Podcasts about pianot

Konzeptalben sind eine feine, oft spannende Sache, machen aber auch eine Menge Arbeit. Das weiß Tara Nome Doyle nur zu gut, waren die ersten beiden Langspieler der in Berlin geborenen und lebenden Musikerin mit norwegisch-irischen Eltern doch ausgezeichnete Vertreter dieser Gattung. Auf "Alchemy" verhandelte sie 2020 die vier Phasen der vormodernen Naturphilosophie, der Nachfolger "Værmin" widmete zwei Jahre später jeden Song einem andern Kriechtier. Bei allem Aufwand kann ein übergeordnetes Thema aber auch Orientierung geben, eine gewisse Sicherheit. Diese gab die Künstlerin für die Arbeit an ihrem kürzlich erschienenen dritten Album "Ekko" nun auf und gewährte den neuen Songs quasi inhaltliche Freiheit. Dabei schlich sich unbewusst offenbar aber doch eine gewisse Grundidee ein, wenn auch in verschiedenen Formen: die der Selbstreflexion. Nicht umsonst trägt Tara auf dem Coverfoto einen "Muschelkopfhörer", in Anspielung darauf, dass es heißt, man könne das Meeresrauschen hören, wenn man sich eine Muschel ans Ohr hält – man aber tatsächlich eine Mischung aus gedämpften Umgebungsgeräuschen und dem Rauschen des eigenen Blutes wahrnimmt. Für die musikalische Umsetzung solcher und ähnlicher Gedankenspiele ist der Sound der Berlinerin zwischen Folk und Kammer-Pop bestens geeignet: Eingeleitet von einer geisterhaft-verhallten, außerweltlich wirkenden Stimme und perlenden Pianotönen, zu denen sich bald dezent an- und abschwellende Streicher gesellen, begibt sich Tara Nome Doyle auf eine "Reise in die Ferne, wo Neues wartet, und ins Innere, wo Altes wütet."

Konzeptalben sind eine feine, oft spannende Sache, machen aber auch eine Menge Arbeit. Das weiß Tara Nome Doyle nur zu gut, waren die ersten beiden Langspieler der in Berlin geborenen und lebenden Musikerin mit norwegisch-irischen Eltern doch ausgezeichnete Vertreter dieser Gattung. Auf "Alchemy" verhandelte sie 2020 die vier Phasen der vormodernen Naturphilosophie, der Nachfolger "Værmin" widmete zwei Jahre später jeden Song einem andern Kriechtier. Bei allem Aufwand kann ein übergeordnetes Thema aber auch Orientierung geben, eine gewisse Sicherheit. Diese gab die Künstlerin für die Arbeit an ihrem kürzlich erschienenen dritten Album "Ekko" nun auf und gewährte den neuen Songs quasi inhaltliche Freiheit. Dabei schlich sich unbewusst offenbar aber doch eine gewisse Grundidee ein, wenn auch in verschiedenen Formen: die der Selbstreflexion. Nicht umsonst trägt Tara auf dem Coverfoto einen "Muschelkopfhörer", in Anspielung darauf, dass es heißt, man könne das Meeresrauschen hören, wenn man sich eine Muschel ans Ohr hält – man aber tatsächlich eine Mischung aus gedämpften Umgebungsgeräuschen und dem Rauschen des eigenen Blutes wahrnimmt. Für die musikalische Umsetzung solcher und ähnlicher Gedankenspiele ist der Sound der Berlinerin zwischen Folk und Kammer-Pop bestens geeignet: Eingeleitet von einer geisterhaft-verhallten, außerweltlich wirkenden Stimme und perlenden Pianotönen, zu denen sich bald dezent an- und abschwellende Streicher gesellen, begibt sich Tara Nome Doyle auf eine "Reise in die Ferne, wo Neues wartet, und ins Innere, wo Altes wütet."

Konzeptalben sind eine feine, oft spannende Sache, machen aber auch eine Menge Arbeit. Das weiß Tara Nome Doyle nur zu gut, waren die ersten beiden Langspieler der in Berlin geborenen und lebenden Musikerin mit norwegisch-irischen Eltern doch ausgezeichnete Vertreter dieser Gattung. Auf "Alchemy" verhandelte sie 2020 die vier Phasen der vormodernen Naturphilosophie, der Nachfolger "Værmin" widmete zwei Jahre später jeden Song einem andern Kriechtier. Bei allem Aufwand kann ein übergeordnetes Thema aber auch Orientierung geben, eine gewisse Sicherheit. Diese gab die Künstlerin für die Arbeit an ihrem kürzlich erschienenen dritten Album "Ekko" nun auf und gewährte den neuen Songs quasi inhaltliche Freiheit. Dabei schlich sich unbewusst offenbar aber doch eine gewisse Grundidee ein, wenn auch in verschiedenen Formen: die der Selbstreflexion. Nicht umsonst trägt Tara auf dem Coverfoto einen "Muschelkopfhörer", in Anspielung darauf, dass es heißt, man könne das Meeresrauschen hören, wenn man sich eine Muschel ans Ohr hält – man aber tatsächlich eine Mischung aus gedämpften Umgebungsgeräuschen und dem Rauschen des eigenen Blutes wahrnimmt. Für die musikalische Umsetzung solcher und ähnlicher Gedankenspiele ist der Sound der Berlinerin zwischen Folk und Kammer-Pop bestens geeignet: Eingeleitet von einer geisterhaft-verhallten, außerweltlich wirkenden Stimme und perlenden Pianotönen, zu denen sich bald dezent an- und abschwellende Streicher gesellen, begibt sich Tara Nome Doyle auf eine "Reise in die Ferne, wo Neues wartet, und ins Innere, wo Altes wütet."

I dagens musikfyllda avsnitt får vi höra den magiska sagan "Det magiska pianot", önskad av William, 6 år från Skellefteå. Följ med sexårige William på ett fantastiskt äventyr när han upptäcker ett förtrollat piano som kan prata och spela alla låtar i världen! De två blir oskiljaktiga vänner och sprider glädje och musik vart de än går. Men när något oväntat händer sätts deras vänskap på prov. En hjärtevärmande berättelse om modet att följa sin passion och kraften i äkta vänskap. Som alltid bjuder vår kära Aida på fascinerande fakta. Idag dyker vi ner i musikinstrumentens spännande värld! Stötta podden och få tillgång till bonussagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in dina egna sagoidéer via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook, Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, piano, musik, vänskap, mod, musikinstrument, historia, sommaräventyr, podcast för barn, familjepodcast, godnatt

Filmkritikavsnitt!!!

Gudfadern-temat, Rocky-musiken, The Bodyguard, Timmarna, sorgsna hundögon i bilbaksäten, Pianot, Marie Antoinette, en Robin Hood som är bort i tok men ändå orsakar monsterhit, en Elin som floppar i ännu ett quiz ... Japp, det är tema filmmusik i veckans Elin möter!Podcasten Elin möter görs av författaren Elin Olofsson och producenten Annelie Lanner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Följ med när den pianospelande Björnen upptäcker staden, när Lina reser till farmor, när Saffa åker ubåt och när Olga plötsligt seglar iväg i sin kiosk. Passar för 3-6 år eller äldre. Respaketet passar både den som sitter i bilen eller på tåget och vill ha sällskap – och den som är hemma och drömmer om äventyr.Poddpaketet innehåller sagorna Lina reser till farmor, Saffa och Parmesan: den hemliga ubåten, Björnen och Pianot, och Kiosken.Det är perfekt att ladda ner till resan, på lovet eller som mysig hemmalyssning.Producent poddpaketet: Klara Grape

Rikard Swanström= Rock'n roll på piano, nostalgi med ett jävla klös. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/frank-sju00f6stru00f6m/message

En dag hittar en björn ett piano i en glänta. Det låter förfärligt, men björnen lär sig att spela och det blir början på en resa som tar honom långt bort från skogen. Men ändå är det något som saknas... Barnradions läslovsspecialBjörnen och pianot är en del av Barnradions läslovsspecial där kända föräldrar läser en barnbok de själva valt ut. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att läsa, och lyssna, tillsammans.Nassim Al FakirNassim Al Fakir är artist, musiker och programledare, bland annat känd från Bolibompa, Vi i femman, Bäst i test och olika musikaler. Han har även gett röst åt kända karaktärer, bland annat Olof i Frost och Paddington. Nassim har två barn.MedverkandeFörfattare: David Litchfield (boken gavs ut 2016) Uppläsare: Nassim Al Fakir Producent: Klara Grape, Barnradion

Vi är tillbaka i studion med instrumental-savanterna Carl Bagge (piano) och Fredrik Lindborg (saxofon) som den här veckan är all about berätta om favoritaspekterna med deras respektive instrument. Vad har lett dem till dem? Vilka specialkunskaper kan de dela med sig av till oss och hur lång är egentligen en baritonsax i "utvecklat" skick? Det och myske annat ska vi få svar på idag. Dela gärna med er till en kompis om ni tycker om programmet. Enjoy!

Alla filmälskares julafton infaller i år tidigt på måndag den 28e mars! Då blir det åter glitter, glamour, hyllningar, priser och kändisar i snygga kläder! Oscarsgalan återvänder i sitt originalformat och nu dessutom åter med presentatörer! Nu ska filmer, skådespelare och filmarbetare hyllas och prisas! Fyra svenskar är dessutom med och tävlar i kategorin bästa mask! I detta avsnitt ger Fredrik och Florian er allt inför galan som ni behöver veta! Det analyseras, kritiseras och hyllas! Kan en japansk man i en gammal Saab ta hem priset som bästa film eller blir det Spielbergs dansande gängmedlemmar? Eller blir det kanske ett vackert rymdepos eller får Jane Campion åter ståta med sin första Oscars sedan Pianot?   Allt detta kommer panelen att ge er svar på! Dessutom så får ni reda på varför West Side Story tokfloppat, varför Fredrik vill ha in A Quiet Place 2 bland de nominerade för bästa film och varför Florian älskar Kirsten Dunst! Häng med oss och peppa inför Oscarsgalan!   Medverkande:  

Två filmer som vann sina huvudrollsinnehavare varsin Oscar för Bästa Kvinnliga Huvudroll och två filmer där huvudrollerna i fråga behöver hantera sina handikapp utöver allt annat drama som befaller dem. Men en av dessa filmer har åldrats ordentligt medan den andra fortfarande känns närmast tidlös.

Liza L Lundkvist är präst i Umeå stads församling, poet och låtskrivare. Musikens väsen är i Bibeln inte ett smycke eller en produkt att konsumera. Den kan inte ägas eller förklaras. Den har sin rot djupt i guds hjärta och därför bör vi lyssna med öppenhet. Liza L Lundkvist i Morgonandakten Text: Psaltaren 49 Producent, Anton Bennebrant liv@sverigesradio.se

Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner men i dag har hans musik återupptäckts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanske Julius Eastman dog 1990, endast 49 år gammal. Med titlar som ”Evil Nigger” och ”Gay Guerilla” var han en kompositör som ständigt provocerade publiken. Han blev censurerad och det skulle dröja innan hans pianostycken fick bredare genomslag, men på senare tid har hans musik upptäckts på nytt. P2-dokumentären "Radikalen vid pianot" ställer i ett större sammanhang frågor om pianot som symbol för den vita västerländska mannens upphöjda geni och hur denna symbol utmanats, historiskt såväl som i vår tid. I programmet medverkar också pianisten, tonsättaren och konstnären Eva Sidén och tonsättaren Malin Bång, som på olika sätt hämtar inspiration och söker efter intressanta ljud till pianot. En dokumentär av Cecilia Josefson.

Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner men i dag har hans musik återupptäckts. Amerikanske Julius Eastman dog 1990, endast 49 år gammal. Med titlar som Evil Nigger och Gay Guerilla var han en kompositör som ständigt provocerade publiken. Han blev censurerad och det skulle dröja innan hans pianostycken fick bredare genomslag, men på senare tid har hans musik upptäckts på nytt. P2-dokumentären "Radikalen vid pianot" ställer i ett större sammanhang frågor om pianot som symbol för den vita västerländska mannens upphöjda geni och hur denna symbol utmanats, historiskt såväl som i vår tid. I programmet medverkar också pianisten, tonsättaren och konstnären Eva Sidén och tonsättaren Malin Bång, som på olika sätt hämtar inspiration och söker efter intressanta ljud till pianot. En dokumentär av Cecilia Josefson.

- Jag tänker att den där själen har suttit instängd i vårt piano fram till nu. Och om alla som spelat på det genom åren har försökt locka fram den där själen, så har dom misslyckats.  Mats Caldeborg är skulptör och bor i Järnäsklubb i Västerbottens kustland. Han driver tillsammans med sin hustru Katrin Konsthall Norra Kvarken som just nu arbetar med det omskrivna projektet "konst för fåglar humlor skalbaggar maskar och svampar" som invigs 2020. Producent: Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

Ett porträtt av det musikaliska underbarnet Reginald Kenneth Dwight som under namnet Elton John blev en av populärmusikens största låtskrivare, artister och stjärnor. I början 90-talet var tiden mogen för en återkomst av Elton John. Efter åratal av oinspirerade plattor, halvdana konserter och privata problem klev en mognare och mer sober Elton ut i strålkastarljuset. Med förnyat engagemang i sin musik och publik var Elton som född på nytt. 2004 inledde Elton sin turnéföreställning "The Red Piano" i Las Vegas, en show med musikaliska återblickar på en lång fruktbar karriär. Programmet gjordes av Maths Broborg i mars 2012.

Vid pianot kan en ensam musiker trolla fram klangen från en hel orkester. Men måste man identifiera sig med kompositören man spelar? Och vad händer när man hamnar i "flow"? (En kortversion av P2:s tvåtimmarsprogram) Fredrik Ullén är pianist samt professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Med utgångspunkt i musikerhjärnan forskar han på det som kallas flow, ett inspirationsliknande tillstånd när vi helt går upp i det vi sysslar med.  Vi diskuterar pianistiska flow-ögonblick av både virtuost och lyriskt slag, försöker återskapa rullbandskänslan i ett tidigt musikminnne och lyssnar på pianister som Glenn Gould, Anders Widmark och Yuja Wang. I Instrumentalisterna lär vi känna instrumentets uttryck och hemligheter. Producent: Marie Wennersten Programledare: Sara Norling

Solopianisten och hjärnforskaren Fredrik Ullén har absolut gehör och ser toner och ackord i färger. Konsertpianisten Francisca Skoogh har rötter i tangons Argentina och i den skånska myllan.   Vi möter två pianister i historiska intervjuer. Fredrik Ullén är pianist och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hans New York-debut kallades "spektakulär" av New York Times. Han har prisats i internationella musiktidskrifter för sin virtuositet och sina konstnärliga gestaltningar av ett 15-tal parafraser, pastischer och variationer av Chopins Minutvals på CD'n "Got A Minute". Ulléns tolkningar av tonsättare som Bela Bartók, György Ligeti och Pavol Simai har också uppmärksammats. Här berättar han om varför det är så lätt att tycka illa om Karlheinz Stockhausen. Och varför han spelar den brittiske tonsättaren Kaikhosru Sorabjis svårspelade musik. Fredrik Ullén har absolut gehör och för honom är C-dur vitt, F-dur är ljusgrönt och A-dur är blått. För att förstå hur hjärnan påverkas av t ex intensiv musikalisk träning undersöker han tvillingpar. Med utgångspunkt i musikerhjärnan forskar han på det som kallas flow, ett inspirationsliknande tillstånd när vi helt går upp i det vi sysslar med. Fredrik Ullén skapade internationell uppståndelse när han visade att det finns en likhet mellan hur hjärnan fungerar hos patienter med schizofreni-diagnos och hos friska, kreativa människor. I thalamus har båda dessa grupper av människor lite färre mottagare för signalsubstansen dopamin, och det skulle kunna förklara varför de kreativa får fler idéer än andra. Fredrik Ullén om ... ... kreativitet "Det räcker inte med att du är bra på att hitta på för att du ska kallas för kreativ. Idéerna måste också vara både originella, meningsfulla och användbara." ... de kreativa "Det handlar om öppna människor med en sammansatt personlighet. De är ofta både utåtvända och tidvis inåtvända. Både idérika och på samma gång fokuserade." ... drivkraft "Den som är kreativ drivs ofta mer av egen kraft än av extern motivation. Inte så att de inte gillar beröm, men de behöver det inte." ... att tänka kreativt "Om du ber en kreativ person att komma med idéer hittar de inte bara på många saker, idéerna är också ovanliga och väldigt olika."   Konsertpianisten och psykologen Francisca Skoogh har rötter i tangons Argentina och i den skånska myllan. Hon spelar lika gärna den innerlige intimisten Brahms som den ironiske och förtvivlade världsmannen Prokofjev. -Att fördjupa sig i en tonsättares verk, värld, är fantastiskt. Det kan ibland fungera som terapi. Pianot är som ett extra ben, förklarar Francisca Skoogh som fick sitt första instrument innan hon ens var född! På CD:n Songs in Season samarbetar Francisca Skoogh med mezzosopranen Malena Ernman. Där blandas gammalt och nyskrivet i en syrlig örongodis-blandning. Francisca Skoogh har sedan några år tillbaka ett fördjupat samarbete med hovsångerskan Anna Larsson. Francisca Skoogh är doktorand i konstnärlig forskning vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. Ämnet är pianisten på scenen och kommunikationen som sker i scenögonblicket. Hon arbetar även deltid som psykolog. I sina föreläsningar och kurser för musiker under temat Den framträdande människan använder hon sina egna erfarenheter som artist och sin kliniska erfarenhet som psykolog. Francisca Skoogh har erhållit det prestigefyllda Premier Prix i både kammarmusik och piano vid Conservatoire National Supérieur de Musique et de Danse de Paris samt Solistdiplom vid Det Kgl. Danske Musikkonservatorium. Hon är även vinnare av Solistpriset.   Låtlista:   Sisyfos Pavol Simai Fredrik Ullén, piano   Walz in D-flat major, Op. 64 No 1 Leopold Godosky Fredrik Ullén, piano   Pastisch on the Minute Walz Sorabji Fredrik Ullén, piano   Walz in D-flat major, Op. 64 No 1 F Chopin Fredrik Ullén, piano   Musica Ricercata. Vivace. Capriccioso G Ligety Fredrik Ullén, piano   Klavierstück V K-H Stockhausen Fredrik Ullén, piano   Showpan Boogie Joe Furst Fredrik Ullén, piano   Suite No. 1 Prelude G F Händel Francisca Skoogh, piano CD-titel: Francisca Skoogh Nytorp Musik, Nytorp 5   Klavierstücke Opus. 119. Intermezzo Johannes Brahms Francisca Skoogh, piano CD-titel: Francisca Skoogh Nytorp Musik, Nytorp 5   Variationen über eigenes Thema Johannes Brahms Francisca Skoogh, piano CD-titel: Francisca Skoogh Nytorp Musik, Nytorp 5 Klavierstücke Opus. 119. Rhapsodie Johannes Brahms Francisca Skoogh, piano CD-titel: Francisca Skoogh Nytorp Musik, Nytorp 5 Pianosaont No 6 S Prokofjev Francisca Skoogh, piano Liveinspelning, Båstad Kammarmusikfestival 2003, SR Malmö.   O Catharina Backman Francisca Skoogh, piano. Malena Ernman, mezzosopran CD-titel: Songs in Season Nytorp Musik Nytorp 6

I ett hus i Ljungkile, ett stenkast från havet träffar jag Lars. Han möter mig med ett glatt humör. Det är trägolv och man får en harmonisk känsla i hemmet. Pianot står en bit bort, men vi sätter oss i soffgruppen i vardagsrummet och han bjuder på kaffe! Lars Jansson är en mycket framgångsrik pianist […]

KOMPOSITÖR, 48 år. Född i Vladivostok, bosatt i Stockholm och Italien. Debuterar som Sommarvärd. Kompositören Victoria Borisova-Ollas berättar i sitt Sommar om hur tonsättaren gör för att förmedla sina inre bilder till lyssnaren. Om minnen från barndomens Ryssland och om sommaren som blev hennes sista utan piano. Victoria Borisova-Ollas började spela piano som sexåring men hennes relation till instrumentet var inte helt självklar utan delvis påtvingad av en ambitiös mor "Pianot följde oss på semestrarna utanför staden som en hund. Eller en katt. Eller en elefant snarare! Knappt hade man packat upp väskan på datjan så kom det flyttgubbar bärandes på monstret." Hennes Sommar i P1 är en resa in i den klassiska musiken. Hon talar om Tjajkovskij som fenomenal på natur- och årstidsskildringar och franske tonsättaren Debussy som en riktig mästare i att måla upp bilder med sina toner. "Hans verk för piano är ett långt galleri som är generöst fyllt med porträtt- och landskapsmålningar." Victoria Borisova-Ollas poängterar i sitt Sommarprogram vikten av att alltid komma ihåg att vår samtid hänger ihop med historien och ger musiken en framträdande plats i sin berättelse. Om Victoria Borisova-Ollas Internationellt efterfrågad tonsättare som skrivit musiken till operan Dracula med uruppförande på Kungliga Operan i Stockholm förra året. Har komponerat flera orkesterverk, symfonier och konserter, bland annat Angelus på beställning till Münchens 850-årsjubiléum. Utbildad vid Tjajkovskijkonservatoriet i Moskva, Royal Collage of Music i London och Musikhögskolan i Malmö. Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och medlem i Föreningen Svenska Tonsättare. Mottagit flera priser, som Expressens pris Spelmannen, Rosenbergpriset och Musikförläggarnas pris. Inspirerad av konst, litteratur och religiösa texter. Älskar tystnaden. Producent: Anna-Karin Larsson

Chen Yi satt vid pianot när rödgardisterna stormade in under kulturrevolutionen i Kina. De tog noterna så hon lärde sig symfonier av Tjajkovskij, Prokopojev, Beethoven och Brahms utantill! Tonsättaren Chen Yi är innehavare av ett av världen största musikpriser, nämligen Charles Ives Living på 250 000 dollar, vilket är 2 miljoner kr. Nu är hon professor i komposition. Prismotiveringen lyder: I Chen Yis många kompositioner blandas kinesiska och västerländska instrument och influenser färgstarkt och fritt. Vi möter Chen Yi i San Francisco. Hennes Symfoni no 2 är dedicerad till hennes far som avled i Kina berättar Chen Yi när jag träffar henne i hennes två små inackorderingsrum i en f d senators hus i ett av de finare kvarteren i San Francisco. Ett av melodi-motiven består av de fem toner som har jagat Chen Yi sedan hennes far fick sin första hjärtinfarkt. -När jag hörde symfonin den här första gången blev jag så rörd att jag grät, säger Chen Yi. Chen Yi´s familjenamn är Chen och hennes förnamn är Yi. Chen Yi föddes i Guangzhou i Kina. Föräldrarna var båda läkare och musikälskare. Fadern spelade violin och modern piano. Syskonen är också musiker. Chen Yi var tre år när hon började spela piano och fyra när hon startade med violinen. Under 8 år var hon konsertmästare vid Pekingoperan. Senare blev Chen Yi den första kvinna som tog en mastergrad i komposition vid Bejings centrala musikkonservatorium. Hon kom till USA 1986 och utexaminerades till Doktor of Musical Arts vid Colombia-Universitet i New York. Under åren har Chen Yi skrivit ett ansenligt antal orkesterverk, kammarmusikstycken och vokalverk. Men innan allt detta hände kom kulturrevolutionen in i hennes liv, mitt under en pianoövning hemma.  - Rödgardisterna stal allt utom pianot - det var för tungt, skrattar Chen Yi. Ett skratt som döljer sorg och vrede. -Under min uppväxt satte jag inte så stort värde på våra LP-skivor med västerländsk konstmusik, inte förrän vi förstod att de var hotade och att vi kanske aldrig mer skulle kunna höra den här musiken, berättar Chen Yi. - 8 timmar om dagen spelade jag i hemlighet dessa plattor för att lära mig styckena utantill. Jag satte en stark sordin på violinen och spe­lade knappt hörbart, berättar hon. Pianot preparerade jag med filtar för att dämpa klubbans slag mot strängarna. Och jag spelade efter alla de noter vi hade: från solostycken till ackom­panje­mang av standardkonserter. Detta är orsak till att jag är så snabb på att spela a-vista. Och det var så jag lärde mig er musik, säger Chen Yi. Och hon kan dem fortfarande utantill. Fadern spelade Mozarts symfonier och konserter varenda dag. - Jag kan dem baklänges, allihopa: Tjajkovskij, Prokopojev, Beethoven, Brahms. You name it! Jag har inga problem med att sjunga med när jag lyssnar på skivorna idag, förklarar Chen Yi förtjust. På konservatoriet i Bejing lärde sig Chen Yi den västerländska konstmusiken, och hennes tonsättningar blev till en skön blandning av hemlandets pentatonik och harmonier och kontrapunkt från våra breddgrader. I Chen Yi's utbildning ingick även resor runt i landet för insamling av traditionella kinesiska folksånger. Ett sextiotal regioners olika dialekter och musikstilar fick hon lära sig. -Dessutom studerade vi kinesisk opera och kinesisk instrumental-musik, berättar Chen Yi och sjunger ett udrag ur en folksång som heter Jasmin-blomma. Att finna våra egen musikaliska tradition, och använda den till något nytt och mycket personligt, det var viktigt för oss unga kompositörer i början av 80-talet, förklarar Chen Yi, som under tre år var huskompositör hos Women's Philharmonic i San Francisco.   Möt även Dr Keith Howard från SOAS - School of Oriental and African Studies vid London University som berättar att musiken i Nordkorea fortfrarande är censurerad och styrd av ledarna och det sk "folket". Jag mötte honom vid den andra världskonferensen om musikcensur i Köpenhamn, arrangerad av Freemuse - Freedom of Musical Expression. Vi hör en en inspelning från en repetition av den nordkoreanska sången Moran Hill efter en tradtionell koeransk folkmelodi. Samt  en klassisk sydkoreansk folkmelodi, s k pánsori, där vokalisten endast ackompanjeras av en pook, handtrumma.   Låtlista: Ur operan Flower Girl Every Spring Tonsättare: ett kollektiv, 1974 Okänd inspelning, Nordkorea.   SPARKLE Chen Yi New Music Consort, New York   SYMPHONY NO 2 Chen Yi Women's Philharmonic JoAnn Falletta, dirigent   SPARKLE Chen Yi New Music Consort, New York   Chen Yi sjunger ett udrag ur en folksång som heter "Jasmin-blomma".   DUO YE NO 2 Chen Yi Women's Philharmonic   Ur operan Flower Girl Every Spring Tonsättare: ett kollektiv, 1974 Okänd inspelning, Nordkorea. Socialism is ours Wangjaesan, pop grupp, 1992 Okänd inspelning, Nordkorea. Song of General Il sung Kim Won'gyun, 1946 Okänd inspelning, Nordkorea. Scene From Heung Boo-Ga (pánsori) So-hee Kim, sång. Yoon-duk Kim, pook (handtrumma) "Korea's Epic Vocal Art & Instrumental Music" Explorer Series 972 049-2 Moran Hill Musiken från folkmelodin Chambotariong Texten skriven på 60-talet. Cha-li Nah, sång. Okänd, piano. Inspelad live av Keith Howard i Nordkorea.

Vid pianot kan en ensam musiker trolla fram klangen från en hel orkester. Men vilken kompositör gjorde sig av med pianisten? Och varför spelar veckans gäst så svåra saker? Fredrik Ullén är pianist samt professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Med utgångspunkt i musikerhjärnan forskar han på det som kallas flow, ett inspirationsliknande tillstånd när vi helt går upp i det vi sysslar med. Som pianist sysselsätter han sig bland annat med brittiske Kaikhosru Sorabjis udda och krävande musik. Vi diskuterar pianistiska flow-ögonblick av både virtuost och lyriskt slag, försöker återskapa rullbandskänslan i ett tidigt musikminnne och lyssnar på pianister som Glenn Gould, Martha Argerich, Anders Widmark och Svjatoslav Richter. I Instrumentalisterna lär vi känna instrumentets uttryck och hemligheter. Och vi gräver i alla sorters frågor: Finns det något bäst-före-datum för cellister? Varför är kontrafagotten orkesterns umami? Hur låter det när du utövar mindfulness med din hammondorgel?  Producent: Marie Wennersten Programledare: Sara Norling

Premier League Podden no No 01:40:02 full dennis.kjellin76@gmail.com (Fansens podcast)plpodden,Premier,League,Podcast,premierleaguepodden,fotbollspo

Historien om pianot och hur och varför viss musik används på olika ställen (som i den här podden). Instagram @j.fastborg Twitter @fastborg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Följ med till årets upplaga av Berlins internationella filmfestival. Möt skådespelaren och regissören Isabella Rossellini som får ta emot utmärkelsen Berlinale Kamera 2013 för sina insatser inom filmen. Hör den svensk-iranska skådespelaren Maryam Moghadam som är med i Jafar Panahis film Closed Curtrain, en film som fick göras i smyg eftersom Panahi har dömts till 20 års yrkesförbud av den iranska regimen. På festivalen är också Jane Campion, mest känd för sina filmer Pianot och En ängel vid mitt bord. Nu är hon aktuell med en TV-serie, Top of the Lake, där Elisabeth Moss, känd som Peggy från Mad Men, spelar huvudrollen. Hon berättar bland annat om sitt förhållande till skandinaviska kriminalare. Och apropå skandinaviska kriminalare så är Rooney Mara, som spelade Lisabeth Salander i Hollywoodversionen Girl with the Dragon Tatoo, i Berlin. Hon får svara på frågan om hur det är att samarbeta med Stephen Soderbergh, vars film Side Effects visas på festivalen. Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin tar oss till Berlins filmmuseum som just nu visar en utställning om Martin Scorsese. Den chilenske filmregissören Sebastián Lelio är på festivalen med filmen Gloria - en film om en 58-årig frånskild kvinna som vägrar sätta sig ner och åldras. Sebastián Lelio berättar att han själv gick på djupet med sin relation till sin egen mamma för att kunna gestalta Gloria på ett trovärdigt sätt, något som var bland det läskigaste han har gjort. På festivalen visas också den surrealistiska dokumentären Act of Killing där regissören Joshua Oppenheimer har mött några av de indonesiska massmördare som på 1960-talet torterade och dödade kommunister. Hör honom berätta hur han fick dem att iscensätta nästan 50 år gamla brott. Kino träffar kortfilmsmakaren Sanna Lenken som är i Berlin med sin film Äta lunch, som handlar om ett ätstörningscentrum. Och så ger Kino en bandspelare till dokumentärfilmaren Mia Engberg som gör en radiodagbok från festivalen. Programledare: Roger Wilson och Lisa Bergström Producent: Marie Liljedahl

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

Pianot tog en stor och viktigt plats i Edvard Griegs musikskapande. Hans pianokonsert är något av en pianokonserternas pianokonsert och många av hans Lyriska stycken har varit och är älskade av en publik långt utanför Norges gränser. Själv tyckte han att andra kunde göra ett bättre jobb med hans musik. När han spelade in för Welte skrattade han och sade: andra spelar min musik bättre än jag själv. Mer information på sverigesradio.se/p2

I veckans Kino lyssnar vi på film. På musiken i filmer. Från storsäljande hitsoundtracks till experimentmusik i high school-miljö. Och så tvingar vi en världsberömd kompositör att lyssna på sina egna verk på ett slitet kassettband. Musik har blivit ett allt viktigare sätt att profilera filmer på. Musical supervisors anställs för att navigera rätt bland demos, vinyllådor och itunes-konton. Möt Markus Bergkvist och Magnus Palmborg som arbetar med detta i veckans Kino. Och hör om hur viktig dynamiken mellan bild och musik är för filmregissören Roy Andersson, som tar med sig sina tankar om musikens roll in i vardagen. Gus van Sant har valt ett ovanligt sätt att musiklägga sina filmer på. I Elephant och Last Days använder han sig av experimentmusik istället för vanlig musik. Ljud av kyrkklockor, fåglar, från busshållplatser och järnvägsstationer får skildra alienation och utanförskap. Kino har pratat med Gus van Sant och kompositören Hildegard Westerkamp om att använda ljud som musik i film. Kompositören Michael Nyman räknas som en av filmmusikvärldens megastjärnor efter sin musik till Pianot, Tecknarens kontrakt och Kocken, tjuven, hans fru och hennes älskare. Han har sålt miljontals cd-skivor med sina högst personliga, egensinniga och outbytbara tonsättningar. Nina Asarnoj tog med sina gamla sönderspelade blandband för att spela upp sina favoritstycken för Nyman när han var på Sverigebesök. Hör bland annat om kopplingen mellan Nyman och popartisten Sting i veckans Kino. I veckans klassiker lyssnar Jan Hammarlund på filmer om de klassiska kompositörerna Frédéric Chopin och Robert Schumann. Hur gör man för att dramat ska växa fram ur musiken, istället för att förvandlas till en tam, illustrativ musiktapet? Song of love från 1947 och Impromptu från 1991 är filmerna som granskas. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Författaren Janet Frame föddes 1924 på Nya Zealand och växte upp under mycket enkla omständigheter. Hon var studiebegåvad och fick stipendium för att studera till lärare, blev färdig med studierna, fast fick aldrig något lärarjobb. Istället blev hon felaktigt diagnostiserad med schizofreni och kom att tillbringa 8 år på mentalsjukhus. Under den tiden skrev hon sin första novellsamling - Lagunen - vilken också gav henne ett litterärt pris, något som i sin tur bidrog till att hon så småningom blev utskriven från sjukhuset. Riktigt känd blev Janet Frame med den självbiografiska trilogi som brukar kallas En ängel vid mitt bord, (som egentligen är titeln på mittenboken av de tre, men de har också ofta publicerats i en volym). Hon skrev de tre böckerna i början av 80-talet när hon återvänt till Nya Zealand efter en tid i Europa. En ängel vid mitt bord har också med stor framgång filmatiserats av Jane Campion (som senare gjort bland annat Pianot och Porträtt av en dam). Framgången för filmen är antagligen också en naturlig förklaring till att Janet Frames liv nästan är mer känt än hennes verk. Men hennes litterära arv är i nobelprisklass; hon nämndes ofta som en kandidat till nobelpriset, men hon dog 2004, och hann aldrig få det. Anneli Dufva har gjort dagens Klassiker, där vi bland annat hör Janet Frame själv i en intervju gjord av radion på Nya Zealand på 80-talet.

om Keith Jarretts mest älskade pianoskiva och de minnen musiken väcker Kölnkonserten är, med det asketiskt vita omslaget, som gjord för att ligga framme - och spelas. Den har hörts genom sommaröppna fönster, människor har spelat den vid möten och avsked, till och med när barn blivit till. En hörnsten i miljoner människors skivsamlingar. Ändå var det mycket nära att inspelningen aldrig ägt rum. Keith Jarrett var missnöjd med instrumentet. - Pianot på operan i Köln var en katastrof, säger Vera Brandes som arrangerade konserten. Hon berättar också flera tidigare okända detaljer om kvällen i Köln. Varför blev det trots allt en konsert och varför spelade Jarrett som han gjorde den januarikvällen 1975? Hör också om hur Kölnkonserten använts och spelats - från Sverige ända bort till Calcutta i Indien. -Skivan låg på när vi älskade med varandra, berättar Lasse som också tog med musiken till BB nio månader senare. Ett program av Anton Karis.