Podcasts about moskva

Han var en pensjonert norsk grenseinspektør og endte opp midt i en internasjonal spionsak.I denne episoden forteller Frode Berg om hvordan han ble rekruttert til oppdrag som førte ham over grensen til Russland. Om reisene han gjennomførte, konvoluttene han tok med seg og hvorfor han fortsatte, selv om han etter hvert begynte å stille spørsmål. Hva visste han egentlig om oppdragene? Hvem sto bak? Og hvordan kunne en mann fra Kirkenes ende opp arrestert i Moskva, anklaget for spionasje?Dette er Frode Bergs egen historie om rekrutteringen, reisene til Russland og veien inn i en verden han aldri hadde sett for seg å bli en del av.Vil du annonsere i Avhørt? Ta kontakt med vår salgspartner Acast.Batong Media AS har redaktøransvar for denne podkasten. Stein Morten Lier er ansvarlig redaktør. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Der var sød musik i både højtalerne og imellem Donald Trump, Mette Frederiksen og Jens-Frederik Nielsen, som i denne uge underskrev en historisk sikkerhedsaftale mellem USA, Danmark og Grønland i New York. Vi debriefer på hele det spektakulære forløb (inkl. en meget mystisk playliste) og får styr på, hvem der har vundet hvad på den nye aftale. I den her XL-udgave af Stjerner og striber vender vi også Trumps nye trusler mod Iran fra talerstolen i FN, og så ringer vi til Moskva for første gang i mere end fire år. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, nyhedsvært Sandra Brovall, USA-journalist Lasse Engelbrecht, udlandsjournalist Louise Brodthagen i Moskva og udlandsjournalist Selin Türker. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen. Redigering: Buster Hoff.

Der var sød musik i både højtalerne og imellem Donald Trump, Mette Frederiksen og Jens-Frederik Nielsen, som i denne uge underskrev en historisk sikkerhedsaftale mellem USA, Danmark og Grønland i New York. Vi debriefer på hele det spektakulære forløb (inkl. en meget mystisk playliste) og får styr på, hvem der har vundet hvad på den nye aftale. I den her XL-udgave af Stjerner og striber vender vi også Trumps nye trusler mod Iran fra talerstolen i FN, og så ringer vi til Moskva for første gang i mere end fire år. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, nyhedsvært Sandra Brovall, USA-journalist Lasse Engelbrecht, udlandsjournalist Louise Brodthagen i Moskva og udlandsjournalist Selin Türker. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen. Redigering: Buster Hoff.

Prezident Petr Pavel ve svém středečním projevu na Valném shromáždění OSN řekl, že Rusko představuje přímou hrozbu pro bezpečnost Evropy. „Máme mnoho indicií, že o eskalaci může Moskva uvažovat,“ souhlasí poradce prezidenta a bývalý ministr zahraničí Tomáš Petříček. „Myslím, že se to přepíná,“ oponuje v pořadu Pro a Proti bývalý ministr zahraničí a ředitel Diplomatické akademie Cyril Svoboda (KDU-ČSL).Všechny díly podcastu Pro a proti můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

I denne episoden av Ukrainapodden får programleder Tormod Malvin Sæther besøk av USA-ekspert og Civita-rådgiver Eirik Løkke for å analysere de siste dramatiske vendingene i amerikansk utenrikspolitikk og krigen i Ukraina. Donald Trump har signert et omfattende lovforslag fra Kongressen som åpner for knusende sanksjoner mot den russiske energisektoren, skyggeflåten og tredjeland som Kina, India og Tyrkia dersom de fortsetter å importere russisk råolje eller gass. Lovverket gir mulighet for opptil 100 % straffetoll på varer fra aktører som bidrar til å omgå sanksjonene mod Moskva. Samtidig inneholder vedtaket et betydelig smutthull: Trump kan stanse tiltakene mot Vladimir Putin ved å sende et enkelt brev til Kongressen der han hevder at sanksjonene ikke er i USAs nasjonale sikkerhetsinteresse.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bara några mil från huvudstaden Helsingfors i Porkala upprättade Sovjetunionen i september 1944 en militär enklav i enligt med vapenstilleståndsavtalet efter fortsättningskriget. Arrendet skulle gälla i 50 år. Nu kunde sovjetiskt artilleri nå huvudstaden. Drygt sjutusen människor tvingades lämna sina hem innan sovjetiska trupper tog över det bördiga jordbrukslandskapet i Porkala.Oväntat återlämnades Porkala till Finland den 26 januari 1956. De återvändande invånarna mötte bunkrar, igenvuxna åkrar och hus som rivits eller byggts om. En halvsekellång sovjetisk närvaro blev i stället den drygt elva år långa Porkalaparentesen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rasmus Marjanen och Christoffer Holm, doktorander i historia vid Åbo Akademi, om Porkalaparentesen. De har bland annat arbetat med dokumentären Porkala - röster från parentesen som går att se på Kunskapskanalen.Arrendeområdet omfattade omkring 380 kvadratkilometer land bara ett par mil från Helsingfors. Efter vapenstilleståndet hade invånarna omkring tio dagar på sig att lämna området före det sovjetiska övertagandet den 29 september 1944.Från Porkala evakuerades 7 272 människortillsammans med sitt lösöre och omkring 8 000 husdjur. Skördar skulle bärgas, möbler flyttas och jordbruksredskap föras bort under extrem tidspress när det saknades transportmedel. Finland behövde samtidigt ordna nya hem åt över 400 000 människor från de avträdda områdena i Karelen, medan befolkningen i norr evakuerades inför Lapplandskriget mot de tyska styrkorna.När den finländska befolkningen hade lämnat området byggde Sovjetunionen upp en sluten militärzon. Som mest uppskattas omkring20 000 sovjetiska soldater och 10 000 civila ha bott i området, även om olika källor anger något olika siffror. Där levde officersfamiljer och annan civil personal, och det fanns skolor, daghem, sjukhus, butiker och kulturverksamhet. Samtidigt byggdes kaserner, bunkrar, försvarsanläggningar, en militärhamn och ett flygfält i Friggesby.Porkala hade en föregångare i Hangö udd. Efter vinterkriget 1940 tvingades Finland arrendera Hangö till Sovjetunionen som marinbas. De sovjetiska styrkorna lämnade området i december 1941, sedan fortsättningskriget hade förändrat det militära läget kring Finska viken.När Finland sökte sig ur kriget 1944 återkom kravet på en sovjetisk bas. I vapenstilleståndsavtalet i Moskva den 19 september 1944 avstod Sovjetunionen från sina rättigheter till Hangö men krävde i stället Porkala som marinbas under 50 år. Valet var strategiskt. Porkala ligger vid en av Finska vikens smalare delar, mittemot det då sovjetkontrollerade Estland. Med kustartilleri och andra militära resurser på båda sidor av viken kunde Sovjetunionen kontrollera sjövägen mot Kronstadt och Leningrad.Porkalas betydelse var också politisk. Arrendeområdets östra gräns låg bara omkring 18 kilometer från Helsingfors. Sovjetiskt artilleri hade kunnat beskjuta huvudstaden, och närvaron av en stor militärbas så nära landets politiska centrum fungerade som en ständig påminnelse om Finlands utsatta läge efter kriget.Bildtext: Efter drygt elva år under sovjetisk kontroll återvände Porkala till Finland den 26 januari 1956. Återlämnandet blev en symboliskt viktig händelse under det kalla krigets första årtionde. Foto: U. A. Saarinen, 1956. JOKA Journalistic Photo Archive, U. A. Saarinen Collection, Riksantikvarieämbetet/Museiverket. CC BY 4.0. via Finna.Musik: Cmin Sadness av Jason Donnelly, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden av Ukrainapodden får programleder Tormod Malvin Sæther besøk av forsvarsanalytiker og tidligere norsk forsvarsattaché i Kyiv, Hans Petter Midttun. Sammen analyser de de nyeste dramatiske vendingene i krigen og de dype sikkerhetspolitiske rystelsene som preger både slagmarken og Europa. Episoden åpner med EUs omstridte sanksjonsvedtak, hvor Frankrike i tolvte time presset gjennom fritak for oligarkene Alisher Usmanov og Mikhail Fridman i bytte mot en fangeutveksling med Aserbajdsjan – et trekk ukrainske myndigheter ved utenriksminister Andrij Sybiha kaller skammelig og en ydmykelse av EU. Samtidig avdekkes det at dynamikken på slagmarken har endret seg fundamentalt: Ukrainske FPV-droner har halvert den russiske artilleribruken, og russiske materielltap nærmer seg utrolige 20 000 kanoner og tyngre bombekastere i år. Vi ser også på det nylige Duma-valget der Vladimir Putins parti Forent Russland sikret seg supermajoritet, parallelt med rapporter om at over 96 000 usbekiske fremmedarbeidere plutselig har forlatt Russland på ti dager av frykt for tvangsmobilisering og forverret sikkerhet. Et av episodens største høydepunkter er det massive ukrainske angrepet mot Moskva, der byens eneste oljeraffineri ble satt i brann. Angrepet involverte hundrevis av droner samt nye ukrainske kryssermissiler som Flamingo og Pelikan-droner. Analytikeren advarer om en «tsunami av ringvirkninger», inkludert opptrappet russisk hybridkrig. De siste månedene har vi blant annet sett sabotasje mot infrastruktur i Tyskland, Polen, Italia og Bulgaria. Midttun argumenterer for at NATO og en koalisjon av villige stater må tørre å vurdere militær intervensjon i Ukraina for å bryte Putins strategiske ambisjoner. Til slutt analyseres situasjonen i Donbas rundt Pokrovsk, Kupjansk og Lyman, samt den oppsiktsvekkende «Operasjon Vivaldi» der ukrainske bakkedroner (UGV-er) ble fløyet inn ti kilometer bak de russiske linjene.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Vad händer egentligen bakom kulisserna när en stor fotbollsövergång blir verklighet? Vilka samtal förs, vilka affärer spricker och vad är det som till slut avgör var en spelare hamnar? Det är precis det som står i centrum i Silly Season Inifrån, en ny podd som nu har premiär på Podme. I samarbete med Sportbladet berättas historierna bakom några av svensk fotbolls mest uppmärksammade övergångar. Lyssna på första avsnittet om Pontus Wernblooms flytt till CSKA Moskva på Podme: https://podme.com/se/podcast/fraga-disco/

Han var en pensjonert norsk grenseinspektør og endte opp midt i en internasjonal spionsak. I denne episoden forteller Frode Berg om hvordan han ble rekruttert til oppdrag som førte ham over grensen til Russland. Om reisene han gjennomførte, konvoluttene han tok med seg og hvorfor han fortsatte, selv om han etter hvert begynte å stille spørsmål. Hva visste han egentlig om oppdragene? Hvem sto bak? Og hvordan kunne en mann fra Kirkenes ende opp arrestert i Moskva, anklaget for spionasje?Dette er Frode Bergs egen historie om rekrutteringen, reisene til Russland og veien inn i en verden han aldri hadde sett for seg å bli en del av.Vil du annonsere i Avhørt? Ta kontakt med vår salgspartner Acast.Batong Media AS har redaktøransvar for denne podkasten. Stein Morten Lier er ansvarlig redaktør. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Výtah Respektu: V Rusku o víkendu proběhly první parlamentní volby od roku 2022, kdy Moskva rozpoutala plnohodnotnou válku na Ukrajině. Po sečtení většiny hlasů se zdá, že Vladimira Putina podporující strana Jednotné Rusko získá rekordní počet mandátů. Pro jaké další strany mohli Rusové hlasovat? Kdo je v Rusku opozicí? V čem by Kreml mohl volby, které jsou zfalšované, použít proti Ukrajině? I o tom mluví v pondělní epizodě Ondřej Kundra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charlotte Flindt Pedersen var kun 16 år gammel, da hun første gang besøgte Moskva i begyndelsen af 80’erne. Med sine gulerodsbukser og en forkærlighed for disco var hun et eksotisk indslag for et russisk folk, der i årtier havde været lukket om sig selv og nu stod på kanten til en ny virkelighed. Siden dengang er der sket en del. Både for teenagepigen, der ved et tilfælde valgte russisk i gymnasiet og endte med at gøre landet til sin levevej. Og for den russiske befolkning, hvis selvfortælling har formet og omformet sig igen med de store politiske forandringer i verdens største land. I dag fortæller tidligere direktør i Udenrigspolitisk Selskab Charlotte Flindt Pedersen om de 110 millioner russere, der denne weekend går til valg. Om hvad mere end to årtier med Putin ved magten og fire års krig i Ukraine har betydet for den befolkning, som hun kender så godt. Vært: Johanne Lerhard Producer: Karoline Fogh Lassen Researcher: Peter-Emil Hornemann Redaktør: Line PraszSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Ruske parlamentarne volitve sicer trajajo kar tri dni in so na vrsti na vsakih pet let. In ker je Rusija predsedniška republika, tovrstne volitve niso tako pomembne kar zadeva morebitno menjavanje oblasti. Putin bo imel torej ne glede na izid še naprej prvo in zadnjo besedo, vsaj do naslednjih predsedniških volitev.

Året 1989 står ut i modern europeisk historia. På mindre än ett år förlorade de kommunistiska regimerna i Polen, Ungern, Östtyskland, Tjeckoslovakien, Bulgarien och Rumänien sitt maktmonopol. Folken reste sig och Moskva ingrep aldrig.De kommunistiska regimerna hade etablerats hårdhänt i länder som Röda Armén erövrat under andra världskriget. Frihetsvågen 1989 blev möjlig genom en kombination av långvarig ekonomisk stagnation, regimernas förlorade legitimitet, ett uthålligt civilsamhälle och ett avgörande politiskt vägval i Moskva.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet. Han har skrivit boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Vid konferenser i Jalta och Potsdam förhandlade andra världskrigets segrarmakter om efterkrigsordningen. I Jaltas deklaration om det befriade Europa åtog sig de allierade att verka för representativa regeringar och fria val. I praktiken blev Röda arméns militära närvaro avgörande för maktutvecklingen i stora delar av Öst- och Centraleuropa.De kommunistiska partierna var efter kriget för svaga för att vinna fria val på egen hand. I stället skaffade de sig med Moskvas stöd stegvis kontroll över statsapparaten och slog ut politiska motståndare. I slutet av 1940-talet hade Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien blivit kommunistiska enpartistater under starkt sovjetiskt inflytande. DDR bildades 1949 i den sovjetiska ockupationszonen i Tyskland.Under 1940-talets slut och 1950-talets början konsoliderades makten med stalinistisk brutalitet. Skådeprocesser och utrensningar drabbade både civila dissidenter och partimedlemmar som misstänktes för bristande Moskvatrohet. Jordbruket tvångskollektiviserades och ekonomierna underställdes en strikt planekonomi med ensidigt fokus på tung industri. Samtidigt byggde hemliga polisorganisationer som östtyska Stasi och rumänska Securitate upp massiva nätverk av informatörer som genomsyrade vardagslivet med ständig övervakning.Trots den hårda repressionen upphörde motståndet aldrig helt. Östberlinarna reste sig 1953, den ungerska revolten bröt ut 1956 och Tjeckoslovakien försökte 1968 genomföra reformer under parollen "socialism med ett mänskligt ansikte". Dessa försök krossades dock snabbt och våldsamt av sovjetiska stridsvagnar under Brezjnevdoktrinen, vilken gav Moskva rätt att militärt ingripa mot varje hot mot det socialistiska systemet. När den oberoende fackföreningen Solidarność växte fram i Polen 1980 tvingades regimen svara med undantagstillstånd och massarresteringar för att hålla fast vid makten.Att revolutionerna 1989 lyckades där tidigare uppror misslyckats berodde på en samverkan mellan strukturella kriser och nya politiska förutsättningar. Ekonomiskt präglades östblocket av kronisk varubrist, teknologisk eftersläpning och växande skulder till västvärlden.När Michail Gorbatjov tillträdde som Sovjetunionens ledare 1985 inledde han reformprogrammen glasnost och perestrojka. Framför allt signalerade Moskva att man övergivit Brezjnevdoktrinen och inte längre tänkte ingripa militärt för att rädda satellitregimerna. Tillsammans med ett alltmer organiserat civilsamhälle, underjordisk litteraturspridning och ett internationellt ramverk genom Helsingforsavtalet 1975 bröts den politiska apatin.Bild: Berlinmurens fall 1989. Bilden visar öst- och västtyskar vid Brandenburger Tor, återgiven på en permanent offentlig dokumentationsvägg i Berlin. Foto: Lear 21, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.Musik: Ludwig van Beethovens nionde symfoni, fjärde satsen med ”Ode an die Freude”, i en inspelning från 1956 under dirigenten Jascha Horenstein, med Wilma Lipp, Elisabeth Höngen, Julius Patzak och Otto Wiener. Public Domain Mark 1.0, via Internet Archive.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rusi stupňujú útoky na ukrajinské civilné ciele a podľa všetkého aj svoju hybridnú vojnu v Európe.Cez víkend Rusi útočili aj na prahu hraníc členského štátu NATO. Na vlak z Kyjeva do Varšavy len dva kilometre od hraníc s Poľskom zaútočil ruský dron. Našťastie sa pri útoku nikto nezranil. Moskva v noci na nedeľu poslala na Ukrajinu viac ako 450 rôznych dronov a riadených striel. Jeden z dronov zasiahol ja nákladiak len 800 metrov od Poľskej hranice, ktorý začal horieť a rovnako aj čerpačku neďaleko hraníc. Po zásahu tu vypukol rozsiahli požiar a horeli aj odstavené nákladiaky.Na fronte sa medzi tým Ukrajincom darilo vymazávať ruské územné zisky, prešla na dronovú vojnu a ďalej likviduje ruské vojnové loďstvo v čiernom mori.Ako to teda vyzerá aktuálne na frontových líniách. Zareaguje na neúspechy Putin všeobecnou mobilizáciou? A pomôže mu to, ak na bojiskách denne stráca tisíce vojakov? Je šanca na nové rokovania Trumpa s Putinom a Zelenským? A kam až môžu zájsť hybridné útoky, ktoré sa šíria Európou, vrátane Slovenska?Braňo Závodský sa rozprával s s generálom vo výslužbe a predsedom mimoparlamentnej DS-ODS Pavlom Mackom.

Seekord tuleb juttu 1970. aastate lõpus ühes Moskva lähedases kalevi tootmise vabrikus toimunud tulekahjude sarjast, mille hilisem uurimine viis suure kuritegeliku võrgustiku paljastamiseni.

Seekord tuleb juttu 1970. aastate lõpus ühes Moskva lähedases kalevi tootmise vabrikus toimunud tulekahjude sarjast, mille hilisem uurimine viis suure kuritegeliku võrgustiku paljastamiseni.

En ny ung generation oppositionella i Ryssland förvånar experterna när de utmanar staten trots stora personliga risker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Ivan Nechepurenko, New Yorks Times reporter i Moskva, Maxim Reznik, rysk oppositionspolitiker i exil, Alexander Novikov, 21-årik kandidat till Dumavalet, Andrei Kolesnikov, rysk författare och analytiker och ”Aleksej”, ”Anastasija” och ”Mikhail”, unga ryska krigsmotståndare mflProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReporter: Johanna MelénTekniker: Victor Bortas RydbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Rusko na Ukrajině nadále pomalu postupuje a stále více ohrožuje klíčová města Kramatorsk a Slovjansk, soudí americká stanice CNN. Moskva přitom sází na pomalou a ničivou taktiku, která má oslabit ukrajinskou obranu a připravit půdu pro další postup. Ukrajinská armáda se tak oproti jaru dostává pod tlak a čelí stále intenzivnějším ruským útokům.Všechny díly podcastu Názory a argumenty můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

I weekenden fløj de amerikanske særlige udsendinge Steve Witkoff og Jared Kushner til først Moskva og siden Kyiv for at genstarte den tilfrosne fredsproces. Møderne førte ikke umiddelbart til nogen resultater ude over, at det lykkedes at undgå lækager fra møderne. Men hvorfor sender Trump de to afsted netop nu? Det taler vi om med Matias Seidelin, som er forsvars- og sikkerhedspolitisk seniorkorrespondent på OLFI. Vi vender også valget Sachsen-Anhalt og taler om, at hvad AFD's jordskredssejr kommer til at betyde for sikkerheden i Europa. Gæst: Matias Seidelin, seniorkorrespondent på OLFI Værter: Karen Philippa Larsen, ph.d. Og postdoc ved DIIS og Peter Ernstved Rasmussen, chefredaktør på OLFISee omnystudio.com/listener for privacy information.

På bare én drøy uke har fire saker stilt store spørsmål rundt Putins planer: et russisk skip er tatt i arrest i Barentsburg, en eksplosiv russisk drone ble oppdaget ved et ukrainsk lastefly i Leipzig, CIA-sjefen fløy i (tilnærmet) hemmelighet til Moskva for å advare mot NATO-angrep, Trumps svigersønn er i Kreml og forhandler om en mulig vinterfred. Er det en sammenheng her? Og hva bør vi eventuelt frykte fra Russland? Jeg er ikke redd, beroliger Knut Hauge, mangeårig ambassadør til Moskva og ekspedisjonssjef i sikkerhetspolitisk avdeling i UD, som tar oss gjennom alle nyansene i disse sakene.

VOV1 - Đúng 14h25 phút, chiều ngày 7/9 (theo giờ địa phương), chuyên cơ chở Tổng Bí thư, Chủ tịch nước Tô Lâm và Phu nhân Ngô Phương Ly cùng đoàn đại biểu cấp cao Việt Nam đã đến sân bay Vnukovo, thủ đô Moskva, Liên bang Nga, bắt đầu thăm cấp Nhà nước Liên bang Nga theo lời mời của Tổng thống Putin.

Stanislav Petrov har vagten i en hemmelig bunker syd for Moskva. Det er en almindelig nattevagt i 1983, men så pludselig hyler sirenen: amerikanske atommissiler er på vej mod Sovjetunionen. Maskinen er sikker i sin sag, men det er Petrov ikke. Så hvad gør man, når mavefornemmelsen siger noget andet end det højteknologiske varslingssystem? Tilrettelæggelse, lyddesign og vært: Martin Grønne Redaktør: Hanne Barslund, Thomas Vinther Larsen

VOV1 - Hơn 10 năm sau khi xác định chính sách hướng Đông là một định hướng quan trọng trong chiến lược đối ngoại và phát triển kinh tế, Nga đang tăng tốc, mở rộng hợp tác với các đối tác tại châu Á - Thái Bình Dương. Trong tiến trình đó, ASEAN được Nga coi là một trong những đối tác khu vực quan trọng, mà ở đó Việt Nam có vị trí đặc biệt khi vừa là Đối tác chiến lược toàn diện của Nga, vừa là một thành viên tích cực của ASEAN. Chính sách “Hướng Đông” của Nga đã được tuyên bố từ năm 2012, và được đẩy nhanh sau các biện pháp trừng phạt của phương Tây vào năm 2022. Đối với Nga, ASEAN là một thể chế khu vực rất quan trọng và là một trong những chủ thể then chốt trong việc định hình mạng lưới thể chế này. Trong khuôn khổ đó, Việt Nam có ý nghĩa đặc biệt đối với Nga, cả với tư cách là một đối tác chính trị và kinh tế lâu năm của Nga, cũng như một thành viên chủ động của ASEAN. Quan hệ Nga - Việt Nam là quan hệ Đối tác chiến lược toàn diện. Nga coi Việt Nam là một quốc gia hữu nghị, có tiềm năng lớn để triển khai các dự án hợp tác chung, đồng thời hai nước cũng có những điểm tương đồng nhất định trong cách nhìn nhận các vấn đề rộng lớn hơn của thế giới."Đó là ý kiến của Phó Giáo sư Ekaterina Koldunova, Giám đốc Trung tâm ASEAN thuộc Đại học Quan hệ quốc tế quốc gia Moskva, MGIMO khi trao đổi với phóng viên thường trú Đài TNVN tại Liên bang Nga. Có thể thấy, vị trí của Việt Nam trong chính sách hướng Đông của Nga được tạo nên từ hai yếu tố. Một là nền tảng quan hệ song phương sâu rộng giữa Việt Nam và Nga. Hai là vai trò của Việt Nam trong ASEAN. Sự kết hợp này mở ra khả năng để Việt Nam không chỉ thúc đẩy hợp tác với Nga trên bình diện song phương, mà còn trở thành một điểm kết nối giữa Nga và Đông Nam Á. Đây không chỉ là một khái niệm mang tính ngoại giao. Những kết nối kinh tế giữa Việt Nam và Nga đang tạo cơ sở để vai trò này được cụ thể hóa.Năm 2025, thương mại Việt Nam - Nga đạt khoảng 4,77 tỷ USD. Việt Nam cũng là quốc gia ASEAN đầu tiên ký Hiệp định thương mại tự do với Liên minh Kinh tế Á - Âu. Trong khi đó, Nga và ASEAN đang tìm kiếm những hướng hợp tác mới, nhằm tăng cường thương mại, đầu tư và kết nối giữa hai khu vực.Ở chiều ngược lại, các doanh nghiệp Việt Nam và ASEAN cũng có thêm một con đường để tiếp cận thị trường Nga và không gian kinh tế Á - Âu. Với chuyên gia Nga, đây chính là cách để biến vai trò “cầu nối” của Việt Nam thành những dự án hợp tác cụ thể. Phó Giáo sư Ekaterina Koldunova khẳng định: “Đối với Nga, khi làm việc với ASEAN với tư cách một khối khu vực, điều quan trọng là phải có những đối tác then chốt. Nếu Việt Nam có thể đóng vai trò cầu nối trong quan hệ Nga - ASEAN, thì điều quan trọng nhất là triển khai được những dự án hợp tác lớn, mang tính hình mẫu, để từ đó có thể trở thành kinh nghiệm tham khảo cho các quốc gia ASEAN khác. Tôi cho rằng có thể thấy những cơ hội rõ ràng trong lĩnh vực năng lượng, đặc biệt là dự án xây dựng nhà máy điện hạt nhân, cũng như trong công nghệ thông tin, công nghệ xanh, nông nghiệp và giáo dục. Việt Nam hiện đã đóng vai trò là một cầu nối logistics cho các doanh nghiệp Nga tiếp cận ASEAN. Các doanh nghiệp hai bên hoàn toàn có thể tiếp tục phát triển theo hướng này.”Chuyến thăm cấp Nhà nước tới Liên bang Nga của Tổng Bí thư, Chủ tịch nước Tô Lâm diễn ra đúng vào thời điểm những không gian hợp tác này đang được mở rộng, được kỳ vọng sẽ biến những ý tưởng thành dự án cụ thể.Hương Trà/VOV- MoscowPhó Giáo sư Ekaterina Koldunova, Giám đốc Trung tâm ASEAN thuộc Đại học Quan hệ quốc tế quốc gia Moskva, MGIMO

Evropské země řeší sérii hybridních útoků. Naposledy dnes dánské úřady informovaly, že zmařily přípravy na ruskou sabotáž v tamních zbrojařských firmách. Jak vážná situace je? A jak je na tyto hrozby připravené Česko? Hostem Ptám se já byl bezpečnostní expert a bývalý vysoký představitel české zahraniční rozvědky Jan Paďourek. Hlavním cílem aktuálně odhalené ruské sabotáže v Dánsku bylo podle tamní kontrarozvědky zastavit dodávky pro ukrajinskou obranu a zastrašit zemi, aby dále nepodporovala Ukrajinu. Zpravodajské služby obvykle o podobných věcech mlčí. V tomto případě byl však podle nich výběr cílů a přípravy tak konkrétní, že považovaly za nutné zveřejnit informaci, že „se jedná o hrozbu, kterou je třeba brát vážně“. Chystaný útok je dalším z řady incidentů, na které v posledních týdnech upozorňují média v různých evropských zemích, včetně těch sousedících s Českem. V Německu naposledy včera vybuchl u hlavního vlakového nádraží v Augsburgu neznámý předmět a zranil dva lidi. Podle německého ministerstva vnitra jsou za špionážní a sabotážní akce po celé Evropě zodpovědní Rusové. Do „známého vzorce ruských hybridních operací“ zapadá i útok na letiště Lipsko/Halle, kde zaměstnanec objevil v noci na 5. srpna dron s výbušninou poblíž ukrajinského letadla Antonov. Jiné nákladní letadlo, které se chystalo přistát, muselo přistávací manévr přerušit a srazilo se s „neznámým letícím objektem“. Podle německých úřadů útok provedli naverbovaní agenti najatí ruskými státními orgány. Moskva obvinění odmítla. Na dění v Německu už reagoval i premiér Andrej Babiš (ANO). Tyto incidenty jsou podle něj velmi vážné a musí být důkladně vyšetřeny. Česko je také připraveno spolupracovat s Německem a dalšími evropskými a transatlantickými partnery a podpořit veškerá nezbytná opatření k posílení společné bezpečnosti. Na zhoršující se bezpečnostní situaci upozorňuje i nová zpráva Bezpečnostní informační služby (BIS) za rok 2025, podle které počet odhalených sabotážních útoků v Evropě koordinovaných z Ruska od druhé poloviny loňského roku opět vzrostl. V Česku se loni podle BIS nepodařilo u žádného incidentu spolehlivě potvrdit, že by šlo o útok řízený z Moskvy. Zareagoval kabinet na poslední incident v Německu přesvědčivě? A jak budou ruské útoky na Evropu postupovat dále? -- Podcast Ptám se já. Rozhovory s lidmi, kteří mají vliv, odpovědnost, informace. Sledujte na Seznam Zprávách, poslouchejte na Podcasty.cz a ve všech podcastových aplikacích. Archiv všech dílů najdete tady. Své postřehy, připomínky nebo tipy nám pište prostřednictvím sociálních sítí pod hashtagem #ptamseja nebo na e-mail: audio@sz.cz.

Rejält nyhetssvep om allt från senaste nytt i Kid Rock-gate, CIAs besök i Moskva, vad som eventuellt kommer hända politiskt i Ukraina, med mera. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på Bluesky där vi heter @martinhansson.bsky.social och @myran.bsky.social Vill ni köpa Eld och rörelse-tröjan hittar ni den i Allt […]

Drony na letišti v Lipsku. Ruský hybridní útok, tvrdí německá vláda. Co tím Moskva sleduje? A jak to může souviset s Alternativou pro Německo? Hostem Vinohradské 12 je Zdeněk Rod, bezpečnostní expert z CEVRO univerzity, který působí i na VŠE v Praze. Ptá se Matěj Skalický.

Drony na letišti v Lipsku. Ruský hybridní útok, tvrdí německá vláda. Co tím Moskva sleduje? A jak to může souviset s Alternativou pro Německo? Hostem Vinohradské 12 je Zdeněk Rod, bezpečnostní expert z CEVRO univerzity, který působí i na VŠE v Praze. Ptá se Matěj Skalický.Všechny díly podcastu Vinohradská 12 můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Ulrich Siegmund er smilende, veltalende og poleret! Han kører på en ikonisk lyseblå knallert fra DDR-tiden. Og om få dage kan han blive den første AfD-regeringsleder, hvis stemmernes fordeling falder i hak i Sachsen-Anhalt! Delstaten, hvor Martin Luther slog sine oprørske teser op på kirkedøren i Wittenberg i 1517, og hvor Otto von Bismarck, der samlede Tyskland, blev født i 1815. Men hvorfor stemmer vælgerne i den gamle DDR-delstat på det højreekstreme AfD, på en politiker, der vil tilbage til fortiden og genindføre russisk i skolerne? Som vil lære børn mere om Bismarck end om Hitler og genskabe "tysk identitet"? Som fører kulturkrig mod "modernisme!" Som vil afvikle sanktioner mod Moskva, købe russisk gas igen og stoppe hjælp til Ukraine? Og som vil tvangsdeportere migranter ud af Tyskland? AfD og Siegmund vil vinde på søndag! Spørgsmålet er om sejren bliver stor nok til et absolut flertal? Lykkes det, har de traditionelle politikere og deres partier fejlet totalt! Medvirkende: Steen Nørskov, DR's tysklandskorrespondent, Jesper Vind, Weekendavisens tysklandskorrespondent, Wiebke Junk, lektor på Københavns Universitet. Vært: Steffen Gram.

Drony na letišti v Lipsku. Ruský hybridní útok, tvrdí německá vláda. Co tím Moskva sleduje? A jak to může souviset s Alternativou pro Německo? Hostem Vinohradské 12 je Zdeněk Rod, bezpečnostní expert z CEVRO univerzity, který působí i na VŠE v Praze. Ptá se Matěj Skalický.

CIA kan ha försökt stoppa rysk attack. Tyskland pekar ut Ryssland för sprängladdning på flygplats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför var CIA-chefen John Ratcliffe på blixtvisit i Moskva efter att en sprängladdning hittats på en tysk flygplats? Nu sluter land efter land upp bakom Tyskland som pekar ut Ryssland som skyldig. Samtidigt höjer både Vladimir Putin och Volodomyr Zelenskyj tonläget.Hör Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, Lubna El-Shanti Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström Rysslandskorrespondent.Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

„Nenazval by som to novou fázou vojny, ale adaptáciou na statickú situáciu na bojisku a prípravou na masívny úder na ukrajinskú infraštruktúru pred zimou. Rusi sa teraz snažia použiť maximum svojich kapacít, aby vytvorili zdanie beznádejnosti a vyvolali tlak na ústupky“ – generál Pavel Macko o aktuálnom vývoji Putinovej vojny na Ukrajine.Kyjev zažíva už šiesty deň po sebe vlny ruských útokov a Moskva pritom mení aj spôsob, akým vedie svoju vzdušnú vojnu. Do útokov nasadzuje čoraz viac nových prúdových dronov, ktoré sú výrazne rýchlejšie a pre ukrajinskú protivzdušnú obranu ťažšie zasiahnuteľné. Za posledné štyri dni ich podľa Volodymyra Zelenského Rusko vyslalo približne osemsto, spolu s ďalšími stovkami dronov a rakiet.Ukrajina už testuje nové stíhacie drony, ktoré majú na túto zmenu odpovedať, no zároveň sa hovorí o novej ruskej kampani proti ukrajinskej energetike.Je to teda nová fáza Putinovej vojny – a čo nám dnešné útoky hovoria o tom, kam sa môže konflikt posunúť?

„Nenazval by som to novou fázou vojny, ale adaptáciou na statickú situáciu na bojisku a prípravou na masívny úder na ukrajinskú infraštruktúru pred zimou. Rusi sa teraz snažia použiť maximum svojich kapacít, aby vytvorili zdanie beznádejnosti a vyvolali tlak na ústupky“ – generál Pavel Macko o aktuálnom vývoji Putinovej vojny na Ukrajine.Kyjev zažíva už šiesty deň po sebe vlny ruských útokov a Moskva pritom mení aj spôsob, akým vedie svoju vzdušnú vojnu. Do útokov nasadzuje čoraz viac nových prúdových dronov, ktoré sú výrazne rýchlejšie a pre ukrajinskú protivzdušnú obranu ťažšie zasiahnuteľné. Za posledné štyri dni ich podľa Volodymyra Zelenského Rusko vyslalo približne osemsto, spolu s ďalšími stovkami dronov a rakiet.Ukrajina už testuje nové stíhacie drony, ktoré majú na túto zmenu odpovedať, no zároveň sa hovorí o novej ruskej kampani proti ukrajinskej energetike.Je to teda nová fáza Putinovej vojny – a čo nám dnešné útoky hovoria o tom, kam sa môže konflikt posunúť?

Shakira Biography Flash a weekly Biography. Shakira's past few days have been a mix of hard numbers, hard news, and heartfelt philanthropy, and they all matter for the long arc of her biography. Billboard reports that her World Cup anthem Dai Dai with Burna Boy is now spending its sixth week at number one on the Billboard Global 200 and its ninth week atop the Global Excl. U.S. chart, making it the longest running number one of 2026 on that global tally. Billboard and German chart service GfK also highlight that Dai Dai has dominated the German singles chart for eight straight weeks, underscoring one of the strongest commercial runs of her career in 2026. In parallel, outlets like Info7 in Mexico note that Shakira has been celebrating on Instagram after the song held the number one spot on Spotify's global chart for more than a month, crossing roughly 370 million streams, a reminder that even decades into her career she still commands streaming-era attention. But the most biographically significant development this week is offstage, back home in Colombia. According to Forbes and regional outlets, Shakira has returned to quake hit areas of her country and pledged a total of about 1.25 million dollars to rebuild schools destroyed by the recent earthquake, channeling the funds through her Pies Descalzos Barefoot Foundation and leveraging the FIFA Global Citizen Education Fund, Live Nation, and CAF to match portions of that aid. Azerbaijani news agency Azertac and other international sources quote her stressing that schools are more than buildings and that giving children stability after disaster is the priority. In a related philanthropic storyline that suddenly became news again, Colombian media such as El Colombiano, Caracol TV, and Semana have been replaying her now viral July meeting with YouTube star MrBeast at the World Cup final, where she informally proposed teaming up to build schools in Colombia. Those same reports emphasize that, as of now, there is no confirmed joint project or signed agreement, so any large scale Shakira MrBeast school initiative remains speculative rather than official. On the live front, The National in the UAE and Russian outlet Moskva 24 report fresh reshuffling of her touring map. Promoters confirm that Shakira's November date in Doha has been canceled and that the Offlimits Festival in Abu Dhabi, where she was set to appear with the Jonas Brothers, has also been called off or moved, while her November 28 concert at the Pyramids of Giza in Egypt remains on for now as a unique Middle East stop. Colombian newspaper El Heraldo adds that security concerns in the broader Middle East have forced a reprogramming of her Qatar and Abu Dhabi shows, even as her Las Mujeres Ya No Lloran World Tour stays very much alive. Spanish and German press note that Madrid is becoming the epicenter of this phase of her career: the temporary Shakira Stadium at the Iberdrola Music site in Villaverde is being finished to host a run of massive shows starting September 18, with multiple dates that constitute the only European stop of the tour. This Madrid residency, backed by reports from Europa Press and others, will stand out long term as a key residency moment in her touring history. There is also a quieter but symbolically important legal footnote. German language financial commentary, citing Spain's high court, reports that Shakira is due to recover around 50 million euros from the Spanish tax authorities after a ruling in her favor, a reversal that will likely be remembered as a decisive chapter in her long and very public tax battles with Spain. While full legal documentation has not yet been widely circulated in English language entertainment media, these reports describe it as a final high court decision, not mere speculation. On social media, Shakira herself has been amplifying her education work in Colombia, posting about visiting affected children and calling on fans and NGOs to join what she frames as a global education effort linked to her Dai Dai royalties and tour ticket surcharges, according to Forbes and Sony Music statements reported in Korean outlet ChosunBiz. At the same time, fan accounts on X and pop culture trackers like Pop Core have been pushing the narrative of Dai Dai as the defining global hit of 2026, reinforcing her image as both a chart force and a humanitarian. All together, these last few days cement Shakira's late career narrative: a global hitmaker whose World Cup anthem is breaking records, a stadium level touring artist building a temporary venue in Madrid bearing her name, a philanthropist turning that momentum into schools for children in disaster zones, and a long embattled tax defendant who, according to European financial press, is finally winning money back from the state rather than paying it out. Thats it for this Shakira Biography Flash. Thank you for listening, and be sure to subscribe so you never miss an update on Shakira. And if you love stories like this, search the term Biography Flash for more great biographies. Thanks for listening. This has been a Quiet Please production. Get the best deals https://amzn.to/3ODvOta

Stjerner og striber debriefer efter Dolly Partons død, og vi ser på, hvorfor hele USA's Dolly var elsket af ALLE: Republikanere og demokrater, sorte og hvide, husmødre og feminister, unge og gamle, og hvorfor Dolly Parton og hendes særlige form for "dollitics" var umulig at tage som gidsel i den ellers allestedsnærværende amerikanske kulturkamp. Vi kommer også forbi den amerikanske CIA-chef John Ratcliffes besøg i Moskva, og kampen om at finde den næste generelsekretær i FN, der meget vel kan få sin første kvindelige topchef nogensinde. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, USA-journalist Lasse Engelbrecht og nyhedsvært og tidl. USA-korrespondent Philip Khokhar og USA-korrespondent Trine Maria Ilsøe. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen. Redigering: Buster Hoff.

Stjerner og striber debriefer efter Dolly Partons død, og vi ser på, hvorfor hele USA's Dolly var elsket af ALLE: Republikanere og demokrater, sorte og hvide, husmødre og feminister, unge og gamle, og hvorfor Dolly Parton og hendes særlige form for "dollitics" var umulig at tage som gidsel i den ellers allestedsnærværende amerikanske kulturkamp. Vi kommer også forbi den amerikanske CIA-chef John Ratcliffes besøg i Moskva, og kampen om at finde den næste generelsekretær i FN, der meget vel kan få sin første kvindelige topchef nogensinde. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, USA-journalist Lasse Engelbrecht og nyhedsvært og tidl. USA-korrespondent Philip Khokhar og USA-korrespondent Trine Maria Ilsøe. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen. Redigering: Buster Hoff.

(12:00): Er man misbruger anden gang, man bliver taget med narkotika? Medvirkende: Charlotte Green, sundhedsordfører for Konservative. (32:00): Hvor udsædvanligt er det, at CIA-direktøren rejser uanmeldt til Moskva? Medvirkende: Jacob Kaarsbo, uafhængig sikkerhedspolitisk rådgiver og tidligere chefanalytiker i Forsvarets Efterretningstjeneste. (46:00): Er det i strid med loven at oplyse om gerningsmands etnicitet? Medvirkende: Sten Schaumburg-Müller, juraprofessor på SDU. Værter: Anne Phillipsen og Nicolai Dandanell.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Så här i valtider har vi grävt fram ett avsnitt som i sig bara är fyra år gammalt (2022) men som utspelar sig i ett val för 98 år sedan, kanske det mest infekterad av alla svenska valkampanjer, åtminstone togs det till knep som ingen egentligen verkade vilja stå öppet bakom. Det handlar om valaffischer, det handlar om 1928 och om en period då det bolsjevikiska Moskva blev ett slagträ i det så kallade kosackvalet! Häng med oss ner i den politiska gyttjepölen och brottas! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er tirsdag 25. august, flygelederstreiken er over og alle gleder seg! Norse har kommet med sine resultater for andre kvartal, vi har ruteåpninger og nedleggelser, Transavia oppretter ny base, vi har Afrikanyheter og en anbefaling. Velkommen ombord på flight 396!AKTUELTNorse andre kvartalsresulatTrafikktallene uke 34 - påvirket av flygelederstreikenSAS legger ned Stavanger-AberdeenLOT legger ned Oslo-GdanskTransavia oppretter base i BrusselUnited med nye long-haul ruter for sommer 2027Afrikanyhetene: Comeback for Somali Airlines UKENS ANBEFALING: Døden på OperafjelletNRK har en veldig interessant podcastserie de kaller Hele historien. Nå har de nylig sluppet en ny flyrelatert episode: Døden på Operafjellet, om ulykken med en Vnukovo Airlines TU-154 som kolliderte med Operafjellet på Svalbard på vei inn til Longyearbyen fra Moskva med 141 mennesker ombord. Alle omkom i det som er den verste flyulykken på norsk territorium. Ikke helt tilfeldig at denne kom nå kanskje, ettersom det nå på lørdag er 30 år siden ulykken skjedde.

Och så om förtalslagstiftningen som görs om och den haltande bevakningen av det allt mäktigare Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bråkjagande rubriker när politiker debatterar Nu går valspurten in i sin mest intensiva fas. Städer är tapetserade med politikernas milda leenden och stränga blickar på valaffischer, bussturnéerna är på rull med en mediecirkus i släptåg och så hölls valspurtens allra första partiledardebatt i måndags kväll, anordnad av Expressen och Dagens Industri.Den två timmar långa debatten var, kan man rent objektivt konstatera, en ganska otjafsig uppvisning från partiledarna. Men för den överväldigande majoritet som snarare tog del av debatten via pushnotiser, rubriker och efterföljande utklippta replikväxlingar i sociala medier så framstår det som att det var rasande bråk i studion.Martina Pierrou frågar sig varför det allt som oftast låter just såhär och intervjuar konsulten och KD-veteranen Johan Ingerö Alias, medieforskaren Orla Vigsjö och Expressens biträdande chefredaktör Karin Olsson. Förtalslagstiftningen görs om men blir skillnaden så stor?I en uppmärksammad rättegång ställdes i onsdags aktivisten Jonatan Alfvén inför rätta. Fem personer, alla dömda för sexualbrott varav flera av dem mot barn, har anklagat honom för grovt förtal. Det här efter att Jonatan Alfvén, med deras namn och bild, skrivit om deras brott på Facebook.Till skillnad från många andra länder kan det i Sverige vara förtal att sprida sanna uppgifter. Sanningen är, som det heter på juridiska, inte ansvarsbefriande. Men Tidö-regeringen har under året sagt att de vill se över det här och i måndags kom direktiven till den utredning som ska lägga grunden för en lagändring. Johan Cedersjö har intervjuat juridikprofessorn Mårten Schultz. Kina spelar tredjefiol i mediernas nyhetsvärderingKinas globala makt växer, men i svenska nyhetsflöden är landet sällan i topp. När Kina väl får utrymme är det inte sällan för att rapportera om hur kommunistpartiet reagerar på det som händer i Washington eller Moskva.Men samtidigt som behovet av Kina-bevakning ökar har det blivit allt svårare för journalister att faktiskt bedriva den.Edvin Ek har tittat närmare på varför svenska medier fortfarande tycks ha svårt att hinna med i bevakningen av en ständigt växande stormakt och intervjuat Kvartals redaktör Ola Wong, Sveriges Radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Erik Mo Welin som är analytiker vid utrikespolitiska institutet.Producent: Johan CedersjöProgramledare: Martina Pierrou

Ajaloolane Küllo Arjakas: "On selge, et augustiputš oli katalüsaator, mis järsult kiirendas kõiki protsesse. Paar-kolm kuud jätkub veel võitlus president Jeltsini ja president Gorbatšovi vahel, see lõpeb Venemaa järkjärgulise tugevnemise ja nn keskuse ehk Moskva ehk Kremli nõrgenemisega ja sealt edasi tuleb Nõukogude Liidu laiali saatmine."

Ajaloolane Küllo Arjakas: "On selge, et augustiputš oli katalüsaator, mis järsult kiirendas kõiki protsesse. Paar-kolm kuud jätkub veel võitlus president Jeltsini ja president Gorbatšovi vahel, see lõpeb Venemaa järkjärgulise tugevnemise ja nn keskuse ehk Moskva ehk Kremli nõrgenemisega ja sealt edasi tuleb Nõukogude Liidu laiali saatmine."

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om Napoleonkrigen.Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisade till den lilla ön Elba.De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastieran återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoloenkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ukrajina čelí stále silnějším ruským vzdušným útokům, při nichž Moskva používá stále častěji balistických raket, vylepšených střel s plochou dráhou letu a proudových dronů. Bezpečnostní analytik Milan Mikulecký a expert na mezinárodní vztahy Vlastislav Bříza v podcastu Zbytečná válka upozornili, jaké je to pro Ukrajinu riziko.

Historikern Dick Harrison om hur imperier faller och vilken roll krig spelar när stormakter går under. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har gått 35 år sedan några dramatiska augustidagar i Moskva som ledde fram till Sovjetunionens sönderfall. Men tre och ett halvt decennium senare frodas den ryska stormaktsdrömmen igen.Varför sitter imperietanken så djupt rotad i Kreml och vad kan historien lära oss om hur imperier faller?I veckan gästas Radiokorrespondenterna Ryssland av Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet och författare, bland annat till boken ”Imperiernas fall”.Programledare: Johanna MelénProducent: Marina Nilsson Malmström

Rysslands nya anti-gay-lag får höjdhopparen Emma Green att måla sina naglar i regnbågens färger under VM i Moskva 2013. Hon kan inte ana vilka reaktioner, krismöten och påtryckningar som ska följa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett program av Patrik Åman, 2026.Slutmix: Lisa Nilsson.Medverkande: Emma Green, VM- och EM-medaljör i höjdhopp. Karin Torneklint, f.d. förbundskapten för friidottslandslaget.Tomas Riste, f.d. ordförande Svenska friidrottsförbundet.Musik från bl.a. Epidemic Sound.Arkiv: SR, BBC.

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands sjökrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall mot Ukraina 2022 såg styrkeförhållandena till sjöss ut att vara givna. Den ryska Svartahavsflottan var överlägsen. Ukraina saknade en flotta som kunde mäta sig med Rysslands stora örlogsfartyg.Ändå har kriget i Svarta havet utvecklats till en av de tydligaste symbolerna för Ukrainas förmåga att överraska, anpassa sig och slå mot en militärt starkare motståndare.Den lilla ön som blev en stor symbolEtt av de första avgörande ögonblicken kom vid Ormön, eller Snake Island, i västra Svarta havet. Ön är liten och i sig inte särskilt imponerande. Men dess läge, nära sjöfartslederna och utloppet från Donau, gjorde den strategiskt viktig.När ryska styrkor tog kontroll över ön i början av invasionen blev den också en stark symbol för krigets första dagar. Det var där en ukrainsk gränsvakt enligt uppgifter ska ha svarat ett ryskt örlogsfartyg med orden:– Ryskt krigsfartyg, dra åt helvete.Formuleringen spreds över världen och blev en bild av ukrainskt motstånd.Men Ormöns betydelse var inte bara symbolisk. När Ukraina några månader senare pressade bort Ryssland från ön visade det att rysk kontroll över västra Svarta havet inte var total.– Ön i sig är nog inte viktig, men det faktum att man återerövrade den och tryckte bort Ryssland är viktigt, säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Enligt honom handlade återtagandet om att Ukraina först lyckats slå ut eller skada de fartyg som skyddade ön, och därefter gjort det omöjligt för Ryssland att stanna kvar.Det blev ett tidigt tecken på något som senare skulle bli tydligt: Ukraina kunde påverka sjökriget utan att möta Rysslands flotta fartyg mot fartyg.Moskvas fall förändrade bildenDen största prestigeförlusten för Ryssland kom när Ukraina sänkte kryssaren Moskva, Svartahavsflottans flaggskepp. Händelsen blev både militärt och psykologiskt viktig.Den visade att stora fartyg inte längre är säkra bara för att motståndaren saknar en traditionell flotta.– Man kan utan att ha en egen flotta sänka ett sånt här stort fartyg, säger Hans Liwång.Sänkningen av Moskva var också ett kvitto på ukrainsk teknisk och industriell förmåga. Fartyget träffades av ukrainska Neptunrobotar, utvecklade och tillverkade i Ukraina.Det blev en påminnelse om att kriget inte bara avgörs av importerade vapensystem, utan också av ett lands egen förmåga att snabbt utveckla, producera och använda ny teknik.– Ukraina har väldigt tydligt visat att deras näringsliv och industri är en viktig kugge i att stå upp mot Ryssland, säger Hans Liwång.Små drönare mot stora fartygDen ukrainska utvecklingen har blivit ännu tydligare genom användningen av sjödrönare. System som Magura V5 och Sea Baby beskrivs i praktiken som obemannade, snabba farkoster, ofta byggda med civila komponenter.De kan fyllas med sprängmedel och styras mot utvalda mål. Jämfört med stora örlogsfartyg är de billiga, men de kan ändå orsaka stor skada.– Det har visat sig att Ryssland är dåliga på att försvara sig mot det, säger Hans Liwång.Sjödrönarna har använts mot fartyg, hamnar och rysk infrastruktur långt från Ukrainas kust. Effekten har blivit att Ryssland tvingats dra tillbaka delar av sin flotta och att hotbilden i Svarta havet förändrats.Det är inte längre självklart att det största fartyget ger störst kontroll.Exporten blev möjlig igenKonsekvenserna märks också civilt. När Ryssland inte längre på samma sätt kunnat dominera västra Svarta havet har Ukraina kunnat återuppta delar av sin export från hamnarna kring Odessa.Spannmål och andra varor har åter börjat lämna landet via sjövägen, trots återkommande ryska attacker mot hamnar och infrastruktur.Erik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i Ukraina, beskriver hur exporten först stoppades nästan helt när kriget bröt ut. Det bidrog till stigande spannmålspriser och oro i länder som är beroende av ukrainsk export.Senare öppnades en spannmålskorridor genom ett avtal mellan FN, Turkiet, Ukraina och Ryssland. När Ryssland lämnade avtalet hittade Ukraina nya sätt att få ut varor, bland annat genom att följa territorialvatten längs västra Svarta havet.– Nu är det de tre stora hamnarna där det är drift varje natt hela tiden. Det tuffar på, säger Erik Froste.Lärdomar för Sveriges nya fregatterKriget i Svarta havet väcker också frågor för Sverige. Regeringen har beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, en affär värd över 40 miljarder kronor.Men lärdomar från kriget i Svarta havet visar att stora fartyg är sårbara, det visar inte minste sänkningen av kryssaren Moskva. Men samtidigt ska man inte dra för långt gånga slutsatser. Till exempel verkar ryska marines förberedelser varit för dåliga. – Det är inte fartyg som är i närheten av det skick de borde vara i. Det är inte besättningar som beter sig i närheten av hur de borde bete sig, säger Hans Liwång. TEXT: Sylvia Dahlén Medverkande: Hans Liwång, professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanErik Froste, expert på sjöfart och rådgivare åt EU i UkrainaProgramledare: Sylvia Dahlén Producent Kalle Glas

Per Anders Johansen har de to siste årene bodd i Kyiv og dekket krigen i Ukraina for Aftenposten. Han har vært ved fronten og møtt mennesker som har gått fra å ha helt vanlige jobber og liv, til å nå kjempe ved fronten, eller ta mange hundre liv som dronepiloter. Etter å ha bodd i både Moskva og Kyiv kommer Per Anders hjem med nye perspektiver, og han forteller også om å komme tilbake til Norge og oppleve at ting er meningsløst, både skjebnene han møter, og selve krigen.

Poslanci bodo danes znova prisiljeni prekiniti počitnice, na današnji izredni seji bodo namreč odločali o razpisu prvega letošnjega referenduma. Če ne bo nepredvidenih zapletov, bomo jeseni glasovali o uveljavitvi novele zakona o parlamentarni preiskavi. Opozicijski poslanci se strinjajo s pobudniki civilne družbe, da koalicijski predlog omogoča zlorabe. Na drugi strani parlamenta zavračajo očitke o politični policiji. V oddaji tudi: - Savdski Arabiji se po sklenitvi sporazuma obeta ameriška jedrska tehnologija - Washington in Moskva oživljata diplomacijo in iščeta nove poti za sodelovanje - Celjani po številnih preobratih remizirali z albanskimi nogometnimi prvaki