Podcast appearances and mentions of mathias osvath

Originally released August 15, 2023. New Kindred episodes will drop starting in April 2025.In this week's episode, we speak with Dr. Mathias Osvath, Cognitive Zoologist at Lund University about all things corvids and specifically the raven. We've known how smart these birds are but, um, did not realize HOW smart! You will never look at a crow, magpie, jay, nutcracker, jackdaw, rook, or raven (all corvids) the same after listening to this conversation. Thank you to Dr. Osvath for taking a super brainy subject and breaking it down for us on Kindred so that we can understand how and why corvids are so intelligent. And the part where he talks about a baby raven practicing their little raven croak in a corner by themselves?….Unbearably cute. Plus many more incredible anecdotes.Lots of Love.Show Notes:Deep Time CognitionDr. Mathias Osvath

In this week's episode, we speak with Dr. Mathias Osvath, Cognitive Zoologist at Lund University about all things corvids and specifically the raven. We've known how smart these birds are but, um, did not realize HOW smart! You will never look at a crow, magpie, jay, nutcracker, jackdaw, rook, or raven (all corvids) the same after listening to this conversation.  Thank you to Dr. Osvath for taking a super brainy subject and breaking it down for us on Kindred so that we can understand how and why corvids are so intelligent. And the part where he talks about a baby raven practicing their little raven croak in a corner by themselves?….Unbearably cute. Plus many more incredible anecdotes. Lots of Love Kindred is hosted by Kate Coffin and Jenn Asplundh. Please find out more info and message us at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠kindredpodcast.co⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Follow Us ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram @thekindredpod ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook @thekindredpod ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Support us at Patreon/kindredpodcast⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Please follow, rate, and review. Thanks.

Vi har fått vårt sätt att tänka i arv – från alla arter som kommit före oss i evolutionen. Genom att studera hur djur tänker kan vi lära oss mer om hur vi själva uppfattar och påverkar vår omgivning. Gäst är Mathias Osvath som är kognitiv zoolog och har forskat om såväl korpar som apor och krokodiler. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Korpar är smarta djur. Så smarta att de har svårt att lita på människan. Det märker Mathias Osvath när han forskar på korpar och försöker hitta svaret på gåtan hur intelligens utvecklas. Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar. Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han.Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig.Programmet sändes första gången 2014.Reporter: Lotta Malmstedt

Alla tycker sig ha ett jag men ingen - vare sig medvetandefilosofer eller neuropsykologer - kan riktigt förklara vad jaget är. Filosofiska rummet talar med den tyske filosofen Thomas Metzinger som nyligen var i Lund och presenterade sin forskning samt Peter Gärdenfors, filosof och kognitionsvetare och Mathias Osvath, som forskar på kognitiv evolution genom att jämföra olika djurarters förmågor. Programledare är Lars Mogensen, reporter Paulina Witte och producent Thomas Lunderquist.

Som en del av firandet av Vetenskapssocieteten i Lunds 100-årsjubileum och Humaniora 2020 har Vetenskapssocieteten spelat in fyra utforskande samtal med kända lundaforskare kring ämnet ”Vad är en människa?”. Programledare för inspelningarna är Hannes Sapiens Sjöblad. 1: Om genetik, kognition och empati. Introduktion med etikern Göran Bexell och samtal med evolutionsbiologen Jessica Abbot och kognitionsvetaren Mathias Osvath. Läs mer om Vetenskapssocieteten här: https://projekt.ht.lu.se/vetenskapssocieteten

Medvetandefilosofi, en roman om äktenskaplig samvaro och Platons samlade verk: det är vad vi ska läsa i sommar, enligt gästerna i Filosofiska rummets säsongsfinal. Den här våren har många av oss fått anledning att fundera mer än vanligt på livet. Med förändrade livspussel har djupare tankar kunnat ta plats. Coronaviruset har gjort det politiska personligt, och bakom inställda resor och studentkalas visar sig... ja, vadå? Framför oss har vi en sommar med inställda festivaler, stängda turistattraktioner och umgänge under ansvar. Därmed kan både behovet av, och tiden för, lite mer krävande litteratur vara inne. I Filosofiska rummets säsongsavslutning ger psykologen Katarina Blom, författaren Lena Andersson och kognitionsforskaren Mathias Osvath sina bästa lästips inför den långa sommaren 2020. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén BOKTIPSEN: > Kärlekens väg av Alain de Botton. Översatt av Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn 2018. > Att förstå medvetandet hos människor och andra djur av Daniel C. Dennett. Översatt av Leif Åberg och Benny Kullinger 1999. > Skrifter 1-6 av Platon. Översatt av Jan Stolpe, 2018.

Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft. År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet. Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper? Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare. Producent: Thomas Lunderquist.

Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal. 1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium. Denna gren av lingvistiken är därför ung först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan. På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk? Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Korpar är smarta djur. De är också de djur som leker mest. Just leksamheten är en del av svaret på gåtan om hur intelligens utvecklas. En världsnyhet. Djurkognitionsforskaren Mathias Osvath är en  av ganska få forskare i världen som vet vad som rör sig i huvudet på djur. Vägg i vägg med sin gård i Skåne har han byggt upp Lunds universitets forskningsstation, där han studerar korpar. -Mitt intresse började med människans evolution. Sedan blev det apor, för de är ju våra närmaste släktingar. Sedan är steget till korpen inte särskilt långt, korparna har många förmågor som är extremt lika människans, säger han. Att komma nära en korp är ett program om arbetet på en forskningsstation och utmaningen att komma nära ett djur som är för smart för att lita på dig. Jag träffade på Mathias Osvath för ett reportage för Studio Ett för några år sedan. När jag insåg hur svårt det är och hur mycket tid det tar att forska på djur, blev jag intresserad av att följa Mathias i hans vardag med korparna, teorierna och experimenten. Och så ville jag försöka bli vän med en korp. Mathias och Helena har en blogg, korpgluggen,  där  kan du följa forskningsstationens arbete.  Jag som har gjort programmet heter Lotta Malmstedt och har sedan 1991 arbetat som reporter på olika redaktioner inom Sveriges Radio, de senaste tolv åren i P1, bl a på Ekot, Studio Ett och P1 Morgon.

I augusti i år brann 140 miljoner kvadratmeter skog i Västmanland. En stor tragedi för skogsägare och boende i området. Växter och djur påverkas också kraftigt av branden - men det finns en hel del arter som faktiskt drar nytta av den. Som svedjenävan, som kräver brand för att fröna ska gro. Naturmorgons fältreporter Joacim Lindwall finns på plats i brandområdet tillsammans med naturvårdschef Anna Fridén och biolog Mårten Berglind, båda från Länsstyrelsen Västmanland, samt Teckla Jackson, biolog och guide i Tyresta nationalpark. Hur ser det ut där i den förkolnade skogen, och hur ser det ut om 15 år? Och hur blir det - kommer området att skyddas för framtiden? Och så möter vi korparna - kloka som få. De tröstar, retar och förlåter varandra. Och så leker de - hela livet. Naturmorgons reporter Lena Näslund träffar biologen Mathias Osvath som i sin forskning söker svaret på hur korparna tänker. Programledare är Lasse Willén.

Och Gud skapade människan till sin avbild. Åtminstone i 1 Mosebok 1:27. Den bibliska skapelsemyten har möjligen en del i människans förhållande till icke-mänskliga djur. Vi lever medvetet eller omedvetet i föreställningen - eller förvillelsen? - att vi är mer värda än andra levande varelser. Denna antropocentrism, denna människans tendens att sätta sig själv i centrum: Är den alls berättigad? Att mena att just människolivet är heligt och okränkbart blir ju på bekostnad av de andra djuren. Hur bör vi leva och förhålla oss till övrigt liv på jorden? Dessa frågor dryftar Ann Heberlein, etikforskare och författare, Mathias Osvath, som jämför kognitiva mekanismer mellan olika djurarter och Helena Pedersen, som bedriver kritiska djurstudier. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den gyllene regeln är enkel, och religionerna och filosoferna är samstämmiga: Vi bör behandla våra medmänniskor som vi själva vill bli behandlade. Ändå är resultatet nedslående. Oginhet, Missunnsamhet, själviskhet, krig och tortyr florerar i världen. Varför är det på detta viset? Kring detta grunnar och resonerar gästerna i veckans Filosofiska rummet: Stefan Einhorn, läkare och författare, Ann Heberlein, etikforskare och författare och Mathias Osvath, kognitions- och primatforskare - tillsammans med en publik på Filosofiska institutionen vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Duvor har lärt sej att åka tunnelbana i södra Stockholm. Duvorna reser regelbundet mellan Farsta strand och Farsta, det har mänskliga passagerare fått erfara. Fenomenet kan ha uppstått av ett misstag tror kognitionsforskaren Mathias Osvath på Lunds universitet. Den första duvan som kanske steg på tåget av misstag upptäckte att det fanns mer mat i Farsta än i Farsta strand och sen kan det vara så att andra duvor tog efter beteendet, ett forskningsfält som kallas för kulturell transmission. Duvorna framstår som smarta som tar tunnelbanan för att ta sig till det dukade bordet, istället för att flyga dit. Men det är inte säkert att duvorna förstår att de verkligen reser.  – Det kan hända att de tror att man gå in genom en dörr, och sen så öppnas den igen och så ser världen annorlunda ut, och de har ingen aning om att de reser, säger Mathias Osvath på Lunds universitet. I Nederländerna har en forskningsskandal uppdagats de senaste veckorna. Tre unga forskare har upptäckt och avslöjat att en professor på deras egen avdelning, en högt rankad forskare inom socialpsykologi, har fabricerat, helt enkelt hittat på, den data som ligger till grund för minst ett tettiotal forskningsartiklar. Mitt i sommaren, i juni, fast inte i somras, utan till sommaren 2010. Känns det som längesen? Det var då låtsasresan till planeten Mars började, resedelen i forskningsprojektet som kallas Mars 500. Då klev 6 rymdresenärer in i ett låtsasrymdskepp i Moskva. Där har de varit instängda tills nu. Efter nästan ett och ett halvt års isolering i marsresesimulatorn så mötte marsresenärena allmänheten och journalistkåren. Välmående, men smått chockade. Vår hittills enda svenska astronaut, Christer Fuglesang, var på plats på presskonferensen i tisdags. Fuglesang är idag chef för den markbundna forskningen på europeiska rymdstyrelsen ESA, och han säger att det viktigaste man kunnat se hittills är att besättningen kunnat samarbeta så väl under de svåra förhållandena. Fredagsmys är något som har blivit så vanligt bland barnfamiljer att det får börja sortera in under moderna riter. Etnologen Charlotte Hagström vid Lundsuniversitet, forskar på fredagmys. Hon har bland annat gjort en stor undersökning om vad människor gör om fredagarna.

Dagens program kommer att kräva flygförmåga, knivskarpt intellekt och en förkärlek för kadaver. - De är oerhört smarta djur och både oerhört lika och olika oss människor, men med tanke på deras stora hjärnor så är de fågelvärldens "Homo Sapiens", säger kognitionsforskare . På sin gård i Brunnslöv mitt i Skåne har Mathias Osvath 12 korpar i en jättelik bur (Voljär) som han studerar och testar i experiment. Dessa fåglar har ett medvetande och kan föreställa sig saker i huvudet precis som vi har det visat sig. Min första utmaning för att tränga in i korparnas värld är att ta en tugga av den sen flera dagar döda tuppen inne i Korphägnet. När jag vägrar detta (det flyger många gröna flugor kring resterna) så undrar Mathias Osvath om jag inte istället ska stirra in i solen en minut för det klarar också korpar. Men jag har ju i tidigare program testat blindhet så jag avstår även detta. Osvath ger mig då ett problem som kråkfåglar löser på några sekunder. Jag ombes få upp en god larv som flyter på vatten mitt inne i ett smalt rör som i sin tur sitter fast. Det är minst 15 cm ned till larven och röret är bara några cm i diameter. För mig tar det flera minuter via pinnar och andra blindskott. Slutligen ombeds jag lära mig flyga som en korp. De kan flyga högt, högt och släppa en pinne för att sen störtdyka ikapp och fånga den med näbben innan den slår i backen tex. Jag tar mig till Salanda (ett litet flygfält vid Sala) och ber trikepiloten Per Hede ta mig upp i det blå med sin ultralätta flygmaskin. Det känns som en hissnande berg- och dalbanefärd. Som tur var tar han sig inte för några av de värsta stolleproven som korpar brukar stila med i luften, men det är verkligen häftigt att känna vinden blåsa mot hela kroppen medan man flyger runt och blickar ned på marken långt där nere.