Podcasts about evolutionen

Fabian Foelsch, Gründer von Brain Effect, spricht über den beeindruckenden Weg seines Unternehmens – von der Idee über den Aufbau einer Love-Brand bis hin zum Verkauf der Mehrheit an die Schwabe-Gruppe für einen mittleren zweistelligen Millionenbetrag. Fabian teilt, wie er das Unternehmen aus einer persönlichen Leidenschaft heraus gestartet hat, warum er auf Community-Building, nachhaltige Produkte und Influencer-Marketing gesetzt hat und wie er es geschafft hat, mit limitierten Ressourcen profitabel zu wachsen.  Was du lernst: Der Weg zum ersten verkauften Produkt: Wie Fabian seine persönliche Leidenschaft für Selbstoptimierung in ein erfolgreiches Unternehmen umwandelte Warum die ersten Schritte mit einem Angel-Investor entscheidend waren Aufbau einer Love-Brand: Wie Community, Content und eine klare Vision die Basis für nachhaltigen Erfolg gelegt haben Warum langfristiges Denken und Kundenbindung wichtiger sind als kurzfristige Gewinne Direct-to-Consumer-Strategien: Wie Influencer-Marketing zum wichtigsten Kanal wurde und welche Evolutionen der Kanal durchlaufen hat Die Bedeutung von Upselling, Bundling und Warenkorboptimierung für die Profitabilität Retail vs. D2C: Warum man für den Retail andere Produkte und Preispunkte benötigt Tipps für den Einstieg in den stationären Handel und die Unterschiede zu D2C-Kanälen Der Exit und die Zukunft: Wie Brain Effect profitabel wurde und dadurch die Basis für den erfolgreichen Exit legte Fabians Pläne für die Zukunft, inklusive dem Aufbau einer Holdingstruktur und möglicher Akquisitionen ALLES ZU UNICORN BAKERY: https://zez.am/unicornbakery  Mehr zu Fabian: LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/fabian-foelsch-63b04490/  Website: https://www.brain-effect.com/  Join our Founder Tactics Newsletter: 2x die Woche bekommst du die Taktiken der besten Gründer der Welt direkt ins Postfach: https://www.tactics.unicornbakery.de/  Kapitel: (00:00:00) Der Prozess bis zum ersten verkauften Produkt (00:06:07) Fabians Startup-Learnings für Brain Effect - und wie es zur Gründung kam (00:13:31) Wie hat Fabian die Finanzierungsfrage beantwortet? (00:21:51) Profitabel & vorfinanziertes Marketing: Consumerbrands wie Holy und Hello Fresh (00:25:47) Erste neue Kunden, Ambassadors & Community: Raus aus der Friends & Family-Bubble (00:32:20) Wie Fabian das Venture-Geld richtig genutzt hat (00:36:28) Die Rolle der Influencer bei Brain Effect (00:48:44) Wie beeinflusst die Warenkorbgröße bei Brain Effect die Profitabilität? (00:56:31) Produktstrategie & Pricing bei Brain Effect (01:08:06) Retail vs. D2C: Fabians Tipps

Mon, 20 Jan 2025 09:40:01 +0000 https://einfachungesund.podigee.io/218-neue-episode 37f866f4e6fb3ee2915bc43cc907edce Gibt es heute eine Epidemie der Einsamkeit? Menschen sind soziale Wesen – aber was bedeutet das eigentlich? Während der Evolutionen haben wir Menschen und unsere Vorfahren in Gruppen gelebt, was zentral für unser Überleben war. Menschen haben gemeinsam dazu beigetragen, dass alle genug zu essen haben, sie waren in der Gruppe sicherer. Doch spätestens seit der Industrialisierung leben wir in immer kleineren Gruppen. Statt Großfamilie oder Dorfgemeinschaft wohnen meist nur Eltern und Kinder in einem Haushalt. Oft ziehen wir in andere Städte, Familien und Freundesgruppen verteilen sich über das ganze Land oder sogar die ganze Welt. In dieser Folge sprechen Antonia und Moritz darüber, welche Folgen dieser Wandel für uns und unsere Gesundheit hat. Gibt es wirklich eine “Epidemie der Einsamkeit”, weil immer mehr Menschen ohne Familie und Freunde leben und sich ins Internet zurückziehen? Welche Bedeutung haben die sozialen Kontakte für das Gehirn und die Entstehung von Krankheiten, vor allem im Alter? Hosts: Personal-Trainerin und Produktmanagerin Antonia Fries und Medizinredakteur Moritz Jaax 218 full Gibt es heute eine Epidemie der Einsamkeit? no cerascreen

Gewohnheiten können Dein größter Erfolgsbooster sein – oder Dich genau dort festhalten, wo Du nicht mehr sein willst. In dieser Folge zeigt Andreas Buhr, warum Routinen für Dich sowohl Fluch als auch Segen sein können, und wie Du sie bewusst gestaltest, um Deine Ziele zu erreichen. Erfahre: Warum Veränderungen oft erst wehtun, bevor sie erfolgreich sind Wie Routinen Dir Sicherheit geben, aber auch Deinen Fortschritt verhindern können Was Du von der „Bergperspektive“ lernen kannst, um Dein Leben neu zu designen Warum Revolutionen oft als kleine Evolutionen beginnen Andreas teilt praktische Tipps und lädt Dich ein, mit Abstand auf Dein Leben zu schauen – für ein Jahr voller Klarheit, Planungssicherheit und maximalem Erfolg. Starte jetzt mit der richtigen Routine in Dein bestes Jahr! P.S.: Bist Du eine Führungskraft oder Unternehmer, der echte Veränderungen in Deiner Führungsleistung und den Ergebnissen Deines Teams sehen möchte? Entdecke, wie Du die 8 größten Führungsfehler erkennen und korrigieren kannst, um Spitzenleistungen zu erzielen und effektive Führungsstrategien anzuwenden, die die Produktivität und Teammotivation steigern. Sichere Dir hier jetzt Deinen Gratis Zugang: https://buhr-team.com/videokurs-fuehrungsfehler/    P.P.S.: Wenn Du die Eigeninitiative ergreifen und echte, kompetente Beratung haben willst, klicke hier und melde Dich GRATIS für ein Beratungsgespräch an: https://calendly.com/buhr-team/clean-leader-erstgespraech 

Nyligen gästade den brittiska teologen Sarah Coakley Sverige. Vid sitt besök i Uppsala höll hon en föreläsning, som vi får ta del av i detta avsnitt, med titeln ”Contested meanings: Evolutionary Co-operation and Natural Theology”. I föreläsningen diskuterar Coakley hur vi teologiskt kan ”läsa” evolutionsteorin, med särskilt fokus på den roll som samarbete har i den evolutionära processen och hur det bör påverka vår teologiska förståelse av evolutionen. Bland annat tar hon hjälp av John Henry Newmans klassiker ”Grammar of Assent” för att belysa dessa frågor.

Whispers of Transformation:https://juliasspiritualliving.com/whispers-of-transformation/ Die GOLEA®️ Academy Coaching Tage der offenen Tür. Ein kostenloser 5-tägiger Workshop, inklusive Aufzeichnung per E-Mail. Kapitel: 00:00 Willkommen 02:33 2 Jahre gehen & bleiben und eeendlich habe ich mein Feuer zurück! 49:50 Abschluss In dieser Podcastfolge teile ich mit Dir, wie ich es geschafft habe, wieder vollkommen für meine Firma und in erster Linie für meine Vision zu brennen – wie ich mir also mein inneres Feuer zurückgeholt habe. Als ich zwei Tage, bevor ich diese Podcastfolge aufgenommen habe, mit meinem Herzmann gesprochen und ihn einmal komplett mit auf die Reise, was eigentlich für mich in den ganzen letzten Wochen und Monaten passiert ist, mitgenommen habe – aber auch final, wie ich die letzten zwei Jahre nun verstehe – war auch er danach so richtig inspiriert und on fire. All das war so wertvoll und ich dachte mir anschließend, wie cool es eigentlich wäre, das genauso auch mit Euch zu teilen und Euch mitzunehmen. Ich spreche darüber, was ich nun verstanden habe über die letzten zwei Jahre und was sich seither für mich radikal geshiftet hat. Ich fühle richtig: Ich bin zurück! Ich bin gleichermaßen zurück wie neugeboren, was meine Firma angeht und ich möchte diese Energie mit Dir teilen. Erstens natürlich, um Dich einfach mitzunehmen, sodass Du es ebenfalls fühlen kannst, dass Du mit mir gemeinsam immer weiter reisen kannst, durch all meine, durch unsere gemeinsamen, Evolutionen. Zweitens auch, um Dich zu inspirieren, wie vielleicht auch DU wieder Dein Feuer entfachen kannst, bezüglich Deiner Visionen, Missionen und Vorhaben. So kannst Du diese Erkenntnisse, die ich hatte, für Dich extrahieren und nutzen. Viel Freude mit dieser Folge! ♡♡♡♡♡♡♡♡♡ Am 2.9. startet Whispers of Transformation! Ein kostenloser 5-tägiger Workshop, inklusive Aufzeichnung per E-Mail, mit dem ich meine GOLEA®️ Academy – Coach & Mentoring Ausbildung re-launche, bzw. die Tore für die neue Runde 2025 öffne. Der Vorteil für Dich ist dann das Early Bird Invest und mehr Raten, wenn Du dann schon anfängst, zu zahlen – sowie noch ein paar Vorteile

Vetenskapen, livet och litteraturen visar alla hur vi skapar det som redan varit. Marit Furn dyker ner i vår tillvaros paradoxala struktur och Stephen Hawkings slutgiltiga teori. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I essän Kafka och hans föregångare skriver den argentinske författaren Jorge Luis Borges med sedvanlig finurlighet:”Faktum är att varje författare själv skapar sina föregångare.”Tanken svindlar till. Borges byter plats på orsak och verkan, så att den raka tidslinje vi är så vana att förhålla oss till, plötsligt får pilar i bägge riktningarna. Men vi inser också samtidigt, att detta är helt i sin ordning.Ur den oöverskådliga röra av kreativa infall som varje samtid är, springer då och då en författare, som har geniet, men också – bör tilläggas – turen, kapitalet och/eller kontakterna, att omvandla de pågående strömningarna till något som blir bestående. Men i samma handling skänker författaren också nytt liv åt sina inspirationskällor, genom att förklara dem värdefulla, omtolka dem och kasta sitt eget ljus på dem, baklänges i tiden.Som Borges sammanfattar saken:”Författarens arbete modifierar vår uppfattning av det förflutna liksom det kommer att modifiera framtiden.”Eller uttryckt i mer allmängiltiga ordalag: Varje avgörande händelse skapar stigar bakåt i historien, minst lika mycket som den pekar framåt.Principen är sann för mycket mer än litteratur.Evolutionen ger en förförisk känsla av linearitet när vi tittar tillbaka på den från vår punkt i tiden. Som om varje nytt utvecklingsstadium vore en självklar följd av de föregående, föreställer vi oss hur encelliga organismer blir till fiskar som kravlar upp på land för att bli till däggdjur som reser sig på två ben och börjar skriva böcker och rikta teleskop in i rymden. Över varje arts särskilda linje svävar en nästan aristotelisk känsla av nödvändighet, som om allting lite i taget bara rör sig mot sin slutgiltiga, liksom oundvikliga form.Illusionen kan delvis förklaras med den så kallade ”efterklokhetseffekten”, det vill säga att saker alltid upplevs som betydligt mer sannolika efter det att de inträffat. Framtiden tornar upp sig som ett suddigt moln av möjligheter. Men sett över axeln tycks allt som hänt mycket prydligt arrangerat, som smultron trädda på ett strå.Befriad från sin skenbara nödvändighet blir evolutionen genast något annat och betydligt mer kaotiskt. Vi tvingas då inte bara ta hänsyn till de fåtal arter som överlevt urvalet och lämnat stigar av föregångare bakom sig. I det negativa utrymmet mellan grenarna anar vi också alla de andra – de oräkneliga, aldrig förverkligade möjligheterna.Ungefär som i våra egna liv, där varje ny händelse genast görs till del av den pågående sagan om oss själva, den som vi halvt omedvetet hela tiden kompletterar och modifierar, för att skänka en air av logik åt våra egna ofta inkonsekventa beslut, allt för att kunna integrera dem i vår övergripande självbild. Jag gjorde så eftersom jag är sån, tänker vi. Och jag är sån eftersom jag tidigare har gått igenom det eller det.Denna ständigt pågående efterhandskonstruktion handlar dock inte bara om hur vi människor tänker på oss själva och världen. En av de mest förunderliga upptäckterna inom kvantmekaniken är ju att tillvarons minsta beståndsdelar faktiskt inte verkar lyda vår slentrianmässiga föreställning om orsak och verkan.Det numera välkända dubbelspaltexperimentet, liksom andra undersökningar av samma slag, avslöjar hur enskilda partiklar tycks befinna sig på alla möjliga platser och många tänkbara tillstånd samtidigt. Inte förrän partiklarna stöter på något som avkräver dem specifika svar om deras egenskaper, kollapsar de många sannolikheterna till bara en enda och alla de övriga försvinner.Även partiklarnas historia – var de alltså befann sig för en stund sedan – förvandlas i mätögonblicket från suddigt sannolikhetsmoln till en bestämd väg genom rymden. På något avgörande vis tycks alltså händelser i nuet – svårsmält nog – kunna påverka det som redan har passerat, bara genom att kräva det på svar.Paradoxer av detta slag har inspirerat forskare till en uppsjö ontologiska hypoteser, som alla tycks förklara något men inte allt. Vilken av tolkningarna som en dag ska visa sig mest användbar vet vi ännu inte. Arbetsmodellerna befinner sig – skulle man kunna säga – fortfarande i en hetsig evolutionär konkurrens med varandra.Mycket pekar ändå på att tillvaron, på mikronivå, inte är tidsmässigt linjär på det sätt vi är vana.”Universums historia hänger på frågan du ställer”, som Stephen Hawking ska ha sagt till sin medarbetare Thomas Hertog något gång under de sista åren av sitt arbetsliv.I det som Hertog kallar Nobelprisvinnarens ”slutgiltiga teori” kom Hawking faktiskt att betrakta hela världsalltet som ett enda stort kvantmekaniskt system. Och han frågade sig följaktligen om inte universums hela historia måste betraktas baklänges.Inspirerad av evolutionsteorin öppnade Hawking för möjligheten att inte ens naturens lagar behöver vara bestämda från början. Istället kan universums krafter ha mejslats fram steg för steg genom samma uteslutningsprocess som den för växter och djur. Den specifika bukett av fysikaliska krafter vi förhåller oss till här och nu, skulle alltså bara vara en av alla dem som lika gärna kunde ha uppstått, men som konkurrerades ut mycket tidigt i universums historia.Vad vi ser när vi tittar långt in i rymden – och samtidigt allt längre bakåt i tiden – påstod den sene, radikale Hawking dessutom vara helt beroende av vad det är vi letar efter, eftersom vi, på ett kvantmekaniskt plan, hela tiden tvingar det vi mäter att välja väg – allt i ett slags svindlande, dubbelriktad tango av orsak och verkan.På det viset kunde Hawking också upphöja oss människor från obetydligt stjärndamm till medskapare i vårt eget universum – och då inte bara genom vårt ständiga återberättande av händelser för oss själva, där överlevarna hela tiden skriver och skriver om historien, utan på ett mycket mer fundamentalt plan än så. Helt kort: Som man frågar får man svar.I detta kaos av då och sen, med det flyktiga nuet som hela tiden blandar sig i såväl det kommande som det förgångna, tvingas vi leva våra liv som om allt var helt i sin ordning.Som Søren Kierkegaard en gång konstaterade:”Det är helt sant, som filosofin säger, att livet måste förstås baklänges. Men då glömmer man den andra principen, att det måste levas framlänges”.Slutsatsen han drog var att livet i något givet ögonblick aldrig helt kan förstås.Kierkegaard var också en av Borges föregångare. Det förklarar en del av den argentinske författarens många paradoxala tidsloopar och sammanflätningar, som alla rymmer en hisnande, existentiell dimension. På samma sätt som kvantmekaniken, med sin antydan om orsakssambandens dubbla riktning, får Borges med sitt skrivande själva verkligheten att gunga till.Fysik, filosofi, litteratur, liv.Marit Furnförfattare och konstnärLitteraturThomas Hertog: Om tidens uppkomst – Stephen Hawkings slutgiltiga teori. Översättning Lisa Sjösten. Fri tanke, 2023.Jorge Luis Borges: Borges II – 1945–1970. Översättning Lasse Söderberg, Oscar Hemer, Sun Axelsson, Ingegerd Wiking, m fl. Bokförlaget Tranan, 2019.

Geologipodden åker på studiebesök! I enlighet med säsongens tema gör vi det för ett arbetsplatsbesök och först ut är geologen och paleontologen Ida. Hon jobbar nämligen på ett naturhistoriskt museum! Alla förstår att det väckte vår nyfikenhet? Och ja - det är exakt samma Ida som vi hörde i avsnitt 29. Och JA - vi får en uppföljning på vad hon hunnit ta reda på om fisködlerumpan från jura! Mesozoikums blodtörstiga delfiner: ichtyosaurierna. Vi beger oss även till devon och Grönland där man först hittade så kallade "övergångsformer" (obs säg inte så) mellan vattenlevande och landlevande djur. Samt snuddar lite vid hur massutdöenden kan ge utrymme för nya arter att utvecklas. Evolutionen va? Vi får inte nog! Tack vare vår vana att producera skamlöst långa avsnitt hinner vi dessutom med en sväng in i konsultbranschen och prata om olika karriärvägar. Och som om detta inte vore nog är underbara undrar-Indra tillbaka efter föräldraledigheten! Den här gången med en lyssnarfråga från gotländska dagisbarn! Vad är det för märklig och tung sten? Foton kommer på instagrammet! Vi lovar er även en hel del nördfniss och att den som orkar lyssna till slutet belönas med både Idas och Johannas topp-tre-Taylor-Swift-låtar (och ja - för dig som är insatt och uppmärksam kan vi bekräfta att detta spelades in innan Tortured poets-albumet släpptes).

Life Science veteranen Thomas Eldered hjälper oss att förstå vad som pågår i branschen och varför de kommande åren kan bjuda på stora genombrott.

Podden är tillbaka!

Evolutionen ger svar på varför ämnesomsättningen sjunker när vi kommer i klimakteriet. Forskning har visat att det är bra för hälsan att lägga på sig några kilon, bara de sitter på rätt ställen. Professor Fredrik Nyström berättar hur metabolism hänger ihop med hjärt- kärlsjukdom, fetma, diabetes och hur vi kan skapa hälsosamt brunt fett genom att frysa. Den här intervjun publicerades ursprungligen den 17 februari 2021som avsnitt 171. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bläckfisken är det närmaste en utomjording vi kan komma. Men just därför erbjuder mötet med bläckfisken oss en möjlighet att öva upp vår medkänsla inför det främmande, menar Kristoffer Leandoer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-06-01.Som mycket ung såg jag i den grekiska övärlden hur fiskare tog hand om nyfångad bläckfisk: de stod på kajen och dunkade sin fångst i stenläggningen, gång på gång. Det var en skrämmande och obegriplig syn, hur kunde en så liten varelse väcka ett sådant ursinne hos stora starka karlar? Långt senare fick beteendet sin förklaring när jag lärde mig om bläckfiskens nervsystem. Bara en tredjedel av dess nervceller sitter i hjärnan, resten är fördelade över hela kroppen. Bläckfisken ser, känner och tänker alltså med hela sin kropp. Den är decentraliserad, dess jag finns överallt. Den ser med huden, tänker med armarna. Dess blod är blågrönt och inte rött, vilket beror på att den syretransporterande molekylen innehåller koppar och inte järn. Dessutom har den inte ett hjärta som vi, utan tre. Vill man ha ihjäl en bläckfisk får man alltså vackert ha ihjäl hela den, det finns ingen centralt placerad strömbrytare där man kan släcka en bläckfisks medvetande.I Korea betraktas levande bläckfisk som en särskild läckerhet, och varje år dör några koreaner för att de inte tuggat ordentligt. Så länge bläckfisken inte är fullständigt söndertuggad lever den ju i varje enskild del, och kämpar frenetiskt för sin överlevnad. Råkar någon svälja en tillräckligt stor del av en bläckfiskarm kan armen på egen hand sätta sig till motvärn och hålla sig fast i strupen tills middagsätaren helt enkelt kvävs.Bläckfisken tycks ha något viktigt att berätta. Freud talade om ”den minimala skillnadens narcissism” som en anledning till att krig mellan grannfolk ofta blir extra hänsynslösa. I fallet med bläckfisken tycks det tvärtom vara just det radikalt annorlunda i dess livsform som uppmuntrar till grymhet – bläckfisken tycks så olik oss att den inte uppfattas ha förmågan att bli rädd eller känna smärta. Låt mig påminna om andra kategorier som tidigare i historien ansetts oförmögna att känna smärta och därför fått genomgå kirurgiska ingrepp utan bedövning: barn, kvinnor, utomeuropeiska folkslag.På senare år har denna känslofattiga antropocentrism utmanats av vetenskapen. Livsform efter livsform har visat sig social, intelligent, och definitivt förmögen att känna smärta. Fiskar, träd, blommor, mycel … På så vis har vetenskapen belagt det som länge varit känt inom poesin: ”'Allt känner!' Och allt påverkar din existens!” som den franske romantikern Gérard de Nerval konstaterade i en av sina sonetter: ”Ofta minsta varelse en gudom dölja kan, / Och som ett spirande öga bak slutna lock / Växer en själ under ytan på stenarnas block.”Och det gäller alltså i högsta grad även vår åtta- eller tioarmade vän. Trots att det var ganska länge sen vi skildes åt. Evolutionärt gick bläckfisken och människan skilda vägar för flera hundra miljoner år sedan. Det som så småningom utvecklades till ryggradsdjuren gick åt sitt håll, och bläckfisken åt ett annat redan för 600 miljoner år sedan. Bläckfisken lever som bekant kvar i havet. Men inte heller människan lämnade helt och hållet havet. Att vi överhuvudtaget överlever uppe på land beror på att vi bär med oss mängder av saltvatten i våra kroppar. Människan bär havet med sig vart hon än går, inombords.Vetenskapshistorikern, filosofen och fritidsdykaren Peter Godfrey-Smith skriver i sin bok ”Djupsinne” att ”bläckfisken lever vid sidan om den vanliga skiljelinjen mellan kropp och hjärna”.Bläckfisken är sannolikt den varelse vi kan möta som är mest olik oss och samtidigt har så hög intelligens och kommunikationsförmåga: Godfrey-Smith formulerar det som att bläckfisken är det närmaste vi kan komma ett möte med en utomjording. Den är det enda exemplet på stora hjärnor hos andra varelser än ryggradsdjuren. Den har nästan lika många nervceller som en hund fast den är ett blötdjur. Evolutionen tog fart när vissa celler undertryckte sin individualitet och kom att delta i stora samarbetsprojekt. De flesta av oss är centralstyrda. Hjärnor är extremt energikrävande. En fjärdedel av människans födointag går åt till att driva våra hjärnor. Men vad använder bläckfisken sin relativt jättelika hjärna till? För att kunna hantera sin komplicerade kropp, som kan anta i stort sett vilka former som helst, och koordinera dess rörelser har den utvecklat en kombination av centralstyre och lokalt självstyre, vilket gör att den får ett stort mentalt överskott.Bläckfisken är en 170 miljoner år gammal livsform som under evolutionens gång gjort sig av med sitt skal och förlitar sig helt på sin intelligens och kreativitet som försvar mot fiender. Den leker, den är nyfiken och påhittig, den förändrar färg och form efter sinnesstämning. Den sover, sannolikt drömmer den också.Bläckfisken kastar ett obönhörligt ljus över vårt beteende mot det vi uppfattar som alltför främmande. Godfrey-Smith återger experiment från femtiotalet som får människan att verka fantasi- och empatilös. Bläckfiskar stängdes in i akvarier och lärdes att 1) dra i en spak för att 2) tända en lampa så att de 3) skulle få en sardinbit. Deras intelligens och problemlösningsförmåga befanns mediokra eftersom de var mer intresserade av att rycka loss spaken, spruta vatten på försöksledaren eller dra ner lampan i akvariet. Bläckfisken är nyfiken, lekfull och inte särskilt förtjust i att äta gamla sardiner: belöningen uppfattades inte som sådan. Man får de svar man har vett att fråga efter, helt enkelt.Som individer lever de bläckfiskar vi känner till påtagligt korta liv. De blir ett, högst två år gamla. Det tycks som ett extravagant beteende från naturens sida: all denna intelligens, leklust och nyfikenhet som slår ut som en blomma för en enda säsong, som inte kan bygga vidare och ackumuleras i kontinuerliga projekt. Se där, så tänker en människa - Saker och ting ska föras vidare, utvecklas, leda någonstans. Men tänk om det är vårt sätt att värdera som är det verkligt primitiva?Vi har våra sinnen främst för att hålla reda på faror och möjligheter. Den avsiktslösa nyfikenheten kräver ett överskott av energi och tid som traditionellt bara tillskrivs organismer allra högst på evolutionsstegen. Ändå vittnar Peter Godfrey-Smith och andra, som den sydafrikanske dokumentärfilmaren Craig Foster i Bläckfisken och jag, om svindlande och livsförändrande möten med en annorlunda livsforms vänskapligt lekfulla nyfikenhet.Men för att få syn på den nyfikenheten måste man ha ett annat förhållningssätt till det främmande och avlägsna. Man måste närma sig andra varelser utan att hela tiden söka likheter och jämförelser med sig själv, och i stället med vänlighet och respekt försöka möta det som verkligen är fundamentalt främmande hos dem.Hur går ett sådant möte till?Det kanske bläckfisken kan lära oss, om den inte först fastnar i halsen och kväver oss när vi försöker äta upp den.Kristoffer Leandoer, författare

„Neuborkia – Die Stadt, in der der Wind der Erneuerung weht!“ steht auf dem Schild in meiner neuen Heimatstadt.Ich bin Erol Gold und mit meiner Mama frisch in die Johto-Region gezogen. Man sagt, Neuborkia sei eine windige Stadt mit stillen Hügeln, an dessen Standrand sich viele wilde Pokémon tummeln. Professor Lind, der hier ein Forschungsinstitut leitet, gilt als Experte im Bereich Pokémon-Evolutionen. Genau zu ihm mache ich mich nun auf dem Weg.Ich bemerke einen mysteriösen jungen Mann, der durch das Fenster in Professor Linds Labor schaut – sein Name ist Giancarlo Silber. Was es mit ihm wohl auf sich hat?Das erfahrt ihr heute im brandneuen Special des Animepodcasts! Mein Co-Moderator Giancarlo und ich haben uns vor einiger Zeit die besten Kanto-Pokémon der 1. Generation angeschaut. Nun ziehen wir eine Region weiter und werfen einen Blick auf das wunderschöne Johto der 2. Generation.Kanto ist nach der gleichnamigen Region in Japan benannt. Johto hingegen ist von der Kansai-Region im Westen Japans inspiriert und der Name Johto leitet sich von der Präfektur Kyōto ab. In Kyōto gibt es sehr viele traditionelle Tempel und Schreine – Dinge, die uns auch hier begegnen werden.---Hier geht's zu meinem Gast:www.coachmazzei.deMehr von mir gibt's auf Social Media:Instagram: instagram.com/animepodcastTikTok: tiktok.com/@animepodcastde

Vi möter dem i mytologin och serier. Men om superkrafter nu är så bra, varför har människor inte utvecklat dem evolutionärt? Matz Larsson frågar sig vilken superkraft vi egentligen är i behov av. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Få mänskliga drömmar är så livskraftiga som drömmen om superkrafter.I den grekiska mytologin fanns många gudar utrustade med superkrafter och världsalltet styrdes av urkrafter. Eftersom Gudarna ynglade av sig så rådde det ingen brist på titaner och monster med superkrafter som styrka och flygförmåga. Gudarna blandade sig gärna med människorna och liksom oss kunde de bli avundsjuka, slarviga, förälskade. De kunde rent av dö.Rom övertog många gudar och gav dem latinska namn. Bacchus kunde förvandla allt han rörde till druvor, Jupiter kunde kontrollera blixtar och ändra skepnad till en örn. Och givetvis kunde Jesus gå på vatten samt bota svåra sjukdomar.Två millenier senare lever superkrafterna vidare i seriernas värld. Den tidiga seriehjälten Fantomen var stark men saknade superkrafter. Hans största bidrag återfanns inom designen: Tighta trikåer, maskering, en civil identitet, och viktigast: instinkten att kämpa för det goda. Sjömannen Karl Alfred saknade övermänskliga krafter när han gjorde debut 1929, men blev övermänskligt stark 1932 via trogen konsumtion av spenat. Ändå bleknar både Fantomen och Karl Alfred i jämförelse med den som kom att inleda superhjältarnas gyllene era 1938: Stålmannen.Stålmannen fick många efterföljare: Stålflickan, Vattumannen och Hulken för att nämna några. Serierutan och sedermera filmen har skapat ett stort galleri av superkrafter: röntgenblick, laserblick, osynlighet, teleportering och odödlighet. Superkrafter har på det sättet populariserats, och har alltså under lång tid tillhört fantasins värld. Men kanske närmar vi oss en era där vissa superkrafter kan förverkligas?     I en tid när vetenskap och tekniska framsteg tycks vara på väg att skapa verkliga superkrafter, bör vi kanske återvända till barndomens kittlande fråga: vilken superkraft är mest angelägen? Seriemagasin och film erbjuder en diger meny. Men jag vill jag hålla mig till sånt som, åtminstone teoretiskt, är fysikaliskt och biologiskt möjligt.Stålmannens flygförmåga kraschlandar direkt. Vårt tunga skelett trotsar fysikens lagar. Dessutom finns ju helikoptrar, skärmflygning, vindtunnlar, powerkites för den som vill sväva en stund.Spindelmannens superkrafter då? Förmågan att utsöndra och skjuta ut spindelväv med handlovarna. Det hade varit något. Och spindeltråd är ett fascinerande material. Det är starkare än stål, samtidigt lätt och biologiskt nedbrytbart. Tråden görs av proteiner, så kallade spidroiner som återfinns i spindelns bakkropp. Men människan är genetiskt oerhört fjärran från spindlarna. Om processen ändå skulle lyckas finns det inget som talar för utsöndring via handlovarna, snarare skulle vi få hala fram spindeltråden ur baken! Nej, den tråden vill jag inte spinna vidare på. Det faller på estetiska grunder.  Kanske vore supersyn bättre? Problemet är att våra sinnen bygger på uråldriga evolutionära lösningar. Vårt öga har en massa skrymmande och skymmande blodkärl framför näthinnan. Det är en dum lösning som nog inte går att ändra. Bläckfiskens öga vore bättre att utgå från. Den har inga skymmande blodkärl framför näthinnan. Men evolutionärt är de till och med längre från oss än spindlarna. Inga gensaxar i världen skulle kunna ändra ögats konstruktion så radikalt. Supersyn kanske inte heller tillför så mycket. Redan idag använder vi stjärnkikare och elektronmikroskop, liksom röntgen- och magnetkameror.Hur är det med seriehjälten Aquaman, Vattumannen med en helt vattenanpassad fysiologi: Han kan kommunicera med och tillkalla undervattensvarelser på långt håll. Och självklart kan han andas under vatten. Det låter lockande. Tänk att kunna simma fritt och länge i korallreven. Det vore också att återknyta till vårt förflutna. Våra tidiga förfäder, fiskarna, hade faktiskt gälar. Kanske kan de väckas till liv genom genmanipulation? Vi har ju kvar några gälbågar. De syns tydligt under första fosterperioden, men försvinner sedan. Eller, rättare sagt, de omvandlas. De blir till bisköldkörtlar, brässen, tungben och struphuvud och ger oss våra hörselben: hammaren, städet och stigbygeln. Därmed står valet alltså mellan att kunna andas under vatten och att kunna höra. Ett högt pris för att kunna andas under vatten. Jag får nöja mig med dykartuber.Men hörseln då? Hur vore det att ha Stålmannens eller General Zods superhörsel? Men vill man höra allt tissel, tassel och skvaller? För att inte tala om den droppande kranen på natten? Tveksamt.Styrkan som superkraft? Estetiskt föga tilltalande, och stora Schwarzenegger-muskler gör oss otympliga. Men superhjälten Ironman erbjuder kanske en lösning. Ironman är ju ingen annan än den rika och supersmarta industrimannen Tony Stark som blev tillfångatagen av fienden, och som för att kunna fly konstruerade en högteknologisk skyddsdräkt ett slags exoskelett, alltså ett extra skelett utanpå kroppen. Militären, i USA satsar faktiskt på motordrivna exoskelett för att avlasta tungt beväpnade soldater. Exoskelett används också på sjukhus när patienter tränar upp sin rörelseförmåga och balans efter hjärn- eller ryggmärgsskador. Andra forskare utvecklar textila muskelfibrer, det vill säga fibrer i kläder som beter sig som muskelfibrer ett slags långkalsonger som förstärker dina muskler.Redan idag kan alltså människor via vetenskap och ny teknik uppnå vissa superkrafter och superförmågor. Hur ser framtiden ut då?Författaren Yuval Noah Harari menar att människors liv kan komma att förändras och förlängas radikalt. Han förutspår att människohjärnan kommer kunna sammankopplas med artificiell intelligens. Vi kommer alltså att kunna bli supersmarta. Och redan idag pågår arbetet med att framställa nya organ för att ersätta förbrukade kroppsdelar. Grishjärtat slår redan i människobröstet. På så vis tycks människan hela tiden sträva efter att uppnå de gamla gudarnas egenskaper, också den kanske mest eftersträvansvärda förmågan av alla: odödlighet.Det är en utveckling som väcker många frågor: Räcker planetens resurser till för sådana långlivade, gudalika varelser? Den ekologiska skuldens dag, det kalenderdatum när mänsklighetens resursförbrukning för året överstiger jordens förmåga, inföll år 2022 för Sveriges del i början av april. Så även om det blir tekniskt och biologiskt möjligt att erbjuda superförmågor och extrem livslängd till alla, skulle det antagligen ödelägga vår jord.Ska superförmågor och extremt långa liv vara förbehållet de rikaste ländernas invånare? De som redan är extremt rika och mäktiga? Ett privilegium för mäktiga diktatorer som aldrig nånsin vill släppa ifrån sig makten?Kanske är vår tids mest angelägna superkraft den att kunna avstå från att eftersträva dem.Matz Larsson, läkare och evolutionsforskareReferenser:Yuval Noah Harari Homo Deus

Idag pratar vi om:Vad är orimliga förväntningar och krav på medium och sierskor?Själen, vårt högre medvetande.Hur går evolutionen ihop med själen?Föds vi alltid till människor?Själens intention.Biofältet.Har allt ett medvetande?Lyssnarfråga: Var finns dinosaurierna?Vi önskar er en fin vecka!Camilla och Vivi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyflått och rykande färskt avsnitt av Flashback Forever finns ute nu! Emma har letat bland Nordstreams luftbubblor för att avslöja sanningen, Mia förfasas över exakt hur missförstådd evolutionsteorin är och Ina försöker ge den undanskuffade ettan några minuter i strålkastarljuset.Avsnittet är sponsrat av våra underbara patroner på https://www.patreon.com/FlashbackForeverKlippt och mixat av https://aino.agencyEmmas tråd:ttps://www.flashback.org/t3456382Mias trådar:https://www.flashback.org/t579025https://www.flashback.org/t2074908https://www.flashback.org/t1562519https://www.flashback.org/t2943648https://www.flashback.org/t1042344Inas trådar:https://www.flashback.org/t1690598https://www.flashback.org/t3149022https://www.flashback.org/t3357078https://www.flashback.org/t3422199https://www.flashback.org/t3455369https://www.flashback.org/t3452104 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jede vermeintliche REVOLUTION entstand durch kleine, stetige EVOLUTIONEN.In diesem Podcast schauen wir uns ein paar Beispiele in der Geschichte an und auch wie Du dieses Prinzip sowohl in Deinem BUSINESS als auch in Deinem LEBEN anwenden kannst.----  

Har du indført nye vaner for at spare, er du fuldstændig opslugt af en serie, og har du en favorit stilling? - ja nemlig, den slags stilling. - så lyt med!!

Im I. Abschnitt hatte Luhmann Darwins Evolutionsschema von der Biologie auf soziale Systeme übertragen: Variation betrifft die Elemente: Ein Element in der Kommunikation bietet ein neues Reproduktionsmuster an. Z.B. eine neuartige Auslegung eines Gesetzestextes. Selektion betrifft die Strukturen: Die Kommunikation entscheidet, ob sie die Variation annimmt oder ablehnt. Wird die veränderte Interpretation akzeptiert, reproduziert sich das System nach dem neuen Muster. (Andernfalls nicht). Stabilisierung betrifft das gesamte System: Je nachdem, wofür sich die Kommunikation entschieden hat, reproduziert sich das System künftig nach dem veränderten Muster. (Oder wie gehabt.) Es gilt im Folgenden zu klären, was genau die Strukturen des Rechtssystems sind, die eine Evolution ermöglichen, und wie diese fixiert sind. Ziel ist es nachzuweisen, dass soziale Systeme, die operativ geschlossen sind und sich aus ihren eigenen Elementen reproduzieren, eigene Evolutionen vollziehen. Es liegt nahe, bei Strukturen sofort an Texte zu denken. Ein Abgleich von Texten und deren Interpretation macht Abweichungen markierbar. Dieser Gedanke liegt auch deshalb nahe, weil Schriftform eine nicht mehr wegzudenkende Geltungsbedingung des Rechts ist. Eine genauere Betrachtung der Schrift lässt jedoch schnell erkennen, dass diese Annahme mit vielen Schwierigkeiten verbunden ist, und wie konnte sich das Recht in den Jahrtausenden vor Erfindung der Schrift entwickeln? Verschiedene preadaptive advances (der Anpassung vorausgehende Fortschritte) schufen Voraussetzungen, die ihrerseits günstige Voraussetzungen für andere Entwicklungen schufen. Herausragend ist die frühe Praxis der Devination (Weissagung). Devination kann als Vorläufer des Rechtssystems betrachtet werden. Weissagungen boten Rat in diversen Fragen des Lebens, so auch in Streitigkeiten. Verschiedene Formen begannen sich auszudifferenzieren. Durch Tradierung, d.h. durch stete Wiederholung (Redundanz), konnte man sich passende „Weisheiten“ bei Bedarf vergegenwärtigen. Diese Tradierung senkte das Risiko, dass die psychische Gedächtnisleistung eines Individuums ausfiel bzw. Anlass für Zweifel und Streit bot. (Denn eine mündliche Wiederholung ist streng genommen nur eine fiktive Wiederholung, anfällig für nicht überprüfbare Abwandlung.) Durch die Devinationspraxis wurden Expertise und Komplexität aufgebaut. Man ging von der Beschreibung von Einzelfällen aus (Kasuistik) und operierte mit Wenn-Dann-Bedingungen (also mit Konditionalprogrammen, wie das Rechtssystem heute auch). Der zunehmende Bedarf, die sich ausdifferenzierenden Formen der Devination zu fixieren, dürfte im 5. Jahrtausend vor Chr. zur Erfindung der (Keil-)Schrift beigetragen haben. Doch erst durch Phonetisierung (Verlautschriftlichung) und Alphabetisierung ca. 1200 vor Chr. wurde Schrift universell einsetzbar; heute würde man sagen: alltagstauglich. Weissagung, Schrifterfindung und Rechtsentwicklung stehen also in engem Zusammenhang. Das Recht gebrauchte die Schrift anfangs vor allem, um Schuldverhältnisse in Verträgen zu fixieren und Abweichungen (Variation!) von einem vertraglich gegebenen Versprechen nachweisen und rechtlich bewerten zu können. Vollständiger Text auf Luhmaniac.de

Im I. Abschnitt hatte Luhmann Darwins Evolutionsschema von der Biologie auf soziale Systeme übertragen: Variation betrifft die Elemente: Ein Element in der Kommunikation bietet ein neues Reproduktionsmuster an. Z.B. eine neuartige Auslegung eines Gesetzestextes. Selektion betrifft die Strukturen: Die Kommunikation entscheidet, ob sie die Variation annimmt oder ablehnt. Wird die veränderte Interpretation akzeptiert, reproduziert sich das System nach dem neuen Muster. (Andernfalls nicht). Stabilisierung betrifft das gesamte System: Je nachdem, wofür sich die Kommunikation entschieden hat, reproduziert sich das System künftig nach dem veränderten Muster. (Oder wie gehabt.) Es gilt im Folgenden zu klären, was genau die Strukturen des Rechtssystems sind, die eine Evolution ermöglichen, und wie diese fixiert sind. Ziel ist es nachzuweisen, dass soziale Systeme, die operativ geschlossen sind und sich aus ihren eigenen Elementen reproduzieren, eigene Evolutionen vollziehen. Es liegt nahe, bei Strukturen sofort an Texte zu denken. Ein Abgleich von Texten und deren Interpretation macht Abweichungen markierbar. Dieser Gedanke liegt auch deshalb nahe, weil Schriftform eine nicht mehr wegzudenkende Geltungsbedingung des Rechts ist. Eine genauere Betrachtung der Schrift lässt jedoch schnell erkennen, dass diese Annahme mit vielen Schwierigkeiten verbunden ist, und wie konnte sich das Recht in den Jahrtausenden vor Erfindung der Schrift entwickeln? Verschiedene preadaptive advances (der Anpassung vorausgehende Fortschritte) schufen Voraussetzungen, die ihrerseits günstige Voraussetzungen für andere Entwicklungen schufen. Herausragend ist die frühe Praxis der Devination (Weissagung). Devination kann als Vorläufer des Rechtssystems betrachtet werden. Weissagungen boten Rat in diversen Fragen des Lebens, so auch in Streitigkeiten. Verschiedene Formen begannen sich auszudifferenzieren. Durch Tradierung, d.h. durch stete Wiederholung (Redundanz), konnte man sich passende „Weisheiten“ bei Bedarf vergegenwärtigen. Diese Tradierung senkte das Risiko, dass die psychische Gedächtnisleistung eines Individuums ausfiel bzw. Anlass für Zweifel und Streit bot. (Denn eine mündliche Wiederholung ist streng genommen nur eine fiktive Wiederholung, anfällig für nicht überprüfbare Abwandlung.) Durch die Devinationspraxis wurden Expertise und Komplexität aufgebaut. Man ging von der Beschreibung von Einzelfällen aus (Kasuistik) und operierte mit Wenn-Dann-Bedingungen (also mit Konditionalprogrammen, wie das Rechtssystem heute auch). Der zunehmende Bedarf, die sich ausdifferenzierenden Formen der Devination zu fixieren, dürfte im 5. Jahrtausend vor Chr. zur Erfindung der (Keil-)Schrift beigetragen haben. Doch erst durch Phonetisierung (Verlautschriftlichung) und Alphabetisierung ca. 1200 vor Chr. wurde Schrift universell einsetzbar; heute würde man sagen: alltagstauglich. Weissagung, Schrifterfindung und Rechtsentwicklung stehen also in engem Zusammenhang. Das Recht gebrauchte die Schrift anfangs vor allem, um Schuldverhältnisse in Verträgen zu fixieren und Abweichungen (Variation!) von einem vertraglich gegebenen Versprechen nachweisen und rechtlich bewerten zu können. Vollständiger Text auf Luhmaniac.de

Vi pratar förändring i stort och smått. Ska man stanna i en relation för att man inte orkar hitta nån ny? Är du okej med att nån byter ut alla kläder i din garderob? Kan du tänka dej att sälja allt och resa till Indien? Och varför säger en del att de ändå aldrig kommer duga som partner? Evolutionen säger oss att vi är väldigt bra på anpassning, men ändå äter vi samma frukost varje dag! Har du gjort nån stor förändring i ditt liv? Skriv gärna en rad till oss på relationsskeppet@gmail.com --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/relationsskepp1/message

Bläckfisken är det närmaste en utomjording vi kan komma. Men just därför erbjuder mötet med bläckfisken oss en möjlighet att öva upp vår medkänsla inför det främmande, menar Kristoffer Leandoer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Som mycket ung såg jag i den grekiska övärlden hur fiskare tog hand om nyfångad bläckfisk: de stod på kajen och dunkade sin fångst i stenläggningen, gång på gång. Det var en skrämmande och obegriplig syn, hur kunde en så liten varelse väcka ett sådant ursinne hos stora starka karlar? Långt senare fick beteendet sin förklaring när jag lärde mig om bläckfiskens nervsystem. Bara en tredjedel av dess nervceller sitter i hjärnan, resten är fördelade över hela kroppen. Bläckfisken ser, känner och tänker alltså med hela sin kropp. Den är decentraliserad, dess jag finns överallt. Den ser med huden, tänker med armarna. Dess blod är blågrönt och inte rött, vilket beror på att den syretransporterande molekylen innehåller koppar och inte järn. Dessutom har den inte ett hjärta som vi, utan tre. Vill man ha ihjäl en bläckfisk får man alltså vackert ha ihjäl hela den, det finns ingen centralt placerad strömbrytare där man kan släcka en bläckfisks medvetande.I Korea betraktas levande bläckfisk som en särskild läckerhet, och varje år dör några koreaner för att de inte tuggat ordentligt. Så länge bläckfisken inte är fullständigt söndertuggad lever den ju i varje enskild del, och kämpar frenetiskt för sin överlevnad. Råkar någon svälja en tillräckligt stor del av en bläckfiskarm kan armen på egen hand sätta sig till motvärn och hålla sig fast i strupen tills middagsätaren helt enkelt kvävs.Bläckfisken tycks ha något viktigt att berätta. Freud talade om den minimala skillnadens narcissism som en anledning till att krig mellan grannfolk ofta blir extra hänsynslösa. I fallet med bläckfisken tycks det tvärtom vara just det radikalt annorlunda i dess livsform som uppmuntrar till grymhet bläckfisken tycks så olik oss att den inte uppfattas ha förmågan att bli rädd eller känna smärta. Låt mig påminna om andra kategorier som tidigare i historien ansetts oförmögna att känna smärta och därför fått genomgå kirurgiska ingrepp utan bedövning: barn, kvinnor, utomeuropeiska folkslag.På senare år har denna känslofattiga antropocentrism utmanats av vetenskapen. Livsform efter livsform har visat sig social, intelligent, och definitivt förmögen att känna smärta. Fiskar, träd, blommor, mycel På så vis har vetenskapen belagt det som länge varit känt inom poesin: Allt känner! Och allt påverkar din existens! som den franske romantikern Gérard de Nerval konstaterade i en av sina sonetter: Ofta minsta varelse en gudom dölja kan, / Och som ett spirande öga bak slutna lock / Växer en själ under ytan på stenarnas block.Och det gäller alltså i högsta grad även vår åtta- eller tioarmade vän. Trots att det var ganska länge sen vi skildes åt. Evolutionärt gick bläckfisken och människan skilda vägar för flera hundra miljoner år sedan. Det som så småningom utvecklades till ryggradsdjuren gick åt sitt håll, och bläckfisken åt ett annat redan för 600 miljoner år sedan. Bläckfisken lever som bekant kvar i havet. Men inte heller människan lämnade helt och hållet havet. Att vi överhuvudtaget överlever uppe på land beror på att vi bär med oss mängder av saltvatten i våra kroppar. Människan bär havet med sig vart hon än går, inombords.Vetenskapshistorikern, filosofen och fritidsdykaren Peter Godfrey-Smith skriver i sin bok Djupsinne att bläckfisken lever vid sidan om den vanliga skiljelinjen mellan kropp och hjärna.Bläckfisken är sannolikt den varelse vi kan möta som är mest olik oss och samtidigt har så hög intelligens och kommunikationsförmåga: Godfrey-Smith formulerar det som att bläckfisken är det närmaste vi kan komma ett möte med en utomjording. Den är det enda exemplet på stora hjärnor hos andra varelser än ryggradsdjuren. Den har nästan lika många nervceller som en hund fast den är ett blötdjur. Evolutionen tog fart när vissa celler undertryckte sin individualitet och kom att delta i stora samarbetsprojekt. De flesta av oss är centralstyrda. Hjärnor är extremt energikrävande. En fjärdedel av människans födointag går åt till att driva våra hjärnor. Men vad använder bläckfisken sin relativt jättelika hjärna till? För att kunna hantera sin komplicerade kropp, som kan anta i stort sett vilka former som helst, och koordinera dess rörelser har den utvecklat en kombination av centralstyre och lokalt självstyre, vilket gör att den får ett stort mentalt överskott.Bläckfisken är en 170 miljoner år gammal livsform som under evolutionens gång gjort sig av med sitt skal och förlitar sig helt på sin intelligens och kreativitet som försvar mot fiender. Den leker, den är nyfiken och påhittig, den förändrar färg och form efter sinnesstämning. Den sover, sannolikt drömmer den också.Bläckfisken kastar ett obönhörligt ljus över vårt beteende mot det vi uppfattar som alltför främmande. Godfrey-Smith återger experiment från femtiotalet som får människan att verka fantasi- och empatilös. Bläckfiskar stängdes in i akvarier och lärdes att 1) dra i en spak för att 2) tända en lampa så att de 3) skulle få en sardinbit. Deras intelligens och problemlösningsförmåga befanns mediokra eftersom de var mer intresserade av att rycka loss spaken, spruta vatten på försöksledaren eller dra ner lampan i akvariet. Bläckfisken är nyfiken, lekfull och inte särskilt förtjust i att äta gamla sardiner: belöningen uppfattades inte som sådan. Man får de svar man har vett att fråga efter, helt enkelt.Som individer lever de bläckfiskar vi känner till påtagligt korta liv. De blir ett, högst två år gamla. Det tycks som ett extravagant beteende från naturens sida: all denna intelligens, leklust och nyfikenhet som slår ut som en blomma för en enda säsong, som inte kan bygga vidare och ackumuleras i kontinuerliga projekt. Se där, så tänker en människa - Saker och ting ska föras vidare, utvecklas, leda någonstans. Men tänk om det är vårt sätt att värdera som är det verkligt primitiva?Vi har våra sinnen främst för att hålla reda på faror och möjligheter. Den avsiktslösa nyfikenheten kräver ett överskott av energi och tid som traditionellt bara tillskrivs organismer allra högst på evolutionsstegen. Ändå vittnar Peter Godfrey-Smith och andra, som den sydafrikanske dokumentärfilmaren Craig Foster i Bläckfisken och jag, om svindlande och livsförändrande möten med en annorlunda livsforms vänskapligt lekfulla nyfikenhet.Men för att få syn på den nyfikenheten måste man ha ett annat förhållningssätt till det främmande och avlägsna. Man måste närma sig andra varelser utan att hela tiden söka likheter och jämförelser med sig själv, och i stället med vänlighet och respekt försöka möta det som verkligen är fundamentalt främmande hos dem.Hur går ett sådant möte till?Det kanske bläckfisken kan lära oss, om den inte först fastnar i halsen och kväver oss när vi försöker äta upp den.Kristoffer Leandoer, författare

Arv eller miljø i kosmisk belysning Arv og miljø udgør kosmisk set en enkelt faktor, der sikrer, at væsenet får overført sine tidligere erhvervede egenskaber til sit nuværende livs dagsbevidsthed. Er mennesket et produkt af arv eller miljø? Det er en klassisk debat, om mennesket er et produkt af arv eller miljø. I forbindelse med intelligent design-teorien må man gå ud fra, at arven tillægges størst betydning, fordi det centrale i teorien er, at der er en intelligent årsag til arveanlæggenes uforanderlige struktur. I den materialistiske biologi er meningerne delte. De såkaldte selektionister tillægger arven størst betydning, mens sociobiologerne tillægger miljøet størst betydning. I Martinus Kosmologi må både arv og miljø ses som produkter af individets egen evige fortid – helt i overensstemmelse med loven for årsag og virkning. The post #OT245. Evolutionen – arv eller miljø? appeared first on Ole Therkelsen.

Arv eller miljø i kosmisk belysning Arv og miljø udgør kosmisk set en enkelt faktor, der sikrer, at væsenet får overført sine tidligere erhvervede egenskaber til sit nuværende livs dagsbevidsthed. Er mennesket et produkt af arv eller miljø? Det er en klassisk debat, om mennesket er et produkt af arv eller miljø. I forbindelse med intelligent design-teorien må man gå ud fra, at arven tillægges størst betydning, fordi det centrale i teorien er, at der er en intelligent årsag til arveanlæggenes uforanderlige struktur. I den materialistiske biologi er meningerne delte. De såkaldte selektionister tillægger arven størst betydning, mens sociobiologerne tillægger miljøet størst betydning. I Martinus Kosmologi må både arv og miljø ses som produkter af individets egen evige fortid – helt i overensstemmelse med loven for årsag og virkning. The post #OT245. Evolutionen – arv eller miljø? appeared first on Ole Therkelsen.

Om romanen "Halva Malmö består av killar som dumpat mig", hjärnforskning av Anders Hansén, om Vivian Gornicks "Starka band" om en mamma och dotter i NYC och Sara Stridsbergs noveller. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Es gibt dieses Jahr eine ganze Reihe von spannenden Technikneuheiten. Das iPhone 13 ist natürlich nicht wirklich eine davon, wie jedes Jahr dreht Apple an ein paar Stellschrauben und verbessert das Smartphone ein weiteres Stück. Die Sony A7IV ist da schon interessanter weil der bisher ultimativen Allroundkamera A7III nachfolgt und damit große Erwartungen erfüllen muss. Spektakulär ist dagegen die Ronin 4D von DJI die eine perfekt stabilisierte Vollformatkamera mit einem nie da gewesenen Formfaktor ist. Foto: Stefan Ludwig

Genteknologien CRISPR gør det muligt at redigere selve livets opskrift, dna. Det kan blive en medicinsk revolution, men gør det også muligt at omgå evolutionen og skabe en verden, der før kun fandtes i science fiction

Det undersøger Jais og Asbjørn i denne episode, hvor de udfolder et nyt studie, der forsøger at komme et skridt nærmere på en forklaring på de mystiske nærdødsoplevelser. Er oplevelser, hvor man for eksempel ser et hvidt lys eller svæver over egen krop, et kort indblik i efterlivet, eller er de en evolutionær overlevelsesmekanisme?  Forskerne bag studiet arbejder ud fra sidstnævnte hypotese, hvor de argumenterer for, at ‘spille død'-reaktioner, som man ser, når for eksempel et byttedyr angribes af et rovdyr, er nærdødsoplevelsers evolutionære forfader.  Hør også, hvad forskerne tror, der sker i hjernen under en nærdødsoplevelse, og hør, hvordan det danske sundhedsvæsen kan blive bedre til at håndtere patienter, der gennemgår en nærdødsoplevelse.  Alt sammen i denne udgave af Brainstorm.   Brainstorm er støttet af Lundbeckfonden Medvirkende:  Daniel Kondziella, overlæge og klinisk forskningslektor på Rigshospitalet Tobias Kvist Stripp, læge og ph.d.-studerende på Syddansk Universitet Nyeste Brainstorm-artikel: Hjerneforskere er tossede med at bruge musik til at undersøge hjernen  Forslag til videre læsning: Daniels Kondziellas nye studie  Få mere hjerneviden på Brainstorm's Instagram 

Evolutionen er en dramatisk og rodet affære fuld af liv, død og beskidte trick. Og når det kommer til menneskehedens udvikling, har også forskningen været lidt af en slagmark overstrøet med politik, racisme og dristige forfalskninger

Den två miljoner år långa, så kallade karniska regnhändelsen (the Carnian Pluvial Event) förvandlade jättekontinenten Pangaea från en mestadels torr öken till en frodig och grön plats med jättelika sjöar, floder och kärr. Det här gav dinosaurierna chansen att växa sig till planetens herrar, en position de höll under de följande 150 miljonerna åren. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Ole Therkelsen er forfatter til bogen ”Martinus, Darwin og intelligent design”, der viser, at  udvikling og evolution kan ses i tre perspektiver: det religiøse, det naturvidenskabelige og det kosmiske. Naturens skabelser er så geniale, at man må antage, at der ligger en skaberkraft eller et intelligent design bagved. Martinus (1890-1981) har fremlagt en meget omfattende ny kosmisk udviklingslære. The post #OT206. Evolutionen – en opvågningsproces appeared first on Ole Therkelsen.

Ole Therkelsen er forfatter til bogen ”Martinus, Darwin og intelligent design”, der viser, at  udvikling og evolution kan ses i tre perspektiver: det religiøse, det naturvidenskabelige og det kosmiske. Naturens skabelser er så geniale, at man må antage, at der ligger en skaberkraft eller et intelligent design bagved. Martinus (1890-1981) har fremlagt en meget omfattende ny kosmisk udviklingslære. The post #OT206. Evolutionen – en opvågningsproces appeared first on Ole Therkelsen.

Siden vi som mikroskopiske encellede organismer svømmede rundt i ursuppen har alt liv kun haft et mål for øje; udvid din genetiske horisont. Evolutionen styrer med hård hånd, hvilke organismer der udvikler sig og hvilke der må forgå i oldtidens fylogenetiske træer. Men hvad med de organismer, der aldrig fik muligheden? Hvorfor ser vi altid kun hypertilpassede dyr i perfekt forening med deres omgivelser, hvor er alle hestene med hjul?! DET MÅ VÆRE EN MERE EFFEKTIV MÅDE AT BEVÆGE SIG PÅ!Hør med når Flemming fortæller hvor evolutionen aldrig har bevæget sig hen, og når Mark fortæller hvor den helt sikkert har været. Og hvad det mærkeligste dyr i verdenen er.Skulle du have lyst til at støtte Videnskabeligt Udfordret, så kan du gøre det ovre på vores 10er. Det koster penge, men til gengæld får du også noget for det - nemlig adgang til et eksklusivt bagkatalog med masser af ekstramateriale! Og til vores Discord-server hvor vi sender hinanden billeder af høns. https://bit.ly/VU10erDu kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Vi har T-shirts, kaffekopper og tasker! Og meget mere! Der er også en hønsetrøje!Send os water hilarious science eller stil et spørgsmål på facebook, Instagram eller vudfordret@gmail.comTak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteretHusk at være dumme

Slut med småätande och värme om du vill hålla metabolismen uppe! Du får också veta varför det kan vara positivt att lägga på några kilon eller att vara överviktig, bara det sitter på rätt ställen. Evolutionen ger svar på varför ämnesomsättningen sjunker när vi kommer i klimakteriet. Men hur balanserar vi detta så det inte blir ohälsosamt? Professor Fredrik Nyström forskar om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Han undersöker hur blodsocker, blodfetter, bukfetma och andra riskfaktorer påverkas av vad vi äter och dricker och hur vi tränar eller fryser. Här möter han Åsa Melin och talar om vad som bränner mest energi och vad som skapar förutsättningar för att slippa en farlig ölmage, hur du genom att frysa kan skapa brun fettväv som ökar förmågan att värma upp kroppen inifrån. Av alla dieter, fastor och kostråd, vilka fungerar enligt vetenskapen? Och kanske visste du inte att alla kalorier inte har lika värde och att det är bra att frysa på vintern och svettas sommaren för maximal energiförbrukning.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Wollt Ihr eine Abwechslung vom Corona-Trubel, von Trump-Memes, zig Schneebildern auf Insta und Adventskalender-Türöffnungen? Dann ist unsere neue Podcastfolge über VIVA doch perfekt! Denn heute am 1. Dezember ist nicht nur Welt-AIDS-Tag, sondern auch der 27. Geburtstag des ehemaligen Musiksenders (1993-2018). Wir sprechen über die historischen Anfänge und Evolutionen des meist poppigen Videoclip-Habitats, über unsere frühen Erinnerungen an die Zeit vor der Glotze und über die kultigsten Moderator*innen. Apropos: Milka Loff Fernandes (aka Milka) hat uns aus der Ferne beehrt! Die einstige VJane erzählt über die Tätigkeit als prominentes VIVA-Gesicht und über ihre heutigen Projekte. Freut Euch drauf! Die Songs zum Thema gibt es in unserer fortlaufenden Spotify-Playlist: https://open.spotify.com/playlist/6GDlT2YT83aHQbt78BcLkM Die Fantastischen Vier: "Zu geil für diese Welt" Marusha: "Somewhere Over the Rainbow - DJ Hooligan Remix" A Touch of Class: "Around the World (La La La La La La)" Shakira: "Whenever, Wherever" Usher: "Pop Ya Collar" Ash: "Burn Baby Burn" Björk: "Hidden Place" Muse: "Plug In Baby" Radiohead: "Knives Out" R.I.P. Uli: "Helsinki Is Hell" Tokio Hotel: "Durch den Monsun" Spice Girls: "Viva Forever" Dort findet Ihr auch weitere Playlisten wie "Kuchengabeln der Folge" und "Road to Anywhere". Instagram: https://www.instagram.com/milkalofffernandes https://www.instagram.com/mistgabelpodcast https://www.instagram.com/lebolzki https://www.instagram.com/thisisbagley Anchor.fm: https://anchor.fm/mistgabelpodcast Like, subscribe and all that good stuff! Intro und Outro: Diego Nava Foto: Kal Visuals

Wir reden über den skurrilen PS5 Launch und den Befund von Ralphs Knöchel. Außerdem stellen wir uns die Frage, ob es noch Revolutionen beziehungsweise Evolutionen in der Musikbranche gibt.

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/24/sverige-vaknar-11-september-2020/

Det är med hjälp av språket vi begär inträde i olika gemenskaper. Men vad händer när våra språk dör och förfaller? Det undersöker litteraturvetaren Jimmy Vulovic i den här essän. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Långt innan psykoanalysen var ett ord på allas läppar, formulerade den 35-årige neurologen Sigmund Freud en teori om språkapparatens sönderfall och försvinnande. Studien fick titeln Om uppfattningen av afasi och publicerades 1891. Han talar där om språkrester, Sprachresten, som är likt skärvor av språk som efterlämnat ett utarmat idiom hos afatikern, från en tid när denne ännu var förmögen att tala. Ibland kan språkskärvorna utgöra segment av specifika samtal, deklarationer eller utrop som spelat en avgörande roll i patientens liv innan de blev nästan tysta. Som i fallet med den brutalt misshandlade mannen vars språk krossades av hårda slag mot huvudet. Jag vill ha skydd var den språkskärva som blev kvar i honom. Därefter upprepade han den frasen hela tiden. En viktig tanke hos Freud är att språkets rester är kopplade till starka känslor, till en stark inre intensitet. Då det gäller den sönderslagne mannen är det ju uppenbart. Och visst kan vi väl ana den oerhörda lättnaden hos den kopist som just hade slutfört ett mödosamt arbete med en katalog när han drabbades av stroke. Listan fullständig blev hans språkliga skärva resten av livet. Det är nog inte till Sigmund Freud som dagens afasiforskning vänder sig, men som så ofta får hans tankar oss och se saker på ett nytt sätt eller ger en stark och poetisk bild av något mänskligt. Som här om människans fångenskap i språket, att en yttre identitet ofta står och faller med grammatik och ordförråd. Antagligen tänkte och kände både kopisten och den misshandlade precis likadant, lika rikt och nyanserat, som innan de tragiska händelserna, men för omvärlden framstod de efter det ändå bara som oändliga upprepningar av tomma fraser. Freuds teori lyfts fram i litteraturvetaren Daniel Heller-Roazens bok Echolalia: Att glömma språk. Titeln säger vad det handlar om, språk som dör och försvinner. Det drabbar oss alla och börjar tidigt i livet. Med avstamp i språkforskaren Roman Jakobsons avhandling Barnspråk, afasi och allmänna ljudlagar från 1941, reflekterar Heller-Roazen över barns jollrande, ett uttryck inför vilket hela världen tycks ligga vidöppen. Spädbarnets fonetiska artikulationskapacitet är nämligen till en början obegränsad. I det till synes meningslösa pladdrandet finns det ljud från vitt skilda språk och språkfamiljer. Barnets möjligheter att bli precis vem som helst är oändliga. Ända till den stund då det lär sig ett specifikt språk. Då börjar en långsam men obeveklig reduktion av spädbarnets potential. Kanske är förlusten av en oändlig fonetisk arsenal det pris barnet måste betala för att erkännas medborgarskap i en enskild språkgemenskap, skriver Heller-Roazen. Det tidiga 1900-talets dadaister drömde sig länge tillbaka till tiden innan vi låstes fast vid ett språk. Hur uppnår man evig lycka, undrar Hugo Ball i Dada-manifestet från 1916 och svarar: Genom att säga dada, helt enkelt. I dada bäddades varsamt en dröm ner. Drömmen om att till slut få vakna upp ur det första världskrigets kollektiva mardröm. Men världen sov oroligt vidare. Jag vill inte ha ord som andra har uppfunnit, fortsätter Hugo Ball, jag vill ha mina egna ord, min egen rytm och egna vokaler och konsonanter också. Allt det låter förstås som nonsens nuförtiden. Och det var det ju också. Det var själva poängen. Men hur tramsigt det än låter i vår tid så visade dada-rörelsen något viktigt om språket, språkinlärning och språkets makt. Gemensamma ord, tecken och grammatik är mönster som vi alla måste underkasta oss för att få tillhöra. Dadaisterna ville befria människan från det. Samtidigt, för att inte helt förirra sig i en romantisering av nonsenslallandet, så måste väl språkets alla möjligheter också framhållas. Prometheus, den förutseende titanen som stal elden från Zeus och gav den till oss människor. Så kallar lingvisten Noam Chomsky den första person som genom någon liten genmutation föddes med en förmåga att förstå grundläggande språkregler och som därmed kunde skapa kognitiv mening och se sammanhang i tillvaron. Enligt teorin föds människans språkförmåga alltså främst för kognitionens skull, inte kommunikationens. Mutationen gjorde i sin tur att Prometheus ättlingar vann stora evolutionära fördelar, eftersom de kunde tänka bättre, mer strukturerat, än andra omkring dem. Exempelvis måste förmågan att föreställa sig den språkliga konstruktionen då, alltså det nu som var men inte längre är, ha inneburit en fördel. Inte minst då det gäller planering och jakt: Varelsen gick här många gånger då. Nu gömmer jag mig här tills den kommer igen. Evolutionen gjorde sedan vad den gör bäst. Människorna med mest gynnsamma förutsättningar i en miljö, det vill säga dem med förmågan att tänka strukturerat, överlevde medan andra gick under. Och längre framåt vägen, då språkgenmutationen väl segrat, kom någon på att de språkregler som länge hade strukturerat tankarna även kunde användas för att kommunicera med andra. Det är förstås ingen som vet säkert var, när, hur och varför språk uppstod. Chomskys teori är bara en av många andra. Mer är dock känt om hur språk fortlever. Fysikern och lingvisten Sverker Johansson berättar i boken På spaning efter språkets ursprung att människans solidaritet och hjälpsamhet är centrala faktorer för vår arts språkliga och evolutionära framgångar. Visserligen kan andra arter också kommunicera, men det sker inom ramen för kommunikationssystem som är begränsade till ett här och ett nu. Vi har däremot förmåga att skapa oändliga ordkombinationer och tala om vad som hände igår, det som händer idag och vad som kanske kommer att hända imorgon. Dessutom kan vi ljuga och dikta ihop saker som inte existerar. Och hur svårt det än kan vara att tro det, så är människan i jämförelse med exempelvis schimpanser mindre misstänksam och fientligt inställd till sin nästa. Vi lär av varandra och den öppenheten har gett oss utvecklade gemensamma språk som gjort oss till evolutionära vinnare. Av just den anledningen är det väl därför lite av ett ödets ironi att det nu, i den möjliga kommunikationens allra främsta tidevarv, tycks vara så hemskt svårt att verkligen tala med någon. De skyttegravar som vi så ihärdigt och aggressivt gräver i sociala medier är kanske vår tids Babel, en förskingring som blir resultatet av något som egentligen skulle kunna ha fört oss samman. Det gränslösa internet är nu så fullt av dragna gränser där vi om och om igen står och skriker våra vassa språkrester, skriker samma tomma fraser till andra grupper som inte heller verkar vilja lyssna till någon annan längre. Och det mest tragiska i hela den historien är väl att grupperna i ivern att göra sina röster hörda, sina identiteter gällande, glömmer att språk bara till hälften består av att tala och skriva. Den andra hälften är att lyssna, läsa och tänka. Det är ju bland annat därför som det är så svårt för lingvister att bestämma om ett språk dör med den siste talaren, eller om det dog redan då den siste lyssnaren gick ur tiden. Jimmy Vulovic, litteraturvetare

Ända sedan 1859 när Darwin publicerade "Om arternas uppkomst" har evolutionsteorins relation till teologin debatterats. Bland Darwins samtida teologer fanns både de som bejakade Darwin (däribland den anglikanska kyrkans ärkebiskop Frederick Temple, (1821-1902)) och de som avvisade och kritiserade Darwin, däribland Samuel Wilberforce, biskop i Oxford. Men Samuel Wilberforce (1805-1873) betonar att hans kritik inte utgår från att det strider mot uppenbarelsen - en hållning Wilberforce kritiserar i en lång recension av Om arternas uppkomst i tidskriften Quarterly Review: "We have no sympathy with those who object to any facts or alleged facts in nature, or to any inference logically deduced from them, because they believe them to contradict what it appears to them is taught by Revelation. We think that all such objections savour of a timidity which is really inconsistent with a firm and well-instructed faith." http://www.victorianweb.org/science/science_texts/wilberforce.htm I Darwin's pious idea: why both the ultra-darwinists and creationists get it wrong försöker Conor Cunningham att klargöra den förenande premissen för både "ultra-darwinister" som Richard Dawkins och Daniel Dennet och kreationister. Det som förenar dem är att de "hatar materien" och har en låg syn på naturen. Däremot har de olika uppfattningar om huruvida det finns något mer än naturen. Men Cunningham menar att evolutionsteorin innebär en möjlighet till en rikare läsning av naturen: just för att evolutionen innebär att medvetande, liv, kunskap, rationalitet och kärlek uppkommer naturligt så visar den på naturens "mirakulösa" eller förundransvärda karaktär. Det är mirakulöst (förunderligt) just för att det inte är mirakulöst. Istället för att titta på medvetandet och säga att eftersom det är naturligt så är medvetandet egentligen "enbart materiellt" så menar Cunningham att uppkomsten av liv, medvetande och kunskap visar att naturen är rikare än vad den mekanistiska världsbilden förutsatte. Naturen är sakramental, i det att det materiella är bärare av det andliga. Detta är Darwins "fromma idé", som Cunningham presenterar som ett alternativ till den ultra-darwinistiska förståelsen av evolutionen som en "farlig idé" (som Daniel Dennets bok Darwin's Dangerous Idea utvecklar) som fräter bort allt mänskligt. Länkar: Rowan Williams recension av Darwin's Pious Idea: "Mind all the way down".

Hallo, es freut mich, dass Du wieder etwas zu dem Thema Evolution lernen möchtest. Wir werden uns dazu heute mal die biologische und kulturelle Evolution anschauen und natürlich auch miteinander vergleichen. Da dieses Thema nicht so schwer ist, sollten die Unterschiede beider Evolutionen schnell deutlich werden. :) Übrigens haben wir jetzt auch eine eigene Website, schaue doch gerne mal auf: https://www.9thwear.com vorbei. :) Dein Name als Unterstützer am Anfang jeder Podcast-Folge? Ich werde Dich am Anfang der nächsten Podcast-Folge namentlich aufführen. Wenn Dir der Podcast zu einem besseren Gefühl oder einer besseren Note verholfen hat, dann freue ich mich über Deine Unterstützung, damit können wir sicherstellen, dass wir weiterhin für Dich tolle Lerninhalte präsentieren können. Mit Paypal kannst Du uns mit folgendem Link unterstützen: https://www.paypal.me/abiturcrashkurs Auch mit einer Bewertung bei Apple Podcasts oder einer lieben Nachricht von Dir kannst Du uns gern unterstützen ❤ Audiovisuelle Direktion & Produktion: Christian Horn

Vad händer runtomkring oss och i oss skapar en reaktion, medveten eller omedveten. Evolutionen tar oss framåt, vare sig vi vill det eller inte. Vi backar aldrig i vår inre utveckling, utan vi lämnar massa saker bakom oss. Desto mer medvetna vi blir av den här processen, desto lättare har vi att möta det som sker inom oss (samt utanför oss). Då kan vi acceptera att det sker och möta det med förståelse, istället att reagera och agera utifrån starka känslor. Alla känslor och det som händer är ok, det kommer att gå över och vi får mer klarhet. Livet pushar oss vidare för att släppa det som ”inte är vi” för att vi ska vara mer det vi är, det genuina. Detta år kommer att ta oss från sinnet (hjärnan) till hjärtat. När vi släpper ”egots” beskrivning av oss själva, kan innebära en tid av inre ”tomhet”, vilket är bra. Tomheten låter vår sanna jag komma fram. Ta inga beslut när du känner starka stressfulla tankar och känslor, va med dom tills dom har passerat och klarhet uppstår. Livet är en pågående process där du tar varje beslut utifrån att du mår bra av tanken, av valet och ditt beslut. Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen och lär dig hur du kan tycka om dig själv och få ett ännu bättre liv. Besök vår hemsida Effortlessliving.se, där du hittar de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Läs boken Only good – bara det bästa av Jaana Suorsa. Du kan även lyssna på Leva Livet podden på Spotify, Itunes, Acast, Podbean eller på Soundcloud.  

Vad händer runtomkring oss och i oss skapar en reaktion, medveten eller omedveten. Evolutionen tar oss framåt, vare sig vi vill det eller inte. Vi backar aldrig i vår inre utveckling, utan vi lämnar massa saker bakom oss. Desto mer medvetna vi blir av den här processen, desto lättare har vi att möta det som sker inom oss (samt utanför oss). Då kan vi acceptera att det sker och möta det med förståelse, istället att reagera och agera utifrån starka känslor. Alla känslor och det som händer är ok, det kommer att gå över och vi får mer klarhet. Livet pushar oss vidare för att släppa det som ”inte är vi” för att vi ska vara mer det vi är, det genuina. Detta år kommer att ta oss från sinnet (hjärnan) till hjärtat. När vi släpper ”egots” beskrivning av oss själva, kan innebära en tid av inre ”tomhet”, vilket är bra. Tomheten låter vår sanna jag komma fram. Ta inga beslut när du känner starka stressfulla tankar och känslor, va med dom tills dom har passerat och klarhet uppstår. Livet är en pågående process där du tar varje beslut utifrån att du mår bra av tanken, av valet och ditt beslut. Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen och lär dig hur du kan tycka om dig själv och få ett ännu bättre liv. Besök vår hemsida Effortlessliving.se, där du hittar de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Läs boken Only good – bara det bästa av Jaana Suorsa. Du kan även lyssna på Leva Livet podden på Spotify, Itunes, Acast, Podbean eller på Soundcloud.

I denne lille fredag, kommer vi virkelige fra a-z med nyheder, alt lige fra et overfaldet i føtex med bat, af en fuld 61-årig mand, til evolutionen af mangusternes klunker, så læn jer tilbage i sædet og lyt med! God dag derude!

In dieser Folge des Uncle M Kaffeekränzchens geht es um das Thema Veränderung. Sebastian Hafner von Itchy ist dafür ein hervorragender Gast - immerhin hat dieser mit seiner Band in den letzten Jahren massiv viele Evolutionen vorgenommen. Obwohl es Itchy mittlerweile schon seit zwei Jahrzehnten gibt, änderte das Trio erst 2017 seinen Namen. Die neue Platte "Ja als ob" wird zudem die erste in deutscher Sprache sein. Aber stößt man mit solchen maßgeblichen Einschnitten eigentlich seinen Fans vor den Kopf? Wie viel Veränderung kann man sich als professionelle Band noch erlauben und wie viel ist vielleicht sogar notwendig? Sind manche Fanszenen offener für Weiterentwicklung als andere? Sebastian und Jakob diskutieren über diese Fragen in einem angeregten Gespräch zwischen persönlicher Vision und weitsichtiger Betrachtung des Musikmarkts.

Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft. År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet. Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper? Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare. Producent: Thomas Lunderquist.

Er en lille smule stress nøglen til et længere og sundere liv? Aldersforsker Simon Bekker-Jensen forsøger at knækker koden til cellernes forsvar mod aldring. Evolutionen har bestemt vores livslængde, og i industrialiserede samfund kan man fremover forvente en gennemsnitsalder omkring 100 år. Aldringsforskningen søger ikke længere at give os evigt liv, men at skåne os for alderens sygdomme. Biolog Simon Bekker-Jensen fortæller om et felt med bristede drømme og fornyet håb. Måske handler sund aldring om at rense kroppen for udtjente celler, og om den rette mængde stress. 

Magdalena Devall, präst i Lessebo-Hovmantorps pastorat, funderar kring olika slags väntan i adventstid. Adventstid. Väntan. Ankomst. Guds rike är nära och Bana väg för Herren är de teman som omger den här veckan. Magdalena kommer dela några av de många texter hon skrivit under tider av väntan och banande av vägar och spegla dem mot bibelberättelser. Kanske ger de dig mod att spegla dina berättelser i Bibelns och andra människors berättelser. Evolutionen går framåt. Och det skrämmer dej. Vi gör samma misstag som generationerna framför. Men vi lär oss. Och det skrämmer dej. Om inte hierarkin består. Om inte makten fördelas på det sätt vi en gång lärde oss av den som då var. Evolutionen går framåt. Och det skrämmer dej. Att den som en gång höll din hand för trygghet öppnar sin för dej att ta. För att upptäcka. Att bakom krönet vilar befrielsen. Från hierarkin. Från makten. Där vilade evolutionen. Innan den gick framåt. Livsfara. Magdalena Devall Text 1 Tim. 4:12 Musik Here at last - Tracey Chattaway Saved A Treehouse Wait Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Vi kan alla se evolutionen runt om kring oss, hundar av olika raser, Darwins fåglar och så vidare. Men är verkligen evolutionen en så stark förklaring av vår utveckling som vi tror? Avsnitt sex av podden, Till trons försvar är här. Den här gången tar vi greppet om en fråga som vi funderat på länge.... Inlägget Avsnitt 6: Vetenskap och Gud – är inte evolutionen ett stort problem för kristna? dök först upp på Till trons försvar.

För några år sedan kollade min äldste son och jag igenom hela tv-serien "Seinfeld" tillsammans. Några säsonger in så sa han: “Nu vet jag var du har fått alla dina skämt ifrån, pappa”. Om du skulle börja läsa James Clears' blogg, han finns på www.jamesclear.com, så skulle du kanske känna någonting liknande: “Nu vet jag var Daniel får en stor del av sitt material från”. I det här avsnittet pratar jag om vanor i allmänhet och i synnerhet så tar jag upp en bok om vanor, som är ganska nyutkommen. Boken heter “Atomic Habits” och är skriven av just James Clear.

För några år sedan kollade min äldste son och jag igenom hela tv-serien "Seinfeld" tillsammans. Några säsonger in så sa han: “Nu vet jag var du har fått alla dina skämt ifrån, pappa”. Om du skulle börja läsa James Clears' blogg, han finns på www.jamesclear.com, så skulle du kanske känna någonting liknande: “Nu vet jag var Daniel får en stor del av sitt material från”. I det här avsnittet pratar jag om vanor i allmänhet och i synnerhet så tar jag upp en bok om vanor, som är ganska nyutkommen. Boken heter “Atomic Habits” och är skriven av just James Clear.

För några år sedan kollade min äldste son och jag igenom hela tv-serien "Seinfeld" tillsammans. Några säsonger in så sa han: “Nu vet jag var du har fått alla dina skämt ifrån, pappa”. Om du skulle börja läsa James Clears' blogg, han finns på www.jamesclear.com, så skulle du kanske känna någonting liknande: “Nu vet jag var Daniel får en stor del av sitt material från”. I det här avsnittet pratar jag om vanor i allmänhet och i synnerhet så tar jag upp en bok om vanor, som är ganska nyutkommen. Boken heter “Atomic Habits” och är skriven av just James Clear.  

Wie sehen Digital Natives den Umgang und die Transformation von Unternehmen im digitalen Zeitalter? Wer gehört eigentlich zu den Natives? Und wie kann einen Zusammenarbeit zwischen erfahrenen und neuen Mitarbeitern aussehen? Darum und um noch viel mehr geht es in dieser Folge von "Digital ist egal - was zählt bist du!" Natürlich gilt für Barbara Liebermeister wie immer: Der Mensch steht im Mittelpunkt! Wer ist Barbara Liebermeister? Mehr zu der Autorin, Rednerin und Management-Beraterin sowie über ihre Bücher, Seminare und Tipps: www.barbara-liebermeister.com Der direkte Draht zu Barbara Liebermeister: Tel: +49 (0)69 719 130 965 info@ifidz.de Das Institut für Führungskultur im digitalen Zeitalter https://ifidz.de/ Mehr Infos rund um Barbara Liebermeister: www.barbara-liebermeister.com www.ifidz.de/author/barbara/ https://www.xing.com/profile/Barbara_Liebermeister https://de.linkedin.com/in/bliebermeister

Bøn, kreativitet og seksualitet Foredraget “Bøn, kreativitet og seksualitet” blev afholdt  af Ole Therkelsen i Martinus Center Klint der 15.05.2005 Evolutionen er udtryk for kreativitet   Martinus Kosmologi giver en logisk forklaring, der påviser, at naturens skabelsesprocesser finder sted ligesom alle andre skabelsesprocesser, der er kendt fra menneskets verden. Erfaring, viden, kunnen, kreativitet og opfindelse ligger … Læs videre "OT324. Bøn, kreativitet og seksualitet" The post OT324. Bøn, kreativitet og seksualitet appeared first on Ole Therkelsen.

Bøn, kreativitet og seksualitet Foredraget “Bøn, kreativitet og seksualitet” blev afholdt  af Ole Therkelsen i Martinus Center Klint der 15.05.2005 Evolutionen er udtryk for kreativitet   Martinus Kosmologi giver en logisk forklaring, der påviser, at naturens skabelsesprocesser finder sted ligesom alle andre skabelsesprocesser, der er kendt fra menneskets verden. Erfaring, viden, kunnen, kreativitet og opfindelse ligger … Læs videre "OT324. Bøn, kreativitet og seksualitet" The post OT324. Bøn, kreativitet og seksualitet appeared first on Ole Therkelsen.

Ein Controller ist eines der wichtigsten Elemente eines Spielers, denn er übersetzt seine Intentionen im echten Leben in Aktionen in der digitalen Welt. Über die Jahre hat der Controller viele Evolutionen durchlebt und heutzutage gibt es dutzende Variationen für jeden Geschmack. Wir sprechen über unsere Favoriten der Vergangenheit und Gegenwart.

När klimatet blir varmare förändras livet för djur och växter. Kan de följa med i utvecklingen? Ja, en del djur förändras faktiskt, medan andra inte hänger med i den snabba uppvärmningen. Evolutionen går långsamt, men klimatförändringen går snabbt. Livsmiljön för växter och djur blir annorlunda på några decennier. Vissa arter måste flytta, andra har ingenstans att ta vägen och försvinner. En tredje grupp ser ut att ha möjligheten att förändra sig så att de kan klara sig bättre i en varmare värld.  I programmet hör vi klimatforskaren Jeff Price, biologerna Erik Svensson och Bengt Hansson från Lund medverkar också, liksom biologen Rachel Bay från UC Davis i Kalifornien. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Digitaliseringen innebär enorma möjligheter för utbildningssystemet, med bland annat individanpassning, distansundervisning och demokratisering. Jannie Jeppesen, vd för branschorganisationen Swedish Edtech Industry, lotsar oss genom skolans verklighet och blickar framåt. Åtskilliga svenska edtech-bolag ligger i startgroparna för att skapa globala framgångar inom världens viktigaste bransch. Programledare: Christian von Essen / Läs mer på http://hejaframtiden.se

Det finns mycket som är osannolikt här i världen, inte minst Big Bang. Och tänk att principerna för både matematik och musik kan finnas i själva skapelsen. Om denna evolution och om hur människan blev till, och det faktum att människan nyss blen 115 tusen år äldre, och att den ändå kan hänga ihop med teologi...  Detta är ett bonusavsnitt som presenterar Gerard Willemsens föredrag - "Om Gud, skapelsen och evolutionen" i sin helhet. Föredraget spelades in i Linköping Missionskyrka den 22 februari 2018. Inleder gör Marcus Lind och Rikard Roitto är moderator. 

Med den senaste DNA-tekniken är det idag möjligt att undersöka mänskliga kvarlevor som är tiotusentals år gamla. Den genetiska forskningen om förhistoriska människor har också ruckat på gamla sanningar och tvingat forskarna att se på människans historia med helt nya ögon. Mattias Jakobsson leder en grupp på Uppsala Universitet som fått internationell uppmärksamhet för sina upptäckter. Bland annat har han kunnat visa att rörligheten bland folkgrupper varit större än man tidigare trott. ”Till exempel har vi visat att jordbruket i Europa spred sig via migration, inte genom en kulturell anpassning som man tidigare trott.” I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar Mattias Jakobsson även om andra evolutionsbiologiska gåtor som den moderna DNA-tekniken skulle kunna ge svar på. Mattias Jakobsson Professor i genetik, Uppsala Universitet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

IDA podcast sætter denne gang spotlight på søvn og på søvnforskningen anno 2017. For hvorfor er det, at vi bliver søvnige? Evolutionen tvinger os mennesker til at sove en tredjedel af vores liv - liggende horisontalt og paralyserede. Og det er der gode grunde til. I episoden undersøger vi søvnstadier, drømme, hjernens rensemekanismer og fremtidens søvnteknologier. Vi tager dig også med ned på et taktisk niveau og stiller spørgsmålet: Hvad kan man gøre for at sove bedre? Og er det muligt at optimere sin søvn? Medvirkende: Poul Jennum, professor i klinisk neurofysiologi med særlig interesse for søvnmedicin. Speciallæge i klinisk neurofysiologi og i neurologi. Overlæge og leder af Dansk Center for Søvnmedicin, Glostrup Hospital/Rigshospitalet. http://bit.ly/2n8LqGT Torben Jager Petersen er adfærdsmedicinsk søvnspecialist og autoriseret psykolog med speciale i kognitiv adfærdsterapi. Torben leder ScanSleep. http://bit.ly/2nDMrtG Birgitte Rahbek Kornum er seniorforsker på Molecular Sleep Laboratory på Rigshospitalet i Glostrup. http://bit.ly/2nmbSNY Podcasten er produceret af IDA i samarbejde med Brain Gain Group. Producer: Tobias Ankjær Jeppesen Vært og tilrettelæggelse: Matias Seidler Lyddesign: Alexander Clerici SHOW NOTES [02:34] “Naboerne larmer, børnene vækker én hver nat, man er midt i en skilsmisse, har haft for meget at lave på arbejdet osv. Men det er ikke disse problemer, det drejer sig om – jeg kalder dem ’det levede livs søvnforstyrrelser’.” Læs resten af Torben Jager Petersens indlæg her: http://bit.ly/2om9WUY [03:56] Søvn kan anskues som hjernens vaskeprogram, viser ny dansk forskning som Maiken Nedergaard står i spidsen for. Se bl.a. denne artikel på Ingeniøren.dk: http://bit.ly/2nYrCdo [04:52] Se dette interaktive kort over hjernens anatomi: http://bit.ly/2n8DsgR [06:20] Poul Jennums egen forskning, se artiklen ‘The sensory construction of dreams and nightmare frequency in congenitally blind and late blind individuals’: http://bit.ly/2mGEwfH [07:06] Se Sleep and the Price of Plasticity: From Synaptic and Cellular Homeostasis to Memory Consolidation and Integration: http://bit.ly/2nmbX4w [08:43] Birgitte Rahbek Kornum siger at forsøg på kun at sove i 20 min. ‘naps’ fordelt nogenlunde jævnt over døgnet ikke virker. Det siger Poul Jennum og Torben Jager Petersen også. MEN, skulle du alligevel være nysgerrig findes, der et stort fællesskab, som prøver kræfter med det. Det hedder Polyphasic Society: http://bit.ly/2nVH0qk [10:41] Se denne artikel på The Guardian for en let gennemgang af søvnforskningens historie: http://bit.ly/2ommJXA [11:56] Medical wearable devices, se dette review, ‘5 Ways for Sleep Tracking: A Week-Long Experiment With Apps And Sensors’: http://bit.ly/2nDIlS6 [16:00] Se også ‘Hjernen bliver vasket mens vi sover’, artikel i Information: http://bit.ly/2nDErsu [18:43] I marts 2017 sagde den amerikanske kongres, at NASA skal sende mennesker til Mars inden 2033: http://bit.ly/2mGwp2U [21:23] Personaliseret og intelligent belysning. Det er der mange firmaer der arbejder på, heriblandt danske Lighten, hvis hjemmeside giver et godt indblik i applikationerne: http://bit.ly/2n7TS8m [23:29] Vi forestiller os vægge tapeseret med OLED skærme. Og det er ikke så svært, LGs nye OLED-fjernsyn har fx en tykkelse på 2,7 mm: http://bit.ly/2nVSeLy [27:05] Ingeniørforeningen IDA har et glimrende webinar som hedder ‘Søvnkuren - til dig der er træt af at sove dårligt’. Det varer ca. en time og indeholder en masse materiale. Find det her: http://bit.ly/2nW9110

Hejsan Hoppsan   Vi har nätt och jämt passerat påsk och ställt om klockorna och är redo för en ny podd… I dagens avsnitt pratar vi om en ny Windows build, Microsofts test av AI som lyssnar på personer på Twitter, lite Android N och en avstämning av måndagens event…   Namnet Johan inte kunde komma på är Mother Teresa   Nu kör vi   Mats och Johan

DÖ ersattes av MÖ - Vad är det och vilka migrationsförslag kommer komma nu? Opinionen - efter alla dramatiska omvälvningar - vilka är de riktiga vinnarna och förlorarna! Miljöpartister tror på antroposofi, men inte GMO. Kristdemokrater tror på healing men inte Evolutionen. Sverigedemokrater tror på rasbiologi. Tror Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg på på Vetenskap och Folkbildnings nya undersökning? Och en bonus med Ginna Lindberg och Henrik Torehammar. Guide till det amerikanska primärvalet - vilka är kandidaterna och vilka är deras motsvarigheter i svensk politik?!

Jag besvarar några av era frågor och det handlar om sojaprodukter, fytoöstrogener, blodtryck, salt, evolutionen och glutenfria livsmedel. 20 minuter att lyssna på under en promenad, i bilen eller på bussen! Så här gör du: Lyssna på din dator Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: http://4health.se/category/podcast)… läs mer

Medan vår konsumtion av kött och mjölkprodukter har stegrat över flera decennier har djurens effektivitet också ökat. I Matens pris från 2010 granskas den intensiva djuravel som ligger bakom, och hur den påverkat djurens hälsa. Det här är del fyra av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson

I dagens avsnitt är det dags för en intervju! Anna Heiman är sjukgymnast som är särskilt duktig på stress och kroppskännedom. I den här intervjun berättar Anna om rörelse under evolutionen jämfört med idag, barfotalöpning, hur vi undviker skador, vad basal kroppskännedom är för något och mycket mer. Hon ger tips till gemene man, och berättar om vanliga fel, men avslutar också med lite tips till gravida och nyblivna mammor … läs mer

Bevor Chrizzo ans andere Ende der Welt zieht, diskutiert er mit Johannes und Paul gewohnt unbewandert über Revolutionen und Evolutionen. Egal ob mit oder ohne Zellkern hört Nate Dogg!

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är ändå ingen som kommer lyssna på avsnitt nio.

Det är ändå ingen som kommer lyssna på avsnitt nio.  Tumblr: korta.nu/podd E-mail: ingenlyssnar@gmail.com Twitter: @ingenlyssnar

Vår konsumtion av kött och mjölkprodukter har stegrat under flera decennier, och samtidigt ökar djurens effektivitet. Vi granskar den intensiva djuravel som ligger bakom. I Sverige äter vi idag dubbelt så mycket yoghurt, fil, grädde och ost jämfört med 1970. På 60 år har köttkonsumtionen ökat från 50 kg per person och år till 83 kg per person och år. Djuren levererar effektivt inte minst tack vare en intensiv djuravel. I det här avsnittet av Matens pris granskar Malin Olofsson och Daniel Öhman hur aveln har påverkat djurens hälsa.