Podcasts about moskva

Capital of Russia

  • 808PODCASTS
  • 2,319EPISODES
  • 40mAVG DURATION
  • 1DAILY NEW EPISODE
  • May 20, 2025LATEST
moskva

POPULARITY

20172018201920202021202220232024

Categories



Best podcasts about moskva

Show all podcasts related to moskva

Latest podcast episodes about moskva

Harri Tiido taustajutud
Harri Tiido taustajutud. Ärganud Venemaast ja uinuvast Euroopast

Harri Tiido taustajutud

Play Episode Listen Later May 20, 2025 7:36


Vikerraadio saatesarjas "Harri Tiido taustajutud" on seekord Keir Gilesi abil vaatluse all ärganud Venemaa ja uinuv Euroopa. Nii Euroopa kui ka laiemalt lääne viga on selles, et alati kipub peale jääma hirm Moskva provotseerimise ja konflikti eskaleerimise ees, vahendab Tiido.

Zrcalo dneva
Trump: Rusija in Ukrajina bosta takoj začeli pogovore o premirju

Zrcalo dneva

Play Episode Listen Later May 19, 2025 9:39


Rusija in Ukrajina bosta takoj začeli pogovore za prekinitev ognja in končanje vojne, je po telefonskem pogovoru z ruskim predsednikom Vladimirjem Putinom sporočil ameriški predsednik Donald Trump. Dodal je, da je o tem že obvestil ukrajinskega predsednika Volodimirja Zelenskega in evropske partnerje. Prvi mož Kremlja je pogovor označil za koristen in dodal, da je Moskva pripravljena sodelovati s Kijevom pri pripravi memoranduma o morebitnem mirovnem sporazumu.

Braňo Závodský Naživo
Duleba: USA môžu zaviesť 500 % clá na ruskú ropu, ak sa Moskva nedohodne s Kyjevom na ukončení vojny

Braňo Závodský Naživo

Play Episode Listen Later May 12, 2025 37:44


Robert Fico oslávil koniec druhej svetovej vojny v Moskve. Pochválil sa stretnutiami s Putinom, ktorý sám rozpútal v Európe vojnu a agresívne ničí Ukrajinu a zabíja nevinných ľudí vrátane detí. Európski lídri v rovnakom čase cestovali do Kyjeva a s ich podporou a podporou USA Rusku predložili návrh na bezpodmienečné 30-dňové prímerie.Čo znamená cesta Roberta Fica do Moskvy pre Slovensko? Cestoval tam ako predseda vlády či opäť ako súkromná osoba a predseda Smeru, ak jeho cestu neriešila vláda ani zahraničný výbor parlamentu? Aké sú vlastne reakcie Putina a Kremľa na prímerie a pomôže ochota prezidenta Zelenského stretnúť sa s ním v Turecku, čo podporuje aj prezident Trump? Môže pomôcť aj nový pápež Lev XIV, ktorý vojnu označil za ruský imperializmus a je zmluva o nerastnom bohatstve medzi USA a Ukrajinou, ktorú už jednomyseľne ratifikoval ukrajinský parlament, skutočným prelomom?Braňo Závodský sa rozprával s analytikom Slovenskej spoločnosti pre zahraničnú politiku a profesorom Prešovskej univerzity Alexandrom Dulebom.

Osobnost Plus
Smetana: Překvapilo by mě, kdyby s Kyjevem jednal sám Putin

Osobnost Plus

Play Episode Listen Later May 12, 2025 26:20


Ruský prezident Vladimir Putin navrhl přímé jednání mezi Kyjevem a Moskvou. A ukrajinský prezident Volodymyr Zelenskyj je nyní ochotný s Ruskem jednat, aniž by Moskva přijala návrh na příměří. „Ukrajina dělá správně, že na to přistoupí. Ukazuje vůli v tomto ohledu jednat,“ komentuje pro Český rozhlas Plus Michal Smetana, výzkumník Institutu mezinárodních studií Univerzity Karlovy a ředitel Peace Research Center Prague. „Ale nečekal v příštích dnech rozuzlení,“ doplňuje.Všechny díly podcastu Osobnost Plus můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

COSMO Radio Forum
Što posjeta Moskvi znači za europski put Srbije?

COSMO Radio Forum

Play Episode Listen Later May 12, 2025 28:18


Studenti ne prestaju s prosvjedima u Srbiji ni nakon 6 mjeseci. Blokade fakulteta još uvijek traju, studenti trče maraton po Europi, a najavljuju i svoju listu za sudjelovanje na narednim parlamentarnim izborima. Za to vrijeme Aleksandar Vučić posjećuje Ameriku, a onda i Moskvu gdje gostuje na Paradi pobjede. Popušta li vlast u Srbiji pod pritiskom ili pojačava represiju? Maja Marić razgovara s analitičarom Boškom Jakšićem, a zatim i novinarkom Jelenom Đukić Pejić. Von Maja Maric.

Informativne oddaje
Utrip dneva dne 11. 5.

Informativne oddaje

Play Episode Listen Later May 11, 2025 33:30


V Sloveniji današnja nedelja referendumska – o dodatku k pokojninam umetnikov se je do 11. ure izreklo dobrih osem odstotkov volilnih upravičencev.Papež mladim pred opoldansko molitvijo: Ne bojte se sprejeti Kristusovega povabila! Po molitvi odločen poziv: Nikoli več vojne!Prvi papežev obisk pri Mariji, Materi dobrega sveta in nato na grobu papeža Frančiška.Kaj razkriva škofovsko geslo, ki ga je Leon XIV. našel pri sv. Avguštinu?Zelenski pričakuje, da se bo Moskva zavezala k 30-dnevnemu premirju, ki naj bi začelo veljati jutri, Putin pa predlaga obnovitev neposrednih pogajanj.Predsednik ameriške škofovske konference nadškof Broglio ob izvolitvi prvega papeža iz ZDA: Mislim, da je bistveno, da govori o miru.Po mnenju dr. Štuheca ima novi papež karizmo za nastop pred množico in tudi pravniško žilico. Katere korake lahko pričakujemo?V Jeruzalemu konferenca uglednih izraelskih in palestinskih voditeljev.

Historia.nu
Operation Barbarossa: kampen mellan Hitler och Stalin som avgjorde kriget

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 10, 2025 44:18


Den 22 juni 1941 inledde Nazityskland en av de mest omfattande militära operationerna i historien: Operation Barbarossa. Med över tre miljoner soldater, tusentals stridsvagnar och flygplan korsade tyska trupper den sovjetiska gränsen, vilket öppnade östfronten under andra världskriget. Målet var att snabbt besegra Sovjetunionen och säkra "Lebensraum" – livsrum – för det tyska folket.Adolf Hitler drevs av en kombination av ideologiska och strategiska motiv. Han betraktade kommunismen som ett existentiellt hot och ansåg att det tyska folket behövde expandera österut för att få tillgång till livsviktiga resurser såsom olja, stål och spannmål. Dessutom såg han slaverna som underlägsna och ämnade förslava eller eliminera dem för att ge plats åt tyskarna.Detta är det sjätte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Operation Barbarossa.Sovjetunionen var inte helt oförberedd på ett tyskt anfall, men graden av beredskap var otillräcklig. Trots underrättelserapporter om en förestående invasion valde Josef Stalin att ignorera många av varningarna, delvis på grund av misstro mot västerländska källor och en önskan att undvika provokation. Den sovjetiska armén var dessutom försvagad av tidigare utrensningar av officerare och led av bristande modernisering.Inledningsvis hade tyskarna stora framgångar genom sin "blitzkrieg"-taktik, vilket ledde till snabba framryckningar och inringningar av stora sovjetiska styrkor. Städer som Kiev och Smolensk föll, och tyska trupper närmade sig Moskva. Men den hårda sovjetiska vintern, långa försörjningslinjer och envist sovjetisk motstånd försvårade ytterligare framryckningar.Under invasionen begick de tyska styrkorna omfattande krigsbrott. Einsatzgruppen, mobila insatsstyrkor, följde efter de framryckande trupperna och genomförde massavrättningar av judar, romer, kommunister och andra grupper. Civila utsattes för brutala övergrepp, och många städer och byar förstördes systematiskt.Vändpunkten kom med slaget vid Stalingrad vintern 1942–1943. Efter månader av intensiva strider omringades och kapitulerade den tyska 6:e armén, vilket markerade början på en stadig sovjetisk offensiv västerut. Sovjetunionens förmåga att mobilisera sina resurser, den hårda vintern och Tysklands överskattning av sin egen kapacitet bidrog till denna vändning.Bild: Även om delar av den tyska armén var mekaniserad var man 1941 fortfarande i hög grad beroende av hästar och en stor del av soldaterna avancerade till fots. Bundesarchiv, Bild 101I-136-0882-13 / Albert Cusian / CC-BY-SA 3.0 Wikipedia. Public Domain.Musik: If the war breaks out tomorrow av The Red Army Chorus of the U.S.S.R. Dm. & Dan. Pokrass; K. Listov; A. V. Alexandrov; V. Lebedev; Kumach; Red Army Choir of the U.S.S.R.; Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Plus
Názory a argumenty: Alexandr Mitrofanov: Unavený geroj Putin chrání Rus před Západem

Plus

Play Episode Listen Later May 9, 2025 4:56


Putinovým dvorním reportérem je 41letý Pavel Zarubin, autor televizního týdeníku Moskva. Kreml. Putin. V uplynulých dnech měl premiéru jeho 1,5hodinový dokument Moskva. Kreml. Putin. 25 let. Z názvu plyne, že jde o čtvrtstoletí Putinova pobytu v čele ruského státu, kdy byl po většinu času prezidentem a také premiérem.

Názory a argumenty
Alexandr Mitrofanov: Unavený geroj Putin chrání Rus před Západem

Názory a argumenty

Play Episode Listen Later May 9, 2025 5:23


Putinovým dvorním reportérem je 41letý Pavel Zarubin, autor televizního týdeníku Moskva. Kreml. Putin. V uplynulých dnech měl premiéru jeho 1,5hodinový dokument Moskva. Kreml. Putin. 25 let. Z názvu plyne, že jde o čtvrtstoletí Putinova pobytu v čele ruského státu, kdy byl po většinu času prezidentem a také premiérem. Všechny díly podcastu Názory a argumenty můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

P1 Morgen
Fredag 9. maj. 2025

P1 Morgen

Play Episode Listen Later May 9, 2025 165:01


Hvem er den nye pave? Hvordan stopper man bedst omfattende bandekriminalitet i kolonihaveforeninger? Og hvorfor kommer flere landes overhoveder til 9. maj-fejring i Moskva i år? Dagens værter: Anne Kirstine Hermann og Thomas Tjaerandsen.

Poliitikaguru

Käes on 9. mai! Meie tähistame Euroopa päeva ja hoiame silma peal Moskva geopoliitilisel paraadil. Hoogtöö korras ehitame valmis Tallinna haigla, niidame maha bürokraatia ning muudame II pensisamba jälle kohustuslikuks. Eraldi vaatame otsa Riigikohtu abistatud vabasurma puudutavale otsusele. Saadet veavad Erik Moora, Piret Kergandberg ja Tõnis Leht.

moskva saadet meie tallinna euroopa leht eraldi riigikohtu hoogt erik moora
Radiokorrespondenterna
Mineralavtalet klart – nederlag för Kreml

Radiokorrespondenterna

Play Episode Listen Later May 8, 2025 24:45


Kreml lider stort nederlag i det geopolitiska spelet medan militär yra dominerar Moskva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om den bombastiska militärparaden i Moskva och vad det betyder för Ryssland och kriget att det omtalade mineralavtalet nu är undertecknat.Gäster: Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och radions Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti, på väg till Ukraina.Manus programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Historia.nu
När Finland trotsade Stalins Röda armé

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 6, 2025 52:36


Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VnExpress Podcast: VnExpress hôm nay
Người Việt tình nguyện phục vụ quân đội Việt Nam duyệt binh

VnExpress Podcast: VnExpress hôm nay

Play Episode Listen Later May 6, 2025 9:52


Lo lắng đoàn Việt Nam ăn uống không hợp khẩu vị, chị Kim Liễu, 65 tuổi, một người Việt ở Moskva, gọi điện xin Đại sứ quán được nấu ăn miễn phí cho đoàn.

RÆSON - dansk og international politik
Geopol: Er vi ved at opgive krigen i Ukraine, før den er tabt?

RÆSON - dansk og international politik

Play Episode Listen Later May 5, 2025 61:03


Lars og Mikkel gennemgår de store nyheder, der ikke kommer frem i den hjemlige — og amerikanske dækning. For dækker vi i for høj grad Ukrainekrigen ud fra, hvad der bliver sagt fra Moskva og Washington? Er vi for hurtige til at købe Trumps fortælling om, at ukrainerne allerede har tabt? Fra et analytisk perspektiv er krigen hverken tabt eller vundet. Europæerne er langsomt ved at overtage for amerikanerne, og kampen foregår nu ikke længere kun ved fronten, men også i baglandet, som er blevet en slagmark for sabotageaktioner. I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer.

Radijski dnevnik
Ob koncu počitnic močno zgoščen promet

Radijski dnevnik

Play Episode Listen Later May 4, 2025 18:36


Pred napovedano vremensko ohladitvijo, ki sovpada s koncem prvomajskih počitnic, so številni izkoristili še zadnje sončne žarke. To se pozna tudi na naših cestah. Že ves dan je povečan promet proti severu države, na celotni primorski avtocesti nastajajo zastoji. Pristojni zato pozivajo k strpnosti v prometu in da se na pot, če se le da, odpravite čim pozneje. Drugi poudarki: - Moskva in Kijev optimistična glede sprave v rusko-ukrajinski vojni. - Tel Aviv napoveduje maščevanje Hutijevcem po napadu na izraelsko letališče. - Kako bi spremembe kazenskega zakonika izboljšale položaj žrtev spolnega nasilja?

18. vzporednik
Vlasta Jeseničnik, Moskva: Putin je mojster zavlačevanja in ni pripravljen končati vojne

18. vzporednik

Play Episode Listen Later May 2, 2025 15:41


Z dopisnico Vlasto Jeseničnik se vprašujemo o iskrenosti vojskujočih se strani pri aktualnih dogovorih za premirje med Rusijo in Ukrajino, razkrivamo Putinove načrte z veliko parado ob praznovanju 80. obletnice poraza nacistične Nemčije ter analiziramo nekatere posledice obojestranskih sankcij na gospodarstvo Rusije in Evropske unije.

OBS
Walter Benjamin var modernitetens botaniker

OBS

Play Episode Listen Later Apr 30, 2025 10:30


Många har velat hitta systemet i Walter Benjamins tänkande. Kanske är det i naturen snarare än samhället man ska söka, funderar Mattias Hagberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den 22 december 1926 gör Walter Benjamin en anteckning i sin dagbok som med några få ord sammanfattar hela hans samhällsfilosofi. Det gäller, skriver han, att tränga så långt in i de enskilda föremålens inre att ett helt universum till slut uppenbarar sig.Walter Benjamin är i Moskva under ett par månader för att försöka förstå den ryska metropolen, dess människor och dess politiska och kulturella liv under sovjetstyret, men hans tankar i dagboken går för det mesta till enskildheter. Walter Benjamin var en samlare som värderade ting högt. Hans korta filosofiska anmärkning från den 22 december är inbäddad i personliga iakttagelser om vykort, leksaker och annat som han tyckte om att köpa på sig.Ja, det enskilda föremålet, vare sig det var en ovanlig leksak eller ett alldagligt textfragment, var onekligen Walter Benjamins element. Ur hans intima, för att inte säga kärleksfulla förhållande till tingen, växte ett säreget tänkande med en ovanligt stark verkanshistoria. Walter Benjamin är utan tvekan en av 1900-talets mest citerade författare och kritiker. Och citerande. Hans främsta verk – det oavslutade ”Passagearbetet” om Paris på 1800-talet – är som ett herbarium, som en sammanställning av stadens ekologi. På ett ställe i detta väldiga verk skriver han:”Metoden för detta arbete: litterärt montage. Jag har ingenting att säga. Bara att visa. Jag kommer inte att stjäla något värdefullt och inte att lägga mig till med några snillrika formuleringar. Däremot trasorna, avfallet: jag vill inte inventera dem, utan låta dem komma till sin rätt, på det enda sätt som är möjligt: genom att använda dem.”Det är lätt att betrakta Walter Benjamin som en materialist, som en tänkare djupt förankrad i de livlösa tingen. Men frågan är om inte den tanken drar åt fel håll. I Walter Benjamins värld var föremålen inte döda utan levande, de var öppningar mot historiens pulserande nu, de var mer ångande biologi än sval fysik.I receptionen av Walter Benjamin har Karl Marx, Sigmund Freud och judisk messianism varit viktiga referenspunkter, liksom fransk surrealism och tysk idealism. Walter Benjamin har ofta beskrivits som en eklektisk författare som lyckades sammanföra vitt skilda traditioner, utan att för den del försöka sig på något enhetligt systembygge, åtminstone inte officiellt.Men frågan är om det ändå inte finns ett namn som binder samman hela Walter Benjamins livsverk, ett namn som ofta förbisetts i diskussionerna om hans intellektuella arv, ett namn så tungt att det lätt glöms bort: Johann Wolfgang von Goethe. Men inte Goethe som nyskapande författare, utan Goethe som naturfilosof och biolog.Filosofen Eli Friedlander har med framgång prövat just denna tes i flera texter, bland annat i den uppslagsrika boken ”Walter Benjamin and the Idea of Natural History” från 2024. Enligt Eli Friedlander är Goethe ständigt närvarande i Walter Benjamins texter, och då framför allt Goethes växtlära, så som han utvecklade den från slutet av 1700-talet. I denna lära finns nämligen idén om det enskilda som rymmer det universella, om det lilla, oansenliga fröet som bär på växtens hela liv. Ja, mer än så. Goethe talade gärna om urplantan, om en sorts självrepeterande sekvens, där alla växter och alla växtdelar egentligen bara var variationer på ett och samma grundläggande tema. Med andra ord: I det lilla finns det stora. I det enkla det komplexa. I det enstaka det generella.Men Goethes växtlära, hans biologi om man så vill, bar på betydligt mer än denna suggestiva bild av urfenomenet. Han var också något av en tidig ekolog, en naturfilosof som såg livet som ett system, som en trasslig härva av ömsesidiga beroenden. Han såg naturens oändliga mångfald och dess metamorfoser och transformationer.Under hans berömda resa till Italien i slutet av 1780-talet formulerade han dessa insikter med några vackra ord:”Hela växtriket framstår för oss som en jättelik ocean som är lika nödvändig för existensen av insekter, som världshaven och dess floder är en existensbetingelse för fiskar. Vi ser att en stor mängd levande varelser föds och får näring ur denna ocean av växter.”I Goethes formuleringar och idéer om växtvärlden finns en sorts dialektik, ett växelspel mellan det lilla som rymmer det stora och det stora som är nödvändigt för det lilla. Ingen växtvärld utan enskilda växter, inga enskilda växter utan en växtvärld.För Eli Friedlander blir därför Walter Benjamin en ekologisk tänkare, en författare som tar spjärn mot Goethes växtlära när han försöker få syn på det moderna samhället och på dess historia. Likt en botaniker rör han sig genom Europa under mellankrigstiden och samlar modernitetens frön, skott och plantor.På ett ställe i ”Passagearbetet”, efter en direkt hänvisning till Goethes tankar om urfenomenet, beskriver Walter Benjamin hur han vill låta historien utgå från det enskilda ”liksom den empiriska växtvärldens hela rikedom vecklas ut ur bladet.”Ja, genom att lägga tonvikten vid Walter Benjamins nära förhållande till Goethes naturlära erbjuder Eli Friedlander ett nytt och produktivt sätt att läsa Walter Benjamin. Även om det är lätt att ha invändningar. Walter Benjamin är ju trots allt en författare som är så komplex att han lätt lånar sig till alla möjliga typer av läsningar.Men det viktiga är kanske inte vem som har mest rätt i sin tolkning, utan snarare vilken typ av läsningar som har mest potential i just sin tid. Det var ju trots allt så som Walter Benjamin själv såg på historien och litteraturen, som en möjlighet. För honom existerade dåtiden bara på det sätt som den aktualiserades i sin samtid.I sina ”Historiefilosofiska teser”, förmodligen det sista han skrev före självmordet i Port Bou 1940, uttryckte han detta klart:”Att historiskt artikulera någonting förgånget är inte detsamma som att inse 'hur det egentligen var'. Det är detsamma som att tillgodogöra sig en minnesbild sådan den blixtlikt aktualiseras i ett ögonblick då det är fara på färde.”Nyckelorden i citatet är så klart ”fara på färde”. Walter Benjamin skrev i en mörk och farlig tid, och inför hotet från nazismen, stod han inte ut. Men hans texter lever vidare. Och kanske kan ett sammanlänkande av det ekologiska med det historiska ge oss redskap för att tala om vår tid. Vi lever trots allt i en och samma ocean av liv. Mattias Hagbergförfattare och journalistLitteraturWalter Benjamin, ”Moskvadagbok”, Bokförlaget Faethon, 2025 (Översättning: Christian Nilsson).Walter Benjamin, ”Passagearbetet”, Bokförlaget Atlantis, 2015 (Översättning: Ulf Peter Hallberg).Walter Benjamin, ”Historiefilosofiska teser”, ur ”Bild och dialektik, Bokförlaget Daidalos, 2014 (Översättning Carl-Henning Wijkmark).Eli Friedlander, ” Walter Benjamin and the Idea of Natural History”, Stanford University Press, 2024. Johan Wolfgang von Goethe, “Goethes italienska resa”, Walström & Widstrand, 1921, (Översättning: Alf Ahlberg)

Gräns
Därför talar tiden för Ukraina i kriget mot Ryssland

Gräns

Play Episode Listen Later Apr 29, 2025 28:16


Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare. – Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Danes do 13:00
Ruska vojska naj bi zavzela še zadnje dele kurske regije, ki so jih lansko poletje zasedli Ukrajinci. V Kijevu to zanikajo.

Danes do 13:00

Play Episode Listen Later Apr 28, 2025 15:58


Ukrajinska vojska zanika ruske navedbe, da naj bi Moskva vnovič zavzela obmejno regijo Kursk. Kot je sporočil ukrajinski predsednik Volodimir Zelenski, se na omenjenem območju še vedno bojujejo, a so razmere težke. Ob tem je Zelenski dodal, da Moskva veliko govori o domnevni pripravljenosti sprejeti ameriške predloge za mir, a želi, po njegovih besedah, samo podaljševati vojno, kar se kaže v razmerah na bojišču. Zato je potreben še dodaten pritisk na Rusijo, da se spopadi končajo, je še zatrdil Zelenski. Drugi poudarki oddaje: - Konklave za izvolitev novega papeža se bo začel 7-ega maja. - Nov ameriški napad na Jemen zahteval skoraj 70 življenj. - Saga z odkupom stanovanj pri mariborski onkologiji se očitno končuje

Keskpäevatund – KUKU taskuhääling
Kas president tegi Moskvale meelepärase otsuse?

Keskpäevatund – KUKU taskuhääling

Play Episode Listen Later Apr 26, 2025


"Keskpäevatunni" stuudios Priit Hõbemägi, Ainar Ruussaar ja Peeter Koppel. President lükkas tagasi Riigikogu poolt heaks kiidetud seaduse õigeusu kiriku Moskva sidemete keelamise kohta. Keskse süsteemi kaudu inimeste jälgimine erutab meeli – kas kõigi kohta on politsei andmebaasis pildid? Palgasurve valitsusele kasvab, vihjab juba Jürgen Ligi. Kas Eesti peaks hakkama Air Balticu osanikuks?

Jak to vidí...
Michael Romancov: Donalda Trumpa Ukrajina nebaví a nezajímá. Jeho cílem je odklon Ruska od Číny

Jak to vidí...

Play Episode Listen Later Apr 24, 2025 25:32


Kyjev je připraven jednat, ale ne kapitulovat, uvedla místopředsedkyně ukrajinské vlády Julija Svyrydenková k včerejší londýnské schůzce zástupců USA, Británie, Francie, Německa a Ukrajiny o příměří na Ukrajině. Proč se nakonec jednalo jen na nižší diplomatické úrovni? A přinesla schůzka nějaký posun? Politický geograf Michael Romancov ještě vysvětlí, proč Vladimir Putin vyhlásil velikonoční příměří, a přiblíží, jak se Moskva připravuje na oslavy konce druhé světové války.Všechny díly podcastu Jak to vidí... můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Dvojka
Jak to vidí...: Michael Romancov: Donalda Trumpa Ukrajina nebaví a nezajímá. Jeho cílem je odklon Ruska od Číny

Dvojka

Play Episode Listen Later Apr 24, 2025 25:32


Kyjev je připraven jednat, ale ne kapitulovat, uvedla místopředsedkyně ukrajinské vlády Julija Svyrydenková k včerejší londýnské schůzce zástupců USA, Británie, Francie, Německa a Ukrajiny o příměří na Ukrajině. Proč se nakonec jednalo jen na nižší diplomatické úrovni? A přinesla schůzka nějaký posun? Politický geograf Michael Romancov ještě vysvětlí, proč Vladimir Putin vyhlásil velikonoční příměří, a přiblíží, jak se Moskva připravuje na oslavy konce druhé světové války.

Dogodki in odmevi
Maratonska razprava o interpelaciji vlade: premier Golob meni, da gre za politični teater, SDS mu očita manipulacije

Dogodki in odmevi

Play Episode Listen Later Apr 23, 2025 31:24


V parlamentu že skoraj pet ur merita moči koalicija in opozicija. Na predlog SDS poslanke in poslanci obravnavajo interpelacijo o delu celotne vlade. Največja opozicijska stranka SDS jo je vložila februarja zaradi - kot je pojasnila - manipulativnih izjav predsednika vlade o pokojninski reformi leta 2012. Druge teme: - Diplomatski pritisk za končanje vojne v Ukrajini: se bo Kijev odrekel ozemljem, ki jih nadzoruje Moskva? - Verniki se v Vatikanu poslavljajo od papeža Frančiška. Pred baziliko svetega Petra čaka več tisoč ljudi. - Ob dnevu knjige in avtorskih pravic se vrača Lastovka - ARSov natečaj za najboljšo kratko zgodbo.

Podcast Vinohradská 12
Obchodník s Ukrajinou. Trump hrozí ultimátem

Podcast Vinohradská 12

Play Episode Listen Later Apr 22, 2025 22:05


Amerika zatlačila. Chce posun v jednáních o míru na Ukrajině, nebo práskne do stolu a odejde. Moskva mezitím porušila vlastní klid zbraní a televize CNN přišla s informací, ze Washington by neměl problém uznat anektovaný Krym za ruský. O všem bude řeč. Hostem je Filip Nerad, zahraničněpolitický analytik a šéf zahraniční redakce Českého rozhlasu. Ptá se Matěj Skalický.Všechny díly podcastu Vinohradská 12 můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Jutranja kronika
Kongregacija kardinalov bo določila datum pogreba papeža Frančiška.

Jutranja kronika

Play Episode Listen Later Apr 22, 2025 21:13


V Vatikanu se bo po smrti papeža Frančiška danes sešla kongregacija kardinalov, ki bo sprejela odločitev o datumu pogreba. Ta je praviloma od štiri do šest dni po smrti. V sinoči razkriti papeževi oporoki je zapisana želja, da bi bil pokopan v rimski baziliki Marije Snežne. Sinoči je Vatikan razkril tudi, da je papež umrl zaradi možganske kapi ter posledične odpovedi srca in ožilja. Na zvezi zdaj pozdravljam našo dopisnico iz Rima in Vatikana Mojco Širok. Dobro jutro, papež si je v oporoki zaželel preprost pogreb, toda sveti sedež ima svoje protokole ob smrti papežev. Od Frančiška so se začeli poslavljati že včeraj in predvsem sinoči. V oddaji tudi: - Svetovno gospodarstvo naj bi se kljub ameriški carinski politiki izognilo recesiji. IMF danes z najnovejšo gospodarsko napovedjo. - Ruski predsednik Putin prvič izrazil pripravljenost na neposredne pogovore s Kijevom. Ta meni, da Moskva ni naklonjena premirju. - Ob svetovnem dnevu Zemlje v ospredju kolektivna moč posameznikov in skupnosti pri doseganju sprememb.

Radiožurnál
Vinohradská 12: Obchodník s Ukrajinou. Trump hrozí ultimátem

Radiožurnál

Play Episode Listen Later Apr 22, 2025 22:05


Amerika zatlačila. Chce posun v jednáních o míru na Ukrajině, nebo práskne do stolu a odejde. Moskva mezitím porušila vlastní klid zbraní a televize CNN přišla s informací, ze Washington by neměl problém uznat anektovaný Krym za ruský. O všem bude řeč. Hostem je Filip Nerad, zahraničněpolitický analytik a šéf zahraniční redakce Českého rozhlasu. Ptá se Matěj Skalický.

Ptám se já
Putin chce další bonusy, Krym je jasná věc, říká novinář k vyjednávání o míru

Ptám se já

Play Episode Listen Later Apr 22, 2025 31:42


Ruský prezident Vladimir Putin sehrál před světem podivnou hru o vyhlášení velikonočního příměří na Ukrajině. I přes údajný klid zbraní zaznamenala země podle svého prezidenta téměř 3 tisíce dělostřeleckých a dronových útoků. Vysmívá se Rusko snahám o mírová jednání? Hostem Ptám se já byl politolog a publicista Jiří Just. Po konci takzvaného velikonočního příměří, které v sobotu na 30 hodin vyhlásil šéf Kremlu Vladimir Putin, ruské síly podle ukrajinských úřadů v pondělí plně obnovily útoky na ukrajinské území. Na některých místech se ovšem bojovalo i o víkendu během vyhlášeného příměří. Podle ukrajinské hlavy státu Volodymyra Zelenského jen za neděli Moskva porušila krátkodobé příměří téměř v 3 tisících případech.„Bylo to samozřejmě pouze a jen gesto Vladimira Putina,“ uvedl politolog a publicista Jiří Just, který dlouhodobě žije v Rusku. „Ruští experti se domnívají, že to bylo gesto, kterým chtěl Vladimir Putin údajně ukázat, že je stoupencem míru, zastavení války. Byl to signál vůči Donaldu Trumpovi a americké administrativě. Zkrátka jen taková hra, která ho měla ukázat v lepším světle.“Představitelé Washingtonu včetně prezidenta Donalda Trumpa v posledních dnech naznačili, že USA zastaví mírové rozhovory, pokud Rusko nebo Ukrajina budou příliš ztěžovat uzavření dohody.Jak v úterý uvedla agentura TASS, konkrétní jednání mezi Ruskem a Ukrajinou o zastavení útoků na civilní cíle se teď neplánují. Putin podle Kremlu ale vyjádřil ochotu jednat. „Drtivá většina Rusů, více než 70 procent, podle průzkumu nezávislé sociologické agentury Levada Center, si přeje konec války. Ale přeje si putinský konec války, tudíž, že Rusko zvítězí, že dostane všechno, co si přeje,“ upozornil Just. Jak válku dnes vnímají samotní Rusové? A jaký obrázek vysílá ruská propaganda o prezidentu Donaldu Trumpovi?--Podcast Ptám se já. Rozhovory s lidmi, kteří mají vliv, odpovědnost, informace.Sledujte na Seznam Zprávách, poslouchejte na Podcasty.cz a ve všech podcastových aplikacích.Archiv všech dílů najdete tady. Své postřehy, připomínky nebo tipy nám pište prostřednictvím sociálních sítí pod hashtagem #ptamseja nebo na e-mail: audio@sz.cz.

Konspirasjonspodden
Ukens konspirasjon: Wagner-sjefen styrter

Konspirasjonspodden

Play Episode Listen Later Apr 21, 2025 10:39


Yevgeny Prigozhin leder den privateide Wagner gruppen til et opprør mot Moskva, Putin erklærer han som terrorist, men lar han slippe unna til Hviterussland. Noen uker etterpå styrter flyet til Prigozhin og han omkommer. Var det Putin som sto bak? Dårlig vedlikehold? Eller var det iscenesatt av Prigozhin selv for å lure verden til å tro at han var død? Konspirasjonspodden tar en titt. Ansvarlig redaktør er Kristin Ward Heimdal. Hør alle episodene fra Konspirasjonspodden eksklusivt hos Podme. Prøv gratis på podme.com.

Svět ve 20 minutách
Válku na Ukrajině teď nechce ukončit ani Moskva, ani Kyjev, ani Evropská unie

Svět ve 20 minutách

Play Episode Listen Later Apr 19, 2025 22:38


Delegace Američanů a Rusů daly v Istanbulu jasně najevo, že jednají o normalizaci působení svých diplomatických misí, a nikoli o válce na Ukrajině. Kromě Donalda Trumpa, který sní o získání Nobelovy ceny míru, nechce Rusko ani Ukrajina, ani Evropská unie konflikt v této chvíli ukončit. Nikdo není spokojen se svou vyjednávací pozicí a v sázce je pověst všech, píše politoložka Nina Chruščovová z americké New School v New Yorku pro server organizace Project Syndicate.Všechny díly podcastu Svět ve 20 minutách můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Plus
Osobnost Plus: Procházková: Američané chápou ruskou potřebu sféry vlivu

Plus

Play Episode Listen Later Apr 16, 2025 25:53


Počet civilních obětí ruské agrese stále roste. Rusko stupňuje letecké útoky, čtyři východní regiony už Moskva formálně připojila ke svému území a americký prezident Donald Trump ani jeho vyjednavači nedostali dosud od ruského prezidenta Vladimira Putina nic. „Pro Rusko taky není úplně komfortní, stejně jako pro nás v Evropě, že nikdy nevíte, s čím se Trump probudí a co řekne,“ přibližuje pro Český rozhlas Plus znalkyně Ruska a novinářka Deníku N Petra Procházková.

Týdeník Respekt • Podcasty
Zmocněnec Kopečný: Rusové cítí slabost Američanů a budují armádu proti Severoatlantické alianci

Týdeník Respekt • Podcasty

Play Episode Listen Later Apr 16, 2025 25:52


(Ne)bezpečí Ondřeje Kundry #52 s vládním zmocněncem pro rekonstrukci Ukrajiny o tom, čeho chce Moskva docílit ve válce i v jednáních o míru

Osobnost Plus
Procházková: Američané chápou ruskou potřebu sféry vlivu

Osobnost Plus

Play Episode Listen Later Apr 16, 2025 25:53


Počet civilních obětí ruské agrese stále roste. Rusko stupňuje letecké útoky, čtyři východní regiony už Moskva formálně připojila ke svému území a americký prezident Donald Trump ani jeho vyjednavači nedostali dosud od ruského prezidenta Vladimira Putina nic. „Pro Rusko taky není úplně komfortní, stejně jako pro nás v Evropě, že nikdy nevíte, s čím se Trump probudí a co řekne,“ přibližuje pro Český rozhlas Plus znalkyně Ruska a novinářka Deníku N Petra Procházková.Všechny díly podcastu Osobnost Plus můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

RÆSON - dansk og international politik
Geopol: Har Trump glemt Ukraine?

RÆSON - dansk og international politik

Play Episode Listen Later Apr 16, 2025 55:51


I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer. To kinesiske soldater er taget til fange i Ukraine. Russerne indleder en forårsoffensiv og ukrainerne er på tilbagetog omkring Kursk. Imens mødes europæerne i Bruxelles, og USA's særlig udsending, Wittkoff, er på endnu et besøg i Moskva. Men derudover virker Donald Trump fuldstændig til at have glemt Ukrainekrigen. Men med Oliepriserne fald – efter Trumps toldkrig – kan det få betydning for Kremls evne til at føre krig. Og så sker der måske noget nyt på fronten i Ukraine. I denne episode taler Mikkel Vedby og Lars Struwe om, hvor krigen – og forhandlingerne om fred – er på vej hen?

Ptám se já
Ukrajina už přesně ví, co Trumpa zajímá. Nejsou to emoce, říká vládní zmocněnec

Ptám se já

Play Episode Listen Later Apr 15, 2025 33:33


Donald Trump v kampani s nadsázkou sliboval, že válku na Ukrajině vyřeší do 24 hodin. Po nástupu do funkce uznal, že to bude trvat déle. Jeho tým zmiňoval, že doufá v dosažení příměří do Velikonoc. Kam Trump dokázal za tři měsíce konflikt posunout?  Hostem Ptám se já byl vládní zmocněnec pro rekonstrukci Ukrajiny Tomáš Kopečný. Americký prezident Donald Trump opět vyjádřil přesvědčení, že by se už brzy mohlo přiblížit jím slibované příměří na Ukrajině. V pondělí prohlásil, že brzy budou na stole velmi dobré návrhy na zastavení konfliktu. Trumpova zpočátku velmi intenzivní iniciativa ale zatím žádné konkrétní změny nebo zklidnění situace nepřinesla. Podle Kopečného Ukrajinci pochopili, jak přistupovat k Trumpovi. „Prezident Zelenskyj to od schůzky v Bílém domě dělá dobře. Ukrajina už přesně ví, co Trumpa zajímá. Nejsou to emoce, ale pragmaticky hovoří o ekonomických výhodách toho spojení. Když Zelenskyj začne mluvit o patriotech, okamžitě řekne: my si to chceme zaplatit za vlastní peníze, pojďme se o tom bavit,“ popsal Kopečný.Boje na Ukrajině ale dál pokračují a oběťmi krvavých útoků jsou i nadále civilisté. Podle OSN už od zahájení ruské agrese proti Ukrajině v únoru 2022 zahynuly tisíce ukrajinských civilistů, včetně žen a dětí. Civilních obětí přibývá i na ruské straně. Moskva ale stále trvá na tom, že ruská armáda útočí „výhradně na vojenské a vojenství blízké cíle.“ Kreml toto tvrzení zopakoval i po nedělním leteckém úderu na město Sumy na severu Ukrajiny. Ruský útok na Květnou neděli, kdy mnoho věřících mířilo do kostela, podle úřadů připravil o život 35 lidí včetně dvou dětí a dalších 119 lidí zranil. Úder, který patří k nejtragičtějším v letošním roce, označil ukrajinský prezident Volodymyr Zelenskyj za terorismus. Jaké máme další plány týkající se pomoci Ukrajině? A jak daleko je konec války?--Podcast Ptám se já. Rozhovory s lidmi, kteří mají vliv, odpovědnost, informace.Sledujte na Seznam Zprávách, poslouchejte na Podcasty.cz a ve všech podcastových aplikacích.Archiv všech dílů najdete tady. Své postřehy, připomínky nebo tipy nám pište prostřednictvím sociálních sítí pod hashtagem #ptamseja nebo na e-mail: audio@sz.cz.

Keskpäevatund – KUKU taskuhääling
Merevägi pidas kinni Vene varilaevastiku laeva

Keskpäevatund – KUKU taskuhääling

Play Episode Listen Later Apr 12, 2025


"Keskpäevatunni" stuudios Priit Hõbemägi, Ainar Ruussaar ja Marek Strandberg. Kirikute ja koguduste seaduse muudatused on sisse viidud, mida teeb nüüd Moskva? Vene varilaevastiku laev peeti kinni. Erakonnaseaduse eelnõu ja erakondade rahastamine on päevakorras. Õiguskantsler andis oma seisukoha. Kutseharidus osaliselt tasuliseks.

moskva vene kinni ainar ruussaar
Nobel Peace Center
Historiske fredsprisvinnere: Andrej Sakharov

Nobel Peace Center

Play Episode Listen Later Apr 11, 2025 45:36


I år, 2025, er det femti år siden atomfysikeren og dissidenten Andrej Sakharov mottok Nobels fredspris. Hvem var han, hvorfor fikk han prisen og hvilke paralleller kan vi trekke til dagens Russland? I denne samtalen hører du: Morten Jentoft, tidligere utenriksmedarbeider og mangeårig Moskva-korrespondent i NRK. Bjørn Helge Vangen, Hovedbibliotekar, Det Norske Nobelinstitutt. Kjersti Fløgstad, direktør Nobels Fredssenter (moderator).

The Castle Report
Peace with Russia – War with Iran

The Castle Report

Play Episode Listen Later Apr 4, 2025 13:10


Darrell Castle talks about efforts to end the war in Ukraine as well as the apparent military buildup in the Middle East for a coming US attack against Iran and its Nuclear Research Facilities. Transcription / Notes PEACE WITH RUSSIA—WAR WITH IRAN Hello, this is Darrell Castle with today's Castle Report. This is Friday the 4th day of April in the year of our Lord 2025. I will be talking about efforts to end the war in Ukraine as well as a recent New York Times article which attempts to explain the war against Russia. I will also talk a little about the apparent military buildup in the Middle East for a coming US attack against Iran and its Nuclear Research Facilities. Last Sunday, March 30, 2025, the New York Times published an extensive article by investigative reporter Adam Entous entitled “The Partnership: The Secret History of the War in Ukraine.” Mr. Entous claims to have interviewed many sources in various countries while working on the report which he says took over a year to complete. His report provides some answers to the question of how Ukraine was able to effectively keep Russia at bay and on the defensive for over three years. You know my position by now that the Times has become nothing more than a mouthpiece for the Democrat Party so this article which started a year before the presidential election is puzzling. I suppose the idea is that it can't hurt Biden now so why not publish and reveal what many of us have suspected all along. I certainly suspected it but I admit that I didn't suspect the extent of US involvement alleged by the Times article. Mr. Entous would have had to talk to and probably clear his article through some very high-ranking individuals and the Russians were certain to see it right at the time when negotiations with Putin are at a critical stage. The article then, is an admission to Putin of America's vast involvement in and orchestration of the war conducted by the United States directly against nuclear armed Russia. “The United States was woven into the killing of Russian soldiers on sovereign Russian soil.” The article alleges that the United Staes waged and is still waging an undeclared, unauthorized war against Russia. American officers, some deployed inside Ukraine, have been selecting targets for attack and authorizing individual strikes, making those officers in essence combatants. The article presents a picture of the war in which the American military, entered into an informal partnership with the Ukrainian Government and the US planned everything Ukraine did. Everything from large scale troop movements to every long-range strike were planned by American officers who even directed Ukraine's counter-offensives. The Americans decided what Russian troops and civilian targets to attack, transmitted targeting data and launch codes to the Ukrainians for the weapons provided by the taxpayers of the United States. The intelligence gathering system was vast including satellite surveillance as well as people on the ground, and it allowed for everything from big picture battle strategy down to precise targeting information for individual soldiers on the field. The US command center in Wiesbaden, Germany oversaw and reviewed each long-range HIMARS missile strike against Russians and advised Ukrainians of how to position their launchers and how to most effectively time the strikes. One European intelligence officer quoted in the article said that the US was so closely involved that it was effectively part of the “kill-chain.” The American effort was known as Task Force Dragon and was far more detailed and involved than I have time to review in this report. The last thing I will say is that the US provided information that allowed for the sinking of the Moskva, the flagship of the Russian Black Sea fleet and also the missile attack against Kerch bridge which runs from the Russian mainland to Crimea. Well folks, this information and a lot more than I have mentione...

Plus
Interview Plus: František Kalenda, publicista dlouhodobě žijící ve Francii

Plus

Play Episode Listen Later Apr 2, 2025 25:40


Politické zemětřesení, tak komentují ve Francii rozsudek nad Marine Le Penovou. Pravicová politička mimo jiné nesmí pět let kandidovat, přitom průzkumy jí dávaly velkou šanci v prezidentských volbách za dva roky. Je francouzská demokracie v ohrožení? A proč Le Penovou podpořili Viktor Orbán, ale také Moskva? Moderuje Šarka Fenyková.

Plus
Názory a argumenty: Libor Dvořák: Příměří? V obou dohodách tahá Ukrajina za ten kratší konec

Plus

Play Episode Listen Later Mar 26, 2025 2:57


Ukrajina a Rusko uzavřely se Spojenými státy dvě samostatné dohody o příměří v Černém moři. V úterý to oznámil Bílý dům po jednáních, která americký tým vedl s delegacemi obou v Rijádu. Moskva ale platnost dohody o bezpečnosti plavby v Černém moři podmínila zrušením sankcí na některé banky a další společnosti.

Plus
Osobnost Plus: Potkali se dva psychopati, říká o Putinovi a Trumpovi Kelin

Plus

Play Episode Listen Later Mar 26, 2025 25:50


V saúdskoarabském Rijádu se jedná o příměří na Ukrajině, které zprostředkovávají USA pod vedením Donalda Trumpa. Zatím však dohodly jen ukončení bojů v Černém moři, které Moskva navíc podmiňuje zrušením některých západních sankcí. „Vladimir Putin vidí, že Trump, natož Evropská unie nejsou schopni ho zahnat tak do kouta, aby to musel vzdát,” poukazuje v Osobnosti Plus Alexej Kelin, historik a spoluautor knihy Dějiny Ruska 20. století.

Jutranja kronika
Resolucija o preprečevanju korupcije bo temelj za ničelno strpnost

Jutranja kronika

Play Episode Listen Later Mar 26, 2025 21:23


Državni zbor bo danes potrdil resolucijo o preprečevanju korupcije, ki bo nadomestila 20 let star dokument. Pristojni odbor jo je potrdil brez glasu proti. V njej je opisanih 77 strateških ciljev pri odpravi korupcije, na podlagi katerih bo protikorupcijska komisija pripravila akcijski načrt. Drugi poudarki: - Moskva in Kijev neenotna v zvezi z dogovorom o nenapadanju energetske infrastrukture in v morju. - Srbski predsednik Vučić na srečanju v Bruslju zanikal uporabo zvočnega topa in obljubil pojasnila. - Neja Dvornik s šestim mestom na zadnjem veleslalomu sezone dosegla uvrstitev kariere.

Kvartal
Inläst: Donald Trump och agent Krasnov

Kvartal

Play Episode Listen Later Mar 26, 2025 17:18


Har Putin någon hållhake på USA:s president? Tre före detta KGB-agenter hävdar att Donald Trump blev ”kultiverad” och även rekryterad av Moskva redan på 1980-talet. Den tidigare underrättelseofficeren Thom Thavenius går igenom uppgifterna om kodnamn Krasnov och varnar: Det är risk för att information som europeiska underrättelsetjänster nu delar med USA skickas vidare till Ryssland. Inläsare: Staffan Dopping

Brinkmanns briks
TEASER: Skal vi være bange for Putin i Danmark?

Brinkmanns briks

Play Episode Listen Later Mar 26, 2025 0:31


Det er tre år siden jeg spurgte, hvorfor Putin? Hvorfor skulle du starte en krig i Ukraine? I dag er verdens øjne vendt mod Trump, men jeg mener, der er grund til at se mod Moskva igen. Derfor har jeg inviteret Flemming Rose med i studiet til en samtale, hvor vi forsøger at komme tættere på at gennemskue Putins ønsker for fremtiden. Vært: Svend Brinkmann. Gæst: Flemming Rose, Chefredaktør Frihedsbrevet. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Aftonbladet Daily
Vad har Ryssland för hållhake på Trump?

Aftonbladet Daily

Play Episode Listen Later Mar 26, 2025 15:54


Donald Trumps kopplingar till Ryssland går tillbaka ända till 1980-talet. Sedan dess har han regelbundet rest till landet, försökt bygga ett Trump Tower och arrangerat en skönhetstävling i Moskva. Flera granskningar har dessutom visat att ryska pengar strömmat in i hans affärer. Är det därför Trump gång på gång hyllar Vladimir Putin? Har Ryssland någon form av hållhake på honom? Gäst: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Donald Trumps tal vid CPAC och National press club år 2014, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

P3 Musikdokumentär
Tatu – den ryska lesbiska parentesen

P3 Musikdokumentär

Play Episode Listen Later Mar 25, 2025 67:23


Historien om Rysslands framgångsrikaste musikexport någonsin är också en berättelse om ett Ryssland som kunde ha blivit något helt annat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regnet vräker ner från den mörka himlen. Under rader av svarta paraplyer står en anonym, grå folkmassa. Apatiskt stirrar de in genom ett högt, taggtrådsbeklätt stängsel. På andra sidan står två genomblöta tonårstjejer, klädda i skoluniform. Slipsarna är prydligt knutna, men de vita skjortorna har blivit genomskinliga och de rutiga kjolarna är väldigt korta. När regissören ropar action lutar sig den mörkhåriga tjejen fram och kysser sin rödhåriga vän. Det är höst i Moskva år 2000 och 15-åringarna framför kameran har precis skapat historia.Medverkande: Charlotte Nordin Sundberg och Fredrik WadströmProgrammet är gjort och programlett av Joanna Korbutiak i mars 2025Producent Robin JonssonExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från dokumentärfilmerna Anatomy of t.A.T.u (2003), New Century Ego Interview (TVS, 2002) och t.A.T.u. v Podnebesnoy (STS, 2004). En intervjuspecial gjord av den ryska mediepersonligheten Ksenia Sobtjak (2021), intervjuer hos ryska MTV (2001), Jimmy Kimmel live! (ABC, 2003), The Frank Skinner Show (BBC, 2005) och det ukrainska tv-programmet Lögndetektorn (2014). Samt Neposedys konsert (ryska kanal 1, 1998), Vladimir Putins nyårstal (1999), filmen Fucking Åmål (1998) och Eurovision Song Contest (BBC, 2003 och 2009).

Historia.nu
KGB-dubbelagenten som räddade världen från kärnvapenkrig – Storspionen Gordievskij död

Historia.nu

Play Episode Listen Later Mar 23, 2025 49:46


Oleg Gordievskij, en av världens mest kända dubbelagenter, har avlidit vid 86 års ålder i sitt hem i Surrey, England. Som högt uppsatt KGB-officer värvades han av Storbritanniens underrättelsetjänst under kalla kriget och blev en ovärderlig källa för både MI6 och MI5. Hans insatser ledde bland annat till att 25 sovjetiska spioner utvisades från Storbritannien och att den svenske spionen Stig Bergling kunde avslöjas. Gordievskij spelade även en nyckelroll i att avvärja en kärnvapenkonflikt på 1980-talet.Med anledning av hans bortgång repriserar vi nu Historia Nu-avsnittet om Oleg Gordievskij, där författaren Ben Macintyre berättar om spionens dramatiska liv och avgörande roll i det kalla krigets skuggvärld.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren med författaren Ben Macintyre som skrivit boken Spion och förrädare – Kalla krigets största spionhistoria. Samtalet är på engelska.KGB-översten Oleg Gordievskij arbetade under elva år för den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Gordijevskij avslöjade spioner som svenske Stig Berling och norske Arne Treholt, briefade västledare som Margot Thatcher och Ronald Reagan inför toppmöten och förhindrande ett kärnvapenanfall från det allt mer paranoida Sovjetunionen.Oleg Gordievskij växte upp i en KGB-familj, men blev spion åt väst eftersom han avskydde det sovjetiska systemet. När KGB var Gordievskij på spåren lyckades MI6 smuggla ut honom från det slutna Sovjetunionen där en välfylld blöja kunde avleda gränspolisens spårhundar.Gordievskij var son till en NKDV-man, föregångaren till KGB, som arbetat för säkerhetstjänsten under den stora terrorn på 1930-talet. Gordievskij växte upp tillsammans med andra familjer som arbetade för den ryska säkerhetstjänsten. Vid tidig ålder lärde han sig tyska. Som en KGB-trainee, tillbringade han sex månader i Östberlin när Berlinmuren byggdes.Gordijevskijs besvikelse över den grå totalitära världen i Moskva på 1960-talet bara ökade. Men det var den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968 som drev Gordijevskij mot väst. Han bestämde sig för att bekämpa det kommunistiska systemet inifrån.I augusti 1968, och började sända hemliga signaler till danska och brittiska underrättelsetjänster om att han kanske var villig att samarbeta med dem. 1974 gick han med på att överlämna hemligheter till MI6, vilket han betraktade som "inget mindre än att underminera det sovjetiska systemet". Efter att han lärt sig att tala engelska blev Gordievskij placerad i London i juni 1982. Han avancerade stadigt i graderna med hjälp av hemlig hjälp och manipulation från MI6.Bild: Oleg Gordievskilj i KGB-uniform. Montage. Wikipedia, Public Domain.Musik: At The Crossroads av Jayson Wayne Brown, Storyblocks AudioLyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen
Hoppas att Northvolt kan räddas i någon form

Veckopanelen

Play Episode Listen Later Mar 15, 2025 10:00


Veckopanelen med Anna-Karin Wyndhamn, Vesna Prekopic och Lars Calmfors under ledning av Magnus Thorén. Northvolt i historisk konkurs, kommer fler gröna satsningar att följa efter? Stopp för digitala prov efter säkerhetsbrister och Socialdemokraterna vill rusta försvaret med hjälp av miljardlån. Handelskriget är i full gång, kan det betyda nya prisökningar och en ny lågkonjunktur? Har vi kommit närmare en vapenvila i Ukraina? Och kan president Trump vara köpt av Moskva?

Kvartal
Veckopanelen: Hoppas att Northvolt kan räddas i någon form

Kvartal

Play Episode Listen Later Mar 15, 2025 10:00


Veckopanelen med Anna-Karin Wyndhamn, Vesna Prekopic och Lars Calmfors under ledning av Magnus Thorén. Northvolt i historisk konkurs, kommer fler gröna satsningar att följa efter? Stopp för digitala prov efter säkerhetsbrister, och Socialdemokraterna vill rusta försvaret med hjälp av miljardlån. Handelskriget är i full gång, kan det betyda nya prisökningar och en ny lågkonjunktur? Har vi kommit närmare en vapenvila i Ukraina? Och kan president Trump vara köpt av Moskva?

Plus
Archiv Plus: Havel v Moskvě 1990 aneb Deklarace o vzájemných vztazích se psala až v letadle

Plus

Play Episode Listen Later Mar 11, 2025 24:01


S odstupem let nelze než obdivovat dramaturgii, která byla zvolena v prvních měsících roku 1990 pro první zahraniční cesty nově zvoleného československého prezidenta. Václav Havel se svým doprovodem odletěl na několik bleskově dojednaných návštěv, jejichž průběh a ohlas byl výjimečný. Berlín, Bonn, Reykjavík, Toronto, Washington, New York. A pak přišla na řadu Moskva….