Podcasts about resultatet

Andreas Almgren, en av världens bästa löpare, stod återigen på startlinjen för att springa 10 kilometer så snabbt som möjligt vid 10k Fasca Castellón. Resultatet blev tangerat personbästa och 26.45. Trots att Andreas levererade ett av de snabbaste loppen någonsin så räckte det inte hela vägen till segern och konkurrenten Yann Schrub från Frankirke stal hans nysatta europarekord när han löpte in som tvåa på 26.43. I veckans avsnitt får vi höra från Andreas efter loppet, hur en oläglig ryggkänning hindrade honom från att köra det sista specifika passet och hur han trots en inte lika bra dag som vid loppet i Valencia i januari ändå lyckades springa så fort som han gjorde. Andreas berättar om hur det är att gå in i ett lopp som favorit och under resans gång se hur konkurrenter också presterar bra, sätter det en extra press? Han ger oss också tips på pass för att bygga god 10k-form under grundträning!  Manne ligger i hårdträning inför maran i Hannover. Han har satt flera bra pass och tycker att han har funnit sin väg! Även John har tränat på bra men beklagar sig över infernaliskt varma gym.  Veckans sponsorer: Nomio (Hör Andreas Almgrens bästa tips inför Nomio 10K i samband med Bålsta Stadslopp 26 April). Löplabbet - missa inte Löplabbets träningsgrupper i mars, fem tisdagar med start 3 mars kom-igång med löplabbet Lumonite - Sista chansen att använda Spring Snyggts rabattkod - springsnyggt25, 15% rabatt på samtliga pannlampor från Lumonite hos Valostore.se och Löplabbet.se Bli Patreon och ta del av veckoscheman för tre olika nivåer - Spring Snyggt Patreon

Mitt i en polariserad arbetslivsdebatt har elva svenska verksamheter genomfört en pilot med reducerad arbetstid enligt modellen 100–80–100 (100 % värde, 80 % arbetstid, 100 % lön ). Vi gästas vi av projektledaren Anna-Carin Alderin, som lett arbetet och följt resultaten på nära håll.  Resultatet? Sjukskrivningarna minskade, den upplevda produktivitet ökade och flera väljer att fortsätta, men det mest intressanta är kanske inte arbetstiden i sig. Det handlar om vad organisationer tvingas göra innan de kan kapa tid: – Skärpa prioriteringar – Se över möteskultur – Tydliggöra vad som faktiskt skapar värde – Investera i förberedelse och uppföljning   "Att bara gå in och kapa tiden hade skapat mer stress." Kanske är frågan mindre ideologisk än vi gör den till. Kanske är den en spegel av hur vi leder, organiserar och värderar arbete. Om teknikutvecklingen fortsätter öka vår kapacitet, behöver vi då fler timmar, eller bättre strukturer? 

Klimat- och miljöministern om varför Sverige beräknas missa alla klimatmål, om bränslepriser och elektrifiering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidöpartierna lovade sänkta bränslepriser inför valet 2022. Det löftet höll de – till priset av att Sveriges klimatutsläpp kraftigt ökade under 2024. Därefter minskar utsläppen, men för långsamt för att leva upp till Parisavtalets nivåer. Resultatet är att Sverige ser ut att missa alla klimatmål – både de nationella och de gentemot EU, det visar regeringens klimatredovisning. ”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige. Det är mitt perspektiv på den frågan. Det här med att vi inte kommer att nå dem, man kan formulera sig som att vi behöver mer politik för att nå dem. När man tittar på exempelvis hur tidigare regeringar låg bättre till för att nå målen byggde det på en väldigt hög reduktionspliktsplan som alla partier, inklusive Miljöpartiet, nu har backat ifrån,” säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).När regeringen aviserade sänkt reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter var budskapet att andra åtgärder skulle kompensera för de ökade utsläpp som ändringen skulle orsaka, men de åtgärder som hittills har presenterats har inte varit tillräckliga. Först i maj i år kommer den så kallade Styrmedelsutredningen att presentera sina förslag. ”Vi sänkte skatten på drivmedel och reduktionsplikten för att det var en stark vilja hos både det svenska folket och samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Miljöpartiet. Vad man sen ska ersätta det med, det menar ju vi är elektrifiering. Därför satsar vi på många olika sätt med en bred palett av lösningar för att främja elektrifiering inom transportsektorn. Det menar vi är vägen framåt. Sen kan man ha med sig vad som rent tekniskt har hänt med reduktionsplikten. När vi tillträdde var reduktionsplikten väldigt hög. Det gjorde att priserna på biodrivmedel var väldigt höga. När vi sen sänkte det 2024 sjönk också priset på biodrivmedlen. Därför säger Liberalerna att reduktionsplikten borde vara ungefär tolv procent. M och KD har sagt att den borde vara sex procent. SD sa att den borde vara 0 % och nu är den på 10. Jag är inte nöjd, men jag skulle ändå säga att svenska väljare tydligt kan se vilken funktion Liberalerna fyller i svensk klimatpolitik.”, säger Romina Pourmokthari.”Baksmälla efter valet 2022”I veckan kritiserade Finanspolitiska rådet regeringen för att ha lånat för mycket och för att ha använt upp även nästa mandatperiods reformutrymme. Kommande regering kommer att få ett mycket svårt ekonomiskt läge. Även klimatutsläppen fungerar som en budget, och eftersom utsläppsminskningen stannat av under den här mandatperioden kommer Sverige behöva minska utsläppen extremt snabbt under nästa mandatperiod. Hur ansvarsfullt är det?”Det är en jättebra fråga, för jag håller med om att det finns en utsläppsbudget ungefär som att det finns en ekonomisk budget, så det är ett väldigt bra sätt att tänka. Jag har försökt få in det sättet att tänka i regeringens arbete genom att i Tidö-Klimat skriva in att vi ska ha det perspektivet kring utsläppen. Involvera finansdepartementet mer när vi arbetar med budgetar så att det inte bara blir ett nischat klimatområde. Men hur vi ska se till att komma ikapp? Jag tycker att det här bygger på att man.... Alltså vi lever i en demokrati. Vi har valrörelser där vissa frågor sticker upp. Alla minns att 2022 var det ett extremt fokus på höga elpriser och dyra priser vid pump. Då blir effekten att man får en baksmälla. Jag menar ju att sättet vi undviker att jobba så här framöver är ju att inte lägga alla ägg i samma korg, inte fokusera helt på ett sätt att lösa klimatfrågan, utan att ha en bred palett av många olika lösningar.”, säger Romina Pourmokthari.Sverige har fortfarande lägst utsläpp per capita i Europa, tack vare en stor andel fossilfri energi. Men de senaste åren har försprånget minskat och Sverige har de senaste åren sjunkit snabbt i en internationell klimatrankning. ”Ja, det är självklart ett problem att vi blir sämre, men det är viktigt att ha med sig, för narrativet som jag möter ute är oroade företag och oroade ungdomar som har bilden av att varje år har utsläppen ökat under vår mandatperiod. Regeringen slaktar klimat- och miljöbudgetar och massa annat som inte stämmer. Sverige är fortsatt bäst i EU på låga utsläpp. Det stämmer att det är inte minst pga att mitt parti, L, kämpade för kärnkraft istället för kolkraft och oljeimporter under 70- och 80 -talet. Det kräver att vi fortsätter bygga ut vår kärnkraft, vindkraft och har ett rent elsystem för det är grunden”, säger Romina Pourmokthari.Gäst: Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L)Programledare: Erika Mårtensson Kommentar: Daniel VärjöProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert Intervjun spelades in fredag den 20 februari 2026.

Under Covid19-pandemin tog vissa forskare tydliga initiativ. Landets största covidtestning skapades med influgna maskiner, uppskalad personalstyrka och pressade tidsramar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När pandemins första vår 2020 drog in över Sverige saknades storskalig testkapacitet och osäkerheten var stor. På Karolinska Institutet växte ett forskningslabb snabbt till landets största testcenter, drivet av akut behov och ett intensivt omställningsarbete.– Det är bland det häftigaste jag har varit med om. Att stå mitt i stormens öga, säger Jessica Alm, som blev enhetschef för det som under krisen kom att bli Nationellt pandemicenter.Nu jobbar hon som expertkoordinator för laboratorie- och diagnostikberedskap på Centrum för hälsokriser vid Karolinska institutet . Centrum för hälsokriser är en enhet på Karolinska institutet som bildades under pandemin för att ta vara på lärdomar, och utveckla universitet och högskolors roll under hälsokriser.Nya lokaler byggdes upp i rekordfart och avancerad utrustning flögs in när hela världen samtidigt jagade samma maskiner och reagenser. Personalstyrkan expanderade från ett tjugotal forskare till över tvåhundra anställda som arbetade treskift för att möta trycket från tiotusentals inkommande prover.Arbetet präglades av logistiska hinder, manuella lösningar och ständiga justeringar när streckkoder inte gick att läsa, leveranser fastnade i andra länder och provvolymerna ökade snabbare än någon kunnat förutse. Samtidigt krävdes hög precision i varje steg, eftersom varje prov representerade en orolig person som väntade på ett besked.När viruset senare började förändras byggdes diagnostiken om till ett sekvenseringslabb som tog emot tiotusentals prover i veckan för att identifiera nya varianter. Resultatet blev en unik nationell provsamling och en arbetsinsats som visade hur snabbt ett universitet kunde möta ett nationellt behov under extrem press.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas-Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Hur rekryterar man utan att drunkna i irrelevanta ansökningar? Och vad krävs för att kommunikation ska bli mer än ord i ett Teams-möte? I Kommunikationspodden delar entreprenören Thomas Sonesson – med erfarenhet från att bygga bolag från butiksgolvet till vd-nivå hos Gallerix och vidare till investeringar internationellt h – en tydlig tes: kommunikation handlar mindre om formuleringar och mer om energi, äkthet och delaktighet. När ett projekt går i stå menar Sonesson att lösningen sällan finns i en ny plan eller ett Excelark. I stället pekar han på vikten av att som ledare vara “närvarande på riktigt” – även digitalt – och att våga byta perspektiv: korta ned tidshorisonten, tydliggöra målen och återknyta till varför man gör jobbet. Ett konkret exempel är en rekryteringsannons han publicerade på LinkedIn med rubriken: “Vill du bli ordningsman på ett riktigt rörigt jobb?” Resultatet? Färre ansökningar – men bättre träffsäkerhet. Genom att beskriva vardagen transparent: snabba kast, otydliga facit och entreprenörer i full fart, lockade han rätt typ av person: någon som såg ett äventyr snarare än en standardroll. Sonesson återkommer också till en central princip för förändringskommunikation: ställ frågor, ge inte färdiga svar. När människor själva får formulera problemet och lösningen ökar både ansvar och tempo. Det skapar dessutom en kultur där misstag blir en del av lärandet – inte något som bromsar innovation. För kommunikationschefer och marknadsförare är budskapet tydligt: i en tid där mycket känns polerat och osäkert blir trovärdighet och äkthet allt viktigare konkurrensmedel. Det som får människor att hänga med på tåget är inte den perfekta formuleringen – utan att kommunikationen känns sann och att ledaren själv springer med. Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden här

Foreninger, kulturaktører og lokale ildsjæle over hele Varde Kommune er endnu engang gået sammen for at fylde vinterferien med liv og energi. Resultatet er et varieret vinterferieprogram spækket med bevægelse, kreativitet, fællesskab og sjove oplevelser for både børn og familier. Lone Dahlgaard Mikkelsen fra Kultur & Fritid i Varde Kommune løfter her sløret for, hvilke nye og spændende aktiviteter der i år har fundet vej til programmet.

Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning? Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt.Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik. Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöerReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den journalistiska hederligheten lyser med sin frånvaro när den prisbelönta reportern Elinor Torp berättar historien om en sexuellt utsatt kvinna i den mansdominerade lastbilsbranschen. Resultatet är en svartvit skildring där den komplicerade verkligheten gång på gång får ge vika för det förutbestämda narrativet. Här är faktauppgifterna som Aftonbladet undanhåller läsarna i sin story om det ständigt utsatta våldtäktsoffret. Av Jenny Strindlöv Inläsare: Jenny Strindlöv

Framtidens färdigheter djupdyker in i den gröna omställningens hjärta: kompetensfrågan. Vi gästas av Matilda Uusijärvi, projektledare och en av skribenterna till TCO:s rapport "Kan rätt kompetens rädda klimatet?". Tillsammans med kollegan Sofia Hylander har hon undersökt hur tusentals yrkesverksamma i Sverige ser på klimatomställningen. Resultatet visar en blandning av hopp och brådska – det finns en enorm vilja att ställa om, men ett kritiskt kompetensgap riskerar att bromsa farten. Avsnittets webbsida »   

Gjengen i fotballpodcasten Kortreist har diskutert og skvaldret seg frem til hvem som er de 25 beste herrespillerne i Midt-Troms. Resultatet hører du i denne ferske episoden.

I toppen af programmet vender vi lige vores fælles kærlighed til Panasonics Lumix-serie af kameraer, og Alexanders giver hans bud på hvilken dag på ugen hver enkelt måned 'er'.Iran er ved at løbe tør for vand. Grundvandsmagasinerne er udtømt, floder tørrer ud, og de gamle qanat-systemer, som fungerede i 2500 år, er kollapset efter skiftet til dybe pumper og store dæmninger. Resultatet er vandkrise og planer om at flytte Teheran – en by med 10 millioner indbyggere.Så er der gode nyheder fra Thailand: Den sjældne fladhovedede kat er ikke uddød alligevel. Vildtkameraer har fanget 29 optagelser – endda en mor med unge. Hvor mange der findes, ved man dog stadig ikke.I Frankrig lukker skisportssteder uden sne i hobetal. Naturen får ro, men spørgsmålet er: Hvem rydder op efter lifte, veje og beton?IUCN udvider nu sit fokus til også at gælde mikrober, efter svampe endelig er kommet på radaren. Biodiversitet findes også i det usynlige.I de hurtige nyheder: truede pattedyr i Sydafrika og oddere, der spiser landkortskildpadder i vinterhi. Der er El Quizzo Bondo, og Aino spørger, hvorfor især nataktive dyr har gule øjne.Vamos – og pas på vandet.—Skriv jer op på www.10er.dk og støt programmet med en lille donation, så ville vi være yderst taknemmelige: https://10er.com/dendyrisketime—IG: instagram.com/dendyrisketimeMBK: instagram.com/kallebkimAH: instagram.com/alexanderholmdk—Produceret hos PodAmok STUDIOGrafik af Rikke Blicher // instagram.com/rblicher/Musik af Rasmus Voss // instagram.com/fantastic_mr_voss/—Tidskoder: 00:00 - Dagens prograoversigt02:27 - Panasonic, januar og løb samt Alexanders bud på hvilke dag på ugen hver enkelt måned er15:53 - Irans forestående vandkonkurs27:39 - Fladhovedet kat34:19 - Frankrigs skiresorter lukker i rekordfart45:34 - De hurtige nyheder47:26 - Ugens dyrequiz51:21 - Spørgsmål fra lytterne Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gränsupplösandet blir både globalt och lokalt när Amaarae med en söt, seriefigursaktig heliumröst seglar ut på sin jordenruntresa bortom ragerap och afrobeats, och visar hur musik kan skifta perspektiv och bryta ner stereotyper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erfarenheterna gör Amaarae (aktuell med albumet ”Black star”) klippt och skuren för den globala populärmusiken på 20-talet. Hon växte upp i Accra, Ghana där alternativa scener utvecklades. Sångerskan bodde i London då korsbefruktningarna pågick för fullt medan hon fann sig själv, och var i Georgia när trap förgrenades. Resultatet blev ett experimentellt öra och en orädd, punkig R&Battityd. Sättet som Amaarae leker med ett Clipsebeat i ”Counterfeit” demonstrerar hennes beundran för Virginiaduon som Mats Nileskär också möter. Clipse stod för förra årets återkomst genom ”Let God sort em out”. Trots att bröderna inte hade kört tillsammans på ett och ett halvt decennium var kemin intakt. Dessutom lyckades producent Pharrell Williams modernisera klassisk Clipse. Du får Pusha T och Malice resa från banbrytande drograp till framträdande i Vatikanen. I avsnittet även träff med mannen som ger new age afrobeat ett ansikte - Obongjayar.

Det här är inte ett vanligt Bygga åt Idioter-avsnitt. Vi har bjudit in två proffs – en snickare och en arkitekt – som råkar vara kvinnor i en annars mansdominerad värld. Resultatet? Ett kul, smart och ögonöppnande snack som både bjuder på skratt och nya perspektiv. En specialare, helt enkelt.

Förändring – när kunskap inte räcker, men design gör skillnadVi vet idag mer än någonsin om vad som får människor att göra som de gör. Och ändå misslyckas vi ofta – både på jobbet och privat – med förändringar vi säger oss vilja ha. Vi informerar, utbildar och peppar, men beteenden rör sig inte. Enligt psykologen och beteendedesign-experten Niklas Laninge beror det ofta på en enkel mekanism: människor gör sällan det någon säger åt dem – de gör det som är enklast, tydligast och mest triggat i vardagen.Det är där beteendedesign kommer in: att rigga miljö, rutiner och påminnelser så att det önskade beteendet blir lättare att göra.Vad är ett beteende – egentligen?Niklas menar att många arbetsplatser fastnar i mål som är svåra att omsätta i handling: “delaktighet”, “trygghet”, “engagemang” och liknande. Det låter bra, men blir ofta otydligt.Beteenden är verb – saker människor gör – inte känslor, egenskaper eller kunskap.Arbetsplatsexemplet: från värdegrund till konkret rutinNiklas beskriver ett projekt på en stor myndighet där man ville öka “delaktighet” hos en stor grupp medarbetare som jobbade nära invånare i digitala kanaler. Organisationen hade rullat ut nya värdeord och förväntningar men såg ingen tydlig effekt.Arbetet började med att operationalisera: vad betyder delaktighet i just den här rollen? Det landade i att medarbetarnas insikter behövde nå dem som utvecklade och förbättrade de digitala tjänsterna. Beteendet blev därför att dokumentera och dela lärdomar systematiskt.Nästa steg var att identifiera hinder. Ett centralt hinder var att arbetsdagen var extremt schemalagd – det fanns ingen tid där beteendet faktiskt kunde ske. Resultatet blev att frekvensen ökade, och även kvaliteten ökade när förslagen bedömdes av externa granskare.Kan, vill och får man?För att förstå varför ett beteende inte händer lyfter Niklas COM-B-modellen som en användbar struktur. Den hjälper att sortera hinder i tre områden:Kan målgruppen göra beteendet?Vill man göra beteendet?Får man möjlighet att göra beteendet?Triggern: det som gör att det faktiskt händerÄven om förmåga, motivation och möjlighet finns kan ett nytt beteende utebli om det saknas en trigger – en signal som initierar beteendet i rätt ögonblick. Exempel som ofta fungerar i arbetslivet:Fasta möten med fast punkt på agendan (t.ex. att alla kort delar ett sätt de använt ett nytt verktyg)Digitala påminnelser i rätt tidpunktChefer som “köttochblod-triggers”: frågar, följer upp och visar själva hur de görHan är samtidigt försiktig med fasta möten: om de upplevs innehållslösa lär sig människor snabbt att “snooza” dem. Triggern behöver vara relevant.Miljön som designverktygNiklas betonar också miljöns roll. Förändring handlar inte bara om vilja – det handlar om vad som är möjligt och socialt bekvämt i den faktiska arbetsmiljön.Mäta rätt: bort från timmar, mot effektPå frågan hur man kan veta att nya arbetssätt “sitter” tar Niklas upp ett exempel där medarbetare rapporterade in antal timmar de använt AI. Han menar att det är fel angreppssätt, eftersom det riskerar att driva fram “fel användning” som endast ser bra ut i statistiken.Istället bör man som ledare kombinera data med kvalitativa följdfrågor: på vilket sätt hjälper verktyget dig? vad blev bättre? vad har du lärt dig? Det gör både uppföljningen mer meningsfull och kan samtidigt sprida konkreta exempel som underlättar för andra att ta efter.Etik: vilja, nytta och transparensNär det gäller etiken i beteendedesign menar Niklas att man kommer långt med två principer:Är det man försöker öka något människor själva vill göra och som gagnar dem?Är man transparent och använder sitt omdöme?När metoden används fel: gamification-fällanDet tydligaste exemplet Niklas ger på feltillämpning är gamification – att försöka lösa alla beteendeproblem med poäng, topplistor och spelifiering. Det kan förstärka saker som redan är ganska roliga, men fungerar sällan när hindren i grunden handlar om andra saker: tid, tydlighet, normer, trygghet eller rätt förutsättningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar uteslutande på USAs nya kostråd. USAs dietary guidelines har tidigare ha varit en ganska formell processa där slutprodukten varit ett längre dokument med ganska detaljerad information. Detta dokument har sedan mest ansetts vara något för personer med utbildning som sedan använt råden för att göra något mer praktiskt. I år har man istället släppt något som väldigt tydligt riktar sig direkt till allmänheten. Kennedy och MAHA rörelsen i USA har även frångått det tidigare arbete från forskare som traditionellt sett föregår råden. Resultatet har blivit ett dokument med många saker som låter bra men som egentligen inte säger någonting specifikt. De här blandas med i stora drag samma råd som tidigare och några nya påstående som inte riktigt går ihop med varandra. Och en upp och nervänd pyramid som är missvisande mot vad resten av dokumenten säger. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Avsnittet om USAs nya kostråd

"Fettförbränning" är träningsvärldens mest missbrukade ord. Det låter som att det betyder att du tappar fett på kroppen, men det är i själva verket en term som används för att förvirra och lura dig.I det här avsnittet klär vi av myterna och reder ut varför du inte ska lyssna på influencers som försöker skrämma dig.Vi förklarar saker som:Skillnaden mellan förbränning och förlust: Att din kropp oxiderar (bränner) fett för stunden betyder inte att du blir av med fettet på sikt. Det är bara kroppens bränsleval för stunden.Insulin-bluffen: Varför påståendet att "fettförbränningen stannar" när du äter kolhydrater är ett intellektuellt haveri. Varför din träning inte "maxar" förlusten: Akut hög fettoxidation under ett pass kompenseras av kroppen senare under dygnet. Resultatet? Plus minus noll.Kalorier vs. Bränsle: Varför forskningen är glasklar – du kan tappa fett lika effektivt med kolhydrater som utan, så länge du ligger i ett kaloriunderskott.Sluta fokusera på "effekten" för stunden och börja kolla på din totala energiräkning. David och Christian reder ut varför fettförbränning är ett dåligt vardagsuttryck som bara skapar förvirring, och vad du faktiskt ska fokusera på för att nå resultat.-----------Köp våra produkter på https://certan.se/Gå med i vår VIP-lista för att få våra utskick om hur du kan träna, äta och ta hand om din hälsa lite smartare.Som prenumerant får du också veta först när vi fyller på lagret och när vi släpper nya produkter.Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Följ oss:https://www.instagram.com/certan.se/https://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

1.desember 1900 går redningsskøyta RS 6 «Nordland» på grunn i den trange havna i Kjelvik på Magerøya i Finnmark. Skøyta er på vei inn for å fortøye etter oppdrag, men den faste plassen er opptatt av et annet fartøy, og under manøvreringen blir den satt ut av spill. Hendelsen skjer i havn og uten tap av liv, men Nord-Norge står igjen uten denne redningsskøyta.RS 6 «Nordland» var bygget i 1894 etter tegninger av Colin Archer og inngikk i den tidlige flåten til Redningsselskapet. Tapet av skøyta førte senere til at utvandrede nordlendinger i USA, organisert i Nordlandslaget, samlet inn penger til en ny redningsskøyte. Resultatet ble RS 23 «Nordland», bygget i 1910 og satt i tjeneste i Nord-Norge.I nesten førti år var RS «Nordland» en del av redningstjenesten langs kysten. Etter krigen ble skøyta solgt til Olaf Holm, tidligere riksjegermester og NS-lagfører. Kort tid senere forsvant fartøyet ut av norsk offentlighet, skiftet navn til Nord – og dukket opp i Argentina som fluktfartøy for norske nazister. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Wizards var et norsk beatband fra Narvik som på 1960-tallet gjorde noe svært uvanlig: de satset fullt og helt på en internasjonal karriere. I stedet for å bli værende i Norge, dro de tidlig til Sverige for å prøve lykken der pop- og rockmiljøet var langt mer profesjonalisert.Bandet ble dannet tidlig på 1960-tallet og utviklet seg raskt fra lokale spillejobber i Nord-Norge til en målrettet satsing i Stockholm. Der fikk de spille på kjente scener, turnere i svenske folkparker og jobbe tett på en musikkbransje som lå flere år foran den norske. The Wizards ble en del av beatbølgen som skylte over Skandinavia, sterkt inspirert av britiske band som The Beatles og The Rolling Stones.Et av høydepunktene i karrieren kom i 1965, da The Wizards var oppvarmingsband for The Who under deler av deres Sverige-turné. For et band fra Narvik var dette en bemerkelsesverdig anerkjennelse, og et tydelig tegn på at de faktisk hadde nådd et profesjonelt nivå i et tøft, internasjonalt marked.Mellom 1964 og 1967 spilte The Wizards inn flere singler i Stockholm. De fikk aldri det store kommersielle gjennombruddet, men musikken holder høy kvalitet og bærer preg av et samspilt og ambisiøst band. I dag regnes disse utgivelsene som sjeldne samlerobjekter, og interessen for dem har økt kraftig med årene. Senere har singlene også blitt samlet og gitt ut på nytt, noe som har gjort musikken tilgjengelig for nye lyttere.Bandet ble oppløst i 1967, omtrent samtidig som beatmusikken mistet grepet og rocken beveget seg i nye retninger. I mange år var The Wizards mest kjent blant spesielt interesserte, men de siste tiårene har historien deres fått økt oppmerksomhet.Denne historien blir fortalt i detalj i boken skrevet av Robert Dyrøy. Boken gir et lettfattelig og nært portrett av bandet, med fokus på reisen fra Narvik til Stockholm og livet som unge musikere på 1960-tallet. Dyrøy skriver ikke bare om konserter og plateinnspillinger, men også om drømmer, skuffelser og hverdagen bak scenen.Resultatet er en bok som både fungerer som bandbiografi og som tidsbilde av en epoke da alt virket mulig, men lite var garantert. Sammen med musikken bidrar boken til å sikre at The Wizards ikke blir glemt, men husket som pionerer – et nordnorsk band som våget å ta steget ut i den store popverdenen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukas #pengepodden tar virkelig temperaturen på finansmarkedene, sett gjennom DNB-analytiker Paul Harpers mangeårige erfaring som markedskommentator. Med utgangspunkt i 2025 trekker han og Mads linjene videre mot 2026 og deler refleksjoner som kombinerer makroøkonomi, geopolitikk og konkrete investeringscase. Resultatet er en helhetlig og pedagogisk gjennomgang som gir lytteren både oversikt og retning.Denne podcasten skal anses som markedsføringsmateriell, og innholdet må ikke oppfattes som en investeringsanbefaling. Podcasten er kun ment til informasjonsformål. Nordnet tar ikke ansvar for eventuelle tap som måtte oppstå ved bruk av informasjonen i denne podcasten. Les mer på Nordnet.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka diskuterar vi berikning med vitaminer och mineraler i vår kost där vi utgår ifrån ett aktuellt exempel i USA där Kalifornien efter nyår tvingar företag som säljer majsmjöl eller produkter med majsmjöl att berika den med folsyra. Det har sedan 90-talet varit lag på att vetemjöl ska berikas med folsyra men i Kalifornien har man sett att det finns en grupp med människor från framför allt Sydamerika som främst konsumerar majsmjöl. Vid brist på vitamin B9 så ökar risken för att spädbarn ska födas med en defekt på ryggmärgen. Genom att berika även majsmjöl med Folsyra så är målet att minska på antalet barn med denna defekt. Ämne nummer två är en studie där man har jämfört effekterna av vassleprotein mot ett veganskt protein vid styrketräning över 12 veckor. 44 personer som sen tidigare inte var vana vid styrketräning fick genomföra ett styrkeprogram för benen samtidigt som de intog 45 gram extra protein varje dag. Resultatet visade på likvärdiga resultat för båda grupperna oavsett typen av proteinpulver. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:55) Berikning med folsyra i olika typer av mjöl (00:33:33) Veganskt protein fungerar likvärdigt med vassle när proteinintaget är högt

I veckans inför julenavsnitt så nöjer vi oss med en kort diskussion kring en ny studie där man bett personer med typ 2 diabetes att sluta dricka lightläsk och istället börja dricka vatten. Det är en stor studie med 180 deltagare som varade i ett halvår där hälften av deltagaren fick lightdrycker att dricka varje dag medan den andra hälften fick vatten istället. Resultatet visade minimala skillnader mellan grupperna där de två skillnaderna som var statistiskt signifikanta var till fördel för gruppen som fick fortsätta dricka lightdryck. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:03:08) Vad händer om typ 2 diabetiker slutar dricka lightläsk och istället väljer vatten?

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen högtid på året tycks vara lika älskad av svenskarna som julen – den största och mest traditionstyngda av våra familjehelger. Men varför firar vi egentligen jul?Det är ingen hemlighet att julfirandet är äldre än kristendomens ankomst till Sverige. Ordet jul är förkristet, och de första kristna i Medelhavsvärlden undvek att fira födelsedagar överhuvudtaget. Faktum är att det dröjde över 300 år innan de började fira Jesu födelse. Så varför just jul?Julfirandet har många rötter, men en tydlig röd tråd genom historien är människans behov av att samlas och fira mitt i årets mörkaste tid – midvintern. Här blir det dock mer komplicerat. De kristna historieskrivarna under medeltiden visade föga intresse för de äldre traditioner som föregick deras egen tro, vilket gör att dagens forskare får lägga pussel med begränsade källor. Det är ett utmanande men också fascinerande arbete.En sak står dock klar: mat och dryck spelade en central roll i det tidiga firandet. De gamla nordborna firade inte jul – de drack jul. När kristendomen så småningom tog över högtiden, flätades gamla seder samman med nya. Resultatet blev att jultraditionerna kunde variera stort beroende på lokala bruk och förhållanden.Men det fanns också de som tog avstånd från julfirandet. I 1600-talets England gick det så långt att julen periodvis förbjöds av den puritanska överheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om julens djupa och mångfacetterade rötter.Bild: "Disarblot" av August Malmström, en illustration från 1800-talet som återger samtidens föreställning om ett forntida nordiskt blot.Verket återges i Ända Från Vendelkråka av Alf Henrikson (1985), s. 23.Illustrationen skildrar en förkristen offerceremoni till diserna – kvinnliga skyddsgudomligheter – och speglar romantikens idealiserade syn på nordisk mytologi.Wikimedia Common, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Midt i en historisk oprustning skal Forsvaret spare, og til at hjælpe med det har Forsvarsministeriet hyret konsulenthuset McKinsey & Company. Det er det selvsamme konsulenthus, som stod bag rapporten fra 2012, der slog fast, at Forsvaret godt kunne spare 15 % på budgettet, uden at det ville gå ud over de operative kapaciteter. Resultatet har været det morads, som Forsvaret i dag står i. Vi har besøg af to af de militære chefer, der selv oplevede McKinsey i begyndelsen af 2010'erne. Det er den pensionerede brigadegeneral Steen Ulrich, som dengang var chef for Flyvestation Karup, og den pensionerede oberst Jess Møller Nielsen, som var chef for Trænregimentet i Aalborg.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Mentaltrener Bjørn Mannsverk spilte en sentral rolle i Bodø/Glimts sagnomsuste reise fra resultat til prestasjon - og til toppen av internasjonal fotball. Han deler villig av suksessoppskriften - og gir Lars et overraskende råd. Programleder: Lars Glomnes Produsent: Peter Daatland

Spanien och Portugal inledde en intensiv maktkamp om kontrollen över världshaven i slutet på 1400-talet. Med stöd från påvemakten, och drivna av drömmen om rikedomar, sjövägar och inflytande, erövrade de iberiska kungadömena Atlantöarna, utforskade Afrikas västkust och Amerika. De delade upp den nyupptäckta världen mellan sig – och lade därmed grunden för den första globala världsordningen.Den första världsomseglingen, under Ferdinand Magellans befäl 1519–1522, visade tydligt att haven band samman jordens kontinenter. Europa, Amerika, Afrika och Asien kopplades samman via sjövägar – vi gick från en torr till en blå världsbild.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.Den spanska och portugisiska dominansen kretsade kring kontrollen över havsrutter, handelsmonopol, kryddor, guld och slavar. Portugal byggde upp ett omfattande nätverk av handelsstationer, fort och sjövägar längs Afrikas och Asiens kuster – vilket gjorde landet till en global handelsmakt. Spanien, å sin sida, etablerade kolonier i Amerika och senare även på Filippinerna, där naturresurser och ursprungsbefolkning exploaterades.Under ledning av sjöfartsintresserade monarker och med hjälp av ny skeppsteknik begav sig portugiserna tidigt ut på Atlanten. De etablerade handelsstationer på öar som Madeira och Azorerna och seglade så småningom runt Afrika för att nå Indien och Asien – i jakt på kryddor och rikedomar. Samtidigt, efter att Christofer Columbus 1492 nått Amerika på spansk uppdrag, inledde Spanien sin omfattande koloniala expansion i den nya världen.År 1494 slöts Tordesillasfördraget, där Spanien och Portugal – med påvens godkännande – delade upp den nyupptäckta världen. En tänkt linje drogs 370 leguas väster om Kap Verde-öarna: allt väster om linjen tillföll Spanien, allt öster om linjen tillföll Portugal.Resultatet blev att Spanien fick större delen av Amerika, medan Portugal bland annat tilldelades Brasilien samt handelsvägar och territorier i Afrika och Asien.Den iberiska expansionen skapade en ny global ordning. Världshandeln band samman kontinenter, varor och människor rörde sig i ett växande globalt nätverk. Men denna utveckling fick också katastrofala konsekvenser: ursprungsbefolkningar decimerades, slavhandeln expanderade och exploateringen av människor och natur intensifierades. Den ekonomiska tillväxten, kapitalismen och de globala maktstrukturerna har sina rötter i denna epok.Bildtext: Detalj ur en karta från 1590 av Abraham Ortelius, föreställande Victoria, det enda av Ferdinand Magellans fartyg som fullbordade världsomseglingen. Bildkälla: Abraham OrteliusMusik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen. Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka diskuterar Jacob och Erik två nyheter från veckan som gått. Först ut är en ny analys av datan från Surmount-4 där man tittat på hur olika riskmarkörer förändras efter att människor slutar med fetmamediciner. Efter det så får du höra lite om resultaten från NORMO 2025 som är ett gemensamt nordisk samarbete där man tittat på livsstilsvanor i de olika nordiska länderna. Man har frågat några tusen deltagare om deras kostvanor, motionsvanor, bruk av alkohol och nikotin samt deras nuvarande längd och vikt. Resultatet visar på en tydlig försämring av människors livsstil överlag sedan 2014. Du kan läsa hela rapporten här om du vill veta mer än det som vi tar upp, NORMO 2025 – Nordic Monitoring 2014–2024. Till det här avsnittet finns det flera tabeller och diagram som du kan titta på publicerade i ett inlägg på Hälsoveckan by Tyngres Instagramkonto. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:03:34) Sambandet mellan viktnedgång och hälsoeffekter med fetmamedicinerna (00:22:55) Svenskarnas kost och träningsvanor blir sämre och sämre (00:42:18) Vad föreslår man som försök till åtgärder? (00:46:50) Beslut kring subventionering av obesitasläkemedel skjuts fram

Vi återvänder till Joan Semmels konstnärskap och fördjupar oss i nakenhetens roll i hennes verk. I detta sammanhang återkopplar vi även till andra arbeten som vi övervägde att inkludera i avsnittet, men som av praktiska skäl, inte minst sociala mediers restriktioner kring sexuellt innehåll, visade sig omöjliga att publicera.Bland annat diskuterar vi hennes” Erotic Series” från 1970-talet, där Semmel utgick från fotografier som hon har tagit av heterosexuella par i sexuella akter och därefter omvandlade dessa till målningar. Resultatet är bilder som inte är idealiserade utan realistiska, men som samtidigt förhåller sig medvetet estetiserade.Vi jämför Joan Semmels sätt att återta blicken på den kvinnliga kroppen med den svenska fotografen Eva Klassons närstudier av sin egen kropp under samma period. Båda konstnärerna skapar på olika vis kroppsliga landskap som får oss att reflektera över både motivet och den blick vi själva riktar mot den mänskliga kroppen, den kropp vi bebor men som ändå stundtals kan framstå som främmande.Vi samtalar dessutom om den betydelsefulla distinktionen mellan naked och nude, och om hur Semmel själv resonerar kring denna skillnad.Och slutligen delar Alexandra Fried Magnusson med sig av sitt möte med Joan Semmel på en Finissage i New York år 2019.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ny ændring af færdselsloven betyder, at en 18-årig ikke må drikke en enkelt øl, før han kører sine forældres Mazda – men han må gerne drikke en øl, og derefter kører en tur på sin onkel Jørgens motorcykel. Det lyder absurd, og det er absurd, siger mangeårig ekspert, forfatter og tidligere retspræsident ved Retten i Roskilde, Niels Waage, i et interview i Magtens Tredeling. Den nye ændring af færdselsloven, hvor promillegrænsen for bilister med kørekort under tre år sættes ned til 0,2, har skabt et system, der ifølge Waage er “indviklet, ulogisk – og helt uholdbart for domstolene”. Ændringen gælder nemlig kun for person- og varebiler. Ikke for lastbiler, busser eller motorcykler. Resultatet er, at en ny bilist kan dømmes for spirituskørsel med en promille på 0,25 i en Toyota Aygo – men være helt straffri, hvis samme person kører med samme promille på motorcykel eller i lastbil. Den nuværende ordlyd skaber et retligt paradoks - Hvad betyder det for retsstillingen, når en uerfaren bilist begår uagtsomt manddrab i en personbil kontra en lastbil, hvis promillen er 0,4? Gæst: Niels Waage Vært: Rasmus Lehmann Hylleberg Magtens Tredeling er en del af K-NEWS, som produceres og publiceres af Karnov Group Denmark. K-NEWS leverer gratis og uafhængig journalistisk dækning af juraens verden. K-NEWS er tilmeldt Pressenævnet.

Det 30:e klimattoppmötet, COP30, har avslutats i Belém, Brasilien. Mötet i Amazonas hölls mot en bakgrund av extrema geopolitiska spänningar och enorma förväntningar. Så vad blev egentligen resultatet av "Belém-paketet"? Och hur påverkar de nya globala besluten det svenska biståndet? Vi dyker in i Brasiliens diplomatiska strategi, "Global Mutirão", och analyserar bristen på beslut om utfasning av fossila bränslen. Diskussionen fokuserar på klimaträttvisa och den centrala finansieringsfrågan: Målet är att mobilisera 1,3 biljoner dollar, men hur stort är glappet mot de faktiska behoven? Númi Östlund, från EBA, samtalar med Mathias Fridahl, forskare och ledamot i Klimatpolitiska rådet, och Eva Mineur, Global Challenges Foundation.

Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhålla sig till.När hon år 1740 efterträdde sin far, kejsare Karl VI, var situationen akut. Hennes tron bestreds av flera europeiska makter, och hon tvingades försvara sitt arv i det österrikiska tronföljdskriget. Genom diplomati, beslutsamhet och genom att vinna stöd från de ungerska stormännen lyckades hon inte bara rädda sin krona utan också befästa sin ställning.Efter krigen vidtog en omfattande reformperiod. Maria Teresia moderniserade rättssystemet, skatteuppbörden, myntväsendet och skolväsendet. Hon förbättrade jordägandets struktur och utvecklade sjukvården. Resultatet blev ett effektivare statsbygge, som gjorde Habsburgarnas rike till ett föregångsland i många avseenden.Utöver sitt politiska och administrativa arv var Maria Teresia även familjens strateg. Hon födde sexton barn, däribland drottning Marie-Antoinette av Frankrike. Genom genomtänkta giftermål stärkte hon Habsburgs dynastiska nätverk i hela Europa.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Maria Teresia – den mäktigaste kvinnan i 1700-talets Europa.Bildtext: Oljemålning som visar Maria Teresia som förlänad grevinna av Flandern under ett besök i Gent, utförd av hovmålaren Martin van Meytens. Målning av Martin van Meytens. Public Domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Simon Sundström har skördat stora framgångar sedan sensommaren. Efter överträningssymptom i mitten av sommaren kom han tillbaka starkare än någonsin och slog personbästa på favoritdistansen 3000m hinder (8.17.01). Efter stolpe ut vad gällde kval till VM i friidrott gjorde Simon en kort spontansatsning mot Lidingöloppets 30 kilometer. Längre än vad han någonsin tidigare hade sprungit. Resultatet blev mycket snabba 1.38.08 och mersmak efter ett väl disponerat lopp. Några veckor senare följde terräng-SM där Simon i överlägsen stil segrade på herrarnas långa bana (10k). Med dessa resultat har han nu kvalificerat sig till Terräng-EM som går av stapeln 14 december i Portugal. Simon som representerar Djurgården Friidrott sedan ett år tillbaka är fostrad i IFK Lidingö och berättar om fördelarna med att ha vuxit upp på ön ur ett löpperspektiv. Vi får också veta mer om den nystartade förening Djurgården Friidrott.    Både Manne och John har varit och tävlat i Strängnäs i samband med Strängnäs halvmaraton. Det gick bra för 50% av podd-duon. Hör fylliga lopprapporter från de båda och lär er lite om Strängnäs på vägen!    Veckans Sponsorer: Saucony. Lumonite (Koden SpringSnyggt25, ger 15% på pannlampor hos Valostore och Löplabbet). Löplabbet - Missa inte "black week" med stora rabatter hos löplabbet.   

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet först en ny studie som har försökt att mäta hur stora hälsoeffekter träningar har på olika intensiteter. Resultatet visade att varje minut på hög intensitet var lika mycket värt som fyra gånger så mycket träning på måttlig intensitet. Fast det är tyvärr sällan så att observationsstudier på fysisk aktivitet är så enkla att tolka när man väl börjar fundera lite extra på metoderna. Efter det diskuteras även en översiktsartikel som har tittat på sambandet mellan metabol hälsa och risken för senbesvär. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:12) Vilken effekt har olika intensiteter på vår hälsa? (00:42:19) Hur påverkar människors metabola hälsa deras leder, muskler och senor?

Inläst: Vid midsommar var bemanningsläget ”stabilt” för ambulanserna i Stockholm. En månad senare rapporterades om nödläge och en förare fick nog. Resultatet: en politisk storm som fortsatt långt in på hösten.

Denne udgave af Design Kan er en case study. Kristina May taler med Franciska Rosenkilde, politisk leder i Alternativet, og Andreas Lange, kommunikationschef i Alternativet, om partiets rebrandingproces, der har været en kompleks og udfordrende opgave for et politisk parti som Alternativet. En proces, der krævede tillid, konsistens og ikke mindst en tydelig visuel identitet. Partiets leder og kommunikationschef har sammen med AM arbejdet for at skabe en ny fortælling og give slip på de gamle historier. Resultatet er en ny brandstrategi og en visuel identitet, der understøtter partiets budskab og værdier. I fremtiden ser partiet sig selv som et stærkt og progressivt parti, der har modet til at skrue på de helt store tandhjul. Vi hos AM Copenhagen har haft fornøjelsen af at arbejde med Alternativet i den sidste fase. Altså at samle fortællinger, udforme brandstrategien, skabe konkrete værktøjer og designe en ny visuel identitet med en tilhørende skræddersyet skrifttype, der kan favne både politikere, frivillige, vælgere og fremtiden.  Det her er en case study. En fortælling om, hvordan designprocessen kan flytte et helt parti og nuancere og udfordre den eksisterende fortælling. Gæster: Franciska Rosenkilde, politisk leder i Alternativet Andreas Lange, kommunikationschef i Alternativet Vært: Kristina May Podcasten er produceret af Kim Scherers og Yours Only Media  

ÄNTLIGEN börjar vi med vår storslagna italienska såpopera. ETT DUBBELAVSNITT OM ENANDET. Med Napoleon i grå rock, Metternich som försöker skruva tillbaka historien med skiftnyckel och ett Italien som ”bara” är en geografisk beteckning. Vi följer gnistan från franska reformer och plundrade bibliotek till hemliga sällskap, carbonari-källare och ideologen Mazzinis stora idé: att ett folk faktiskt kan bli ett land. Milano reser barrikader, påven Pius IX flirtar med liberalismen och 1848 års folkstorm får hela halvön att darra.Det är romantik och realpolitik i samma gryta: poeter som skapar språk, bönder som marscherar under helgonfanor, kungar som vill vara hjältar – och i kulissen skymtar en röd skjorta som snart ska bli myt. Resultatet? Ett Italien som ännu inte finns, men som redan känns.Lyssna på del 1 av Il Risorgimento – från Napoleon till Folkens vår 1848. Nästa vecka smäller det på riktigt: kunglig revansch, franska piruetter, Garibaldi med seglarhatt och vägen mot ett land som säger ”ciao” till splittringen.Läslista:Fagerström, Eskil, Italiens moderna historia, Historiska media, Lund, 2020Gendel, Milton (red.), Italiens historia i ord och bild, Norstedt, Stockholm, 1967Hägg, Göran, Ett alldeles särskilt land: 150 år i Italien, Norstedt, Stockholm, 2012Holmes, George (red.), The Oxford history of Italy, Oxford Univ. Press, Oxford, 1997”Garibaldi enade Italien” Fagerström, Eskil publicerad i Militär Historia 5/2019”Guiseppe Garibaldi” Hägg Göran publicerad i Populär Historia 2/2011 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt nummer 458 av Arsenal Göteborg Podcast! Detta avsnitt är en, spontan, idé där Filip Tolf är själv, helt solo. Eller ja, inte helt solo. Han har två öl och en mikrofon. Resultatet blev detta, lite udda avsnitt! Hoppas ni gillar det!

Vi äter gärna lamm. Men fårkött går knappt att få tag på. Det vill kocken Stefan Eriksson ändra på. Det är så otroligt hög kvalitet på fårkött! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Eriksson, Årets kock 2005, skapade Nobelmenyn 2008, driver restaurangen Brutalisten i Stockholm.Han håller en kotlettrad från en tre år gammal finullstacka. Hängmörad i tre veckor. – Det är som en kotlettrad på biffen från kossan, fast från tackan. Och mycket mindre, säger Stefan.Köttet har en mörkt, djupröd färg, är marmorerat och har en fettkappa på nån centimeter.– Tyvärr är får inte så vanligt som det borde vara, med tanke på hur otroligt bra råvara det är.Det är få restauranger som har det, och det är svårt att hitta i butiker. Störst chans har man hos producenter med gårdsbutik. Slakterier och butiker har ingen avsättning för köttet. Där säljs ett helt får för 300–400 kronor. Och går till korv.– Under de senaste åren är får en av de största upptäckterna för mig som matlagare, säger Stefan Eriksson.Han är med i föreningen Exceptionell Råvara där kockar och folk från hela matbranschen utvecklar det bästa av svenska råvaror. 2018 fokuserade man på får och testade ett hundratal prover från 15 svenska raser.– Jag har aldrig känt nån smak av kofta. Jag förstår inte var det kommer ifrån. Kanske var det var så förr. Kanske hanterade, styckade och tillagade man på ett annat sätt.Stefan steker fårköttet i sitt eget fett tillsammans med krossad vitlök och några kvistar timjan. Resultatet blir ett mört och väldigt välsmakande kött med fin konsistens. Det påminner mer om ett fint nötkött än lamm. Och det finns absolut ingen smak av kofta.Alla kockar som testat köttet har älskat det. Stefan är också råvaruansvarig i Årets Kock och har introducerat fårköttet i tävlingen.– Det här kommer bli en råvara som efterfrågas, säger han. För det är så otroligt hög kvalitet på det.Stefan Eriksson spår att fårkött kommer dyka upp krogar, och nöjda gäster kommer fråga efter det i butiker.

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 sökte Pelle Ossler efter ett musikaliskt uttryck för att gestalta känslan i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla försök blev banala, han drabbades av skrivkramp. Men när han började rota i musik han tidigare skapat tillsammans med Christian Gabel hittade han det han sökte. Resultatet är albumet ”Gabel/Ossler”.

Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris, säger Maria Landeborn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kraftig prisökningBara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. ”Det är full fart”, säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige.Trump-effektenEn del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld – en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. ”Jag är riktigt orolig”, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson.Farlig föraning: inflation och geopolitisk oroNär guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning.Guldrush även bland privatpersonerDen kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. ”Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Maria Landeborn, senior ekonom Danske BankKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorPeter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken SverigeTorbjörn Iwarson, partner Centaur fonderErik Thedéen, chef RiksbankenRebecca Patterson, Council on Foreign Relationsekonomiekotextra@sverigesradio.se

Svensk järnväg är ett lapptäcke av bolag, byråkrati och borttappat ansvar. Medan underhållsskulden tickar uppåt med 400 000 kronor i timmen, fortsätter politiker, myndigheter och bolag att peka på varandra. Resultatet: ett trasigt system där resenären alltid förlorar. Vem är egentligen ansvarig när tågen stannar? Programledare: Sebastian Nowacki. Med DN:s reporter Jonas Fröberg. Producent: Måns Mosesson.

Om man äter mycket av något är det ju toppen att kunna tillverka det själv! Så resonerade Linus Angvarson Valberg, och började göra sin egen tempeh. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tempeh kommer från Indonesien och består av ärtor, bönor, säd eller nötter som blandas med mögelsporer och sedan fermenterar. – Det tar några dygn att göra men är egentligen inte så komplicerat, säger Linus Angvarson Valberg som nu har hållit på i fem år.Resultatet är en kaka med ett vitt mögel runt som man skivar upp och steker. Det ser nästan ut som fransk nougat.– Ja, det är ju mögel då, och det är där folk brukar tappa intresset!Vanligtvis används sojabönor i tillverkningen. Linus använder sötlupin och en tempehstarter (svampsporer) till sin tempeh. Det klurigaste momentet i tillverkningen är att hitta en lagom varm plats för själva fermenteringen. 30-35 grader ska det vara.På olika hemsidor fick Linus tipset att inte tillföra någon energi utan att hitta en plats som redan var lagom varm. Över kylen eller inne i ett skåp ovanpå en dvd-spelare till exempel.– Jag gick runt med en termometer i huset. Ovanför kylen vara det lite för kallt. Men nere i pumprummet, där var det perfekt.Ovanpå bergvärmepumpen lägger han sina plastpåsar med tempeh, under några kökshanddukar, en pappskiva och en tyngd. Efter två dygn har möglet börjat växa runt sötlupinen och skapat kakor som Linus skivar och steker. Tempeh går att använda på många sätt – som hamburgare, söndersmulad i en pastasås, som bitar i en gryta eller bara stekt med salt och soja och serverat till ugnsrostade rotfrukter och en kall sås.– Konsistensen är lite som räkor, tuggig, säger Linus.Han tror att tempeh är en bra framtidsprodukt:– Det pratas mycket om beredskap, vad vi kan odla och göra med våra livsmedel. Det här är ett sätt att göra bönor mer najs.

Efter en förlossningsbristning, ett klipp eller gynekologisk operation är det en naturlig del av läkningsprocessen att ett ärr bildas. När vävnaderna läker bildas ny hud som initialt är mindre elastisk och hårdare i sin struktur men som över tid gärna ska bli mer flexibelt och följsamt. Ärret på ytan är dock bara en liten del, under ytan finns det ihopläkt vävnad från flera olika lager som vanligtvis ska kunna röra sig fritt men som vid ett ärr kan sitta ihop. Resultatet blir att det blir stramt och mindre rörlighet i området även över tid vilket kan ge upphov till smärta.Vanliga symtom som kan uppkomma är samlagssmärtor, smärta vid användning av tampong/menskopp, smärta i sittande/vid ridning/cykling, skav/obehag av underkläder eller användande av tighta byxor mm. Upplever man något av dessa besvär så kan man prova att ärrmobilisera/ärrmassera sitt ärr! Johanna Edström leg. fysioterapeut är tillbaka för att guida oss.Några generella principer:- Börja från ca 8 veckor postpartum/postop- Rena händer- Neutral olja (parfymfri) för intimbruk- Avslappnad position (t.ex. ryggliggande med böjda ben och knäna ut åt sidorna, sk ”fjärilsposition”)I en videon på TikTok @babyzpodcast visar Johanna några olika tekniker man kan prova för att massera sitt ärr, börja med små rörelser och liten mängd kraft och öka på successivt om det känns bra. Ett bra riktmärke kan vara att börja med ca 5 minuter 2 gånger/vecka och sedan addera mer om det känns som att massagen ger effekt. Kom ihåg att massagen inte ska göra ont, det får strama och streta men det ska inte förekomma någon regelrätt smärta! Besök Johannas ONLINECOACHING HÄR eller maila fysiojohannas@gmail.comAvsnittet är i betalt samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mandag 8. september er det stortingsvalg, og vi har snakket med unge folkevalgte fra ulike deler av landet og fra ulike partier i forbindelse med stortingsvalget 2025.De snakker om sine hjertesaker, hvordan valgkampen har vært både på gata og på Tiktok, resultatet på skolevalget og hva de mener kjennetegner sin egen generasjon. De har ulikt syn på hva som er de viktigste sakene og løsningene, men mener det er viktig at unge engasjerer seg og blir hørt.«Frihet til å klare seg selv»Antonio Gade Wilhelmsen Serri (23), student, flyvert og fylkestingsrepresentant for Akershus Høyre.Gade er opptatt av at politikere må se enkeltindividet, og at de voksne må forstå bakgrunnen for at unge gutter er opptatt av formueskatt. «Jeg tror at mange unge er mer bekymret for fremtiden enn det voksne er. Før handlet det kanskje om klima. Nå handler det mer om å ha en arbeidsplass å gå til, de høye prisene og om velferdssamfunnet vil bestå i fremtiden.«Muligheten til å leve gode liv i hele landet»Marianne Rossevatn (22), student, kommunestyrerepresentant og ordførerkandidat for Senterpartiet i Hægebostad kommune i Agder.Rossevatn sin fremste hjertesak er at vi skal ha like gode tjenester på bygda som i byen, det være seg helsetjenester, skole og utdanning. Resultatet på skolevalget i år gjør henne litt bekymret, hun frykter at unge ikke forstår konsekvensene av en manglende fellesskapstankegang.«Skattebetalerne skal få beholde mer av egne penger»Sebastian Saltrø Ytrevik (22), elektriker og kommunestyrerepresentant for Frp i Larvik kommune i Vestfold. Den viktigste saken for Ytrevik er å øke frikortsgrensen. FpU ønsker å øke frikortgrensen til 250.000 kr slik at deltidsjobben eller sommerjobben blir helt skattefri. Ytrevik tror Frp har lykkes godt i skolevalget fordi de har vært opptatt av å få frem egen politikk i stedet for å rakke ned på andre partier.«Min viktigste hjertesak er å utjevne forskjeller» Mina Minaie (21), student, kommunestyrerepresentant for SV i Ringerike kommune og antirasistisk leder i Sosialistisk ungdom (SU). Minaie syns det er kjipt at det var et antirasistisk drap som var bakgrunnen for at 30.000 antirasister samlet seg i et rosetog. Hun mener det viktigste er arbeidet man gjør hver dag, og at all god politikk er antirasistisk politikk, og at det går hånd i hånd.«Jeg lærer masse av mer erfarne politikere»Synne Nordøy (25), i mammapermisjon, jobber innenfor HR og er kommunestyrerepresentant for Høyre i Øygarden kommune i Vestland.Nordøy ble valgt inn i kommunestyret som 18-åring. Da var det skolepolitikk som lå hennes hjerte nærmest. Nå er også personlig økonomi blitt en viktig sak, som hun tror også mange andre unge er opptatt av. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ørsted er i USA havnet i et sandt mareridt. Flere Ørsted-investorer tøver fortsat med opbakning til kapital­jagt. Kongressen er tilbage, og nu venter spræng­farlig sag for Trump. Over tre dage samler præsident Xi Jinping i Kina en række ledere fra autokratiske lande. Novos nye bæredygtighedsboss. Jyske Banks sejr om negative renter. Resultatet af uvildig advokatundersøgelse af Nordic Waste.   Vært: Trine Duvander (trine.duvander@borsen.dk)

Olympiatoppen har sammen med Deloitte kartlagt og analysert forholdene mellom utøvere og særforbundene. Resultatet er en omfattende rapport som avdekker store forskjeller og utfordringer innen kommersielle, økonomiske og juridiske forhold. I denne podkasten har vi med oss Tore Øvrebø, Toppidrettssjef i Norges idrettsforbund, og Marte Olsbu Røiseland, en av tidenes mestvinnende skiskyttere, og sammen diskuterer vi fremtidens toppidrett i Norge. Episoden er ledet av Julie McCarthy.

Slaget vid Gettysburg i Pennsylvania den 1-3 juli 1863 är kanske det mest kända slaget i det amerikanska inbördeskriget. Platsen var resultatet av att två arméer sökte varandra. Runt 300 skandinaver deltog vid Gettysburg.Vändpunkten i kriget hade kommit redan vid slaget vid Antietam året innan, men efter Gettysburg kunde rebellarmén inte längre föra kriget på sina egna villkor.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia. Slaget vid Gettysburg utkämpades under tre intensiva dagar mellan den 1 och 3 juli 1863.Den första dagen inleddes med att general John Bufords kavalleri lyckades hålla tillbaka de framryckande konfedererade trupperna. Bland de mest stridbara förbanden fanns Järnbrigaden, där soldater med svensk-norskt ursprung deltog i Michiganregementet. Dessa enheter spelade en avgörande roll i att pressa tillbaka sydstatssoldaterna och skapade oreda i Unionens elfte kår.Den 2 juli blev slagfältet ännu mer kaotiskt, särskilt vid platser som Peach Orchard och Little Round Top, där Unionens förflyttningar visade sig vara strategiskt avgörande. Samtidigt förvandlades det så kallade Wheatfield till ett blodigt skärselden av närstrider, där båda sidor led svåra förluster.Den 3 juli kulminerade striderna i det berömda anfallet känt som Pickett's Charge – ett frontalangrepp över öppna fält mot Unionens linjer vid Cemetery Ridge. Resultatet blev en katastrof för konfederationen. Angreppet slogs tillbaka med förödande förluster, vilket tvingade general Robert E. Lee att inleda reträtt – en vändpunkt som gav nordstaterna övertaget i kriget.Efterdyningarna av slaget var förödande. Uppemot 51 000 soldater beräknas ha dödats, sårats eller försvunnit under de tre dagarna. Fältsjukhusen var ofta kaotiska och bristfälligt utrustade, men vissa leddes av svenska läkare, som Dr Charles J. Nordquist, som försökte bringa ordning i kaoset. Många av de döda lades i provisoriska massgravar, en tragisk men nödvändig realitet i slagets efterspel.De som överlevde återvände ofta till civila livet. Flera av de invandrade soldaterna, både svenska och norska, skulle senare bli framgångsrika bönder eller småföretagare i det växande Amerika – en tyst men bestående konsekvens av det blodiga slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, den 3 juli 1863, skildrat i en handkolorerad litografi av Currier och Ives. Bilden visar ett avgörande ögonblick under det amerikanska inbördeskriget, där nordstaterna till slut segrade efter tre dagars blodiga strider. Nathaniel Currier och James Merritt Ives – Bild från Library of Congress, digitalt ID: cph.3g02088. Public Domain.Musik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slaveriet byttes mot terror och fängelse för påhittade brott.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seTony Gustafsson är idéhistorikern som åtagit sig ett ovanligt uppdrag: att på partiets egen beställning skriva en vitbok om Sverigedemokraterna – från tillblivelsen 1988 till riksdagsinträdet 2010. Resultatet är en närmare 600 sidor tjock bok som dokumenterar partiets tidiga kopplingar till högerextrema miljöer.Gustafsson vi…