Podcasts about beroende

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Svenskt dricksvatten och kärnkraft beroende av ryskägd teknik

Grabbarna slår på stort och kollar melodifestivalen, kanske mer för att bli irriterade än underhållna. Men men.. två lätt berusade och irriterade grabbar, finns det något bättre? Oskar verkar verkar ha fått nys på svenska kändisar som rekryterat unga, och Joacim verkar tycka att extremt avslappnade klädregler är något som passar honom.. Spännande, häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi sångaren och skådespelaren Peter Jöback i ett djupt och personligt samtal om resan från yttre framgång till inre lugn. Han berättar öppet om hur prestation, bekräftelse och karriär tidigt blev sätt att hantera otrygghet, skam och en inre tomhet – och hur föreställningen om att ”nästa projekt” skulle ge tillfredsställelse till slut ledde till en personlig kris.Peter delar med sig av tiden på rehab i London, där han för första gången på allvar konfronterade sin barndom, sina trauman och den skuld han burit på. Han talar ärligt om sexuella övergrepp i barndomen, om att leva i garderoben under många år och om hur omgivningens förväntningar och rädsla påverkade hans självbild, relationer och förmåga att sätta gränser långt upp i vuxen ålder.Samtalet rör sig också mot det som kom efter – hur både livet och konstnärskapet förändrades när drivkraften inte längre bottnade i revansch eller behovet av yttre bekräftelse, utan i nyfikenhet, lust och närvaro. Faderskapet har blivit en central del i viljan att ta ansvar, bryta gamla mönster och inte föra vidare obearbetade sår.Ett avsnitt om försoning, ansvar och modet att äga hela sin historia – utan att låta den definiera vem man är i dag. Missa inte detta inspirerande och tankeväckande avsnitt, som berör på djupet!Följ Peter här.Läs mer om Peter här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi sångaren och skådespelaren Peter Jöback i ett djupt och personligt samtal om resan från yttre framgång till inre lugn. Han berättar öppet om hur prestation, bekräftelse och karriär tidigt blev sätt att hantera otrygghet, skam och en inre tomhet – och hur föreställningen om att ”nästa projekt” skulle ge tillfredsställelse till slut ledde till en personlig kris.Peter delar med sig av tiden på rehab i London, där han för första gången på allvar konfronterade sin barndom, sina trauman och den skuld han burit på. Han talar ärligt om sexuella övergrepp i barndomen, om att leva i garderoben under många år och om hur omgivningens förväntningar och rädsla påverkade hans självbild, relationer och förmåga att sätta gränser långt upp i vuxen ålder.Samtalet rör sig också mot det som kom efter – hur både livet och konstnärskapet förändrades när drivkraften inte längre bottnade i revansch eller behovet av yttre bekräftelse, utan i nyfikenhet, lust och närvaro. Faderskapet har blivit en central del i viljan att ta ansvar, bryta gamla mönster och inte föra vidare obearbetade sår.Ett avsnitt om försoning, ansvar och modet att äga hela sin historia – utan att låta den definiera vem man är i dag. Missa inte detta inspirerande och tankeväckande avsnitt, som berör på djupet!Följ Peter här.Läs mer om Peter här.Läs mer om MyValueVault här.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Henrik Byström är AI-rådgivaren med lång erfarenhet av att arbeta i skärningspunkten mellan teknik, affär och samhälle. I det här avsnittet för vi ett nyanserat samtal om AI bortom hype – från varför jobben inte redan har försvunnit, till vad AI-agenter faktiskt är och vad som händer när de börjar fatta beslut, hantera pengar och agera å våra vägnar.Vi pratar om geopolitik, chipkriget mellan USA, Taiwan och Kina, EU:s AI-reglering, integritet och teknisk suveränitet – men också om det praktiska: hur företag, styrelser, entreprenörer och utvecklare bör tänka nu, hur SEO och synlighet förändras i en AI-driven värld och vilka konkreta steg man kan ta för att ligga steget före.0:00 Varför AI inte redan “tagit jobben” + läget 20265:59 Chipkriget: USA/Taiwan och nationell säkerhet12:00 Regleringsdjungeln: USA vs EU:s AI Act17:59 Teknisk suveränitet: bygga svenskt ovanpå globala modeller24:01 Integritet & ideologi: USA–EU–Kina (tre synsätt)30:00 Vad är en AI-agent egentligen? (definitioner & missförstånd)36:00 Kan du lita på agenten med pengar? Apple Pay, OpenAI & risk42:01 Från “prat om AI” till resultat: kultur, ledarskap och implementering48:00 Framtidens arbete: servicejobb, värde och nya möjligheter54:01 Beroende av AI: dystopier, “2034” och Kina-scenarier59:59 När text inte räcker: röst, realtidsdialog och nästa internet1:05:59 Påverkansoperationer & content: hur narrativ byggs i flödet1:12:00 Språk, kultur & missförstånd (Thailand-exemplet) + lärdomar1:18:00 Styrelsens AI-plan: frågorna ni måste ha tänkt igenom1:23:59 Personliga assistenter som agerar: boka resor, köpa saker, delegera1:30:00 SEO i AI-eran: Google-paniken, “attention” och hur man syns1:35:58 Praktiska steg: små experiment som gör att du hänger med1:39:19 AI för programmerare: kom igång, nästa nivå och hur rollen förändras1:40:31 Outro

I dagens avsnitt pratar vi om ett viktigt ämne som berör många. I vårt samhälle finns det personer som har ett riskbruk eller ett beroende av alkohol, narkotika eller spel om pengar. Det påverkar inte bara den som är drabbad, utan även familj, vänner och andra närstående.Vi tar upp frågor som:Går det att förebygga riskbruk och beroende? Hur vanligt är det att människor söker hjälp? Och vilka konsekvenser får beroende – både för individen och för omgivningen?Vi berättar också om Rådgivningen, en verksamhet som erbjuder stöd till personer med riskbruk eller beroende. Vad innebär deras hjälp i praktiken? Och vilka vinster kan stödet ge, både för den enskilda personen och för samhället i stort?

Skicka din egen fredagsfråga tlli dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Miljoner använder ChatGPT för råd och tröst. Samtidigt rapporteras fall av psykisk kollaps och självmord en växande utmaning för techbolagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ChatGPT har på bara tre år gått från att vara ett smart sökverktyg till att bli en samtalspartner för miljontals människor världen över. Många använder tjänsten för att få råd, tröst och stöd i vardagen – ibland i stället för att vända sig till vänner eller psykologer, men utvecklingen har en baksida.Det finns rapporter om användare som fastnat i extremt långa dialoger med chattboten och drabbats av psykisk kollaps. I vissa fall har samtalen handlat om självmord med tragiska konsekvenser. Företaget bakom ChatGPT, OpenAI, har försökt justera tekniken för att minska riskerna, men samtidigt behålla engagemanget. Det är en balansgång som väcker frågor om både ansvar och framtidens psykiska hälsa.Psykologer ser både möjligheter och faror med AI som terapeutiskt verktyg – från att sänka tröskeln för hjälp till att skapa beroende och förstärka sårbarhet. Vad händer när en maskin blir den som alltid lyssnar? Och hur påverkar det vårt sätt att söka stöd?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: L ars Broströmlars.brostrom@sr.se

VEM: Andrea Johansson CapusanYRKE: Överläkare, specialist i psykiatri och beroendemedicinOM: Vad ADHD egentligen är (och inte är), arv kontra miljö, varför beroende inte är ”dålig karaktär”, vilken substans som är vanligast bland människor med ADHD, dopamin, belöningssystem och tolerans, skillnaden mellan att fastna i skärmar och ett kliniskt beroende, varför alkohol kan slå ut den sista bromsen i sociala sammanhang, vilka behandlingar som faktiskt hjälper, kritiken mot Gabor Maté, och givetvis en hel del om huruvida Kristoffer har en poäng med den hemmasnickrade teorin om att godis kan vara bromsen han behöver på väg mot den sjunde ölen.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad pratar vi om när vi pratar om kärlek? Emma Engdahl tar Raymond Carver till hjälp när hon funderar över allt som misstas för kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ibland bär vi små övertygelser som kroppen minns före orden. Vi går in i ett mörkt rum och handen hittar strömbrytaren, som om ljuset alltid suttit där. Ett barn somnar mot en filt, som om trådarna i sig bar trygghet. Det är inte filten som lugnar, men kroppen minns hur trygghet brukar kännas.Så går vi också in i kärlek. Som om allt redan var bestämt: som att du alltid ska förstå mig, som om jag aldrig ska lämna dig. Vi vet bättre – men låter oss svepas med. Det kan vara vackert. Och farligt.När jag försöker höra hur kärlek låter återvänder jag till köket i Raymond Carvers ”Vad vi pratar om när vi pratar om kärlek”. Fyra personer. Gin i glasen. Eftermiddagsljuset som långsamt skymmer. De prövar ordet, låter det gå runt som iskuberna i glasen – kalla, blanka, svåra att greppa. Där finns inte svaret, men friktionen som visar hur ordet glider oss ur händerna.Terri berättar om sin förre man, Ed. Han slog henne och sa: Jag älskar dig. När hon ville lämna honom drack han råttgift. Det låter som mörk komik, men i magen känns det allvarligt. Vi känner igen logiken: jag vet mycket väl – men ändå. När rädslan för förlust växer klär den sig i kärlekens språk. Det blir lättare att stå ut om vi kallar kontroll för omsorg.Vid bordet sitter också Mel, hjärtläkaren. Han talar om kärlek som något rent och andligt, större än svartsjuka. Han berättar om ett äldre par som överlever en bilolycka, gipsade från topp till tå. Det som gör mest ont, säger han, är inte smärtan – utan att de inte kan se varandras ansikten. Där skymtar något sant: kärlek som uppmärksamhet, ett ansikte för ett annat ansikte.Men när Terri berättar lutar sig Mel fram – inte för att ta emot, utan för att korrigera. ”Det där är inte kärlek,” säger han. Han vill hjälpa, men gör samtalet till ett språkprov: rätt och fel, rent och orent. Och nästan i förbigående erkänner han, efter några glas, att han ibland fantiserar om att döda sin exfru. Höga ideal. Hård ton. Ord som tappar sin kropp.Det som saknas i Carvers kök är inte intelligens, utan närvaro. Mel vill ha rätt om kärlek i stället för att vara i den. Han väljer definitionen framför ansiktet mitt emot.Kroppar kan lugna varandra. En andning som följer en annan. En hand som vilar på en skuldra. Ett ansikte som väntar in blicken. Så lär sig spädbarn trygghet. Så minns vuxna den också, fast vi glömmer att vi minns. När det där saknas börjar vi stapla argument i stället för att lyssna. Samtalet blir ett spel, inte ett möte.Kroppen lärde sig tidigt hur närhet känns. Om den första närheten bar rädsla – höjda röster, tvära kast, iskyla efter värme – lagras den blandningen som en karta: så här känns det när jag hör till. Senare söker vi samma blandning igen, inte för att vi vill ha smärta, utan för att nervsystemet känner igen sig. Knuten i magen misstas för kärlekens intensitet. Smärtan blir beviset: nu är det på riktigt. Men det är inte dumhet. Det är minnen i kroppen.Och sådana minnen kan bara läras om genom ny trygg närhet – inte genom föreläsningar. Trygg närhet låter så här: någon kommer när de säger att de ska komma. Rösten förblir mjuk även i oenighet. Konflikten hotar inte bandet. Orden följs av handling.Kärlek är inte att vinna diskussionen. Det är att orka reparera. ”Förlåt – jag tappade dig. Kan du säga igen?” Sådant är litet men tungt. Det betyder: du är viktigare än min stolthet.Att hålla rytm: en promenad utan skärm, en fråga som faktiskt besvaras, en tyst frukost som får vara tyst – därför att tystnaden är gemensam, inte ensam. När någon stannar, lyssnar, håller rytm med oss, händer något i kroppen: pulsen sjunker, axlarna släpper. Nervsystemet säger: jag kan vila här.Det är svårt att älska utan den vilan. Och lätt att kalla något kärlek som bara är kamp när den saknas.Jag prövar ordet kärlek där det måste bära: Blir jag större eller mindre bredvid dig? Får min röst finnas utan att kvävas av din? Om jag måste bli tyst för att få vara kvar – då är ordet på fel plats, hur vackert det än låter.Låt oss tända ljuset vid Carvers bord. Om någon säger ”jag älskar dig” och mitt liv krymper, om mina vänner försvinner, om jag tippar på tå för att inte väcka ett raseri – då är det inte kärlek. Det är rädsla. Kontroll. Beroende. Det är inte hårt att säga så. Det är omsorg om det levande.Och låt det gipsade olycksparets sorg stå kvar som motbild: att inte kunna se varandras ansikten. Det gör ont därför att det pekar rakt in i kärnans enkelhet: kärlek är att vara synliga för varandra. En blick som återvänder. En röst som inte lämnar. En hand som söker utan att greppa.Men kärleken behöver också glittret: kyssen på perrongen, skrattet vid diskhon, meddelandet som drar ut över natten. Bara den får ha en scen att vila på: ”Jag kommer. Jag lyssnar. Jag stannar.”Så vad blir kvar av Carvers kök? Kanske reste sig någon och tände lampan. Kanske sa någon: ”Terri, jag vill inte att du blir liten här.” ”Mel, vill du prova att fråga i stället för att förklara?” Kanske tog någon ordet ur luften och fäste det vid händerna.För kärleken avgörs inte i vad vi säger, utan i vad vi gör. Den är glaset vatten. Frågan. Pausen. Det vi väljer när ingen ser.Jag stannar i Carvers kök inte för att få facit, utan för att minnas hur skört ordet är i våra munnar. Det kan betyda våld. Det kan betyda blick. Det kan betyda glitter. Det kan betyda samförstånd. Mellan de betydelserna måste vi välja varje dag – inte genom att vinna, utan genom att göra det kärleken kräver: hälla upp, lyssna om, be om ursäkt, tända lampan, säga jag hör dig – och mena det.Emma Engdahlsociolog och författareLitteraturRaymond Carver: Vad vi pratar om när vi pratar om kärlek. Översättare: Kerstin Gustafsson. Bakhåll, 2022.

Det är inte bara de svenska KInakrogarna som anpassats till lokala förutsättningar. Lin Herngren berättar en fascinerande global historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I öppningsscenen av Ang Lees film ”Mat, dryck, man, kvinna” från 1994 möter vi mästerkocken Chu, som förlorat sina smaklökar. Han förbereder familjens söndagsmiddag och hanteringen av råvarorna sker under rituella former – som i en dans rör han sig i det välutrustade köket. Med den breda kniven finhackas grönsaker, skärs kött och fileas fisk. Rytmiskt slår knivbladet mot skärbrädan medan oljan fräser i wokpannan och locket darrar på bambutråget. Mitt i tillagningen ringer telefonen. Chu svarar och yttrar filmens första replik: ”Chi le ma?”Har du ätit?Råkar du i samtal med någon bekant kring lunch- eller middagstid i en kinesiskspråkig miljö är detta en vanlig fråga. Men den grundar sig inte i nyfikenhet utan är närmast en hälsningsfras: Att fråga om du ätit är det samma som att fråga hur du mår. Maten – och måltiden – har en central plats i det kinesiska medvetandet.På 1990-talet fanns två kinarestauranger i Trelleborg där jag växte upp. Och det såg liknande ut runt om i landet. I dag är den klassiska kinakrogen en raritet. Jag kan fortfarande se skyltarna med deras namn framför mig men jag minns inte längre hur de såg ut inuti. När jag fantiserar om att kliva in genom dörrarna smälter inredningen ihop till en röra av detaljer. Jag passerar akvarium med slöa guldfiskar. I hörnen står porslinsvaser med blå dekor. Musiken som spelas låter som droppande vatten och på borden ligger tjocka menyer med inplastade sidor.Den nostalgiska känslan får en personlig och samhällelig klangbotten i Lap-See Lams konstnärskap. Med hjälp av en 3D-scanner har hon dokumenterat flera Stockholmsrestauranger innan de bytt skepnad eller slagit igen. Bland annat den restaurang som öppnades av av Lams mormor på 1970-talet. Inscanningen har gjorts om till en animation som kan upplevas i virtual reality, men tekniken har inte riktigt varit anpassad för att återge en levande miljö. Så när människor rör sig genom rummet uppstår visuellt sönderfall. Det glappar mellan verklighet och avbild och konstverket förmedlar en kuslig stämning av deja vu; av att vara fast mellan olika rum.Och är inte det just vad kinakrogen är? Ett slags mellanrum. Restaurangerna är en plats för möten mellan öst och väst; en sorts illusion som en gång stillade besökarens begär efter något annat, lagom främmande, men som i en mer globaliserad tid i stället anklagas för att inte vara tillräckligt autentisk.Vårrullar, friterade räkor i sötsur sås, fyra små rätter… den typiska maten som serveras på våra kinakrogar kommer från det kantonesiska köket, men är anpassad till råvaror och smaker i 1970-talets Sverige. Då lämnade många Hongkong eftersom de var trötta på det sociala och politiska tumult som spillt över från det kommunistiska fastlandet efter kulturrevolutionen. På samma sätt har andra politiska skeenden bidragit till den kinesiska migrationen, och spridningen av dess olika kök runt om i världen. I USA kan man äta chop suey, en slags såsig pyttipanna på ris som uppfanns av de kineser som emigrerade kring förra sekelskiftet för att finna guld och bygga järnvägar. Turkiets äldsta kinarestaurang serverar inte fläskkött och alkohol eftersom den grundades av en man som var hui – kinesisk muslim – och som tog sig till fots från Xinjiang när Nationalistpartiet retirerade till Taiwan.Dokumentärfilmaren Cheuk Kwan besöker och berättar om alla dessa platser i boken som heter just ”har du ätit”: ”Have you eaten yet? – Stories from Chinese Restaurants Around the World” Likt Lam använder sig Cheuk av kinakrogen som utgångspunkt för att berätta om diasporan, men i skildringarna är det snarare maten än det faktiska rummet som fungerar som utgångpunkt för att undersöka vad som är autentiskt och kinesiskt.Det är svårt, rent av omöjligt, att vara entydig när man pratar om 'kinesisk mat'. På fastlandet bor mer än 1 miljard människor. Vid sidan om majoriteten hankineser finns 55 minoritetsfolk. Störst är zhuang som räknar över 16 miljoner. Andra stora grupper innefattar manchuer, hui, miao, uigurer, mongoler och tibetaner. Utanför fastlandet, Hongkong och Taiwan bor mer är 40 miljoner kineser, som ofta har flera nationaliteter, kulturer och språk. Själv har Cheuk rötter i Kina men är född i Hongkong. Innan han emigrerade till Kanada var han bosatt i Singapore och Japan. Kanske är det därför hans inställning till autenticitet är så flexibel. För honom är maten kinesisk om den framkallar ett minne från måltiderna han åt under uppväxten.Äkthetstestet får mig att tänka på när jag själv som 20-någonting flyttade till Shanghai. Då fick jag för första gången smaka förlagan till den strimlade biffen med grön paprika som jag alltid beställde på krogarna i Trelleborg. Shanghairätten var kanske rikare i smakerna, men den hakade också i barndomens upplevelse av balansen mellan sälta och sötma, mellan de krispiga grönsakerna och det fluffiga riset.De flesta ställena som Cheuk besöker är familjeägda. Precis som i Sverige anpassar de sina menyer efter lokala förutsättningar för att verksamheten ska gå runt. I Kenya beställer han wokad biff med vattenmelon. I Brasilien får mapo-tofun hetta från en lokal superchili i stället för sichuanesisk blompeppar. På flera platser har den kinesiska maten transformerats genom råvaror eller tillredningstekniker och blivit del av andra kök. I Peru finns exempelvis chifa-köket, där gränserna mellan det kantonesiska och peruanska suddats ut. En typisk rätt är den wokade biffgrytan lomo saltado. Köket är så välintegrerat att det i dag finns 20–30 000 chifa-restauranger runt om i Peru, vilka även spridit sig till närliggande länder som Ecuador, Chile och Bolivia.Den sista söndagsmiddagen i filmen ”Mat, dryck, man, kvinna” är inte lagad av stjärnkocken Chu utan av hans distanserade, karriärdrivna mellandotter. När han för skeden till munnen känner han för första gången på länge smaken av ingefära. Genom att återskapa moderns kycklingsoppa har dottern inte bara väckt hans smaklökar till liv, utan också påmint honom om en annan tid. Även om de två nu lever helt olika liv växte dottern upp i Chus kök. De delar erfarenheter och är av samma kött och blod. På samma sätt är maten som serveras på kinesiska restauranger runt om i världen en spegling av tillhörigheter och identiteter. Beroende på vem som äter den, när eller var den äts blir den uttryck för samhörighet eller främlingskap.Lin Herngrenförfattare och sinologLitteraturCheuk Kwan: Have you eaten yet? Stories from Chinese Restaurants Around the World. Pegasus books, 2023.

Roberts Podcast 096. Smash that gyat.

Vad hade du gjort om det av någon anledning plötsligt kom massa läskiga barn till ditt hem och krävde godis? Eller om din fader blivit gravt beroende av memes och brainrot? Skicka in era frågor till oss på Instagram, så kanske de kommer med i framtida avsnitt!

Denna fredag är det Birra, Marius, Kungen och Peter som återigen sitter och myser. Vi pratar om Kungens kommande Prag resa och allt som han göra i Prag och enligt Peter finns det oerhört mycket kul att göra, som att kolla på en bro till exempel. Vi pratar även om telefonens inverkan i människors liv, "österrikiskfårskinnstrumset" samt en heldel annat smått och gott. I vanlig fredagsmys anda önskar vi en trevlig helg och trevlig lyssning!

Den 15 september lanserade regeringen Fritidskortet för barn mellan 8 och 16 år. Annika Wegnebring, som är Fritid- och Friluftsutvecklare i Tyresö Kommun, förklarar för Ann Sandin-Lindgren hur det är tänkt att fungera. Beroende på familj kan man få 500 eller 2000 kr per år och barn när man anmäler sitt barn till en fritidsaktivitet förutsatt att föreningen som bedriver aktiviteten har anslutet sig till systemet. Det är föräldrarna som måste gå in och ansöka här på fritidskortet.se!

I P4 Extra - Gästen berättar Dominika Peczynski om hur det är att vara särbo med Anders Borg, spökena på sommarstället och hur beroendet av sömntabletter var nära att kosta henne livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt: ✓ Intervju med Håkan Bodman, känd som ”Byrådoktorn”, om läget i byråsverige efter flera år av lågkonjunktur, om förändrade behov hos kunderna och om vad som utmärker de byråer som klarar sig bäst när marknaden är tuff. ✓ Kulturminister Parisa Liljestrands (M) uttalande om böcker är veckans roligaste. ✓ Strategin bakom Magnus Gissléns kommunikation fascinerar. ✓ Pop Marts mystery boxes-marknadsföring skapar spelliknande beroende hos konsumenter. Medverkande: Amanda Törner, Samuel Eriksson och Håkan Bodman

I detta avsnitt möter jag Margareta Bohlin – docent i psykologi vid Göteborgs universitet och egenföretagare inom existentiell hälsa. Hon lever idag som nykter alkoholist, men vägen dit har varit fylld av både kamp och smärta. Margareta delar öppet om sin resa där hon först kämpade med en ätstörning, genomgick en gastric bypass-operation och därefter utvecklade ett alkoholberoende när hon började ersätta mat med alkohol. Det är inte ovanligt att ett beroende byts ut mot ett annat – forskning visar att omkring en femtedel av personer med en ätstörning också utvecklar alkohol- eller substansberoende, och vid binge eating disorder är siffran ännu högre. Vi pratar om beroendets olika skepnader, om att alltid vara högpresterande och samtidigt bära på en inre smärta som man försöker döva på olika sätt. Margareta beskriver också skammen – skammen över att inte kunna kontrollera alkoholen, men kanske allra mest skammen över att vara mamma med ett alkoholberoende. Den dubbla bördan av att både vilja vara den trygga föräldern och samtidigt känna att beroendet har makten är något som många kvinnor bär på i tystnad. Samtalet berör även den existentiella dimensionen av återhämtning: hur vi kan hitta mening, balans och tillhörighet när vi lämnar beroendet bakom oss och vågar börja leva på riktigt. Behöver du stöd och hjälp, eller lever nära någon med beroendesjukdomen? Jag erbjuder Sober Recovery Coaching och anhörighetsstöd. Läs mer på beroendepodden.com.

Vad är kriterierna för ett beroende?

Psykolog och med dr Philip Lindner berättar för Lars om det kontroversiella ämnet dataspelsberoende. Är det rimligt att kalla överdrivet dataspelande för ett verkligt beroende, och hur är det egentligen med riskerna med våldsamma spel? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet erkänner Johannes och Jonny att de har ett beroende. De är alltför mycket på sina telefoner, och har svårt att lägga bort dem. Det blir mycket snack om skärmtid, och de har frågat lyssnarna och läsarna om tips hur man minskar sin och sina barns skärmtid. Lyssna, och mitt i allt blir du inspirerad att lägga bort juppinallen och leva IRL.

Chefen för Försvarets materielverk om hur de ska hinna rusta upp svenskt försvar i tid, om försenade ubåtar och om beroendet av amerikanska vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarets materielverks uppdrag är att rusta upp det svenska försvaret så att Sverige ska kunna försvara sitt territorium och fungera som Nato-allierad – och att leverera militärt stöd till Ukraina. Göran Mårtensson har varit generaldirektör sedan 2016. Under den perioden har anslagen till Försvarsmakten och FMV ökat år för år, särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellan 2021 och 2024 tredubblade FMV sina beställningar, från 18 till 68 miljarder kronor.Men samtidigt som beställningarna ökat så har andelen materiel som levereras enligt plan minskat. 2022 låg leveransindex på 97 procent, förra året 73 procent, enligt FMV:s årsredovisning, något som Officersutbildningen rapporterat om.Göran Mårtensson säger att den främsta orsaken till förseningarna är att försvarsindustrins produktionskapacitet är för låg. Ett sätt att få industrin att våga skala upp produktionen snabbare än de redan gör är att staten går in med olika former av ekonomiskt stöd. ”Exempelvis, om det inte är tillräckligt med att lägga större och längre beställningar så kan det ju vara att ge garantier för en viss produktion under en viss tid. Det kan ju också vara att gå in och göra investeringar i maskiner i tillverkningsindustrin. Och det kan ju också vara statligt ägande. Men det är som jag sa, det är ju en politisk fråga att ta ställning till.”, säger Göran Mårtensson.Andra länder i Europa har större åtaganden i försvarsindustrin genom exempelvis direkt statligt ägande, påpekar FMV i sitt senaste budgetunderlaget till regeringen. Fyra brigader till 2030Enligt det senaste försvarsbeslutet ska Sverige ha fyra brigader till 2030. Frågan är om allt materiel kommer hinna vara på plats på bara fem år.”Jag bedömer att den organisationsbestämmande materielen kommer att vara på plats för de fyra brigaderna.”, säger Göran Mårtensson.Enligt uppgifter till Ekots lördagsintervju kommer det bland annat att vara svårt att hinna få fram ledningssystem till brigaden i Skåne.”Det finns ju en plan nu på hela ledningssystemet, implementering, och den pågår ju redan nu. Sen finns det ju alltid, det kan uppstå störningar i leveranser, och det får man ju hantera under resans gång. Men det är inte så att de kommer att stå utan ledningssystem. De har ju redan ledningssystem idag, utan det vi gör nu är ju byta ut och förbättra det.”, säger Göran Mårtensson.Beroende av amerikanska vapenEuropa och Sverige är idag starkt sammanflätade med amerikansk försvarsindustri, runt hälften av alla komponenter i ett JAS-plan kommer från USA. Nyligen aviserade EU-kommissionen ett EU-länderna bör köpa mer försvarsmateriel inom unionen och öka vår autonomi på området.Donald Trumps närmande till Ryssland har skapat osäkerhet om USA:s säkerhetspolitiska inriktning och väckt oro kring Sveriges beroende av amerikanska vapen. Göran Mårtensson säger att samarbetet än så länge fungerar väl.”Vi har med USA historisk och lång tid tillbaka ett väldigt gott samarbete. Och de har försett Sverige med teknologi och teknik under hela kalla kriget och även fram till idag. Och de relationerna vi har haft har varit mycket bra. Och de har levererat, även under förra Trump-administrationen, så hade vi inga störningar kopplat till de avtalen som vi har. Och man ska också komma ihåg att det här är ju ett ömsesidigt åtagande. De köper ju också försvarsmateriel från Sverige. Det har fungerat mycket bra så här långt och jag hoppas att det ska göra det framgent också.”Men det är ingenting som ni förändrar i er relation till USA och era utbyten?”Vi har inte gjort det så här långt. Och sen då får ju framtiden utvisa om det skulle utvecklas på ett annat sätt. Då får vi ta ställning till det då. Men relationerna som vi har med USA när det gäller materielsamarbetena har fungerat mycket bra. Och de har levererat.”, säger Göran Mårtensson.Gäst: Göran Mårtensson, generaldirektör Försvarets materielverk, FMV Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Claes Aronsson, programledare för SR-podden GränsTeknik: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 4 april kl 10.

Liv rasar mot Tidöpartierna och har stört sig på losermentaliteten hos biskopen som vädjade till Trump. Caroline har bytt ut mammabloggen mot utrikespolitik samt pratar om det deppiga med Amy Schumer.Det här var ett smakprov, för att bli prenumerant kostar det 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/envargsokersinpodOm det uppstår problem mejla support@underproduktion.se

Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenProduceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av A-kursen diskuterar Emma Frans och Clara Wallin beroendets vetenskap med Mattias Hallberg, professor i molekylär beroendeforskning. De utforskar gränsen mellan vana och beroende, dopaminets roll, hjärnans anpassning till substanser, och abstinens. Samtalet berör också opioidkrisen, beteendemässiga beroenden som smartphone-användning, och hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar mottaglighet för beroende. Avsnittet avslutas med råd för att hantera och övervinna beroenden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jag pratar om Tobakens historia, hur nikotin är så beroendeframkallande, hur det påverkar vår kropp och hur tobaksföretagen försökte mörka farorna med rökning.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.comMin andra podcast Midnattståget - Creepypastor från internet:https://open.spotify.com/show/2aevEEWb9Bv1KoKvzptUaj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I och med att man släpper en ny, talande chattbot varnar företaget bakom ChatGPT för att deras nya AI kan vara beroendeframkallande, och potentiellt påverka våra mänskliga relationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

*** Det här ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundrafyrtioandra avsnittet pratar vi återigen om beroende, kön och hjärnavbildning. Gäst är Markus Heilig. I den fjärde och sista delen pratar vi om varför långvarig behandling och återfall ses som misslyckanden inom beroendevården, och att sjukvårdspersonal ofta inte känner till att det finns verksamma mediciner mot beroende. Markus berättar även hur effektivt metadon är och hur opinionen kring sådan behandling har vänt.Christian frågar om vilka faror med alkohol folk underskattar och hur effektiva restriktiva alkohollagar är. Dessutom pratar vi om forskning om läkemedel mot beroende av kokain, amfetamin och cannabis – samt drömmen om individualiserad behandling med hjälp av genetik. Psykiatrikern och forskaren Erik Smedler ställer expertfrågor om ADHD-läkemedel och beroende, substitutionsbehandling vid amfetaminberoende och vilka psykiatriska diagnoser Markus tycker är mest under- respektive överanvända. Slutligen pratar vi om KBT vid beroende, den vetenskapliga krisen inom psykofarmakaforskning, psykedelika, endocannabinoider, transkraniell stimulering och vilken psykiatriforskning Markus tror mest på framöver.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension ”Hon, han och hjärnan”: https://vadardepression.se/recension-han-hon-och-hjarnan-av-markus-heilig/Recension ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap”: https://vadardepression.se/recension-alkohol-droger-och-hjarnan-tro-och-vetande-utifran-modern-neurovetenskap-av-markus-heilig/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundrafyrtioförsta avsnittet pratar vi återigen om beroende, kön och hjärnavbildning. Gäst är Markus Heilig. I den tredje delen av fyra berättar Markus om de inslag i det svenska skolsystemet han anser missgynnar pojkar och barn med ADHD, och på vilket sätt skolan i USA är bättre i det avseendet. Markus berättar även varför han tror att populistiska rörelser gror ur svårigheter för pojkar att hänga med i skolan och arbetslivet.Christian frågar varför Markus tycker att det var fel att ändra könstillhörighetslagen. Dessutom pratar vi om hjärnavbildning och MR-maskiners mångsidighet, men också om problemen med replikerbarhet inom hjärnavbildningsforskning. Markus får även berätta varför han tror att så många har svårt att se beroende som en sjukdom, samt om resan till Pennsylvania han anordnade för att få sin personal att börja arbeta evidensbaserat.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension ”Hon, han och hjärnan”: https://vadardepression.se/recension-han-hon-och-hjarnan-av-markus-heilig/Recension ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap”: https://vadardepression.se/recension-alkohol-droger-och-hjarnan-tro-och-vetande-utifran-modern-neurovetenskap-av-markus-heilig/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundrafyrtionde avsnittet pratar vi återigen om beroende, kön och hjärnavbildning. Gäst är Markus Heilig. I den andra delen av fyra berättar Markus om de kommersiella, freudianska och religiösa inslagen i amerikansk psykiatri. Dessutom pratar vi om AA-rörelsen och hur Markus inställning till den har förändrats över tid.Markus berättar om när han retade upp den amerikanska kongressen och var tvungen att förklara sig i Capitolium. Christian frågar varför han krävde han att få arbeta kliniskt i USA, och ifall han tycker att den svenska psykiatrin blivit bättre de senaste decennierna. Markus berättar varför han tycker att psykiatrin behöver axla mentalsjukhusens roll, hur behandling av psykisk sjukdom kan skilja sig åt mellan könen, och på vilket sätt den svenska skolan är dåligt lämpad för personer med ADHD.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension ”Hon, han och hjärnan”: https://vadardepression.se/recension-han-hon-och-hjarnan-av-markus-heilig/Recension ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap”: https://vadardepression.se/recension-alkohol-droger-och-hjarnan-tro-och-vetande-utifran-modern-neurovetenskap-av-markus-heilig/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundratrettionionde avsnittet pratar vi om beroende, kön och hjärnavbildning. Gäst är Markus Heilig som är psykiatriker och professor i psykiatri vid Linköpings universitet. I den första delen av fyra berättar Markus om flykten från Polen, uppväxten i Lund och varför han lämnade Sverige för USA 2003. Varför upplevde han att psykiatrin hade ”kidnappats” och vilken roll spelade Johan Cullberg på den tiden?Vi pratar om ”Fallskärmsprojektets” bristande dokumentation, och det faktum att föräldrar förr lastades för sina barns schizofreni, ADHD och autism. Christian frågar även om Markus inställning till psykoterapi, både i form av samtalsterapi och i den bredare bemärkelse som psykiatrikerna Hans Forssman och Jan Wålinder beskrev på 1970-talet.Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Recension ”Hon, han och hjärnan”: https://vadardepression.se/recension-han-hon-och-hjarnan-av-markus-heilig/Recension ”Alkohol, droger och hjärnan: tro och vetande utifrån modern neurovetenskap”: https://vadardepression.se/recension-alkohol-droger-och-hjarnan-tro-och-vetande-utifran-modern-neurovetenskap-av-markus-heilig/Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Korallreven är inte bara viktiga för havens djur och organismer. Hundratals miljoner människor är beroende av dem för sin försörjning. Forskaren Fredrik Moberg har skrivit en ny bok om koraller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans med forskaren Fredrik Moberg dyker vi ner till världens färgglada korallrev. Vi hör om hur dom fungerar, och hur dom låter! Och om varför de är så viktiga inte bara för alla de färgglada djur och andra organismer som har korallreven som barnkammare och hem. Hundratals miljoner människor är beroende av korallreven för sin försörjning, men nu hotas de kanske mer än någonsin bland annat av klimatförändringarna. Fredrik Moberg som nu ger ut boken ”Korallernas planet” berättar om sin fascination för dessa undervattensvärldar och om hur han ser på deras framtid.Det finns fortfarande ungefär hundra gånger fler koraller än människor på vår planet. Men vi har blivit dubbelt så många de senaste 40 åren, och korallerna har blivit hälften så många under samma tid. Enligt FN:s klimatpanel IPCC förväntas 99 procent av världens korallrev att dö om den globala medeltemperaturen höjs med två grader.Medverkande: Fredrik Moberg, doktor i korallrevsekologi, forskare och kommunikatör på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och verksam inom den icke vinstdrivande organisationen AlbaecoReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv är kraftigt emot förslaget om kortare arbetstid för att lösa dagens arbetsmiljöproblem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Striden om arbetstiden har blivit en het politisk fråga i Sverige. Allt fler röster höjs nu för att korta arbetstiden för att folk ska klara av att arbeta hela vägen. Men enligt Svenskt Näringsliv skulle det leda till lägre BNP-utveckling och sänkt välfärd.Synnerligen dålig idéSvaret på frågan hur vi ska komma till rätta med stress och dålig arbetsmiljö handlar enligt Jan-Olof Jacke istället om att utveckla ledarskap och skapa mer flexibilitet på arbetsplatserna. Beroende på vilka parametrar som används finns flera sätt att räkna ut den totala tiden svenskar arbetar. Om man räknar med föräldraförsäkring, semester och helgdagar så ligger Sverige enligt Jan-Olof Jacke redan långt ner på listan över total arbetat tid.“Om vi redan arbetar färre timmar per år än de allra flesta så är det en synnerligen dålig idé, om vi ska ta hand om alla utmaningar vi har framför oss, att vi skulle korta arbetstiden ytterligare.” Mer statligt stöd till Sveriges kärnkraftJan-Olof Jacke har beskrivit sig som närmast besatt av frågan om Sveriges energiförsörjning och säger att vi behöver all fossilfri el vi kan få. I juni kommer Svenskt Näringsliv med två rapporter om hur kärnkraften bör finansieras. Men redan nu säger Jacke att det kan krävas mer än de statliga garantier på 400 miljarder kronor som regeringen redan utlovat i Tidöavtalet för att en utbyggnad ska bli av. Detta trots att han tidigare sagt att kärnkraften bara ska byggas ut på marknadsmässiga grunder.Både Vattenfall och regeringen har flaggat för att det kommer att behövas mer stöd för att klara kärnkraftsutbyggnaden, men Jan-Olof Jacke är minst lika angelägen att vindkraften byggs ut snabbare och där tycker han inte att politikerna har gjort tillräckligt.Oroad över ett mer protektionistiskt EUOsäkerheten i omvärlden och pandemins efterverkningar har lett till att det talas mer om självförsörjning och ekonomiskt stöd till företag inom Europa - en industripolitik som av vissa betecknas som protektionistisk. Jan-Olof Jacke förespråkar jämnare spelregler när det gäller statsstöd inom EU. Han lyfter också fram att Sverige istället kan öka sin konkurrenskraft genom regelförenkling, kortning av tillståndsprövningstider och en utbyggnad av kompetensförsörjning och infrastruktur.Gäst: Jan-Olof Jacke, vd Svenskt NäringslivProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Kristian ÅströmTekniker: Tor SigvardsonProducent: Stina Fischer

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredrik snackar med Andreas och Ruben från grannpodden Käck-tech om Research in motion. Och lite andra kul prylar. Som uppvärmning: En släng av VR, gamla surfplattor, och att bli hackad (nåja). Vilka var Blackberry? Varför minns vissa var de var när de hörde talas om Blackberry för första gången? Varifrån kom de och vart tog de vägen? Skulle några av dagens stora företag kunna försvinna lika snabbt och totalt? Och vore det inte lite skönt med ett fysiskt tangentbord på telefoner? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Käck-tech Andreas Ruben Industriell IOT Android auto Bitwarden 1password Yubikey Passkeys Samsung galaxy tab S6 Lineageos Dream router Jocke - kompisen som uppdaterar servrar under podd Vision pro Quest 2 Immersed Meta remote display Playstation VR Research in motion Blackberry K510i The register Personsökare BBM - Blackberry messenger Webos-telefoner Sony Xperia X10 mini pro Lean QNX Håkan Lans Why did we love Blackberrys so much? Palm Windows mobile Poddserie om Blackberry Filmen och Blackberry Clicks K810 och K811 - finfina blåtandstangentbord Titlar Stoppa linan! Femton miljoner av dina bästa vänner Med omvärlden i svartvitt När man hörde talas om Blackberry första gången Telefonen alla blev beroende av De gjorde en Nokia Det plingar och det finns där Telefoner från ett parallellt universum Långedragsgänget Meddelandetelefonen Silvertejp och drömmar Allting är minst tre klick bort

Vi behöver nya ledtrådar till "Vem är hen?". Vill du bara med och bidra? Mejla till robin@historiepodden.com eller daniel@historiepodden.com. Beroende på vem som ska läsa ledtråden det vill säga. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt möter jag alkohol- och drogterapeuten Robert Boman som även är koncept designer och driver idag behandlingshemmet “The House”.Vi pratar om hur han redan som liten kille sökte kickar och även om han bestämt sig som barn att inte dricka alkohol, då missbruk fanns i familjen så blev det precis så . Och inte bara alkohol utan även droger. Robert jobbade som ung med mode och drev nattklubbar. Alkohol och droger var en del av vardagen samtidigt som han var en småbarnsförälder. Han gjorde många försök att bli fri från sitt missbruk och det tog många år innan han lyckades. Idag har han varit alkohol - och drogfri sedan 2000. Vi pratar om de åren, om lögner och svek men också om när han en dag förstod att försöka vara ärlig kanske kan hjälpa till att klara förändringen. Han ville inte längre vara den man eller pappa han blivit. Robert har I många år drivit behandlingshem, det senaste”The House” som är ett utvecklat koncept för att fler ska känna att de kommer till en miljö de trivs i där det finns hjälp att få . Ett viktigt och intressant samtal så missa inte veckans avsnitt.

Alexandra tar upp ett problem med elbilar. Om någon frågar om de får ladda hemma hos en när de är på besök, ska man be dem swisha då? Eller är det inte särskilt stora summor så det egentligen inte spelar så stor roll?Dasha tar upp problemet hon har med sin ADHD-hjärna, att hon alltid måste överplanera allting men att det ändå inte blir som hon tänkt sig. Detta tar dem vidare till frågan, är det så att alla kvinnor tenderar att överplanera och detta i sig gör att männen då får en ”det löser sig”-attityd till allting? För de har en kvinna som löser det åt dem? Sen diskuterar tjejerna sina shoppingvanor på tradera, blocket och nätet och vilken otrolig känsla det är att invänta de där sista sekunderna i en budgivning för att sedan vinna den. Följ oss på instagram @ordochallavisor!‘Ord och alla visor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Waterclouds: SMOOTH-serien hos Lyko https://lyko.com/sv/waterclouds/harvard/smooth?utm_campaign=lisaborg&utm_medium=influencercampwaterclouds&utm_source=instagram&utm_content=rozeMail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dasha har alltid hängt på blocket men nu har hon upptäckt och blivit beroende av tradera och har shoppat loss! Sen så hittar hon muminmuggar som går för så mycket som 15 000kr!Alexandra har upptäckt en ny ick! Det är kändiskillar, oftast lite äldre, som går in på influencers konton och kommenterar hur snygga dem är, vilket får det att se ut som att de fiskar efter en kontakt. Apropå icks så har Dasha stört sig på unga tjejer och killar som inte vet hur man ska sminka sig. De går runt och ser ut som om de har överanvänt brun-utan-sol. De använder samma färgton på foundation som under sommaren vilket gör att de lyser orange i ansiktet i det gråa vintervädret. Alexandra har noterat att det är på tok för mycket åldersfokusering i samhället. Är det verkligen så viktigt att veta åldern på den intervjuade? Sen så får vi reda på hur otroligt hur många dm tjejerna har av killar som vill köpa deras trosor, men tyvärr är det ingen som går hela vägen. Följ oss på instagram @ordochallavisor!‘Ord och alla visor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mathilda och Andrea har varit på Måndagsvibes liveshow och har kommit fram till varför dom aldrig kan göra något liknande. Är emojis coolt eller töntigt? Får man börja lyssna på julmusik redan nu? Vems sida står tjejerna på i Kim VS Kourtney-bråket? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Influencern Alexandra Nilsson har upplevt en riktig framgångssaga – men med en brutal baksida. Som tonåring blev hon enorm med sin blogg under namnet ”Kissie”. Hon nämndes frekvent i media och hennes provocerade inlägg skapade rubriker. Men med kändisskapet kom mordhot, hon hade managers som utnyttjade henne och journalister som hängde ut hennes anorektiska kropp. För fem år sedan stängde hon ner bloggen, och nu 15år efter första inlägget, är hennes liv på väg i en helt ny riktning.Vi får höra om hur det var att bli en av Sveriges mest kända personer redan som ett barn, och hur den galna tiden har påverkat henne. Vi pratar om hennes behov att gå mot normen och vara annorlunda och om hur hon blev beroende av sin egen dröm. Vi glider också in på hur hon idag har tröttnat på influencerlivet och vad som väntar härnäst. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Alexandra på instagram och youtube.Lyssna på podcasten Ord och alla visor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Influencern Alexandra Nilsson har upplevt en riktig framgångssaga – men med en brutal baksida. Som tonåring blev hon enorm med sin blogg under namnet ”Kissie”. Hon nämndes frekvent i media och hennes provocerade inlägg skapade rubriker. Men med kändisskapet kom mordhot, hon hade managers som utnyttjade henne och journalister som hängde ut hennes anorektiska kropp. För fem år sedan stängde hon ner bloggen, och nu 15år efter första inlägget, är hennes liv på väg i en helt ny riktning.Vi får höra om hur det var att bli en av Sveriges mest kända personer redan som ett barn, och hur den galna tiden har påverkat henne. Vi pratar om hennes behov att gå mot normen och vara annorlunda och om hur hon blev beroende av sin egen dröm. Vi glider också in på hur hon idag har tröttnat på influencerlivet och vad som väntar härnäst. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Alexandra på instagram och youtube.Lyssna på podcasten Ord och alla visor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lätt svenska med Oskar är en podcast för alla som vill lära sig svenska. Lyssna varje dag och lär dig svenska tillsammans med mig! Lätt Svenska med Oskar finns nu också på ⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠! Support the show? ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Become a Patron⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ to access transcripts, the Discord Server and more: https://www.patreon.com/lattsvenskamedoskar ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ and become a Discord member on: https://ko-fi.com/lattsvenskamedoskar Mail: oskar@studionystrom.com Instagram: @oskar.nystrom