Podcasts about moskva

Kolesarska Dirka po Franciji je znova postregla z izjemno kuliso večtisočglave množice, ki je v špalirju spremljala kolesarje na vzponu na Le Markstein. Kljub ostremu tempu Jonasa Vingegaarada je Tadej Pogačar dober kilometer pred vrhom v svojem slogu napadel in se odpeljal tekmecem ter proti svoji 4-ti etapni zmagi na letošnji francoski pentlji. Skupno ima Pogačar pred Vingegaardom že 4 minute in pol prednosti, s svojo 25-to etapno zmago na Touru pa je postal četrti najuspešnejši lovec na etapne zmage v zgodovini dirke. V oddaji tudi o tem: - Državo prehajajo plohe in nevihte. V notranjosti naj bi se dogajanje umirilo zvečer, ponoči vremenoslovci neurja z močnimi suniki vetra pričakujejo na Primorskem. - Ukrajinska ponoči izvedla obsežen napad z droni na Rusijo. V njem je bilo ubitih osem ljudi; Moskva napad označila za terorističnega. - Kosovelovo leto praznujejo tudi otroci na Volčjem Gradu v občini Komen, na katerem se te dni vsako dan zberejo na ustvarjalnih delavnicah.

VOV1 - Chính quyền Tổng thống Mỹ Donald Trump đã phát tín hiệu ủng hộ dự luật trừng phạt Nga mới, có thể mở đường cho việc áp thuế quan lên tới 500% đối với hàng hóa từ các quốc gia tiếp tục mua năng lượng của Nga, trong đó có Ấn Độ.Trả lời phỏng vấn hãng tin ANI của Ấn Độ, một quan chức Nhà Trắng cho biết, Tổng thống Mỹ Donald Trump ủng hộ Dự luật do Thượng nghị sĩ đảng Cộng hòa Lindsey Graham và Thượng nghị sĩ đảng Dân chủ Richard Blumenthal đồng bảo trợ, trao cho Tổng thống Mỹ quyền áp đặt các mức thuế quan thứ cấp rất cao đối với các nước giao dịch với ngành năng lượng Nga nếu Moskva không đạt được thỏa thuận chấm dứt xung đột tại Ukraine.Theo nội dung dự luật, Tổng thống Mỹ có thể áp thuế lên tới 500% đối với hàng nhập khẩu từ các quốc gia tiếp tục mua dầu, khí đốt hoặc uranium của Nga. Nếu được Quốc hội thông qua, đây sẽ là thẩm quyền áp thuế thứ cấp rộng nhất mà Quốc hội Mỹ từng trao cho một Tổng thống nhằm tác động đến hoạt động thương mại của các nước thứ ba.Thượng nghị sĩ Lindsey Graham trước khi qua đời vào ngày 11/7 từng nhiều lần nhấn mạnh mục tiêu chính của dự luật là gây sức ép lên các khách hàng lớn nhất của Nga, đặc biệt là Ấn Độ và Trung Quốc. Theo ông, hai nước chiếm khoảng 70% lượng dầu, khí đốt và các sản phẩm dầu mỏ xuất khẩu của Nga, và việc cắt giảm nguồn thu này sẽ làm gia tăng áp lực kinh tế đối với Moskva.Kể từ sau xung đột Ukraine năm 2022, Nga trở thành nhà cung cấp dầu thô lớn nhất cho Ấn Độ nhờ mức giá chiết khấu sâu. Tuy nhiên, trong bối cảnh New Delhi đàm phán thỏa thuận thương mại với Washington và Mỹ gia tăng các biện pháp trừng phạt nhằm vào ngành năng lượng Nga, các nhà máy lọc dầu Ấn Độ đã giảm đáng kể lượng dầu nhập khẩu từ Nga. Theo dữ liệu của Kpler, lượng dầu thô Nga nhập khẩu vào Ấn Độ đã giảm từ khoảng 1,84 triệu thùng/ngày vào tháng 11/2025 xuống còn khoảng 1,04 triệu thùng/ngày vào tháng 2/2026.Áp lực đối với Ấn Độ càng gia tăng sau khi giấy miễn trừ tạm thời của Bộ Tài chính Mỹ cho phép mua dầu Nga mà không bị áp dụng một số biện pháp trừng phạt hết hiệu lực từ ngày 17/6/2026, khiến các giao dịch hiện nay rơi vào vùng pháp lý chưa rõ ràng.Một số chuyên gia kinh tế nhận định, nếu kịch bản áp thuế 500% trở thành hiện thực, tăng trưởng GDP của Ấn Độ có thể giảm khoảng 0,5 điểm phần trăm, trong khi các ngành xuất khẩu chủ lực sang Mỹ như dược phẩm, dệt may và dịch vụ công nghệ thông tin sẽ chịu tác động lớn nhất.Đến nay, Chính phủ Ấn Độ chưa đưa ra phản ứng chính thức. New Delhi nhiều lần khẳng định việc mua dầu của Nga nhằm bảo đảm an ninh năng lượng và lợi ích kinh tế quốc gia. Trong khi đó, ngay tại Quốc hội Mỹ, dự luật cũng gây tranh cãi. Thượng nghị sĩ Cộng hòa Rand Paul cho rằng việc trừng phạt Ấn Độ và Trung Quốc vì mua dầu Nga có thể làm xáo trộn thương mại toàn cầu và gây thêm rủi ro cho kinh tế thế giới./.Đình Nam/VOV-New DelhiHình ảnh một tàu chở dầu của Nga. Ảnh: ANI

Hostia: Jozef Lenč (politológ z Univerzity sv. Cyrila a Metoda v Trnave) a Radovan Geist (vydavateľ portálu Euractiv). | Po niekoľkotýždňovom prímerí Spojené štáty opäť zaútočili na Irán a Teherán odpovedal útokmi na americké základne. Eskalácia na Blízkom východe prišla v závere samitu NATO v Ankare, na ktorom spojenci diskutovali o budúcnosti transatlantických vzťahov, rastúcich obranných výdavkoch aj ďalšej vojenskej pomoci Ukrajine. Ako môže konflikt medzi USA a Iránom ovplyvniť jednotu spojencov či bezpečnosť Európy? A čo by znamenalo, keby USA umožnili Ukrajine vyrábať rakety pre systémy Patriot, na čo už ostro zareagovala Moskva? | Eskalácia v Iráne a závery summitu NATO. | Moderuje: Juraj Jedinák. | Diskusiu Z prvej ruky pripravuje Slovenský rozhlas, Rádio Slovensko, SRo1. Vysielame každý pracovný deň o 12:30 v Rádiu Slovensko.

Stefan Hedlund "Venemaast saab jälle Moskoovia", Postimehe kirjastuselt. Tutvustab Timo Tarve. Selle nädala raamat käsitleb hüpoteesi, mis võiks kaasneda Venemaa nime kõrvaldamisega poliitilisest ja teaduslikust diskursusest. Teoses esitatakse järgmised küsimused: kas riiki, mida valitseb Moskva, tuleks nimetada Venemaaks? Kas Moskoovia poleks kohasem?

Indbyggere i Moskva må cirkulere rundt i timevis for at finde en tankstation, der ikke er løbet tør for benzin, og på Krim-halvøen drejer butikker nøglen om og folk fyres i massevis. Rusland er ramt af en reel brændstofskrise efter flere vellykkede ukrainske angreb mod den russiske olieindustri. Dermed er krigens konsekvenser rykket tættere på den russiske elite, der ellers tidligere har været forskånet for den slags. Og når krigens konsekvenser rammer det bedre borgerskab, så øges presset på præsident Vladimir Putin. Spørgsmålet er så, om Putin kan stå for presset. Gæst: Emil Rottbøll, ruslandskorrespondent på Berlingske. Vært: Alexander Wils Lorenzen See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bol Krym naozaj vždy ruský? Christian Heitmann vysvetľuje, kto na polostrove žil pred Rusmi, ako Moskva menila jeho obyvateľstvo aj názvy miest a prečo sú dejiny Krymu dôležité pre pochopenie dnešnej vojny. Táto relácia vznikla vďaka našim podporovateľom. Pridajte sa k nim, prosím, teraz aj vy na: https://podpora.postoj.sk/potrebujeme-vas?suma=10&referral_campaign=reakcia_simecka_maj_26&referral_source=youtube. Ďakujeme. ⏱️ Spomínané témy:⏱️ 00:00 Úvod: Ukrajinské útoky na Kryme 00:28 Chce Ukrajina urobiť Krym neobývateľným? 01:01 Cieľom je narušiť ruskú vojenskú logistiku 03:40 Útoky na mosty a nedostatok paliva 06:57 Mení sa nálada v Rusku? 09:50 Prečo Rusi vytláčajú vojnu zo svojich životov 12:35 Ako Ukrajina oslabila ruskú obranu Krymu 16:28 Bol Krym vždy ruský? 29:34 Krymskí Tatári a Stalinove deportácie 38:07 Krym v rámci Ukrajiny po rozpade Sovietskeho zväzu

I dag har vi besøk av førsteamanuensis ved Luftkrigsskolen Lars Peder Haga for å analysere de siste dramatiske endringene på og utenfor slagmarken. Vi stuper rett inn i tallene: Det russiske forsvarsdepartementet hevder å ha skutt ned utrolige 660 ukrainske droner på kort tid. Vi ser nærmere på hva Ukrainas massive dronekampanje gjør med Russland på innsiden. Angrepene mot russisk infrastruktur har nå ført til en prekær bensinkrise, der dieselprisene enkelte steder i Russland overgår prisnivået her hjemme i Norge. Videre ser vi på den strategiske isolasjonen av Krym-halvøya. Med ødelagte ferger og truede forsyningslinjer, er det i ferd med å bli et mareritt for russerne å holde halvøya. Vi diskuterer også hvorfor det avanserte russiske luftvernet sliter med å stoppe de relativt trege ukrainske dronene over Moskva, og hvorfor president Zelenskyj sitt ultimatum til diktator Lukasjenko har ført til at Belarus nå har kuttet signalene Russland bruker for å styre sine droner. I tillegg gir vi deg en oppdatering på den kvernende krigføringen langs frontlinjen i Donetsk og Kharkiv, Ukrainas utfordringer med å stoppe russiske ballistiske missiler, og ikke minst den dype, diplomatiske krisen som har blusset opp mellom Ukraina og Polen knyttet til mørk historikk fra andre verdenskrig.See omnystudio.com/listener for privacy information.

S podelitvijo spričeval se je danes za približno 256.000 osnovnošolcev in dijakov končalo šolsko leto 2025/26, ki je prineslo tudi nekaj novosti in zakonskih sprememb. Minister za izobraževanje, znanost in mladino Borut Rončević se je v poslanici vsem otrokom in zaposlenim v vzgoji in izobraževanju zahvalil za opravljeno delo in predanost šoli, izrazil pa je tudi željo, da šolski sistem ostane navdihujoča in povezana skupnost, ki gradi na zaupanju in spoštovanju. Drugi poudarki: - Rusija in Ukrajina medsebojne napade usmerjata na energetsko in oskrbovalno infrastrukturo, Kijev in Moskva z nasprotnimi trditvami glede napredka v vojni. - Evropo duši vročinski val, v povezavi s katerim je v Franciji umrlo najmanj 50 ljudi, v Veliki Britaniji zaprtih več kot tisoč šol, za del Slovenije za konec tedna razglasili rdeče vremensko opozorilo. - Slovenski turizem se krepi predvsem na račun tujih gostov; ob tem v stroki svarijo pred pretirano odvisnostjo od tujih trgov.

Russland tar små museskritt ved fronten i øst, drevet frem av en massiv økning i bruken av altødeleggende glidebomber. Men for å forstå krigens sanne natur, må vi løfte blikket. I denne episoden av Ukrainapodden har vi besøk av tidligere forsvarsattaché og forsvarsanalytiker, Hans Petter Midttun. Han advarer kraftig mot Vestens manglende evne til å forstå Putins strategiske stormaktsambisjoner. Midttun er tydelig: Nato har mistet sin avskrekkende effekt på Moskva, og europeisk etterretning frykter at vi kan stå overfor en direkte militær konflikt med Russland før 2030. Er et uformelt sikkerhetssamarbeid med land som Norge, Storbritannia og Polen løsningen på Europas handlingslammelse? Vi ser også nærmere på Ukrainas imponerende asymmetriske krigføring. Massive ukrainske droneangrep setter nå dype spor helt inn i Moskva. Russiske oljeraffinerier brenner, luftvernet utarmes, og bensinmangelen sprer seg. Hva betyr det når Ukraina klarer å kutte Russlands logistikk langs Azovhavet og sakte, men sikkert gjør den okkuperte Krymhalvøya om til en isolert øy?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ukraina har gjennomført det største angrepet mot Moskva siden krigen startet for over fire år siden. Flere eksperter mener vi står ved et nytt vendepunkt i krigen. Vi oppsummerer nyhetene for deg, i dag også om at mange norske elever er «demokratisk frakoblet».

För att lyssna på hela avsnittet, bli medlem på: https://www.patreon.com/clpoddenHållpunkter:CL-podden Awards 2025/26:22:36 Årets spelare25:20 Årets stjärnskott29:25 Årets övergång32:44 Årets floppvärvning35:26 Årets tränare38:15 Årets överraskning40:44 Årets besvikelse43:32 Årets ögonblick45:13 Årets vändning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna 16

Avsnitt 300 av Radio Rantorget, en go tvodd och podd om kulturfenomenet GAIS! Vi snackar ner lottningen, ringer Frallan, pratar om Moskva 1990, visar film från samma resa, ringer Fidde, ringer Anes och som alltid: kulturtips. Gäst i detta avsnitt är Peo Ek. Vill ni oss något finns vi på X (fd twitter) under @rantorget samt på mejl, där når ni oss på radiorantorget@gmail.com. Och på Instagram, där heter vi @radio_rantorget. Slutligen hittas vi även på www.rantorget.se

Měla to být rutinní akce. Sjezd spisovatelů na konci jara 1956 měl být událostí, jakých komunistický režim zorganizoval desítky a stovky. Jenže nakonec se jeho průběh vymkl komunistům z kontroly. Paradoxně za to mohly události v Moskvě, kde se kriticky podívali na éru stalinismu. Na československém sjezdu se literáti nedrželi zkrátka: Jaroslav Seifert prohlásil, že spisovatelé byli nuceni ke lži. „Moskva zasela bouři, kterou Praha sklízí,“ napsal exilový časopis Svědectví.

Měla to být rutinní akce. Sjezd spisovatelů na konci jara 1956 měl být událostí, jakých komunistický režim zorganizoval desítky a stovky. Jenže nakonec se jeho průběh vymkl komunistům z kontroly. Paradoxně za to mohly události v Moskvě, kde se kriticky podívali na éru stalinismu. Na československém sjezdu se literáti nedrželi zkrátka: Jaroslav Seifert prohlásil, že spisovatelé byli nuceni ke lži. „Moskva zasela bouři, kterou Praha sklízí,“ napsal exilový časopis Svědectví.Všechny díly podcastu Archiv Plus můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Riigkohus jättis jõusse seaduse, mis tõrjub Eestist Moskva imperailistlike kirikuisade mõu ja meie hindame selle sammu tagajärgi. Rõõmustame ka nõusolekuseaduse üle, avalikustame firmade tegelikke kasusaajaid, parandame riigirahandust ja võtame kokku Zelenski visiidi. Saates lööb esmakordselt kaasa Eneli Kindsiko ning mõtteid seavad ritta ka Erik Moora ja Tõnis Leht.

Dvanajstega junija v Rusiji praznujejo svojo neodvisnost. Sploh v velikih mestih skušajo s praznovanji vzbuditi vtis navidezne normalnosti v času, ko ukrajinski brezpilotniki na videz brez pretiranih težav dosegajo cilje vse globlje na ruskem ozemlju. 1570 dni od začetka ruske invazije miru še ni na obzorju, lepo zveneče besede o pripravljenosti na mirovna pogajanja pa so le del stalnega arzenala uradnih izjav za javnost in bolj kot ne služijo zvračanju krivde na drugo stran. Je pa Rusija uspešnejša na področju športne diplomacije, leto 2026 pa omenjajo kot leto ohladitve dozdajšnjih športnih sankcij.

Když v tomto týdnu vyrazil po sedmi letech na návštěvu Pchjongjangu čínský prezident Si Ťin-pching, nešlo o výjimečné prolomení izolace tamního diktátorského režimu. O přízeň Kim Čong-una se uchází i Moskva, kterou Severní Korea podporuje v její útočné válce proti Ukrajině. Výměnou za tuto pomoc dorazily do Severní Koreji ruské peníze - a s nimi i relativní hospodářský rozkvět. Bojí se Čína rostoucího vlivu Ruska v zemi, kterou tradičně považovala za svého vazala? Hostka: Tereza Novotná - výzkumná pracovnice institutu Europeum, která působí na Svobodné univerzitě Berlín Článek a další informace najdete na webu Seznam Zprávy. Sledujte nás na sociálních sítích X, Instagram, Threads nebo Bluesky. Náměty a připomínky nám můžete psát na e-mail zaminutusest@sz.cz Hlasujte pro náš podcast v anketě Podcast roku

Když v tomto týdnu vyrazil po sedmi letech na návštěvu Pchjongjangu čínský prezident Si Ťin-pching, nešlo o výjimečné prolomení izolace tamního diktátorského režimu. O přízeň Kim Čong-una se uchází i Moskva, kterou Severní Korea podporuje v její útočné válce proti Ukrajině. Výměnou za tuto pomoc dorazily do Severní Koreji ruské peníze - a s nimi i relativní hospodářský rozkvět. Bojí se Čína rostoucího vlivu Ruska v zemi, kterou tradičně považovala za svého vazala? A co chtějí Spojené státy?Hostka: Tereza Novotná - výzkumná pracovnice institutu Europeum, která působí na Svobodné univerzitě BerlínČlánek a další informace najdete na webu Seznam Zprávy.Sledujte nás na sociálních sítích X, Instagram, Threads nebo Bluesky. Náměty a připomínky nám můžete psát na e-mail zaminutusest@sz.czHlasujte pro náš podcast v anketě Podcast roku

Våra experter svarar på lyssnarnas frågor i Radiokorrespondenterna Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur har den ryska självbilden påverkats av kriget? Går det att komma åt Rysslands skuggflotta och hur utvecklad är egentligen den ryska underrättelsetjänsten? Det är några av frågorna i veckans specialavsnitt med lyssnarfrågor.Vi får också analyser om sannolikheten för en palatskupp och varför Kertj-bron till Krim fortfarande står kvar.Veckans gäster är Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till advokatbyrån Mannheimer Swartling, Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, och Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Moskva.Programledare: Björn Gunér.Producent: Åsa Welander.

Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommunistiska tredje internationalen Komintern.Nafta Syndikat bröt bolsjevikernas ekonomiska isolering vilket gav intäkter i hårdvaluta, men var samtidigt inblandad i spionage och underjordisk kommunistisk verksamhet. Flera svenska anställda hörde av sig till polisen om de sovjetiska medarbetarna som reste mycket, men visste väldigt lite om att sälja bensin.I avsnitt 142 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna och barnbarnsbarn till Einar Kruse som ledde Nafta Syndikat och var en grå eminens i det stalinistiska Sveriges Kommunistiska Parti.Han är aktuell med boken Naftasyndikat - Berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige.Efter flera partisprängningar var Sveriges kommunistiska parti ett litet disciplinerat parti som tog emot direkta order och pengar från Moskva. En av de ledande personerna i SKP, men relativt okänd för allmänheten, var Einar Kruse som varit med sedan grundandet av partiet 1917.Einar Kruse som hade arbetat på bank blev med tiden inblandad i flera företag som hade nära kopplingar med det nyfödda kommunistiska staten Sovjetunionen. Med svenska bulvanföretag hjälpte han bolsjevikerna att sälja av sin guldreserv på den internationella marknaden. Och senare att starta och driva AB Nafta Syndikat.Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner och Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Nafta-Syndikatets mack på Järnvägsgatan 3 1932. FOTOGRAF Gunner, Dan (1890 - 1980), Värmlands Museum Bildarkiv, Public DomainBild omslag. Bensinstation Aktiebolag Nafta Syndikat med buss Gnesta-Malmköping tidigt 1900-tal. Bild avfotad oktober 1989 SLM SB13-590 - Fordon,” Sörmlands museum, hämtad 14 februari 2021, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/419227Musik. Sovjetiska nationalsången spelad av Presidentorkestren led av Pavel Ovsyannikov och Moscow Kremlin Choir diregerad av Gennady Dmitryak, inspelad 2001, Creative Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

For tiden har hver dag en dronehistorie fra Ukraine. Vi hører om vildfarne droner i Baltikum og Rumænien. Vi hører om ukrainske droneangreb på Moskva og Skt. Petersborg og på russisk infrastruktur langt fra frontlinjen. Og frontlinjen er et mennesketomt sted, hvor man ikke stikker snuden frem uden at en drone ser den og tager affære.Det startede beskedent med hobbydroner, som opfindsomme ukrainere forsynede med en sprængladning, som de kunne dumpe ned i russiske tanks, men i dag er der tale om en industri, der er så avanceret og produktiv, at Ukraine kan eksportere droner til Saudi Arabien, som har brug for at forsvare sig mod Iranske droneangreb.Krigen i Ukraine har gjort droner til et af de vigtigste våben på slagmarken.Fra billige til avancerede droner har teknologien ændret måden, krig bliver udkæmpet på — hurtigt, billigt og konstant innovativt.Soldater kan i dag tilbringe måneder på frontlinjen uden at se fjenden direkte, men de vil næsten altid møde droner.Samtidig har krigen tvunget både civile og militære aktører til at tænke nyt. Nye teknologier bliver udviklet og taget i brug på få måneder, mens gamle militære systemer kæmper for at følge med.I dette afsnit ser vi nærmere på, hvordan Ukraine er blevet et laboratorium for moderne dronekrigsførelse — fra FPV-skoler og interceptor-droner til elektronisk krigsførelse, cyberforsvar og sloganet: Brug robotter, ikke menneskeliv.Medvirkende: Valeria, Victory DronesLink:Victory Droneshttps://dignitas.fund/victory-drones/

Nakolik obstojí argumenty, kterými vládní koalice obhajuje změny v systému vládních odborných rad? A do jaké míry je naopak podložené varování expertních kruhů i sněmovní opozice před zásahem do těchto struktur? Jak číst vzkazy, které si aktuálně vyměňují Moskva a Kyjev ohledně dalších mírových rozhovorů a možných kompromisů, které by je měly provázet?

Nakolik obstojí argumenty, kterými vládní koalice obhajuje změny v systému vládních odborných rad? A do jaké míry je naopak podložené varování expertních kruhů i sněmovní opozice před zásahem do těchto struktur? Jak číst vzkazy, které si aktuálně vyměňují Moskva a Kyjev ohledně dalších mírových rozhovorů a možných kompromisů, které by je měly provázet?Všechny díly podcastu Hlavní zprávy - rozhovory a komentáře můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Ukrainerne har mistet tilliden til Trumps forhandlinger med Putin om våbenhvile eller fred - og oplever Putins bombardementer tage til. Witkoffs otte rejser til Moskva er hidtil kikset. Han har aldrig været i Ukraine! Ukrainerne har adgang til Musks Starlink - med succes! Det har russerne ikke! Og USA leverer militære efterretninger til ukrainerne. Så det er først og fremmest ukrainerne selv, støttet af EU, der har skabt det, der ligner et vendepunkt i krigen! I dag leverer EU massiv finansiel støtte til Ukraine. Sverige har lige foræret Ukraine 16 Gripen-fly og solgt yderligere 20. Og EU forsøger at enes om en model, der knytter Ukraine tættere til EU. Imens prøver Trump at finde en vej ud af krigen med Iran. Hans Gaza-plan kan falde fra hinanden, nu hvor Netanyahu kræver 70 % af Gaza. Og så truer Trump Cuba med magtovertagelse. Så Zelensky og ukrainerne skal næppe regne med en større indsats fra Trump for den fred i Ukraine, han påstod at kunne skabe på 24 timer. Dagens gæster: Flemming Splidsboel, senior analytiker hos DIIS, Matilde Kimer, DR's Rusland- og Ukraine-korrespondent og Claus Mathiesen lektor ved Forsvarsakademiet. Vært: Steffen Gram.

Dronerne dominerer fronten i Ukraine, og på det seneste har Ukraine formået at ramme mål dybt inde i Rusland. Blandt andet i Moskva. Samtidig er der lige nu generel dronekrise, fordi vildfarne droner dukker op i luftrummet over de baltiske lande og Finland. Formodentlig er det ukrainske droner, som bliver GPS-jammet eller spoofet af russerne og derfor kommer på afveje.Dronerne har udviklet sig eksplosivt siden Ruslands invasion i februar 2022. Og det har forandret slagmarken og styrkeforholdet mellem Ukraine og Rusland.Dronerne er ikke specielt avancerede rent designmæssigt, men deres software er i konstant udvikling blandt andet takket være den danske startup Robotto.De ukrainske droner er produceret i hjemlandet på en måde, der minder forbløffende meget om en tech start-up. Hele netværket af virskomheder,  som dominerer den ukrainske produktion af droner, består af startups og heriblandt altså også en dansk virksomhed.Vi har besøg af stifteren Kenneth Geipel i Techtopia. Han fortæller om sin og virksomhedens vej fra civil software til militærteknologi. Og han giver et sjældent blik ind bag kulisserne af verdens første robotkrig.Medvirkende:Kenneth Geipel, Cofounder, RobottoLink: Robotto: https://robotto.ai

Juri Sokolov oli Moskva esinduskaupluse Jelissejevski direktor, kes mõisteti surma korruptsiooni ja majanduskuritegude eest.

Téměř padesát zemí na půdě OSN odsoudilo výzvy Ruska, aby zahraniční diplomaté opustili Kyjev. Moskva podle nich otevřeně vyhrožuje ambasádám na Ukrajině a snaží se vytvořit tlak na prezidenta Volodymyra Zelenského. Podle rusisty Karla Svobody ale nejde jen o zastrašování Ukrajiny a Západu. Kreml tím zároveň reaguje na stagnaci fronty, rostoucí únavu ruské společnosti z války i sílící kritiku kremelské elity proti vůdci. Proč se stupňují ruské útoky proti Ukrajině právě teď?Všechny díly podcastu Jak to vidí... můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

I ugens Radio Information analyserer vi trekantsdramaet mellem Xi, Trump og Putin. Vi udruller den uopklarede sag om Scandinavian Star efter frifindelsen af Søfartsstyrelsen. Og så rapporterer Christian Monggaard direkte fra Cannes med festivalens højdepunkter og skuffelser. --- Der har været travlt på den røde løber i Beijing den seneste uge. Først landede Donald Trump i den kinesiske hovedstad til et to-dages topmøde og en sjælden fremvisning af det kinesiske regeringshovedkvarter, og få dage efter fulgte Vladimir Putin trop med en stor delegation og en næsten identisk koreografi af militærparader, dundrende marchmusik og flagviftende, hujende børn.  Signalværdien er svær at tage fejl af: Verdens mægtigste ledere valfarter til Riget i Midten for at søge indflydelse. Men hvad fik de tre ledere hver især ud af deres besøg? Og hvad fortæller ugens begivenheder os om Kinas nye plads i verden? Udlandsredaktør Lene Winther og journalist Niklas Hessel analyserer det storpolitiske trekantsdrama mellem Beijing, Moskva og Washington, og de skjulte signaler, der gemmer sig bag de officielle håndtryk. 36 år efter katastrofen på Scandinavian Star står overlevende og efterladte stadig tilbage uden svar. Ingen er dømt for mordbranden, der kostede 159 mennesker livet, og onsdag i denne uge frifandt retten i Næstved så tilmed Søfartsstyrelsen, der stod anklaget for at have svigtet sin kontrolpligt med skibet. Men dermed er sidste punktum næppe sat i sagen. Journalist Ulrik Dahlin, der har dækket historien i årevis, udruller det uforløste mysterium – fra flammerne i 1990 til ugens dom. Og endelig er filmredaktør Christian Monggaard med på en forbindelse fra Cannes, hvor årets festival lakker mod enden. Han sætter ord på årets bedste filmoplevelse, årets største skuffelse, og hvem der bør vinde guldpalmen, der bliver uddelt lørdag aften. Og nå ja, så samler vi også lige op på et potentielt livsforandrende hængeparti, fra sidst han var med i programmet. 

Rysslands ledare riskerar att tappa ansiktet när Ukraina bombarderar Moskva med drönare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad som beskrivs som ett av de mest omfattande angreppen mot Moskva sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina väcker frågor om vad president Vladimir Putin egentligen har att sätta emot. Kärnvapenhotet skrämde omvärlden i början av kriget, men verkar inte längre fungera.Samtidigt dödas fortfarande långt fler ukrainare i ryska luftangrepp. Bara dagar innan attacken mot Moskva dödades 24 människor i Kiev av en rysk kryssningsrobot.I veckans avsnitt pratar vi även om varför Putin åker till Kina – precis efter att USA:s president Donald Trump har varit där.Veckans gäster är Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Kriget i Ukraina är inne på sitt femte år. Den senaste veckan har det rapporterats om massiva attacker från båda håll. Ryssland har skickat in tusentals drönare över Kiev och Ukraina har svarat på samma sätt, med massvis drönare in över Moskva. Att Ukrainas drönare nu kommer så långt är ovanligt enligt experter och något som ska oroa Kreml. Samtidigt så kan Krimhalvön vara på väg att isoleras. Ukraina har med hjälp av drönare kunnat attackera vägar in och ut från Krim - vilket nu kan komma att leda till att halvön blir utan mat. Hur är läget i kriget just nu? Har drönarna tagit över hur länderna attackerar varandra och så frågan vi ställer gång på gång; kan kriget ta slut i år? Med: Johan Mathias Sommarström, utrikeskommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News, TV4, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Det här är berättelsen om den elektroniska rockgruppen som gled ut från ravefesterna i industrilokalerna och vidare upp på världens största arenor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här avsnittet innehåller beskrivningar av ett misstänkt självmord. Har du eller någon du känner självmordstankar, vänd dig till din vårdcentral. Du kan också kontakta till exempel självmordslinjen Mind på telefonnummer 90101 och via deras hemsida mind.se, eller Jourhavande medmänniska på telefonnummer 08 - 702 16 80. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112.Över 100 000 människor har samlats på Röda Torget i Moskva, den 27:e september 1997. Sex år har gått sedan Sovjetunionens fall, men staten vill fortfarande ge sken av att de har total kontroll. Rader av soldater avskärmar sektionerna av människor och precis i anslutning till scenen ligger presidentpalatset.Röken ligger tät och det finns en minst sagt spänd förväntan i luften när The Prodigy kliver på scenen. Det är ovanligt att band från väst kommer hit och spelar. – From the U.K! It's The Prodigy!Ånga pyser ut från låtskrivaren Liam Howletts näsborrar när han skruvar på sina synthar. Det blå ljuset lyser upp hans kläder. Från sidan hoppar en punkig silhuett in på scenen. Han har stirrig blick och bär en jeansjacka med Union Jack-flaggan på ryggen.Lamporna skiftar om till rött och totalt kaos utbryter i publiken.På bara några år har den elektroniska rockgruppen The Prodigy gått från att spela på intima, svettiga raves i industrilokaler, till världens största arenor. De beskrivs som ett av världens bästa liveband och anses ha uppfunnit en helt unik mix av dansmusik, punk och rock. Listettor och miljontals sålda skivor har blandats med kontroverser där bandet har anklagats för att ha nazistsympatier, uppmuntra kvinnomisshandel och till och med mordbrand. Alltid omdiskuterade, alltid mot strömmen.Medverkande: Martin James, Leah Riches och Jason Shorthouse.Programmet gjordes av Robin Jonsson våren 2026Producent Siri HillExekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från MTV (1997, 1994), BBC (1991, 1993, 1994) och RTE News (2019) samt Youtubekontona Mynnameiswhatever (2009), Ridocz (2017) och Bungleboss (2006).

Hvad er baggrunden for stort angreb i Moskva? Skal staten beslutte, hvem der skal være forældre? Hvilket aftryk har Dirch Passer sat? Dagens værter: Pernille Rudbæk og Søren Carlsen.

Årets feiring av seiersdagen 9. Mai i Moskva, var langt mindre storslått enn den pleier. En ny rapport viser at Putin blir stadig mer redd for attentatforsøk og droneangrep. Nå skal han leve mer og mer isolert. Er Russland i ferd med å miste grepet om Ukraina-krigen? Ukraina-korrespondent Per Anders Johansen forklarer. Foto: Mikhail Metzel, AP / NTB

Jerevan, Mníchov, Moskva – cestovná mapa posledných dní, ktorou prešiel premiér Robert Fico. Ak bol v Jerevane jedným z lídrov Európskej únie, v Moskve bol jediným z lídrov Únie. Ak sa v Jerevane stretol aj s Volodymyrom Zelenským, v Moskve ho hostil Vladimír Putin. A ak s prvým dohodol spoločné rokovanie vlád, od druhého priniesol správu, že „Moskva je pripravená uspokojiť energetické potreby Slovenska“. Nemecký kancelár Merz mu zo Štokholmu poslal kritický odkaz s výrazmi „jeho účasť hlboko ľutujem“ a „o tomto dni v Moskve sa s ním budeme rozprávať“.A ak Merz v Štokholme po boku svojho švédskeho kolegu zdôraznil podporu Nato a európskej jednote voči Rusku, Robert Fico v Liptovskom Mikuláši v súvislosti s Nato hovoril, že sa nám „pred očami rozpadáva“, „Európska únia je slabá“ a kriticky zamieril aj na OSN, ktorá je podľa neho „bezvýznamná“.Mimochodom - Liptovský Mikuláš sa po nedávnych Bánovciach stal už druhou zastávkou v predvolebnej cestovnej mape vládnych strán. Ak Bánovce patrili Smeru, Mikuláš si podelili s Hlasom.Inak svoju súdnu „cestovnú mapu“ začal tento týždeň aj Tibor Gašpar. Čaká ho na nej maratón 37-ich pojednávacích dní v kauze Očistec, ktorá je o chápadlách moci, úplatkov a vynášania v polícii. Čo môže urobiť Gašparovi a jeho Smeru?Aj na to sa pozrieme s politológom Radoslavom Štefančíkom.Podcast pripravil Jaroslav Barborák.

Jerevan, Mníchov, Moskva – cestovná mapa posledných dní, ktorou prešiel premiér Robert Fico. Ak bol v Jerevane jedným z lídrov Európskej únie, v Moskve bol jediným z lídrov Únie. Ak sa v Jerevane stretol aj s Volodymyrom Zelenským, v Moskve ho hostil Vladimír Putin. A ak s prvým dohodol spoločné rokovanie vlád, od druhého priniesol správu, že „Moskva je pripravená uspokojiť energetické potreby Slovenska“. Nemecký kancelár Merz mu zo Štokholmu poslal kritický odkaz s výrazmi „jeho účasť hlboko ľutujem“ a „o tomto dni v Moskve sa s ním budeme rozprávať“.A ak Merz v Štokholme po boku svojho švédskeho kolegu zdôraznil podporu Nato a európskej jednote voči Rusku, Robert Fico v Liptovskom Mikuláši v súvislosti s Nato hovoril, že sa nám „pred očami rozpadáva“, „Európska únia je slabá“ a kriticky zamieril aj na OSN, ktorá je podľa neho „bezvýznamná“.Mimochodom - Liptovský Mikuláš sa po nedávnych Bánovciach stal už druhou zastávkou v predvolebnej cestovnej mape vládnych strán. Ak Bánovce patrili Smeru, Mikuláš si podelili s Hlasom.Inak svoju súdnu „cestovnú mapu“ začal tento týždeň aj Tibor Gašpar. Čaká ho na nej maratón 37-ich pojednávacích dní v kauze Očistec, ktorá je o chápadlách moci, úplatkov a vynášania v polícii. Čo môže urobiť Gašparovi a jeho Smeru?Aj na to sa pozrieme s politológom Radoslavom Štefančíkom.Podcast pripravil Jaroslav Barborák.

VOV1 - Nga và Ukraine đã xác nhận chấp nhận đề xuất ngừng bắn kéo dài 3 ngày do Mỹ làm trung gian. Giới quan sát nhận định dù chỉ mang tính tạm thời, thỏa thuận lần này cho thấy các kênh đối thoại ngoại giao vẫn đang được duy trì giữa lúc xung đột tiếp tục gây tổn thất nặng nề cho cả hai phía.Thông báo được Tổng thống Mỹ Donald Trump đưa ra ngày 8/5 trên mạng xã hội Truth Social. Theo ông Trump, lệnh ngừng bắn sẽ có hiệu lực từ ngày 9 đến 11/5 và bao gồm việc đình chỉ các hoạt động quân sự cũng như trao đổi 1 nghìn tù binh từ mỗi bên.Nhà lãnh đạo Mỹ cho biết đề xuất này do chính ông trực tiếp đưa ra và đã nhận được sự đồng thuận từ Tổng thống Nga Vladimir Putin và Tổng thống Ukraine Volodymyr Zelensky.Phát biểu với báo giới sau đó, ông Trump bày tỏ hy vọng lệnh ngừng bắn có thể được kéo dài hơn và mở đường cho một giải pháp lâu dài nhằm chấm dứt xung đột:“Điều đó hoàn toàn có thể xảy ra. Tôi muốn thấy cuộc chiến này chấm dứt. Đây là điều tồi tệ nhất kể từ Thế chiến thứ hai xét về sinh mạng. Hai mươi lăm nghìn binh sĩ trẻ thiệt mạng mỗi tháng. Thật điên rồ. Vì vậy, việc kéo dài lệnh ngừng bắn là điều hoàn toàn có thể. Tôi đã đưa ra đề nghị đó và Tổng thống Putin đã đồng ý. Tổng thống Zelensky cũng đồng ý. Hai bên cũng đồng ý trao trả 1.000 tù binh mỗi bên gần như ngay lập tức.”Ngay sau tuyên bố của Tổng thống Trump, Điện Kremlin đã xác nhận thông tin và hoan nghênh sáng kiến do Mỹ đề xuất. Trợ lý Điện Kremlin Yuri Ushakov cho biết Moskva chấp nhận lệnh ngừng bắn để tạo điều kiện cho hoạt động trao đổi tù binh với Ukraine. “Phía Nga chấp nhận đề xuất của Tổng thống Hoa Kỳ Donald Trump về một lệnh ngừng bắn nhằm tạo điều kiện cho việc trao đổi tù binh chiến tranh giữa Nga và Ukraine. Điểm mấu chốt đã được thống nhất là trong thời gian ngừng bắn từ ngày 9 đến ngày 11/5 sẽ tiến hành cuộc trao đổi tù binh với số lượng 1.000 người từ mỗi bên. Chúng tôi hoan nghênh sáng kiến này.”Về phía Ukraine, Tổng thống Volodymyr Zelensky cũng xác nhận nước này sẽ tham gia lệnh ngừng bắn và trao đổi tù binh theo tỷ lệ 1.000 đổi 1.000. Nhà lãnh đạo Ukraine cho biết ưu tiên hàng đầu của Ukraine vẫn là giải quyết các vấn đề nhân đạo, đặc biệt là đưa các binh sĩ bị bắt trở về nước. Ông Zelensky cũng đồng thời tuyên bố Ukraine sẽ không nhắm mục tiêu vào Quảng trường Đỏ tại Moskva trong thời gian Nga tổ chức lễ duyệt binh kỷ niệm Ngày Chiến thắng 9/5.Theo truyền thông quốc tế, việc cả Nga và Ukraine cùng công khai xác nhận thỏa thuận do Mỹ làm trung gian được xem là bước tiến ngoại giao hiếm hoi sau nhiều vòng tiếp xúc không đạt kết quả rõ rệt. Một số chuyên gia nhận định thỏa thuận ngừng bắn ngắn hạn lần này có thể đóng vai trò như phép thử ban đầu nhằm đánh giá thiện chí của các bên trước khả năng xúc tiến các cuộc đàm phán sâu rộng hơn.Tuy nhiên, giới phân tích cũng thận trọng cho rằng triển vọng duy trì hòa hoãn vẫn còn mong manh, bởi các lệnh ngừng bắn trước đây giữa Nga và Ukraine từng nhiều lần nhanh chóng đổ vỡ do các cáo buộc vi phạm từ cả hai phía. Trong bối cảnh giao tranh vẫn diễn ra tại nhiều khu vực tiền tuyến, hiệu quả thực tế của thỏa thuận lần này sẽ phụ thuộc lớn vào mức độ tuân thủ cam kết và vai trò thúc đẩy đối thoại của Mỹ trong thời gian tới./.Hồng Nhung/VOV1Ảnh minh họa: Reuters

Under kalla kriget bedrev Sovjetunionen ett systematiskt kulturellt påverkansarbete i Sverige via så kallade vänskapssällskap. Det kalla kriget handlade i grunden om en konflikt mellan två samhällssystem – kapitalism och kommunism. Men striden stod inte bara på den militära arenan.Förbundet Sverige–Sovjetunionen och dess lokala sällskap arbetade med en klassisk repertoar av folkbildning, idrott och kulturarrangemang: i konserthus och föreningslokaler, genom tidskrifter, utställningar och delegationsresor. Samtidigt var det en ojämn kamp: Sovjetunionen hade svårt att matcha västs populärkulturella dragningskraft.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olov Wenell, forskningsrådgivare vid Försvarshögskolan, som disputerade på avhandlingen Sovjetunionen och svenska vänsällskap 1945–1958: Sällskapen Sverige–Sovjetunionen som medel i sovjetisk strategi (Umeå universitet, 2015).Sovjetunionen spelade gärna sina starka kulturkort: klassisk musik, litteratur, konst och idrott. Konserter, filmvisningar och idrottsutbyten gav möjligheter att presentera en attraktiv motbild till den Sovjetbild som dominerade i svensk press. För att lyssna på hela avsnittet behöver du en prenumeration på https://historianu.supercast.com/Ett särskilt format blev “vänskapsveckor” – intensiva perioder med många evenemang, ofta med sovjetiska artister och kulturpersoner. Den första kulturveckan som senare kom att kallas ”Vänskapsvecka med Sovjetunionen” genomfördes i slutet av september 1951: omkring 120 evenemang i 30 svenska städer.Sällskapen arrangerade också resor till Sovjetunionen. Programmen var ofta noggrant koreograferade: delegater skulle se framsteg, ordning och framtidstro. Men allt gick inte alltid enligt plan – och just den typen av friktion (fel besök, fel samtal, fel intryck) blev i sig en risk för ett propagandaprojekt som levde på kontroll.En viktig strategi var att hålla verksamheten på armlängds avstånd från Sveriges kommunister som kunde skrämma bort den politiska och kulturella elit man ville locka. Därför syntes ofta mer “respektabla” namn i styrelser och på ordförandeposter, medan det praktiska arbetet kunde drivas av andra.Tanken på svensk-sovjetiska vänskapsorganisationer fanns redan under mellankrigstiden. Själva Förbundet Sverige–Sovjetunionen har rötter i 1930-talet, men efter andra världskriget och in i 1950-talet intensifierades arbetet och organiserades om i nära samspel med sovjetiska aktörer.Sovjetunionen satsade mer målmedvetet på att bygga upp liknande nätverk runt om i världen. En central aktör var VOKS (Allunionella sällskapet för kulturella förbindelser med utlandet), grundat 1925 för att samordna kulturella kontakter med omvärlden.I Sverige samlades de lokala sällskapen i en riksorganisation. Vid en kongress i november 1950 bildades (i praktiken) Förbundet Sverige–Sovjetunionen med 19 anslutna sällskap. Stockholmssällskapet blev ofta navet och uppges ha varit drivande i att organisera mottaganden av sovjetiska kulturdelegationer och att formera svenska delegationer till Sovjetunionen. Material till föreläsningar och diskussioner kom i hög grad från sovjetiskt håll.Bild: Affisch för frågeaftonen ”Vad såg Docent Silverskiöld i Sovjetunionen?” i Konserthuset Örebro den 22 februari 1952, arrangerad av Sällskapet Sverige–Sovjetunionen. Medverkar: docent Nils Silverskiöld, redaktör Sven Storck och fru Agnes Karlsson. Konserthuset Örebro, CC BY.Kremls befästa murar och torn i Moskva, fotograferade 1967 under sovjettiden – en symboltyngd makt- och regeringsmiljö som ofta står i centrum när 1900-talets ryska och sovjetiska historia diskuteras. Foto: K W Gullers, CC BY-SA, via Nordiska museet (NMAx.0031302).Musik: Vladimir Troshin framför ”Podmoskovnye vechera” (”Moscow Nights”), en sovjetisk sång inspelad 1956 Källa: Internet Archive Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob Walter var en vanlig tysk menig soldat i Napoleons väldiga armé som invaderade Ryssland 1812. Det som gjorde honom ovanlig var att han skrev en dagbok om en av militärhistoriens största katastrofer.Napoleons fälttåg i Ryssland 1812 tillhör den militära historiens mest dramatiska händelser. I slutet av juni 1812 korsade en väldig armé omfattande mer 450 000 man – till och med över 600 000 om man räknar alla reserver – den ryska gränsen vid floden Njemen och rördes sig mot Moskva.Den ryska huvudstaden intogs i september efter ett antal brutala strider där slaget vid Borodino den 7 september var det i särklass blodigaste. Trots att Moskva var i franska händer kunde Napoleon inte tvinga Ryssland och Alexander till en fred på sina villkor.I oktober inleddes reträtten tillbaka. Efter övergången av floden Beresina i slutet av november bröts armén slutligen samman. Endast mellan 20 000 och 30 000 återkom av den väldiga armén. Resten dog eller tillfångatogs. Det hela var en katastrof.I detta det 26:e avsnittet av Militärhistoriepodden följer Martin Hårdstedt och Peter Bennesved en av deltagarna i fälttåget: den menige tyske soldaten Jacob Walter. Med utgångspunkt i hans bevarade dagbok rör sig samtalet kring det katastrofala fälttåget ur den enskilde soldatens perspektiv. Hur tedde sig umbärandena för den enskilde krigsdeltagaren? Varför utvecklades fälttåget till en katastrof? Vilken betydelse hade vintern egentligen?Den franska armén – La Grande Armée – bestod bara till hälften av franska soldater. Resten kom från andra delar av det franska imperiet utanför det egentliga Frankrikes gränser. Med i fälttåget fanns polacker, tyskar, österrikare holländare, italienare och så vidare. Jacob Walter kom från det tyska kungariket Würtemberg vars armé tämligen ovilligt deltog i fälttåget mot Ryssland.Jacob var veteran från tidigare fälttåg i den tyska armén som slogs mot Napoleon 1806-07 och även 1809. Efter 1812 fick han avsked på grund av sina skador som en följd av umbärandena i Ryssland. Men han var en av de mycket få som levande återvände hem. Jacob kom att skriva ner sina upplevelser i en dagbok som via utvandrande efterkommande hamnade i USA. Historikerna kan genom hans realistiska och i alla högsta grad trovärdiga berättelse få en inblick i detta världsdrama som är långt ifrån strategierna och de höga officerarnas staber. Lidandet i krig får ett ansikte.Om du vill lära dig mer om Napoleonkrigen, fälttåget 1812 och Jacob Walter kan du läsa hans dagbok som finns utgiven på svenska Jakob Walter Fotsoldat i Napoleons armé. Dominic Lieven har skrivit en fantastisk bok på engelska Russia against Napoleon. The battle för Europé 1807 to 1814 som rekommenderas för hard core-läsaren. En skönlitterär skildring är naturligtvis Leo Tolstoj Krig och Fred. En sammanfattning av hela Napoleonkrigen hittar du i Martin Hårdstedts Omvälvningarnas tid som innehåller ett par kapitel om ryska fälttåget.Bild: Korsandet av floden Berezina den 17 november 1812 av Peter Hess, målad 1844. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Seekord liigume ajas 1970. aastate lõppu ning räägime Moskvas ja Moskva lähistel tegutsenud vargast hüüdnimega Artist, kes kasutas maskeeringuna näärivana kostüümi.

Anna Dalland flyttet til Moskva for å gå i Lenins lære, men da krigen kommer blir hun stemmen for Sovjetisk motstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kristin Skare Orgeret og Sven G. Holtsmark snakker om propagandas makt i krigstid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oleme Hruštšovi ajastus ja räägime kaubamaja Moskva direktriss Maria Koršilovast, kelle algatusel moodustati kaubamaja juurde eraldi õmblustšehhid, kus toodeti rõivaid, mille kvaliteet ja välimus olid võrreldavad lääne toodanguga ning mille järele oli suur nõudlus.

Po šestnástich rokoch sa v susednom Maďarsku zmení vláda. No okrem prvotnej eufórie a radosti v uliciach Budapešti, prichádzajú s novým lídrom Péterom Magyarom aj mnohé zásadné otázky. Pre Slovensko, ale aj pre Európsku úniu. Ostane teraz Slovensko vďaka postojom predsedu vlády Roberta Fica jedinou čiernou ovcou pri blokovaní ruských sankcií či pôžičke Ukrajine? A ako sa zmenia vzťahy medzi Maďarmi a európskymi inštitúciami? Aj o týchto témach sa budeme rozprávať so slovenskými europoslancami. Najprv budete počuť podpredsedu európskeho parlamentu Martina Hojsíka z Progresívneho Slovenska a neskôr europoslankyňu Miriam Lexmann. Europoslankyňa Lexmann si myslí, že Robert Fico robí v Európskej únii iba divadlo, ale v konečnom dôsledku vždy ustúpi. „Dlhodobo robí doma jedno a v Bruseli druhé. ... Ja dúfam, že premiér ustúpi aj teraz,” opisuje Lexmann z Kresťanskodemokratického hnutia. Politička zároveň dúfa, že Fico prekoná „odpor k voči Péterovi Magyrovi, ktorý mal vďaka partnerstvu s Viktorom Orbánom.” Predseda vlády Fico by sa mal snažiť byť konštruktívnejším partnerom, pretože je to dôležité pre Slovákov, hovorí zase europoslanec Hojsík. „Veci v Európskej únii sa snažíme dohadovať dialógom a hľadaním prienikov. Viktor Orbán aj Robert Fico pristupujú k tomu tak, že búchame po stole a robíme to, čo nám Moskva alebo Washington povedia,” opisuje europoslanec Hojsík. Verí, že nová maďarská vláda už nebude mať takýto prístup. Počúvate podcast Európa, ktorý vzniká v spolupráci s Európskym parlamentom. Víta vás Frederika Lodová.

Pred štyrmi rokmi išla ku dnu najväčšia ruská vojnová loď Moskva. Pred NRSR protestovali ľudia proti zrušeniu možnosti voliť zo zahraničia listom. Budúci maďarský premiér sa chystá vydať trestne stíhaných zahraničných politikov do ich domovských štátov. Čaká Orbána vyšetrovanie, trestné stíhanie a súd? Izrael si pripomenul dvomi minútami ticha obete holokaustu.

Ukraina har gått på offensiven, men omvärldsläget med krig i Iran och bråkiga EU-länder riskerar att kasta grus i den Ukrainas krigsmaskineriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta som följer kriget i Ukraina har väntat på en rysk våroffensiv, men i stället är det Ukraina som har tagit initiativet. I slutet av januari gick de till motanfall och lyckades bryta igenom de ryska ställningarna på flera frontavsnitt. Det är första gången på två och ett halvt år som Ukraina tar mer terräng än de förlorar.– Till exempel har man lyckats ta sig in i de här så kallade dödszonerna, alltså de områdena längs fronten som helt domineras av drönare och där det nästan är omöjligt för trupp eller fordon att ta sig in i eller förflytta sig, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.En förklaring till framgångarna är att Elon Musk har beslutat att stänga ner sitt satellitsystem Starlink på den ryska sidan. Ryssarna kan helt enkelt inte i samma utsträckning se vad som händer ute på slagfältet när de inte har någon internetuppkoppling. Det har Ukraina utnyttjat.– Det systemet gör att man kan agera mycket snabbare än vad motståndaren kan. Det är det som ger framgång på slagfältet, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.Iran–kriget hotar framgångarnaMen det finns mörka moln på himlen för Ukraina. USA:s och Israels attack mot Iran har lett till åtminstone två positiva saker för Ryssland. Det första är att priset på olja har skjutit i höjden. Det innebär att den ryska statskassan varje dag ökar med över en miljard kronor.Ett annat stort problem till följd av kriget i Iran är att det riskerar att bli brist på luftvärnsrobotar när USA, Israel och gulfstaterna ska skydda sig mot iranska motattacker. Och det här är vapen som Ukraina desperat behöver.– Det kommer att bli ett stort problem de kommande månaderna, alltså Ukrainas förmåga att skjuta ner kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar, eftersom det produceras väldigt få avancerade luftvärnsrobotar. Så det är också en stor vinst för Moskva, säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan.TEXT: Kalle GlasMEDVERKANDE: Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid FörsvarshögskolanJohan Huovinen, Överstelöjtnant och lärare vid FörsvarshögskolanLubna El-Shanti, Ukraina korrespondent för Sveriges Radio. Programledare: Claes Aronsson & Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

Hvordan går krigen mellom Russland og Ukraina? Hvordan ser krigen ut fra Moskva? Og hva med Kyiv? Vil det være krig mellom Russland og Ukraina om fire år? Gjest: Karen-Anna Eggen, forsker ved Institutt for forsvarsstudier (IFS). See omnystudio.com/listener for privacy information.

v podcaste si vypočujete aj: Kto je a kto nie je vlastizradca? Ničiť kultúru znamená ničiť celé spoločenstvo Irán dáva Trumpovi lekciu

Rusko poskytuje Íránu zpravodajské informace, které mu pomáhají zaměřovat americké síly na Blízkém východě. Zahrnuje mimo jiné údaje o poloze amerických válečných lodí a letadel, což může zvyšovat přesnost íránských útoků proti americké vojenské infrastruktuře i personálu.