Podcast appearances and mentions of peter bryngelsson

”Samtala är att jamma”, säger Peter, musiker och författare. Hör honom berätta för oss om Beatles-mania, om musik för Gud, musik för krig, musik för tortyr, musik för kärlek och musik som enar en sekt; hur toner betyder mest i Väst medan rytm är viktigare i Öst och Syd. Varför kan musik återge vemod men inte den råa, verkliga sorgen? I Nazityskland var synkoper, swing, viss rytm förbjuden. Metall-rockens ”djävulsintervall” fanns redan i Alice Babs jazzbacill på 40-talet. Och - därför riskerar många musiker att fastna i drogberoende. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Musiken i filmer, i gudstjänster, i sektlika grupper ”vill” förstärka din känsla.Peter Bryngelsson om ärlig respektive förljugen musik.Lyssnarmail om religiöst trauma: Uppväxt i en osynlig korseld - Gud mot djävulen, änglar mot demoner. Uppryckningen – hotet att lämnas kvar.”Jag fick utbilda terapeuten i religionsförståelse - fick inte hjälp att komma vidare.”Pastor: ”Hur kan jag bäst hjälpa en fd sektmedlem?”Livskrisens faser när man lämnat en sektlik grupp.Två frågor du kan ställa till din terapeut eller själavårdare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Få tvivlar på att musik framkallar känslor hos oss människor. Men vad är det som händer i oss när vi blir djupt berörda av musik? Kan musik hjälpa oss att må bättre, eller göra hjärnan bättre på att räkna? I Kropp & Själs sommarspecial utforskar Erik Schüldt hur musiken påverkar hur vi mår. Från trumresan till pianoklinket.   Medverkar gör bland andra musikprofessor Mattias Lundberg, musikpsykolog Alf Gabrielsson och musikern Peter Bryngelsson. Programledare: Eric Schüldt Producent: Ulrika Hjalmarson Neideman

Uppskattningsvis fyra procent av befolkningen är omusikalisk. Hur är det att tillhöra dem? Det är frågan i den här dokumentären. I det här programmet undersöker musikern Peter Bryngelsson  omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. Programmet är en repris från den 25 november 2018.   En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.

Uppskattningsvis fyra procent av befolkningen är omusikalisk. Hur är det att tillhöra dem? Det är frågan i den här dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet undersöker musikern Peter Bryngelsson  omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. Programmet är en repris från den 25 november 2018.  En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.

Just nu hörs julmusik överallt. Och alla är inte nöjda. Men går det verkligen att likställa julmusik med tortyr? I veckans avsnitt av Musikguiden i P3:Podd tittar vi närmare på hur musik har använts som tortyrmetod. Peter Bryngelsson har skrivit boken "Musik på liv och död" och berättar om hur musik kan användas i allt annat än njutbara sammanhang. Men vi pratar också om julmusiken effekter och träffar mannen bakom den inflytelserika samlingsskiva "Absolute Christmas". Medverkar i programmet gör bland andra författaren Peter Bryngelsson, Susanna Gideonsson från fackförbundet Handels och skivbolagslegendaren Lasse Höglund.

Hur är det att tillhöra de fyra procent av befolkningen som är omusikaliska? Det är frågan i den här dokumentären. Musikern Peter Bryngelsson undersöker omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror stödpedagogen Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.

Hur är det att tillhöra de fyra procent av befolkningen som är omusikaliska? Det är frågan i den här dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musikern Peter Bryngelsson undersöker omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror stödpedagogen Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här femte delen handlar det om musik och krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här femte delen handlar det bland annat om hur massmördaren Anders Behring Breiviks skapade sin egen värld med musik, och hur musik kan avskärma soldater från att höra skriken av döende människor och skapa en "vi"-känsla i den egna truppen. I programmet medverkar musikern som är känd genom bland annat bandet Doktor Kosmos respektive före detta medlemmen i Vänsterpartiet Uje Brandelius - då programmet sändes första gången var Brandelius organisationschef i partiet - och musikern, kompositören och författaren Peter Bryngelsson. Texten om Vietnamrörelsens musik läses av Marie Skönblom och en krönika görs av Alice Eggers. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 4 juli 2015. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här femte delen handlar det om musik och krig. I den här femte delen handlar det bland annat om hur massmördaren Anders Behring Breiviks skapade sin egen värld med musik, och hur musik kan avskärma soldater från att höra skriken av döende människor och skapa en "vi"-känsla i den egna truppen. I programmet medverkar musikern som är känd genom bland annat bandet Doktor Kosmos respektive före detta medlemmen i Vänsterpartiet Uje Brandelius - då programmet sändes första gången var Brandelius organisationschef i partiet - och musikern, kompositören och författaren Peter Bryngelsson. Texten om Vietnamrörelsens musik läses av Marie Skönblom och en krönika görs av Alice Eggers. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 4 juli 2015. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningarna vid Slussen för att få en skymt av Stockholms historiska shoppingstråk. Dessutom om musiken som hetsade forna tiders soldater i krig. Holländska tyghandlare, fisktokiga stockholmsshoppare och snobbiga kritpipsrökare träder fram när arkeologerna nu kommer allt djupare ner vid utgrävningarna i Slussen. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som en gång var huvudstadens myllrande shoppingdistrikt. Häri gränden som kallades Gröna gången har vi hittat massor med mynt som shoppingsugna stockholmare drällt omkring sig, berättar arkeologen Kenneth Svensson. Dessutom om musiken som skulle egga historiens soldater i krig. Musikern och författaren Peter Bryngelsson är aktuell med boken Musik på blodigt allvar som för första gången tar ett helhetsgrepp kring vad musiken betytt för forna tiders arméer och vad musiken betyder i dagens konflikter. Och så svarar Dick Harrison på den infekterade frågan om huruvida samerna är Sveriges äldsta ursprungsfolk.

Vi är ständigt omgivna av ljud, det bullar, gnisslar och knastrar nästan överallt. Dagens Kropp & Själ handlar om hur ljuden påvekar oss och om längtan efter att slippa dem. För Carl Fläring blev vanliga vardagsljud som slammer av porslin outhärdliga. Han försökte skydda sin hörsel med öronproppar men utvecklade istället ljudöverkänslighet, hyperacusis. När man lider av ljudöverkänslighet kan pappersprassel, en gnisslande dörr eller en spolande kran kännas som tortyr. Det är som om ljuden går rakt in i huvudet. Ljudöverkänslighet är ett symtom som kan bero på många olika saker. Det kan uppstå efter en bullerskada vid utmattningstillstånd eller efter en hjärnskada. Gemensamt är att vanliga vardagsljud upplevs som obehagliga eller direkt smärtsamma och det är vanligt att man försöker undvika ljud och isolerar sig alltmer.Även för personer utan ljudkänslighet kan ljuden omkring oss ibland bli övermäktiga. Kropp & Själ ger sig ut för att leta reda på den tystaste platsen och hittar den i en skogsdunge. Men även där låter det en hel del, från naturen. Frågan är vad vi menar när vi söker efter tystnad. Finns tystnad över huvudtaget?Gäster i programmet är bland andra Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid Karolinska institutet, audionomen Gunilla Jansson och musikern Peter Bryngelsson.

Filmmusik gestaltar i första hand inte känslor utan rörelser! Det anser filmmusikvetaren Peter Bryngelsson i det här "Interplay i P1"-programmet från den 17 januari 2015. Visst kan filmmusik väcka lust, kämparanda och andra känslor men i första hand gestaltar den rörelser, anser Peter Bryngelsson. - Musiken animerar rörelse i film. Det är den huvudsakliga uppgiften. Det är din teori alltså? - Ja, den alltså ritar i stort sett en kontur runt allting eller någonting som den har valt ut för oss att se som rör sig i bild. Till exempel lättförklarat: om vi har en bild och vi ser en gräsmatta - om det är musik som säger - ti-li-ti-li - då ser du plötsligt "oj, den där gräsmattan består av tusentals grässtrån, som rör sig allihopa och därunder är det myror", men om vi har musik som säger - baaaaaaooouuu - då är det en gräsmatta plötsligt, som en grön färgyta va. Den visar hur vi se på den här ... men den visar inte hur vi ska känna inför gräsmattan, säger Bryngelsson. Bryngelsson berättar också om retoriska figurer i filmmusiken, att de speglar superenkla mönster som vi har lärt oss och som handlar om kommunikation: - Vi lär oss språket genom tonfall, alltså vi hör hur man låter när man låter bedjande, när man låter hotande, när man låter kärleksfull och så vidare. Det är kulturell inlärning som gör att vi har lärt oss att tolka tonfall som gör att vi förstår hur en människa förmodas vilja meddela sig med oss. Det gör att när vi hör toner så tolkar vi dessa enligt precis samma mönster, och det även rytmiskt då, säger han bland annat. Musiken i programmet är ur filmerna "Star wars, "När lammen tystnar" och "Hajen". Producent Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Filmmusik gestaltar i första hand inte känslor utan rörelser! Det anser filmmusikvetaren Peter Bryngelsson i den andra delen av "Interplay i P1 - dolda mönster i musiken" lördag 17 januari 2015. Visst kan filmmusik väcka lust, kämparanda och andra känslor men i första hand gestaltar den rörelser, anser Peter Bryngelsson. - Musiken animerar rörelse i film. Det är den huvudsakliga uppgiften. Det är din teori alltså? - Ja, den alltså ritar i stort sett en kontur runt allting eller någonting som den har valt ut för oss att se som rör sig i bild. Till exempel lättförklarat: om vi har en bild och vi ser en gräsmatta - om det är musik som säger - ti-li-ti-li - då ser du plötsligt "oj, den där gräsmattan består av tusentals grässtrån, som rör sig allihopa och därunder är det myror", men om vi har musik som säger - baaaaaaooouuu - då är det en gräsmatta plötsligt, som en grön färgyta va. Den visar hur vi se på den här ... men den visar inte hur vi ska känna inför gräsmattan, säger Bryngelsson. Bryngelsson berättar också om retoriska figurer i filmmusiken, att de speglar superenkla mönster som vi har lärt oss och som handlar om kommunikation: - Vi lär oss språket genom tonfall, alltså vi hör hur man låter när man låter bedjande, när man låter hotande, när man låter kärleksfull och så vidare. Det är kulturell inlärning som gör att vi har lärt oss att tolka tonfall som gör att vi förstår hur en människa förmodas vilja meddela sig med oss. Det gör att när vi hör toner så tolkar vi dessa enligt precis samma mönster, och det även rytmiskt då, säger han bland annat. Musiken i programmet är ur filmerna "Star wars, "När lammen tystnar" och "Hajen". Producent och programledare Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

Musikalismer. Flyhänt filosoferande om och med musik. Del nio av elva: Det goda. Kompositörer har ofta velat tjäna det goda och den höga moralen. Men kanske oftare har musiken använts med onda syften. Som propaganda, förförelse och tortyr. Musikern, författaren med mera Peter Bryngelsson och Nöjesguiden-redaktören Isabelle Ståhl samtalar om musik i det onda och det godas tjänst. Programmet är den andra delen i Musikalismers värdetriad: Det Sanna, det goda, det sköna. Programledare i detta filosoferande musikmagasin är som vanligt filosofen Jeanette Emt. Programmet kan också avlyssnas i sin helhet eller som poddversion via Musikmagasinets sida under Sveriges Radios hemsida. Producent: Tor Billgren. I redaktionen ingår också Peter Bjuhr och Thomas Lunderquist. Musikalismer produceras för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.

I veckans Kino går vi bakom kulisserna och träffar filmbranschens doldisar. Och sätter också fingret på de små, små detaljerna som gör den stora skillnaden. "Att säga att jag fotat fint är det värsta man kan göra" säger Fredik Wentzel filmfotografen bakom Man tänker sitt och Farväl Falkenberg. Hör hur en blodig kaftan och ett black metal band från 80-talet inspirerat honom och dokumentärfilmaren Martina Iverus i deras bildsökande. Ljudläggning. Något vi lägger märke till när det inte funkar. Möt Klas Dykhoff professor i filmljud vid dramatiska institutet som berättar om hur tänket ser ut bakom ljudläggningen och hur han själv petat in en skata i nästan allt han gjort. Dessutom kollar vi in årets mest hypade filmloppis, höstens Bergmanauktion. Och lyssnar till filmmusiken i sequels. Handlingen må gå vidare men det låter nästan likadant. Peter Bryngelsson har gjort ett reportage om detta. Allt i veckans Kino Programledare Roger Wilson

Hur stavas schysst (schyst? juste?)? Vi pratar med Sveriges Radios språkvårdare Eva Göransson, som kommer till studion. Till studion kommer också Göran Greider och Göran Rosenberg för att prata om vad som är på riktigt. Och vad som inte är på riktigt. Dessutom pratar vi med filmmusikexperten Peter Bryngelsson om användningen av Mozarts Requiem. Roger Wilson är sidekick

Hur stavas schysst (schyst? juste?)? Vi pratar med Sveriges Radios språkvårdare Eva Göransson, som kommer till studion. Till studion kommer också Göran Greider och Göran Rosenberg för att prata om vad som är på riktigt. Och vad som inte är på riktigt. Dessutom pratar vi med filmmusikexperten Peter Bryngelsson om användningen av Mozarts Requiem. Roger Wilson är sidekick