Podcasts about komposit

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet "Neapolitanska sjukan", i Frankrike kom den att kallas "Italienska sjukan". Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908. Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Misstag med Miss Li är den mest framgångsrika låten på Svensktoppen under 2024. Det avslöjas när Carolina Norén idag summerar det gångna Svensktoppsåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensktoppsettan ”Misstag” gick in på Svensktoppen i mars och höll sig kvar på listan i 37 veckor i sträck. Låten är en av Miss Li´s egna favoriter, men hon trodde inte att den ens skulle bli spelad i radio.– Jag skulle spela upp ”Misstag” för mitt skivbolag. Jag sa till dem att ”nu har jag gjort en riktigt svår låt jag tror inte att den kommer att bli spelad i radio”. De lyssnade och sa ”om du försöker göra en svår låt har du misslyckats totalt”, berättar Miss Li skrattande.Det är andra gången som Miss Li vinner utnämningen ”Årets Låt” på Svensktoppen, senast var 2022 med ”X”.– Miss Li hör till en av de absolut mest framgångsrika artisterna under senare år på Svensktoppen. Får hon etta till går hon om Ann-Louise Hanson i Svensktoppens statistik över de mest framgångsrika kvinnliga artist, konstaterar Carolina Norén.Benjamin Ingrosso blir ”Årets Artist” och skriver också in sig i Svensktoppens rekordbok. Benjamin har haft tre ettor under året (”Kite”, ”Honey Boy” och ”Look Who´s Laughing Now”), något som bara artister som Orup och Lasse Berghagen lyckats med tidigare.Årets kompositör blir Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, bland annat för melodifestivalvinnaren ”Unforgettable” med Marcus & Martinus och ”Que Sera” med Medina. ”Que Sera” är för övrigt den mest framgångsrika Melodifestivallåten på Svensktoppen under 2024.Årets nykomling kommer också från Melodifestivalen, Jacqline med låten ”Effortless”.I december skrev också gruppen Björnzone Svensktoppshistoria. Deras ” A Christmas Song” blir den första jullåten som går rakt in på Svensktoppens förstaplats. Det har inte hänt sedan starten1962.Årets Låt: Misstag med Miss LiÅrets Artist: Benjamin Ingrosso Årets Kompositör: Jimmy ”Joker” ThörnfeldtÅrets Nykomling: JacqlineÅrets Svensktoppsmelodier presenteras i P4 på Nyårsdagen, onsdag 1:a januari kl 14.30.Årets Svensktoppsmelodier totalpoäng1. Misstag – Miss Li: 63162. Que Sera – Medina: 52743. Kite – Benjamin Ingrosso: 43414. Look Who´s Laughing Now – Benjamin Ingrosso: 42745. Honey Boy – Benjamin Ingrosso m fl: 41006. Heroes Are Calling – Smash Into Pieces: 32687. Natthimlen – Victor Leksell: 30388. Unforgettable – Marcus & Martinus: 29199. Hålla Mig – Molly Sandén: 273710. Slutet Av Sommaren – Molly Sandén: 271211. Regnblöta Skor – Miriam Bryant: 263412. Give My Heart A Break – Cazzi Opeia: 252713. Back to my roots – Jay Smith: 225914. Effortless – Jacqline: 213415. Lost and Found – Molly Sandén & Victor Leksell: 1811

Cykeln gjorde världen större och gav en ny frihet både på landsbygden och i staden under 1900-talet. I Svenskfinland blev cykeln, särskilt för kvinnor, en symbol för modernitet och utforskning. Den öppnade dörrar till både geografiska och personliga upptäcktsfärder.I bondesamhället var världen liten. Kommunikation och resor gick långsamt och sträckte sig sällan längre än till grannbyarna. Moderniseringen under 1900-talet öppnade upp både nationen och världen. Cykelresor i svenskbygder och båtresor till Sverige blev också en kulturell process där nya rum erövrades.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Blanka Henriksson, docent i folkloristik och äldre universitetslektor i kulturanalys vid Åbo Akademi, samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Båda har varit redaktörer för bokserien Vardagens föränderliga rum i tre delar. Dagens avsnitt fokuserar på Naturen och platserna – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, vol. 1.Under 1900-talet svepte modernitetens vindar genom det finländska landskapet. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det gamla bondesamhällets statiska rytm med en dynamisk och mobil tillvaro. Byns begränsade livsval ersattes av fler möjligheter. Men ökad frihet ledde till frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.Att cykla är inte bara en fysisk aktivitet utan också en kulturell process där vi kategoriserar och skapar ordning. I Finland erbjöd cykeln möjligheten att överbrygga långa avstånd och upptäcka nya områden, ofta med en känsla av äventyr. En resa kunde leda genom välbekanta landskap men också in i nya kulturella rum, som i berättelser om rökbastur och möten med det finska folket.Under 1930- och 1950-talen var cykelfärder populära i Svenskfinland, särskilt bland unga kvinnor. Med långa resor utmanade de både sina egna gränser och samhällets förväntningar. En dagbok från 1933 berättar om en cykelfärd från Kaskö till Nykarleby, där naturens skönhet och historiska platser vävdes samman. Monument vid Oravais och minnesmärken i Österbotten gav resan en symbolisk tyngd, medan praktiska utmaningar som dåliga vägar och oväder satte deltagarnas uthållighet på prov.Cykeln förknippades med frihet men också med oro. Kvinnors ökade mobilitet ifrågasattes och debatterades. Kunde cykling leda till omoral eller frigörelse från traditionella könsroller? Cykeln förändrade inte bara individers liv utan också landsbygdens och stadens dynamik. Gårdfarihandlare och cykelbud utnyttjade cykelns praktiska fördelar för att nå fler kunder snabbare. Samtidigt utmanade cykeln etablerade normer, även för kyrkans män. Präster i Finland cyklade ofta men undvek att göra det i prästkläder, eftersom cykeln förknippades med kommersialism och modernitet – värderingar som kunde stå i konflikt med kyrkans ideal.Lyssna också på Det glada 1920-talet speglar vår tid.Bild: Mirjam Männikkö och en okänd ung kvinna i korsningen av Tavastehusvägen och Nurmijärvivägen i Koskenmäki, Tusby, Sommaren 1934. Kervo museitjänster (Kerava museitjänster) Sinkka, foto: Katri Sampola.Musik: Missä yösi vietitkään medArvi Tikkala (1939) Kompositör: Robert Wilhelm Von Essen Textförfattare: Eine Laine. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny redetet über den fantastischen österreichischen Kompositör Mozart (und natürlich auch den Film Amadeus) Figaro Figaro Figaro Figaro!

Die Themen im heutigen Versicherungsfunk Update sind: GDV meldet Rekordschäden durch Teilediebstähle aus Autos Im Jahr 2023 wurden in Deutschland 63.000 Teilediebstähle aus Autos gemeldet, oft mit hohen Folgeschäden: Die Versicherer zahlten durchschnittlich fast 2.000 Euro pro Fall, was die Gesamtkosten auf 124 Millionen Euro erhöhte. Der Schaden durch den Diebstahl kompletter Fahrzeuge belief sich zusätzlich auf über 310 Millionen Euro. Sparzinsen fallen weiter Der durchschnittliche Tagesgeldzins lag Anfang November 2024 bei nur noch 1,93 Prozent. Sinkende Zinsen dominieren den Markt – lediglich die Top-5-Angebote bieten im Schnitt 3,70 Prozent. Auch Festgeldzinsen wurden um bis zu 0,19 Prozentpunkte gesenkt und liegen deutlich unter den Vorjahreswerten. Neue Altersvorsorge-Reform sorgt für Kritik Der neue Reformvorschlag zur privaten Altersvorsorge setzt auf renditeorientierte Produkte ohne Garantiepflicht. Die Reform soll ab 2026 in Kraft treten und bessere Renditechancen für Sparer bieten. Kritiker bemängeln jedoch, dass die Fördersystematik Familien mit geringem Einkommen schlechterstellt. Ascore und Mein Geld küren "Tarif des Jahres" ASCORE und Mein Geld zeichnen die besten Versicherungsprodukte in den Bereichen Leben, Kranken und Komposit aus. Preisträger 2024 sind Münchener Verein für die BU-Versicherung, Die Bayerische für Zahn Prestige und InterRisk für Unfall XXL. Die Awards würdigen Produkte, die sich vor allem durch Flexibilität und Kundennähe auszeichnen. Viele Deutsche sind für Nachhaltigkeit zu Renditeverzicht bereit Laut Stuttgarter Lebensversicherung erwarten fast 50 Prozent der Deutschen, dass bei der Beratung zur Altersvorsorge Nachhaltigkeitskriterien berücksichtigt werden. 36 Prozent sind sogar bereit, eine geringere Rendite für ökologische und soziale Investitionen zu akzeptieren. 75 Prozent wünschen Transparenz zur Nachhaltigkeit – jedoch ohne zusätzliche Kosten für die Versicherungsprodukte. Future-Work-Experte Johannes Oberhofer leitet KI-Projekt bei der Bayerischen Johannes Oberhofer verstärkt die Bayerische als Leiter für das KI-Projekt der Versicherungsgruppe. Der Future-Work-Experte bringt umfassende Erfahrung in digitaler Transformation und Kulturwandel mit. Oberhofer wird gemeinsam mit Armin Hangl die KI-Strategie der Gruppe vorantreiben.

Retmelodin du kan inte ta mig finns över hela världen, men hur används den i den klassiska musiken? Vad finns det för exempel på pop-låtar som lånat av den klassiska musiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det pratar vi om i dagens avsnitt av Fråga musikprofessorn. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se.Programledare: Mattias Lundberg och Josefin Johansson.Producent: Emilia MellbergSlutmix: Daniel Högberg Fråga musikprofessorn görs av Munck Studios för Sveriges Radio

Die Themen im heutigen Versicherungsfunk Update sind: Die Bayerische bekommt neue Komposit-Leiterin Zum 1. Januar 2025 übernimmt Annika Obermayer die Leitung des Geschäftsbereich Komposit bei der Bayerischen und tritt damit die Nachfolge von Manfred Buhler an, der in den Ruhestand geht. Obermayer kommt vom Wettbewerber Allianz. Dort war die 39-Jährige in verschiedenen leitenden Positionen im Bereich Sachversicherungen tätig war und verantwortete zuletzt die Sparte Unfallversicherung. Kompass startet Assekuradeur Das Insurtech Kompass Group Deutschland AG und das Schweizer Tech-Unternehmen eINS.tech gründen den Assekuradeur eINS.KOM. Das gemeinsame Unternehmen agiert auf dem deutschen Markt und setzt dabei auf die Komplettlösung von eINS.tech. AfW steigert Zahlen Der AfW – Bundesverband Finanzdienstleistung e.V. hat seine Gesamtmitgliederzahl weiter gesteigert. Demnachzählte der Verband 2182 Mitglieder bzw. Mitgliedsunternehmen. Davon seien insgesamt 1.821 registrierte juristisch und natürliche Personen mit Versicherungsmaklerzulassung nach § 34 d Gewerbeordnung. Zudem hätten fast 1.300 der Mitglieder eine Zulassung nach § 34f Gewerbeordnung als Finanzanlagenvermittler und sogar knapp 1.000 eine Zulassung nach § 34i Gewerbeordnung, also als Immobiliardarlehensvermittler. Auch die Anzahl der namhaften Fördermitgliedsunternehmen überschritt erstmals die Zahl 100 (exakt 101). Uelzener bekommt neuen Leiter des Vermittlervertriebs Die Uelzener Versicherungen hat seit Anfang Oktober einen neuen Leiter des Makler- und Kooperationsvertriebs. Sascha Risse soll für den Auf- und Ausbau des Vermittlervertriebs bei Deutschlands größtem Tierversicherungsspezialisten zuständig sein und tritt damit die Nachfolge von Sker Friedhoff an, der sich wieder auf seine Aufgabe als Geschäftsführer der Uelzener-Tochter RISK-Management GmbH fokussieren werde. HanseMerkur und Dertour kooperieren Die HanseMerkur wird der neue Reiseversicherer der Dertour Group für Deutschland und die Schweiz. Die Kooperation ist vorerst auf fünf Jahre ausgelegt, Startdatum ist der 1. Januar 2025. Sie umfasst über 1.500 eigene und angeschlossene Reisebüros in Deutschland und den Onlinevertrieb der Dertour Group in Deutschland, den Schweizer Reiseveranstalter KUONI und seine Schwestermarken sowie über 70 Reisebüros in der Schweiz. Stoïk sammelt 25 Millionen Euro ein Der französische Cyberassekuradeur Stoïk hat eine Series-B-Finanzierungsrunde in Höhe von 25 Millionen Euro abgeschlossen. Diese erfolgt unter der Führung von Alven und unter Beteiligung der bestehenden Investoren Andreessen Horowitz, Munich Re Ventures, Opera Tech Ventures und Anthemis. Überdies seien Cyber Integrity Capital und Tokio Marine HCC International als neue Investoren eingestiegen.

Alma Mahler var kompositör, författare, salongsvärdinna och mecenat. Redan som ung visade hon en enorm musikalisk talang, och hennes framtid verkade ljus. Men trots sin begåvning fanns det många hinder för en kvinna som ville komponera vid den här tiden. Även om hon inte fick komma till uttryck själv så har hon haft en positiv inverkan på senare kvinnliga kompositörer och hon var en viktig möjliggörare för dem hon mötte.

Ethel Smyth fick slåss för sin plats i konserthusen. Männen i musiklivet och hennes egen pappa tyckte inte att kvinnor skulle skriva musik. Men trots allt motstånd tog det lång tid för Ethel att närma sig suffragetterna. En P2 Dokumentär av Emma Janke, Laura Wihlborg och Klara Fredén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kompositören Ethel Smyth föddes 1858 i Storbritannien. Uppväxten i en välbärgad familj kom med sina fördelar, men att en flicka som hon skulle ha en framtid som tonsättare ansågs absurt.Ethel Smyth kämpade hela livet för sin plats i musiklivet. Men motgångar hindrade henne inte från att skriva mässor, serenader och operor. År 1902 blev hon den första kvinnan att få en opera uppsatt på The Metropolitan i New York. Med tiden blev hon också en förkämpe för kvinnlig rösträtt och engagerade sig i suffragettrörelsen.Via Ethel Smyths egna memoarer ges vi en inblick i hennes tankar och liv. Med sin envishet och musikalitet har hon skapat musikhistoria, men under en lång period var hon ganska bortglömd.I programmet medverkar dirigenten Cathrine Winnes och Leah Broad, doktor i musikhistoria vid Oxfords universitet.En dokumentär från 2023 av produktionsbolaget Ljudbang. I redaktionen: Emma Janke, Laura Wihlborg och Klara Fredén.Inläsningar av Ellen Jelinek, Joel Valois och Ludvig Josephson.

Die Themen im heutigen Versicherungsfunk Update sind: Geschäftsjahr 2023: Die Gothaer wächst deutlich stärker als der Markt Die Gothaer ist mit einem Beitragswachstum von 7,2 Prozent auf 4,9 Milliarden Euro deutlich stärker als der Markt gewachsen. Dieses Wachstum wird maßgeblich von den Segmenten Komposit und Kranken getragen. Während in der Komposit das Plus bei 12 % liegt, wächst die Krankenversicherung um 5,6 %. Beide Segmente liegen damit deutlich über Markt, wo das Wachstum 6,8 % bzw. 2,3 % beträgt. (Marktwachstum: 6,8 Prozent bzw. 2,3 Prozent).Im Segment Leben machen sich die schwierigen Rahmenbedingungen vor allem im Einmalbeitragsgeschäft bemerkbar. Mit einem Rückgang der Beitragseinnahmen um 2,6 Prozent liegt die Gothaer dennoch deutlich über Marktniveau (-5,0 Prozent). GDV: Kein Schnellschuss bei der Umsetzung des offenen Finanzwesens Mit der Financial Data Access Regulation (FiDA) will die Europäische Union eine moderne Datenökonomie im Finanzsektor schaffen. Das Ziel: Nach Kundenzustimmung sollen Finanzinstitute und Dritte Zugriff auf Kundendaten und generierte Daten bekommen, um digitale Innovationen voranzutreiben. Der Gesamtverband der Deutschen Versicherungswirtschaft (GDV) bewertet vor allem den Anwendungsbereich kritisch, der zu weit sei und keine zeitlichen und inhaltlichen Abstufungen habe. Im Versicherungsbereich wären nach derzeitigem Stand rund 400 Millionen Verträge betroffen. AllianzGI erhält Lizenz in Festlandchina Allianz Global Investors (AllianzGI) hat von der chinesischen Wertpapieraufsichtsbehörde die Genehmigung für die Geschäftstätigkeit als vollständig in ausländischem Besitz befindliche Fondsmanagementgesellschaft (FMC) in Festlandchina erhalten. Nun kann AGI das Geschäft mit Publikumsfonds in China aufnehmen. Deutsche Autofahrer für Gesundheitsuntersuchungen Knapp zwei Drittel der Autofahrer in Deutschland halten regelmäßige Gesundheitsuntersuchungen zur Überprüfung der Fahrtauglichkeit für sinnvoll. Das ist das Ergebnis einer repräsentativen Umfrage, die das Meinungsforschungsinstitut YouGov im Auftrag von Continental unter rund 2.000 Bundesbürger vom 11. bis 13. März 2024 durchgeführt hat. Dabei wird deutlich: Die Zustimmung sinkt mit zunehmendem Alter der Befragten. Während in der Gruppe der 18- bis 29-Jährigen 75 Prozent den Vorschlag gutheißen, ist es bei den über 70-Jährigen nur rund die Hälfte. blau direkt stärkt regionale Nachfolge im Osten Deutschlands blau direkt setzt seinen strategischen Wachstumskurs durch den Beitritt der Kopsch GmbH und Co. KG aus Leipzig fort. Mit dem Anschluss des traditionsreichen Leipziger Maklerunternehmens wollen die Lübecker die regionale Nachfolge im Osten Deutschlands durch die Neugründung der Tjara Leipzig GmbH stärken. Das Unternehmen soll Maklern in der Region als Ansprechpartner für die Ruhestandsplanung mit blau direkt zur Verfügung stehen. DKM ist terminiert Ende Oktober ist wieder DKM-Zeit in Dortmund. Der Branchentreff findet von Dienstag, 29.10.2024, bis Mittwochnachmittag, den 30.10.2024, statt. Veranstaltungsort bleibt die Messe Dortmund. Die erfolgreiche Neuerung „FemSurance“ wird fortgesetzt. Ein besonderes Highlight erfährt die „Young DKM“: Diese wird mit dem Jungmakler Award vereinigt. Bereits am ersten Messetag findet die Preisverleihung statt. Im Anschluss daran sind alle Beteiligten und Interessierten im Rahmen des „Jungmakler-Campus“ zur After-Party eingeladen.

Kompositören Georg Riedel är död / Tusentals visade stöd för Ukraina / Äldre kan ställa upp som extramormor till utsatta barn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare och reporter: Nina Muossa.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 08:00

Die Themen im heutigen Versicherungsfunk Update sind: IT der Versicherer verschlingt Rekordausgaben Die IT-Investitionen der deutschen Versicherer haben einen Rekordwert erreicht: 5,9 Milliarden Euro gaben sie für den Aus- und Umbau ihrer IT-Infrastruktur aus – mehr als je zuvor in ihrer Geschichte. Das ist das Ergebnis einer Erhebung des Gesamtverbandes der Deutschen Versicherungswirtschaft (GDV) für 2022. „Die Versicherer treiben die Modernisierung ihrer IT-Systeme stark voran“, sagt GDV-Hauptgeschäftsführer Jörg Asmussen. Manipulierte Google-Bewertungen bei Wefox Das Insurtech wefox sieht sich aktuellen Recherchen der procontra-Redaktion zufolge, mit dem Vorwurf konfrontiert, seine Google-Bewertungen durch unzulässige Maßnahmen manipuliert zu haben. Dokumente, die procontra und dem manager magazin vorliegen, deuten darauf hin, dass über einen Zeitraum von rund 1,5 Jahren die Google-Bewertungen unter dem Eintrag "wefox Group Headquarters" auf ein Niveau angehoben wurden, das von den tatsächlichen Kundenerfahrungen abwich. Ergo holt Deutschland-Chef von Axa XL Die Ergo Deutschland sichert sich die Dienste von Peter Knaus. Das berichtet das Fachportal "Versicherungsmonitor" und beruft sich auf Informationen aus Branchenkreisen. Aktuell ist er noch für die Axa XL und dort als Deutschland-Chef sowie als Regional Manager Northern Europe tätig. Bei der Ergo Deutschland soll Knaus spätestens am 1. Juli 2024 einsteigen und im Vorstand das Ressort Individualgeschäft Komposit übernehmen. DEVK bekommt neuen Vertriebschef Seit 1. Januar hat die DEVK einen neuen Leiter der Hauptabteilung Vertrieb: Sebastian Baumgart tritt die Nachfolge von Olaf Nohren an, der zum 1. Dezember 2023 in den Vorstand der DEVK-Rechtsschutz-Versicherungs AG gewechselt ist. Baumgart war zuvor Sprecher der Geschäftsleitung der Regionaldirektionen Köln und Essen. Seine Nachfolge übernimmt in Köln Mario Neugebauer, in Essen Axel Berberich. VHV-Sachversicherer bekommt neuen Vorstand Ulf Bretz ist zum 1. Januar 2024 zum Vorstandsmitglied in der VHV Allgemeine Versicherung AG bestellt worden und verantwortet dort das Ressort Operations. Der 44-Jährige übernimmt damit die Nachfolge von Dr. Sebastian Schulz. Darüber hinaus hat Bretz die Rolle des Sprechers der Geschäftsführung der VHV solutions GmbH, der Servicegesellschaft der VHV Gruppe, inne. In den vergangenen vier Jahren war der Diplom-Betriebswirt Geschäftsführer der VHV solutions GmbH für den Bereich Schaden und damit verantwortlich für die spartenübergreifende Weiterentwicklung der Schadenbearbeitung. Getsafe übernimmt Kreditportal Der Versicherer Getsafe hat deineStudienfinanzierung übernommen. Das Online-Portal bietet Studienkredite an. FiRec GmbH, die Firma hinter deineStudienfinanzierung, hatte zuvor 5 Millionen Euro Kapital unter anderem von EQT Ventures und 468 Capital eingesammelt. Die Parteien haben über den Kaufpreis Stillschweigen vereinbart. Der bisherige Geschäftsführer von deineStudienfinanzierung, Bastian Krautwald, werde seine Rolle auch nach der Übernahme fortführen.

Ethel Smyth fick slåss för sin plats i konserthusen. Männen i musiklivet och hennes egen pappa tyckte inte att kvinnor skulle skriva musik. Men trots allt motstånd tog det lång tid för Ethel att närma sig suffragetterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kompositören Ethel Smyth föddes 1858 i Storbritannien. Uppväxten i en välbärgad familj kom med sina fördelar, men att en flicka som hon skulle ha en framtid som tonsättare ansågs absurt.Ethel Smyth kämpade hela livet för sin plats i musiklivet. Men motgångar hindrade henne inte från att skriva mässor, serenader och operor. År 1902 blev hon den första kvinnan att få en opera uppsatt på The Metropolitan i New York. Med tiden blev hon också en förkämpe för kvinnlig rösträtt och engagerade sig i suffragettrörelsen.Via Ethel Smyths egna memoarer ges vi en inblick i hennes tankar och liv. Med sin envishet och musikalitet har hon skapat musikhistoria, men under en lång period var hon ganska bortglömd.I programmet medverkar dirigenten Cathrine Winnes och Leah Broad, doktor i musikhistoria vid Oxfords universitet.En dokumentär från 2023 av produktionsbolaget Ljudbang. I redaktionen: Emma Janke, Laura Wihlborg och Klara Fredén.Inläsningar av Ellen Jelinek, Joel Valois och Ludvig Josephson.

Livesändning från 27/10. Kontentan går denna vecka igenom “This American Life”, naturdokumentärer, EPA Book Club och en hyllning till den slappa underhållningen. Låtar som spelades under programmet: Nationalteatern - Bängen trålar A Tribe Called Quest - Check the Rhime Dire Straits - Walk Of Life Eddie Meduza - Evert Eddy Grant - Electric Avennue Kjell Höglund - En Stor Stark Medverkande: Jonathan Ärfström och Linus Olofsson

Ett vandringsdrama med sju stationer: 1. På alperna. 2. Vid väderkvarnarna. 3. I Eselsdorf. 4. En passage i staden. 5. I parken utanför krematoriet. 6. Vid sista grinden. 7. Mörka skogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jägarn är på vandring uppför höga alper. Han har mist sin själ bland människorna och vill försöka återfinna den i en klarare och kyligare luft. I Lügenwald häpnas han över på vilket trovärdigt sätt folk kan ljuga. I en annan by är alla, utom skolläraren, dumma som åsnor.Stora landsvägen är August Strindbergs sista pjäs. Den är också en av de äldsta, bevarad i helhet av Radioteaterns Strindbergsuppsättningar.Stora landsvägenAv August StrindbergI rollerna: Jägarn – Lars Hanson, Eremiten – Hugo Björne, Vandrarn – Holger Löwenadler, Mjölnaren – Artur Cederborgh, Mjölnarhustrun – Elsa Ebbesen, Flickan – Maj-Britt Nilsson, Skolmästaren – Einar Axelsson, Smeden – Sven Bergvall, Fotografen – Henrik Strååt, Eufrosyne – Elsa Widborg, Gotthard – Gösta Ericsson, Klara – Elsa Carlsson, Japanen – Olof Widgren, Möller – John Ekman, Barnet – Berit Allvin, Kvinnan – Birgitta Valberg, Frestaren – Rune CarlstenRadioorkestern medverkar under ledning av dirigent Ivar Hellman.Kompositör: Hilding RosenbergDessutom spelas Nocturne C-moll op. 48 nr 1 av Arthur Rubinstein.Regi: Olof MolanderEtt samarbete med Dramaten som hade sin radioteaterpremiär 7 april 1949.

Dein Update zur Digitalisierung der Versicherungsbranche. In dieser Folge des Digital Insurance Podcast spreche ich mit Inger Mørkved, Head of Digital Marketing bei impuls Finanzmanagement und Remo Fyda, CEO & Co-Founder von ProvenExpert. Für unsere Hörer gibt es hier alle Infos sowie ein exklusives Angebot, um eure Online Sichtbarkeit durch Kundenbewertungen auf ein neues Level zu heben! ProvenExpert wurde 2011 in Berlin gegründet und hat heute 600.000 Kunden. Es ist eine der am schnellsten wachsenden Online-Marketingplattformen für Bewertungsmarketing und Reputationsmanagement. impuls Finanzmanagement ist seit 40 Jahren als Versicherungsmakler am Start. Das Unternehmen hat im Bereich private Krankenversicherung angefangen, hat inzwischen auch Leben und Komposit im Aufgebot. impuls weist etwa 100.000 Kunden auf. Kundenfeedback gewinnt im Zeitalter der Digitalisierung an Bedeutung. Bei impuls hat jeder Berater eine eigene Webseite, auf der Bewertungen von ProvenExpert ausgeschildert sind, erklärt Inger Mørkved. Das Feedback lässt sich auf unterschiedlichem Wege einholen, ergänzt Remo Fyda. Allerdings wirke sich das auf die Arbeit der einzelnen Versicherungsmakler aus. Diese müssten sich der neuen Aufgabe annehmen. Remo ergänzt: Hat in früheren Zeiten noch eine persönliche Empfehlung gereicht, um als Berater neue Kunden zu gewinnen, sind die Ansprüche heute deutlich höher. “9 von 10 Leuten” googeln nach dem Namen des Beraters, bevor sie ihn kontaktieren, meint er weiter. So richtig angeschoben wurde das Thema durch Corona, erzählt Inger. Obwohl es sich um ein klassisches Digitalisierungsthema handelt, dürfe es nicht nur aus einem rein technischen Gesichtspunkt betrachtet werden. Es sei zudem eine Frage des richtigen Mindsets, dem sich die Berater annehmen müssten, sagt Inger. Links in dieser Ausgabe Zur Homepage von Jonas Piela Zum LinkedIn-Profil von Jonas Piela Zum LinkedIn-Profil von Inger Mørkved Zum LinkedIn-Profil von Remo Fyda #kundenzufriedenheit #kundenfeedback #customerjourney #digitalisierung Vertrauen Sie auf Ihren guten Ruf? Er ist Ihr Versprechen an Ihre Kunden. Mit ProvenExpert bauen Sie online Vertrauen auf, indem Sie authentische Kundenstimmen nutzen und sichtbar werden. Für unsere Hörer gibt es hier alle Infos sowie ein exklusives Angebot, um eure Online Sichtbarkeit durch Kundenbewertungen auf ein neues Level zu heben! geht es zu Ihrem exklusiven Angebot als Zuhörer des Digital Insurance Podcasts. ProvenExpert – Für alle, die wissen, dass Vertrauen mehr wert ist als Gold KI, Dynamisches Pricing, Embedded Insurance, Nutzungsbasierte Versicherung – Keylane setzt diese Themen bereits seit Jahren erfolgreich mit ihren Kunden um. Willst Du wissen, wie das funktioniert? Folge oder schreibe Keylane bei LinkedIn. Keylane – Unlock tomorrow! Das Digital Insurance Job Board ist live! Du suchst einen Job im Versicherungsumfeld mit Perspektive, spannenden Themen und in einem innovativen Team? Hier findest du die aktuellsten Stellen rund um Digital Insurance im DACH Raum.

FILMBRANSCHPODDEN - A PART OF ACASTING VEM: Vickis Munck  YRKE: Klippare, Filmlance SÄSONG: 1  EPISOD: 6 EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle Om episoden:  Vickis Munck (Filmlance) berättar om hur det är att jobba som klippare, om samarbeten med regissörer och om specifika projekt som bland annat Björnstad, Ronja Rövardotter, Svartsjön, Tillsammans 99 och Gösta. Vickis går in i detalj om hur hon jobbar, om utmaningar och vad hon älskar med yrket. SPONSRAD AV: Ritualen -  www.ritualen.com NÄMNER (bland annat):  Studievägledare, Windows Movie Maker, STDH, Kalix folkhögskola, Klippare, Filmlance, Film Pool Nord, Stockholm, Jag pratar inte med människor, Anna Knochenhauer, Peter Bengtsson, Praktik, Assistent, logga, synka, Sommarjobb, få sitt första jobb, Lämna skolan, imposter Syndrome, Lukas Moodysson, Linköping, Inspiration, Dramaturgi, Projektuppstart, Lars Jönsson, Tillsammans 99, läsa manus, semester, Ugly Betty, Oppenheimer, Klipphjärna, Ringade tagningar, Björnstad, Dino Jonsäter, Hockey, LHC, Metal, Peter Grönlund, Materialtorsk, Lars Gustafsson, Klippare kan ge input, Svenska filmbranschen, TV-serier går bra, Komedi, Drama, Krimm, Säkra kort är tråkigt, UFO Sweden, mer ungdomligt perspektiv på SFI,  Regissörerna, Molly Hartleb, Alexis Almström, Ahmed Abdullahi, Top Dog, Mattias Olsson, Silverfox, Snygg, Ella Lemhagen, Richard Jarnhed, Listor, Stenkoll, Svartsjön, Elitidrott, rädd för att bli bortglömd, Det är ett jobb, Stolpe in, Per Simonsson, Peter Grönlund, Björnstad, plocka fram det riktiga, ansvar för sin berättelse, Förhöjt, DNA, känslomänniska, Ångestmänniskor, Älskar Lukas, beskriver en jobbig dag, AVID, Timeline, nypa sig själv i armen, Tomas Lagerman, Ronja Rövardotter, Grovklippning, Finklippning, Notes från kanal, Feedback, Stå för saker, Assistenter, halvfärdigt, tittbart, musik, The Gazette, Röd tråd, klipper sitt eget liv, Krigshistoriepodden, Stormaktstiden, Uniformar, Återskapatgrupper, Slaget vid Lutzen, Postproduktionsproducent, Producenterna, Kompositören, Johan Söderqvist, Ljudlägga, Nepo-babies, Premiärer, Royalties, Tempmusik, Interstellar, Skissmusik, Hans Zimmer, Soundly, Ljudet är viktigt, Nätverk, HBO, Inget internet, avsnitt 1 säsong 1, Yellowjackets, Succession, Bin, träning, röra på sig, Sandhamn, Stockbilder, Grade, VFX, Vildvittror, Emil Stenberg, Colin Nutley, Lisa Siwe, Problem med ett avsnitt, Mitt i natten, envishet, drömmer om sina projekt, Modus, Make me look good, Dagstagningar, Frame io, Ögat ett projekt, Queen of montage, Sofia Lindgren, The Queen of editing, Bron, Hollywood      

In dieser Folge widmen wir uns dem Thema des Nachhaltigkeitsmanagements im Versicherungsvertrieb und sprechen dazu mit Judith Peters. Judith ist Bereichsleiterin und verantwortet das Thema Nachhaltigkeit bei der LVM Versicherung. Die LVM gehört mit über 3,7 Millionen Kundinnen und Kunden sowie über 4,2 Milliarden Euro Beitragseinnahmen zu den 20 führenden Versicherern in Deutschland. Im KFZ-Bereich ist die LVM unter den Top-5-Playern in Deutschland und zeigt v.a. in den Kompositsparten seit Jahren überdurchschnittliche Wachstumsraten.

Skådespelaren Johan Ulveson kliver upp på operascenen för första gången med huvudrollen i Folkoperans Tidens Larm. Jenny Teleman har träffat honom, och han blir rörd när han pratar om musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man göra odödlig klassisk musik - som hela världen älskar - i ett mordiskt system?Kompositören Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj var en av 1900-talets främsta och hela sitt liv verksam i Sovjetunionen. Han böjde sig lydigt för makten, men gjorde samtidigt ett envist diskret motstånd. Författaren Julian Barnes roman ”Tidens larm” är ett porträtt av denne kluvne man och konstnär. Nu blir romanen dramatiserad musikteater på Folkoperan i Stockholm med Johan Ulveson i rollen som Sjostakovitj. P1 Kulturs Jenny Teleman ramlar in på en repetition av ”Tidens larm” - och hamnar mitt inne i en av Johan Ulvesons repliker om hur en dröm om frihet kan se ut.Producent: Anna Tullberg

Dessutom om den afrikanska svinpesten, miljözoner, panelen, krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Emil Jensen i Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer. Godmorgon, världen! den 17 septemberFörsta timmen:* Gängvåldet* Behöver Sverige en skattereform?* Splittringen i Israel* Krönika Ulrika Knutson* Veckans panelAndra timmen:* Utökade miljözoner för biltrafiken i London väcker protester* Kompositören Sjostakovitj och konsten att överleva i en diktatur* Satir med Public service* Den afrikanska svinpesten och djurhållningen* Alkoholens risker* Kåseri Emil Jensen Programledare Jesper LindauProducent Margareta SvenssonTekniker Hanna Melander

Episode 8 of our Swedish Travel Diaries is packed with lots of grammar and new vocabulary. We follow the family to the little island of Vinga where one of Sweden's most influential troubadours grew up. While we explore Vinga we also learn new phrases and expressions.Travel Diaries is being published in one season of ten episodes weekly from Thursday 27th April. If you'd like to access our support materials including lesson notes, a video version and bonus audio and notes then check out the full course here. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Die Gruppe von Karma Dentistry war 2022 zu Gast in Berlin mit Ihrem Tourbus. Klingt alles sehr nach Band - jedoch sind es Zahnärzte die einfach Lust auf gute Zahnmedizin haben. in dem kurzen Podcast sprechen wir über ihre Tour und ihre Karma Philosophie. Viel spaß beim hören

På femtiotalet får den svåra, atonala, intellektuella konstmusiken stor plats på en svensk offentlig arena. Kompositörer som Karl-Birger Blomdahl och Sven Erik Bäck anses viktiga trots att de är rent objektivt svårlyssnade. Musikprofessor Mattias Lundberg försöker förklara varför. Folkhemselitism! Måndagsgruppen! Sten Broman! Yohio! Thåström! Och inte mindre än två Karl Gerhard-kupletter!

Sångarpodden träffar kompositören, sångaren och pedagogen Lina Nyberg. Vi pratar sång, mood-boards kreativitet och planering. Lyssna till ett riktigt härligt samtal om jazz, röst, sång och kreativt skapande.

Finland största hotet mot svensk seger i Eurovision, kompositörer protesterar mot nedläggning av BBC-kör och dansk konstnär döms till fängelse för vandalisering av känt verk. Programledare: Nina SjömanProducent: Andrea Valderrama

Statsvetaren Andreas Johansson Heinö menar att vi kan vänta oss fler konflikter mellan partierna i regeringssamarbetet kring frågor om kulturens frihet framöver och möt Sveriges nyaste dansbandsstjärna. Producent: Minna GrönforsProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Die Themen im heutigen Versicherungsfunk Update sind: Joint Venture von Huk-Coburg und Neodigital erhält BaFin-Zulassung Die Bundesanstalt für Finanzdienstleistungsaufsicht (BaFin) hat der Neodigital Autoversicherung AG, einem Joint Venture der Huk-Coburg Holding AG und der Neodigital Versicherung AG, die Erlaubnis für den Betrieb einer Kraftfahrtversicherung erteilt. In der Neodigital Autoversicherung AG sollen die Stärken beider Unternehmen einfließen. Mit dem in den kommenden Wochen geplanten operativen Start sollen neue Kundengruppen und Vertriebswege erschlossen werden. Renten-Finanzierung über Steuern am beliebtesten Bei der Finanzierung der Rente findet der Vorschlag, das Rentensystem noch stärker als bisher über Steuermittel mitzufinanzieren, den größten Zuspruch in der Bevölkerung. 37 Prozent der Befragten würden sich für diesen Vorschlag entscheiden. Auch die Möglichkeit einer staatlichen Aktienrente stößt auf relativ hohe Beliebtheit. Knapp ein Viertel der Deutschen (24 Prozent) befürwortet diese Option. Mit großem Abstand dahinter folgen der Vorschlag einer Steigerung der Rentenbeiträge für Arbeitnehmer und Unternehmen (11 Prozent) sowie die Möglichkeit einer Senkung der ausgezahlten Renten (4 Prozent). Das geht aus einer Ipsos-Umfrage hervor. E-Learning als Digitalisierungstreiber für Versicherungen? Der niederländische Anbieter von E-Learning-Trainings GoodHabitz leitet und organisiert ein neu gegründetes Versicherungen-Netzwerk dem bereits 13 Versicherer angehören. Ihm gehören unter anderem R+V, die Bayerische, HDI, Signal Iduna, Helvetia, Öffentliche Versicherung Braunschweig und die Stuttgarter an. Das Netzwerk wurde zur Förderung und zum Austausch von Erfahrungen rund um digitale Weiterbildung in Versicherungsunternehmen geschaffen. Vermittlerverband kritisiert Politik und Finanzwirtschaft Politik und Unternehmen sollen sich stärker dem Thema nachhaltige Geldanlage widmen. „Bislang ist noch nicht einmal geklärt, was überhaupt eine nachhaltige Geldanlage sein soll. Dazu bedarf es nachvollziehbarer Kriterien, die die Politik setzen muss. Auch sorgt die Entscheidung um die Einbeziehung von Energiegewinnung durch Atomkraft und fossiles Erdgas als nachhaltige Übergangstechnologie für Unverständnis.“, sagt Norman Wirth, Vorstand des Bundesverbands Finanzdienstleistung AfW. Zahl der Finanzplaner nimmt zu Die Zahl der zertifizierten Finanzplaner ist im vergangenen Jahr weltweit um 9.690 auf etwa 213.000 Zertifikatsträger gestiegen. Das gab das internationale Financial Planning Standards Board (FPSB) bekannt. Die meisten CFP®-Professionals haben die USA mit mehr als 95.000 Zertifikatsträgern, dahinter folgen China mit rund 30.000 und Japan mit etwa 25.000. In Europa gibt es die meisten zertifizierten Finanzplaner in den Niederlanden mit rund 2.700 vor Deutschland mit 1.515. Inter startet nachhaltige Privatrente Nach Produkten im Bereich Krankenzusatz und Komposit geht die Inter nun auch mit der Sparte Leben auf dem nachhaltigen Marktplatz bessergrün an den Start: Ab sofort kann die fondsgebundene Rentenversicherung Inter MeinLeben® Privatrente in der Variante bessergrün über alle Vertriebswege abgeschlossen werden.

Många museer har fått en sämre ekonomi det senaste året och Dag Hammarskjölds liv ska skildras som spelfilm med Mikael Persbrandt i huvudrollen. Producent: Lina KalmtegProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Kompositören om det enda han kan: musik. Georg Riedel har komponerat musiken till filmatiseringar av Astrid Lindgrens böcker. Han har bland annat tonsatt Idas sommarvisa och Du kära lille snickerbo. Har även skrivit signaturmelodin till tv-serien om Alfons Åberg och medverkar på Jan Johanssons Jazz på svenska den mest sålda jazzskivan i Sverige. Georg Riedel föddes i forna Tjeckoslovakien. Mamman var judinna och familjen flyttade till Sverige för att undkomma nazisterna 1938.Georg Riedel om sitt Vinterprat:- Mitt Vinterprogram handlar om det enda jag kan: musik! Om mina musikaliska förebilder, om Dvoák och Alfons Åberg, om min allra första komposition och om det viktigaste ackordet i Idas sommarvisa.Om Georg RiedelMusiker, kompositör, 88 år Född i forna Tjeckoslovakien, bosatt i Stockholm Tidigare Sommarvärd 1998 Producent: Samuel Åhman

Hans Rova begravdes i snömassorna under en lavin. Nannie Fredriksson sögs upp i luften av en tromb i den svenska fjällvärlden. Ulf Rydberg var på fisketur utanför Vinga då blixten slog ner i honom. Det handlar om naturkrafter som skrämmer, fascinerar och inspirerar. Många är metaforerna; dikterna och musiken som handlar om starka vindar, laviner och blixtnedslag. Nu får vi höraberättelser inifrån; om hur det bokstavligt talat är att hamna i närgångna och livsfarliga möten med naturfenomen.Vi möter:Hans Rova, officer på helikopterskvadronen på F21 i Luleå. På fritiden har han ett brinnande intresse för toppturer på skidor. Den tur han gjorde i italienska alperna hade kunnat bli hans sista. Han hamnade i en lavin och under en halvtimme låg Hans begravd i snömassorna. Det blev plötsligt knäpptyst och det var som om någon placerat mig i betong.Jenny Råghall, lavinexpert, fjällräddare och ansvarig lavinprognoser i Kebenekaisefjällen. Jenny var 23 år och skidpatrullör när hon tillsammans med sin kollega hamnade i en lavin under ett rutinupprag. Jenny klarade sig, men hon förlorade sin kollega och sen dess har hon vigt sitt liv åt fjällsäkerhet.Ulf Rydberg som under en fisketur hamnade mitt i ett åskväder utanför Vinga fyr i Göteborg. Jag hann notera ett par blixtar på avstånd, sen minns jag ingenting. Läkare uppskattar att Ulf fick 1000 ampere genom överkroppen. Han räddades av sonen Victor, som utförde hjärt- och lungräddning i väntan på sjöräddningen.Nannie Fredriksson fjällguiden som under en tur i Saltoluokkta befann sig i ögat av en tromb. Hon befann sig vid ett tält där en av turdeltagarna låg och sov. Instinktivt höll jag fast i tältet och hängde under den som en fallskärm, berättar Nannie.I programmet möter vi även Andreas Livbom, meteorolog vid försvarsmaktens vädertjänstcentrum i Enköping som förklarar hur väderfenomenen uppstår.Ett program av Lena CallneLjuddesign: Maths KällqvistSpecialmusik: Album: Gongbad för djup avslappning. Kompositör: Frida Helsing Ohlsson/GongbadOnline. Bolag: YogaKloster AB

Kan en musiker som verkar i en diktatur hitta utrymme för protest i sin konst? Jens Nordqvist berättar om två cellister på varsin sida om det musikaliska samvetet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur låter motståndets musik? Klingar den annorlunda än medlöperiets toner? Historien är full av exempel på musik som tjänat tyranniet, men också på musiker och tonsättare som utmanat makten. Som berättelsen om två ryska cellister, på varsin sida om det musikaliska samvetet.Läckta dokument från advokatfirman Mossack Fonseca avslöjade 2016 hur tusentals politiker, affärsmän och privatpersoner försökt dölja sina rikedomar i olika skatteparadis. En av dem var märkligt nog en professionellt verksam cellist från Sankt Petersburg.Sergej Roldugin, en av Vladimir Putins äldsta vänner, visade sig vara den ryske presidentens hemliga bankir och pengatvättare, med en egen förmögenhet på flera hundra miljoner dollar. När en reporter frågade hur en klassisk musiker kunde vara så rik svarade cellisten att han levde ett högst modest liv. Till och med min cello är begagnad, sade han i ett försök att skoja bort frågan. Instrumentet som är tillverkat av Antonio Stradivarius köpte han för tolv miljoner dollar.Likt andra oligarker lät han det ryska folket stå för fiolerna, så att säga. Och precis som många andra av Putins rika vänner hamnade han i samband med invasionen av Ukraina på EU:s sanktionslista.Historien om Putins cellospelande förmögenhetsförvaltare för tankarna till en annan berömd rysk cellist, som till skillnad från honom valde att spela motståndets musik. Tårarna strömmade ned för kinderna på Mstislav Rostropovitj när han lät solostämman i Antonin Dvoraks cellokonsert ljuda i ett fullsatt Royal Albert Hall i London den 21 augusti 1968. Kvällen innan hade sovjetiska styrkor gått in i Prag, och medan stridsvagnarna krossade det folkliga upproret framförde de ryska musikerna ett av de mest berömda tjeckoslovakiska verken.På väg in till konserthallen hade symfoniorkestern fått ducka för ruttna tomater från ilskna demonstranter. När musikerna sedan värmde upp hördes burop från publiken. Åk hem!Ryssarna ut ur Tjeckoslovakien!Den bedrövade Rostropovitj visste inte om han skulle klara av att spela. Invasionen av Tjeckoslovakien plågade honom rent fysiskt och det kändes först otänkbart att uppträda. Men så bestämde han sig. Han skulle låta musiken tala.Dvoraks cellokonsert är dramatisk, storslagen och djupt känslosam. Rostropovitj ville visa åhörarna att han delade deras smärta. Med sin cello framkallade han en böneliknande sorgesång över maktens brutalitet och förtryck. När de sista tonerna klingat ut lyfte den gråtande Rostropovitj upp Dvoraks partitur i luften i solidaritet med det tjeckoslovakiska folket, men också i protest mot sitt eget land.Den osannolikt begåvade Rostropovitj, Slava som han oftast kallades, var en sovjetisk nationalhjälte och ett kuttersmycke för kommunistpartiet. Men när han offentligt i utlandet dessutom vågade protestera mot invasionen blev Kremls stolta blickar snart hotfulla.Flera år tidigare hade han tagit stora personliga risker genom att stödja de förföljda tonsättarna Sergej Prokofjev och Dmitrij Sjostakovitj. Tack vare sin gränslösa talang och stora charm undkom Slava repressalier. Men efter konserten i London var han illa ute, och än värre blev det efter hans försök att beskydda Aleksandr Solzjenitsyn.Den regimkritiske författaren som 1970 tilldelades Nobelpriset i litteratur var en nagel i ögat på de sovjetiska ledarna. Rostropovitj vägrade böja sig för hoten och trots stor fara lät han Solzjenitsyn bo i familjens datja utanför Moskva.I takt med att riskerna ökade växte Rostropovitjs politiska samvete. När han i ett öppet brev som aldrig publicerades försvarade både Solzjenitsyn och rätten till konstnärlig frihet fick Kreml nog och beslöt att tysta både honom och hans cello. Slava fick i praktiken yrkesförbud, och några år senare tvingades han och familjen att lämna Sovjetunionen.När Berlinmuren föll var Rostropovitj ögonblickligen på plats med sin cello för att välkomna de befriade östtyskarna. Medan Slava spelade Bach vid muren satt den unge KGB-officeren Vladimir Putin i Dresden och gnisslade tänder. Två år senare föll det sovjetiska imperiet samman i vad Putin har beskrivit som historiens största geopolitiska katastrof.I augusti 1991 försökte krafter inom kommunistpartiet ta makten för att förhindra Sovjetunionens upplösning. Rostropovitj kastade sig omedelbart på ett plan till Moskva för att ge sitt stöd till den nye ryske presidenten Boris Jeltsin.Kuppförsöket misslyckades. Men några år senare inledde Jeltsins efterföljare Vladimir Putin en nedmontering av det öppna samhälle som börjat gro i Ryssland. Det fria ordet, oavsett om det skrivs, sjungs, målas eller ropas på gatorna, är ständigt ett hot mot den totalitära staten. Makten känner musikens starka kraft. Diktaturerna kräver därför konstens lydnad. Likt Rostropovitj på 1970-talet, tvingades tusentals konstnärer, musiker, författare och journalister att fly Ryssland när Putin bestämde sig för att med våld tysta deras röster. De som inte har möjlighet att lämna förtryckande regimer för friheten utomlands får välja mellan motstånd och tystnad. Eller att djupt inne i sin konst finna hemliga rum där protesterna kan ljuda. Kompositören Dmitrij Sjostakovitj Rostropovitjs nära vän försökte överleva som fri konstnär i ett totalitärt samhälle. Under den tyska belägringen av Leningrad 194144 blev han med sin sjunde symfoni hyllad runt om i världen som en symbol för kampen mot fascismen. Men snart hamnade hjälten i onåd. Hans påstått borgerliga och västinspirerade musik tilldrog sig Stalins ogillande, vilket kunde medföra en omedelbar livsfara.Varje natt väntade den skräckslagne Sjostakovitj på att KGB skulle knacka på dörren, på att Stalins mörker skulle sluka även honom. Han gjorde desperata försök att orientera sig i tyranniets landskap. Fylld av smärta insåg Sjostakovitj att han inte kunde både leva och tala sanning i en diktatur.När den berömde tonsättaren gjorde förnedrande politiska eftergifter såg många och han själv det som ett svek. I det fördolda försökte han i stället kommunicera med omvärlden via sin musik. Tonerna han skrev blev melodiska protester, som när han smög in sarkastiskt förvrängda fragment av Stalins favoritsånger.Förutom Dvoraks cellokonsert spelades även Sjostakovitjs tionde symfoni på den där konserten i London. Verket som uruppfördes kort efter Stalins död 1953 var i hemlighet ett ursinnigt porträtt av diktatorn och en förtvivlad skildring av förtryckets fasor. Även om Sjostakovitj saknade Rostropovitjs hjältemod försökte han på sitt sätt skapa motståndets musik. Vladimir Putins egen cellist och pengatvättare, han valde däremot att villigt spela maktens melodier.Jens Nordqvist, författare och journalistMusiken som spelades i programmet:Antonin Dvorak: Cellokonsert op. 104. Mstislav Rostropovitj, cello. USSR:s statliga symfoniorkester. Proms, Royal Albert Hall London 1968. Dmitrij Sjostakovitj: Symfoni nr 10. Jevgenij Fjodorovitj Svetlanov, dirigent. USSR:s statliga symfoniorkester. Proms, Royal Albert Hall London 1968.

Heute sprechen Martje und Stefan darüber, wie aus zwei Menschen einer wird. Im Human Design nennen wir diese Verschmelzung Komposit – wir legen zwei Charts übereinander und sehen, wie die Interaktion funktioniert, wo eventuell Herausforderungen entstehen können, weil einer der Partner sich nicht verstanden fühlt oder nicht gesehen wird oder ganz einfach die Energie nicht ausleben kann. Im erwähnten Workshop Cloud7 kannst du das alles ganz genau erfahren: https://martje.rocks/cloud7 ICH Podcast bei iTunes: https://podcasts.apple.com/us/podcast/ich/id1606879737 Martje findest du hier: https://martje.rocks Stefan findest du hier: https://identity-upgrade.de

Ett arkeologiskt institut hoppas kunna bidra till att lösa konstkonflikten mellan Storbritannien och Grekland och skådespelarna Ingela Olsson och Livia Millhagen berättar om sista föreställningen på anrika Maximteatern i Stockholm. Producent: Minna GrönforsProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Vi tog en pratstund med Närkes Kils enda Världsartist,. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/frank-sju00f6stru00f6m/message

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet ”Neapolitanska sjukan”, i Frankrike kom den att kallas ”Italienska sjukan”. Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908.Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Jag vill önska dig hjärtligt välkommen till säsong 2 av Virtuellt. Och avsnittet titulerat "Inspirationsinjektion". Det har suttit långt inne. Formligen värkts fram. Jag har känt att just det här uppdraget är särskilt viktigt för mig - att på något sätt inspirera dig. Kommer jag åt dig - om så för en sekund - för att slå an en gnista, plantera fröt till en idé, väcka ens en association - då känner jag ändå att jag någonstans lyckats. Till min hjälp har jag tagit alla mina till buds stående medel. De här skrivna orden. Kompositör Jonatan Järpehag, vid pianot. Animatören och illustratören Adam Stjärnljus, för det visuella perspektivet genom sitt debutspel Planet of Lana. Filmerna som utforskar synergierna i samverkan. Musiken, som kraft hälld ur alla tänkbara källor. Med allsköns temperament. Och kanske framför allt - kreativ klippning. Resultatet är ett avsnitt jag hoppas du någonstans på något sätt personligen ska känna.

„Es wird Betriebe geben, die ihre Aktivität einstellen werden“ Der massive Preisauftrieb bei Dünger, Kraftstoff und Futtermittel trifft die deutschen Landwirte. Doch längst nicht die einzige Herausforderung im Agrarsektor. ‚Nachgefragt' bat R+V-Vorstand Dr. Klaus Endres um seine Einschätzung der Lage. Zunehmende Wetterextreme - wie Dürreperioden oder Starkregenfälle - sind vielleicht die deutlichsten Folgen des Klimawandels, die den Pflanzenanbau treffen, so Dr. Klaus Endres, Komposit-Vorstand der R+V. Landwirte werden deshalb verstärkt technische Hilfsmittel - wie zum Beispiel Drohnen - nutzen, um die optimale Bewässerung für ihre Felder sicherzustellen. Und dafür brauchen sie auch entsprechenden Versicherungsschutz. Der wirtschaftliche Druck wird noch verstärkt durch immer höhere regulatorische Anforderungen. „Es wird Betriebe geben, die ihre Aktivität einstellen werden“, so Endres. Auch eine Verlagerung der Produktion ins Ausland sei denkbar und man müsse sich auf solche Szenarien vorbereiten, so der R+V-Vorstand. Umso wichtiger ist passgenaue Beratung. Die R+V setzt dafür auf ein eigenes AgarKompetenzCenter. Welche Vorteile das bietet, stellt Dr. Klaus Endres in ‚Nachgefragt‘ vor.

Är det svårare att vara nybörjare på ett instrument om man är gammal? Vad finns det för ukrainska tonsättare man bör känna till? Hur och när uppfanns dragspelet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Där har ni frågorna som säsongens första avsnitt av Fråga musikprofessorn kretsar kring. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se.Programledare: Mattias Lundberg och Josefin Johansson. Slutmix: Fredrik Nordin. Producent: Emilia Mellberg. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Är det svårare att vara nybörjare på ett instrument om man är gammal? Vad finns det för ukrainska tonsättare man bör känna till? Hur och när uppfanns dragspelet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Där har ni frågorna som säsongens första avsnitt av Fråga musikprofessorn kretsar kring. Har du själv en fråga om musik? Skicka den till fragamusikprofessorn@sverigesradio.se.Programledare: Mattias Lundberg och Josefin Johansson. Slutmix: Fredrik Nordin. Producent: Emilia Mellberg. Fråga musikprofessorn görs av produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio.

Tystnar i luren med Miriam Bryant och Victor Leksell blir Årets Låt på Svensktoppen 2021 och Victor Leksell blir även Årets Artist. Carolina Norén summerar Svensktoppsåret 2021 i programmet Årets Svensktoppsmelodier. Årets Låt på Svensktoppen 2021Låten Tystnar i luren gick rakt in på andraplatsen i mars och har sammanlagt legat 38 veckor på listan och Miriam och Victor avslöjar att den kom till lite av misstag. Vi sågs i studion och var väl mer sugna på att bara hänga med varandra, men efter tre dagar så hade Tystnar i luren vuxit fram. Den handlar om hur dumt man kan bete sig när man är kär. Den är vinklad ur Victors perspektiv, men är en hybrid av våra gemensamma erfarenheter och upplevelser, berättar Miriam Bryant.Tystnar i luren har under de flesta av sina veckor varit med i toppstriden, men det blev aldrig någon förstaplats. Victor Leksell avslutar dock 2021 som etta med Eld & Lågor och får även utnämningen Årets Artist. Och han har bra koll på sina framgångar. Mina släktingar på mammas sida har startat en chatgrupp. De håller koll på mig på Svensktoppen på söndagarna. Jag vet precis vilken placering jag har varje vecka, det är jättekul, säger Victor Leksell.Årets Nykomling Clara KlingenströmClara Klingenström blir Årets Nykomling med sin genombrottslåt Behöver inte dig idag. Framgången är nästan overklig, det känns som en dröm som jag är rädd för att vakna upp ifrån och plötsligt komma tillbaka till mitt skitliv. Men jag är kvar, det är på riktigt, säger Clara Klingenström. Det har varit ett framgångsrikt år för låtar på svenska och tjejerna har dominerat under året. Victor Leksell är faktiskt undantaget som bekräftar den regeln, kommenterar Carolina Norén, Svensktoppens producent och programledare. Årets Låt: Tystnar i Luren Miriam Bryant & Victor LeksellÅrets Artist: Victor Leksell  (Tystnar i luren, Eld & Lågor, Svag)Årets Nykomling: Clara Klingenström (Behöver inte dig idag)Årets Kompositör: Elias Kapari (Tystnar i Luren, Starkare) Årets Svensktoppsmelodier presenteras i P4 lördag 8/1 2022 kl. 18.03. ÅRETS SVENSKTOPPSMELODIER 2021 TOTALPOÄNG1. Tystnar i luren Miriam Bryant & Victor Leksell  6705 poäng2. Nån annan nu Molly Sandén  5326 poäng3. För evigt Hanna Ferm  4997 poäng4. Starkare Newkid       4767 poäng5. Behöver inte dig idag Clara Klingenström  4683 poäng6. Du måste finnas Newkid   4337 poäng7. Lose my mind Myra Granberg  4269 poäng8. Se Mig Veronica Maggio  4065 poäng9. Instruktionsboken Miss Li  3869 poäng10. Josefin Albin Lee Meldau  3193 poäng11. Allt det vackra Benjamin Ingrosso 3093 poäng12. Voices Tusse  2656 poäng13. Don´t shut me down ABBA  2604 poäng14. Svag Victor Leksell     2597 poäng15. Eld & Lågor Victor Leksell  2533 poäng Vid frågor vänligen kontakta:Carolina Norén, programledare carolina.noren@sverigesradio.se

SPÄNNING: Emma gräver djupare i Jessicas relationer och undersöker det som polisen trodde var mördarens motiv. Journalisten Emma Nylander börjar nysta i ett ouppklarat mord som ägde rum i området där hon växte upp på 90-talet. En historia om vänskap, kärlek, hemligheter, svartsjuka och mörk magi. Lyssna och ladda ner fram till 8 juli 2022. De dödas röster är en produktion från Sveriges Radio Drama skapad av Sara Bergmark Elfgren. Regi: Mattias J. Skoglund. Avsnittsförfattare: Judith Kiros   Kompositörer: Ludvig Andersson och Mats Lundgren. Produktionstekniker: Michael Johansson. Ljud: Lena Samuelsson och Monica Bergmark. Klippning: Sara Bergmark Elfgren och Mattias J Skoglund. Effekter: Mats Lundgren. Inspicient: Sven Philip. Producent: Jens Tzan Choong     I rollerna: Emma  Sanna Sundqvist   Frippe Måns Nathanaelson   Maria  Siri Hjorton Wagner  Alem  Peshang Rad  Jessica Leona Axelsen   Staffan Åberg Johan Ehn   Karin Lundh Anna Azcárate   Tevedokumentärreporter Ulrika Ellemark  Anna-Karin Linder Krauklis Anna-Karin Linder Krauklis I introt: Solí Myhrman och Matez Monir Garci som Elev 1 och Elev 3. I avsnittet användes ljud från filmerna "The usual suspects" och "Pride and prejudice".

SPÄNNING: Ett oväntat möte för in Emma på ett nytt spår och hon vänder sig till en expert med sina frågor. Journalisten Emma Nylander börjar nysta i ett ouppklarat mord som ägde rum i området där hon växte upp på 90-talet. En historia om vänskap, kärlek, hemligheter, svartsjuka och mörk magi. Lyssna och ladda ner fram till 8 juli 2022. De dödas röster är en produktion från Sveriges Radio Drama skapad av Sara Bergmark Elfgren. Regi: Mattias J. Skoglund.   Avsnittsförfattare: Gustav Tegby   Kompositörer: Ludvig Andersson och Mats Lundgren. Produktionstekniker: Michael Johansson. Ljud: Lena Samuelsson och Monica Bergmark. Klippning: Sara Bergmark Elfgren och Mattias J Skoglund. Effekter: Mats Lundgren. Inspicient: Sven Philip. Producent: Jens Tzan Choong   I rollerna:  Emma  Sanna Sundqvist Frippe  Måns Nathanaelson Maria  Siri Hjorton Wagner Alem  Peshang Rad Jessica  Leona Axelsen David Berglund  Simon J. Berger Jack Werner  Jack Werner Staffan Åberg  Johan Ehn Anna-Karin Linder Krauklis  Anna-Karin Linder Krauklis

SPÄNNING: Emma har hittat något som polisen missade och tittar närmare på ett nytt möjligt motiv. Journalisten Emma Nylander börjar nysta i ett ouppklarat mord som ägde rum i området där hon växte upp på 90-talet. En historia om vänskap, kärlek, hemligheter, svartsjuka och mörk magi. Lyssna och ladda ner fram till 8 juli 2022. De dödas röster är en produktion från Sveriges Radio Drama skapad av Sara Bergmark Elfgren. Regi: Mattias J. Skoglund.    Avsnittsförfattare: Erika Stark   Kompositörer: Ludvig Andersson och Mats Lundgren. Produktionstekniker: Michael Johansson. Ljud: Lena Samuelsson och Monica Bergmark. Klippning: Sara Bergmark Elfgren och Mattias J Skoglund. Effekter: Mats Lundgren. Inspicient: Sven Philip. Producent: Jens Tzan Choong   I rollerna: Emma  Sanna Sundqvist Frippe  Måns Nathanaelson Maria Siri Hjorton Wagner Alem  Peshang Rad Jussi  Gustav Lindh Staffan Åberg  Johan Ehn Wilma  Clara Henry Sirpa Wahlström  Johanna Ringbom Tekniker  Markus Marcetic Leyla Ellen Pektas

SPÄNNING: Emma försöker få svar på vad som egentligen hände under mordnatten. Journalisten Emma Nylander börjar nysta i ett ouppklarat mord som ägde rum i området där hon växte upp på 90-talet. En historia om vänskap, kärlek, hemligheter, svartsjuka och mörk magi. Lyssna och ladda ner fram till 8 juli 2022. De dödas röster är en produktion från Sveriges Radio Drama skapad av Sara Bergmark Elfgren. Regi: Mattias J. Skoglund.   Avsnittsförfattare: Sara Bergmark Elfgren och Mattias J. Skoglund. Kompositörer: Ludvig Andersson och Mats Lundgren. Produktionstekniker: Michael Johansson. Ljud: Lena Samuelsson och Monica Bergmark. Klippning: Sara Bergmark Elfgren och Mattias J Skoglund. Effekter: Mats Lundgren. Inspicient: Sven Philip. Producent: Jens Tzan Choong I rollerna: Emma  Sanna Sundqvist Frippe  Måns Nathanaelson Maria Siri Hjorton Wagner Jessica Leona Axelsen Jussi  Gustav Lindh Svante Hansson  Sunil Munshi Josef  Yankho Kamwendo  Staffan Åberg  Johan Ehn Karin Lundh  Anna Azcárate Sirpa Wahlström  Johanna Ringbom

Rosalinda och Celia har till en början en snusförnuftig uppfattning om kärleken och de beslutar sig för att aldrig ta en man på allvar... Men så slår kärleken till. Rosalinda blir blixtförälskad i Orlando! En kärlek med förhinder - förstås... Ett lekfullt och poetiskt lustspel kring den landsflyktige hertigen i Ardennerskogen och hans förklädda dotter Rosalinda.Som ni behagar av William ShakespeareÖversättning: Carl August Hagberg Bearbetning Hjalmar Gullberg  I rollerna: Landsflyktig hertig Gunnar Sjöberg, Hertigens bror Sven Magnusson, Hertigens dotter Rosalinda Inga Tidblad, Fredriks dotter Celia Anita Björk, Amiens Hans Strååt, Jacques Georg Rydeberg, Charles Jan-Erik Lindqvist, Olivier Willy Peters, Jacques de Bois Per Olof Eriksson, Orlando Lars Ekborg, Adam Axel Hägel, Narren Proba Allan Edwall, En hovman Jan Blomberg, En gammal herde Einar Axelsson  Kompositör: Wilhelm Stenhammar Regi: Alf SjöbergFrån 1961.