Podcasts about edvard griegs

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände? Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

Ingvar Holmberg läser ur Stig Hällzons bok "Sånger & sångare - från Oscar Ahnfelt till Einar Ekberg", (Gospel Media 2008). Kapitlet heter "TB Barratt - en Nordens pingstapostel" och berättar den fängslande berättelsen om Edvard Griegs favoritelev som valde predikstolen framför flygeln och som blev en viktig andlig ledare i Norden och Europa och världen.

„Liedkunst geht direkt ins Herz“. Davon sind die Mezzosopranistin Esther Valentin und die Pianistin Anastasia Grishutina fest überzeugt. Und beweisen es mit jedem Konzert und jeder Aufnahme. Im Corona-Sommer 2020 haben die beiden SWR2 New Talents Lieder von Edvard Grieg aufgenommen, in denen Grieg deutsche Dichtkunst vertont.

Sigurd Sverdrup Sandmo fra KODE inviterer til samtaler om utvalgte gjenstander fra museets store samlinger. I dag har vi hentet en liten skatt fra Troldhaugen: den sølvgrå hårlokken en bergensk frisør tok vare etter å ha klippet en syk og avkreftet Edvard Grieg for siste gang i 1907. Hva tenkte denne mannen da han så Grieg tusle ut døren mens han selv strakte seg etter kost og feiebrett? Hva slags små øyeblikk oppleves historiske i dag? Til den siste samtalen i denne serien har vi med oss artisten Sigvart Dagsland, som var i en alvorlig bilulykke sist vinter. Kan Griegs hårlokk si noe om skjørheten i våre egne liv, eller om hvordan vi husker andres? Serien er kuratert av Sigurd Sverdrup Sandmo og Line Daatland.

Sigvart Dagsland ser på Griegs hårlokk. Sigurd Sverdrup Sandmo fra KODE inviterer til samtaler om utvalgte gjenstander fra museets store samlinger. I dag har vi hentet en liten skatt fra Troldhaugen: den sølvgrå hårlokken en bergensk frisør tok vare etter å ha klippet en syk og avkreftet Edvard Grieg for siste gang i 1907. Hva tenkte denne mannen da han så Grieg tusle ut døren mens han selv strakte seg etter kost og feiebrett? Hva slags små øyeblikk oppleves historiske i dag? Til den siste samtalen i denne serien har vi med oss artisten Sigvart Dagsland, som var i en alvorlig bilulykke sist vinter. Kan Griegs hårlokk si noe om skjørheten i våre egne liv, eller om hvordan vi husker andres? Serien er kuratert av Sigurd Sverdrup Sandmo og Line Daatland.

Mariann Schjeide, leder i Norsk Bibliotekforening Arnfinn Bjerkestrand, kultursjef i Stavanger Ingeborg Volan - redaktør for leserutvikling i Dagens Næringsliv 1) Store deler av den norske befolkningen går nå rundt og synger at de er trøndere. 2) Teater og utdelingen av årets Hedda-priser 3) Forrige helg kunne du få med deg verdens lengste Grieg-konsert. I forbindelse med 175-årsdagen for Edvard Griegs fødsel var det duket for nytt sakte-TV her i NRK - nemlig Grieg minutt for minutt.

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Gratis inngang og direkteoverføring på Internett skal gjøre Edvard Griegs internasjoale pianokonkurrase attraktiv. Denne uken spiller 26 unge pianister fra hele verden i Bergen, i håp om komme til topps i konkurransen. Lavterskeltibudene for publikum skal gjøre konkurransen bedre og skape blest om arrangementet.

Først i 1985 fikk musikkprofessor Hella Brock tillatelse fra myndigheten i det vaklende DDR til å reise til Norge for å studere Edvard Griegs musikk. Ti dager ble innvilget, men det ble starten på 20 år med intens lobbyvirksomhet for Edvard Grieg i Leipzig. Grieg kom til Konservatoriet i Leipzig 15 år gammel. Han ble der tre år, og kom ofte tilbake til vennen Max Abraham i Peter Verlag. Edvard og Nina Grieg hadde to rom i tredje etasje i Talstrasse 10, og der bodde de i lange perioder i musikksesongene helt til Edvard Griegs død i 1907. Her spilte også Grieg mange av sine klaverstykker for første gang, her instrumenterte han Peer Gynt-suitene, og her traff han Johannes Brahms og Peter Tsjaikovsky blant mange andre personligheter. Leipzig var Griegs andre hjem, og i dag er musikkrommet i Peter Verlag restaurert med støtte fra private sponsorer og blir brukt som samlingssted for Edvard Grieg Foreningen. Primus motor er utrettelige Hella Brock, født 1919. Hennes siste bragd er å få en stor allée i en park oppkalt etter Edvard Grieg. neste mål er en byste og en internasjonal konferanse i 2008. Programmet, som ble sendt første gang julaften 2006, starter med en vandring i Leipzigs julegater og inn i St.Nicolaykirken.

Da Ole Bull døde den 17.august 1880 var det landesorg i Norge. Med en kvast røsslyng i hånden, - den vakreste blomst, hardfør som nordmennene selv, som Ole Bull sa, ble hans båre ført til Bergen på dampskipet Kong Sverre. Eskortert av 14 andre skip. I dette ekstraklippet fra MUSEUM 6.mars, forteller avdelingsleder Berit Høgheim om Ole Bulls død og også om det spesielle norsk-amerikanske flagget Ole Bull fikk fra sine venner i New York Philharmonic Society. På podkastsidene ligger det også programmer fra Troldhaugen og Edvard Griegs hus i Leipzig.