Podcasts about resultatet

Veckans avsnitt blir något helt unikt i den här poddens 12-åriga historia. Oefterhärmliga SCARLET tittar förbi och då kanske många av er undrar: Hur gör man ens en sån här intervju? Var börjar man? Ja, frågorna var många även för Nemo. Men faktum är att alla bitar föll sig naturligt på plats så fort mikrofonerna slogs på. Resultatet blev ett väldigt speciellt och fascinerande samtal som garanterat kommer att få många av er att höja på ögonbrynen!

Marit Selfors Isaksen i FO-ledelsen, og Joachim Nybakke i Team Forhandling går gjennom Oslo-oppgjøret, så du er bedre forberedt før uravstemninga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

FO-nestleder Jannicke Larsen og koordinator i Team Forhandling på FO-kontoret, Ingvild Bø Moberg, går gjennom det viktigste fra tariffoppgjøret i staten, så du skal kunne forstå det best mulig når du skal stemme i uravstemningen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Opptak fra 13.4.2026.Dette er historien om penger, makt og et marked som aldri sover.I Hvite striper, sorte får går Krokfjord og Monsen rett inn i miljøer der kokain flyter, nettverk bygges og grenser viskes ut.Her møter vi forbindelser til kriminelle aktører, natteliv, luksus og en virkelighet få får innsyn i.Midt i dette: Marius Borg Høiby og kretsen rundt ham.Gjennom rettsdokumenter, kilder og grundig arbeid nøster forfatterne opp forbindelser som lenge har vært en åpen hemmelighet.Resultatet er en bok som både provoserer og drar deg inn.True crime, midt i norsk overklasse og underverden.Møt Krokfjord og Monsen til en direkte samtale om arbeidet bak boka, metodene, og hva denne historien sier om Norge nå.

Hvordan endte egentlig forhandlingene i KS-oppgjøret? Forbundsleder Marianne Solberg og rådgiver i Team Forhandling på FO-kontoret snakker seg gjennom resultatet, og gir deg et godt grunnlag til å stemme i uravstemninga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad sker der, når ChatGPT, Claude, Gemini og Grok får lov til at bygge deres egne samfund? I et nyt eksperiment blev AI-chatbots placeret i virtuelle verdener, hvor de kunne arbejde, tjene penge, stemme, danne relationer - og styre sig selv. Resultatet? Nogle skrev forfatninger og byggede velfungerende samfund. Andre endte i vold, mord og brandstiftelse. Hvad fortæller det os om de AI-systemer, der snart skal samarbejde på vores vegne? Vi taler også med psykologiprofessor Svend Brinkmann, som mener, at vi er ved at drukne i AI-genereret indhold. Har vi glemt værdien af at tænke for tænkningens egen skyld? Og så læser vi regeringens nye arbejdsprogram med tech-brillerne på. Hvad vil regeringen egentlig med kunstig intelligens? Vært: Marcel Mirzaei-Fard, tech-analytiker i DR. Gæstevært: Kasper Junge, softwareudvikler og medstifter af computerlove.tech. Gæst: Svend Brinkmann, professor og foredragsholder.

Hva betyr Elkems strategiske transformasjon for selskapet, markedet og investorene?I denne episoden av Paretopodden får programleder Sebastian Baartvedt besøk av CFO Morten Viga og VP Finance & IR Odd-Geir Lyngstad for en oppdatering på Elkems strategiske transformasjon og videre utviklig.Etter salget av silikondivisjonen og exiten til største aksjonær Bluestar har Elkem blitt et mer fokusert industriselskap, med silisium, ferrosilisium og karbonløsninger som kjernevirksomhet. Resultatet er en enklere selskapsstruktur, redusert kapitalbinding og et tydeligere investeringscase.Samtidig har Elkem en av bransjens sterkeste kostnadsposisjoner. Attraktive energikontrakter plasserer selskapet blant de laveste kostnadsprodusentene globalt, mens pågående effektiviseringstiltak skal styrke konkurransekraften ytterligere.I episoden diskuterer de også markedsutsiktene for silisium- og materialindustrien, effektene av økte infrastrukturinvesteringer og handelspolitiske tiltak, samt hvordan regionalisering av verdikjeder kan skape nye vekstmuligheter for europeisk industri. Til slutt ser de nærmere på Elkems ambisjoner for videre verdiskaping gjennom både produktutvikling og mulige strukturelle grep.Disclaimer:Pareto Securities' podkaster inneholder ikke profesjonell rådgivning, og skal ikke betraktes som investeringsrådgivning. Handel i verdipapirer medfører til enhver tid risiko, og historisk avkastning er ingen garanti for fremtidig avkastning. Pareto Securities er verken rettslig eller økonomisk ansvarlig for direkte eller indirekte tap, eller andre kostnader som måtte påløpe ved bruk av informasjon i denne podkasten.Se våre nettsider https://paretosec.com/our-firm/compliance/ for mer informasjon og full disclaimer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er starten av juni og Mar Valo og Iben er begge ferdig med mas og kjas som kommer med siste innspurt av semesteret. Iben er endelig tilbake etter å ha skrevet master og studio bestemmer seg for å være homofobisk. Resultatet blir en KORT innføring i de tre F'ene: Frihet, Ferie og Fa- Happy Pride! 

Varje vaken minut går åt till att försöka mota bort de obehagliga och våldsamma tankarna. Om de stämmer förtjänar jag inte att leva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om du känner igen dig i Mikaelas berättelse eller är anhörig finns hjälp att få:*Chatt: https://ocdforbundet.se/ocd-chatten*Anhöriglinje: https://ocdforbundet.se/anhoriglinjen/Reporter & ljuddesign: Vincent HanssonProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV DOKUMENTÄREN:– Tänk om jag är pedofil men jag har bara inte insett det förrän nu?För Mikaela går varje vaken minut åt till att försöka mota bort tankarna. Tankar som är obehagliga, våldsamma och ständigt fyllda av tvivel. Hon är rädd för att hon ska övertyga sig själv att vara en fara för dem hon älskar mest. En fara för sin son.– Det enda sättet att skydda mitt barn är att flytta ifrån honom.Jag har sökt upp Mikaela i Onsala utanför Kungsbacka. När jag fick reda på hennes berättelse slog den an i mig personligen. En historia om att brottas med och leva med sina demoner. Går dem att övermannas?Mikaela växer upp i Luxemburg. Hon beskriver sig själv som ett känsligt barn, som upplever mycket ansvar för andras välmående. Och att hon redan som liten börjar ha en stark rädsla för döden. – Jag började få tankar kring döden som alla barn får. Men jag fick verkligen panik av tanken av döden och blev rädd för att sova, för jag tänkte att jag skulle dö när jag sov. Så jag hade väldigt mycket känslor som liten. En dag får Mikaela ta del av en tragisk nyhet. En nära vän till familjen har drabbats av cancer. En hjärntumör. Tillståndet är kritiskt och han mår sämre och sämre för varje dag som går. – Då blev jag ganska ledsen av att höra det. Och så tyckte jag synd om honom för att han led. Då minns jag att jag tänkte: ”jag hoppas att han dör snart så att han inte behöver lida för länge”. Kort efter att Mikaela tänkt den tanken så går familjevännen bort. Mitt i sorgen slår skulden till med full kraft, en fixidé om att hon bär ansvaret –att det är hon som har orsakat hans död. – Det är mitt fel att han dog. För jag tänkte ju tanken, ”jag hoppas att han dör snart så han slipper lida”. Och då minns jag att jag sa det till min mamma. Att det är mitt fel. Och då förklarade hon att man kan inte tänka sig att någon ska dö, och att det är en ganska normal tanke att ha. Och att det kan vara lite fint att hoppas att någon inte ska behöva lida. Hennes mammas ord blir en viss tröst men dessa tankar skulle visa sig bara vara början. En dag när hon hackar grönsaker så dyker en skrämmande bild upp i huvudet.– Då började jag få tankar på att ”tänk om jag tar en kniv och sticker mig själv.” Jag ville absolut inte skada mig själv, men jag var livrädd för att jag skulle tappa kontrollen och bara sticka kniven i min mage. Så jag sa det till min mamma, och hon förklarade för mig att om du är rädd för att du ska skada dig själv, så behöver du inte vara ensam hemma. Men det ledde också till att jag var mycket med min mamma på fritiden. För jag var så rädd för att vara hemma. När Mikaela är 16 år slår en ny, absurd fixering rot. Det är en tanke som trotsar allt sunt förnuft och som för de flesta – även för henne själv – framstår som helt världsfrånvänt. Men trots det känns det som något hon behöver ta på allvar. – Så var jag fortfarande oskuld, och då började jag få tankar kring att jag skulle vara gravid, att jag skulle på något sätt ha lyckats bli gravid ändå. Jag minns att jag tog graviditetstest, trots att jag någonstans förstod att det är klart att du inte är gravid. Men jag var så rädd för det, för den tanken satte sig där också. Lex Jungfru Maria?– Ja. exakt!Det är ingen som ser några varningsflaggor eller snappar upp att det är något problem. För tankarna påverkar ännu inte Mikaela till den grad att det innebär några större bekymmer för henne. Att den starka ansvarskänslan, rädslan för att skada sig själv, rädslan för att vara någon slags jungfruföderska – att det här skulle vara ett tecken på en sjukdom var det ännu ingen som kunde förstå. Mikaela är nu i 20-årsåldern och befinner sig på en fest. Och där mitt bland alla människor så får hon syn på en kille. Det är som att världen stannar upp, och allt folk runt omkring blir bara till en suddig bakgrund. – Direkt fick vi ögonkontakt med varandra och jag kände direkt någon attraktion till honom och han kände likadant. Gnistan mellan dem är omöjlig att ignorera. Så de börjar dejta och blir snabbt ett par. Och för Mikaela känns det helt fantastiskt. Hon har aldrig varit såhär lycklig. – Och då var det, jag svävade bland rosa moln. Jag var så kär. Älskade honom så mycket. Men att känna så starkt får någon har också sina baksidor för Mikaela. För den där starka ansvarskänslan, som genom hela livet har legat i bakgrunden och lurat börjar träda fram. – Jag kände så mycket för honom att det nästan blev jobbigt för mig. Jag ville hellre bara få känna mig lite mer: ”okej, jag älskar dig jättemycket, men jag är inte besatt av dig”. För då märkte jag också att jag fick sådana här tankar om att jag ville skydda honom från allt. Och Mikaela börjar oroa sig. Tänk om hon skulle förstöra allt? Allt det fina de håller på att skapa tillsammans Tänk om hon skulle råka flörta med någon, råka vara otrogen. Eller någonting mycket värre.– Då började jag få tankar om att jag skulle råka döda honom eller någon annan, för jag bodde med min kusin, att jag skulle döda honom eller min kusin i sömnen. Och jag tror att det har att göra med att jag hittade en person som jag började älska jättemycket. Och så blev jag så rädd för att jag skulle råka förstöra det. Och vad är det värsta man kan göra då? Jo, det är att döda någon. Mikaela vet att hon aldrig skulle göra något sånt i ett vaket tillstånd. I ett tillstånd där hon har kontroll. Så hon måste anpassa hemmet för någon annan – den potentiellt sömngående versionen av sig själv. – Började gömma knivarna i lägenheten. Försöka sätta dem högt upp i ett skåp, för då kommer det att vara svårt för mig att komma åt dem när jag sover. Men det är också nu det blir uppenbart, både för henne själv, och folk runtomkring. Det är något som inte står rätt till. Hon behöver hjälp. Så hon tar steget och vänder sig till vården. Mikaela, som levt i skräck för att förlora greppet om verkligheten, får nu äntligen en förklaring på vad det är som pågår. Hon har OCD, eller tvångsyndrom som det också heter. – För jag var har jag en psykos? Nej, du har inte en psykos. Du har tvångstankar och det kändes väldigt skönt att äntligen få ett ord att hänga upp mig på och förstå mer om det. Mikaela hade aldrig kunnat föreställa sig att OCD kunde se ut på det här sättet. För henne, liksom för många andra, var diagnosen förknippad med människor som maniskt tvättar sina händer eller håller saker kliniskt rent. Det kan förstås se ut på det sättet, men långt ifrån hela sanningen.Det centrala i OCD är inte städning, utan de ritualer (fysiska eller mentala) som skapas för att avvärja en katastrof. Hjärnan identifierar ett hot och kräver en motprestation för att lugnet ska infinna sig. Men det är en falsk trygghet. För ju mer Mikaela försöker försäkra sig om att hon inte kommer mörda sin kille sömnen, desto mer utrymme får tvivlet att växa. För att bryta mönstret måste hon sluta söka svar och istället våga stanna kvar i ångesten utan att agera. Så Mikaela får påbörja en KBT-behandling, där hon steg för steg får närma sig det allra läskigaste. – När jag stod där med kniven så kändes det ju ganska läskigt i början, för det kändes verkligen som att jag kommer tappa kontrollen nu. Tänk om jag egentligen vill döda honom? Tänk om det är därför jag tänker de här tankarna. Sen blev det lättare och lättare ju mer jag övade på det. Och så tillslut får Mikaela börja sova med knivar bredvid sig i sovrummet. Den ultimata exponeringen som ska få henne att tolerera osäkerheten kring vad hon gör och inte gör i sömnen. Och det funkar. Rädslan tynar till slut bort. – Titta, du kan sova med en kniv i sovrummet, men du dödar ingen när du sover ändå. Mikaela har äntligen lämnat skräcken bakom sig och börjat blicka framåt mot en ljusare horisont. Relationen är starkare och tryggare än någonsin. De gifter sig och bestämmer sig för att ta det stora steget att skaffa barn. Men drömmen om en växande familj visar sig vara en betydligt snårigare väg än de hade föreställt sig.– Så vi fick genomgå en IVF process, vilket var ganska påfrestande. Sen blev jag gravid och i början av graviditeten började jag märka av att jag blev väldigt orolig för fostret. Jag började bli jättenojig för att någonting skulle hända som jag tänker att många gravida blir. Men jag kanske blev det lite väl mycket. Jag hörde av mig till barnmorskan hela tiden. Sen fortsatte det under graviditeten. Jag började må bättre sen också. Men sen de två sista veckorna så började jag må jättedåligt. Jag kunde inte sova, jag fick skakningar i hela kroppen. Jag mådde illa, jag kunde inte äta och det var på grund av ångest. Och så händer något mer. Oron kring sömnen, som ofta varit en domän för Mikaelas OCD, börjar återigen ta plats. Men än så länge har hon inte gjort kopplingen. Hon ser inte att det är precis samma gamla demon som har börjat hemsöka henne på nytt– Då blev jag jätterädd för att inte kunna sova. Jag minns att jag tänkte om jag tänker den här tanken innan klockan fyra idag, att jag inte kommer kunna sova, då kommer jag inte kunna sova ikväll. Sen brukade jag oftast kunna sova ändå, men jag blev liksom hyperfokuserad på olika klockslag och mina kroppsliga sensationer. Starka sömnmediciner blir hennes enda sätt att uthärda de sista veckorna innan förlossningen. Men det triggar också igång något nytt. För i takt med att den närmar sig, börjar en annan sorts skräck att växa. Det är inte den typiska rädslan som många blivande mammor känner – oron för medicinska komplikationer eller den fysiska smärtan. Utan det är något annat.– Men jag var jätterädd. Inte för att föda barn, men jag var jätterädd för att någon skulle ta mitt barn ifrån mig. Att socialtjänsten skulle komma och ta honom. Jag behövde gå på starka sömnmediciner precis innan min förlossning. Och så tänkte jag nej, men nu kommer jag bli missbrukare. Garanterat. Det finns liksom ingen annan utväg. Och de förklarade att det behöver du absolut inte bli. Det kommer du inte bli. Vi kommer inte fortsätta skriva ut det här hur länge som helst. Men jag mådde jättedåligt. Och sen fick jag min son. Mikaela tittar på sin son. Det finaste hon någonsin har sett. Resultatet av en lång och prövande IVF-resa. Men hon kan inte njuta av det nyblivna föräldraskapet. För hennes besatthet av klockslag, rädslan för att inte kunna sova och att bli ifråntagen sin son fortsätter att hålla i sig. För tänk om någon skulle tycka att hon är en olämplig förälder? – Jag tror att det har att göra med att jag också jobbar med just på socialtjänsten, att jag handlägger sådana här ärenden. Och shade vi nyligen haft något ärende med en mamma också i liknande situation som mig, och då blir jag jätterädd för att det där kommer hända mig också. Så det låg nära till hands. Jag tror det var det. Rädslan för att inte räcka till som förälder börjar mutera och blir till ett inre monster. Den tvingar på henne bilder av ögonblick hon inte kan minnas, scener som aldrig har ägt rum, men som hennes hjärna ändå vill få henne att känna sig skyldig till. – Jag börjar få jättemycket tankar kring att tänk om jag skakar honom, Tänk om jag redan har råkat skaka honom utan att jag har märkt det. Tvångstankar av den här typen, som att skada sitt barn, Där inte något man vill göra, det är inte heller något man kommer göra och det är inte impulser, utan det är tankar som känns främmande och något som inte är i linje med den man är som person. OCD:n är en varelse som attackerar det du värderar allra mest i livet. Att vara en bra förälder, en bra partner och en person som behandlar andra väl. För Mikaela blir varje tvångstanke och varje litet misstag till bränsle. Det är som om hon oavsiktligt fortsätter att mata varelsen, tills den växer sig så stor att den skuggar allt annat.– Och så minns jag en gång när jag råkade, när jag skulle klippa hans naglar. Och så råkar jag klippa honom på hans finger, vilket väldigt många föräldrar har råkat göra någon gång. Men då fick jag panik. Nu kommer någon ta honom. För nu har jag ju till och med råkat skada mitt barn. Ett spädbarn en sårbar liten varelse som kräver konstant tillsyn. Men för Mikaela blir det inte lättare med tiden, snarare tvärtom. För när hennes son lämnar den sköra bebistiden bakom sig och börjar bli några år gammal, så framträder en ännu mer skrämmande tvångstanke. – Tänk om jag egentligen är pedofil? Men att jag bara inte insett det förrän nu. Så då blev jag jätterädd för att jag helt plötsligt skulle vara det. Det var aldrig så att jag var rädd för att jag skulle utsätta honom för någonting, men jag var bara rädd för att de här tankarna skulle bli så påtagliga att jag till sist skulle övertala mig själv att jag är det. Det är egentligen inget ovanligt att ha skrämmande tvångstankar. Tänk om jag puttar ner någon på tågspåret? Tänk om jag kör över någon med bilen? Tänk om jag begår ett övergrepp? Det som gör att det blir sjukligt är vikten man lägger vid dessa tankar. För de allra flesta kan vifta bort dem som obetydliga. En person med OCD tänker att de säger något om vem man är som person. Någon som jobbar på en förskola kanske säger upp sig från sitt jobb, en annan vågar inte sätta sin fot på en tågperrong, och en förälder kanske inte vågar vara ensam med sitt barn. För Mikaela så tar det nu upp hela hennes dagar och hon gör allt för att försöka hindra tankarna från att växa.– Typ om jag skulle lyfta honom, se till att okej, jag får. Jag måste se till att hans ben inte råkar nudda mitt skrev när jag lyfter upp honom. Det är nästan omöjligt kan jag säga när man lyfter upp ett barn om de är nära en. Men då blir jag jätterädd för det och tänkte att jag måste flytta på honom på något konstigt sätt. Så jag kontrollerade alltid hur jag lyfte upp honom. Om jag skulle torka honom. När han gick på toaletten så minns jag att jag tänkte ”tänk inget konstigt, tänk inget konstigt, tänk inget konstigt” när jag skulle torka honom. Då är det nästan omöjligt att inte tänka något konstigt när man försöker säga det till sig själv. Om jag säger “tänk inte på en rosa elefant” Vad händer i ditt huvud då? Sannolikt börjar du nog föreställa dig en rosa elefant. Det är precis så med tvångstankar. Men eftersom de ofta är av obehaglig natur så kan de leda till stresspåslag. – Så hör jag det här ordet olämplig. Olämplig, Olämplig. Så till sist så är det. Jag är olämplig uppenbarligen. För jag tänker ju att jag inte ska tänka olämpliga saker. De är Mikaela och hennes mans femte bröllopsdag. En dag som borde firas. Men precis som vanligt så slås Mikaela av en intensiv ångest så fort hon öppnar ögonen. Men det är ändå någonting annorlunda med den här morgonen. För hon känner nu en känsla av att hon inte klarar det här mer. Att hon inte längre orkar kämpa mot de skrämmande tankarna.– För då var det ju att ifall de tankarna skulle stämma så förtjänar inte jag att leva. Det var liksom det som var grunden till det hela. Jag minns att jag ringde till min kusin, som har jobbat inom psykiatrin, och sa till honom att det känns som att jag måste ta en kniv och skada mig själv. Då sa han: ”Michaela, då är det dags att åka till psykakuten om man känner det.” Hon och hennes man åker till psykakuten. Det är skrämmande för Mikaela, för inom henne mullrar samma gamla farhåga: rädslan för att vårdpersonalen ska se henne som en bristande förälder och bli oroliga för hennes son.– Jag berättade för dem vad det är jag känner och de blev inte oroliga för mitt barn. De blev oroliga för mig. Så de sa att om du vill så kan du bli inlagd nu. Och då kände jag att ja, det måste jag ju bli för jag orkar inte detta längre. Mikaela skrivs in, men tiden i slutenvården skulle visa sig bara bli ett kort andrum. För medan hennes mediciner justeras och en remiss skickas till ett specialistteam för OCD, börjar hon smida planer.– Jag tänkte att enda sättet att skydda mitt barn nu är ju att jag flyttar ifrån honom. Så jag började planera på att jag skulle skaffa en lägenhet någonstans och att flytta ifrån dem. Och det var ju väldigt läskigt för min man, för jag var ju helt bara: ”Men jag måste ju det. Fattar du inte det?”. Och i väntan på specialistbehandling blir Mikaelas mående bara sämre och sämre. – Jag började få tankar kring att inte vilja leva längre. Jag kunde inte äta så jag gick ner typ sju kilo och jag behövde absolut inte gå ner i vikt. Jag började också ha jättesvårt att sova på riktigt denna gången. Så till sist så sökte jag mig till psykakuten igen, och då gjorde man lite mer medicinjusteringar och såg till att det lades på med remissen. När Mikaela vaknar efter sin fjärde natt på sjukhuset är något annorlunda. Den intensiva ångesten, som brukar stå redo så fort hon öppnar ögonen, lyser med sin frånvaro. För första gången är det tyst.– Nu kan jag tänka klart. Nu styr inte de här tankarna mig. Jag fattar nu att allt det här har varit OCD hela tiden och det var nästan en utomkroppslig upplevelse. Det var så skönt och jag bara kände att nu kanske jag kan gå tillbaka och faktiskt njuta av att vara med mitt barn. Den nya kombinationen av mediciner har börjat verka och Mikaela är nu mottaglig för en terapibehandling, som hon påbörjar den direkt efter hon blir utskriven. Hon övar på att sitta stilla med tankarna, låta dem komma och gå utan att börja analysera dem. Hon får skriva ner sina värsta scenarier på papper och läsa dem högt för sig själv. I början bombarderas hon av de klassiska “tänkt om”- tankarna. Men för varje gång hon vägrar gå in i spiralen, börjar något långsamt att skifta.– Till sist blev det bara text på en lapp, och jag kunde bara läsa den utan att gå in i en ond spiral. Så det var en av de väldigt bra övningarna tyckte jag. Och Mikaelas allra största seger har varit modet att bryta tysnaden. Att våga prata om det som pågår i huvudet. Det som många gånger har känts som en mörk hemlighet. – Jag har inte mått så här bra sen innan min son kom och det är helt underbart. Jag delar med mig väldigt mycket på sociala medier om min upplevelse av OCD, vilket jag känner stärker mig också att jag kan vara så öppen om det. För jag märker också att det är så många som känner igen sig. Det har varit en stor del av att jag ska återhämta mig, märker jag. Och att prata öppet om det med folk så att folk också förstår att OCD är inte bara att vilja ha saker och ting rent. Och nu, nu kan jag jobba igen. Jag kan vara med min son utan att känna mig hindrad. Jag kan njuta av att vara med min man utan att vara rädd för att jag är otrogen hela tiden, vilket är väldigt skönt. Så jag känner att jag lever nu. Förut överlevde jag bara. Något som är värt att nämna är jag lever samma typ av OCD som Mikaela. Det variant där tvångshandlingarna främst utspelar sig i huvudet. Genom åren har mina teman skiftat, men oftast kretsar de kring rädslan för att skada andra. Det är anledningen till att jag inte vågar ta körkort, och precis som Mikaela har jag plågats av rädslan för att vara pedofil. Som tur har jag lyckats lämna just det temat bakom mig, men skräcken för att det ska komma tillbaka kan ändå dyka upp ibland.Vad skulle du säga till någon som jag, som är rädd att skaffa barn för att man är rädd för att det kommer blossa upp?– Jag skulle säga att man ska inte låta idén hindra det man vill göra, utan vill man skaffa barn, då ska man absolut göra det. För det är så fantastiskt att ha ett barn, även om det kan vara jättejobbigt ibland och man märker att det kan påverka ens psykiska mående. Så är jag så tacksam för att jag faktiskt vågade skaffa barn, för annars hade mitt liv inte sett ut som det gör idag. Jag har en fantastisk familj och jag tycker det är väldigt viktigt att man inte låter idén ta så mycket plats att man faktiskt hindrar det från från att man skaffar barn. Den ultimata exponeringen? – Kanske? Absolut. Framför allt om man också har pedofili och det där man är rädd för att tänk om jag egentligen är pedofil. Det var jag också rädd för när jag skulle träffa barn. Men jag var bara nej. Fuck that. Jag tänker skaffa barn ändå.

Vad händer om de största hoten mot en verksamhet inte kommer utifrån – utan redan finns på insidan?I veckans avsnitt av Direktionen dyker vi ner i den fascinerande och nästan kusligt aktuella "Simple Sabotage Field Manual", en handbok som skapades av föregångaren till CIA under Andra världskriget. Syftet var att lära vanliga arbetare i ockuperade områden hur de kunde sabotera nazisternas verksamheter genom små, till synes oskyldiga handlingar i vardagen.Resultatet blev en lista över sabotagebeteenden som påminner förvånansvärt mycket om hur många moderna organisationer fungerar idag.Långa möten utan beslut. Ändlösa remissrundor. Ständiga omtag. Överdriven byråkrati. Rädsla för att fatta beslut. Fokus på process istället för effekt. Belöning av fel beteenden. När man läser manualen är det svårt att inte känna igen sin egen arbetsplats.Men det här avsnittet handlar om mer än organisatorisk ineffektivitet.I en tid där cyberangrepp, insiderhot, infiltration, påverkansoperationer och säkerhetsrisker står högt på agendan inom näringsliv, offentlig sektor och totalförsvar blir frågan särskilt intressant: Vad händer när samma beteenden som en gång användes för att sabotera en fiende normaliseras i våra egna organisationer?Hur påverkas säkerheten av en kultur där ingen vågar ifrågasätta auktoriteter? Vad händer när processer blir viktigare än kritiskt tänkande?Hur skapas sårbarheter när ansvar fördelas på så många nivåer att ingen längre äger riskerna?Det här är ett avsnitt om organisationskultur, ledarskap, säkerhet och mänskliga beteenden. Och om hur små vardagliga handlingar kan få konsekvenser som sträcker sig långt bortom nästa möte eller nästa kvartalsrapport.Annsofi Thunholm är managementkonsult med inriktning konflikthantering och är grundare av SNAFU Rescue Advisors som stöttar personer i konflikter på jobbet som går bortom vanliga missförstånd och sunda argument.Vi hjälper dig navigera toxiska beteenden och maktspel på jobbet.SNAFU Rescue Advisors tror inte på en perfekt värld - vi lär dig att hantera den.Läs mer om konflikthantering och SNAFU Rescue Advisors på www.snafura.se och följ oss gärna på LinkedIn och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvor meget er det værd at holde øje med en græshoppe? Mere end du tror.I denne uge ser vi på et af verdens mest succesfulde natur-overvågningsprogrammer. I over 30 år har forskere fulgt ørkengræshopper for at opdage de enorme sværme, før de udvikler sig til katastrofer. Resultatet? Hver krone brugt på overvågning giver angiveligt 680 kroner tilbage.Vi diskuterer det svære dilemma mellem naturbeskyttelse og bekæmpelse af skadedyr, når alternativet kan være hungersnød for millioner af mennesker.Samtidig afslører en ny britisk undersøgelse, at mange mennesker næsten ikke kommer ud i naturen længere. Hvad betyder det for vores mentale sundhed, vores forhold til naturen og de grønne områder, vi ofte tager for givet?Vi vender også et alvorligt Ebola-udbrud i Den Demokratiske Republik Congo, der har fået WHO til at slå alarm, og tager et kig på ugens hurtige nyheder: ekstrem varme i Europa, indiske løver på afveje og meget mere.Som altid har viEl Quizzo Bondo, lytterspørgsmål og historien om den mystiske ræv.—Skriv jer op på www.10er.dk og støt programmet med en lille donation, så ville vi være yderst taknemmelige: https://10er.dk/dendyrisketime—IG: instagram.com/dendyrisketimeMBK: instagram.com/kallebkimAH: instagram.com/alexanderholmdk—Produceret hos PodAmok STUDIOGrafik af Rikke Blicher // instagram.com/rblicher/Musik af Rasmus Voss // instagram.com/fantastic_mr_voss/—Tidskoder:00:00 - Ugens programoversigt02:19 - Seneste nyt og snik snak05:44 - Hvordan 1 krone bliver 680,-16:23 - UK's forhold til natur og mentalt helbred25:05 - DRC og Ebola32:04 - De hurtige nyheder36:28 - Ugens dyrequiz41:20 - Et vaskeægte dyremysterium i Allerød Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klemt mellom splatterkaoset i Braindead og Bad Taste og den kommende Ringenes Herre-suksessen finner vi Peter Jacksons herlige 90-tallsmareritt The Frighteners – filmen hvor Michael J. Fox svindler folk med spøkelser mens Jeffrey Combs går fullstendig av hengslene i bakgrunnen. Fox spiller Frank Bannister – en småsvindler som bruker spøkelser til å tjene penger, helt til en mystisk og dødelig skikkelse begynner å herje i byen. Resultatet er en herlig miks av horror, komedie, serial killer-thriller og ren tegnefilmenergi. I denne episoden tar Attack of the Killer Kast turen tilbake til 1996 for å snakke om spøkelser, seriemordere, tidlig CGI-kaos og hvorfor The Frighteners gikk fra kinoflopp til kultklassiker. Vi er også innom Jake Busey, R. Lee Ermey, videobutikk-nostalgi og hvorfor dette føles som en film ingen egentlig hadde fått lov til å lage i dag. Med: Chris og KurtVignett fremført av: Filmjunkiene v/Ivar Nikolai Fallet og Aleksander U. Serigstad

Cannes 2026: I denne tradisjonsrike episoden oppsummerer vi årets Cannes-festival med vår danske venn og kollega; kritiker og filmredaktør Christian Monggaard i avisen Dagbladet Information. Som tidligere har vi også i år satt oss ned ved mikrofonene helt på slutten av festivalen, dagen før prisutdelingen, med Christian Monggaard – som igjen leverer sin faste åpningsreplikk «Hei på fjellet!» og setter tonen for denne humørfylte og grundige oppsummeringen av Cannes-festivalen her på Filmfrelst. Resultatet fra juryen ble som kjent offentlig på prisutdelingen lørdag 23. mai, men i samtalen nedenfor gjenstod fortsatt én festivaldag, og vi avslutter med å gjøre oss noen refleksjoner rundt hvilke filmer som kunne hevde seg når prisene skulle deles ut. (Juryen ble i år ledet av den sørkoreanske mesterregissøren Park Chan-wook). Vi får også høre Christians refleksjoner om trender og tegn i tiden fra årets festival, og diskuterer en rekke titler fra hovedkonkurransen – som betyr at vi er innom alt fra Cristian Mungius Gullpalme-vinner Fjord, Ryūsuke Hamaguchis innholdsrike drama Soudain («All of a Sudden»), Andrey Zvyagintsevs dystre Minotaur og den elleville, sørkoreanske actionfilmen Hope, regissert av Na Hong-jin. Vi deler også våre Topp 5-lister fra festivalen som helhet. Ved mikrofonene sitter Christian Monggaard, Karsten Meinich og Lars Ole Kristiansen. God lytting!

I dag tar jeg for meg en episode som er et skoleeksempel på hvordan norsk journalistikk kan degenerere til ren aktivisme.Episoden heter «Seksualisert vold i Israel og Palestina: Historiene som ryster verden» og ble sluppet 25. mai 2026 i Aftenpostens podkast "Forklart". Verten er Iris Raknes Aksdal, og gjester er Midtøsten-korrespondent Gina Grieg Riisnæs og Aftenpostens utenrikssjef Jon Hultgren.Jeg skal i dag vise, punkt for punkt, hvordan denne episoden er preget av grov skjevhet mot Israel, falsk balanse, dårlig journalistisk håndverk, konkrete faktafeil og villedende fremstillinger – alt innpakket i den klassiske «begge sider»-retorikken som skal få det til å virke balansert og saklig.Resultatet er ikke bare dårlig journalistikk. Det er uansvarlig journalistikk som aktivt bidrar til å demonisere Israel og jøder, og til å skape et fiendebilde av den jødiske staten som den egentlige barbaren i konflikten.***► Skaff deg boken min: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Maximal uppmärksamhet när Dokument Inifrån släpper ett avsnitt per vecka, men hur pressetiskt är det? Och så om newsfluencers och kritiserad reality. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lundsbergsgranskning SVT Dokument inifrån har gjort serien Arvtagarna, om pennalismen på internatskolan Lundsberg, och den har väckt starka reaktioner. På klassiskt dokument inifrån-manér har man portionerat ut dokumentärens tre delar över tre veckor istället för att släppa allt samtidigt. Resultatet har, i vanlig ordning, blivit att programmen, och då i synnerhet del 1, anmälts till granskningsnämnden för att bryta mot kraven om opartiskhet och saklighet. Freddi Ramel har talat med Jens Liljestrand, frilansskribent på Expressen Kultur, och Johannes Wik, föredragande handläggare på Mediemyndighetens granskningsenhet. Newsfluencers på modetI förra veckans Medierna var SVT:s utrikesreporter Bengt Norborg kritisk mot det han kallade för selfie-journalistik. En berättarstil och ett formgrepp som är hämtat från, och optimerat för, sociala medier, och just nu kan ses som en global trend. På chefskonferenser om journalistikens framtid talar idag allt fler därför om att gårdagens reportrar måste våga bli framtidens newsfluencers.Johan Cedersjö träffar Martin Schori, medgrundare av Hint och krönikör på Dagens Media.Går det att göra etisk reality-tv?I det senaste avsnittet av SVT:s tittarfavorit Gift vid första ögonkastet hoppade ett par av, efter att kvinnan i det arrangerade äktenskapet känt att mannen varit för “på”. En jobbig situation, som ändå bleknar i jämförelse med den bomb som briserade i Storbritannien nu i veckan, där tidigare deltagare i den brittiska versionen av formatet berättat att de under inspelningen ska ha blivit våldtagna av männen de parats ihop med.Det här väcker en grundläggande fråga till liv. En fråga som ställts ända sedan Expedition Robinson hade premiär 1997 och som sedan dess bubblat upp med jämna mellanrum: Går det att göra reality där deltagarna inte riskerar att fara illa?Joanna Korbutiak intervjuar Nina Morby, kulturjournalist och krönikör i GP, Per Zetterfalk, producent till Dokument Inifråns serie Tillbaka till paradiset, och Irena Pozar, även hon medgrundare till Hint.

Ibsens salong er tilbake! I den nye sesongen starter vi forfra, med Ibsens debutdrama «Catilina» fra 1850. Litteraturprofessor Frode Helland er dagens gjest. Er «Catilina» verdt å lese i dag? Og ser vi tegn på hva som vil komme? Roma, år 63 før vår tidsregning. Republikken vakler. Mistilliten brer seg. Og midt i det politiske kaoset står én mann: Catilina. For noen var han en farlig konspiratør. For andre en desperat opprører mot et korrupt system. Nesten 2000 år senere sitter en ung Henrik Ibsen i den lille kystbyen Grimstad — fattig, ambisiøs og rastløs. Han finner noe av seg selv i den romerske opprøreren. Resultatet blir et stykke som varsler at en ny stemme var på vei inn i norsk litteratur. Podkasten ledes av daglig leder ved IBSEN Museum & Teater Bergljot Geist. Teknisk produksjon og klipp ved Sander Jordbakke

Det var inte elgitarren som var den stora revolten. Hynek Pallas om Bob Dylans kristna år som fick publiken att rasa och som får Blowin in the wind att låta som en psalm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under ett besök på Bob Dylancentret i staden Tulsa i Oklahoma lyckades jag charma mig till att få rota i centrumets heliga graal – det för allmänheten stängda Dylanarkivet.Arkivarien hade redan börjat plocka fram saker som vanligtvis efterfrågas, som arkivlådor med utkast till 1960-talets kända Dylanlåtar, när jag försynt frågade om man kanske hellre hade något från sångarens år som nyfrälst kristen?Enligt den uttjatade myten om Bob Dylan, ältad i biografier, dokumentärer och film, var hans mest kontroversiella konstnärliga val att hänga på sig en elgitarr. Men när Bob Dylan den 1 november 1979 klev ut på den nedsläckta Fox Warfield-teatern i San Francisco blev resultatet ett ramaskri större än något tidigare under hans karriär.Innan Dylan gick upp på scenen den kvällen fick en förvirrad publik höra sångerskan Regina Havis berätta en historia om Jesus och sjunga gospel. När ljuset tändes kastade sig Dylan och hans band in i sången Gotta serve somebody, från skivan Slow Train Coming.”You might be a rock 'n' roll addict prancing on the stage”, sjöng Dylan i en konfrontativ straffpredikan över ogudaktighet. John Lennon var den förste, men långt ifrån den siste, att göra narr av texten. Eller av de övriga låtar som Dylan spelade den där kvällen och de närmaste åren. Låtar som uteslutande handlade om sångarens kristna pånyttfödelse.Jag drogs till den frälste Dylan för att det var motvalls. I den elitistiska värld av kassettbandssamlande Dylanmän jag klev in i som 25-åring var det ingen som brydde sig om de kristna åren. Många hade varit med när det begav sig. Då en, som de såg det, progressiv rockmusikerpoet, en messias med antikrigsbudskap och existentiella visor, i stället började citera Bibeln. Sjöng om att man måste underkasta sig något.Eller som Dylan väsande förklarade för publiken när de ropade efter ”rock n roll” under en konsert i Arizona 1979: "If you want rock 'n' roll, you go down and rock 'n' roll. You can go and see KISS and you can rock 'n' roll all the way down to the pit!"Om du vill ha rock n roll så kan du gå och se KISS och rocka hela vägen ner i helvetet.Så även om de kristna åren inte längre var ett färskt svek för dessa Dylanmän, så förblev de svårförståeliga.Själv var jag en ateist med judisk bakgrund. Uppväxt bland muslimer – och av nyfikenhet på andras religiositet just examinerad från islamologistudier. Det tog heller inte lång tid för eventuellt motstånd att släppa när jag började lyssna på inspelningarna från Dylans kristna konserter. På kassett efter kassett hördes ju en passion och övertygelse hos sångaren som jag sällan har hört förr eller senare.Dylan har berättat att han har sökt efter konstnärliga processer som ska hjälpa honom att återskapa det omedvetna sätt han gjorde musik på 1960-talet. Om Bibelstudier var en metod för att nå dit vet jag inte. Men form och funktion – och möjligen lite gudomlig nåd – ska uppenbarligen inte underskattas. Konserterna från åren kring 1980 är som baptistgudstjänster under ledning av den häcklande Dylan man känner igen från låtar som Positively 4th street och Like a rolling stone.Men nu bär han väckelsepredikantens skrud – han varnar för frestelser och äcklas av forna vänner.När Dylan fick Nobelpriset skrev jag om min fascination för hans frälsta år. Där någonstans gick gränsen även för dem som tyckte att han var värd priset. Att knycka rader av Edgar Allan Poe? Ja, geni! Att sjunga Korinterbrevet? Nej… bara nej.Att det väcker löje är intressant. Det hänger samman med föreställningar om autenticitet. Hur religion och hudfärg samspelar i det amerikanska samhället och dess popkultur. Och vilken roll just Dylan spelar i denna.Dylans rebellstatus etablerades med tanken att han ”vågade” reta gallfeber på folkmusiketablissemanget med elgitarren. En tandlös myt som stelnade till legend efter att en häcklare i publiken 1966 skrek ”Judas!”. Efter det uppfattades Dylan som en friare och mer autentisk rockkonstnär än samtidskollegorna någonsin kunde bli.Det är också därför det val Dylan gjorde 1979, trots att det var konstnärligt lika mycket som religiöst, aldrig har betraktats som rebelliskt. Hans uppror följde ju inte motståndskulturens mall för uppror.Men inte bara var det modigare, till och med i musiken känns det genuint. För vem, om inte någon med inget att förlora och allt att vinna, skulle annars välja att sjunga om underkastelse, dop och frälsning?Här finns också något jag påmindes om på en Stockholmskonsert med ett hajpat svart gospelband från amerikanska södern. Bandet var väldigt kristna. Något den hippa urbana publiken svalde med hull och hår, hur tveksamt konservativa saker som än uttrycktes från scenen. Fram tills det att bandet började låna ut mikrofonen till svenska vänner de träffat i en kyrka här. När vita kvinnor i cowboyhatt började waila om fostrets rätt till liv, märktes tydligt kontrasten i vilka budskap vi kan svälja beroende på avsändare. Det är en hudfärgsaspekt som många helst ignorerar i sammanhanget. Än idag är det för många lättare att acceptera en svart amerikansk musiker som i sina texter och sitt mellanprat predikar Jesu lära, än en vit artist som gör det. De senare tolkas ryggmärgsmässigt som konservativa på ett negativt vis. Det är en kristendom som kopplas till abortmotstånd, skattefuskande tv-predikanter och rasism.Den svarta kyrkan är i våra ögon mer autentisk. Något härligt och gungande som filtrerats genom decennier av populärkultur. Lite mer naturlig religion. Vilket inte är mindre exotifierande och rasistiskt än att tala om att svarta skulle ha ”rytmen i blodet”.Att Dylan spelade in sina kristna skivor i en anrik studio i Alabama där svarta soulband, med vilka han delade musiker, hade spelat in gospel var ingen slump. Resultatet låter också fantastiskt. Men länge var det bortkastat på en publik som inte kunde acceptera ekvationen Bibeln och Bob.Det var också därför jag visste precis vad jag ville att den häpne arkivarien i Tulsa skulle ta fram. På de aldrig visade filmerna från 1980 sitter Dylan i karaktäristisk skinnjacka, med sina svarta solglasögon och sitt krulliga hår vid en flygel i en lokal som ser ut som gymnastiksalen i en svensk högstadieskola. Han kantas av svarta körsångerskor. Bandet spelar City of Gold – en egenskriven gospel med text från Uppenbarelseboken. Den går över i Blowin in the wind. Som aldrig har låtit lika bra, eller lika mycket som att den skrevs för en kyrka.

På papiret er inntektsgapet tettet. Årets jordbruksavtale gir bøndene en ramme på 3,71 milliarder og et løft på 91 000 kroner per familieårsverk. Akkurat nok til å lande på nivå med andre grupper i 2027, slik Stortinget har krevd. Men Nationen-kommentator Hans Bårdsgård er ikke overbevist. Han peker på at nesten hele doblingen i budsjettoverføringer har gått rett til å dekke kostnadseksplosjonen, at normeringen trekker fra inntekt bonden aldri ser, og at egenkapitalen i fjøset ikke gir avkastning slik den ville gjort andre steder. Resultatet er at den reelle inntekten ligger langt under det offisielle tallet. Han har dekket norsk landbrukspolitikk i årevis og selv drevet kornproduksjon i Trøndelag. Her forklarer han årets jordbruksoppgjør, med innsendte spørsmål fra blant andre Geir Pollestad og matskribent Siri Helle.Nevnt i episoden:Riksrevisjonens undersøkelse av norsk landbrukspolitikk og matsikkerhet (2023)Bondeopprøret (2021)Opptrappingsvedtaket for jordbruk (1975)Programleder: Astrid Dypvik Produsent: Steinar Jung-LianNoen har snakket sammen er laget av Tankesmien Agenda:  Følg oss på:InstagramFacebookLinkedInTikTok

Den klassiska partiledarintervjun har länge byggt på en enkel dramaturgi: journalisten anfaller, politikern parerar, partiapparaten vakar och ser till att inget alltför mänskligt råkar slinka ut. Resultatet blir ofta korrekt – och rätt dött.Men nu händer något i valrörelsens medieformat. I Taxi Fouad, Kvartals Partiledaren plus en och Fördomsshowen testas andra vägar in till makten. Ibland fungerar det. Ibland blir det mest trumvirvlar, bajsmackor och skämt som inte leder vidare. Och bollar som faller till marken, trots att någon faktiskt öppnar sig. Vi pratar om Elisabeth Thand Ringqvists plus en-gäst som trojansk häst, Jimmie Åkessons ätstörning, Nooshi Dadgostars sätt att tackla fördomar – och varför svenska medier borde snegla mer mot Danmark.Där lät man tolv partiledare checka in på internat i ett dygn, laga mat, prata politik och umgås utan det vanliga pansaret. Kanske är det just där svensk politik borde hamna: inte i ännu ett förhörsrum, utan i ett kök.Tips! Ny podd utforskar moderskapetDÄGGDJUR – en podd om barn och oss som har demBrukar inte tipsa om nya poddar, men jag gör ett undantag. Det är inte bara för att min fru är en i trion som ligger bakom, utan också för att ämnesvalen är sånt jag är genuint intresserad av. Kanske beror det på att Däggdjur, som podden heter, handlar mycket om föräldraskap, uppfostran och bristen därpå, förlossningen som extremsport, själva barnens väl och ve. Anna Björklund, Tina Hemmingsson och Sofie Westberg har sammanlagt 13 barn, och bara fem av dem är mina, vilket kanske pekar på att de har lösningen på fertilitetskrisen. Bara en sån sak. Men framförallt är det hela tiden underhållande att lyssna på.Så lyssna på Däggdjur!Den görs i samarbete med Under Produktion, där även poddar som Stormens utveckling, Edward Bloms smörgåsbord, Della Casa och Della Morta ligger. Länk i kommentarsfältet.(Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Jag är gift med Tina Hemmingsson. Vi har barn ihop. Vi lever ihop. Blir inte jävigare än så.)Här hittar ni podden!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Repris. Avsnittet publicerades första gången den 15 februari 2025.I dagens podd pratar jag med Katarina Barrling. I en intervju med Tidningen Curie kallade hon sig själv gårdfarihandlare, en resande med väskan full av idéer. Vilken fantastisk beskrivning, tänkte jag. Mycket bättre än det anskrämliga ordet konsult, som mest för tankarna till IT-bubblan. Nåväl. Till det här samtalet har gårdfarihandlare Barrling med sig idéer som sätter ord på det man anat men kanske inte riktigt har kunnat artikulera.Som docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet har Barrling länge studerat svensk kultur och politik, och i sin nya bok Världens mest protestantiska land (Stolpe 2024) beskriver hon hur det lutherska arvet lever kvar i det sekulära Sverige. Vi talar om hur protestantismen har format vårt sätt att tänka, känna och organisera oss – även när vi tror att vi lämnat den bakom oss.Sverige är ett land där individuell frihet är närmast helig – men där avvikelse ändå straffas hårt. Vi har en sekulär religion, men utan Gud, och därmed inga tydliga vägar till nåd eller förlåtelse. Resultatet? Ett samhälle som på en gång är mer tillåtande och mer fördömande. Där vi hyllar öppenhet, men samtidigt är besatta av att alla ska tänka och tycka rätt. Där det är viktigare att tänka och känna rätt än att göra rätt.Man ska bekänna den sanna tron, även om lilla katekesen innehåller andra läror i dag. Vår lutheranism fortsätter att prägla oss, menar Barrling, även om vi gärna inbillar oss att vi blivit så moderna och rationella att vi knappast behöver någon tro. Annat än tron på framsteget, förstås.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Han tog över en verksamhet han säger att han aldrig ville ha, och gjorde den historisk. Men framgångarna i porrbranschen kom med ett högt pris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En son och en far med samma namn, en uppmärksammad porrtidning som förvandlades till en multimedial koloss, en ögonbrynshöjande börsnotering, en utlösning i tyngdlöshet, svek, mordhot, och skatteskulder – i berättelsen om Berth Miltons liv överträffar verkligheten ofta dikten.Hans pappa, Berth Milton senior, tog de första spadtagen till det som skulle bli ett internationellt porrimperium när han lanserade tidningen Private på 60-talet. Men tiden sprang ifrån den en gång så stolte porrpionjären, och när Berth Miltons vägar åter korsades med sin pappas i slutet av 80-talet hade det blivit dags för sonen att överträffa fadern.Juniors vision för pappans verksamhet sträcker sig bortom fyrfärgstryck på tjockt papper. Under hans ledning blir Private Media Group ett internationellt multimediabolag som skriver börshistoria när det som första renodlade porrverksamhet noteras på Nasdaq i New York i slutet av 90-talet.Men framgångarna sticker i ögonen, både på pappa Milton, som anser sig ha rätt till en stor del av de intjänade pengarna, och på Skatteverkets utredare, som frågar sig varför Privates rekordår inte speglas i några skatteintäkter. Resultatet blir att Berth Milton drivs i exil när han jagas av både MC-gäng och miljardkrav.När röken har lagt sig och skulderna preskriberats blickar den 70-årige entreprenören framåt mot nästa kapitel i sitt liv: Bygget av ett nytt imperium.Berth Milton berättar med egna ord. I avsnittet hörs även hans yngsta dotter Celine Milton Swande, Michael Syrén, grävande reporter på Expressen, Kristina Hedberg, reporter på Dagens Nyheter, och Robert Aschberg, programledare och journalist.

P1 Kulturs Roger Wilson gräver i girigheten tillsammans med duon bakom TV4-serien Golden boys, diskuterar nya Kulturkanon-boken med vår kulturpolitiska kommentator och besöker Venedigbiennalen med SR:s korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. GIRIGHET OCH GRÄNSLÖSHET I TV4-SERIEN ”GOLDEN BOYS” OM TRUSTORHÄRVANStockholm, 1997. Joachim Posener (Adam Lundgren) släpps från fängelset och sätter genast en ny plan i verket, uppbackad av kusinen Thomas Jisander (Erik Svedberg‑Zelman) och barndomskompisen Peter Mattsson (Viktor Björkberg). Resultatet blir den uppmärksammade Trustorhärvan, ett av 90-talets mest omtalade ekobrott. Som nu blivit en miniserie i fyra delar på TV4 Play, löst baserad på boken ”Svindlande affärer” av SvD-journalisten Gunnar Lindstedt (Jonas Karlsson) som avslöjade bedrägeriet. En historia om girighet och gränslöshet som ekar in i vår tid. Möt regissören Ivica Zubak och manusförfattaren Erik Hultkvist i P1 Kultur.GEOPOLITISK TURBULENS PÅ VENEDIGBIENNALENI morgon, lördag, öppnar den 61:e Venedigbiennalen dörrarna för allmänheten. Det är världens största konsthändelse – och årets upplaga färgas redan av geopolitisk turbulens kring Rysslands medverkan. Juryn har avgått från sitt uppdrag och tidigare i veckan brakade det loss ordentligt när den världsberömda performancegruppen Pussy Riot stormade mot den ryska paviljongen tillsammans med radikalfeministaktivisterna FEMEN, viftade med ukrainska flaggor och skrek att "blod är Rysslands konst". Hör vår Sydeuropakorresondent Cecilia Blomberg, på plats på Venedigbiennalen.KULTURKANON HAR BLIVIT – EN BOKI dag släpps Kulturkanon i bokform, med ett nytt förord av Lars Trädgårdh. Dessutom har Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att utveckla en digital plattform för Sveriges kulturkanon. Och härom veckan fick Skolverket i uppdrag att föreslå hur kulturkanon kan användas i utbildningen. Så, hur mår egentligen Kulturkanon så här i maj 2026? Hör Emma Engström, vår kulturpolitiska kommentator inför valet 2026.KLASSIKERN: ”A DAY IN THE LIFE” AV THE BEATLESLudvig Josephson tar sig an ett hallucinatoriskt crescendo: ”John Lennon skrev och komponerade gärna med radion eller teven påslagen i bakgrunden och även om han ofta satt hemma i villan utanför London, influerades han av samtida händelser. Några månader tidigare hade en av hans bekanta, Tara Browne, kört ihjäl sig i sin sportbil, bara tjugoett år gammal. Browne var arvtagare till en stor förmögenhet, rörde sig i den tidens absoluta innekretsar och hängde med de mest berömda artisterna, som just Beatles. Dödskraschen med bilen kom att inspirera Lennon till raderna i första versen i A Day In The Life.”VECKANS KULTUR – VAD TAR VI MED OSS IN I HELGEN?P1 Kulturs programledare Roger Wilson får sällskap av kollegorna Lisa Bergström och Tina Megrafzoon för att titta tillbaka på veckan som gått. Själv har han varit på Broadway i New York och sett 80-talsrullen ”The Lost Boys” bli musikal.Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Liv har läst boken Mina kvinnor, min storfamilj – om Sonja Åkessons tid i ett dysfunktionellt kollektiv. Resultatet är ett avsnitt som rymmer hela En varg söker sin pods DNA.Prenumerera på www.underproduktion.se/envargsokersinpod

Wille och Jacob diskuterar kombinerad styrketräning och konditionsträning i avsnitt 547 av Tyngre Träningssnack. Först blir det en liten introduktion till själva ämnet i stort och sen efter det läggs fokus på en intressant ny studie där man testat effekterna av benträning precis före ett intervallpass på 4x4 minuter. Styrketräningen innebar att man tränade lika många set men med olika avstånd till failure vid varje set. Du hittar hela artikeln som vi diskuterar här: Velocity Loss During Resistance Training: Implications for Concurrent Training Adaptations. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:00) Kombinerad styrketräning och konditionsträning (00:07:30) Hur påverkar styrketräningen ens konditionsutveckling? (00:13:14) Det finns fler hobbyidrottare inom konditionsidrotten som tränar mycket jämfört med styrketräningen (00:14:54) Styrketräning och konditionsträning under samma träningspass (00:19:33) Styrketräning upplagd efter hastighetstapp på varje set (00:26:39) Resultatet efter åtta veckor - fördel för endast konditionsträning (00:29:42) Bör konditionsidrottare styrketräna för bättre prestation? (00:35:25) För tung styrketräning påverkade kvaliten på passet direkt efter (00:37:00) Mer styrketräningsrepetitioner gav bättre muskelökningar (00:41:47) Hade det gått bättre om konditionspasset varit mindre intensivt?

Veckans avsnitt handlar uteslutande om en ny studie på semaglutid mot alkoholberoende som publicerades i veckan. I studien lottade man deltagare med hög alkoholkonsumtion och BMI över 30 till att antingen få 2,4mg semaglutid varje vecka eller en placebo. Samtidigt fick också alla deltagare KBT behandling för att försöka minska alkoholkonsumtionen. Resultatet visade en betydande fördel för semaglutid både när det gäller alkoholkonsumtionen och andra riskfaktorer så som vikten och blodsockerkontroll. Du hittar hela studien här: Once-weekly semaglutide versus placebo in patients with alcohol use disorder and comorbid obesity: a randomised, double-blind, placebo-controlled trial På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:34) Semaglutid som behandling mot riskfylld alkoholkonsumtion

Jonas Wahlström, projektchef på Vasakronan, gästar och berättar om Lumi – ett av Sveriges mest ambitiösa återbruksprojekt och ett kontorshus i världsklass i centrala Uppsala.Siffror om Lumi:LEED Platina-certifiering, 99 poäng (högst poäng i Europa bland projekt och högst poäng i världen för kontorshus).Halverat klimatavtryck jämfört med nybyggnation: 170 kg CO₂e/m² BTA, att jämföra med 300–400 kg i normalfallet.75 % minskad energianvändning, från 204 till 52 kWh/m² och år, tack vare ny fasad, moderna installationer och omfattande solcellsanläggning på tak, fasad och i ljusgården.Projektets cirkularitetsindex är hela 40%. Av 6 400 ton material har 1 300 ton återbrukats, 500 ton återvunnits och 700 ton varit förnybart.Lumi är ett tydligt exempel på hur vi kan tänka om kring stadsutveckling och byggande. I stället för att riva en 70-talsfastighet valde man att bevara och omvandla stora delar av byggnaden. Resultatet är ett projekt med halverad klimatpåverkan jämfört med nyproduktion, där stomme, material och resurser har återbrukats i stor skala.Projektet har nått högsta miljöcertifiering, LEED Platina, och har dessutom fått de högsta poängen i Europa och för ett kontorshus globalt.Vi pratar om vad som krävs för att driva ett så komplext projekt, hur samverkan mellan aktörer blir avgörande och vilka konkreta lösningar som gjort Lumi till en förebild inom hållbart byggande. Vi diskuterar också hur projektet bidrar till att omvandla en tidigare sluten struktur till en levande stadsmiljö med mer liv, flöden och aktivitet i gaturummet.Utöver projektet delar Jonas med sig av personliga reflektioner kring ledarskap, utmaningar och framtiden för bygg- och fastighetsbranschen.mer om Lumihttps://vasakronan.se/aktuellt/lumi-ett-projekt-i-varldsklass/___Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️__All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.____Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ &⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠._____Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠._____Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠_____Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design)AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

I denne episoden av Scoochpodden har vi reist tilbake til entusiast og samler Eirik Bøle. Siden sist vi var på besøk, har det rent mye vann under Nesøybrua. Sist laget vi en form for «Dette er ditt liv»-episode, og da ender man alltid opp med en rekke temaer man ikke har tid til å prate nok om. Et slikt felt er Nordisk Spesial.I tiden etter krigen var motorsportens høyeste klasse Nordisk Spesial, en slags nordisk versjon av Formel 1. Etter å ha lest boken til Øystein Bertheau var jegeren på Nesøya heltent! Resultatet har blitt en enestående samling av norske ræserbiler!Men Eirik er ikke smalsporet – her samles det i de fleste dimensjoner, også 2D! Han har akkurat avsluttet sin andre bok om norske reklameskilt! Den første boken handlet om blikkskilt, og den nye om emaljeskilt! Her får vi innblikk i en endeløs verden vi visste lite om.Det serveres hermetikk, Snøhvit, Henderson, lapskaus, skilt og røhl! Takk for praten, Eirik!Bli patreon av Scoochpodden å få episodene reklamefrie: https://www.patreon.com/scoochpodFølg oss på facebook: https://www.facebook.com/profile.php?id=100051375947801Instagram: https://www.instagram.com/scoochpod/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Gustav II Adolf (1594-1632) landsteg i Pommern i juni 1630 är det med en av Europas bästa arméer. Kungen har reformerat den svenska armén genom lärdomar från faderns nederlag i Kirkholm 1605. Och Trettioåriga kriget (1618–1648) blev scenen där den reformerade armén prövades i slag som Breitenfelt, Lech och LützenSverige gick in i kriget med en berättelse om att försvara den protestantiska saken och stoppa den katolska offensiven i det Tysk-romerska riket. Budskapet förstärks av statlig propaganda med återkommande böndagar och texter som läses upp i kyrkorna där kriget framställs som nödvändigt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Göran Larsson och Marco Smedberg om trettioåriga kriget, Sveriges inträde 1630, propagandaapparaten – och varför Gustav II Adolfs krigsmaskin fortsatte att fungera även efter kungens död.Gustav II Adolf driver på förändringar i hur krig förs: större rörlighet, tätare samverkan mellan infanteri, kavalleri och artilleri – och en mer offensiv kavalleritaktik än den äldre karakollen. Resultatet syns i slaget vid Breitenfeld den 17 september 1631, där en svensk-sachsisk armé besegrar Tilly och bryter den kejserliga framryckningen. Segern blir en tydlig demonstration av den svenska arméns eldkraft, rörlighet och ledning – och öppnar vägen för ett snabbt avancemang in i Tyskland.Slaget vid Lech vid Rain am Lech den 14–15 april 1632 blev ett av Gustav II Adolfs viktigaste genombrott under trettioåriga kriget. För att ta sig förbi den starka kejserliga spärren lät svenskarna bygga broar över den svullna floden under hård beskjutning. När övergången väl lyckades pressades Tillys trupper tillbaka och den berömde fältherren sårades svårt; han avled kort därefter. Segern öppnade vägen in i Bayern och skakade kejsarsidan.Den 6 november 1632 rider Gustav II Adolf rakt in i ett kaos av krutrök, brinnande hus och dimma vid slaget vid Lützen. Svenskarna kan efteråt hävda seger, men priset blir högt: kungen stupar och de svenska förlusterna uppgår till omkring 6 000 döda och sårade. Kungen krigsmaskin och hans statsbygge överlever honom. Han blir en martyrgestalt – samtidigt som stormaktens verkliga motor i längden visar sig vara diplomati, pengar och administration.Trettioåriga kriget börjar som en konflikt i det Tysk-romerska riket, där reformationens olösta motsättningar skapat ett lapptäcke av furstendömen med olika bekännelser och intressen. När spänningarna briserar 1618 – efter den berömda defenestrationen i Prag – dras snabbt fler makter in. Det som först handlar om religion utvecklas snart till en kamp om Europas maktbalans, där Habsburgarnas ställning utmanas av olika motkoalitioner.Allt detta kräver pengar. En mycket stor del av statens inkomster går till försvaret, och här blir Axel Oxenstiernas roll avgörande. Bättre förvaltning och ordning i finanserna gör det möjligt att planera, försörja och hålla arméer i fält. Samtidigt finns en gräns: en skattestat kan inte pressa sönder sin egen bas. Driver man bönderna för hårt riskerar man ödegårdar – och då försvinner också skatteunderlaget.Efter Gustav II Adolfs död vid Lützen fortsätter kriget ändå. Generalerna i fält och statsförvaltningen hemma gör att systemet fungerar även utan kungens personliga ledning. Stormaktstidens logik blir tydlig: projektet är större än personen.Bild: Sveriges kung Gustav II Adolf (1594–1632) skildras i slaget vid Breitenfeld 1631, en vändpunkt i Trettioåriga kriget som ofta lyfts i poddens avsnitt om Sveriges stormaktstid. Målning av Johann Jakob Walther (ca 1650). Foto: Rama, 2010. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: Aria för sopran med obligat oboe ur Johann Sebastian Bachs kantat BWV 80, Ein' feste Burg ist unser Gott, komponerad och framförd i kyrklig kontext i Leipzig 1723. Johann Sebastian Bach. Wikimedia Commons. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niklas Albin Svensson inleder diskussionen om perspektiv för världsrevolutionen på Revolutionära kommunistiska partiets tredje kongress. Irankriget förvärrar den underliggande kapitalistiska krisen på alla områden, med början i ekonomin. Resultatet kommer att bli en världsomspännande ekonomisk nedgång – parallellt med hög inflation. Detta betyder kraftigt ökad fattigdom i de rika länderna, och svält i de fattiga. Inte minst betyder det en fortsatt ökning av kamp på masskala, och revolution.

Jeg har med meg lege, forfatter og foredragsholder Torkil Færø – min medforfatter på Vagusnerven – kroppens skjulte superkraft. Sammen feirer vi en enorm milepæl: over 40.000 solgte bøker og 32 uker på bestselgerlisten.Men hvorfor har akkurat denne kunnskapen blitt så godt mottatt?I denne episoden snakker vi om hvorfor så mange i dag føler seg slitne, stresset og ute av balanse – og hva vagusnerven har med det å gjøre.For sannheten er at kroppen din styres av et urgammelt nervesystem som ikke er laget for livet vi lever i dag. Resultatet kan være kronisk stress, inflammasjon og utmattelse.Torkil deler innsikt som ikke kom med i boka – blant annet hvordan enkelte medisiner kan dempe aktiviteten i vagusnerven. Vi snakker også om hva som faktisk trigger stress i nervesystemet, hvorfor vi ikke lenger klarer å kjenne hvordan vi egentlig har det, og hva du kan gjøre for å bygge et mer robust og balansert liv.I episoden får du blant annet høre: hvorfor så mange går rundt med et overaktivert stressystemhvilken betydning vagusnerven har for hele helsen vårhvordan slitenhet og utbrenthet har blitt et moderne fenomenhvordan HRV kan gi deg innsikt kroppen din ikke klarer å formidle selvhvorfor løsningen kanskje er enklere enn vi tror – å leve mer i tråd med vår naturlige biologihvorfor det er så viktig å gjøre komplisert kunnskap forståeligsolens undervurderte helseeffekter hvordan bedre vagusfunksjon kan bidra til sterkere cellehelseVi deler også hva vi jobber med nå: Jeg skriver en ny bok om vagusnerven, og Torkil er snart aktuell med SolkurenLikte du episoden? Da setter jeg stor pris på om du deler den videre.Ønsker du å lære mer om vagusnerven?Les boka: Vagusnerven – kroppens skjulte superkraft – Frisk forlagLytt til podcastepisoder om vagusnerven: SpotifyEpisodens innhold er ikke ment å erstatte medisinske råd. Har du en medisinsk tilstand, bør du kontakte fastlege eller annet kvalifisert helsepersonell.Velkommen til Vagus & Mindfulness Retreat Spania 22-27 mai - èn plass ledig.

Resultatet är starkt.Men feedbacken handlar om tonen.“Lite mjukare.”“Lite varmare.”“Kan du säga det på ett annat sätt?”I det här avsnittet av “Vi måste prata om” tittar vi närmare på varför feedback ibland handlar mindre om prestation och mer om hur någon förväntas låta, uttrycka sig eller ta plats.För när fokus flyttas från resultat till ton säger det ofta något större om vilka beteenden som uppfattas som professionella – och för vem.Fem minuter om arbetsliv, språk och varför samma budskap kan bedömas olika beroende på vem som säger det. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter USA og Israels angreb på Iran skød olieprisen i vejret og skabte en ny energikrise. Men hvad er egentlig den rigtige måde at beskytte danskerne på, når prisen på den fossile energi stiger? Torsten Hasforth, cheføkonom i den grønne tænketank Concito, har regnet på et højlydt politisk forslag: at sænke brændstofafgifterne. Resultatet er en regning til statskassen på 6,5 mia. kr., øget afhængighed af fossilstater og mere trængsel, uden at løse det grundlæggende problem. Hvad virker så? Det tager vi fat på i dette afsnit. Vært: Alex Arash Sand Alsing Kalaee

I veckans avsnitt pratar vi om den nyutkomna svenska boken Miraklet i Tingbjerg av Marco Damgaard (Mondial), om hur en skola i Tingbjerg utanför Köpenhamn började fungera igen när vuxenvärlden slutade backa. Damgaard mötte låga förväntningar, språkliga brister och social kontroll, och svarade inte med fler ursäkter utan med höga krav. Skolan skulle åter bli sekulär och dansk: fläsk tillbaka på menyn, inga bönerum, tydliga ordningsregler och föräldrar som förväntades lära sig tillräcklig danska för att klara kontakten med skolan. Samtidigt rustades området upp. Resultatet blev bättre skolresultat, ökad stolthet och att Tingbjerg till slut ströks från Danmarks gettolista. Vi pratar om varför Danmark vågade göra sådant som Sverige så ofta tvekar inför.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I detta avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren Arbetsdomstolens nya rättsfall om drogtester på arbetsplatsen. I det aktuella fallet, AD 2026 nr 21, prövas frågan om ett enskilt drogtest med positivt resultat är tillräckligt för att utgöra grund för avskedande. Resultatet från drogtestet i detta fall visade att det rörde sig om en låg halt narkotika – har det någon betydelse för frågan om avskedandets giltighet? Rättsfallet tar också upp vikten av att metoden som används vid ett drogtest är tillförlitlig och väl dokumenterad.Prenumerera på vårt nyhetsbrev Anställning & Förmåner. Djupdykningar och fördjupningar i aktuella ämnen och intressanta rättsfall, https://www.vinge.se/nyhetsbrev/

Niklas har brutt seg inn i terapirommet helt alene – for Benjamin er ikke her, og det er ikke mandag engang. Resultatet? En alenepod der han starter i en ærlig, intens og litt vel giret rant.Niklas forteller om øyeblikket teppet går opp og alt blir svart, om ADHD, manglende indre filter og hvorfor han ofte «tenker med kjeften». Det blir skam, læring, innbokskjeft og en stor takk til rause folk (og Benjamin, som tydeligvis fungerer som verge).

Klimakteriet är inte något som händer "vid sidan av jobbet". Det påverkar jobbet. Och kostar företag 12 miljarder kronor, varje år. Det senaste avsnittet av The Great Room gästas av klimakteriedoktorn Naomi Flamholc från Womni. Hon hjälper oss förstå hur vi kan arbeta med, inte mot, den arbetsgrupp som just nu består av 1,5 miljoner svenska kvinnor. Ämnet är dessutom mer aktuellt än någonsin. I år kommer en ny ISO-standard om klimakteriet. Varför? Kanske för att det är en period som kan pågå i upp till 15 år. Där över 80 procent upplever besvär. 30 procent så pass stora att hela arbetslivet påverkas. Vad sägs om: Sömnproblem som gör det svårt att fungera på jobbet. Värmevallningar som skapar stress i möten. Humörsvängningar och fysisk påverkan som slår direkt mot både välmående och prestation. Resultatet? Kompetens tappas. Sjukfrånvaron ökar. Produktivitet går förlorad – i en grupp som ofta befinner sig mitt i karriären. Ämnet till trots blir det allt annat än ett tungt avsnitt. Våra programledare bjuder friskt på sig själva när det kommer till diagnoser och symptom och det bråkas friskt om Emma har klimakteriebesvär eller om hennes ilska bara är ett personlighetsdrag.

Vikingarnas resor till Nordamerika blev den sista länken i en nordatlantiska kedja av nordbornas bosättningar. Norge, Island och Grönland bands ihop via havet i en väldig kedja. När Erik Röde år 985 grundade den grönländska kolonin skapades en utgångspunkt för vidare färder västerut.Vinlandsresor var först nordiska sagor, för att sedan 1960-talet ta en allt tydligare form med hjälp av nya arkeologiska fynd och innovativa mättekniker. Nu kan vi datera ett av vikingarnas besök på New Foundland till år 1021 – 471 år före Columbus.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungkvist, professor i historia, med särskild inriktning på historiska geografi vid Stockholms universitet, om nordbornas närvaro i Nordamerika.Vinlandsresorna är en berättelse om logistik, resurser och risk: små samhällen i Grönlands fjordar som behövde timmer, järn och prestigevaror – och som till slut pressades av klimat, ekonomi och avstånd.Grönlänningasagan, berättar om en rad expeditioner, där Bjarni Herjólfsson obeserverar det amerikanska fastlandet första gången år 986 efter att ha drivit ur kurs under en resa från Island till Grönland. Bjarni landsteg aldrig, men hans iakttagelser av ett skogbevuxet land i väster tände Leif Erikssons utforskarlust, som kring år 1000 seglade mot väster. I nordiska källtraditioner knyts tre namn till färden: Helluland, Markland och Vinland – platser vars exakta lägen länge diskuterats, men som brukar tolkas som delar av Nordamerikas nordöstra kustvärld.Idag vet vi med säkerhet att år 1021 fälldes träd på Newfoundland med metallverktyg – och en kombination av årsringsanalys och en kol-14-signatur gör det möjligt att datera händelsen exakt. Det är ett av de tydligaste ögonblicken där vikingatidens sagoberättande plötsligt får en hård, daterbar kontur: nordbor var faktiskt i Nordamerika, nästan fem sekel före Columbus.I sagornas värld delas kusten i tre zoner som nästan låter som ett ekonomiskt inventarium: Helluland – stenigt land (ofta kopplat till Baffin Island); Markland – skogsland (ofta kopplat till Labrador) och Vinland – det ”milda” landet med druvor/vildvin. Indelningen säger något viktigt: resorna västerut var inte bara äventyr, utan också en jakt på bristvaror – särskilt virke, i ett Grönland där trä var en strategisk resurs.Platsen L'Anse aux Meadows, som ligger längst upp på Newfoundland, var ett basläger – en nod för vidare färder och resursutnyttjande. Fynden visar också järnhantering, avgörande för att kunna reparera fartyg efter Atlanten. Flera spår antyder att nordborna rörde sig längre söderut. Ett ofta diskuterat exempel är butternut/valnöt (Juglans cinerea), som inte växer naturligt på Newfoundland. Att sådana nötter ändå hittats på platsen kan peka mot resor in i Saint Lawrence-viken, där arten förekommer.I de isländska sagorna dyker ett laddat ord upp: skrälingar – nordbornas benämning på de människor de mötte i väster. Berättelserna beskriver både handel och konflikt, men också hur osäkerheten växer: avståndet hem är enormt, man är få, och varje förlust slår hårt.Styrkeförhållandet var också en realitet: en liten, långt bort belägen grupp nordbor kunde knappast hålla ett permanent grepp om ett område där de alltid riskerade att bli numerärt underlägsna. Resultatet blev sannolikt att Vinland, hur lockande det än var, blev för dyrt att försvara i längden.Bild: Leif Eriksson upptäcker Amerika (1893) av Christian Krohg, Nasjonalgalleriet i Oslo. Verket är ett exempel på den nationalromantiska rörelse som var stark i Norge under slutet av 1800-talet. Källa: Christian Krohg, Leif Eriksson upptäcker Amerika (1893), Nasjonalgalleriet, Oslo.Wikipedia. Public.Musik: Voyage To America av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andreas Almgren, en av världens bästa löpare, stod återigen på startlinjen för att springa 10 kilometer så snabbt som möjligt vid 10k Fasca Castellón. Resultatet blev tangerat personbästa och 26.45. Trots att Andreas levererade ett av de snabbaste loppen någonsin så räckte det inte hela vägen till segern och konkurrenten Yann Schrub från Frankirke stal hans nysatta europarekord när han löpte in som tvåa på 26.43. I veckans avsnitt får vi höra från Andreas efter loppet, hur en oläglig ryggkänning hindrade honom från att köra det sista specifika passet och hur han trots en inte lika bra dag som vid loppet i Valencia i januari ändå lyckades springa så fort som han gjorde. Andreas berättar om hur det är att gå in i ett lopp som favorit och under resans gång se hur konkurrenter också presterar bra, sätter det en extra press? Han ger oss också tips på pass för att bygga god 10k-form under grundträning!  Manne ligger i hårdträning inför maran i Hannover. Han har satt flera bra pass och tycker att han har funnit sin väg! Även John har tränat på bra men beklagar sig över infernaliskt varma gym.  Veckans sponsorer: Nomio (Hör Andreas Almgrens bästa tips inför Nomio 10K i samband med Bålsta Stadslopp 26 April). Löplabbet - missa inte Löplabbets träningsgrupper i mars, fem tisdagar med start 3 mars kom-igång med löplabbet Lumonite - Sista chansen att använda Spring Snyggts rabattkod - springsnyggt25, 15% rabatt på samtliga pannlampor från Lumonite hos Valostore.se och Löplabbet.se Bli Patreon och ta del av veckoscheman för tre olika nivåer - Spring Snyggt Patreon

Klimat- och miljöministern om varför Sverige beräknas missa alla klimatmål, om bränslepriser och elektrifiering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidöpartierna lovade sänkta bränslepriser inför valet 2022. Det löftet höll de – till priset av att Sveriges klimatutsläpp kraftigt ökade under 2024. Därefter minskar utsläppen, men för långsamt för att leva upp till Parisavtalets nivåer. Resultatet är att Sverige ser ut att missa alla klimatmål – både de nationella och de gentemot EU, det visar regeringens klimatredovisning. ”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige. Det är mitt perspektiv på den frågan. Det här med att vi inte kommer att nå dem, man kan formulera sig som att vi behöver mer politik för att nå dem. När man tittar på exempelvis hur tidigare regeringar låg bättre till för att nå målen byggde det på en väldigt hög reduktionspliktsplan som alla partier, inklusive Miljöpartiet, nu har backat ifrån,” säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).När regeringen aviserade sänkt reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter var budskapet att andra åtgärder skulle kompensera för de ökade utsläpp som ändringen skulle orsaka, men de åtgärder som hittills har presenterats har inte varit tillräckliga. Först i maj i år kommer den så kallade Styrmedelsutredningen att presentera sina förslag. ”Vi sänkte skatten på drivmedel och reduktionsplikten för att det var en stark vilja hos både det svenska folket och samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Miljöpartiet. Vad man sen ska ersätta det med, det menar ju vi är elektrifiering. Därför satsar vi på många olika sätt med en bred palett av lösningar för att främja elektrifiering inom transportsektorn. Det menar vi är vägen framåt. Sen kan man ha med sig vad som rent tekniskt har hänt med reduktionsplikten. När vi tillträdde var reduktionsplikten väldigt hög. Det gjorde att priserna på biodrivmedel var väldigt höga. När vi sen sänkte det 2024 sjönk också priset på biodrivmedlen. Därför säger Liberalerna att reduktionsplikten borde vara ungefär tolv procent. M och KD har sagt att den borde vara sex procent. SD sa att den borde vara 0 % och nu är den på 10. Jag är inte nöjd, men jag skulle ändå säga att svenska väljare tydligt kan se vilken funktion Liberalerna fyller i svensk klimatpolitik.”, säger Romina Pourmokthari.”Baksmälla efter valet 2022”I veckan kritiserade Finanspolitiska rådet regeringen för att ha lånat för mycket och för att ha använt upp även nästa mandatperiods reformutrymme. Kommande regering kommer att få ett mycket svårt ekonomiskt läge. Även klimatutsläppen fungerar som en budget, och eftersom utsläppsminskningen stannat av under den här mandatperioden kommer Sverige behöva minska utsläppen extremt snabbt under nästa mandatperiod. Hur ansvarsfullt är det?”Det är en jättebra fråga, för jag håller med om att det finns en utsläppsbudget ungefär som att det finns en ekonomisk budget, så det är ett väldigt bra sätt att tänka. Jag har försökt få in det sättet att tänka i regeringens arbete genom att i Tidö-Klimat skriva in att vi ska ha det perspektivet kring utsläppen. Involvera finansdepartementet mer när vi arbetar med budgetar så att det inte bara blir ett nischat klimatområde. Men hur vi ska se till att komma ikapp? Jag tycker att det här bygger på att man.... Alltså vi lever i en demokrati. Vi har valrörelser där vissa frågor sticker upp. Alla minns att 2022 var det ett extremt fokus på höga elpriser och dyra priser vid pump. Då blir effekten att man får en baksmälla. Jag menar ju att sättet vi undviker att jobba så här framöver är ju att inte lägga alla ägg i samma korg, inte fokusera helt på ett sätt att lösa klimatfrågan, utan att ha en bred palett av många olika lösningar.”, säger Romina Pourmokthari.Sverige har fortfarande lägst utsläpp per capita i Europa, tack vare en stor andel fossilfri energi. Men de senaste åren har försprånget minskat och Sverige har de senaste åren sjunkit snabbt i en internationell klimatrankning. ”Ja, det är självklart ett problem att vi blir sämre, men det är viktigt att ha med sig, för narrativet som jag möter ute är oroade företag och oroade ungdomar som har bilden av att varje år har utsläppen ökat under vår mandatperiod. Regeringen slaktar klimat- och miljöbudgetar och massa annat som inte stämmer. Sverige är fortsatt bäst i EU på låga utsläpp. Det stämmer att det är inte minst pga att mitt parti, L, kämpade för kärnkraft istället för kolkraft och oljeimporter under 70- och 80 -talet. Det kräver att vi fortsätter bygga ut vår kärnkraft, vindkraft och har ett rent elsystem för det är grunden”, säger Romina Pourmokthari.Gäst: Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L)Programledare: Erika Mårtensson Kommentar: Daniel VärjöProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert Intervjun spelades in fredag den 20 februari 2026.

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning? Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt.Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik. Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöerReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den journalistiska hederligheten lyser med sin frånvaro när den prisbelönta reportern Elinor Torp berättar historien om en sexuellt utsatt kvinna i den mansdominerade lastbilsbranschen. Resultatet är en svartvit skildring där den komplicerade verkligheten gång på gång får ge vika för det förutbestämda narrativet. Här är faktauppgifterna som Aftonbladet undanhåller läsarna i sin story om det ständigt utsatta våldtäktsoffret. Av Jenny Strindlöv Inläsare: Jenny Strindlöv

Gränsupplösandet blir både globalt och lokalt när Amaarae med en söt, seriefigursaktig heliumröst seglar ut på sin jordenruntresa bortom ragerap och afrobeats, och visar hur musik kan skifta perspektiv och bryta ner stereotyper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erfarenheterna gör Amaarae (aktuell med albumet ”Black star”) klippt och skuren för den globala populärmusiken på 20-talet. Hon växte upp i Accra, Ghana där alternativa scener utvecklades. Sångerskan bodde i London då korsbefruktningarna pågick för fullt medan hon fann sig själv, och var i Georgia när trap förgrenades. Resultatet blev ett experimentellt öra och en orädd, punkig R&Battityd. Sättet som Amaarae leker med ett Clipsebeat i ”Counterfeit” demonstrerar hennes beundran för Virginiaduon som Mats Nileskär också möter. Clipse stod för förra årets återkomst genom ”Let God sort em out”. Trots att bröderna inte hade kört tillsammans på ett och ett halvt decennium var kemin intakt. Dessutom lyckades producent Pharrell Williams modernisera klassisk Clipse. Du får Pusha T och Malice resa från banbrytande drograp till framträdande i Vatikanen. I avsnittet även träff med mannen som ger new age afrobeat ett ansikte - Obongjayar.

Det här är inte ett vanligt Bygga åt Idioter-avsnitt. Vi har bjudit in två proffs – en snickare och en arkitekt – som råkar vara kvinnor i en annars mansdominerad värld. Resultatet? Ett kul, smart och ögonöppnande snack som både bjuder på skratt och nya perspektiv. En specialare, helt enkelt.

Ukas #pengepodden tar virkelig temperaturen på finansmarkedene, sett gjennom DNB-analytiker Paul Harpers mangeårige erfaring som markedskommentator. Med utgangspunkt i 2025 trekker han og Mads linjene videre mot 2026 og deler refleksjoner som kombinerer makroøkonomi, geopolitikk og konkrete investeringscase. Resultatet er en helhetlig og pedagogisk gjennomgang som gir lytteren både oversikt og retning.Denne podcasten skal anses som markedsføringsmateriell, og innholdet må ikke oppfattes som en investeringsanbefaling. Podcasten er kun ment til informasjonsformål. Nordnet tar ikke ansvar for eventuelle tap som måtte oppstå ved bruk av informasjonen i denne podcasten. Les mer på Nordnet.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mentaltrener Bjørn Mannsverk spilte en sentral rolle i Bodø/Glimts sagnomsuste reise fra resultat til prestasjon - og til toppen av internasjonal fotball. Han deler villig av suksessoppskriften - og gir Lars et overraskende råd. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Peter Daatland

Spanien och Portugal inledde en intensiv maktkamp om kontrollen över världshaven i slutet på 1400-talet. Med stöd från påvemakten, och drivna av drömmen om rikedomar, sjövägar och inflytande, erövrade de iberiska kungadömena Atlantöarna, utforskade Afrikas västkust och Amerika. De delade upp den nyupptäckta världen mellan sig – och lade därmed grunden för den första globala världsordningen.Den första världsomseglingen, under Ferdinand Magellans befäl 1519–1522, visade tydligt att haven band samman jordens kontinenter. Europa, Amerika, Afrika och Asien kopplades samman via sjövägar – vi gick från en torr till en blå världsbild.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.Den spanska och portugisiska dominansen kretsade kring kontrollen över havsrutter, handelsmonopol, kryddor, guld och slavar. Portugal byggde upp ett omfattande nätverk av handelsstationer, fort och sjövägar längs Afrikas och Asiens kuster – vilket gjorde landet till en global handelsmakt. Spanien, å sin sida, etablerade kolonier i Amerika och senare även på Filippinerna, där naturresurser och ursprungsbefolkning exploaterades.Under ledning av sjöfartsintresserade monarker och med hjälp av ny skeppsteknik begav sig portugiserna tidigt ut på Atlanten. De etablerade handelsstationer på öar som Madeira och Azorerna och seglade så småningom runt Afrika för att nå Indien och Asien – i jakt på kryddor och rikedomar. Samtidigt, efter att Christofer Columbus 1492 nått Amerika på spansk uppdrag, inledde Spanien sin omfattande koloniala expansion i den nya världen.År 1494 slöts Tordesillasfördraget, där Spanien och Portugal – med påvens godkännande – delade upp den nyupptäckta världen. En tänkt linje drogs 370 leguas väster om Kap Verde-öarna: allt väster om linjen tillföll Spanien, allt öster om linjen tillföll Portugal.Resultatet blev att Spanien fick större delen av Amerika, medan Portugal bland annat tilldelades Brasilien samt handelsvägar och territorier i Afrika och Asien.Den iberiska expansionen skapade en ny global ordning. Världshandeln band samman kontinenter, varor och människor rörde sig i ett växande globalt nätverk. Men denna utveckling fick också katastrofala konsekvenser: ursprungsbefolkningar decimerades, slavhandeln expanderade och exploateringen av människor och natur intensifierades. Den ekonomiska tillväxten, kapitalismen och de globala maktstrukturerna har sina rötter i denna epok.Bildtext: Detalj ur en karta från 1590 av Abraham Ortelius, föreställande Victoria, det enda av Ferdinand Magellans fartyg som fullbordade världsomseglingen. Bildkälla: Abraham OrteliusMusik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen. Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ÄNTLIGEN börjar vi med vår storslagna italienska såpopera. ETT DUBBELAVSNITT OM ENANDET. Med Napoleon i grå rock, Metternich som försöker skruva tillbaka historien med skiftnyckel och ett Italien som ”bara” är en geografisk beteckning. Vi följer gnistan från franska reformer och plundrade bibliotek till hemliga sällskap, carbonari-källare och ideologen Mazzinis stora idé: att ett folk faktiskt kan bli ett land. Milano reser barrikader, påven Pius IX flirtar med liberalismen och 1848 års folkstorm får hela halvön att darra.Det är romantik och realpolitik i samma gryta: poeter som skapar språk, bönder som marscherar under helgonfanor, kungar som vill vara hjältar – och i kulissen skymtar en röd skjorta som snart ska bli myt. Resultatet? Ett Italien som ännu inte finns, men som redan känns.Lyssna på del 1 av Il Risorgimento – från Napoleon till Folkens vår 1848. Nästa vecka smäller det på riktigt: kunglig revansch, franska piruetter, Garibaldi med seglarhatt och vägen mot ett land som säger ”ciao” till splittringen.Läslista:Fagerström, Eskil, Italiens moderna historia, Historiska media, Lund, 2020Gendel, Milton (red.), Italiens historia i ord och bild, Norstedt, Stockholm, 1967Hägg, Göran, Ett alldeles särskilt land: 150 år i Italien, Norstedt, Stockholm, 2012Holmes, George (red.), The Oxford history of Italy, Oxford Univ. Press, Oxford, 1997”Garibaldi enade Italien” Fagerström, Eskil publicerad i Militär Historia 5/2019”Guiseppe Garibaldi” Hägg Göran publicerad i Populär Historia 2/2011 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.