Podcasts about tapio salonen

Har bostadsbidrag och underhållsstöd rätt utformning för dagens behov? Bidrar de till att jämna ut livsvillkor och stötta ekonomiskt svaga hushåll? Vilka problem finns med dagens system? Regeringens särskilda utredare Åsa Karlsson Björkmarker gästar SNS för att presentera en översyn och förslag till förändringar av bostadsbidraget och underhållsstöden. Medverkande Åsa Karlsson Björkmarker, regeringens särskilda utredare Carina Ohlsson (S), ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet Håkan Selin, docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Samtalet leds av Daniel Strandberg, projektledare vid SNS.

BOPOLPODDEN | Klyftorna växer i vårt samhälle. Trots att det går bra för Sverige så kommer det inte alla till del. Hör samtalet med professor Tapio Salonen som forskar om de sämst ställda i samhället. Han har nyss kommit ut med en bok om bostadsområdet Gårdstens utveckling under 25 år. Vad har Gårdsten lyckats med och varför är det inte fler som följer samma exempel? Samtalet kommenteras av Stefan Attefall. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Hur hänger den sociala och den ekologiska hållbarheten ihop? Och hur skapar vi social hållbarhet i Malmö, så att vi kan hjälpas åt att nå de globala klimatmålen? Hör Agneta Nordin samtala med Tapio Salonen (professor i socialt arbete vid Malmö universitet) och Jörgen Andersson (utvecklingssamordnare på Framtidens hus i Lindängen, Malmö stad).

Har universiteten reducerats till betygsproducerande fabriker? Mats Alvesson hävdar att mycket av dagens samhällsforskning är meningslös. Här samtalar han med Ebba Lisberg Jensen och Tapio Salonen. En stor del av den forskning som produceras inom dagens samhällsvetenskaper är meningslöst nonsens. Åtminstone enligt tre samhällsforskare, Mats Alvesson, Yiannis Gabriel och Roland Paulsen, som skrivit en frän debattbok i ämnet: Return to Meaning. A Social Science with Something to Say. De presenterar argumentet att forskare har ett ansvar att etablera en mening med sin forskning, och bör kunna påvisa dess sociala värde bortom upphovspersonernas smala egenintresse. Företagsekonomen Mats Alvesson diskuterar sina påståenden med två andra samhällsforskare, humanekologen Ebba Lisberg Jensen och socionomen Tapio Salonen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet är en repris från 2017.

Bo Isenberg, Jeanette Emt och Tapio Salonen diskuterar vad som kännetecknar det som den brittiske ekonomen Guy Standing kallar för prekariatet - den nya farliga klassen. Arbetsrätten har länge varit omhuldad i välfärdssamhället Sverige. Men vad händer med den stora och växande skaran medborgare som är arbetslösa eller tillfälligt anställda, som inte vet om de har något jobb att gå till nästa månad eller redan imorgon? Och vad innebär prekariatet för samhället? Filosofiska rummet har träffat Guy Standing som framhåller ”prekariatet” som en ny, farlig samhällsklass, och samlat en kvalificerad panel för att diskutera detta prekariat. Gästerna heter Bo Isenberg, Jeanette Emt och Tapio Salonen, och är respektive sociolog, filosof och socionom och fattigdomsforskare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Unga arbetslösa utan utbildning och praktik är de stora förlorarna på den europeiska arbetsmarknaden. De har kommit att kallas The Neet generation och gruppen växer. I dag uppgår den till 12 procent av unga alla personer mellan 15 och 25 år i Europa. Medverkande: Angeles Bermudez Svankvist, generaldirektör för arbetsförmedlingen och Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Högskola.

Om den misslyckade integrationspolitiken. Regering, opposition och opinionsbildare är överens, men menar de samma sak? Konflikt söker svar bland restauranger i Landskrona, arbetscenter i Malmö och bowlinghallar i kommunen som utnämnts till Sveriges sämst integrerade; Vilhelmina. Och i Lund talar de lärde om en farligt förvirrad integrationsdebatt, där invandring görs till problem och döljer frågor om fattigdom och växande skillnader i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De verkar överens, statsministern Fredrik Reinfeldt, den avgående partiledaren och tidigare integrationsministern Mona Sahlin och folkpartiledaren Jan Björklund. Överens om att "integrationspolitiken" hitills bör ses som ett misslyckande. Eller som moderaternas integrationspolitiske talesman, Tobias Billström, uttryckte saken:- Jag erkänner att vi misslyckats med integrationen, för om man vill bli frisk måste man först erkänna att man är sjuk, sa Billström.Men är alla politiker och opinionsbildare verkligen överens om vilken sjukdomen egentligen är? Och menar de samma sak när det talar om "misslyckad integration"? För några blir det nog synonymt med att "invandringspolitikens misslyckande". Och om man inte är klar över vilken sjukdomen egentligen är kan ju boten bli till ännu mer problem.Som när vår när integrationsminister Erik Ullenhag i veckan lanserade det regeringen kallar den största reformen av svensk integrationspolitik på 25 år. Där en nytt etableringsbidrag och lotsar med resultatbaserad lön snabbt ska fixa arbete till nyanlända invandrare. I kommentarsfälten på medias hemsidor kan man ana något av problemen. Där står t ex: "Vi föräldrar vet hur svårt det är att hitta enklare jobb till våra svensktalande ungdomar. Denna typ av jobb, som ju även passar rätt nyanlända invandrare, växer inte på träd.", skriver en. "Lotsas - till vilka jobb då?" frågar en annan. "Lotsar löser inte diskrimineringen", säger ytterligare någon. Redan för fem år sen slog Riksrevisionen fast problemet med att särlösningar för invandrare ställer till problem, bidrar till motsättningar mellan ett "vi och ett dom".Så var står vi nu? Vad är det som misslyckats? Och vem behöver och i såfall vilken integration? Vilhelmina, i södra Lappland, har gång på gång hamnat på en bottenplacering i den integrationsmätning som tidskriften Fokus gör varje år. Anledningen är hög arbetslöshet och många sjukskrivna. Men vad säger det om själva integrationen? Konflikts Lotten Collin åkte till Vilhelmina. Ja, vad är det som har misslyckats? Svaren drar iväg i alla möjliga riktningar - handlar det om bostadssegregationen, eller bristen på kontakt mellan människor från olika bakgrund - eller som i Vilhelmina - om vardagens irritationsmoment som vem det är som använder bibliotekets datorer. Beroende på åsiktsläger och tid menar vi olika saker med integration och dess misslyckande, för några år sedan påbjöd tidsandan att det var den strukturella diskrimineringen som sågs som problem, något som fick genomslag under den omdiskuterade integrationutredning som leddes av professor Masoud Kamali. Idag beskriver integrationsminister Erik Ullenhag ett allt för stort fokus på omhändertagande som främsta anledningen till att integrationspolitiken misslyckats för många individer. I regeringens ny etableringsreform, "den största av integrationspolitiken på 25 år" som Erik Ullenhag kallar den, är vägen till arbete högsta prioritet.Lena Grip, kulturgeograf vid Universitet i Karlstad, anser att skillnaderna i verklighetsbeskrivning gör det svårt att finna lösningar. Konflikts Ira Mallik ringde Lena Grip och frågade vad integration egentligen betyder. I städer som Malmö och Landskrona, präglade av både stor invandring och, framförallt i Landskronas fall, stora framgångar för invandringskritiska Sverigedemokraterna, har frågan om arbete och självförsörjning länge varit prioriterad. Arbets- och integrationscentret i Rosengård, där Jahangir Hosseinkhah är chef, erbjuder hjälp med arbetssökande, studievägledning, slussning till utbildningar, praktikplatser, mm. Och hit kommer inte bara människor med invandrarbakgrund, utan även etniska svenskar, för problemen är generella och handlar mindre om etnicitet än om klass, som han säger. Tapio Salonen, vid Linnéuniversitetet i Växjö, har studerat utvecklingen i Landskrona; från industristad till en stad med stor arbetslöshet och utbredd segregation, där Sverigedemokraterna också rönt stora framgångar i flera val. Det är en stad där människor inte längre känner igen sig, säger han. Sverige är ett land som genomgått stora förändringar, inte minst vad det gäller en ökad ojämlikhet - och kanske är det där förklaringen ska sökas? För vad är det som händer när samhället dras i sär? Mikael Olsson satte sig i bilden och åkte till Skåne. Programledare: Mikael OlssonProducent: Ira Mallik

- Jag har fått otroligt mycket hjälp av mamma och pappa ekonomiskt och det känns väl inte så roligt när man har egna barn att man ska behöva be dem om hjälp. Men det har blivit så. Småbarnsmamman Carolina Engblom i Hofors får föräldrapenning enligt den lägsta grundnivån, 180 kronor om dagen före skatt. Allt fler hamnar utanför det skyddsnät som innebär att man kan försörja sig om man skaffar barn eller blir arbetslös. Antalet föräldrar som tar ut föräldradagar enligt den lägsta grundnivån har fördubblats under 2000-talet och nästan hälften av dem som är arbetslösa saknar A-kassa, trots att de uppfyller arbetsförmedlingens krav. Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitet i Växjö kallar det ett inbyggt systemfel. Hör också socialminister Göran Hägglund i Plånboken.   Birgitta Olsson, vår nya konsumentminister berättar om sig själv som konsument och vilka konsumentfrågor hon tycker är viktiga. Och får man mindre pension om man gifter sig? Mikael Nyman svarar på dina frågor om pensioner.