Podcasts about resultatet

Jag har hört någonstans att man bara kan vika vissa saker ett visst antal gånger. Till slut tar det stopp, och det går inte att vika mer. Det går så fort, hur många lager det blir när man börjar vika. Hur många gånger hade man behövt vika ett papper för att det ska nå upp till månen? Svaret är 42 gånger, eller om det var 43. Det är jättefå gånger. Det känns inte som att det är sant, men det är det. Ibland blir jag tokig på att vi är så inskolade i att registrera vad som är verkligt och inte. Det finns faktiskt forskning som visar att händelser i nuet kan påverka det förflutna.I dagens avsnitt berättar jag en historia du antagligen har hört förut. Det är en kung som blir förtjust i ett nytt spel. Spelet är schack, ett bräde med 64 rutor. Kungen vill tacka uppfinnaren och säger att han får välja sin egen belöning. Uppfinnaren ber om något som låter blygsamt: ett riskorn på schackbrädets första ruta, två på den andra, fyra på den tredje, och så vidare, en fördubbling för varje av brädets 64 rutor. Kungen tycker det låter som en löjligt liten begäran och går med på det direkt. Men fördubbling är förrädisk. De första rutorna ger nästan ingenting, bara enstaka korn. Vid ruta 32 börjar det bli säckar med ris. Och på ruta 64 skulle mängden ris vara större än allt ris som någonsin odlats på jorden. Det jag tycker är häftigt är det där exakta ögonblicket i mitten av brädet, när det vänder, när det går från att vara en näve ris till att vara mer ris än vad som finns.Jag berättar också om när jag lekte med miniräknaren på telefonen och multiplicerade ett tal med sig själv. Resultatet blev för stort för att visas som vanliga siffror, i stället dök det upp ett litet e och några tecken till. Det lilla e:et är telefonens sätt att säga att den ger upp, talet är för stort. Sen pratar jag om googol, en etta med hundra nollor efter sig, uppkallat av ett barn. Jag tycker det är ett bra bevis för att man ska fråga barn om deras åsikt i vissa frågor.Hur många saker finns det egentligen i universum? De allra minsta sakerna? Det visar sig att det inte finns tillräckligt många av något, inte ens atomer, för att man ska kunna ha ett googol av det. Och det finns ett tal som är ännu större, ett tal som knappt går att tänka. Det heter googolplex, och det innehåller fler nollor än det finns atomer i hela universum.Jag börjar bli lite sömning själv. Jag är nära på att somna själv. Sov gott Somna.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Personlighetstesters tillförlitlighet jämförs horoskops. Ändå används de flitigt. Varför? Sociologen Emma Engdahl går tillbaka till det mest använda testet Myers-Briggs Type Indicator för att få svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-12-02.Gratis personlighetstest.Det tar mindre än tolv minuter.Svara ärligt, även om du inte gillar svaret.Försök att inte vara neutral.Ok, tänker jag. Åtta minuter senare har jag svar på vilken personlighetstyp jag är: en förkämpe som kan förändra världen med bara en idé och bör hålla den lilla gnistan av galenskap vid liv. Det låter som reklam, som en person jag gärna skulle vara. Jag köper även efterföljande lista på bra och dåliga egenskaper. Jag är nyfiken, observant, energisk och entusiastisk. Och nog stämmer det att jag ofta överanalyserar, är känslig och har svårt att ta order. Ändå är det något som skaver. Jag har gjort samma test en gång tidigare och då var jag en debattör: kompromisslöst ärlig. Och det är jag nog också. Ibland.Det är allmänt känt att vissa uttalande är så pass vaga att vem som helst kan känna igen sig i dem. Fenomenet kallas Barnumuttalande efter den amerikanske cirkusdirektören P T Barnum, kungen av humbug, som på mitten av 1800-talet underhöll sin publik med menageri, freakshower och vaga uttalande om enskilda besökares personlighet och situation. Du har en oupptäckt potential. Du står inför ett svårt livsval. Detta kallas även Forer-effekt, efter psykologen Bertram Forer som på 1940-talet gav sina studenter samma horoskop och konstaterade att samtliga av dem kände igen sig i det. Att vem som helst kan känna igen sig i personlighetstestens typer gör att de kritiserats för att inte vara mer trovärdiga än just horoskop.Personlighetstestning används nu inte enbart som underhållning eller av privatpersoner som vill uppnå självkännedom. Det är ett vanligt verktyg i arbetslivet när det gäller rekrytering och konflikthantering, vilket kritikerna anser är ytterst vanskligt. Forskningen visar nämligen att det är de egenskaper vi har gemensamt, snarare än de egenskaper som skiljer oss åt, som skapar en god arbetsmiljö och får oss att lösa konflikter. Att dela in folk i olika typer är därmed inte att rekommendera. Det kan rentav vara förödande för människor som inte frivilligt uppsökt varandras sällskap.Naturligtvis kan man slå sig för pannan och förfasas över att folk är mindre begåvade och att samhället har spårat ur. Människans behov av att svara på frågor om vem hon är och hur hon bör leva sitt liv går dock långt tillbaka i mänsklighetens historia. I det antika Grekland ansågs det vara nödvändigt att lära känna sig själv för att kunna tolka utsagorna från oraklet i Delfi. Man ställde också upp regler för hur man borde leva sitt liv för att kunna pröva, förkovra sig och omvandla sig själv. Tillvägagångssättet har många likheter med hur Benjamin Franklin som ung man förde moralisk dagbok i syfte att förnuftsmässigt styra sitt beteende. Bland annat ville han uppnå måttlighet genom att inte äta så att han blev slö eller dricka så att han blev upprymd, ordning genom att låta alla sina saker ha bestämda platser och ödmjukhet genom att försöka likna Sokrates eller Jesus.Så vitt jag kan se, är det strävan efter att leva ett genomtänkt liv som ligger bakom utvecklingen av det mest använda personlighetstestet i världen: Myers-Briggs Type Indicator. Testet är ett resultat av Katherine Cook Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers utforskande av sina egna liv. I Merve Emres bok The Personality Brokers (2018) skildras deras livsöden.Katherine som föddes 1875 präglades av en inre kamp för att förena sin naturvetenskapliga utbildning med sin religiösa uppfostran. När hennes son Alfred dör i sömnen, endast ett år gammal, blir hon smärtsamt medveten om hur skör människan är under sina första levnadsår och hur noggrant ett litet barns aktiviteter måste regleras för att det ska kunna förfina sin personlighet och rädda sin själ. Hon inser då att det går att förena sökandet efter personlig frälsning med den moderna världens rationella metoder. När Katherine förlorar ytterligare en son, innan han ens hunnit döpas, slår hon slag i saken och gör om sitt vardagsrum till ett laboratorium för personlighetsforskning. Experimenten börjar med hennes förstfödda och enda överlevande barn, dottern Isabel som då är fyra år gammal. Laboratoriet döps till ”The cosmic laboratory for baby training” och ganska snart är det fyllt av bekantskapskretsens barn som skall pröva, förkovra sig och omvandla sig själva.Grundtanken är att barn behöver ledas in på rätt bana i livet genom att lära dem hur de utifrån sin personlighet kan bidra till samhället. Barnen observeras och vägleds genom bestraffning och belöning. Allt bokförs noggrant och insikterna sprids i massmedierna. Katherines gärning, som ytterst handlade om att basera moderskapet på forskningsresultat och göra det till en profession, får stort genomslag. I samband med att Isabel lämnar hemmet för att studera får den experimentella verksamhet som under 18 år utgjort Katherines huvudintresse emellertid ett abrupt slut. Deprimerad skriver hon i ett brev till sin dotter som aldrig postas: ”Vem över fjorton år behöver egentligen en mamma, eller vem borde behöva en?”När Katherine ett flertal år senare upptäcker Carl Gustav Jungs teori om psykologiska typer upphör hennes depression. Jung introducerar idén om att människor kan kategoriseras som introverta eller extroverta. Som tänkande eller kännande. Tankesättet fångar Katherines intresse till den grad att hon utnämner honom till sin husgud. För första gången på länge upplever hon att hennes liv har mål och mening. Hon brevväxlar med Jung och ägnar ett halvt decennium åt att sätta sig in i hans analytiska psykologi, innan hon slutligen besöker honom. Under tiden görs hennes hem återigen till ett laboratorium för personlighetsforskning, men denna gång är det vuxna människor som ska pröva, förkovra sig och omvandla sig själva. Resultatet av arbetet publiceras 1926 i artikeln ”Meet yourself: How to use the Personality Paint Box” där Katherine lär läsarna att med hjälp av indexkort ta reda på vilken av Jungs sammanlagt sexton personlighetstyper de är och vad de bör göra i sina liv. Personlighetstestet är skapat!Det var emellertid Isabel som under 1940-talet omarbetade Katherines arbete så att det blev användbart inom arbetslivet och formulerade det frågeformulär som ligger till grund för Myers-Briggs Type Indicator.Ett personlighetstest är en sammanställning av uttalanden om oss själva. Ovetenskapligt? Javisst. Falskt, vem vet? Sant? Ja, om vi vill och anstränger oss. Vår personlighet är nämligen föränderlig och styrs av hur vi själva, andra och samhället uppfattar oss. Det är därför vi ständigt söker efter strategier för att ta reda på vem vi är och vad vi bör göra i våra liv. Problemet är att den strategi vi väljer att använda oss av kommer att forma vårt framtida jag och våra livsmöjligheter. Om vi uppfattar den kunskap som personlighetstesten genererar som verklig, kommer den att bli verklig i sina konsekvenser. Att förstå sig själv och låta sig styras av ett standardiserat frågeformulär är därmed ytterst begränsande. Det är att bli snuvad på den gnutta frihet vi idag har att forma vårt eget öde.Emma Engdahl, professor i sociologiLitteraturMerve Emre: The Personality Brokers: The Strange History of Myers-Briggs and the Birth of Personality Testing. Doublesday books, 2018. Finns i svensk översättning av Linn Åslund: Vilken typ är du? Varför du inte kan lita på personlighetstester. Fri tanke förlag 2019.

2 kampe i Superligaen og 2 sejre. Ikke mindst takket være et hattrick fra Elyounoussi kom vi helskindet hjem fra Silkeborg med en sejr på 1-3. Resultatet får det dog nok til at lyde mere overbevisende, end det egentligt var. Eller hvad? Samtidigt er der ikke længe til, at vi skal i kamp igen, da vi på torsdag møder Debrecen i 3. kvalifikationsrunde til Conference League. Vi vender også nyheder om Dadasons forlængelse (fra bold.dk) og Akos Markgraf. Vært: Mikael Milhøj Gæster: Christoffer Green og Christian von Horsten

Gränsupplösandet blir både globalt och lokalt när Amaarae med en söt, seriefigursaktig heliumröst seglar ut på sin jordenruntresa bortom ragerap och afrobeats, och visar hur musik kan skifta perspektiv och bryta ner stereotyper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erfarenheterna gör Amaarae (aktuell med albumet ”Black star”)klippt och skuren för den globala populärmusiken på 20-talet. Hon växte upp i Accra, Ghana där alternativa scener utvecklades. Sångerskan bodde i London då korsbefruktningarna pågick för fullt medan hon fann sig själv, och var i Georgia när trap förgrenades. Resultatet blev ett experimentellt öra och en orädd, punkig R&Battityd. Sättet som Amaarae leker med ett Clipsebeat i ”Counterfeit” demonstrerar hennes beundran för Virginiaduon som Mats Nileskär också möter. Way Out West-aktuella Clipse stod för förra årets återkomst genom ”Let God sort em out”. Trots att bröderna inte hade kört tillsammans på ett och ett halvt decennium var kemin intakt. Dessutom lyckades producent Pharrell Williams modernisera klassisk Clipse. Du får Pusha T och Malice resa från banbrytande drograp till framträdande i Vatikanen. I avsnittet även träff med mannen som ger new age afrobeat ett ansikte – Obongjayar.

Hva skjer når virkeligheten nekter å innrette seg etter norske vedtak, verdiplattformer og redaksjonelle ønskedrømmer? I denne satiriske teksten tar Einar Andreas Lund oss med inn i en tenkt NRK-sending fra et Norge som stadig blir sjokkert over utviklingen – selv når den samme utviklingen gjentar seg uke etter uke.Gjennom møter med bekymrede velgere, en virkelighetsfjern klimaminister og en kulturelite som forsikrer oss om at alt er trygt, harmonisk og godt finansiert av staten, retter Lund et skarpt blikk mot politisk bortforklaring, medienes språkbruk og den norske troen på at problemer kan vedtas bort.Resultatet er en mørk og treffsikker satire over et samfunn som heller vil omdefinere kriminalitet, krig, økonomisk uro og politiske nederlag enn å erkjenne dem. For så lenge Norge er tilstrekkelig sjokkert, slipper noen kanskje å gjøre noe.

Vi befinner oss i ett skifte. Vi har gått från att ställa trevande frågor till enkla chattbottar, till att nu bygga autonoma AI-agenter som fungerar som våra nya kollegor. För att verkligen förstå vidden av denna utveckling har vi i avsnitt 246 satt ihop ett specialavsnitt. Vi har dykt ner i arkivet och plockat russinen ur kakan från tre av våra mest uppskattade samtal om AI-agenter och framtidens utveckling. Resultatet är en djupdykning som tar dig hela vägen från ledningsgruppens strategi ner till utvecklarens kommandotolk. I detta tema-avsnitt får du lyssna till tre experter som ger dig helhetsbilden: Strategin och den nya kollegan (från avsnitt 241): Sogetis CTO, Christian Forsberg, hjälper oss att förstå vad autonoma AI-agenter egentligen är. Varför är det dags att sluta se AI som enbart ett verktyg, och istället börja onboarda dem som nya medarbetare? Vi pratar om de strategiska besluten som framtidssäkrar din verksamhet. Praktiken och när allt går ”bananas” (från avsnitt 237): Hur ser det ut när man faktiskt bygger och integrerar dessa agenter? William Sundqvist, Lead Developer och projektledare, bjuder på sina mest värdefulla (och smärtsamma) lärdomar från kodgruvan. Han berättar bland annat om experimenterandet som krävdes och vad som hände när hans ”super-agent” löpte amok. Mindshiftet och ”Vibecoding” (från avsnitt 235): Miguel Sjunnesson Exposito introducerar oss för det fascinerande begreppet vibecoding. Vad innebär det när gränsen mellan idé och färdig plattform krymper till några timmars ”promptande”? Vi diskuterar hur systemutveckling nu demokratiseras och varför det viktigaste av allt just nu är att våga misslyckas och bara börja testa. Ett avsnitt för dig som vill gå från hype till handling Oavsett om du är ledare, utvecklare eller bara genuint intresserad av hur digitaliseringen omformar våra arbetsplatser, ger det här specialavsnittet dig nycklarna till att förstå nästa stora steg inom AI. Lyssna på avsnitt 246 direkt här på sidan, eller där poddar finns (Apple Podcasts, Spotify, etc.). Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

I dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack diskuterar Jacob och Wille en översiktsartikel där man har undersökt hur tränade deltagarna är i studierna från olika översiktsartiklar inom styrketräning. I "Avsnitt 330: Otränad, tränad, elit och världsklass" av podden så diskuterade vi ett förslag till klassificering av hur tränad en person är. Den här klassificeringen har nu forskarna använt för att se vilka deltagarna i översiktsartiklar på olika styrketräningsvariabler är. Resultatet visar att nästan alla studier är utförda på deltagare som klassas som motionärer och det saknas i princip helt studier helt på den väldigt vältränade idrottare, enligt definitionen som de då använde. Du hittar hela artikeln som vi diskuterar här, Tons of Resistance Exercise Research, But Does it Apply to Highly Trained Athletes?. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:11:55) Få träningsstudier är utförda på riktigt högpresterande idrottare (00:14:19) Skillnaden på otränad, tränad, elit och världsklass (00:15:08) Problemet med subjektiva termer likt tränad, duktig, bra mm (00:21:01) En snabb genomgång av klassificeringen (00:33:26) Resulatet visar många studier på motionärer och tränade inom styrketräning (00:42:50) Översiktsartikeln i sig nedvärderar nyttan av forskningen tycker Jacob (00:46:21) Det finns överföring från studier på mindre vältränade till riktigt vältränade (00:50:00) Vad vi tyckte om klassificeringen för 4 år sedan (00:54:07) Elitidrottares träning drivs sällan av forskning utan mer av erfarenhet, anatomiska och biomekanisk kunskap

Jens Stoltenberg er tilbake i norsk politikk – og i Einar Andreas Lunds satiriske univers følger en gammel bekjent med på ferden. Løgnen har stått ved hans side gjennom krig, grønne omstillinger, tillitsreformer og kampen mot «desinformasjon». Nå møter hun ham igjen i regjeringskorridorene, der trygghet, demokrati og fellesskap gjentas til ordene nesten har mistet sin betydning.I monologen Jens og Løgnen lar Lund den tidligere NATO-sjefen gå i nærkamp med sin egen politiske fortelling. Bak det rolige smilet, den varme stemmen og de velkjente ordene om tillit skjuler det seg et system der feil blir til nyanser, brutte løfter til nødvendige endringer og kritiske spørsmål til ekstremisme.Resultatet er et mørkt, underfundig og nådeløst skråblikk på norsk maktspråk, mediene og et politisk miljø som stadig hevder å beskytte demokratiet. Men beskytter det egentlig sannheten – eller bare den korrekte fortellingen?

Michael Jacksons karriere var sterkt preget av overgreps- og pedofilianklager. Men rett etter hans død, skal familien og teamet rundt ha startet en stor kampanje for å forbedre kongen av pops renommé. Resultatet er den nye spillefilmen «Michael», som nå er den mest innbringende biografiske filmen noensinne, og fansen elsker den. Har vi sluttet å bry oss om kjente menneskers problematiske sider? Foto: Svein E. Furulund / Aftenposten

Tutto på tio? VM på tio-ish? Nej, inte i dag, istället tar vi en REJÄL tur längs minnenas allé och återvänder, nästan, till Tutto Baluttos linda – närmare bestämt till avsnitt 114 där Mikael Lustig gästade. Resultatet blev omtalad och smått legendariskt. Mycket nöje!

I avsnitt 556 av Tyngre Träningssnack diskuterar vi en studie där man har undersökt om samma personer får samma typ av resultat om de utför samma träningsprogram två gånger med en längre paus emellan? Som utgångspunkt har vi studien "Limited reproducibility of individual physiological adaptations to repeated endurance exercise training". I studien har man jämfört hur samma personer svarar på samma träningsprogram vid två olika tillfällen. Resultatet visade att det förmågan att förutsäga hur en viss person svarar på programmet utifrån hur de svaret tidigare var högst begränsad. Med andra ord så kunde samma personer svara riktigt bra under en period och sen under en annan så svarade de betydligt sämre. Graferna och resultaten som vi pratar om i avsnittet kan du se i ett inlägg på Instagram som du hittar här, instagram.com/p/DagXmmKEU_s/. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:51) Avsnittets bilder finns på Instagram (00:07:13) De som svarar dåligt på ett träningsprogram kan svara bra på samma program senare (00:08:12) Får du samma effekt från samma träningsprogram om du utför det igen? (00:13:33) En period konditionsträning, 8 veckors paus, en upprepning av samma träningsperiod (00:16:59) Även efter placebo så presterar vissa bättre och andra sämre (00:19:42) Variationen i träningsresultat mellan utövare i studier (00:28:38) Ytterst svag korrelation mellan träningssvar första gången och träningssvar andra gången (00:32:47) Varför är sambandet så svagt mellan olika träningsperioder? (00:39:31) Regression towards the mean var tydlig i datan (00:43:04) Är vi mer lika varandra än vad vi tror när det gäller hur vi svarar på träning?

Fredrik snackar shaders med Mårten Rånge. Shaders är små program som skrivs i ett C-liknande språk (GLSL), körs direkt på grafikkort, och ritar grafik (eller skapar ljud) på ens skärm med ofta chockerande lite kod. Mårten ger en introduktion till shaders och vanliga tekniker och begrepp, och det blir mycket grafik, snabb respons, iterativ matematik och programmering med underbart korta återkopplingsloopar och fokus på resultatet. Hur påverkar shadertänk vardagsutvecklandet? Mårten tror att det kanske gett honom mer fokus på att faktiskt lösa problem. Skulle shaders - för rätt personer - kunna vara ett bra första programmeringsspråk? Mot slutet kommer vi också in på att bygga program för DOS och, inte minst, göra program som gör något häftigt och är så små det bara går. 300 bytes till exempel. Tänk så långt RAM skulle räcka om alla program låg i den storleksklassen … Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Mårten Øredev SQL server COBOL Neo Shader art Shaders TIC-80 - stödjer fler språk än Lua, och har en Webassembly-host så att man kan skriva i vilket språk som helst som kan kompileras till Webassembly Shaders för musik Pestis - crazy på ett bra sätt kring matematik och musik Shadertoy Fragment shader eller pixel shader Vertex shader GLSL - shaderprogrammeringsspråk Kodelife - IDE för shaderprogrammering Posh brolly - annan sida för shaders Fragcoord - ännu fler shaders! Bonzomatic - används för livekodande av shaders Sinusfunktioner Babels bibliotek Ray marching Ray marching-exempel på en sfär på Shadertoy Ray tracing Normal Dot product - eller skalärprodukt på svenska Diffust ljus Distansfält Fraktaler 3D-fraktaler Mandelbulb Clean code Fabrice Neyret Stötta Kodsnack på Ko-fi! ICQ Kodsnack 705 - om signalprocessing och annat Scratch Pacman i Shadertoy Arkanoid Rasterlinjer Mårtens 4 kb-minröjarspel Sointu - ett musikprogram av "en galen finländare" DOS Dosbox Dosbox-X 256-bytes-spel Wake up! 16-bytes-demo i x86-assembler med Matrix-aktig kod och musik (video) COM-program PICO-8 Fantasikonsoll Lua Strudel DJ_Dave och Switch angel Bytebeat Synesthesia Mårtens adventbloggserie om shaders Adventbloggserie för 2025 Bonuslänkar från lyssnare Kolla in shader-livekodnings-tävlingarna på diverse demopartyn, exempelvis finalen från Revision 2024 DOS-like - På tal om låtsasmaskiner och DOS Distansfält implementerade för några 3d-former av Inigo Quilez Distansfält implementerade för några 2d-former av Inigo Quilez Titlar Øredev sade just nej till mig Det jag gör på kvällstid Min primära hobby Crazy på ett bra sätt Jättemycket flops Pixelkoordinat in, färg ut Någon funktion här och där Iterativ matematik Ändlösa rum Resultatet är målsättningen Fyra flyttal Tiden ändrar sig Rakt ut från sfären Riktningen i tre dimensioner Diffust ljus En punkt i rymden Annorlunda patterns Var kom bergen från? Jag hittade 30 bytes till Din shader är optimal Var kommer grafiken från? Det ser ut som magi Tillbaka till rötterna Pseudoslumptal För rätt tonåring Musik, grafik, och spel på fyra kilobyte 240 bytes mindre Det som är minst är bäst Inga abstraktioner att lära sig Hon kodar på scen Andra typer av uniformer

Den 26 april 1937 inleddes bombningen av den baskiska staden Guernica. Under några timmar föll en sammanlagd bomblast på omkring 22 ton över staden. Anfallet var beordrat från nationalistsidans högsta ledning och genomfördes med stöd av tyska Condorlegionen och italienskt flyg.För nationalisterna var bombningen en del av offensiven i Baskien, men den framstår också som ett slags brutal testbädd: här användes bland annat Junkers Ju 52 (tillsammans med andra flygplanstyper) i en planerad rädföljd som gav erfarenheter av bombkrigföring som senare skulle få eko i andra världskriget.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förstå varför Guernica bombades – och vad anfallet skulle uppnå. Resultatet blev katastrofalt. Dödssiffran är fortfarande omstridd: uppskattningarna varierar kraftigt, från omkring 150 till över 1 600 döda, och siffrorna har använts i både propaganda och senare omvärderingar.Att osäkerheten kunnat leva kvar hänger också ihop med vad som följde. Bombningen fick omedelbar internationell uppmärksamhet, men i Francos Spanien kom händelsen att förnekas, förvanskas och tystas ned. Nationalisterna tog kontroll över staden bara några dagar senare, den 29 april 1937.Bombningen av Guernica kan ses ur flera perspektiv. Först och främst handlar det om det spanska inbördeskriget och slutstriden om Baskien våren 1937. Anfallet hade knappast varit möjligt utan det flygunderstöd som nationalisterna fick av Tyskland och Italien. Samtidigt stod västmakterna passiva, medan Sovjetunionen stödde republiksidan.En annan dimension är den baskiska nationella identiteten. Guernica var en historisk samlingsplats och ett kulturellt hjärta – en symbol för baskiska friheter. Att slå mot staden var därför också att försöka slå mot själva idén om en baskisk nation. Det visste Franco mycket väl.Bild: Ruinerna i Gernika (Guernica) efter bombningen den 26 april 1937 under spanska inbördeskriget, dokumenterade av tyska Bundesarchiv. Bilden ger kontext till den internationella debatten om luftkrigets civila offer och till Picassos senare antikrigsverk. Foto: Bundesarchiv, Bild 183-H25224 / okänd upphovsperson, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvor mye av det vi spiser handler egentlig om valg og hvor mye handler om biologi?I denne episoden møter vi Camilla Lid Aniansen, som gjennom store deler av livet har levd med migrene, kroniske smerter og en kropp som stadig sendte signaler om at noe ikke var i balanse. Gjennom årene har hun eksperimentert med ulike kostholdsstrategier, fra lavkarbo og keto til carnivore og renvarebasert mat, på jakt etter svar.Men denne gangen gjorde hun noe helt annet.I et bevisst selveksperiment bestemte Camilla seg for å spise nesten utelukkende ultraprosessert mat i to uker. Ikke fordi hun trodde det var sunt, men fordi hun ønsket å kjenne på kroppen hva som faktisk skjer når maten moderne mennesker omgir seg med hver eneste dag får dominere kostholdet.Resultatet ble både fascinerende og urovekkende.Vi snakker om:-hvordan kroniske smerter og migrene preget store deler av livet hennes-hvorfor hun begynte å utforske sammenhengen mellom mat og helse-forskjellen mellom å spise «sunt» og å spise ekte mat-sukker, søtstoffer og hvorfor cravings kan føles umulige å kontrollere-reisen fra lavkarbo til keto og videre til carnivore-den overraskende effekten carnivore hadde på smerter, energi og bevegelighet-hvorfor hun til slutt landet på et mer fleksibelt lavkarbokosthold-hvorfor hun valgte å gjennomføre et eksperiment med bare ultraprosessert mat-hva som skjedde med sult, metthet, energi, humør og kontrollDu finner Camilla her: @camilla.annaniassenRedigert av Mic Drop media

Boken heter "Kommunikativa organisationer - Så skapar bättre relationer och förtroende" och gäst är författaren Mats Heide.Den här boken bygger på mer än tio års forskning om offentliga och privata verksamheter. Resultatet är ett kunskapsunderlag för reflexion och vägledning för alla som vill förstå och utveckla kommunikationen i sin egen organisation. Författarna ger handfasta modeller, inspirerande exempel och ett forskningsbaserat ramverk som visar vägen till en kommunikativ organisation.Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Vad är en kommunikativ organisation – och varför är den avgörande? Vilken roll har ledning, chefer och medarbetare i en kommunikativ organisation? Hur kan ett strategiskt och värdeskapande kommunikationsstöd se ut? Läs mer om alla avsnitt och sök i arkivet på hemsidan: https://larafranlarda.com/Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mange af Danmarks største virksomheder higer efter højt kvalificeret og specialiseret arbejdskraft - derfor kigger de mod udlandet, hvor udvalget og mængden af kvalificerede kandidater er langt større. Problemet er bare mange af medarbejderne mistrives, når de kommer hertil - eller også gør deres familie. Resultatet bliver derfor ofte, at de flytter igen, hvilket betyder at virksomheden mangler igen og har brugt en masse spildt ressourcer på rekruttering. Hør Befri din virksomhed, hvor værterne Rikke Østergaard og Mads Ring sammen med Else Christensen fra virksomheden Relocare finder løsninger på hvordan man fastholder og integrerer udenlandske medarbejdere i virksomheden. Gæst: Else Christensen, adm. direktør, Relocare. Værter: Rikke Østergaard, erhvervssociolog, forfatter, foredragsholder. Mads Ring, podcastvært Finans. Grafik/foto: Anders Vester Thykjier/Thomas Lekfeldt. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ugens emner i #dkpol:Hvad spørgetimen viste om de næste fire år i dansk politik (12:29): I onsdags kunne man følge den første spørgetime med Mette Frederiksen i spidsen for den nye regering. Jakob og Esben vender de mest interessante øjeblikke, der blandt andet gav et indblik i, hvordan blå blok kommer til at se ud som opposition.Kan røde journalister lave fair journalistik (26:10): Dansk Journalistforbund har lavet en rundspørge blandt deres medlemmer om deres holdninger og vaner. Resultatet tegner et billede af det gennemsnitlige medlem som værende en centrum-venstre vælger. I den forbindelse diskuterer Jakob og Esben, hvorvidt rundspørgen kan ses som et bevis på, at mediedækningen under valget var vægtet i venstrefløjens favør.Det amerikanske midtvejsvalg (41:20): Det kribler i Jakob for endelig at få lov at snakke om det kommende midtvejsvalg i USA, der for alvor er ved at nærme sig. Sammen med Esben spørger han, om man overhovedet kan forvente et demokratisk valg til november.Løbeklubben er tilbage fredag 7. august. Afgang er som altid klokken 08:00 fra Ny Kongensgade 10. ShownotesJakobs anbefalinger: Lea Ypi: Uværdig, Horisont: Solafs Syiren og Shakespeare in the park: King LearEsbens anbefaling: Game of Drones i Foreign AffairsØvrige links:MELD DIG TIL LYTTERMIDDAG 20. AUGUST HERUgens Spotify playliste: AfstedTegn abonnement på Altinget Privat, og få tre måneders gratis medlemskab af Kyiv Independent med i købet: altinget.dk/ukraine#dkpol YouTube-kanal: https://www.youtube.com/@dkpol_podcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ETT ARV SOM LEVER VIDARE När Carl Johan Bernadotte fyllde 90 år 2006 ville han skapa något som kunde leva vidare. Resultatet blev Carl Johan Bernadottes tennisstiftelse, som delar ut stipendier till lovande unga tennisspelare vid Akademi Båstads riksidrottsgymnasium. I studion Henrik Andersson Johan Olsson Swanstein Helene Steinlein Robert Benckert - Radio Båstad

Under de senaste åren har antalet totalitära stater ökat kontinuerligt. I stora delar av världen är folk skeptiska mot demokrati och föredrar att lyda under starka ledare, även om det sker till priset av personlig frihet och internationell fred. Kort sagt, det våras för diktatorerna.Diktaturer är inget nytt, men basen för, och logiken bakom, envåldshärskarnas maktinnehav har förändrats betydligt under seklernas gång. I det republikanska Rom var ”diktator” en titel som bara fick innehas i som mest ett halvår, när staden befann sig i djupast möjliga kriser – och ju snabbare diktatorn lämnade ifrån sig ämbetet, desto större ära fick han. Några sekler senare utvecklade emellertid de romerska kejsarna allt större ambitioner – de länkade sitt ämbete till himlen, framställde sig som gudomliga viceregenter och krävde all makt på livstid. På medeltiden, 1500-talet och 1600-talet övertog många europeiska kungar dessa pretentioner, men därtill kom nya idéer: tänkare som Thomas Hobbes och 1700-talets ”upplysta despoter” menade att diktatorn härskade i kraft av sitt överlägsna förnuft, att envälde var bästa möjliga statsskick. I nästa fas, på 1800-talet och 1900-talet, tillkom ännu en aspekt: idén att makt är rätt, att makten i sig legitimerar diktatorn. Resultatet av denna utveckling har varit fruktansvärd, något alla med ett minimum av kunskap om det senaste århundradets tragiska historia kan intyga.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om diktatorer och diktaturer från antiken till nutiden. Bildtext: Italiens respektive Tysklands diktatorer, Benito Mussolini och Adolf Hitler, vid Mussolinis ankomst till München den 28 september 1938, på tröskeln till Münchenöverenskommelsen som styckade Tjeckoslovakien och blev en vändpunkt i Europas väg mot krig. Foto: Bundesarchiv, Bild 146-1969-065-24, CC BY-SA 3.0 DE, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Renoveringsfiasko menar kritikerna. Ett resultat av vandalism säger presidenten själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I primärvalen i New York syns en tydlig Mamdani-effekt. Samtliga tre kandidater som fått stöd av borgmästare Zohran Mamdani gick segrande ur de demokratiska primärvalen, i flera fall mot etablerade motståndare. Resultatet ses som ett styrkebesked för Demokraternas progressiva falang. Vad säger utfallet om partiets vägval inför framtiden?Samtidigt fortsätter turerna kring renoveringen av spegeldammen framför Lincolnmonumentet i Washington. President Donald Trump ville ge den en ny färg i ”American flag blue”, men projektet har kantats av algblomning, flagnande färg och hård kritik. Trump anklagar vandaler för problemen, och flera personer har gripits.Dessutom pratar vi om vicepresident JD Vances nya bok, där han skildrar sin väg till katolicismen – och hur tron kommit att forma hans politiska världsbild.Medverkande: Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondent, Roger Wilson, tidigare USA-korrespondent samt Peder Gustafsson, Sveriges Radios utsända i Washington.Programledare: Sara StenholmProducent: Anna Ulvklo

Veckans avsnitt blir något helt unikt i den här poddens 12-åriga historia. Oefterhärmliga SCARLET tittar förbi och då kanske många av er undrar: Hur gör man ens en sån här intervju? Var börjar man? Ja, frågorna var många även för Nemo. Men faktum är att alla bitar föll sig naturligt på plats så fort mikrofonerna slogs på. Resultatet blev ett väldigt speciellt och fascinerande samtal som garanterat kommer att få många av er att höja på ögonbrynen!

Mermaid Du vet det där flödesschemat som ingen uppdaterat på två år, som bara en person kan redigera och som ingen hittar när det väl behövs? Mermaid är svaret på precis det problemet: Istället för att rita diagram skriver du dem, som några rader text. Det smarta är att Mermaid redan finns inbyggt där du jobbar — GitHub, Azure DevOps, Loop och allt fler Markdown-ytor — och att Copilot gärna svarar med just Mermaid-kod när du ber om ett diagram. Resultatet: diagram du faktiskt äger, kan ändra med ett enda ord, och som slutar ruttna i en bortglömd fil. Och ja, vi förklarar hur man ritar ett diagram i en podd där du inte kan se en enda bild. AI-skolan, del 2:  Vad är en agent? "Agent" är på väg att bli ett av de mest använda, och mest urvattnade, orden i hela Microsoft 365. Copilot-agenter, Agent Store, agenter i Teams och SharePoint, Agent 365: när ett ord börjar betyda allt riskerar det att till slut betyda ingenting. I del 2 av AI-skolan reder vi ut vad en agent faktiskt är: Något som får ett mål, fattar egna beslut och kan agera, och varför det är något helt annat än den Copilot-chatt du redan använder. Du får skillnaden förklarad med ett konkret exempel, en rundtur i var du möter agenter i M365 redan idag, och viktigast av allt: de tre frågorna du ska ställa nästa gång någon vill sälja in "en agent" till din verksamhet. Nyheter Som vanligt rundar vi av med några av de viktigaste nyheterna från Microsoft 365 

FO-nestleder Jannicke Larsen og koordinator i Team Forhandling på FO-kontoret, Ingvild Bø Moberg, går gjennom det viktigste fra tariffoppgjøret i staten, så du skal kunne forstå det best mulig når du skal stemme i uravstemningen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marit Selfors Isaksen i FO-ledelsen, og Joachim Nybakke i Team Forhandling går gjennom Oslo-oppgjøret, så du er bedre forberedt før uravstemninga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan endte egentlig forhandlingene i KS-oppgjøret? Forbundsleder Marianne Solberg og rådgiver i Team Forhandling på FO-kontoret snakker seg gjennom resultatet, og gir deg et godt grunnlag til å stemme i uravstemninga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Opptak fra 13.4.2026.Dette er historien om penger, makt og et marked som aldri sover.I Hvite striper, sorte får går Krokfjord og Monsen rett inn i miljøer der kokain flyter, nettverk bygges og grenser viskes ut.Her møter vi forbindelser til kriminelle aktører, natteliv, luksus og en virkelighet få får innsyn i.Midt i dette: Marius Borg Høiby og kretsen rundt ham.Gjennom rettsdokumenter, kilder og grundig arbeid nøster forfatterne opp forbindelser som lenge har vært en åpen hemmelighet.Resultatet er en bok som både provoserer og drar deg inn.True crime, midt i norsk overklasse og underverden.Møt Krokfjord og Monsen til en direkte samtale om arbeidet bak boka, metodene, og hva denne historien sier om Norge nå.

Hvad sker der, når ChatGPT, Claude, Gemini og Grok får lov til at bygge deres egne samfund? I et nyt eksperiment blev AI-chatbots placeret i virtuelle verdener, hvor de kunne arbejde, tjene penge, stemme, danne relationer - og styre sig selv. Resultatet? Nogle skrev forfatninger og byggede velfungerende samfund. Andre endte i vold, mord og brandstiftelse. Hvad fortæller det os om de AI-systemer, der snart skal samarbejde på vores vegne? Vi taler også med psykologiprofessor Svend Brinkmann, som mener, at vi er ved at drukne i AI-genereret indhold. Har vi glemt værdien af at tænke for tænkningens egen skyld? Og så læser vi regeringens nye arbejdsprogram med tech-brillerne på. Hvad vil regeringen egentlig med kunstig intelligens? Vært: Marcel Mirzaei-Fard, tech-analytiker i DR. Gæstevært: Kasper Junge, softwareudvikler og medstifter af computerlove.tech. Gæst: Svend Brinkmann, professor og foredragsholder.

Hva betyr Elkems strategiske transformasjon for selskapet, markedet og investorene?I denne episoden av Paretopodden får programleder Sebastian Baartvedt besøk av CFO Morten Viga og VP Finance & IR Odd-Geir Lyngstad for en oppdatering på Elkems strategiske transformasjon og videre utviklig.Etter salget av silikondivisjonen og exiten til største aksjonær Bluestar har Elkem blitt et mer fokusert industriselskap, med silisium, ferrosilisium og karbonløsninger som kjernevirksomhet. Resultatet er en enklere selskapsstruktur, redusert kapitalbinding og et tydeligere investeringscase.Samtidig har Elkem en av bransjens sterkeste kostnadsposisjoner. Attraktive energikontrakter plasserer selskapet blant de laveste kostnadsprodusentene globalt, mens pågående effektiviseringstiltak skal styrke konkurransekraften ytterligere.I episoden diskuterer de også markedsutsiktene for silisium- og materialindustrien, effektene av økte infrastrukturinvesteringer og handelspolitiske tiltak, samt hvordan regionalisering av verdikjeder kan skape nye vekstmuligheter for europeisk industri. Til slutt ser de nærmere på Elkems ambisjoner for videre verdiskaping gjennom både produktutvikling og mulige strukturelle grep.Disclaimer:Pareto Securities' podkaster inneholder ikke profesjonell rådgivning, og skal ikke betraktes som investeringsrådgivning. Handel i verdipapirer medfører til enhver tid risiko, og historisk avkastning er ingen garanti for fremtidig avkastning. Pareto Securities er verken rettslig eller økonomisk ansvarlig for direkte eller indirekte tap, eller andre kostnader som måtte påløpe ved bruk av informasjon i denne podkasten.Se våre nettsider https://paretosec.com/our-firm/compliance/ for mer informasjon og full disclaimer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er starten av juni og Mar Valo og Iben er begge ferdig med mas og kjas som kommer med siste innspurt av semesteret. Iben er endelig tilbake etter å ha skrevet master og studio bestemmer seg for å være homofobisk. Resultatet blir en KORT innføring i de tre F'ene: Frihet, Ferie og Fa- Happy Pride! 

Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.

Klemt mellom splatterkaoset i Braindead og Bad Taste og den kommende Ringenes Herre-suksessen finner vi Peter Jacksons herlige 90-tallsmareritt The Frighteners – filmen hvor Michael J. Fox svindler folk med spøkelser mens Jeffrey Combs går fullstendig av hengslene i bakgrunnen. Fox spiller Frank Bannister – en småsvindler som bruker spøkelser til å tjene penger, helt til en mystisk og dødelig skikkelse begynner å herje i byen. Resultatet er en herlig miks av horror, komedie, serial killer-thriller og ren tegnefilmenergi. I denne episoden tar Attack of the Killer Kast turen tilbake til 1996 for å snakke om spøkelser, seriemordere, tidlig CGI-kaos og hvorfor The Frighteners gikk fra kinoflopp til kultklassiker. Vi er også innom Jake Busey, R. Lee Ermey, videobutikk-nostalgi og hvorfor dette føles som en film ingen egentlig hadde fått lov til å lage i dag. Med: Chris og KurtVignett fremført av: Filmjunkiene v/Ivar Nikolai Fallet og Aleksander U. Serigstad

Cannes 2026: I denne tradisjonsrike episoden oppsummerer vi årets Cannes-festival med vår danske venn og kollega; kritiker og filmredaktør Christian Monggaard i avisen Dagbladet Information. Som tidligere har vi også i år satt oss ned ved mikrofonene helt på slutten av festivalen, dagen før prisutdelingen, med Christian Monggaard – som igjen leverer sin faste åpningsreplikk «Hei på fjellet!» og setter tonen for denne humørfylte og grundige oppsummeringen av Cannes-festivalen her på Filmfrelst. Resultatet fra juryen ble som kjent offentlig på prisutdelingen lørdag 23. mai, men i samtalen nedenfor gjenstod fortsatt én festivaldag, og vi avslutter med å gjøre oss noen refleksjoner rundt hvilke filmer som kunne hevde seg når prisene skulle deles ut. (Juryen ble i år ledet av den sørkoreanske mesterregissøren Park Chan-wook). Vi får også høre Christians refleksjoner om trender og tegn i tiden fra årets festival, og diskuterer en rekke titler fra hovedkonkurransen – som betyr at vi er innom alt fra Cristian Mungius Gullpalme-vinner Fjord, Ryūsuke Hamaguchis innholdsrike drama Soudain («All of a Sudden»), Andrey Zvyagintsevs dystre Minotaur og den elleville, sørkoreanske actionfilmen Hope, regissert av Na Hong-jin. Vi deler også våre Topp 5-lister fra festivalen som helhet. Ved mikrofonene sitter Christian Monggaard, Karsten Meinich og Lars Ole Kristiansen. God lytting!

Maximal uppmärksamhet när Dokument Inifrån släpper ett avsnitt per vecka, men hur pressetiskt är det? Och så om newsfluencers och kritiserad reality. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lundsbergsgranskning SVT Dokument inifrån har gjort serien Arvtagarna, om pennalismen på internatskolan Lundsberg, och den har väckt starka reaktioner. På klassiskt dokument inifrån-manér har man portionerat ut dokumentärens tre delar över tre veckor istället för att släppa allt samtidigt. Resultatet har, i vanlig ordning, blivit att programmen, och då i synnerhet del 1, anmälts till granskningsnämnden för att bryta mot kraven om opartiskhet och saklighet. Freddi Ramel har talat med Jens Liljestrand, frilansskribent på Expressen Kultur, och Johannes Wik, föredragande handläggare på Mediemyndighetens granskningsenhet. Newsfluencers på modetI förra veckans Medierna var SVT:s utrikesreporter Bengt Norborg kritisk mot det han kallade för selfie-journalistik. En berättarstil och ett formgrepp som är hämtat från, och optimerat för, sociala medier, och just nu kan ses som en global trend. På chefskonferenser om journalistikens framtid talar idag allt fler därför om att gårdagens reportrar måste våga bli framtidens newsfluencers.Johan Cedersjö träffar Martin Schori, medgrundare av Hint och krönikör på Dagens Media.Går det att göra etisk reality-tv?I det senaste avsnittet av SVT:s tittarfavorit Gift vid första ögonkastet hoppade ett par av, efter att kvinnan i det arrangerade äktenskapet känt att mannen varit för “på”. En jobbig situation, som ändå bleknar i jämförelse med den bomb som briserade i Storbritannien nu i veckan, där tidigare deltagare i den brittiska versionen av formatet berättat att de under inspelningen ska ha blivit våldtagna av männen de parats ihop med.Det här väcker en grundläggande fråga till liv. En fråga som ställts ända sedan Expedition Robinson hade premiär 1997 och som sedan dess bubblat upp med jämna mellanrum: Går det att göra reality där deltagarna inte riskerar att fara illa?Joanna Korbutiak intervjuar Nina Morby, kulturjournalist och krönikör i GP, Per Zetterfalk, producent till Dokument Inifråns serie Tillbaka till paradiset, och Irena Pozar, även hon medgrundare till Hint.

Repris. Avsnittet publicerades första gången den 15 februari 2025.I dagens podd pratar jag med Katarina Barrling. I en intervju med Tidningen Curie kallade hon sig själv gårdfarihandlare, en resande med väskan full av idéer. Vilken fantastisk beskrivning, tänkte jag. Mycket bättre än det anskrämliga ordet konsult, som mest för tankarna till IT-bubblan. Nåväl. Till det här samtalet har gårdfarihandlare Barrling med sig idéer som sätter ord på det man anat men kanske inte riktigt har kunnat artikulera.Som docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet har Barrling länge studerat svensk kultur och politik, och i sin nya bok Världens mest protestantiska land (Stolpe 2024) beskriver hon hur det lutherska arvet lever kvar i det sekulära Sverige. Vi talar om hur protestantismen har format vårt sätt att tänka, känna och organisera oss – även när vi tror att vi lämnat den bakom oss.Sverige är ett land där individuell frihet är närmast helig – men där avvikelse ändå straffas hårt. Vi har en sekulär religion, men utan Gud, och därmed inga tydliga vägar till nåd eller förlåtelse. Resultatet? Ett samhälle som på en gång är mer tillåtande och mer fördömande. Där vi hyllar öppenhet, men samtidigt är besatta av att alla ska tänka och tycka rätt. Där det är viktigare att tänka och känna rätt än att göra rätt.Man ska bekänna den sanna tron, även om lilla katekesen innehåller andra läror i dag. Vår lutheranism fortsätter att prägla oss, menar Barrling, även om vi gärna inbillar oss att vi blivit så moderna och rationella att vi knappast behöver någon tro. Annat än tron på framsteget, förstås.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Han tog över en verksamhet han säger att han aldrig ville ha, och gjorde den historisk. Men framgångarna i porrbranschen kom med ett högt pris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En son och en far med samma namn, en uppmärksammad porrtidning som förvandlades till en multimedial koloss, en ögonbrynshöjande börsnotering, en utlösning i tyngdlöshet, svek, mordhot, och skatteskulder – i berättelsen om Berth Miltons liv överträffar verkligheten ofta dikten.Hans pappa, Berth Milton senior, tog de första spadtagen till det som skulle bli ett internationellt porrimperium när han lanserade tidningen Private på 60-talet. Men tiden sprang ifrån den en gång så stolte porrpionjären, och när Berth Miltons vägar åter korsades med sin pappas i slutet av 80-talet hade det blivit dags för sonen att överträffa fadern.Juniors vision för pappans verksamhet sträcker sig bortom fyrfärgstryck på tjockt papper. Under hans ledning blir Private Media Group ett internationellt multimediabolag som skriver börshistoria när det som första renodlade porrverksamhet noteras på Nasdaq i New York i slutet av 90-talet.Men framgångarna sticker i ögonen, både på pappa Milton, som anser sig ha rätt till en stor del av de intjänade pengarna, och på Skatteverkets utredare, som frågar sig varför Privates rekordår inte speglas i några skatteintäkter. Resultatet blir att Berth Milton drivs i exil när han jagas av både MC-gäng och miljardkrav.När röken har lagt sig och skulderna preskriberats blickar den 70-årige entreprenören framåt mot nästa kapitel i sitt liv: Bygget av ett nytt imperium.Berth Milton berättar med egna ord. I avsnittet hörs även hans yngsta dotter Celine Milton Swande, Michael Syrén, grävande reporter på Expressen, Kristina Hedberg, reporter på Dagens Nyheter, och Robert Aschberg, programledare och journalist.

Liv har läst boken Mina kvinnor, min storfamilj – om Sonja Åkessons tid i ett dysfunktionellt kollektiv. Resultatet är ett avsnitt som rymmer hela En varg söker sin pods DNA.Prenumerera på www.underproduktion.se/envargsokersinpod

Wille och Jacob diskuterar kombinerad styrketräning och konditionsträning i avsnitt 547 av Tyngre Träningssnack. Först blir det en liten introduktion till själva ämnet i stort och sen efter det läggs fokus på en intressant ny studie där man testat effekterna av benträning precis före ett intervallpass på 4x4 minuter. Styrketräningen innebar att man tränade lika många set men med olika avstånd till failure vid varje set. Du hittar hela artikeln som vi diskuterar här: Velocity Loss During Resistance Training: Implications for Concurrent Training Adaptations. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:00) Kombinerad styrketräning och konditionsträning (00:07:30) Hur påverkar styrketräningen ens konditionsutveckling? (00:13:14) Det finns fler hobbyidrottare inom konditionsidrotten som tränar mycket jämfört med styrketräningen (00:14:54) Styrketräning och konditionsträning under samma träningspass (00:19:33) Styrketräning upplagd efter hastighetstapp på varje set (00:26:39) Resultatet efter åtta veckor - fördel för endast konditionsträning (00:29:42) Bör konditionsidrottare styrketräna för bättre prestation? (00:35:25) För tung styrketräning påverkade kvaliten på passet direkt efter (00:37:00) Mer styrketräningsrepetitioner gav bättre muskelökningar (00:41:47) Hade det gått bättre om konditionspasset varit mindre intensivt?

Jonas Wahlström, projektchef på Vasakronan, gästar och berättar om Lumi – ett av Sveriges mest ambitiösa återbruksprojekt och ett kontorshus i världsklass i centrala Uppsala.Siffror om Lumi:LEED Platina-certifiering, 99 poäng (högst poäng i Europa bland projekt och högst poäng i världen för kontorshus).Halverat klimatavtryck jämfört med nybyggnation: 170 kg CO₂e/m² BTA, att jämföra med 300–400 kg i normalfallet.75 % minskad energianvändning, från 204 till 52 kWh/m² och år, tack vare ny fasad, moderna installationer och omfattande solcellsanläggning på tak, fasad och i ljusgården.Projektets cirkularitetsindex är hela 40%. Av 6 400 ton material har 1 300 ton återbrukats, 500 ton återvunnits och 700 ton varit förnybart.Lumi är ett tydligt exempel på hur vi kan tänka om kring stadsutveckling och byggande. I stället för att riva en 70-talsfastighet valde man att bevara och omvandla stora delar av byggnaden. Resultatet är ett projekt med halverad klimatpåverkan jämfört med nyproduktion, där stomme, material och resurser har återbrukats i stor skala.Projektet har nått högsta miljöcertifiering, LEED Platina, och har dessutom fått de högsta poängen i Europa och för ett kontorshus globalt.Vi pratar om vad som krävs för att driva ett så komplext projekt, hur samverkan mellan aktörer blir avgörande och vilka konkreta lösningar som gjort Lumi till en förebild inom hållbart byggande. Vi diskuterar också hur projektet bidrar till att omvandla en tidigare sluten struktur till en levande stadsmiljö med mer liv, flöden och aktivitet i gaturummet.Utöver projektet delar Jonas med sig av personliga reflektioner kring ledarskap, utmaningar och framtiden för bygg- och fastighetsbranschen.mer om Lumihttps://vasakronan.se/aktuellt/lumi-ett-projekt-i-varldsklass/___Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️__All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.____Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ &⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠._____Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠._____Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠_____Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design)AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

När Gustav II Adolf (1594-1632) landsteg i Pommern i juni 1630 är det med en av Europas bästa arméer. Kungen har reformerat den svenska armén genom lärdomar från faderns nederlag i Kirkholm 1605. Och Trettioåriga kriget (1618–1648) blev scenen där den reformerade armén prövades i slag som Breitenfelt, Lech och LützenSverige gick in i kriget med en berättelse om att försvara den protestantiska saken och stoppa den katolska offensiven i det Tysk-romerska riket. Budskapet förstärks av statlig propaganda med återkommande böndagar och texter som läses upp i kyrkorna där kriget framställs som nödvändigt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Göran Larsson och Marco Smedberg om trettioåriga kriget, Sveriges inträde 1630, propagandaapparaten – och varför Gustav II Adolfs krigsmaskin fortsatte att fungera även efter kungens död.Gustav II Adolf driver på förändringar i hur krig förs: större rörlighet, tätare samverkan mellan infanteri, kavalleri och artilleri – och en mer offensiv kavalleritaktik än den äldre karakollen. Resultatet syns i slaget vid Breitenfeld den 17 september 1631, där en svensk-sachsisk armé besegrar Tilly och bryter den kejserliga framryckningen. Segern blir en tydlig demonstration av den svenska arméns eldkraft, rörlighet och ledning – och öppnar vägen för ett snabbt avancemang in i Tyskland.Slaget vid Lech vid Rain am Lech den 14–15 april 1632 blev ett av Gustav II Adolfs viktigaste genombrott under trettioåriga kriget. För att ta sig förbi den starka kejserliga spärren lät svenskarna bygga broar över den svullna floden under hård beskjutning. När övergången väl lyckades pressades Tillys trupper tillbaka och den berömde fältherren sårades svårt; han avled kort därefter. Segern öppnade vägen in i Bayern och skakade kejsarsidan.Den 6 november 1632 rider Gustav II Adolf rakt in i ett kaos av krutrök, brinnande hus och dimma vid slaget vid Lützen. Svenskarna kan efteråt hävda seger, men priset blir högt: kungen stupar och de svenska förlusterna uppgår till omkring 6 000 döda och sårade. Kungen krigsmaskin och hans statsbygge överlever honom. Han blir en martyrgestalt – samtidigt som stormaktens verkliga motor i längden visar sig vara diplomati, pengar och administration.Trettioåriga kriget börjar som en konflikt i det Tysk-romerska riket, där reformationens olösta motsättningar skapat ett lapptäcke av furstendömen med olika bekännelser och intressen. När spänningarna briserar 1618 – efter den berömda defenestrationen i Prag – dras snabbt fler makter in. Det som först handlar om religion utvecklas snart till en kamp om Europas maktbalans, där Habsburgarnas ställning utmanas av olika motkoalitioner.Allt detta kräver pengar. En mycket stor del av statens inkomster går till försvaret, och här blir Axel Oxenstiernas roll avgörande. Bättre förvaltning och ordning i finanserna gör det möjligt att planera, försörja och hålla arméer i fält. Samtidigt finns en gräns: en skattestat kan inte pressa sönder sin egen bas. Driver man bönderna för hårt riskerar man ödegårdar – och då försvinner också skatteunderlaget.Efter Gustav II Adolfs död vid Lützen fortsätter kriget ändå. Generalerna i fält och statsförvaltningen hemma gör att systemet fungerar även utan kungens personliga ledning. Stormaktstidens logik blir tydlig: projektet är större än personen.Bild: Sveriges kung Gustav II Adolf (1594–1632) skildras i slaget vid Breitenfeld 1631, en vändpunkt i Trettioåriga kriget som ofta lyfts i poddens avsnitt om Sveriges stormaktstid. Målning av Johann Jakob Walther (ca 1650). Foto: Rama, 2010. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: Aria för sopran med obligat oboe ur Johann Sebastian Bachs kantat BWV 80, Ein' feste Burg ist unser Gott, komponerad och framförd i kyrklig kontext i Leipzig 1723. Johann Sebastian Bach. Wikimedia Commons. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niklas har brutt seg inn i terapirommet helt alene – for Benjamin er ikke her, og det er ikke mandag engang. Resultatet? En alenepod der han starter i en ærlig, intens og litt vel giret rant.Niklas forteller om øyeblikket teppet går opp og alt blir svart, om ADHD, manglende indre filter og hvorfor han ofte «tenker med kjeften». Det blir skam, læring, innbokskjeft og en stor takk til rause folk (og Benjamin, som tydeligvis fungerer som verge).

Klimakteriet är inte något som händer "vid sidan av jobbet". Det påverkar jobbet. Och kostar företag 12 miljarder kronor, varje år. Det senaste avsnittet av The Great Room gästas av klimakteriedoktorn Naomi Flamholc från Womni. Hon hjälper oss förstå hur vi kan arbeta med, inte mot, den arbetsgrupp som just nu består av 1,5 miljoner svenska kvinnor. Ämnet är dessutom mer aktuellt än någonsin. I år kommer en ny ISO-standard om klimakteriet. Varför? Kanske för att det är en period som kan pågå i upp till 15 år. Där över 80 procent upplever besvär. 30 procent så pass stora att hela arbetslivet påverkas. Vad sägs om: Sömnproblem som gör det svårt att fungera på jobbet. Värmevallningar som skapar stress i möten. Humörsvängningar och fysisk påverkan som slår direkt mot både välmående och prestation. Resultatet? Kompetens tappas. Sjukfrånvaron ökar. Produktivitet går förlorad – i en grupp som ofta befinner sig mitt i karriären. Ämnet till trots blir det allt annat än ett tungt avsnitt. Våra programledare bjuder friskt på sig själva när det kommer till diagnoser och symptom och det bråkas friskt om Emma har klimakteriebesvär eller om hennes ilska bara är ett personlighetsdrag.

Vikingarnas resor till Nordamerika blev den sista länken i en nordatlantiska kedja av nordbornas bosättningar. Norge, Island och Grönland bands ihop via havet i en väldig kedja. När Erik Röde år 985 grundade den grönländska kolonin skapades en utgångspunkt för vidare färder västerut.Vinlandsresor var först nordiska sagor, för att sedan 1960-talet ta en allt tydligare form med hjälp av nya arkeologiska fynd och innovativa mättekniker. Nu kan vi datera ett av vikingarnas besök på New Foundland till år 1021 – 471 år före Columbus.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungkvist, professor i historia, med särskild inriktning på historiska geografi vid Stockholms universitet, om nordbornas närvaro i Nordamerika.Vinlandsresorna är en berättelse om logistik, resurser och risk: små samhällen i Grönlands fjordar som behövde timmer, järn och prestigevaror – och som till slut pressades av klimat, ekonomi och avstånd.Grönlänningasagan, berättar om en rad expeditioner, där Bjarni Herjólfsson obeserverar det amerikanska fastlandet första gången år 986 efter att ha drivit ur kurs under en resa från Island till Grönland. Bjarni landsteg aldrig, men hans iakttagelser av ett skogbevuxet land i väster tände Leif Erikssons utforskarlust, som kring år 1000 seglade mot väster. I nordiska källtraditioner knyts tre namn till färden: Helluland, Markland och Vinland – platser vars exakta lägen länge diskuterats, men som brukar tolkas som delar av Nordamerikas nordöstra kustvärld.Idag vet vi med säkerhet att år 1021 fälldes träd på Newfoundland med metallverktyg – och en kombination av årsringsanalys och en kol-14-signatur gör det möjligt att datera händelsen exakt. Det är ett av de tydligaste ögonblicken där vikingatidens sagoberättande plötsligt får en hård, daterbar kontur: nordbor var faktiskt i Nordamerika, nästan fem sekel före Columbus.I sagornas värld delas kusten i tre zoner som nästan låter som ett ekonomiskt inventarium: Helluland – stenigt land (ofta kopplat till Baffin Island); Markland – skogsland (ofta kopplat till Labrador) och Vinland – det ”milda” landet med druvor/vildvin. Indelningen säger något viktigt: resorna västerut var inte bara äventyr, utan också en jakt på bristvaror – särskilt virke, i ett Grönland där trä var en strategisk resurs.Platsen L'Anse aux Meadows, som ligger längst upp på Newfoundland, var ett basläger – en nod för vidare färder och resursutnyttjande. Fynden visar också järnhantering, avgörande för att kunna reparera fartyg efter Atlanten. Flera spår antyder att nordborna rörde sig längre söderut. Ett ofta diskuterat exempel är butternut/valnöt (Juglans cinerea), som inte växer naturligt på Newfoundland. Att sådana nötter ändå hittats på platsen kan peka mot resor in i Saint Lawrence-viken, där arten förekommer.I de isländska sagorna dyker ett laddat ord upp: skrälingar – nordbornas benämning på de människor de mötte i väster. Berättelserna beskriver både handel och konflikt, men också hur osäkerheten växer: avståndet hem är enormt, man är få, och varje förlust slår hårt.Styrkeförhållandet var också en realitet: en liten, långt bort belägen grupp nordbor kunde knappast hålla ett permanent grepp om ett område där de alltid riskerade att bli numerärt underlägsna. Resultatet blev sannolikt att Vinland, hur lockande det än var, blev för dyrt att försvara i längden.Bild: Leif Eriksson upptäcker Amerika (1893) av Christian Krohg, Nasjonalgalleriet i Oslo. Verket är ett exempel på den nationalromantiska rörelse som var stark i Norge under slutet av 1800-talet. Källa: Christian Krohg, Leif Eriksson upptäcker Amerika (1893), Nasjonalgalleriet, Oslo.Wikipedia. Public.Musik: Voyage To America av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andreas Almgren, en av världens bästa löpare, stod återigen på startlinjen för att springa 10 kilometer så snabbt som möjligt vid 10k Fasca Castellón. Resultatet blev tangerat personbästa och 26.45. Trots att Andreas levererade ett av de snabbaste loppen någonsin så räckte det inte hela vägen till segern och konkurrenten Yann Schrub från Frankirke stal hans nysatta europarekord när han löpte in som tvåa på 26.43. I veckans avsnitt får vi höra från Andreas efter loppet, hur en oläglig ryggkänning hindrade honom från att köra det sista specifika passet och hur han trots en inte lika bra dag som vid loppet i Valencia i januari ändå lyckades springa så fort som han gjorde. Andreas berättar om hur det är att gå in i ett lopp som favorit och under resans gång se hur konkurrenter också presterar bra, sätter det en extra press? Han ger oss också tips på pass för att bygga god 10k-form under grundträning!  Manne ligger i hårdträning inför maran i Hannover. Han har satt flera bra pass och tycker att han har funnit sin väg! Även John har tränat på bra men beklagar sig över infernaliskt varma gym.  Veckans sponsorer: Nomio (Hör Andreas Almgrens bästa tips inför Nomio 10K i samband med Bålsta Stadslopp 26 April). Löplabbet - missa inte Löplabbets träningsgrupper i mars, fem tisdagar med start 3 mars kom-igång med löplabbet Lumonite - Sista chansen att använda Spring Snyggts rabattkod - springsnyggt25, 15% rabatt på samtliga pannlampor från Lumonite hos Valostore.se och Löplabbet.se Bli Patreon och ta del av veckoscheman för tre olika nivåer - Spring Snyggt Patreon

Klimat- och miljöministern om varför Sverige beräknas missa alla klimatmål, om bränslepriser och elektrifiering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidöpartierna lovade sänkta bränslepriser inför valet 2022. Det löftet höll de – till priset av att Sveriges klimatutsläpp kraftigt ökade under 2024. Därefter minskar utsläppen, men för långsamt för att leva upp till Parisavtalets nivåer. Resultatet är att Sverige ser ut att missa alla klimatmål – både de nationella och de gentemot EU, det visar regeringens klimatredovisning. ”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige. Det är mitt perspektiv på den frågan. Det här med att vi inte kommer att nå dem, man kan formulera sig som att vi behöver mer politik för att nå dem. När man tittar på exempelvis hur tidigare regeringar låg bättre till för att nå målen byggde det på en väldigt hög reduktionspliktsplan som alla partier, inklusive Miljöpartiet, nu har backat ifrån,” säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).När regeringen aviserade sänkt reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter var budskapet att andra åtgärder skulle kompensera för de ökade utsläpp som ändringen skulle orsaka, men de åtgärder som hittills har presenterats har inte varit tillräckliga. Först i maj i år kommer den så kallade Styrmedelsutredningen att presentera sina förslag. ”Vi sänkte skatten på drivmedel och reduktionsplikten för att det var en stark vilja hos både det svenska folket och samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Miljöpartiet. Vad man sen ska ersätta det med, det menar ju vi är elektrifiering. Därför satsar vi på många olika sätt med en bred palett av lösningar för att främja elektrifiering inom transportsektorn. Det menar vi är vägen framåt. Sen kan man ha med sig vad som rent tekniskt har hänt med reduktionsplikten. När vi tillträdde var reduktionsplikten väldigt hög. Det gjorde att priserna på biodrivmedel var väldigt höga. När vi sen sänkte det 2024 sjönk också priset på biodrivmedlen. Därför säger Liberalerna att reduktionsplikten borde vara ungefär tolv procent. M och KD har sagt att den borde vara sex procent. SD sa att den borde vara 0 % och nu är den på 10. Jag är inte nöjd, men jag skulle ändå säga att svenska väljare tydligt kan se vilken funktion Liberalerna fyller i svensk klimatpolitik.”, säger Romina Pourmokthari.”Baksmälla efter valet 2022”I veckan kritiserade Finanspolitiska rådet regeringen för att ha lånat för mycket och för att ha använt upp även nästa mandatperiods reformutrymme. Kommande regering kommer att få ett mycket svårt ekonomiskt läge. Även klimatutsläppen fungerar som en budget, och eftersom utsläppsminskningen stannat av under den här mandatperioden kommer Sverige behöva minska utsläppen extremt snabbt under nästa mandatperiod. Hur ansvarsfullt är det?”Det är en jättebra fråga, för jag håller med om att det finns en utsläppsbudget ungefär som att det finns en ekonomisk budget, så det är ett väldigt bra sätt att tänka. Jag har försökt få in det sättet att tänka i regeringens arbete genom att i Tidö-Klimat skriva in att vi ska ha det perspektivet kring utsläppen. Involvera finansdepartementet mer när vi arbetar med budgetar så att det inte bara blir ett nischat klimatområde. Men hur vi ska se till att komma ikapp? Jag tycker att det här bygger på att man.... Alltså vi lever i en demokrati. Vi har valrörelser där vissa frågor sticker upp. Alla minns att 2022 var det ett extremt fokus på höga elpriser och dyra priser vid pump. Då blir effekten att man får en baksmälla. Jag menar ju att sättet vi undviker att jobba så här framöver är ju att inte lägga alla ägg i samma korg, inte fokusera helt på ett sätt att lösa klimatfrågan, utan att ha en bred palett av många olika lösningar.”, säger Romina Pourmokthari.Sverige har fortfarande lägst utsläpp per capita i Europa, tack vare en stor andel fossilfri energi. Men de senaste åren har försprånget minskat och Sverige har de senaste åren sjunkit snabbt i en internationell klimatrankning. ”Ja, det är självklart ett problem att vi blir sämre, men det är viktigt att ha med sig, för narrativet som jag möter ute är oroade företag och oroade ungdomar som har bilden av att varje år har utsläppen ökat under vår mandatperiod. Regeringen slaktar klimat- och miljöbudgetar och massa annat som inte stämmer. Sverige är fortsatt bäst i EU på låga utsläpp. Det stämmer att det är inte minst pga att mitt parti, L, kämpade för kärnkraft istället för kolkraft och oljeimporter under 70- och 80 -talet. Det kräver att vi fortsätter bygga ut vår kärnkraft, vindkraft och har ett rent elsystem för det är grunden”, säger Romina Pourmokthari.Gäst: Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L)Programledare: Erika Mårtensson Kommentar: Daniel VärjöProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert Intervjun spelades in fredag den 20 februari 2026.

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning? Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt.Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik. Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöerReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den journalistiska hederligheten lyser med sin frånvaro när den prisbelönta reportern Elinor Torp berättar historien om en sexuellt utsatt kvinna i den mansdominerade lastbilsbranschen. Resultatet är en svartvit skildring där den komplicerade verkligheten gång på gång får ge vika för det förutbestämda narrativet. Här är faktauppgifterna som Aftonbladet undanhåller läsarna i sin story om det ständigt utsatta våldtäktsoffret. Av Jenny Strindlöv Inläsare: Jenny Strindlöv

Gränsupplösandet blir både globalt och lokalt när Amaarae med en söt, seriefigursaktig heliumröst seglar ut på sin jordenruntresa bortom ragerap och afrobeats, och visar hur musik kan skifta perspektiv och bryta ner stereotyper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erfarenheterna gör Amaarae (aktuell med albumet ”Black star”) klippt och skuren för den globala populärmusiken på 20-talet. Hon växte upp i Accra, Ghana där alternativa scener utvecklades. Sångerskan bodde i London då korsbefruktningarna pågick för fullt medan hon fann sig själv, och var i Georgia när trap förgrenades. Resultatet blev ett experimentellt öra och en orädd, punkig R&Battityd. Sättet som Amaarae leker med ett Clipsebeat i ”Counterfeit” demonstrerar hennes beundran för Virginiaduon som Mats Nileskär också möter. Clipse stod för förra årets återkomst genom ”Let God sort em out”. Trots att bröderna inte hade kört tillsammans på ett och ett halvt decennium var kemin intakt. Dessutom lyckades producent Pharrell Williams modernisera klassisk Clipse. Du får Pusha T och Malice resa från banbrytande drograp till framträdande i Vatikanen. I avsnittet även träff med mannen som ger new age afrobeat ett ansikte - Obongjayar.

Mentaltrener Bjørn Mannsverk spilte en sentral rolle i Bodø/Glimts sagnomsuste reise fra resultat til prestasjon - og til toppen av internasjonal fotball. Han deler villig av suksessoppskriften - og gir Lars et overraskende råd. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Peter Daatland