Podcasts about moskva

Vete och valfeber ser ut att kunna äventyra Polens stöd till Ukraina. Utspelet från bundsförvanten om att sluta skicka vapen oroar Kiev. Har Polen vänt Ukraina ryggen nu? Ryssland framstår som vinnare när bandet mellan Ukraina och Polen ser ut att krackelera. Hör om vetet, som Ukraina är beroende av att exportera men som Polen inte vill ha på sin marknad. Spannmålet har nu slagit en kil mellan grannländerna, men i bakgrunden osar den polska valrörelsen. Lantbrukarnas och landsbygdens röster kan bli avgörande för det styrande partiet Lag och Rättvisa och det är tydligt att den sittande regeringen vill visa att man sätter polska intressen i första rummet. Ukraina å sin sida har dragit Polen och Ungern inför WTO på grund av spannmålshanteringen och när president Zelenskyj talade inför FN förra veckan anklagade han de europeiska grannarna för att bereda en scen för Moskva. Nu försöker Ukraina delvis backa och dra ner konfliktnivån, men det höjda tonläget och den nya kalla tonen mellan Polen och Ukraina sätter ändå fingret på en bräcklighet i grannrelation. Ovanpå den polska osäkerheten kommer nu ett val i Slovakien som kan kullkasta stödet till Ukraina därifrån. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Ruský vývoz a dovoz zboží se navzdory sankcím a slabému rublu přibližuje stavu před vypuknutím války na Ukrajině. Kremlu totiž pomáhají spojenci, kteří obcházejí západní sankce, píše rakouský deník Die Presse. Navzdory západním sankcím teď připlouvá do ruských přístavů už podobné množství obchodních lodí jako před vypuknutím války. Moskva si pro zajištění mezinárodního obchodu našla nové spojence – a není to pouze Čína.

Kinas handel med Ryssland slår nya rekord och Kina blir allt viktigare för den ryska krigsekonomin. Samtidigt har ett klipp med en kinesisk operasångare i Mariupol väckt stor ilska i Ukraina. Väst lägger sanktion på sanktion för att torrlägga den ryska krigskassan. Men där västvärlden lämnat har Kina klivit in och Kina handlar nu med sin krigande granne som aldrig förr. Den totala handeln mellan Ryssland och Kina har ökat med 36 procent under det här årets sju första månader jämfört med samma period 2022. Hör om Kinas sug efter rysk olja till reapris och om de tekniska komponenterna från Kina som kan användas i Rysslands krig.Xi som metallgubbe på gågata i MoskvaI Ryssland välkomnas nu kinesiska turistgrupper utan visum och på en gågata i Moskva står två stora metallfigurer föreställandes Xi Jinping och Vladimir Putin. Att Kina tagit flera stora kliv på den ryska marknaden efter den fullsakliga invasionen syns även i försäljningen av nya bilar. Kina har tagit över flera bilfabriker i Ryssland där det tidigare tillverkades europeiska modeller. Hör även i Kinapodden om Kinas försvarsminister Li Shangfu som inte synts till på två veckor. Efter att utrikesminister Qin Gang försvann i somras och sedan ersattes väcker den nya ministerfrånvaron frågor om vad det är som just nu pågår i kommunistpartiets toppskikt.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tobias Karlsson

Hör berättelsen om fängelsekunden som tog köksvägen till Putin och grundade en ökänd legostyrka. Mannen som utmanade makten i Kreml och föll. Jevgenjij Prigozjin föds 1961 i Leningrad, numer Sankt Petersburg. Under många år driver han restauranger och cateringbolag. Genom dessa verksamheter stiftar han bekantskap med flera viktiga personer inom den ryska maktsfären – och snart går han under smeknamnet ”Putins kock”. Ett halvår in i Rysslands invasion av Ukraina 2022 tar Jevgenij Prigozjin klivet ut ur skuggorna och erkänner sig vara ledare för den grupp ryska legosoldater som går under namnet Wagner. Prigozjin och hans soldater har då länge varit verksamma i bland annat Syrien och flera afrikanska länder.Efter att han på midsommarafton 2023 öppet kritiserar det ryska försvarsministeriet tror flera att han är en ”dead man walking”. Ett par månader senare störtar hans privatjet mot marken i lågor norr om Moskva. Ombord finns Prigozjin och flera av hans närmaste inom Wagnergruppen. I avsnittet hörs bland andra Sveriges Radios Fredrik Wadström och frilansjournalisten Maria Georgieva.Programledare: Vendela LundbergReporter och avsnittsmakare: Hateff MousaviyanProducent: Sally HenrikssonTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades hösten 2023 av Studio Olga.Klippen är hämtade från Sveriges Radio, France24, The Guardian, SVT, CBS, MSNBC, CNN, BBC, ABC News, NBC News och Telegram.

Ukrajina po několika měsících opět odvážně přenáší boje blíž k Vladimiru Putinovi, tedy do samotného Ruska. Postupuje u Bachmutu a na jihu v Záporožské oblasti směrem k rozhodujícímu území Krymského poloostrova, hodnotí pokrok Ukrajinců americký odborník na národní bezpečnost a zahraniční politiku Mark Toth a bývalý zpravodajský důstojník Jonathan Sweet v analýze pro ukrajinský server Kyiv Post.

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution? I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling. Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta. I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland. Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sverigesradio.seProducent och reporter: Johanna Melénjohanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Maria Stillberg

Jak citelně zasáhly tuzemské banky nejnovější hackerské útoky? A jaký mohly mít motiv? Proč právě v těchto dnech stupňují jak Kyjev, tak Moskva vzdušné útoky na řadu oblastí obou zemí? A měly české úřady větší dilema, jestli udělit víza ruským a běloruskému hráči kazašského fotbalového klubu, který má ve čtvrtek nastoupit v konferenční lize proti Viktorii Plzeň?Všechny díly podcastu Hlavní zprávy - rozhovory a komentáře můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Jak citelně zasáhly tuzemské banky nejnovější hackerské útoky? A jaký mohly mít motiv? Proč právě v těchto dnech stupňují jak Kyjev, tak Moskva vzdušné útoky na řadu oblastí obou zemí? A měly české úřady větší dilema, jestli udělit víza ruským a běloruskému hráči kazašského fotbalového klubu, který má ve čtvrtek nastoupit v konferenční lize proti Viktorii Plzeň?

I sidste uge styrtede et russisk privatfly pludselig mod jorden mellem Moskva og Sankt Petersborg. Alle 10 personer ombord omkom, heriblandt Jevgenij Prigosjin. Manden, der startede som Putins allierede, men som endte med at vende sig mod den russiske præsident. Flere mistænker derfor Putin for at stå bag flyulykken. At det skulle være hans brutale magtdemonstration som straf for Wagner-gruppens oprør, da Prigosjin i juni lod sine soldater rykke frem mod Moskva. I dette afsnit af 'Du lytter til Politiken' fortæller Politikens internationale kommentator Michael Jarlner om udviklingen i Rusland, og hvordan den kan ses som et svaghedstegn fra Putin. 

På optagelsen kan man se den sorte silhuet af et fly. Den ene vinge mangler, og flyet falder brat mod jorden. Ombord er Wagner-lederen, Jevgenij Prigozjin samt 9 andre. Alle omkommer i styrtet. Hævnen har været ventet og næsten påkrævet siden den dag i juni, da Prigozjin vendte sin hær mod Moskva. Mange af Putins modstandere er blevet dræbt for mindre, men alligevel opfører Prigozjin sig længe som om han er helt uanfægtet af truslen. Urørlig. Men da hævnen kommer, er den ikke til at tage fejl af. Bevæger Putin sig ind i en ny og mere brutal æra med drabet? Charlotte Flindt Pedersen, direktør i Det Udenrigspolitisk Selskab, fortæller hvorfor der skulle gå to måneder, før Prigozjin blev dræbt. Vært: Anna Ingrisch.

Ett flygplan störtar från hög höjd norr om Moskva och kraschen dödar alla ombord. En av passagerarna uppges vara den ökände Wagnerledaren Jevgeni Prigozjin. Att det skulle röra sig om en olycka är det få som tror. På en kvart får du veta vad som händer när Putins mest högljudda kritiker nu tros vara död och om det innebär slutet för Wagnergruppen. Med Jesper Sundén, som bevakar utrikesfrågor för SvD

Theo dữ liệu theo dõi hàng không công khai, chiếc máy bay thương mại Embraer của Prigozhin đã bay lên độ cao gần 9,1 km trước khi bất ngờ rơi xuống khu vực Tver gần Moskva sau chưa đầy 30 phút bay. Xem thêm.

Ukrainske droner har gennem de sidste måneder ramt flere mål i Rusland - også helt inde i landets hjerte, Moskva. Der har ikke været tale om strategisk vigtige mål, men derimod angreb, der nærmest har karakter af en art psykologisk krigsførelse. I dagens Udsyn ser vi nærmere på hvor meget de ukrainske angreb egentlig påvirker den russiske folkestemning? I noget der ligner en historisk alliance er otte sydamerikanske lande gået sammen om at beskytte regnskoven, efter årevis hvor skovrydningen ellers bare er vokset i omfang.Men vil Amazonas-alliancen virkelig redde regnskoven - eller er der økonomisk for meget på spil for landene til, at de kan enes om en løsning? Tilrettelæggelse: Asta Handberg. Vært: Henrik Lerche. Lyddesign: Marie Kildebæk og Malte Winter Bothe. Redaktør: Tine Møller Sørensen.

A special edition of Editor's Picks from The Economist's summer double issue. This week, we take a deep dive into how Ukraine's virtually non-existent navy sank the Moskva, Russia's flagship in the Black Sea.Please subscribe to The Economist for full access to print, digital and audio editions: www.economist.com/podcastoffer  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

A special edition of Editor's Picks from The Economist's summer double issue. This week, we take a deep dive into how Ukraine's virtually non-existent navy sank the Moskva, Russia's flagship in the Black Sea.Please subscribe to The Economist for full access to print, digital and audio editions: www.economist.com/podcastoffer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han har gått från fattig pojke i efterkrigstidens Västtyskland till förbundskansler, Putins bästa vän och slutligen paria i sitt eget parti. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. I dag om Gerhard Schröder. Den tidigare tyska förbundskanslern växte upp på en bondgård i delstaten Nordrhein-Westfalen med en arbetslös styvfar och en mamma som försörjde familjen med städjobb. Efter skolan lärde han upp sig som butiksbiträde för att kunna hjälpa den fattiga familjen ekonomiskt men på kvällarna läste han upp sina betyg och så småningom tog han juristexamen. Som 19-åring gick han med i de tyska socialdemokraterna och under åren arbetade han sig enträget uppåt i partihierarkin. När det var dags för val till förbundsdagen 1998 var han socialdemokraternas kanslerkandidat och han kom att styra Tyskland i sju år innan han förlorade makten till CDU:s Angela Merkel i ett nyval han själv utlyste. Bara 17 dagar efter att han lämnade kanslerposten blev Gerhard Schröder ordförande för det nygrundade, ryska aktiebolaget Nord Stream. Vad dominerade hans tid som Tysklands förbundskansler? Varför tog egentligen han jobbet som Putins lobbyist i Europa? Och hade Tysklands beroende av gas från Ryssland sett annorlunda ut utan Gerhard Schröder?IrakkrigetTrots att de flesta idag förknippar Gerhard Schröder med just naturgasledningen Nord Stream så var det helt andra utrikespolitiska frågor som dominerade agendan under Schröders tid som förbundskansler - inte minst Irakkriget. Den 18 mars 2003, två dagar innan USA:s invasion, vände sig Gerhard Schröder direkt till tyska folket tog tydligt avstånd från det annalkande kriget. Hur togs motståndet emot i resten av världen då? Och hur framstår hans tidiga ställningstagande mot Irakkriget idag?EftermäletLänge hölls Gerhard Schröder, trots sin vänskap med Vladimir Putin och sina roller i ryska bolag, om ryggen av ett nätverk affärsmän och partikollegor men när han efter inledningen av den fullskaliga invasionen av Ukraina förra året vägrade lägga skulden där den hör hemma, på Ryssland, och lämna alla uppdrag i Kreml-nära energibolag med motiveringen att “mea culpa” inte är hans grej så blev det snabbt ensamt omkring honom. Hans femte fru i ordningen, So-yeon Schröder-Kim, står visserligen vid hans sida och följer med honom på sina besök till Moskva men för de forna partikollegorna är Gerhard Schröder idag framförallt en pinsam belastning. Han har dessutom blivit av med sitt hedersmedborgarskap i staden Hannover och i flera fotbollsklubbar. Så kommer hans eftermäle helt att överskuggas av kopplingarna till Ryssland eller vilket blir egentligen Gerhard Schröders främsta avtryck i Europa?Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator för Sveriges radio och tidigare Tysklandskorrespondent och Carl Tham, tidigare minister i både socialdemokratiska- och borgerliga regeringar och före detta ambassadör i Berlin.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Analytici vysvetľujú, ako sa mohli ukrajinské drony dostať až do Moskvy. Alexander Duleba približuje, že ide o nový typ dronov, ktoré sú veľmi malé a vedia prekonať protivzdušnú obranu. Sú ťažko zachytiteľné, pretože ich na radare nevidíte, respektíve ich vidíte ako chybu, približuje zase Matej Kandrík.„Vojna sa postupne vracia na územie Ruska - do jeho symbolického centra a na vojenské základne," uviedol ukrajinský prezident Zelenskyj po útoku dronov na Moskvu. Budeme sledovať častejšie útoky na Rusko? Čo to poodhalilo o Rusku a čo tým Ukrajina sleduje?Téma pre analytikov Mateja Kandríka z Adapt Institute a Alexandra Duleba zo Slovenskej spoločnosti pre zahraničnú politku.Ide o to, aby útoky Ruska proti ukrajinským civilným objektom neboli beztrestné, približuje v podcaste expert na Ukrajinu Alexander Duleba.„Je to dôležitá vec hlavne z psychologického hľadiska. Môže to zmeniť zmýšľanie bežných Rusov. Budú si uvedomovať, že sa im môže stať, to čo sa stáva ľuďom v ukrajinských mestách. Iné je vidieť vojnu v televízii, druhá vec je, keď vám ponad váš dom lietajú lietajúce mopedy," približuje.Ako sa dostali drony až do Moskvy? Z ruského územia alebo ukrajinského? Podľa Alexandra je to aj aj, svoju časť robia aj partizáni v Rusku. „Drony, ktoré prileteli do Ruska sú drony vypustené z Ukrajiny. Je to nový typ dronov. Sú veľmi malé a veľmi ťažko zamerateľné klasickou protivzdušnou obranou. Nový typ dronu, ktorý vie prekonať ruskú protivzdušnú obranu je pre Rusov z hľadiska technológii nová situácia," približuje tiež v podcaste Alexander Duleba.Aj analytik Matej Kandrík vidí v útokoch ukrajinskými dronmi psychologickú logiku. „Z vojenského hľadiska nedávajú zmysel. Nezasahujú vojenské obekty. Správa je jednoznačná: Ani Moskva nie je v bezpečí. Aj Moskvu vieme zasiahnuť," konštatuje.Podľa Mateja Kandríka ešte neboli dôveryhodné informácie, či drony leteli z Ukrajiny alebo z územia Ruskej federácie. „Faktom ale je, že veľká časť protivzdušnej techniky má veľký problém s bezpilotnými vzdušnými prostriekdami, pretože ich na radare nevidíte, respektíve ich vidíte ako chybu. Sú ťažko zachytiteľné."Vypočujte si aj ako prebieha ukrajisnká protiofenzíva a či Kyjev už spustil ďalšiu fázu.Podcast nahrala Denisa Hopková.

Berättelsen om hur en älskad barnstjärna föll offer för 00-talets hårdnackade kändiskultur Los Angeles, 2009. En vit, brummande Maserati rullar in i ett parkeringsgarage och en grupp paparazzifotografer rör sig hungrigt mot bilen. En rödhårig kvinna öppnar dörren och kliver ut. Hon är klädd i en grå flanellskjorta och har en glittrig paljettväska slängd över armen. Fotograferna börjar skrika. Kvinnan som fångas på bild heter Lindsay Lohan. Hon är vid det här tillfället tjugotre år gammal och har varit skådis sen barnsben. Lohan har gjort succé med filmer som Föräldrafällan och Mean Girls, men vid den här tiden är Lohan mer känd för sitt vilda partyliv, sina rattfyllor och sitt drogmissbruk. Under decenniet som följer kommer Lohan väcka uppmärksamhet för ett möte med Turkiets president Erdogan, ett viralt klipp med en flyktingfamilj i Moskva – och en nattklubb på Mykonos i Grekland. P3 ID om Lindsay Lohan är en berättelse om 00-talets hårdnackade kändiskultur och Lohans kamp för att få tillbaka sin karriär. I avsnittet hörs filmkritikern Caroline Hainer och Veckorevyns chefredaktör Irena Pozar. Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2023Programledare: Carl-Johan UlvenäsAvsnittsmakare och reporter: Axel Winqvist Producent: Carl-Johan UlvenäsLjudmix: Fredrik NilssonLjudklippen I programmet är hämtade från: The Oprah Winfrey Network, Hollywood TV, Fox News, CNN, NBC, The Tonight Show, Jimmy Carter, MTV, CBS Sunday Morning, SNL, 5 Eyewitness News, Living Lohans, ABC, Late night with David letterman, Good Morning Britain, Huffington Post, The Tonight Show starring Jimmy Fallon, That's 70s Show, Good Morning America, Kennedy, Georgia Rule, Scary Movie 5, The Canyons och Disneyfilmerna The Parent Trap, Mean Girls, Life Size och Herbie Fully Loaded.

La Russie a annoncé que son bateau amiral dans la mer Noire, le Moskva, a été coulé alors qu'il était en train d'être remorqué. Traduction: Russia announcing that its flagship cruiser in the Black Sea, the Moskva, had sunk while being towed Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Rusko se snaží udržet si status světové velmoci a kromě Asie obrací pozornost také k Africe. Na dvoudenní rusko-africký summit v Petrohradě dorazilo méně státníků než se čekalo. Povede se udržet Rusku vliv a vztahy s Afrikou? Ptejte se s námi hostů páteční 90´ČT24. Ruský prezident Putin nabídl bezplatné dodávky obilí do Somálska, Zimbabwe, Burkina Fasa a do Eritreje po dobu 4 měsíců. Avšak reprezentantům afrických států se nelíbí, že Moskva neprodloužila obilnou dohodu s Ukrajinou. Pořadem provázela Klára Radilová https://www.ceskatelevize.cz/porady/11412378947-90-ct24/223411058130728/

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina förnyas inte, meddelade Kreml i veckan. Avtalet har gjort det möjligt för Ukraina att säkert frakta säd genom Svarta havet och nå bland annat länder i Afrika med livsviktigt spannmål. Och Turkiet, som var avgörande för att driva igenom avtalet verkar inte kunna medla efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogans vänskap med Rysslands president Vladimir Putin verkar ha tagit slut. Vad hände?Dessutom om Vatikanen som skickat en kardinal på medlingsresa till Moskva, Kiev och Washington för att förhandla om de bortrövade ukrainska barnhemsbarnen. Medverkar gör Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare Försvarshögskolan, och Sveriges radios Trygve Ulriksen Skogseth, nyss hemkommen från Ukraina.Tekniker: Brady JuvierProgramledare: Edgar MannheimerProducent: Anna Pandolfi

Minulou neděli z přístavu v Oděse vyplula loď s nákladem ukrajinského obilí. Byla poslední, kterou Rusko povolilo. O den později, v pondělí, Moskva oznámila, že ukončuje platnost takzvané obilné dohody, která umožňovala vývoz ukrajinské pšenice a slunečnicového oleje přes Černé moře.Všechny díly podcastu Názory a argumenty můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Vår kvinna i Washington D.C. Karin Olofsdotter är sedan 2017 Sveriges ambassadör i USA och hon både bor och verkar i House of Sweden som ligger vackert vid Potomac-floden i hjärtat av stadsdelen Georgetown i Washington D.C.  Vad tycker Karin om amerikanerna och amerikansk politik? Och vad är hennes uppgift nu när Sverige är på väg att gå med i NATO? Karin, som har familj och två barn, har haft flera posteringar runt om i världen och hon har bl.a. varit ambassadör i Ungern samt tjänstgjort vid ambassaden i Moskva, NATO-delegationen och EU-representationen i Bryssel.  Vi samtalar om livet som karriärdiplomat, skolor och familjeliv, Karins uppväxt hemma i Halland och så hennes relation till SWEA förstås. Karins Twitterkonto: @SWEambUSA  Ambassaden i Washington D.C.s sociala mediekonton: Twitter https://twitter.com/SwedeninUSA Facebook https://www.facebook.com/swedeninusa Instagram https://www.instagram.com/swedeninusa LinkedIn https://www.linkedin.com/company/swedeninusa YouTube https://www.youtube.com/swedeninusa   House of Sweden på Facebook https://www.facebook.com/houseofsweden   SWEA Washington D.C. https://washingtondc.swea.org/  SWEAs 40-årsjubileum i Washington https://washingtondc.swea.org/swea-40-ar/   SWEA-poddens team i detta avsnitt:  Intervju: Anna Bril (SWEA Stockholm) och Anna Frick (SWEA Washington DC) Redigering: Anna Bril (SWEA Stockholm) Webbredaktör: Ann-Sofie Berg (SWEA Singapore)

Äntligen dags för sommarföljetong! För oss är detta något av årets höjdpunkt. För precis 80 år sedan rasade fruktansvärda strider på gränsen mellan dagens Ryssland och Ukraina. Det känns lite sorgset att namn som Charkov och Belgorod åter igen är så bekanta... av samma anledning.Men även om synen av stridsvagnar som dammar fram i dammet är bekant så är allt annat annorlunda. 22 juni 1941 hade Operation Barbarossa rullat igång. Nazityskland avsåg att krossa Sovjetunionen.I vårt första avsnitt börjar vi på just den ödesdigra dagen och följer utvecklingen till våren 1943. Det blir alltså Moskva, Stalingrad, Hitlers tjack och Stalins familjeproblem i ett och samma avsnitt (!).--LäslistaFrankson, Anders & Zetterling, Niklas (2002). ”Slaget om Kursk: historiens största pansarslag”. Stockholm: NorstedtSchüle, Walter, ”Pansarslaget vid Prochorovka”, Svenskt militärhistoriskt bibliotek, Stockholm, 2009Fest, Joachim, ”Hitler: en biografi” [Uppdaterad utg.] Fischer & Co, Stockholm, 2008”Decisive Battles of the 20th Century” [red Frankland & Dowling]”Stalinorgeln räddade Röda armén” Rasmus Kjaerbye Petersen i Militär historia april 2019”Myter om Kursk” & ”Segern över Tyskland kostade mycket blod” Frankson, Anders i ”Pennan och svärdet””Historien om Östfronten” ur magasinet ”Spännande historia””Andra världskriget i färg” Dokumentär Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led. Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.– Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimos huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.– Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.Kommer Prigozjin avrättas?Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.– Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.Medverkande:Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid FörsvarshögskolanHanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i BelgienPer Enerud, Rysslandskännare, journalist och författareProgramledare: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonProducenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews

Deze week: de roebel gaat de Moskva achterna, een Russische journalist wordt mishandeld, en waarom zit Poetin achter zijn bureau met een klein meisje? Verder: In gesprek met Robert van der Noordaa over Russische trollen.

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Annika Bäckström UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "För mina dikter..." av Marina Tsvetajeva (1913)DIKTSAMLING: Med gröna ögon (Akvilon 2010)MUSIK:Theodor Leschetizky: BerceuseEXEKUTÖR: Peter Ritzen, piano

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Annika Bäckström UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "En trädgård" av Marina Tsvetajeva (1934)DIKTSAMLING: Med gröna ögon (Akvilon 2010)MUSIK: Gabriel Fauré: Aprês un rêveEXEKUTÖR: Yo-Yo Ma, cello, Kathryn Stott, piano

Den ryska regimens propagandaapparat går på högvarv efter Wagnergruppens marsch mot Moskva: det är en enad och stark front som visas upp. Men vad vet vi egentligen om vad som pågår i Kreml just nu? Och vad har hänt general Surovikin, som tidigare var befälhavare över de ryska styrkorna i Ukraina? Hör om ett vykort som kanske kom fram, de avslagna mobilerna, privatarméer, pengar och sprickorna i den högsta militära ledningen i Moskva.Medverkande denna vecka är Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, själv utbildad vid Generalstabskademin i Moskva och Trygve Ulriksen Skogseth, som bevakar Ryssland för Sveriges radios räkning i sommar.Tekniker: Joar JonssonProgramledare: Jesper LindauProducent: Anna Pandolfi

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Tora Lane UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: Ur "Trappdikt" av Marina Tsvetajeva (1926)DIKTSAMLING: Trappdikt (Ellerströms 2023)MUSIK: Fikret Amirov: NocturneEXEKUTÖR: Jeanne Baxtresser, flöjt, Pedja Muzijevic, piano

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Tora Lane UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: Ur "Bergsdikt" av Marina Tsvetajeva (1924)DIKTSAMLING: Bergsdikt (Ellerströms 2023)MUSIK: Christoph Willibald Gluck: Melodi ur andra akten av Orfeus och EurydikeEXEKUTÖR: Vilde Frang, violin, José Gallardo, piano

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Annika Bäckström UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "Hej! Varken pilspets..." av Marina Tsvetajeva (1922)DIKTSAMLING: Med gröna ögon (Akvilon, 2010)MUSIK: Lars-Erik Larsson: Siciliana ur En vintersagaEXEKUTÖR: Helsingborgs symfoniorkester, Hannu Lintu, dirigent

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Hans Björkegren UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "Till dig om hundra år" av Marina Tsvetajeva (1919)DIKTSAMLING: Rysk dikt från Derzjavin till Brodsky (Albert Bonniers förlag, 1989)MUSIK: Joseph Achron: Sats 2 ur KindersuiteEXEKUTÖR: Jascha Nemtsov, piano

Wagnergruppens kontroversielle leder, Prigosjin, kastede fredag aften Putin ud i sin hidtil største krise. Prigosjin ville tvinge Putin til at afsætte Ruslands militære ledelse og vandrede med sine lejesoldater mod Moskva.Siden invasionen af Ukraine har Politikens Jonas Schrøder-Andreasen skrevet sammen med en ung, russisk kvinde. Hun har fortalt, at hun hedder Anna Gromova, er skolelærer, mor til to og gift med en soldat i den russiske hær. Og så er hun glødende tilhænger af Putin. Da Wagnergruppen begyndte fremmarchen mod Moskva, var hun på besøg hos sine forældre i storbyen Voronesj, hvor oprøret udspillede sig lige uden for vinduerne. I dette afsnit af Du lytter til Politiken er Jonas i studiet for at fortælle, hvordan han fik Anna Gromova i tale. Han fortæller også, hvordan en russer, der fuldt ud støtter Putin og hans krig, oplevede de dramatiske timer under Prigosjins mytteri.

Vad kommer att hända med Rysslands legosoldater? Det har varit många turer fram och tillbaka med uttalanden efter helgens uppror i Ryssland. Wagnerledaren Prigozjin försvarade marschen mot Moskva och underströk att de inte ville störta Rysslands ledning. Samtidigt gav president Putin Wagnergruppen två alternativ: Ansluta sig till den ryska armén eller ta sig till Belarus. Finns det någon vinnare efter det väpnade upproret i Ryssland? Och hur påverkar det president Putin? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets reporter. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I Putins univers bliver forrædere dræbt. Lørdag morgen var Prigozhin, der sendte sine Wagner-enheder mod Moskva, en forræder. Men Putin blinkede. Han bad Belarus-diktatoren Lukasjenko om at forhandle med Prigozhin. Det lykkedes. Prigozhoin trak sig tilbage. Lørdag aften lod Putin ham gå i eksil - og reddede sit regime. Men mandag aften rasede Putin igen over Prigozhin, der med sit opgør mod Putins militære chefer, kastede Putin ud i hans største krise nogensinde. Men hvordan kunne Prigozhin begå mytteri? Hvorfor vidste Putin intet - når CIA vidste, hvad der kom? Hvem kan Putin stole på nu? Gæster: Flemming Splidsboel, Søren Liborius og Flemming Rose. Vært: Steffen Gram.

Årets første tropenat - Jaaaa det varmt, én sulten dame fra Vejle, en festival kun med sport og ekstremistisk godt-humør i Aalborg, ‘det lå til Rolf Sørensen' 200km fra Moskva og nærmest til sammenligning med en Call Of Duty mission, århundredets Cage-fight, spækhuggeren har fået nok af menneskeligheden og historiens største cover-up!Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdg(59 kroner herefter)Eller få 3 mdr. med 50% rabat (kan bruges af tidligere Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdgtilbud(59 kroner herefter)

Hele verden holdt vejret, mens Prigozjins konvoj i weekenden trillede mod Moskva. Og selvom Putin umiddelbart har vundet slaget, så har det fejlslagne kupforsøg alligevel efterladt et billede af ikke bare en svækket russisk præsident, men også et sårbart russisk styre. FN råber igen og igen advarende om de kommende katastrofer, hvis ikke der kommer mere handling bag løfterne til den eskalerende klimakrise. Og meget kunne faktisk opnås ved at bruge udviklingsmidlerne. Men som investeringer i klimavenlige og bæredygtige projekter, fremfor at bede de fattige udviklingslande til at komme i gang med en storstilet grøn omstilling i en fart - for dyrt lånte penge. Tilrettelæggelse: Inge Scheel Kelstrup og Henrik Lerche. Vært: Henrik Lerche. Lyddesign: Nikolai Fuglsang og Malte Winter Bothe. Redaktør: Tine Møller Sørensen.

Det russiske folk kan ånde lettet op efter at have kigget ind i det, der ligner et væbnet oprør mod Putin. Det begynder med en vred besked fra Wagnerchefen, Prigozjin fredag aften, hvor han beskylder russiske styrker for at have angrebet og dræbt tusindvis af hans soldater. Lørdag morgen udvikler det sig så til det, der ligner et regulært kupforsøg. 4000 svært bevæbnede mænd fra den private Wagner-hær bevæger sig underligt uforstyrret mod den russiske hovedstad, Moskva, mod Putins Kreml. Men så stopper det brat - næsten lige så pludseligt som det gik i gang. Flemming Splidsboel, seniorforsker på Dansk Institut for Internationale Studier, udlægger weekendens mislykkede mytteri og de rystelser, det har sendt gennem Kreml. Vært: Anna Ingrisch.

Den ökända Wagnergruppens uppror följdes av en omvärld på helspänn. På order av ledaren Prigozjin vände Wagnergruppens soldater vapnen mot sina egna och inledde en marsch mot Moskva. Men med bara 20 mil kvar så stannade dom. På en kvart får du höra varför Wagnerchefen plötsligt vände och vad dramat kan betyda för kriget i Ukraina. Med Gunilla von Hall, utrikeskorrespondent på SvD.

Lørdag bevægende en kolonne af tungt væbnede soldater fra den private russiske lejehær Wagner-gruppen  sig mod Moskva for at afsætte den militære ledelse. Verden så på med tilbageholdt åndedræt og så pludselig var det hele slut igen. Men hvad var det egentlig vi var vidner til? Og hvor stiller det Vladimir Putin, Rusland og krigen i Ukraine? Det spørger vi Politikens internationale kommentator, Michael Jarlner, om i denne special-udgave af 'Du lytter til Politiken'.

Ronie Berggren kommenterar Wagnergruppens uppror mot den ryska militärledningen. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Minnesritt i midsommar med avkastning och Jonas sågar fredstrevare i Moskva. Huka er, moskoviter, svenskt stål biter! Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.se Lyssna på Inaktuellt Live VARJE torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén och producenten Dawwa.

Čtyři desetiletí komunistického Československa jsou léta, kdy se stále s někým bojovalo. Ať už proti nepřátelům na Západě nebo těm vnitřním. Nepřátelé se totiž hledali i uvnitř komunistické strany. Vše pod taktovkou Moskvy, včetně personální politiky. Hranice mezi persona grata a persona non grata byla totiž nesmírně tenká. Jak to ale bylo doopravdy s bojem o rezort obrany mezi Ludvíkem Svobodou (1895–1979) a Alexejem Čepičkou (1910–1990)?Všechny díly podcastu Jak to bylo doopravdy můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Att flytta hem är också ett äventyr “Det kan vara lika svårt eller kanske till och med svårare att flytta hem till Sverige än till ett främmande land”. Så beskriver Lina Hedenberg sina upplevelser av att ha bott utomlands till och från sedan 2008. I podden berättar Lina om de första ensamma veckorna i Moskva när hon inte kände någon och väldigt få personer pratade engelska. Vändningen kom när hon kom i kontakt med SWEA.  Lina har även bott i Shanghai och Hong Kong och hon delar med sig av sina bästa tips på platser att besöka och spännande resmål i Kina. Att flytta hem till Uddevalla efter många år i några av världens största städer beskriver Lina som utmanande och hon berättar hur hon och hennes familj la upp en plan för att hemflytten skulle bli så bra som möjligt.  Sedan några år tillbaka bor Lina och familjen i Sverige och då Lina arbetar med rekrytering så ger hon också sina bästa tips på hur utlands-erfarenheter kan bli en viktig pusselbit på CV:t.  Linas LinkedIn https://www.linkedin.com/in/lina-hedenberg-61398b150/ Intressant artikel i Swea FORUM #2, 2023 Jessica Hill Holm har skrivit en artikel “Dags att söka jobb i Sverige efter utlandsåren” Jessica ansvarar för Swea Professional Sverige. Hon kan nås på prof.swea.stockholm@swea.org Läs artikeln på s.31  https://www.yumpu.com/sv/document/read/68166933/swea-forum-nr-2-2023 SWEA Hong Kong  https://hongkong.swea.org/ SWEA Göteborg  https://goteborg.swea.org/

Na jihu Ukrajiny, který zčásti okupují ruské jednotky, byla zničena hráz obří Kachovské přehrady. Z destrukce se vzájemně obvinily Kyjev i Moskva. Protrženou hrází vytéká voda, která zaplavuje rozsáhlé území podél dolního toku řeky Dněpr. Ukrajinské úřady i okupační správa oblastí pod ruským vlivem evakuují stovky lidí. https://www.ceskatelevize.cz/porady/10997918455-mimoradne-porady-ct24/223411033640606/

Host: Emil Aslan, odborník na bezpečnost, Institut politologických studií, Fakulta sociálních věd, Univerzita Karlova Pořadem provázel Jakub Železný https://www.ceskatelevize.cz/porady/1096898594-udalosti-komentare/223411000370530/

C dans l'air du 30 mai - A l'aube, 8 drones attaquent Moscou LES EXPERTS : - Général Jean-Paul PALOMÉROS - Ancien chef d'état-major / Ancien commandant suprême de la transformation de l'OTAN - Anne NIVAT - Grand reporter - Le Point, auteure de "Un continent derrière Poutine ?" -Anthony BELLANGER - Éditorialiste, spécialiste des questions internationales, France Inter - Julien THERON - Chercheur en sécurité internationale, auteur de Le pacte des autocrates Un mois après une première attaque qui avait visé le Kremlin, dont les contours restent encore une énigme, et une semaine après l'incursion de groupes paramilitaires russes d'Ukraine dans la région de Belgorod, la capitale russe a été à nouveau visée ce mardi 30 mai à l'aube. Selon les autorités russes, huit engins auraient été "neutralisés". Ces armes seraient "d'un type jusqu'alors inconnu, fabriqués selon le schéma 'canard'. On peut supposer que la production de drones de ce type a été lancée en Ukraine - leur portée peut atteindre des milliers de kilomètres", a expliqué Alexei Rogozine, le chef du Centre pour le développement des technologies de transport, cité par l'agence publique russe, RIA Novosti. Selon le Kremlin, cette attaque qualifiée de "terroriste" serait "une réponse" de Kiev après plusieurs jours de frappes meurtrières sur la capitale ukrainienne. Alors qu'une contre-offensive ukrainienne est attendue depuis des mois, les attaques de drones, attentats et opérations de "sabotage" se sont multipliées ces dernières semaines dans les régions russes frontalières avec l'Ukraine. Mais si les frappes sont nombreuses dans les territoires frontaliers, elles étaient jusqu'alors plutôt rares à dans la capitale russe située à plus de 500 kilomètres de l'Ukraine. Kiev a, une nouvelle fois, rejeté toute responsabilité. Que s'est-il passé à Moscou ? D'où proviennent les drones qui ont frappé la capitale russe ? Depuis le début du conflit en Ukraine, ces engins volants pilotés à distance ne se contentent pas de filmer et de guider les frappes, ce sont aussi des armes capables de larguer des explosifs avec précision et à moindre coût. Ils ont modifié en profondeur les règles de la guerre. Les Ukrainiens sont devenus des experts dans l'utilisation de ces engins ultrasophistiqués à plusieurs millions d'euros ou appareils grand public bricolés pour devenir des armes mortelles. Ils utilisent notamment le Bayraktar TB2, un drone turc qui a permis à l'Ukraine de faire des ravages dans l'armée russe, frappant notamment définitivement en Mer Noire le croiseur russe Moskva et l'île aux Serpents. Cet engin sans pilote, conçu par le propre gendre du président turc, est devenu l'instrument des ambitions géopolitiques d'Istanbul. Recep Tayyip Erdogan, réélu dimanche à la tête de la Turquie, a fait de la production de matériel militaire, l'un des piliers industriels de son pays et utilise le drone au service d'une stratégie d'influence en Afrique, en Asie centrale, au Moyen-Orient et en Europe. Il occupe ainsi une place singulière dans le conflit en Ukraine. Partenaire de la Russie et hostile aux sanctions qui la touchent, la Turquie, dans le même temps membre de l'Otan, vend des armes à l'Ukraine. Mais quelle sera sa stratégie ces cinq prochaines années ? Le Kremlin a souligné, lundi, avoir des objectifs "très ambitieux" avec la Turquie, au lendemain de la réélection du président turc.

I dagens Klartext berättar vi om attacken mot Moskva. Dessutom besöker vi Solstaspelen i Karlstad där vi träffar flera tävlanden.

Moskva oznámila sedm požadavků pro nastolení míru na Ukrajině. Žádá, aby Ukrajina uznala ruštinu za státní jazyk, vzdala se snahy o vstup do Severoatlantické aliance i do Evropské unie. Kyjev už Moskvě odpověděl svými podmínkami. Jde Putinovi opravdu o mír? A jak by měla Ukrajina zareagovat? Vítek Svoboda mluví se zahraniční reportérkou Deníku N Petrou Procházkovou.