Podcasts about ungdomar

Juniornyheterna om handbollsklubben Hearts satsning på unga ledare. Ungdomar i Katrineholm får träffa personerna bakom polisuniformen och fansen Tilja och Ester laddar för Billie Eilish spelning ikväll! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skriv på vår namninsamling för att göra Svullo till en valbar karaktär i nya Mario Kart!Vi pratar om boken The Game av någon anledning.Sen pratar vi om ungdomarna och hur vi ska förhålla oss till dem.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arbetslösheten minskar. / Påskmaten dyrare än vanligt. / Sommar i södra Sverige och snöbrist i norra. / Ungdomar hjälper äldre med teknik i Flen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Nina Muossa och Jenny Pejler.

Livesändning från 19/3-25. Välkommen till Rundgång! Rundgång är Umeå Studentradios aktualitetsprogram med en rullande redaktion. Varje vecka diskuteras färska ämnen, nyheter och spaningar. Denna vecka pratar Albin, Mattias och Matilda om: Jordbruksverkets förslag på djurhållning. Gunilla Persson vill dejta en norrlänning. Ungdomar i Umeå kommun mår allt sämre. Måns Zelmerlöws crashout. Vill du vara med och sända i Rundgång? Kontakta oss via Instagram (@umeastudentradio) eller via mail (programchef@umeastudentradio.se)

Hans Johansson, Johnny Brorson intervjuas av Henrik Jarnelid. Musik No name but Jesus? Ungdomar från Bergstena, Vårgårda m.m

Juniornyheterna om att vi snart kommer få nya betyg. Ungdomar slöt upp och mindes en 15-årig kille som dog i en EPA-olycka. Och om ett cykelrace som spårade ur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den folkkäre Ferry Svan berättar sanningen om vem han är döpt efter. Författaren Hanna Johansson om varför typ alla ungdomar hatar Carrie Bradshaw och Bridget Jones och Sofia Yohannes om spekulationerna kring dådet i Örebro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna Hellquist och Christopher Garplind

Jennifer Österman från Revolutionära Kommunistiska Partiet pratar på RKPs studiehelg "Kommunism & Revolution" om den Svenska Vietnamrörelsen. Ungdomar, inte sällan tonåringar, är ofta de som först börjar kämpa mot kapitalismens fasor. Likaså var det i den svenska antiimperialistiska rörelsen mot Vietnamkriget. Ungdomar i väst ledde en oförsonlig kamp mot sina egna imperialistiska härskande klassers blodiga och hycklande inblandning. Med deras hjälp kunde Vietnamesiska arbetare och bönder bli de första att vinna ett krig mot USA-imperialismen. I Sverige var denna rörelse bland de hårdföraste och välorganiserade. Den blev en självklart samlingspunkt för alla som ville göra allt för att stoppa USA:s aggression i Vietnam. Från detta finns det mycket för oss att lära och inspireras av idag. Med rätt idéer och metoder kan imperialismen besegras. ✔ Gå med i RKP: https://www.marxist.se/medlem ✔ För mer information: https://www.marxist.se ✔ Prenumerera på tidningen Revolution: https://www.marxist.se/prenumerera ✔ Köp marxistiska böcker: https://www.stormklockan.nu RKP på sociala medier: ► Följ på Facebook: / rkpimt ► Följ på Instagram: / rkp_rki ► Följ på Twitter: / rkp_imt ► Följ på TikTok: / rkp_imt Följ oss på YouTube för fler videor med marxistiska analyser av klasskampen idag, marxistisk teori, revolutionernas och arbetarklassens historia och mycket annat. Glöm inte att klicka i ringklockan för att få en notis när det kommer nya klipp.

Hur var ungdomarna på 1800-talet? Vad präglade deras uppväxt? Hur var vi på 80-talet och vad händer med våra ungdomar 2025? Vi har suttit och reflekterat om alla tre epoker. Vilken var bäst? Hör våra funderingar i veckans poddavsnitt. I veckans spanska bjuder Christer på ett avslöjande: Han har en dålig lärare!  Glöm inte att ni kan ge oss förslag på saker vi kan ta upp i vår podd genom att maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Rachid El Mounacifi har tillsammans med bl.a. Jenny Sylvén och Mikael Spreitz startat en förening som heter Multicultifamily. De vill arbeta för att minska kriminaliteten och öka integrationen. De berättar för Ann Sandin-Lindgren om sina erfarenheter och vad de vill göra i sin förening. Nu vill de starta en podd på Tyresöradion för att nå ut till flera.

Vid en rad tillfällen har poliser valt att anmäla HVB-hem till Ivo efter upptäckter av bland annat knark, våld och olämplig personal. Vår granskning av 14 fall visar att det sällan lett till några omedelbara åtgärder från Ivo, att Ivo inte återkopplat till poliserna - och att hemmen kunnat fortsätta. Hör det granskande reportaget där Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson mött frustrerade poliser, arga anhöriga - och en tillsynsmyndighet som vill göra om sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Mitt första intryck är att det här är ett ganska nedgånget ställe, en sliten villa, berättar polisen Patrik.Där är en kall vinterdag i februari i år som Patrik och hans poliskollegor och skickas hit till det gamla röda huset på landet för att genomföra en husrannsakan. – En trött 90-säng, liksom inga sängkläder. Det är äckligt täcke, det är jätteskitigt på golvet.De letar efter en mobiltelefon och har fått instruktioner från åklagaren att söka igenom vartenda utrymme tills den hittas.– Vi är ju nere och kryper på golvet och kollar under sängar och i lådor och liksom alla tänkbara ställen.Det här är ett hem för vård och boende, ett så kallat HVB, dit unga kommer för att få vård. Det kan ske frivilligt eller med tvång men det är för sin egen skull man placeras här. – Men sen känner man ju liksom på reglar och på golv och så här att det är ju liksom... Det är ett fettlager som liksom... Här har någon aldrig dammsugit, dammat liksom. Det är äckligt på golvet. Det är äckligt på möblerna.  Patrik och hans kollegor hittar knivar i nästan alla rum och även flera tecken på att de unga använt droger.– Det äckligaste är ju att det är ju råttbajs i alla rum. Alltså överallt, inte litegrann, utan överallt. Det är ju liksom... Det är riktigt jävla äckligt i de här rummen. Till slut hittar poliserna mobiltelefonen som de letade efter. Men Patrik tar också med sig något annat från HVB-hemmet. – Ja, men det är ju en känsla som jag tar med mig när jag lämnar byggnaden. Och det är ju liksom att... Precis på samma sätt som när man har besökt dödsbon eller lägenheter med svår psykisk ohälsa där det aldrig städas. Det är att doften sätter sig i kläderna och i nässporren och i huden, i porerna. Alltså att man tar med sig den äckliga doften. Man vill hem och duscha, det är det jag minns.Väl tillbaka på polisstationen kan Patrik inte släppa tankarna på det han varit med om och han gör en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.  – Det var det minsta jag kunde göra. Och det är väl just med tanke på att det bor barn där som är där av en anledning. Och att de ska på något sätt då få vård och kunna komma på fötter igen.  I slutet av sommaren publicerade polisen en rapport om att flera HVB-hem drivs av kriminella. Enligt uppgift till Ekot berodde det på en frustration inom Polismyndigheten över att inspektionsmyndigheten Ivo inte agerat tillräckligt.Men vad har egentligen hänt när Patrik och andra poliser som hört av sig till Ivo?Ivo får ta emot en stor mängd klagomål på HVB-hem (hem för vård och boende), det kan vara placerade barn eller föräldrar hör av sig för att de är missnöjda.Men vad händer när polisen vänder sig till Ivo.Det HVB-hem som polisen Patrik anmäler är inte det första han besökt. Han har många gånger gått in i bostäder där det bott missbrukare och människor som lever med psykisk ohälsa. Han har sett det mesta. I sin anmälan kallar han HVB-hemmet ett sanitärt ruckel:– Ja, en märklig miljö ändå för att liksom... Ungdomar som blir... Ska vara på den här platsen och få vård på något sätt.Ägaren till det här HVB-hemmet håller inte alls med om den här beskrivningen. Det beskrivs som en omsorgsfull och utvecklande miljö där ungdomar kan blomstra.Men vi kan se att Ivo tidigare tagit emot flera klagomål om just det här stället. Så här säger en av killarna som bott på en av de här hemmen:– Man hörde råttor på nätterna. Hygienen där...det var ju inget fint. Det var inget bra där. Det var farligt.Så här säger en mamma till en annan kille, som hade sin son här för flera år sedan. När hon kom dit reagerade hon på hur smutsigt det var där:– Va, ska det verkligen vara såhär? Det här känns inte någon bra. Jag fick bara en dålig känsla direkt.När hon kommer på ett oanmält besök och ska gå på killarnas gemensamma toalett blir hon chockad.– Shit alltså... Sen ser jag att fönstren är väldigt smutsiga. Och det är bajs på väggarna, avföring som bara hänger där och torkat fast. Sen också minns jag att det var väldigt kallt . De hade stängt av värmen. Barn ska inte vistas i sådana miljöer. Ingen ska vistas i sådana miljöer.Ivo har efter det här gjort flera inspektioner men inte anmärkt på boendemiljön.Polisens Patriks anmälan leder inte till någon omedelbar åtgärd från Ivo utan man meddelar Patrik att frågan ska tas upp i den årliga tillsynen– Och när jag läste det så blev jag ganska förvånad över att svaret var ganska tunt. Och också förvånad över att jag inte fick ett fyllare svar trots att jag hade varit ganska tydlig med anledningen till varför jag anmälde det, och bland annat då var det tydligt med att jag är polis.Den tillsynen har just inletts nu i höst, nästan sju månader efter att anmälan gjordes.På Ivo får vi träffa Peder Karlsson som är avdelningschef för tillsyn:– Den beskrivning du ger här och som finns, den är ju förskräcklig, och jag tycker att det här är naturligtvis inte vad man kan bedöma som kvalitet.Är det någon skillnad på om en polis slår larm om missförhållanden på ett ställe? Jämfört med om en förälder eller ungdom slår larm?– Vi värderar ju all information som kommer in. Det är ju lika viktigt när en ungdom eller kanske ibland viktigare när en ungdom själv tar kontakter. Men vi värderar ju all information vi får och tar ställning till den utifrån vårt uppdrag och vilka möjligheter vi har. Vi måste verifiera och få fram den typen av brister som behövs för att vi ska kunna agera utifrån myndighetens uppdrag.Peder Karlsson vill inte kommentera det enskilda fallet eftersom den årliga tillsynen för just det här hemmet inletts och då är ett pågående ärende.Han bekräftar att om uppgifterna i anmälan är tillräckligt allvarliga har Ivo möjlighet att fatta beslut och åka ut samma dag. Ivo har också stängt några HVB-hem utifrån uppgifter de fått från polisen.Men kan nu visa att under de senaste två åren har enskilda poliser – vid minst fjorton tillfällen anmält olika typer av missförhållanden på HVB-hem till Ivo. Vi har undersökt vad som hänt i just de här fallen, och trots polisernas anmälningar om allvarliga missförhållanden har alla kunnat fortsätta sin verksamhet.Polisen Therese berättar varför hon gjorde en anmälan:– Därför att det kom in flera olika händelser kring det här specifika HVB -hemmet, hur personalen verkade sakna utbildning när det gällde utåtagerande ungdomar. Dels bemötandet och sen att de verkade nästan som att de verkade straffa ungdomarna på något sätt genom att... Ja, men det var någon dörr... någon ungdom som inte hade möjlighet att stänga dörren om sig till sitt rum. Eller att den inte fick gå till skolan.Polisen Jonatan säger att han fick uppgifter om ett boende som han ansåg vara väldigt problematiska och oroväckande.– Det handlade bland annat om narkotikahantering och narkotikabruk bland de här ungdomarna på boendet. Men vissa andra missförhållanden som uppgifter om att det inte fanns tillräckligt med mat. Och det här kände jag självklart att jag inte kunde blunda för.Till ett boende har polisen skickats 24 gånger på ett år – alltså nästan varannan vecka. Polisen skriver i sin anmälan att HVB-hemmet inte verkar ha kapacitet eller kompetens att hantera personerna som bor där.På ett annat boende står mat framme, är 30 grader varmt och luktar förfärligt enligt anmälan. Polisen pekar också på att personal VET att ungdomarna tar droger och att känslan är att det är ungdomarna som styr.Vi har gått igenom vad som hänt i de fall där enskilda poliser gjort anmälningar de senaste två åren. Anmälningarna ledde oftast inte till någon omedelbar insats från Ivo, mer än att man skickade klagomålet vidare till företaget. I den årliga tillsynen tar Ivo upp kritiken och tycks ofta nöja sig med ägarens svar. I en handfull fall får verksamheten någon slags kritik och de flesta poliser har inte heller kontaktats för att myndigheten ska få mer information.Så här säger polisen Jonathan:– Jag har inte fått någon återkoppling, faktiskt.De hörde inte av sig alls?– Nej, inte som jag känner till. Jag har inte hört något i alla fall. Det gör mig såklart besviken att inte en oro tas på allvar.Inte heller Therese fick nån återkoppling från Ivo:– Vi sitter på olika uppgifter och jag tror att de kan vara behjälpta av oss och vi kan vara behjälpta av dem. Så att...samverkan.Men du fick aldrig någon följdfråga?– Nej fick ingen följdfråga.Peder Karlsson, tillsynschef på Ivo, igen:– Vi brukar i normalfallet inte återkoppla till alla som tipsar oss. Och det är inte så heller att alla ber om det.Men kan det inte vara värt att göra just det just om det är en polis som har rört av sig?– Återigen, vi hanterar all information som kommer till myndigheten på ett likartat sätt, som jag sa har vi väldigt stora mängder information in som vi hanterar och försöker värdera för att prioritera våra resurser och var vi ska inspektera.Men här är det ju poliser som har hört av sig med sina mobilnummer, mejladresser, kontaktuppgifter. Nästan ingen har blivit kontaktad av Ivo för mer information eller för samarbete på något sätt.– Jag har ingen riktigt bra förklaring till hur vi har jobbat i de ärendena men vad jag vet är att i dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.Ivos Peder Karlsson är självkritisk till Ivos hantering av polisernas anmälningar som vi gått igenom.– Vi håller på att förändra vårt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och också naturligtvis värdera grunderna för hur man får ha tillstånd.Killen som hördes tidigare i reportaget kallar vi för Hugo. Han hamnade på ett av de här hemmen som poliserna anmält efter att han fastnat i drogmissbruk i ettan på gymnasiet och tagit en överdos. Han beskriver hur det var att bo här:– Alltså det var lortigt överallt.Hur kändes det att vara i det då?–Man blev lite äcklad. Liksom för hur det såg ut. Hur det var. Hur de kunde tillåta det. Liksom hur det kunde fortsätta. Utan att det blev någon ändring.Flera HVB-hem som anmälts har i svar till Ivo tillbakavisat polisernas kritik. Ägaren till det boende som Hugo bodde på uppger för oss att man tar all kritik om boendemiljön mycket allvarligt och undersöker och åtgärdar eventuella problem.Men det ska visa sig att städning inte är det enda problem som finns på det här stället. I nästa del hör du mer av Hugos berättelse.Hugo heter egentligen något annat. Den andra killens mamma gör också det. Hennes röst är utbytt.

Kristoffer Helle samtalar med Owe Johansson, pensionerad kyrkoherde från Kinna med många års erfarenhet av konfirmations- och ungdomsarbete, om att nå just unga människor med evangelium. Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk “FFG podcast”)

Att ge veckopeng eller månadspeng är ett bra sätt att få barn förstå pengars värde och ge dem ekonomiskt självförtroende. När ska du börja och hur mycket ska du ge? Och hur pratar man pengar med barn och ungdomar? Sparpepp gästas av Moa Tyborn från Pengapeppen-podden. Du får även ta del av Nordeas senaste undersökning för att höra hur andra föräldrar gör. Prenumerera på Sparpepp i din podcastapp så får du automatiskt notis om nya avsnitt. Har du en fråga, förslag på gäst eller intressant tema? Maila gärna till oss på sparpepp@nordea.se Ansvarsfriskrivning: Innehållet i denna podcast har oavsett källa gjorts i god tro. Informationen är, enligt Nordeas bedömning, korrekt vid den tidpunkt då podcasten publicerades men kan ändras utan förvarning. Podcastens innehåll har sammanställts av Nordea och ger endast allmän information. Innehållet ska inte betraktas som personlig rekommendation om vissa finansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte några individuellt anpassade investeringsråd. Individen måste själv avgöra en placerings lämplighet utifrån den egna ekonomin, sin skattesituation och de egna placeringsmålen och individen står själv för förlustrisken. Innan individen fattar beslut baserat på någon information i denna podcast rekommenderar vi att hon eller han kontaktar en finansiell rådgivare. Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Juniornyheterna om att USA nu går till val vilket svenska ungdomar följer med spänning. En kvinna döms för att ha skrivit rasistiska saker om majblomme-Murhaf, vi ska snacka med några som verkligen inte gillar mobilförbudet i skolan och sist att man kanske lyckats få färre smittade av farlig sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israel har bombat Libanons huvudstad Beirut. Andreas, Axel och Madeleine från Luleå räddade livet på en man som fått hjärtstopp. Rapparen Ant Wan gör den största hip hop-konserten i Sveriges historia och sist om hur man gör en låt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och ännu mer osympatiska typer får ni höra om i veckans avsnitt av Flashback Forever. Mia dyker ner i allt runt P-diddy, Emma granskar humanismen och Ina tittar på slitningarna i raggarkulturen.Trevlig lyssning och varmt tack till dundergänget på https://www.patreon.com/FlashbackForeverMias tråd:https://www.flashback.org/t128513Emmas trådar:https://www.flashback.org/t406290https://www.flashback.org/t734558https://www.flashback.org/t2370422https://www.flashback.org/t447899https://www.flashback.org/t456089https://www.flashback.org/t2412540https://www.flashback.org/t3129297Inas trådar:https://www.flashback.org/t3068629https://www.flashback.org/t3485269https://www.flashback.org/t3320242https://www.flashback.org/t2452620 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar? Om skolans roll, förenklat förändringsarbete och kommunikation I veckans avsnitt möter jag författaren, coachen och Kommunikologen Suss Björklund som på olika sätt arbetar för att hjälpa människor att må och fungera bra. I det här samtalet tar vi fokus på hur vi kan förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar och rör oss i frågor som bland annat:  Vilken roll skolan spelar i samtalet kring psykisk ohälsa och ungdomar?  Vikten av att inte leta efter syndabockar och rätt kontra fel utan att istället titta på de faktorer som är viktiga framåt för att förebygga psykisk ohälsa och stärka ungdomars eget ”jag”  Suss delar även perspektiv kopplat till vikten av att förenkla och gå tillbaka till ”the basics” när vi jobbar med välmående idag  Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt!  LÄNKAR OCH VÄGAR VIDARE:  Kontakta Suss Björklund: https://restartcompany.se/ Kontakta Madeleine Mofjärd: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gratis introsamtal med Madeleine: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/introsamtal/⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Aktuella program & kurser: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.mofjrd.com⁠⁠/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Bli medlem och stötta podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ 

Kör undan era idioter! SÄNK VOLYMEN på ert jädra epadunk! Unga som kör A-traktor (epa i folkmun) väcker ofta ilskna känslor. Men för många är epan enda sättet att ta sig nånstans. Vad är epan för dig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungdomar med epor (eller A-traktorer som de egentligen heter), väcker känslor och då inte sällan ilskna sådana. De är förbaskade sniglar som blockerar trafiken och skapar långa bilköer, marodörer som samlas på parkeringar och stör folks sömn med epadunk på öronbedövande nivå, puckon som trimmar bilarna och kör så fort att de rammar tågbommar och orsakar olyckor.Såklart finns det sådana, men majoriteten av A-traktorförarna trimmar inte sina bilar, de kör undan för att släppa förbi snabbare fordon och har låg volym på stereon. Och för många är epan bästa lösningen för att klara vardagen. Skolan ligger en mil bort, lokalbussen går bara två gånger om dagen och det är minus 25 på vintern så att cykla är inget alternativ.Och dessutom kan de göra nytta. I till exempel Dalarna och Västerbotten har hemtjänsten anställt unga med A-traktorer som åker runt till äldre för att hjälpa till med lättare sysslor.Idag vill vi prata med er som kör epa, vad är det bästa med det, hur har ni pimpat den och hur har ni blivit bemötta av ”vanliga” bilister? Och så vill vi höra er som suttit och svurit i en bilkö orsakad av en A-traktor som kör i lagliga 30 km/h, er som inte njuter av epadunket utanför lägenhetsfönstret och gärna med er som fått jobb inom äldreomsorgen tack vare att ni kör epa.Och idag har Li Skarin en sidekick med sig i studion, nämligen Youtubern Emil Hansius som testat att leva som ”epa-raggare” för en dag.Programledare: Li SkarinSidekick: Emil HansiusProducent: Helene AlmqvistRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00.

Helt onödig lista.Malin och Thomas I Mantorp.Ungdomar inte lika intresserade som förr..Micke listar ryttare från 1-10Och mycket mer än så.

Veckans gäst är Rana Jumaah. På söndag släpps ett väldigt viktigt avsnitt där hon delar sin berättelse om att komma hit från ett annat land, få höra att alla möjligheter finns, och att dessa möjligheter sen inte når dig. Vilken effekt kan det ha på en individ? Kanske är det inte helt konstigt att man istället för att se det strukturella börjar klandra sig själv. För om man blir intalad att förutsättningar finns - men ändå inte lyckas - är det ju inte så konstigt att man börjar fundera på vad det är för fel på en själv. Det är ett känslosamt avsnitt där Rana delar sin resa som inte varit enkel. Men den slutade med att hon hittade till fotbollen och hur det blev hennes räddning för att hitta sin plats genom en gemenskap som stöttade henne.  Och det jobbar hon med idag, att få fler tjejer och ungdomar med utländsk bakgrund att bli en del av samhället genom idrott. Vi pratar om det och vilka effekter det har på de här ungdomarna genom livet i stort.  Därför, på grund av det Rana jobbar med och hennes erfarenheter, ska Rana i det här korta avsnittet dela med er hur vi kan skapa bättre förutsättningar för utrikesfödda ungdomar.  Avsnittet sponsras av: Exsitec AB  Klippning: Oscar Zachrisson Jingel: Ludvig Gawell

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns hur mycket roligt som helst att göra när man ledsnat på sol och bad. Inomhus, utomhus, kultur, äventyr, läskigt och roligt. Dessutom, Mallis eller Mallorca, avsmakningsmeny bland aprikosträd och midsommar i Palma. 

Ungdomar ska hjälpa TikTok att bli säkrare för unga. Vi hör blandade reaktioner från denna skolavslutningsvecka. Taylor Swifts fans dansade fram en jordbävning IGEN. Och sist om att danskar hånas på TikTok för att starka nudlar har blivit förbjudna där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 08.00

Halloumi i Sverige fyller 40 år tack vare Fontana Food i Tyresö. Den 17 maj blev det folkfest med hundratals besökande. Tyresöradion var på plats och intervjuade grundaren Frixos Papadopoulos och hans barn Loizos och Corina som idag sköter verksamheten. Frun Maroulla tipsar om bra recept på halloumi. Många glada Tyresöbor firade denna dag. Ungdomar från Siri Lepps dansstudio Step-In uppträdde. Reporter: Ann Sandin-Lindgren.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en fortsättning på förra veckans avsnitt om konditionsträning för barn och ungdomar så går Jacob och Wille vidare och diskuterar styrketräning för barn och ungdomar. Det här avsnittet handlar nästan mer om saker som har påståtts och vad vi inte vet än det handlar om konkreta råd kring styrketräning. Förklaringen ligger helt enkelt i att ren styrketräning för idrottare är en fråga som är ganska dåligt studerad trots att en hel del uttrycker ganska starka och säkra åsikter. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om en kall vår, duvor och nytt gym (00:09:25) Styrketräning för barn och ungdomar (00:12:43) Precis som konditionsträning för barn så är styrketräning för barn väldigt svårstuderat (00:15:48) Många talar förbi varandra då de menar olika saker kring styrketräning för barn (00:20:25) Mycket av det som varit kontroversiellt har inte diskuterats på ett vettigt vis (00:26:28) Pendeln har svängt från en extrem till en annan trots att vi vet väldigt lite (00:31:09) Neuromuskulärträning involverar styrka men det är inte klassisk styrketräning (00:34:51) I översiktsartiklar på styrketräning för barn görs säkra påståenden på dålig data (00:39:47) Rimliga råd och påståenden kring styrketräning för barn och ungdomar (00:46:58) Barn med övervikt/fetma är ofta starka på gymmet (00:50:50) Vad ska man säga till unga barn som vill köra tungt på gymmet? (00:52:19) Det man tror skulle kunna vara negativt med styrketräning är förslitningsskador, inte akuta problem (00:57:10) Kontroll på belastningen är troligen överordnat vad som ger belastningen (01:00:27) Ursprunget till påståendet att du ska stanna i längden av styrketräning (01:02:19) Styrketräning för tonåringar är prestationshöjande (01:05:26) Får man färre skador i sin idrott i fall man styrketränar? (01:07:40) Bra skadeförebyggande program för idrott finns på skadefri.no (01:11:44) Olika idrotter har olika behov av styrka och explosivitet (01:16:27) När barnen har växt klart på höjden får de ut mycket mer från styrketräning (01:17:06) Tjejer/kvinnor bör sannolikt börja styrketräning tidigare, och möjligen köra det mer?  

En lyssnarfråga blev till ett helt avsnitt. Jacob och Wille gör en djupdykning kring konditionsträning och barn. Först blir det en lite diskussion kring barns utveckling från småbarnsåren, genom tonåren, tillväxtspurten och fram tills de rent fysiskt är som vuxna människor. Sen blir det en diskussion kring vad man vet kring konditionsträning och barn idag. Funkar konditionsträning för barn? Är det lönt att köra specifik konditionsträning? Finns det ett tag på hur mycket de kan förbättra sig om de redan är fysiskt aktiva? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Intro - Det har öppnat ett nytt gym i Helsingborg Jacob trivdes (fitnessfabriken) (00:01:58) Intro - Friskvårdsbidraget är lite av ett skämt (00:07:33) Konditionsträning för barn och ungdomar (00:09:23) Att forska på barn och träning är väldigt komplicerat av många olika orsaker (00:12:04) Peak height velocity kommer i olika åldrar för olika barn (00:13:38) Antalet, och typen av skador förändras medan barn växer (00:18:25) Tränar du en grupp där alla barn är lika gamla lär det skilja mycket i fysisk mognad (00:24:10) Vilken effekt får man på barns kondition i fall man konditionstränar dem? (00:26:43) Barn som kör konditionsträning eller ingen träning alls för konditionen (00:32:34) Otränade barn kan få förbättringar av bollträning och annat som drag igång ansträngningen (00:37:17) Funkar extra konditionsträning för de som redan tränar något med kondition i idrotten? (00:44:29) Ofta finns det saker som ger mer för barnen än ren konditionsträning (00:51:09) Har vissa ungdomsspelare träna mer kondition eller kommer de komma ifatt när de mognar biologiskt?

Det kan ju tyckas vara en konstig fråga. Kan ungdomar bli deprimerade? Vad menar dom? Klart dom kan? Men sanningen är att fram till för inte sååå längesedan, så gav man inte ungdomar diagnosen depression. Man hävdade istället att det var en del av puberteten. Så ser det inte ut idag. Vi har med oss Karin Lindqvist. Karin är doktor i klinisk psykologi och vi pratar alltså idag om unga och depression och nedstämdhet. Vad är skillnaden på nedstämdhet och depression? Vilket skav tillhör livet och när ska man söka hjälp? Och så lite om det nya välmåendeformuläret! Om du är mellan 15-19 år (eller känner någon) och känner dig nedstämd eller deprimerad kan anmäla du anmäla dig till studien som Karin driver. Behandlingen är kostnadsfri, 10 veckor lång och helt i text över nätet. Man behöver inte ha någon diagnos utan dom gör en bedömning av alla som anmäler sig, och man kan såklart bo var som helst i Sverige. Om man kommer med i studien så börjar behandlingen inom två veckor efter att man anmält sig. (Mycket!) mer information och anmälan finns på www.erica.nu . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det svenska samhället, som det presenteras av skolan, verkar faktiskt ha tappat det. Inte konstigt att ungdomen gör uppror mot de kulturradikala idéerna om kön och sexualitet som den fostras med. Det skriver den konservative gymnasieeleven Maurits Rannevid i ett svar på Therese Rosengrens artikel De kompromisslöst konservativa invandrarbarnen. Inläsare: Staffan Dopping

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ungdomar mår dåligt av våldet / Fler kvinnor i kriminella gäng / Anna är ledig hela december för att hinna med julen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Nina Muossa och Tomas Lauffs.

Ring P1 från Malmö om bland annat ungdomars uppförande, fjällturism och möjligheter för svenska fångar i Iran efter domen mot Hamid Noury. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Anna Stenberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.Språkfrågor om språkförändringarFörändras svenskan snabbare än andra språk?Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?Läs mer om språkförändringarLäs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi har återigen träffat den funktionsmedicinska läkaren Jannike Fernström och i detta avsnitt handlar specifikt om barn och unga. Ohälsan bland barn och unga har dessvärre ökat dramatiskt de senaste åren och det har nog inte gått någon förbi hur många som mår dåligt av olika anledningar. Allt ifrån bokstavsdiagnoser och autism, sämre mental hälsa och även allergier, magproblem och övervikt. Vi vägrar tro att det behöver vara så här och pratar om hur funktionsmedicinen kan hjälpa dessa barn. Vi har nämligen svårt att tro att det är våra gener som blivit sämre, utan vi är övertygade om att vi hittar svaret i vår kost och livsstil och att man genom att se till att alla viktiga funktioner i kroppen fungerar, kommer även hälsan och måendet påverkas positivt. Jannike berättar hur hon arbetar specifikt med barn, hur man kan tänka som förälder och delar enkla förändringar som kan göra stor skillnad för det enskilda barnet.Här är mer information om Jannike och Funmed: https://www.funmed.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Maratonpoddens expertpanel besvarar dina frågor om träning, kost, idrottspsykologi, skador och annat. Den här gången besvarar Göran Kenttä, filosofie doktor i idrottspsykologi vid GIH en fråga hur man som ledare inom lagidrott bäst tar sig an ungdomar. Har du en fråga du vill få svar på, skicka ett DM till Maratonpoddens Instakonto eller mejla till maratonpodden@gmail.com. Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstromLinkedIn: https://www.linkedin.com/in/petramanstrom Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säpo: Säkerheten i Sverige har blivit sämre / Många har förlorat sitt uppehållstillstånd i år / Ungdomar sommarjobbade som författare Reportrar: Ebba Fors och Nina Muossa.

Inflationen sjunker långsamt / Fler åker tåg i sommar / Ungdomar ska locka fler barn till att läsa böcker Programledare & reporter: Nina Muossa.

Den svenska kronan är svagare än på mycket länge Sverige tar emot färre flyktingar Ungdomar från Ukraina är på sommarläger i Sverige Programledare Jenny Pejler, reporter Nina Muossa.

Sofia Kingstedt von Corswant är beteendevetare, barn- och ungdomsyogalärare, yogalärare och gymnasielärare i psykologi, mental träning och idrott & hälsa. Moa Turander är meditations- och yogalärare med tio års erfarenhet och 2011 erhöll hon en kandidatexamen i näringsfysiologi från Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Tillsammans driver Sofia och Moa bolaget Meya minds, som utbildar barn och ungdomar i verktyg för mental hälsa. I vårt samtal pratar vi om meditation och mindfulness för barn och ungdomar. Om varför vi inte är snälla mot oss själva. Att avslappning är vägen in för ungdomar. Vad som händer på mattelektionen efter en meditation. Att de vetenskapliga rönen inspirerar många unga att testa. Om att så frön och minska tröskeln för framtiden. Att idén om mindfulness inte ger resultat, utan att det är övandet som gör det. Att bjuda in lekfullhet och fantasi. Om att stunden innan läggdags är en bra stund att introducera meditation på. Att det går att börja meditera med barn som är 3–4 år. Sofia och Moa delar med sig av sina bästa tips för föräldrar och vuxna. Vi pratar om deras meditationer i Mindfully och vilka verktyg de kan ge, att vi kan öva upp snällhet, medkänsla, medvetenhet om tankar och acceptans. Sofia avslutar med att guida en meditation för hela familjen som heter Hjärtat. Vill du veta mer eller komma i kontakt med Meya minds, gå till www.meyaminds.se Är du lärare och vill introducera meditation och mindfulness i förskola, grundskola eller gymnasium. Kontakta oss på www.mindfully.nu/skola Meditera Mera är en podcast från Mindfully, Sveriges nya meditationsapp. Du kan prova Mindfully kostnadsfritt i 14 dagar. Starta din provperiod på vår hemsida och hämta appen i App Store eller på Google Play. För mer information om Mindfully, besök vår hemsida www.mindfully.nu

Snack-Mange är med i studion när vi snackar om Girot som var lite av en snark-fest men fick ändå en spännande avslutning, vi ringer upp vår kompis Hanna Johansson som lyckades knipa bergatröjan i ett World Tour-race och som vanligt presterar våra unga cyklister. Börjar vi bli bortskämda? Är Sverige nästa stornation inom cykel?!?

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Energiminister Jennifer Granholm hyllar Kinas klimatpolitik; Silicon Valley Bank stängs ner; Pappa klädd som Julius Ceasar konfronterar woke- i skolvärlden; Walmart stänger ner i Portland, Oregon; Den amerikanska hemlösheten är en industri; New York ämnar ge gratis universitetsutbildning till illegala invandrare; Lag i Oregon ger våldsbrottslingar frihet från handbojor; Virginias guvernör Glenn Youngkin om trans-genders; Los Angeles Times om vita bilförare; Minnesota-politiker vill lagstifta om tankebrott; Mexikansk kartell överlämnar kidnappare till USA; Arizonas guvernör Katie Hobbs stoppar förbud mot CRT; NFL-stjärnan Colin Kaepernick anser sina vita adoptivföräldrar vara rasister; Joe och Jill Biden ger kvinnopris till transgender; Nikki Haley stämplar Bidens budget som socialistisk; Ron DeSantis släpper ny bok; Federal domare sågar Bidens gränspolitik; Lärare anklagar elever som inte stöder trans-genderism för att vara sexister; Ungdomar förstör restauranger i New York City; Polischef i Washington D.C kritiseras av vänstern efter att ha efterlyst hårdare fängelsestraff; Trump överväger Kari Lake som running-mate; Demokratisk politiker i Oklahoma gömmer rymling på kontoret; Lantbruksmarknad i San Francisco läggs ner pg a droger och hemlöshet; Polisträningslokal i Atlanta, Georgia, bränns ner av Antifa; Russell Brand och Bernie Sanders intervjuas av Bill Maher. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: https://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Sex och sexualitet dyker ofta upp naturligt i vardagen, så hur pratar man med sina ungdomar om det? Katarina Svensson Flood är barnmorska och också medförfattare till “Den stora porrboken”. Man behöver varken vara pedagog eller expert och känns det jobbigt finns det hjälp att få. Hon önskar att föräldrar breddade begreppet och talade om “sexuell hälsa” med tonåringar. Det innefattar även samtycke, självkänsla, kroppskännedom och integritet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lucia är en dag många förknippar med tonårsfylla. Alkoholen finns i de flesta svenskars liv, men hur ger vi våra tonåringar de bästa förutsättningarna att möta den? Karin Hagman är VD för IQ-initiativet och arbetar med svenskars förhållningssätt till alkohol. Hon säger att vi som föräldrar måste börja med att se oss själva i spegeln. Hur vi är som förebilder? Hur dricker vi egentligen? Och hur pratar vi med våra barn om alkohol? Lyssna på avsnittet så får du några konkreta tips på hur du kan diskutera alkohol med tonåringar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hettan hotar matproduktionen i regeringskrisande ItalienDen värsta torkan på 70 år pratas det om i norra Italien. Inte bara skördarna är hotade utan även en hel del av vinstockarna. Torkan har också blivit en av de mest akuta frågorna politiskt som även den lyckats splittra den sköra italienska samlingsregeringens olika intressen. Vad som händer nu efter premiärminister Mario Draghis avgång i torsdags och det nyval som kommer följa gör det än mer osäkert. Cecilia Blomberg, Sveriges Radios utsända i Sydeuropa, åkte till Po-slätten för att träffa drabbade och höra om vad som nu står på spel.Hur ska vi prata om vädret för att rädda klimatet?I ett samtal med Maria Wolrat-Söderberg, forskare på från Södertörns högskola, och Maria Augutis, meteorolog på SVT, söker vi svar på hur våra erfarenheter och upplevelser av extremväder kan leda till ett ändrat beteende och rädda klimatet. Och bjuder på en hypotetisk väderprognos som inte bara berättar vad det blir för väder utan också de bakomliggande klimatorsakerna.Sommaren före valet krigsåret 1940 - likheter med årets valFör första gången sedan andra världskriget har i år ett land invaderat ett europeiskt land. Och som bekant har det ju lett till att Sverige och Finland gett upp sin alliansfrihet och ansökt om medlemskap i Nato.I vår serie om dramatiska somrar före valet har nu turen kommit till året 1940. Då pågick andra världskriget i Europa - våra grannländer hade just invaderats och det var oklart om det ens skulle hållas ett val. Timme ett:Torkan hotar matproduktionen i ItalienVad krävs för att vi ska koppla vädret till klimatförändringarna?Har Gud någon plats i skolan?Ryssland, Iran och Turkiet - hur ensam är Putin?Krönika av Ulrika KnutsonPanelen med Maria Eriksson, SvD, Dick Ericksson, Samtiden och Peter Gustavsson, Aftonbladet.Timme två:Sommaren före valet 1940Hur påverkas årets riksdagsval av kriget i Ukraina?Pensionärer kan tvingas flytta på grund av hyresökning på 100 procentUtkant Sverige: Manlighet under pressatfotGothia Cup och EM-framgångar - när blir fotbollen jämställd?Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Pekka KenttäläProducent: Ulrika FjällborgTekniker: Martin Seipel