POPULARITY
durée : 01:34:23 - Relax ! du lundi 18 mars 2024 - par : Lionel Esparza - Francesco Corti est un immense claveciniste, il est inventif, il a une impeccable technique, il est créatif dans ses répertoires et, est aussi directeur musical du Drottningholms Slottsteater en Suède depuis janvier 2023.
Med tenoren Rickard Söderberg och tonsättaren Tommie Haglund. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Hur gör en tonsättare för att få fram sin egna röst? Gränsöverskridande tenoren Rickard Söderberg sjunger mest barock, Mozart och Wagner i Mellanamerika och Europa, inte minst vid Drottningholms Slottsteater. Rickard Söderberg ger ut excentriska plattor på eget skivbolag. På CDn The Perfect Man sjunger han klassiska kärlekssånger till andra män. Hjalmar Gullbergs text Kyssande vind till Lars-Erik Larssons musik har för mig en stark innebörd: Han kom som en vind, vad bryr sig en vind om förbud. Textraden Svällande segel som smeker sjömanskind i Till havs, tolkar han på eget sätt. På en video på hemsidan sjunger Rickard Söderberg Till havs från en av Greenpeace båtar till stöd för havens naturreservat. Den videon censurerades av SVT. På nya CDn Castrato Arias ger tenoren sig i kast med arior som bl a skrevs till den store Farinelli. Arior som numera oftast sjungs av kvinnor. För mig är Händel, Vivaldi och Broschi total rockn roll! Barockmusik över stock och sten, där taglet ryker och more is more. En fulhet som blir naken och sårbar, säger Rickard Söderberg. Tonsättaren Tommie Haglunds musik finns klar i hans huvud. Jag suggererar fram mina klanger och låter ofta visionen glasas in i en okrossbar rosa bubbla som jag i fantasin släpper mot skyn. Min musik är ömtålig och dess klangpalett måste behandlas varsamt, förklarar Tommie Haglund. Musiken/klangerna sitter liksom i kroppen. Jag får nästan ont om jag hör att en ton är fel i en klang eller om något är galet. Att komponera är för mig som att slita upp mitt inre. Jag letar efter de punkter som är känsligast och vill att de ska träffa lyssnaren. Det händer ibland att musiker gråter när de spelar eller sjunger min musik. På Tommie Haglund senaste CD Hymns to the Night tolkar violinisten Elisabeth Pitcairn hans violinkonsert på sin Stradivarius som ägts av bl a tonsättaren Felix Mendelssohn. Violinen är idag värd närmare 25 miljoner kronor och Elisabeth Pitcairn fick den i 15-årsgåva av sin farfar, som blivit miljardär på att producera glas och kemikalier. Enligt kanadensiska filmen The Red violin blandade Stradivarius in blod från sin i barnsäng avlidna hustru i lacken. Spellista: Kärlekshjärtan Tommie Haglund Canabile Kör. Halmstads Musikskola Stråkensemble. Per Elwing, dirigent Ombra Mai Fü G F Händel Rickard Söderberg, tenor Castrato Arias Uncut Edition ric002 Kyssande Vind L.Larsson Rickard Söderberg, tenor & Fredrick Haglund, piano The Perfect Man ric001 Till Havs G. Nordqvist Rickard Söderberg, tenor & Fredrick Haglund, piano The Perfect Man ric 001 Armata Face Et Angibus Antonio Vivaldi Rickard Söderberg m fl Castrato Arias Uncut Edition ric002 Son Qual Nave R. Broschi Rickard Söderberg Castrato Arias Uncut Edition ric002 To the sunset breeze Tommie Haglund John Mills, gitarr. Stephen Fitzpatrick, harpa. Lysellkvartetten Hymns to the Night PHONO SUECIA PSCD 184 Röstens dotter Tommie Haglund HSO, Jeanette Bjurling, Tua Åberg, Karin Dornbusch, Dan Almgren, John Ehde m fl Hymns to the Night PHONO SUECIA PSCD 184 La Rosa Profunda sats 3 Tommie Haglund Jeanette Köhn, sopran. Love Derwinger, piano Violinkonsert - Hymnen an die nacht Tommie Haglund Elisabeth Pitcairn, violin. HSO. Hannu Koivola, dir Hymns to the Night PHONO SUECIA PSCD 184
Om en tid och en plats i världshistorien då två speciella personer möts. Mozart och hans librettist Lorenzo da Ponte gör först Figaros bröllop, sedan Don Giovanni och sist Così fan tutte. Wien under slutet av 1700-talet. Det är en tid då världsordningen ifrågasätts, som till exempel adelns privilegier. Just då, under fyra intensiva år, skriver Mozart de här tre operorna. Några år senare var han död. Den lite äldre äventyraren Lorenzo da Ponte föddes i närheten av Venedig men var tvungen att lämna öarna på grund av en rad skandaler. Han hamnade så småningom i Wien där han bodde under många år innan han tvingades att fly igen - då till London och senare till New York där han dog nästan 90 år gammal. Författare, retoriker, lärare - påhittig, både som författare och, som ryktena säger, i livet, med sanningen. Den första av de tre är alltså Figaros bröllop som bygger på en pjäs av Beaumarchais - den skrevs 1786. Det är faktiskt så att Don Giovanni och Figaros bröllop bygger på pjäser som da Ponte arbetat med. I ett förord till Figaros bröllop skriver han att han inte gjort en översättning av pjäsen, utan mera imiterat den, gjort ett utdrag, skurit ner antalet roller, tagit bort en akt. Så måste det vara generellt, man måste korta - det tar alltid längre tid att sjunga orden än att säga dem. Figaros bröllop heter operan och Den galna dagen heter Beaumarchais pjäs. En parentes är att den också är en pjäs i en svit av tre i original. Rossini-opera Barberaren i Sevilla är den första om barberaren Figaro och hans Rosina. Som sagt - en utvikning. Figaros bröllop var provocerande för sin tid och pjäsen var förbjuden i Wien för att den ifrågasatte adeln på många sätt. Figaro och Susanna ska gifta sig - han är grevens betjänt och hon är grevinnans kammarjungfru. Men Susanna är också den kvinna som greven flirtar hejdlöst med. Det blir en berättelse om att få styra sitt eget liv. Men samtidigt berättar Figaros bröllop också om ungdomlig lust, om ett äktenskap som gått i stå och ett kommande äktenskap där mycket ännu är oklart och om pengar och längtan efter ett drägligt liv. Och om att försöka störta hierarkier. Mozart hittade pjäsen och hade hört talas om Lorenzo da Ponte som en möjlig librettist. da Ponte arbetade på hovteatern i Wien då och han skrev om pjäsen, tonade ner samhällskritiken något och fick det godkänt av kejsar Josef II innan Mozart la till sin fantastiska musik. 18 månader efter Figaros bröllop hade Don Giovanni premiär. Den är också byggd på en pjäs, men mera skissartat. Hela den flora av myter om Don Giovanni, alltså Don Juan, kommer från den spanske dramatikern Tirso de Molina som skrev den första författade texten om förföraren redan tidigt 1600-tal. Den har sedan bearbetats flera gånger, också som opera. Det Mozart gjorde var att skapa ett dramma giocoso. Enkelt kan man kalla det en ovanligt brant mix av djupt allvar och fnittrig komedi. Don Giovanni förför kvinnor utan ånger och då och då dör någon i samband med det och hans betjänt Leporello får lappa ihop det efteråt, rädda sin herre, muta dem som måste tystas, medan Don Giovanni själv redan har försvunnit till nästa kvinna. Men tillslut hinner Don Giovannis förflutna upp honom och en förorättad fader stiger upp ur dödsriket för att hämnas. Efter framgångarna med Figaros bröllop och Don Giovanni gick de vidare med en helt egen idé. Così fan tutte - premiär på Burgtheater i Wien i januari 1790. Ofta bara kallad Così. Così har ett manligt perspektiv och handlar om trohet och om att förklä sig. Två unga par ska prövas innan de ska gifta sig. Männen ska se om de unga kvinnor de är kära i verkligen är trogna? På svenska är titeln Så gör de alla, eller skola för älskande. Männen klär ut sig för att locka kvinnorna till felsteg. Ett ofta använt knep som många författare genom historien skrivit om. Vi hittar det hos Ovidius, Boccaccio och Shakespeare. Idag går både Figaros bröllop och Don Giovanni att spelas rätt upp och ner, men många regissörer har svårigheter med Così fan tutte. Är kvinnorna verkligen så lättlurade? Eller luras de också? Vem kommer att lära sig vad av vem? Den gamle vännen som hjälper männen - är han bara en cyniker? För att dagens publik ska acceptera vad som sker på scenen måste regissören vässa sin analys mer med Così än de andra. Den har faktiskt, under århundranden, skrivits om för att tona ner det omoraliska i berättelsen. Hur kan de unga kvinnorna ens tänka sig att lämna sina fästmän, som dessutom själva är utklädda till mustaschprydda albaner. De här tre da Ponte-operorna ligger ständigt på listan över de femton mest spelade operorna i världen. Den enda Mozartopera som spelas mer är hans sista: Trollflöjten. Att de här tre är så populära beror förstås på Mozarts musik som är melodiös utöver det vanliga och orkestrerad så att man medvetet eller omedvetet hör vad som händer. Sen blir dramatiken tydlig med rätt val av tempo för rätt situation. Berättelserna är tidlösa i sak - men da Ponte använde klokt den tidiga operans formaliserade klichéer, ofta från italienska commedia dell'arte där vissa rollfigurer alltid agerade på samma sätt. Han tog alltså den endimensionella typen och gav den kött och blod, både hjärta och hjärna. Tillsammans med Mozarts musik är effekten häpnadsväckande, eftersom vi känner igen personligheten, stilen men plötsligt inser att det står en människa med både kropp och själ framför oss. Per Feltzin per.feltzin@sverigesradio.se Mozarts musik i inslaget kom från inspelningarna med Musicaeterna ledda av Teodor Currentzis. Under de senaste två åren har Drottningholms Slottsteater spelat Figaros bröllop och Don Giovanni och i sommar (2017) kommer man avsluta med Così fan tutte. Det här fransk-svensk-internationella projektet har dirigenten Marc Minkowski som musikalisk ledare. P2s podd Operaguiden har talat om Figaros bröllop.
Kritcirkeln är en podd av kritiker om scenkonst. Med Cecilia Djurberg och Loretto Villalobos. I detta avsnitt går vi på Drottningholms Slottsteater och pratar om Don Giovanni och andra jobbiga snubbar. Vi repertoarspanar också på scenhösten och placerar våra bets på vad vi tror är något att se på Bergmanfestivalen.
I veckans program spränger stratosfäriska höjdtoner ljudvallen, och det blir inte en ton under höga C. Men vad händer när Rickard och Kerstin inser att de har helt olika favoriter? Veckans gäst, koloratursopranen Kerstin Avemo, har haft världens främsta operascener som sin arbetsplats. Under våren har hon gjort succé i Kungliga Operans uppsättning av Pelléas et Mélisande av Claude Debussy och just nu är hon högaktuell med en roll i uruppförandet av operan Rokokomaskineriet av Jan Sandström och Tuvalisa Rangström på Drottningholms Slottsteater. I veckans avsnitt av Operahuset får vi bland annat höra vad som krävs för att bli en framgångsrik koloratursopran och vilka roller detta röstfack erbjuder.
Slottsteatern på Drottningholm var tidens modernaste multimediascen och är idag ett världsunik kulturarv. Dessutom om de tyska öllagarna från 1516 som fortfarande påverkar vår ölkultur. Det var tidens mest avancerade teaterscen, som skapade en unik multimediashow och lockade franska kändisskådespelare till Sverige. I år fyller Drottningholms slottsteater 250 år och Tobias Svanelid guidas runt i den världsarvsklassade byggnaden tillsammans med teaterchefen Sofi Lerström och teatertekniker Peter Astor Ögren för att höra om 1700-talets kändisskvaller och testa vind- och åskmaskinerna.Dessutom om de tyska renhetslagarna för öl som i år, 500 år efter införandet 1516, firas stort i Bayern. Visst kan man brygga ett fantastiskt öl enligt de tyska lagarna, men det finns också en massa saker man inte får göra som jag tycker är synd, säger Berit Karlsson på Närke Kulturbryggeri.Tillsammans med humleexperten Else-Marie Strese på Nordiska museet diskuterar hon öllagens historia och hur dess framtid ser ut i mikrobryggeriernas Sverige.
Vi återvände ner i scenmaskineri för att tala med Peter Astor Ögren, teknisk chef på Drottningholms Slottsteater. Det här avsnittet handlar om den kommande säsongen och det maskineri som spelar huvudrollen i den nyskrivna operan som kommer spelas på Drottningholms Slottsteater i juni. Peter berättar även om sin relation till teatern och hur allt fungerar bakom kulisserna.
I dagens Nordegren bjuds vi på vackra arior ur Mozarts La Finta Giardiniera som har premiär på Drottningholms Slottsteater nu på söndag. Dirigenten och konstnärlige ledaren Mark Tatlow kommer hit med sångarna Luthando Qave och Vivianne Holmberg. Idag ändras själva fundamentet vilket staten Sverige vilar på. Den största grundlagsändringen sedan 1974 klubbas idag igenom i riksdagen. Men vad innebär det för DIG? Vi ringer upp statsvetaren och grundlagsexperten Olof Ruin för att räta ut alla frågetecken. Dessutom får vi svaret på de klassiska frågorna: Hur i all sin dar ska framtidens folkdräkter se ut? Är det verkligen nödvändigt med knätofsar? Ikväll utses vinnaren i tävlingen Folkdräkt 2.0. Vi får hit juryns ordförande Cay Bond... Ja, och naturligtvis: dagens bisittare är Maja Aase.