Podcasts about moskva

Avizovaný blízky summit Putin-Zelenskyj je v nedohľadne. Šéf ruskej diplomacie Sergej Lavrov v americkej NBC najnovšie povedal, že „žiadne stretnutie nie je naplánované“.Po summite na Aljaške sa pritom hovorilo o dvoj prípadne trojstranných mierových rokovaniach v dohľadnom horizonte. A hovoril o nich Donald Trump! Po necelých dvoch týždňoch Moskva vysiela signál, že z tohto stretnutia nič nebude. Aspoň nateraz.Mohlo by byť len vtedy, ak by malo „prezidentskú agendu“, ktorá by podľa Lavrova vyhovovala Vladimírovi Putinovi.„Nevzdáme sa nášho Donbasu, nevzdáme sa nášho Krymu“ – zaznieva pritom z Kyjeva. Prezident Zelenskyj hovorí o mieri s prívlastkom „spravodlivý“. „Neprinútia nás k hanbe, ktorú Rusi vydávajú za kompromis,“ povedal na deň ukrajinskej nezávislosti.Nie je po tomto víkende mier ešte vzdialenejší? Téma pre generála vo výslužbe Pavla Macka.„Rusi to naťahujú. Presne vedia, čo je Achillova päta ukrajinského odporu. V momente, keď rozoštvú ukrajinskú spoločnosť a časť začne byť spokojná s tým, že už im dajme aj ten Donbas, len nech sa už vojna skončí, vtedy to Rusko vyhrá,“ tvrdí.Podcast pripravil Jaroslav Barborák.

Avizovaný blízky summit Putin-Zelenskyj je v nedohľadne. Šéf ruskej diplomacie Sergej Lavrov v americkej NBC najnovšie povedal, že „žiadne stretnutie nie je naplánované“.Po summite na Aljaške sa pritom hovorilo o dvoj prípadne trojstranných mierových rokovaniach v dohľadnom horizonte. A hovoril o nich Donald Trump! Po necelých dvoch týždňoch Moskva vysiela signál, že z tohto stretnutia nič nebude. Aspoň nateraz.Mohlo by byť len vtedy, ak by malo „prezidentskú agendu“, ktorá by podľa Lavrova vyhovovala Vladimírovi Putinovi.„Nevzdáme sa nášho Donbasu, nevzdáme sa nášho Krymu“ – zaznieva pritom z Kyjeva. Prezident Zelenskyj hovorí o mieri s prívlastkom „spravodlivý“. „Neprinútia nás k hanbe, ktorú Rusi vydávajú za kompromis,“ povedal na deň ukrajinskej nezávislosti.Nie je po tomto víkende mier ešte vzdialenejší? Téma pre generála vo výslužbe Pavla Macka.„Rusi to naťahujú. Presne vedia, čo je Achillova päta ukrajinského odporu. V momente, keď rozoštvú ukrajinskú spoločnosť a časť začne byť spokojná s tým, že už im dajme aj ten Donbas, len nech sa už vojna skončí, vtedy to Rusko vyhrá,“ tvrdí.Podcast pripravil Jaroslav Barborák.

Dejte nám Donbas, zastavíme válku – tvrdí podle západních médií Moskva. Co na to Ukrajinci? A jak to na Rusy zdevastovaném Donbasu teď vlastně vypadá? Zjišťuje na místě Barbora Maxová, zvláštní zpravodajka České televize na východě Ukrajiny. Ptá se Matěj Skalický.Všechny díly podcastu Vinohradská 12 můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Hvordan ser Vladimir Putin og resten av Kreml på Trumps forsøk på å skape fred i Ukraina? Og misforstår Donald Trump hva russerne egentlig mener? Moskva-korrespondent Per Kristian Aale gjester podden og forteller om russernes forhandlingstriks. Pluss: Er Washington D.C. blitt tryggere med soldater i gatene? Og: Hvem er feitest av JD Vance og Christina Pletten? Med korrespondent Kjetil Hanssen og programleder Kristoffer Rønneberg. Foto: Julia Demaree Nikhinson / AP / NTB

Přípravy na summit Trump-Putin na Aljašce vrcholí. Prezidenti spolu chtějí, za zatím neujasněné přítomnosti Volodymyra Zelenského, diskutovat o válce na Ukrajině a možném příměří. „Udělali to opět velmi šikovně. Definitivních ultimát jsme tady od Trumpa měli už několik – a Rusové je vždy dokázali oddálit,“ říká v pořadu Osobnost Plus Karel Svoboda, rusista a politolog z Institutu mezinárodních studií Fakulty sociálních věd UK.

Přípravy na summit Trump-Putin na Aljašce vrcholí. Prezidenti spolu chtějí, za zatím neujasněné přítomnosti Volodymyra Zelenského, diskutovat o válce na Ukrajině a možném příměří. „Udělali to opět velmi šikovně. Definitivních ultimát jsme tady od Trumpa měli už několik – a Rusové je vždy dokázali oddálit,“ říká v pořadu Osobnost Plus Karel Svoboda, rusista a politolog z Institutu mezinárodních studií Fakulty sociálních věd UK.Všechny díly podcastu Osobnost Plus můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

I P4 Extra-gästen berättar Mellanösternkorrespondenten och krönikören Emma Bouvin om familjekonflikter, om uppväxten i Jerusalem och Moskva och om att vilja bryta nedärvda beteenden - men inte helt lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kan du huske Wagner-gruppen? Den russiske halv-private, militære gruppe med den karismatiske leder Prigozhin, som endte sine dage i et flystyrt efter at have gjort oprør mod Ruslands præsident, Putin, ved at lade sine soldater marchere mod Moskva. Du tror måske, at gruppen døde med dens leder i 2023. Men Wagner-gruppen spøger stadig, og den udgør i dag en trussel mod Europa. Værter: Russisk sprogofficer og ph.d i Wagner-gruppen Karen Philippa Larsen og journalist og forsvarsekspert Peter Ernstved Rasmussen Redaktør: Andreas ØstergaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Veljati so začele ameriške carine, eden od osrednjih in najbolj kontroverznih projektov vlade v Washingtonu. Obdavčitev skoraj vsega uvoza v največje svetovno gospodarstvo predstavlja hud pretres, ki bo po napovedih analitikov imel obsežne in daljnoročne posledice po svetu. Ameriški predsednik Donald Trump medtem na svoj seznam uvršča vedno nove izdelke in države, kar še poglablja negotovost. Druge teme: - Srečanje Putina in Trumpa potrdila tudi Moskva; bo zraven še Zelenski? - Deviško oljčno olje pri nas razmeroma dobre kakovosti, kaže analiza. - Luka Dončić si od evropskega prvenstva obeta novo medaljo.

Att rita om valdistrikt som politisk taktik och Trumps trytande tålamod med Putin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s sändebud Steve Witkoff besöker Moskva bara två dagar innan Donald Trumps nya deadline för Ryssland att avsluta kriget i Ukraina löper ut. På fredag får världen se om Trump gör allvar av sina hot om att slå till med tullar och sanktioner mot Ryssland eller om han gör en TACO - Trump Always Chickens Out.I Texas anklagas republikanska politiker för att medvetet rita om valdistriktens gränser för att gynna det egna partiet och försvaga Demokraternas inflytande, kallat ”gerrymandering”. Men även demokratiska politiker i Kalifornien anklagas för att planera en liknande kartkupp och det är långt ifrån första gången det sker. Vad gör den här strategin med förtroendet för politikerna? Nya undersökningar visar bottensiffror för Demokraterna. Hur deppigt är partiet? Och vad gör egentligen Joe Biden och Kamala Harris just nu? Medverkande: Lisa Bergström, Sveriges Radios utsända i San Fransisco, Carl V Andersson, Sveriges Radios utsända i Washington och Karin Henriksson, journalist och författare.Programledare: Simon IsakssonProducent: Stina Fischer och Therese Rosenvinge

Lågkonjunkturen biter sig fast – nya besked från Konjunkturinstitutet. Sudansändebudet: För få ögon på världens värsta humanitära katastrof. Trots Tidösplittringen – därför viker inte KD om Gaza. Och Italien ger grönt ljus för världens längsta hängbro. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Kan du huske Wagner-gruppen? Den russiske halv-private, militære gruppe med den karismatiske leder Prigozhin, som endte sine dage i et flystyrt efter at have gjort oprør mod Ruslands præsident, Putin, ved at lade sine soldater marchere mod Moskva. Du tror måske, at gruppen døde med dens leder i 2023. Men Wagner-gruppen spøger stadig, og den udgør i dag en trussel mod Europa. I fjerde episode hører vi om Wagner-gruppens leder Prigozhin og hans mange forskellige ansigter. Helt bogstaveligt om fotos af ham i forskellige forklædninger, som blev fundet i hans hjem efter hans død. Værter: Russisk sprogofficer og ph.d i Wagner-gruppen Karen Philippa Larsen og journalist og forsvarsekspert Peter Ernstved Rasmussen Redaktør: Andreas ØstergaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Kan du huske Wagner-gruppen? Den russiske halv-private, militære gruppe med den karismatiske leder Prigozhin, som endte sine dage i et flystyrt efter at have gjort oprør mod Ruslands præsident, Putin, ved at lade sine soldater marchere mod Moskva. Du tror måske, at gruppen døde med dens leder i 2023. Men Wagner-gruppen spøger stadig, og den udgør i dag en trussel mod Europa. I tredje episode hører vi om, hvordan Wagner-gruppens leder Prigozhin rekrutterede fanger til at kæmpe i Ukraine og til sidst gjorde oprør mod den russiske forsvarsledelse og fik sin hær til at marchere mod Moskva. Værter: Russisk sprogofficer og ph.d i Wagner-gruppen Karen Philippa Larsen og journalist og forsvarsekspert Peter Ernstved Rasmussen Redaktør: Andreas ØstergaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Kan du huske Wagner-gruppen? Den russiske halv-private, militære gruppe med den karismatiske leder Prigozhin, som endte sine dage i et flystyrt efter at have gjort oprør mod Ruslands præsident, Putin, ved at lade sine soldater marchere mod Moskva. Du tror måske, at gruppen døde med dens leder i 2023. Men Wagner-gruppen spøger stadig, og den udgør i dag en trussel mod Europa. I anden episode hører vi om Wagner-gruppens ”diktatorpakker”, hvor de med forskellige militære og politiske services har hjulpet afrikanske diktatorer til at blive ved magten. Værter: Russisk sprogofficer og ph.d i Wagner-gruppen Karen Philippa Larsen og journalist og forsvarsekspert Peter Ernstved Rasmussen Redaktør: Andreas ØstergaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Americký prezident Donald Trump ostře varoval Kreml, oznámil dodávky zbraní Ukrajině přes Evropu a prohlásil, že na Rusko uvalí „velmi tvrdé sankce“, jestli Moskva do padesáti dnů neuzavře s Kyjevem dohodu. Neupřesnil sice, zda má na mysli příměří, nebo dohodu o míru, ale analytici jsou přesvědčeni, že Rusko neposlechne, píše na svém webu Rádio Svobodná Evropa – Rádio Svoboda.Všechny díly podcastu Svět ve 20 minutách můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Kan du huske Wagner-gruppen? Den russiske halv-private, militære gruppe med den karismatiske leder Prigozhin, som endte sine dage i et flystyrt efter at have gjort oprør mod Ruslands præsident, Putin, ved at lade sine soldater marchere mod Moskva. Du tror måske, at gruppen døde med dens leder i 2023. Men Wagner-gruppen spøger stadig, og den udgør i dag en trussel mod Europa. I første episode hører vi om Slaget ved Khasham i Syrien, hvor Wagner-gruppen blev brugt til at angribe et oliefelt beskyttet af amerikanerne. Værter: Russisk sprogofficer og ph.d i Wagner-gruppen Karen Philippa Larsen og journalist og forsvarsekspert Peter Ernstved Rasmussen Redaktør: Andreas ØstergaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Podle britského The Times aktuální sbližování Pekingu a Moskvy vypovídá o definitivním zhroucení monopolárního světa. Americké pokusy pohrozit různým zemím sankcemi za nákup ruské ropy k ničemu nepovedou – Peking se totiž ruských surovin za žádnou cenu nevzdá, domnívají se světoví experti, mezi nimi i proslulý znalec Ruska, britský historik Mark Galeotti.

Podle britského The Times aktuální sbližování Pekingu a Moskvy vypovídá o definitivním zhroucení monopolárního světa. Americké pokusy pohrozit různým zemím sankcemi za nákup ruské ropy k ničemu nepovedou – Peking se totiž ruských surovin za žádnou cenu nevzdá, domnívají se světoví experti, mezi nimi i proslulý znalec Ruska, britský historik Mark Galeotti.Všechny díly podcastu Názory a argumenty můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Den tidligere russiske transportminister Roman Starovojt blev den 7. juli fundet død i en park i udkanten af Moskva. Få timer inden var han blevet fyret ved et dekret underskrevet af præsident Putin.Den officielle forklaring på Starovojts død lyder på selvmord. Men en række mystiske omstændigheder har fået iagttagere til at spekulere:Begik han egentlig selvmord? Eller blev han likvideret? Og hvorfor er der så mange russiske magthavere, der inden for en kort periode angiveligt har begået selvmord? De spørgsmål prøver vi at besvare med hjælp fra Jyllands-Postens østeuropaanalytiker, Poul Funder Larsen. Gæst: Poul Funder Larsen, Jyllands-Postens østeuropaanalytikerVært: Mathias BondeKlip: Signe Schack EngebjergFoto: Maxim Shemetov / Reuters Der er lånt klip fra Channel 4, CNN, BBCSee omnystudio.com/listener for privacy information.

This episode forms part of a new strand of our podcast: Seapower Past and Present which explores seapower as it is understood and practised in the modern world whilst offering a historical perspective on the themes we explore. Each episode is chosen according to a theme or a location – a hotspot in the modern world where seapower has a major influence on geopolitics. So if you enjoy this episode do please seek out others in this strand – you will shortly be able to find episodes on economic warfare, critical national infrastructure, how technology is changing the nature of warfare at sea; and on hugely significant locations in the modern maritime world – the Black Sea, South China Sea, Middle East and Arctic.To make this series come alive we've teamed up with the Royal Navy Strategic Studies centre. In each episode you will hear from at least one historian and from at least one practitioner, a member of the armed forces who has direct first hand, personal experience of the topic being discussed.This episode explores how seapower has been exercised in the Black Sea. To find out more Dr Sam Willis spoke with Basil Germond, Professor of International Security in the Department of Politics, Philosophy and Religion and Co-Director of the University research institute Security Lancaster. Commander Caroline Tucket provides a fascinating legal perspective on seapower in the Black Sea, in particular looking at the imposition of sanctions and the legal status of the wreck of the Russian warship Moskva, sunk in 2022. A serving naval officer, Caroline is also a member of Navy Legal. To provide an historical perspective Professor Andrew Lambert explores the history of naval operations in the Black Sea during the Crimean War (1835-6). Andrew Lambert is Laughton Professor of Naval History in the Department of War Studies at King's College, London. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han boede i Moskva og dækkede gennem mange år Sovjetunionen for DR. Siden slog han sig op som forfatter og er i dag en af Danmarks førende romanforfattere. Leif Davidsen bevæger sig i en verden mellem fiktion og virkelighed, og i sin seneste roman 'I skyggen af krigen' tager han afsæt i FE-skandalen. Ofte handler hans bøger om spioner og efterretningstjenester. Under Folkemødet satte vi Leif Davidsen stævne i 'Åndehullet' - en idyllisk baghave i Allinge til en snak om Rusland, forsvar, efterretningstjenester og spioner.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ryska hjältar som ”krigar mot ukrainska nazister”. Nu ska historien om kriget i Ukraina skrivas om för främst ryska skolbarn. SvD har besökt landets senaste propagandaprojekt mitt i Moskva.

Det svenska riket och det blivande ryska riket konfronterades tidigt när deras målsättningar krockade i det som idag är Finland. Denna tidiga medeltida kamp om inflytandet kom inte till ett definitivt slut, men i och med Nöteborgsfreden 1323 utstakades en gräns i öster Finland.Vi vet idag att Ryssland systematiskt bedriver påverkansoperationer, underrättelseinhämtning och gör militärplanering för ett anfall på Sverige. Historiskt har relationen sett lite annorlunda ut med perioder av krig men också samarbete.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved hotet från Ryssland.Bör vi vara rädda för Ryssland? Mot bakgrund av Ukrainakriget finns det anledning att fräscha upp minnet om de svensk-ryska relationerna.Den kommande historien skulle komma att domineras av konkurrens och många krig. Först med Peter den store fick Ryssland övertaget och kunde tränga fram till Östersjön. År 1703 grundades St Petersburg den blivande huvudstaden – det sannolikt viktigaste åratalet i Sveriges och Finlands historia. Från den tiden skulle Ryssland vilja erövra Finland vilket skedde slutgiltigt 1809.Under första hälften av 1800-talet samarbetade Sverige och Ryssland mot Frankrike och relationerna var förhållandevis goda. Från Krimkriget på 1850-talet och längre fram under 1880-talet ökade spänningarna och ”rysskräcken” spred sig i Sverige. Under 1900-talet har den svenska hållningen varit misstänksam och under kalla kriget stod det ganska klart från vilket håll hotet kom även om det inte sades klart ut. I nuet framstår Ryssland som den enda makt som på allvar skulle kunna utgöra ett hot mot Sverige. Avsnittet avslutas med diskussion kring vad detta konkret innebär och vad vi har att vänta oss i framtiden.Bild: Valaffisch från Högerns ungdomsförbund med texten "Envar som röstar på arbetarepartiet röstar för Moskva". Andrakammarvalet 1928 även kallat Kosackvalet. Nordiska Museet, Digitalt Museum, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(02:00): Voksede op i Indre Mission som homoseksuel: Bad gud om at lave ham om. Medvirkende: Johannes Xie Rolighed, homoseksuel og vokset op i Indre Mission (15:00): Frederiksbergs borgmester: Nej tak til højhuse - men ja tak til flere billige boliger. Medvirkende: Michael Vindfelt, borgmester i Frederiksberg Kommune (30:00): Zelenskyj taler fred, mens dronerne flyver mod Moskva. Medvirkende: Peter Viggo Jakobsen, lektor ved Forsvarsakademiet Værter: Peter Marstal & Toke GrippingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenUSA:s president Donald Trump har föreslagit att förvandla Gaza till en ”riviera” med en ”handelshubb”. Nu vill israeliska politiker bygga en ”humanitär stad” dit palestinierna ska flyttas. Vad skulle det innebära om planerna blev verklighet – och hur har stadsplanering använts på liknande sätt genom historien? Hör Ekots utsända Lina Malmers, Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap och Klas-Göran Karlsson, professor i historia.Konservativa Trumpanhängare i USA vill befolka landet med ”rätt sorts” barn. Ekots Robin Olin möter en fyrabarnsfamilj i Pennsylvania – som kallar sig för ”pronatalister” – och siktar på 12 barn.Det har nu gått fyra månader sedan en person i Västsverige vann hisnande 1,25 miljarder kronor på Eurojackpot. Men vad betyder det att vinna en så stor summa – och vad skulle man göra med pengarna? Det här är någonting som vår reporter Lotta Myhrén tänker mycket på.Krönika Ulrika Knutsson.Panelen med Aftonbladets Zina Al-Dewany, Dagens Arenas Jesper Bengtsson och Riks Richard Sörman.I andra timmenVärme, brist på vatten och risk för bränder på många håll i landet denna helg. I Sverige är vi vana vid god tillgång till vatten – men kring somrarna går det inte längre att ta för givet. Vad har vi för relation till vattnet egentligen? Godmorgon Världens Erika Norberg har hälsat på hos tre olika personer i samma mycket torra kommun.Till hösten slutar Maria Persson Löfgren som Rysslandskorrespondent och det blir Fredrik Wadström som tillträder och bevakar central- och Östeuropa. I Godmorgon världen berättar hon om de år hon upplevt, beskrivit och analyserat – om hennes besök i Moskva innan Sovjetunionen föll, om det ryska 90-talet och om landets förändring under president Putin.Försäljningen av husbilar i Sverige har ökat med 64 procent jämfört med förra året. Vad är det som får svenskarna att välja mobilt boende och ge sig ut på vägarna? Godmorgon världens reporter Sara Olsson begav sig till en camping.När det uppdagades att migrationsminister Johan Forsells son varit aktiv inom våldsbejakande extremism väcktes frågan om föräldraansvar. Men vad vet forskningen om hur det är kring ett svenskt köksbord där det högerextrema perspektivet väcks hos unga? Vilka är dem? Vilka är föräldrarna? Och hur hjälper man? Christer Mattsson på Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet har studerat ”exitprocesser” och återintegrering i samhället.Satir Radioskugga.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Nicola Pryke

V luči načrtovanega zvišanja obrambnih izdatkov, ki so ga na sredinem vrhu potrdile članice Nata, je svoje napovedi na tem področju za prihodnja leta sporočila tudi Rusija. Ta zdaj za obrambo namenja 6,3 odstotka BDP. Kot je dejal ruski predsednik Vladimir Putin ob zasedanju Evrazijske gospodarske unije v Minsku, njegova država načrtuje postopno zniževanje izdatkov za obrambo, in sicer v naslednjih najmanj treh letih. Putin je ob tem zatrdil, da je Moskva pripravljena za nadaljevanje mirovnih pogajanj s Kijevom. Ostali poudarki oddaje: - Ameriški predsednik Trump optimističen glede prekinitve ognja v Gazi. - V Beogradu za danes napovedan nov študentski protest. - Rudarji ob svojem dnevu pred številnimi izzivi.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Endelig fik Trump sin vilje: stor militærparade i Washington. Alligevel fes det hele lidt ud. Forsøget på at kopiere den slags, vi kender fra fx Moskva og Paris, mislykkedes. Samtidigt gik millioner på gaden overalt i USA’s storbyer under sloganet ‘No Kings’. Mads og David går i dybden med dramaet. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Risgaard Foto: RINGO CHIU / AFPSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Izraelske sile so davi znova ukazale umik civilistov z več območij v Iranu, v katerem naj bi zadele že več kot tisoč ciljev. Znova so napadle Teheran in več drugih mest po državi. Tudi Iran je davi nad Izrael poslal nov val izstrelkov, o eksplozijah poročajo iz Tel Aviva in Jeruzalema. Ameriški predsednik Donald Trump podpira izraelske napade na Iran, spodbuja premierja Benjamina Netanjahuja k nadaljnjim napadom, od Irana pričakuje brezpogojno vdajo, ni pa še povedal, ali se bodo Združene države vključile v vojaške operacije proti Iranu. Drugi poudarki oddaje: - Ruski predsednik Putin zavrača trditve, da Moskva predstavlja grožnjo Natu. - Premier Golob v Ribnici za sistematično in dolgoročno obravnavo romske tematike. - Slovenske košarkarice na evropskem prvenstvu po porazu proti Litvi čaka Italija.

Polen visar hur även migrationskritiska partier kan ha svårt att stoppa invandring – landet hade massinvandring redan före Putins fullskaliga invasion av grannlandet. Inför söndagens presidentval anklagar båda kandidaterna varandra för att låta gränserna läcka. Samtidigt underblåser Moskva en växande trötthet på flyktingarna från Ukraina, skriver Ola Wong i sin andra rapport från Warszawa. Inläsare: Magnus Thorén

Sovjetunionen var aldrig den monolitiska stat som många trodde i Västvärlden. Efter Stalins död 1953 kunde de sovjetiska rådsrepublikerna i Baltikum förhandla fram ett visst utrymme i förhållande till Moskva. Detta skulle senare bli oerhört viktigt vid frigörelsen från Sovjetunionen.De historiska skillnaderna mellan Estland, Lettland och Litauen påverkade utvecklingen i de olika länderna efter frigörelsen från Sovjetunionen. I Estland kunde till synes oskyldig verksamhet som att rusta upp gamla stan i Tallinn öka historiemedvetandet. Medan Lettland fick en tuffare resa i frigörelsen från Sovjet eftersom den politiska och ekonomiska makten inte separerades fullt ut. I Litauen fungerade det medeltida stormakten Litauen-Polen som nationell inspiration.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bakom och bortom järnridån – De sovjetiska åren och frigörelsen i Baltikum och Ukraina.När Sovjetunionen kollapsade år 1991 efter några år av liberaliseringar av det kommunistiska systemet kom en rad nya och nygamla stater att framträda. De tre baltiska staterna tillhörde de mest nationalistiska av de sovjetiska rådsrepublikerna, men det fanns historiska skillnader som gjorde sig påminda under frigörelseprocessen.De baltiska staterna blev självständiga första gången 1918 i kaoset efter den ryska revolutionen med undantag av Litauen som var en stormakt på 1400-talet. Men Sovjetunionen ockuperade Baltikum först 1940 och sedan igen 1944.Fram till Stalins död 1953 var repressionen hård. Sedan kunde de lokala kommunistpartierna skickligt förhandla fram ett visst manöverutrymme i förhållande till Moskva. Men där Estland tidigt utvecklade ett civilt samhälle med olika föreningar som inte stod i opposition till statsmakten, blev utvecklingen mer stalinistisk i Lettland. Den litauiska nationalismen blev mer idealistisk än de mer pragmatiska esternas.Bild: Första arbetsdagen med Noor-Tartu (Ung-Tartu) som var en studentrörelse i Tartu mellan 1979 och 1984 (från 1979-1981 hette den Kodulinn, eller hemstad). Det bildades mestadels av historiestudenter som ville göra något nyttigt för sin stad, utan att vara kopplad till någon officiell institution. Att städa stadsrum, samla in antikviteter och anordna kulturevenemang var rörelsens huvudaktiviteter.  Från Noor-Tartu, Fotograf: Okänd, CC-BY-NC-NDMusik: Freedom av jason szklarek, Storyblock AudioLyssna också på Sovjetunionens sammanbrott. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stefan Ingvarsson och Cilla Naumann samtalar om Viktoria Amelinas nyutgivna bok Se kvinnorna se kriget. Programledare: Fredrik Wadström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio läser vi en oavslutad berättelse av den ukrainska författaren Viktoria Amelina, född 1986. När den ryska fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 var hon en ung framgångsrik författare, som rönt internationell uppmärksamhet. Amelina valde att byta bana och blev utredare av krigsförbrytelser, men dödades i en rysk robotattack i östra Ukraina sommaren 2023.Den nya boken Se kvinnorna se kriget är en sorts blandning av dagbok och reportage som nu färdigställts efter hennes död, och som legat högt på svenska kritikerlistor under våren. Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, översättare och fd kulturråd i Moskva, och författaren Cilla Naumann har läst Viktoria Amelinas bok Se kvinnorna se kriget och samtalar med Fredrik Wadström.Se kvinnorna se kriget är översatt till svenska av Ola Wallin.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Andreas Magnell

Jaké lekce zatím vyplývají z takzvané bitcoinové kauzy podle české kryptoměnové asociace? Přišla už Moskva s očekávanou odvetou za bezprecedentní ukrajinskou operaci Pavučina? A jak se u nás daří pouličním muzikantům?Všechny díly podcastu Hlavní zprávy - rozhovory a komentáře můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Včerajšnji drugi krog pogajanj med Ukrajino in Rusijo v Carigradu o doseganju premirja in končanju vojne v Ukrajini je trajal zgolj dobro uro. Preboja glede premirja ni bilo, sta se pa strani dogovorili za izmenjavo vojnih ujetnikov, po tisoč 200 z vsake strani. Po navedbah ruske tiskovne agencije Tass Rusija zahteva mednarodno pravno priznanje Krima in štirih delno zasedenih regij na vzhodu in jugu Ukrajine kot del ozemlja Rusije ter popoln umik ukrajinskih sil s teh ozemelj. Moskva terja tudi vojaško nevtralnost Ukrajine in prepoved delovanja tujih oboroženih sil na njenem ozemlju. Gostitelj, turški predsednik Redžep Tajip Erdogan, je krog pogajanj označil kot »veličasten«. Odziv iz Združenih držav Amerike, katerih predsednik Donald Trump z vse večjo skepso zre na svojo posredniško misijo, pa je bil neprimerljivo bolj zadržan. V oddaji tudi: - V Južni Koreji izbirajo nalednika predsednika Jun Suk Jola, odstavljenega zaradi sporne razglasitve vojnega stanja. - Prvi dan oddanih veliko vlog za oskrbo na domu, a odločb pred jesenjo ne bo, ker še ni informacijskega sistema in primanjkuje kadra. - Obetajo se trije novi razpisi za prehod na obnovljive vire energije v želji po zmanjšanju izpustov toplogrednih plinov v Sloveniji.

Ugens Radio Information handler om Danmarks næstmest magtfulde person, formand for Novo Nordisk Fonden Lars Rebien Sørensen. Om en påvirkningskampagne, der bruges til at sprede russisk propaganda i Danmark. Og om små tegn på et øget europæisk pres på Israel --- »Danmarks næstmest magtfulde post efter posten som statsminister.« Sådan beskrives formandsposten i Novo Nordisk Fonden i en leder i Børsen – og med reel kontrol over såvel Danmarks mest værdifulde virksomhed som verdens største almennyttige fond, lyder dén beskrivelse ikke helt forkert. Posten besiddes i dag af Lars Rebien Sørensen, en »bramfri general« med vestegnsdialekt, masser af visioner og ingen til at kontrollere sig. Kristan Villesen tegner et portræt af manden, der har helt utrolig meget magt og hele tiden får mere. Er det et problem?  Vi skal også tale om en russisk kvinde, der var politisk aktiv i Liberal Alliance og siden hen i fredsbevægelsen – betalt af Moskva. For den russiske stat finansierer nemlig en påvirkningskampagne, der bruges til at sprede propaganda og  præge holdningen til krigen i Ukraine i den danske befolkning. Det afslører lækkede dokumenter fra den statslige russiske fond Pravfond, som DR og Information er kommet i besiddelse af. Sebastian Gjerding og Bo Elkjær fortæller.    Og så kommer chefredaktør Rune Lykkeberg forbi for at tale om situationen i Gaza, hvor næsten en halv million palæstinensere er på kanten af en sultkatastrofe, efter at Israel har blokeret for adgang til nødhjælp i over to måneder. Men der bliver også tid til at tale om de politiske bevægelser, der trods alt sker i Europa i retning af at øge presset på den krigsførende nation.

Kljub nekaterim poskusom pogajanj o končanju vojne v Ukrajini ali vsaj prekinitvi ognja ni videti, da bi bila Kijev in Moskva kaj bliže takšnemu scenariju. Nekdanji poveljnik ukrajinskih sil Valerij Zalužni meni, da ni realno upati na vrnitev mej z Rusijo iz leta 1991 ali 2022. Druge teme: - Ameriški predsednik Trump predlaga 50-odstotne carine na uvoz iz Evropske unije; veljati bi začele čez 9 dni. - Poslanci podprli začetek postopka za vpis pravice do uporabe gotovine v ustavo. - Borštnikov prstan bo letos dobila igralka Nataša Barbara Gračner.

Tisíce uniklých e-mailů ze státní ruské agentury Pravfond odhalují, jak Moskva i po zavedení mezinárodních sankcí dál financuje právní výlohy svých občanů v Evropě – včetně těch, kteří čelí obvinění z propagandy, terorismu nebo kybernetických útoků. Z komunikace mimo jiné vyplývá, jakými cestami proudí peníze z Ruska do EU poté, co byl stát odpojen od systému SWIFT, a dokonce i po červnu 2023, kdy byl Pravfond zařazen na evropský sankční seznam.Jak se tyto peníze dostávají do České republiky a kdo je jejich příjemcem? A co všechno o ruské infrastruktuře vlivu v Evropě odhalil mezinárodní novinářský projekt Drazí krajané?V podcastu Odposlech mluví Petr Gojda s redaktorkou investigace.cz Kristinou Vejnbender.

Robert Fico oslávil koniec druhej svetovej vojny v Moskve. Pochválil sa stretnutiami s Putinom, ktorý sám rozpútal v Európe vojnu a agresívne ničí Ukrajinu a zabíja nevinných ľudí vrátane detí. Európski lídri v rovnakom čase cestovali do Kyjeva a s ich podporou a podporou USA Rusku predložili návrh na bezpodmienečné 30-dňové prímerie.Čo znamená cesta Roberta Fica do Moskvy pre Slovensko? Cestoval tam ako predseda vlády či opäť ako súkromná osoba a predseda Smeru, ak jeho cestu neriešila vláda ani zahraničný výbor parlamentu? Aké sú vlastne reakcie Putina a Kremľa na prímerie a pomôže ochota prezidenta Zelenského stretnúť sa s ním v Turecku, čo podporuje aj prezident Trump? Môže pomôcť aj nový pápež Lev XIV, ktorý vojnu označil za ruský imperializmus a je zmluva o nerastnom bohatstve medzi USA a Ukrajinou, ktorú už jednomyseľne ratifikoval ukrajinský parlament, skutočným prelomom?Braňo Závodský sa rozprával s analytikom Slovenskej spoločnosti pre zahraničnú politiku a profesorom Prešovskej univerzity Alexandrom Dulebom.

Den 22 juni 1941 inledde Nazityskland en av de mest omfattande militära operationerna i historien: Operation Barbarossa. Med över tre miljoner soldater, tusentals stridsvagnar och flygplan korsade tyska trupper den sovjetiska gränsen, vilket öppnade östfronten under andra världskriget. Målet var att snabbt besegra Sovjetunionen och säkra "Lebensraum" – livsrum – för det tyska folket.Adolf Hitler drevs av en kombination av ideologiska och strategiska motiv. Han betraktade kommunismen som ett existentiellt hot och ansåg att det tyska folket behövde expandera österut för att få tillgång till livsviktiga resurser såsom olja, stål och spannmål. Dessutom såg han slaverna som underlägsna och ämnade förslava eller eliminera dem för att ge plats åt tyskarna.Detta är det sjätte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Operation Barbarossa.Sovjetunionen var inte helt oförberedd på ett tyskt anfall, men graden av beredskap var otillräcklig. Trots underrättelserapporter om en förestående invasion valde Josef Stalin att ignorera många av varningarna, delvis på grund av misstro mot västerländska källor och en önskan att undvika provokation. Den sovjetiska armén var dessutom försvagad av tidigare utrensningar av officerare och led av bristande modernisering.Inledningsvis hade tyskarna stora framgångar genom sin "blitzkrieg"-taktik, vilket ledde till snabba framryckningar och inringningar av stora sovjetiska styrkor. Städer som Kiev och Smolensk föll, och tyska trupper närmade sig Moskva. Men den hårda sovjetiska vintern, långa försörjningslinjer och envist sovjetisk motstånd försvårade ytterligare framryckningar.Under invasionen begick de tyska styrkorna omfattande krigsbrott. Einsatzgruppen, mobila insatsstyrkor, följde efter de framryckande trupperna och genomförde massavrättningar av judar, romer, kommunister och andra grupper. Civila utsattes för brutala övergrepp, och många städer och byar förstördes systematiskt.Vändpunkten kom med slaget vid Stalingrad vintern 1942–1943. Efter månader av intensiva strider omringades och kapitulerade den tyska 6:e armén, vilket markerade början på en stadig sovjetisk offensiv västerut. Sovjetunionens förmåga att mobilisera sina resurser, den hårda vintern och Tysklands överskattning av sin egen kapacitet bidrog till denna vändning.Bild: Även om delar av den tyska armén var mekaniserad var man 1941 fortfarande i hög grad beroende av hästar och en stor del av soldaterna avancerade till fots. Bundesarchiv, Bild 101I-136-0882-13 / Albert Cusian / CC-BY-SA 3.0 Wikipedia. Public Domain.Musik: If the war breaks out tomorrow av The Red Army Chorus of the U.S.S.R. Dm. & Dan. Pokrass; K. Listov; A. V. Alexandrov; V. Lebedev; Kumach; Red Army Choir of the U.S.S.R.; Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Putinovým dvorním reportérem je 41letý Pavel Zarubin, autor televizního týdeníku Moskva. Kreml. Putin. V uplynulých dnech měl premiéru jeho 1,5hodinový dokument Moskva. Kreml. Putin. 25 let. Z názvu plyne, že jde o čtvrtstoletí Putinova pobytu v čele ruského státu, kdy byl po většinu času prezidentem a také premiérem.

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare. – Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Amerika zatlačila. Chce posun v jednáních o míru na Ukrajině, nebo práskne do stolu a odejde. Moskva mezitím porušila vlastní klid zbraní a televize CNN přišla s informací, ze Washington by neměl problém uznat anektovaný Krym za ruský. O všem bude řeč. Hostem je Filip Nerad, zahraničněpolitický analytik a šéf zahraniční redakce Českého rozhlasu. Ptá se Matěj Skalický.Všechny díly podcastu Vinohradská 12 můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

V Vatikanu se bo po smrti papeža Frančiška danes sešla kongregacija kardinalov, ki bo sprejela odločitev o datumu pogreba. Ta je praviloma od štiri do šest dni po smrti. V sinoči razkriti papeževi oporoki je zapisana želja, da bi bil pokopan v rimski baziliki Marije Snežne. Sinoči je Vatikan razkril tudi, da je papež umrl zaradi možganske kapi ter posledične odpovedi srca in ožilja. Na zvezi zdaj pozdravljam našo dopisnico iz Rima in Vatikana Mojco Širok. Dobro jutro, papež si je v oporoki zaželel preprost pogreb, toda sveti sedež ima svoje protokole ob smrti papežev. Od Frančiška so se začeli poslavljati že včeraj in predvsem sinoči. V oddaji tudi: - Svetovno gospodarstvo naj bi se kljub ameriški carinski politiki izognilo recesiji. IMF danes z najnovejšo gospodarsko napovedjo. - Ruski predsednik Putin prvič izrazil pripravljenost na neposredne pogovore s Kijevom. Ta meni, da Moskva ni naklonjena premirju. - Ob svetovnem dnevu Zemlje v ospredju kolektivna moč posameznikov in skupnosti pri doseganju sprememb.

Yevgeny Prigozhin leder den privateide Wagner gruppen til et opprør mot Moskva, Putin erklærer han som terrorist, men lar han slippe unna til Hviterussland. Noen uker etterpå styrter flyet til Prigozhin og han omkommer. Var det Putin som sto bak? Dårlig vedlikehold? Eller var det iscenesatt av Prigozhin selv for å lure verden til å tro at han var død? Konspirasjonspodden tar en titt. Ansvarlig redaktør er Kristin Ward Heimdal. Hør alle episodene fra Konspirasjonspodden eksklusivt hos Podme. Prøv gratis på podme.com.

Počet civilních obětí ruské agrese stále roste. Rusko stupňuje letecké útoky, čtyři východní regiony už Moskva formálně připojila ke svému území a americký prezident Donald Trump ani jeho vyjednavači nedostali dosud od ruského prezidenta Vladimira Putina nic. „Pro Rusko taky není úplně komfortní, stejně jako pro nás v Evropě, že nikdy nevíte, s čím se Trump probudí a co řekne,“ přibližuje pro Český rozhlas Plus znalkyně Ruska a novinářka Deníku N Petra Procházková.

Darrell Castle talks about efforts to end the war in Ukraine as well as the apparent military buildup in the Middle East for a coming US attack against Iran and its Nuclear Research Facilities. Transcription / Notes PEACE WITH RUSSIA—WAR WITH IRAN Hello, this is Darrell Castle with today's Castle Report. This is Friday the 4th day of April in the year of our Lord 2025. I will be talking about efforts to end the war in Ukraine as well as a recent New York Times article which attempts to explain the war against Russia. I will also talk a little about the apparent military buildup in the Middle East for a coming US attack against Iran and its Nuclear Research Facilities. Last Sunday, March 30, 2025, the New York Times published an extensive article by investigative reporter Adam Entous entitled “The Partnership: The Secret History of the War in Ukraine.” Mr. Entous claims to have interviewed many sources in various countries while working on the report which he says took over a year to complete. His report provides some answers to the question of how Ukraine was able to effectively keep Russia at bay and on the defensive for over three years. You know my position by now that the Times has become nothing more than a mouthpiece for the Democrat Party so this article which started a year before the presidential election is puzzling. I suppose the idea is that it can't hurt Biden now so why not publish and reveal what many of us have suspected all along. I certainly suspected it but I admit that I didn't suspect the extent of US involvement alleged by the Times article. Mr. Entous would have had to talk to and probably clear his article through some very high-ranking individuals and the Russians were certain to see it right at the time when negotiations with Putin are at a critical stage. The article then, is an admission to Putin of America's vast involvement in and orchestration of the war conducted by the United States directly against nuclear armed Russia. “The United States was woven into the killing of Russian soldiers on sovereign Russian soil.” The article alleges that the United Staes waged and is still waging an undeclared, unauthorized war against Russia. American officers, some deployed inside Ukraine, have been selecting targets for attack and authorizing individual strikes, making those officers in essence combatants. The article presents a picture of the war in which the American military, entered into an informal partnership with the Ukrainian Government and the US planned everything Ukraine did. Everything from large scale troop movements to every long-range strike were planned by American officers who even directed Ukraine's counter-offensives. The Americans decided what Russian troops and civilian targets to attack, transmitted targeting data and launch codes to the Ukrainians for the weapons provided by the taxpayers of the United States. The intelligence gathering system was vast including satellite surveillance as well as people on the ground, and it allowed for everything from big picture battle strategy down to precise targeting information for individual soldiers on the field. The US command center in Wiesbaden, Germany oversaw and reviewed each long-range HIMARS missile strike against Russians and advised Ukrainians of how to position their launchers and how to most effectively time the strikes. One European intelligence officer quoted in the article said that the US was so closely involved that it was effectively part of the “kill-chain.” The American effort was known as Task Force Dragon and was far more detailed and involved than I have time to review in this report. The last thing I will say is that the US provided information that allowed for the sinking of the Moskva, the flagship of the Russian Black Sea fleet and also the missile attack against Kerch bridge which runs from the Russian mainland to Crimea. Well folks, this information and a lot more than I have mentione...

Politické zemětřesení, tak komentují ve Francii rozsudek nad Marine Le Penovou. Pravicová politička mimo jiné nesmí pět let kandidovat, přitom průzkumy jí dávaly velkou šanci v prezidentských volbách za dva roky. Je francouzská demokracie v ohrožení? A proč Le Penovou podpořili Viktor Orbán, ale také Moskva? Moderuje Šarka Fenyková.

Ukrajina a Rusko uzavřely se Spojenými státy dvě samostatné dohody o příměří v Černém moři. V úterý to oznámil Bílý dům po jednáních, která americký tým vedl s delegacemi obou v Rijádu. Moskva ale platnost dohody o bezpečnosti plavby v Černém moři podmínila zrušením sankcí na některé banky a další společnosti.

V saúdskoarabském Rijádu se jedná o příměří na Ukrajině, které zprostředkovávají USA pod vedením Donalda Trumpa. Zatím však dohodly jen ukončení bojů v Černém moři, které Moskva navíc podmiňuje zrušením některých západních sankcí. „Vladimir Putin vidí, že Trump, natož Evropská unie nejsou schopni ho zahnat tak do kouta, aby to musel vzdát,” poukazuje v Osobnosti Plus Alexej Kelin, historik a spoluautor knihy Dějiny Ruska 20. století.