pinsamt nederlag för polisväsendet, kommer det troligtvis att med tiden övergå i den distanserade status som Whitechapel-morden, eller Mary Celeste nu har. Det vore kanske väl cyniskt att säga att vi behöver ouppklarade fall. Jag tror knappast att Jackie Kennedy eller Elizabeth Gustavsdotter, Jack the Rippers tredje offer, skulle hålla med mig. Men de gjuter liv i en fantasi som innefattar någonting större och mer existentiellt. En fantasi som återspeglas i tron på kidnappningar utförda av både älvor och utomjordingar.Men även om denna fantasi är stor och mångfaldig, så har den troligtvis kommit till för att bearbeta en omständighet som är gemensam för alla människor. Det egendomliga faktum att vi finns här på jorden ena dagen, för att nästa dag vara borta.Peter K Anderssonhistoriker och författareProducent: Morris WikströmMusiken är av Hans Zimmer från soundtracket Sherlock Holmes (2009)

Wow vilket spännande och roligt samtal!

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader:”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson.När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet:”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson.Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet.”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson.Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer.”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då”För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas.Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt.”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson.ExitskattI Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands.”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson. Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Lova Olsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jacob GustavssonIntervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

Säsong tre är här! Äntligen dags för en ny säsong, som vi har längtat. I första avsnittet träffar vi Martin Melin, polis och liberal riksdagsledamot med 35 års erfarenhet av att möta våld, utsatthet och brottslighet på nära håll. I det här avsnittet pratar vi om vad som krävs för att kvinnor ska få den frihet och trygghet som är deras rätt varje dag, året runt. Vi ställer oss bland annat en av vår tids mest angelägna frågor: Hur stoppar vi farliga män innan fler kvinnor mördas?Vi pratar om mäns våld mot kvinnor både nationellt och här i Jönköpings län. Om morden som skedde i anslutning till julhelgerna, om hur farliga män kan gå under radarn och om vad som krävs för att samhället ska agera tidigare. Martin berättar också vad det innebär att ”ha en snutblick” och varför han menar att det får vara sluttramsat nu.På plats i studion förutom Martin är Jimmy Ekström, regionråd i Jönköpings län och Elisabeth Karlquist, ledamot i Individ- och familjeomsorgsnämnden i Jönköpings kommun. Programledare; Angela Hafström, ordförande Liberala Kvinnor i Jönköpings län.Det här avsnittet spelades in i anslutning till internationella kvinnodagen 8/3. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen det? Magen som drar ihop sig inför ett jobbigt möte. Illamåendet som dyker upp på söndagkvällen. Toalettbesöken som blir fler när stressen ökar.Det är inte inbillning. Det är inte svaghet. Det är kroppen som försöker prata med dig – ofta långt innan du själv är redo att lyssna.I det här avsnittet pratar vi om stressmagen. Vad som faktiskt händer i kroppen när stressen tar över. Varför sjukvården ofta inte hittar något – fast du verkligen mår dåligt. Och vad du kan göra åt det.Du får höra om: – Tarmens eget nervsystem – och varför det kallas den andra hjärnan – Varför 90 % av kroppens serotonin finns i tarmen, men ändå inte påverkar ditt humör – Hur vagusnerven kopplar samman tarmen och huvudet – Varför "fight or flight" stänger ner matsmältningen – Bukandning som konkret verktyg – och hur du gör det rättMagen ljuger inte. Den är en av kroppens bästa kompasser. Det handlar om att lära sig lyssna.Läs mer på www.bjornrudman.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Speljuntan lyfter på locket och känner doften av nyhetsveckan. Tre generaler smakar på Nintendos nostalgiska rävpepp, Sonys fylleköp av Bungie och tindrande AI-ögon som ställs i kontrast till Xbox något mer återhållsamma hållning. Innan lunchrasten är slut får vi höra om hur Antons andliga resa i keramikens tecken går i kras i spelet Kiln. Elisabeth däremot berättar om hur hon gått igenom musikvärldens b-sidor och fått styra lite tafatt ungdomshångel i coming of age-spelet Mixtape. Du som stöttar oss på Speljuntan.se kan denna vecka känna lukten av medeltid i ett prat om en parfym få såg komma. Spel som nämns i avsnittet: Star Fox, Mario, Super Smash Bros., Orbitals Marathon, Destiny, Concord, Arc Raiders, Kiln, Psychonauts, Brütal Legend, Mixtape, Fahrenheit, The Artful Escape Tidskoder: (01:01) Personliga frågan (05:30) Spelnyheter (38:32) Reklam (39:24) Spelintryck

Kongressen är i full gång och Åsa och My pratar med kongressdeltagare. De har bland annat lyckats ”haffa” den fullt upptagna Förbundsdirektören Ulf Lernéus, som kan precis allt om begravningsbranschen. Eftersom komikern och programledaren Kristoffer Appelquist kommer att gästa oss senare och han bl a har gjort serien ”Sverige, krisen och jag” så måste såklart Ulf berätta hur begravningsbranschen är förberedd för eventuella kriser! Och varför dröjer det så länge just i Sverige innan vi begraver våra nära och kära...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA:s president Donald Trump ska snart hålla tal för en stor skara Vita huset-korrespondenter när en 31-årig man öppnar eld på hotellet där galamiddagen hålls. Skytten bär på ett hagelgevär, en pistol och flera knivar. Innan händelsen skriver skytten ett manifest där han uttrycker ett starkt hat mot kristna och beskriver sig själv som den "vänlige federala mördaren". Hur kunde återigen en beväpnad person närma sig presidenten? Och vad är det för konspirationsteorier som sprids om attentaten mot honom? Gäst: Nivette Dawod, Aftonbladets utrikesreporter. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: AP, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Það hefur verið mikill hiti innan og utan vallar í Þjóðaríþróttinni síðustu sólarhringa en Handkastið gerir upp það helsta í þessum þætti. Valur leiðir í úrslitaeinvíginu gegn FH 1-0 eftir sigur á heimavelli þar sem Jóni Bjarna Ólafssyni var vikið upp í stúku af dómurum leiksins - sem ekki allir virðast sammála um.

I dagens avsnitt pratar jag om något som många tycker är svårt – men som är helt avgörande för ditt välmående: Att våga säga nej och sätta gränser. Var i ditt liv finns ett nej som du egentligen vill säga… men inte gör?Kanske säger du ja fast du innerst inne vill säga nej. Kanske prioriterar du andra – på bekostnad av dig själv. Och kanske känner du igen känslan av att till slut bli trött, stressad, arg, irriterad eller överväldigad. För sanningen är:

Kom ihåg att titta på örådet INNAN du lyssnar på avsnittet!För vilken vecka vi kommer ifrån! Har vi fått säsongens fräckaste kommentar?? Det mest oväntat roliga ordet också? Och veckans konflikt hamnar i fokus!Vi gästas såklart av örådsoffret!!Tack för att just du, du som lyssnar, är med oss!!Kramar i tusental!Pelle och Gustav

Som avsnittets namn kanske tydligt antyder är veckans avsnitts höjdpunkt vårt snack med Aktieentreprenören (00:41:40). ————————Vi har en ny sponsor: Montrose – årets bank 2025. En modern sparplattform med allt vi gillar: månadssparande i fonder, automatiska courtageklasser, brett utbud och kickback på fondavgifter. Dessutom AI-stöd, fördjupad bolagsanalys och uppdaterade grafer i appen.Med koden GÖTTJÖT får du Premium i 3 månader, inklusive tillgång till Fiscal AI.

Påsken är över – fylld av firande, mat och en hel del ja-sägande. Samtidigt har Anna fyllt 50 och börjat ställa sig frågan: Hur vill jag egentligen leva resten av mitt liv?I det här avsnittet pratar vi om något som låter enkelt men ofta är svårt – att säga nej. Varför är det så svårt? Och vad händer när vi inte gör det?Med inspiration från Gabor Maté utforskar vi hur vår längtan efter att passa in kan påverka både stress och hälsa – och varför kroppen till slut säger ifrån.

Ny vecka, nytt avsnitt med Birra, Chrille och Reet-Pete och det är sista avsnittet innan Wermland Ink. Vi pratar om mässan, Birra och Peters trip till Sörmonskogen, nunnor och mycket mycket mer i sann Drottninggatan anda. Trevlig Lyssning så ses vi på mässan!

Dagens gäst är Daniel Suhonen som är chef för tankesmedjan Katalys. Han är även en av grundarna till Reformisterna, den största vänsterföreningen inom Socialdemokraterna. Mot slutet av samtalet pratar vi om regeringsfrågan, och Suhonen säger att han hellre ser att Socialdemokraterna samarbetar med Kristdemokraterna, än med Centerpartiet. Tanken på Martin Ådahl som stoppkloss för socialdemokratiska reformer ger honom, som han uttrycker det, ”nästan magsår”.Innan dess hinner vi prata om huruvida S har triangulerat bort sig i frågor som migration och lag och ordning. Enligt Daniel Suhonen lyckas man inte riktigt komma fram till att prata om de egna kärnfrågorna om välfärd, vård, bostäder, med mera. Vi pratar om hur realistisk en målsättning med full sysselsättning är, om välfärdsstatens försvagning och om migration som både praktiskt och moraliskt dilemma.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Och hur blir man av med rädslan att ångra ett beslut resten av livet? Låtskrivaren och författaren Annika Norlin svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elisabet står mitt i livet med vuxna barn, och vill fylla det med något nytt. Hon och maken tittar på ett annat boende. Det är spännande och början på en ny resa. Samtidigt finns en rädsla: Tänk om hon ångrar sig resten av livet! Ingenting skrämmer henne mer. Hon frågar: Hur blir jag av med denna rädsla? Hasse är 65 år och befinner sig i dejtingträsket, som han kallar det. Det är ett mödosamt arbete. Han får ofta rådet att han inte kan dejta om han inte älskar sig själv. Men att älska sig själv är ett problem han dras med. Går det inte att älska andra innan man älskar sig själv, frågar han.Magdalena kan ha en jacka rätt länge som hon tycker är fin och varm, men plötsligt en dag har hon tröttnat på den, och så köper hon en ny. Hon vet att det är dumt och att den i andras ögon fortfarande är lika fin. Varför tröttnar vi på saker, frågar hon. Om vi kunde hitta ett botemedel mot det så skulle ju chansen för planetens överlevnad öka markant!Hör Annika Norlin svara på lyssnarnas frågor. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

När Thomas Rydén ser ett par unika medeltida bokblad på nätet budar han hem dem och inser att han sitter på en stulen konstskatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kväll i början av 2000-talet sitter konstvetaren Thomas Rydén i en nersutten soffa i en liten lägenhet i Lund. Det börjar bli sent och hans glasögon har glidit ner på näsan. Innan han stänger sin dator och går och lägger sig bestämmer han sig för att slänga ett sista öga på en amerikansk auktionssajt. Han scrollar förbi antika mynt, slitna böcker och kitschig konst.Plötsligt stannar han upp.På skärmen ser han två gulnade bokblad med märkliga figurer och snirkliga ornament. Illustrationerna påminner om något ur en nutida barnbok.I annonsen nämns inget om bladens ursprung, men Thomas Rydén, som är specialist på medeltida handskrifter, anar direkt att de är betydligt mer värdefulla än vad säljaren har koll på.Stulna medeltida bokblad på nätet– Jag kände igen vissa drag från de här dekorationerna. Det rörde sig om i princip den högsta kvaliteten, mer eller mindre kungliga beställningsarbeten. Och de ska på något vis inte cirkulera på Ebay, säger han.Men Thomas hinner inte klicka hem bladen – någon annan hinner före. Trots det kan han inte släppa tanken på dem.Och några kvällar senare dyker ett till par blad upp på samma sajt. Thomas är förberedd och slår till.Snart inser Thomas Rydén att han sitter på en stulen konstskatt. Han bestämmer sig för att gå till botten med mysteriet.Jakten på svar om konstskatten ska göra honom både till nationalhjälte och eftersökt av den italienska maffian. Dokumentären är gjord 2026.Reporter: Izabella RosengrenProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren Medverkande: Thomas Rydén, konstvetare och specialist på medeltida handskrifter.

Miljontals sidor av svenska folkminnen finns undangömda i arkiv i svårläst snirklig handstil. Nu tas frivilliga till hjälp med att avkoda skrivstilen och renskriva berättelserna digitalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Institutet för språk och folkminnen har flera arkiv runt om i landet där uppteckningar som gjordes tidigt 1900-tal förvaras i mappar. Nu har många sidor scannats in och lagts ut på nätet. Där plockas de upp av frivilliga som tyder skrivstilen och skriver ut texterna.Vi träffar Kenth Sanfridsson i Arvika som gärna skriver ut texter från sin hembygd, och som delar med sig av dem under folktrokvällar och i sociala medier. Vi möter också Alessandra Mastrangelo, inflyttad från Italien, med ett särskilt intresse för svenska trollformler.– Innan vi började med det här var alla våra fina uppteckningar ganska gömda i våra arkiv, säger Kamilla Kärrstedt på Institutet för språk och folkminnen.Nu har uppåt 50 000 av sidorna transkriberats, och fler är på gång.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Thelma Åbergthelma.aberg@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Tidigt på förmiddagen går två unga män in på den jugoslaviska ambassaden i Stockholm. När de får syn på den jugoslaviske ambassadören tar den ene av dem fram en pistol. Innan någon hinner ingripa drar de två männen in ambassadören i ett rum och låser dörren. Innan dagen är slut kommer hela Sveriges blickar vara riktade mot byggnaden på Strandvägen i Stockholm. Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt.

Det är lätt att missa. Samtidigt är det avgörande för hur många kurser du kan sälja i framtiden. Svara på de här 5 frågorna för att validera din kursidé INNAN du börjar bygga. Det tar knappt 10 minuter och kan vara skillnaden mellan flopp och succé.

Dags för trade deadline 2026! Per Bjurman och Jonathan Ekeliw kollar på vilka lag som är ”buyers” och ”sellers” – och inte minst vilka toppspelare som finns på marknaden. Dessutom föreslår de ett tiotal bytesaffärer som de HOPPAS sker innan deadline 21.00 på fredag. NHL-podden presenteras av Hajper.

För sjunde gången i ordningen kan vi välkomna favoriten Niklas Jarelind till podden.Innan vi tar oss genom samtliga lag i ligan stannar vi såklart till hos Jarelinds stora musikintresse. Hur ser relationen till Thåström egentligen ut? Och hur orolig är han över att det kanske inte blir några fler turnéer.Som sagt tar vi oss sedan in i den allsvenska bubblan, där vi grottar ner oss i samtliga klubbar.Vilka tror Jarelind på i år? Och varför är Allsvenskan så oviss på förhand?Hur kommer det gå för de nya spanjorerna i ligan, och hur stort tålamod kommer storklubbarna ha om det börjar vackla.En trevlig sittning med en skicklig kommentator. Ute nu, överallt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Eva känner att ilskan växer med åren. Hennes föräldrar är gamla och närmar sig döden. Hur ska hon kunna säga det som hittills aldrig blivit sagt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Behöver man göra upp med sina föräldrar innan de dör? Hur får man till det där förlösande samtalet? Och vad gör man med sin ilska över allt det som varit dåligt?Lance Cederström är i 60-års åldern när han bestämmer sig för att försöka samtala med sina föräldrar om de såriga barndomsåren. Han vill försonas med det som varit. Hans pappa erkänner att han varit för hård. Hans mamma säger att hon vill säga en sista sak innan hon dör: Jag var en dålig mamma åt dig. Det blir deras sista möte innan hon somnar in och ett fint avsked. Medverkande:Lance Cederström, existentiell terapeut, Anna Bennich, psykolog och Allan Linnér, psykolog, Anette Alvariza, professor i vårdvetenskap inriktning palliativ vård. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Mattias Lindgren

Fredrik river av en länklista, och snackar om fascination för språkmodeller, ansvar som utvecklare, jobb på 8k pixlar, vad man lär sig med tiden, och ganska mycket mer. Som inledning diskuterar han två blogginlägg med lärdomar av tio år som engineering manager respektive utvecklare. Minns du några tydliga åsiktsändringar du gjort under din tid som utvecklare? Berätta! Därefter funderar han över hur Apple tappat sin magi på sistone, och till och med för honom som långvarig användare mest känns som det företag som tillverkar trevlig hårdvara och sakta tappar greppet om allt annat. Sedan pratar han om det oväntat trevliga i att jobba på två 4k-skärmar - med skarven mitt i synfältet dessutom! Andra halvan av avsnittet kretsar kring språkmodeller, utvecklaransvar, och arkitektur. Och den intressanta boken Resisting AI som går igenom många av de problem och problematiska synsätt som finns inbyggda i modellerna vi använder som om de var någon sorts neutrala verktyg. (Varning: köp den inte som e-bok i Glassboxx!) Varför blir folk så uppslukade, kan man tänka på modellerna som automatisering av implementation, och vad har Steve Yegge lyft för en bra poäng på sistone? Som avslutning och uppmuntran: En trevlig video med Dylan Beattie om CSS. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Jampa/Joao Uchoa Things I've learned in my 10 years as an engineering manager jampa.dev Wardriving Wardriving for a place to live Software development topics I've changed my mind on after 10 years in the industry Chris Kiehl Lärdomarna efter sex år Komplext och komplicerat Monad Query planner How to influence query planning in Postgresql - "the query planner is a harsh mistress" John Siracusa ATP Mysql ORM SQL Liquid glass Macos Tahoe Podcast chapters SRT Descript Voxicon - ett märke vars skärmar Fredrik inte haft tur med på jobbet Barry O'Reilly Kodsnack med Barry, och det om hans artikel med starar där bilden till bokens omslag var med Barrys inlägg om boken på Linkedin Leanpub Procreate Repobar Openclaw Peter Steinberger Peter pratar PSPDFKit i Swift by Sundell från 2018 Steinberger nu en del av Openai Chris Lattner Chris Lattner om språkmodeller och framtiden Clojure Clojureteamet och språkmodeller Steve Yegge Artikeln där Steve uppmanar till återhämtning En av Steves gamla bloggtexter Gas town 4D Resisting AI av Dan McQuillan En artikel om hur oväntat stor spridning Resisting AI fått Glassboxx - rekommenderas ej Calibre Dylan Beattie Rockstar Avsnittet med Dylan Beattie Dylan Beattie om CSS Titlar Målet med en engineering manager (Vem vet) Hur en amerikan sätter upp sitt datumformat Saker jag inte har bytt åsikt om Sedan är det absolut inte enkelt längre (Långt) Innan en enda rad kod skrivs Blind hängivenhet till vad som helst Skriv bara koden du behöver Mikrotjänster kräver motivering En offermaskin I vägen och suddigt Vänta ut Tahoe Till höger om utvecklarverktygen När skarven är i mitten Min flock med starar En annan flik När jag kom tillbaka till den fliken Oansvarighetsgrejen Nu kan vi släppa koden Fokusera på arkitektur Automatiserande av implementation En väg till pålitlig automatisering Tankesteget i sidled Från noll till rörelse I en loop med en robot Ett slutet kretslopp Den perfekta processen Ta oss utrymmet att andas Algoritmerna låser fast det förflutna

Eins og aðra fimmtudaga í Mannlega þættinum þá vorum við með mannlegu samskiptin með Valdimari Þór Svavarssyni ráðgjafa í dag. Samskiptin geta verið flókin og Valdimar var að segja okkur síðasta fimmtudag frá hlutverkum sem fjölskyldumeðlimir gjarnan raðast í, sérstaklega ef einhvers konar vanvirkni er til staðar. En hann náði ekki að klára þá umræðu þannig að hann hélt áfram með hlutverkin innan fjölskyldna í þættinum í dag. Fyrst flutt í Mannlega þættinum 9. okt. '25

Valdimar Þór Svavarsson ráðgjafi kom í Mannlega þáttinn í dag, eins og aðra fimmtudaga í vetur, með það sem við köllum mannleg samskipti. Í dag hélt hann aðeins áfram að tala um hlutverk í fjölskyldum. Fyrst flutt í Mannlega þættinum 16. okt. '25

I det här avsnittet ska vi prata om de fem kärleksspråken. Vilka är de? Varifrån kommer idén? Och varför kan det vara bra att tänka på? Få mina bästa tips direkt i din inkorg - klicka här Andra avsnitt på temat kärlek och relationer:  268 - Alla hjärtans dag 157 - Anknytningsteori 174 - Kommunikation i förhållanden --- Hela transkriptet hittar du på Patreon eller på Simple Swedish Center --- Transkript Så jag har ett par vänner, och de var ett par förut. De är inte längre ett par. Och en stor del av det, alltså en stor anledning till att de inte längre är ett par, är att de hade väldigt olika sätt att ge och att ta emot kärlek. Så till exempel, han ville väldigt gärna att hon skulle laga mat och alltid finnas där. Och han såg till att hon hade det hon behövde, alltså rent materialistiskt. Så han betalade för allting och för honom var det ett bra upplägg. Men för henne kände hon alltid att hon behövde mer närhet mer kvalitetstid och såna saker. Men det var inte riktigt hans kärleksspråk. Så det funkade inte riktigt så bra. Och ja, det är vanligt att olika människor har olika så kallade kärleksspråk. Så det ska vi prata om idag. Ja, välkommen till Simple Swedish Podcast. Innan vi börjar ska jag tacka några patrons. Det är Sam, Dieter, Jerry, Mohgeis, Olfaat, Aleksander, Klaus och Олексій. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Och ja. Vi har ju alla hjärtans dag den här veckan. Alla hjärtans dag är alltså Valentine's Day på svenska. Och oavsett om det är en viktig dag för dig eller om du skiter fullständigt i alla hjärtans dag, så tänkte jag att det är ett bra tillfälle att prata om någonting med kärlekstema.

En januarikväll hittas Robert och Anders döda i sin villa. Tre personer var inblandade i mordet. En av dem visar sig känna Robert. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av 2025 blir Robert och sambon Anders brutalt knivmördade i sovrummet i sin villa i Piteå. Innan dess hade de hållits fångna i timmar och pressats på pengar.Polisarbetet inleds omedelbart och genom DNA och teknisk bevisning lyckas polisen knyta tre personer till dådet. En av dem är en välkänd psykiskt instabil man med missbruksproblem som de två andra lämnade kvar ensam i huset med offren.I rätten blir den avgörande frågan hur delaktiga de andra två var i dubbelmordet.– Det var fruktansvärt, säger Roberts storasyster Elisabeth.”Jag kommer alltid att minnas den där hemska morgonen”Det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Freja Lantto Heldebro handlar om ett dubbelmord och rån där tre personer var inblandade och bara en döms för mordet.”Det är en livslång sorg för anhöriga. Man kommer aldrig få plåster på såren. Men det tycker jag att rättssamhället kan bli bättre på. Att förklara: Hur kunde det bli så här? Så man slipper vara frustrerad över det.”, säger säkerhetsexperten och tidigare polisen Lena Ljungdahl.Reporter: Freja Lantto HeldebroProducent: Steffen RenklintExekutiv producent: Jenny GustafssonAnsvarig utgivare: Karin Lindblom

Það er ekki skortur á umfjöllun um Bandaríkin og bandaríska ráðamenn í fréttum þessi misserin. Mest ber á ákvörðunum Bandaríkjastjórnar á alþjóðasviðinu en minna er fjallað um það sem er að gerast innanlands. Það hefur stundum verið talað um að ráðamenn í Bandaríkjunum séu flinkir í því að snúa athyglinni annað þegar erfið mál koma upp - hefja árásir eða stríð einhvers staðar til að draga athyglina frá þeim. Og við ætlum að fjalla um mál sem hafa kannski fallið í skuggann af stærstu fréttamálunum: bólusetningar barna, stríð gegn háskólum og krafa ríkisstjórnar Trumps um aðgang að upplýsingum um kjósendur. Ólöf Ragnarsdóttir fer með okkur til Bandaríkjanna. Einir vinsælustu og mest umtöluðu sjónvarpsþættir samtímans heita Heated Rivalry. Þessi fremur ódýra framleiðsla á sjónvarpsþáttunum sex hefur borgað sig svo um munar. Aðalleikararnir tveir eru orðnir stórstjörnur, annar þeirra verður gestgjafi í Saturday Night Live síðar í mánuðunum. Og þeir voru meðal kyndilbera fyrir Ólympíuleikana, sem hófust einmitt í gær. En þeir leika í þáttunum elskendur, sem eru tveir bestu íshokkíspilarar heimsins. Ingibjörg Sara Guðmundsdóttir segir okkur allt um þættina vinsælu og áhrifin sem þeir hafa haft.

En vårkväll i Solna. 1997. Hockey på tv, barn i knäet - och så störande ljud genom väggen. Skumma ljud. Hesa. Vädjande. Skrik och stön. Det går inte att skaka av sig. Innan natten är över har något ohyggligt hänt, bara en tunn vägg emellan. Ett program av Sara Lundin Ljudmix: Gustav Sondén För att få exklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av En mörk historia - prenumerera påDokland+ eller Podme. Det gör du på dokland.se eller podme.com! Som betalande prenumerantfår du exklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av En mörkhistoria. Kontakt: hello.support@dokland.se Instagram: @dokland @enmorkhistoria Facebook: Dokland Det här är en produktion från Dokland.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jag gjorde det för tre år sen, nu gör jag det igen. Det är dags för januariutmaningen! Jag sätter några strikta regler för mig själv i en månad för att se om jag kan bli mer produktiv och mer närvarande i vardagen. Om du är intresserad av Swedish Pro League kan du läsa mer här. Det är programmet för dig som vill ha mer struktur, community och content för dina svenskastudier.  Följ den här länken för att gå med! Transkript Tjena tjena, välkommen till Simple Swedish Podcast. Första avsnittet för 2026. Ja. Och jag kom ganska nyligen tillbaka från Sverige. Jag spenderade två veckor i Sverige för att fira jul och för att fira nyår. Och var första gången på tre år som jag firade nyår med mina vänner. För förra året och året innan, då var jag ju på Language Lock in Bootcamp. Men det har vi inte längre. Så ja, jag fick spendera nyår med mina vänner. Det var väldigt, väldigt trevligt och härligt faktiskt. Vi samlades, de närmsta, och vi åt middag. Vi gjorde några lekar. Och vi gick ut på en kulle för att titta på fyrverkerierna vid tolvslaget. Ja, tolvslaget alltså. När klockan slår tolv, alltså vid midnatt, då gick vi upp till Masthuggskyrkan i Göteborg. Och där hade vi en bra, fin utsikt över staden. Och vi kunde då kolla på fyrverkerierna och räkna ner. Tio, nio, åtta, bla bla bla bla bla bla. Gott nytt år! Så vi firade tolvslaget och det nya året där uppe på kullen vid Masthuggskyrkan i Göteborg. Ja, väldigt trevligt. Och nu är det nytt år. Och ja, jag har bestämt mig för att starta det nya året med en utmaning. En januariutmaning. Och det blir den andra januariutmaningen som jag gör. Jag gjorde en sån här januariutmaning för tre år sen. Jag pratade om den i podden också. Det är faktiskt avsnitt 166. Det kan du lyssna på också. Ja, så det ska jag prata om i det här avsnittet. Varför jag gör den här januariutmaningen. Och vad jag kommer göra. Ja, och jag hoppas att du också har haft ett trevligt nyårsfirande och ett trevligt julfirande om det är nånting som du firar. Inte alla människor firar jul. Inte alla människor firar nyår. Ja, alla gör som de vill. Men ja, jag hoppas i alla fall att du har haft en härlig start på det nya året. Innan jag börjar med att berätta lite mer om januariutmaningen, ska jag tacka några nya patrons. Roberto, Masoud, Tina, Michael, Dana, Deepak, Detlev, Pedro, Himbeersommer, Iman, Volodymyr och Konstantin. Tack till er för att ni stödjer den här podden. Yes, då ska jag börja med att säga varför jag vill göra den här januariutmaningen. Jo, så. För att läsa hela transkriptet kan du bli medlem på Simple Swedish Center - nya poddtranskript varje vecka, OCH community för bara 9€ i månaden! Klicka här!  

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Malin har snöat in på konspirationsteorier och hur jorden såg ut INNAN vi befolkade den. Vad är det som är så skumt på 3I/ATLAS och vafan är det egentligen? Det dras även en konspirationsteori om Trumps öra - är han villig att göra vad som helst? Lyssna, det blir kul! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.