Podcasts about malm h

Nació en Tijuana, Baja California, en 1975. Escritor y artista multimedia. Su trabajo se ubica entre la contracultura y la subversión creativa de los medios masivos de comunicación. Ha dirigido seminarios de narrativa interdisciplinaria en medios digitales en Sevilla, España y en Odense, Dinamarca, y coordinado talleres como Youth Creating and Communicating on hiv/aids, dirigido a niños de la calle y patrocinado por la unesco. Fue profesor invitado en la maestría interdisciplinaria de Estudios Latinoamericanos de Universität Wien y Latinameirika Institut (Austria), y en el curso Digital Storytelling en Malmó Högskola (Suecia). Fue también investigador del Centro Multimedia del cenart. Fue guionista del programa Interacción, transmitido por Discovery Channel. Fue editor de la revista Sputink, dedicada a la cultura digital. Ha dirigido festivales como Cinemátik 1.0 (primer Festival de Cybercultura en Latinoamérica) y Borderhack. La memoria de este último fue incluida en el libro New Media Art de Mark Tribe, publicado por Taschen. Actualmente administra el servidor possibleworlds.org. Su libro Metro-Pop fue seleccionado para formar parte del proyecto Biblioteca de Aula de la SEP. Participó en la antología Historias para habitar, publicada por Ediciones SM en 2004.#letras #libros #tijuana #tjpodcast #tijuanalife #tijuanaexperience

Guru då - död idag? I vår serie om nittonhundratalets tänkare och deras eventuella betydelse idag har turen kommit till samhällsvetenskapernas största superstjärna: Michel Foucault. Hur ser arvet efter honom ut? Vi får två forskares syn på saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FRÅN 2011-12-12"Guru då, död idag?" Michel Foucault är knappast död idag, eftersom han är världens mest citerade forskare inom samhällsvetenskaperna. Men hur ser arvet efter honom ut? Har han bidragit till att forskare i dag sätter citattecken runt ”verkligheten och hellre frågar sig hur missbrukare beskrivs av sociala myndigheter, än att forska kring hur det faktiskt är att vara missbrukare på riktigt?Eller är hans analys av makt och motstånd något absolut centralt för att vi ska förstå hur olika samhällen fungerar? Pernilla Ouis - doktor i humanekologi vid Malmö Högskola - ger sin bild av Foucault.Hennes kollega vid samma högskola, Ane Kirkegaard - doktor i freds- och utvecklingsforskning - har också tankar om hans betydelse.

Dante Kolgjini gästar! ➡️  Travpoddens andelar hittar du här! ∙ Dante Kolgjini om stallets kommande Stockholmsfilial och sin roll i det ∙ Försäljningen av lägenheten i Malmö ∙ Hästarna som följer med upp ∙ Förändringarna mot tidigare år ∙ Torsdagskvalet att hålla ögonen på ∙ Succéstarten på året samt nyheten gällande Danao Degli Dei ∙ Vi plockar även hem Critérium de Vitesse ∙ Tar hem ATGs fejkade live slot och mycket mer En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

Vi gästas av Lovisa Broström och pratar om krig och klass. Det blir mycket svensk historia och samhällsstruktur, perspektiv på olika krigsmakter i världen, värnplikt, klassresor och social mobilitet, men också lite hästkrig, och något påhopp på Karl Marx hinns med. Lovisa är lektor på institutionen för socialt arbete (vid Göteborg Universitet, inte Malmö Högskola!) […]

Höstrusket 2023, en blöt solskenshistoria. Vi direktrapporterar från det blöta fältet om våra känslor inför och efter. Har man rätt att vara besviken trots pb? Ska man falla för den stora lockelsen att bli en gymråtta 4-life? Och kan Krille ställa om inför Malmö Höstmil på söndag? Kan man slå pb två helger på raken? Dessutom, vi har testat både fartskor och trådlösa hörlurar! Puma Deviate Nitro Elite 2 https://eu.puma.com/se/en/pd/deviate-nitro-elite-2-fireglow-running-shoes-men/378943.html  Under Armour Flow Velociti Elite https://www.underarmour.eu/en-se/p/running/unisex_ua_flow_velociti_elite_running_shoes/3026801.html?dwvar_3026801_color=101&dwvar_3026801_size=10%2F11.5&cid=PLA_OMD_SE_1181_L63GIEPBCY_71700000115644877_&gad_source=1&gclid=CjwKCAiAxreqBhAxEiwAfGfndJzps9H78UhmGRDjGVbFGkQKEyP1ZaCsIV3U1jkIcyS3GWwAKmDOOhoCwfoQAvD_BwE&gclsrc=aw.ds  Sennheiser CX https://www.sennheiser-hearing.com/sv-SE/p/cx-true-wireless/ckyadwwbs0eut0b446x5vb8yw/  Sennheiser Momentum TW 3 https://www.sennheiser-hearing.com/sv-SE/p/momentum-true-wireless-3/cl0tg35lr5zbq0buv2kfpn2ea/ 

Berättelsen om en upplyst mästare från Kina - det är det senaste seklets bästa bok på svenska, om Expressens kulturredaktör får välja. Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung, vilket många räknar som startskottet för Sverige som nation. Men vad har vi läst under dessa 500 år? Vilka böcker lever kvar i oss? Vi har gett några kunniga personer uppdraget att välja varsitt verk ur varsitt sekel och i dag går miniserien i mål med perioden 1923 fram till i dag - ur vilken Expressens kulturchef Victor Malm väljer Willy Kyrklunds filosofiska kortroman Mästaren Ma från 1953.BILDNINGSRESAN: SVERIGEUlrika Knutson och Kalle Lind – båda författare och kända radioröster – ger sina förslag på resmål som kan ge kunskap om svensk historia, men också insikter om det som sker just nu. Varför inte resa i sedlarnas spår till exempel, där Astrid Lindgrens 20-lapp kan ta dig till Vimmerby eller Ingmar Bergmans 200 kronors-sedel leder till Fårö? Eller besöka Kiruna, en stad som i detta nu håller på att flyttas, hur går det egentligen till? Hör också om glädjen av att läsa Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa" eller vad som kan hända när man besöker Hasse och Tages skrivarstuga i Vita Bergsparken i Stockholm.VECKANS KLASSIKER: MIDVINTERBLOTUr radioarkivet har vi hämtat upp Mats Arvidssons möte med Carl Larssons mest utskällda verk, som trots allt hittade hem till Nationalmuseum till slut.CHARLOTTE GYLLENHAMMARS HÄNGANDE EK ÅTERUPPSTÅRGäst i studion är skulptören Charlotte Gyllenhammar, som slog igenom med dunder och brak 1993, när hon hängde upp ett stort ekträd mellan två hus intill Sergels torg i Stockholm. I höst gör hon en ny version av "Dö för dig", som verket hette, på samma plats.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Mårten Arndtzén

I detta avsnitt möter du Sofia Hedén, som är ordförande i Stadsbyggnadsnämnden Malmö.

Daniel Joannou, Jacob Lindström och Christian Soume snackar Chelsea med Sverigefokus i veckans CSS-Podden.

Daniel Joannou, Jacob Lindström och Christian Soume snackar Chelsea med Sverigefokus i veckans CSS-Podden.

Daniel Joannou, Jacob Lindström och Christian Soume snackar Chelsea med Sverigefokus i veckans CSS-Podden.

I detta avsnitt träffar vi Sara och Philip, polisstuderande på Malmö Högskola. De berättar om testerna till polis, hur det är att studera, vanliga frågor de får och lite annat. Patrik nämner hur det gick under Valborg och information om den stundande E6-stängningen utanför Lomma. Håll till godo, gott folk!

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.

Kritiken är hård mot dagens betygssystem. Varken elever, lärare, föräldrar eller forskare beskriver skalan A-F med sina betygskriterier som välfungerande. Men hur hamnade vi i det? I tre program undersöker Vetandets värld bakgrunden till dagens betygssystem. I den första delen rör vi oss från 70-talets betygsprotester till 90-talets kommunalisering av skolan. Vi möter Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Pär Widén, universitetslektor i pedagogik vid Malmö Högskola och Per Måhl, betygsexpert. Hör också del 2 och del 3. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Klara Svalin är forskare i kriminologi vid Malmö Högskola. Hennes avhandling handlar om polisens riskbedömningar för upprepat våld i nära relationer. Avhandlingen visar att träffsäkerheten i polisens riskbedömningar för upprepat våld är låg, bara något bättre än slumpen.   Genom en uppochnedvänd tratt lyssnar Madame Eli på våldsutsattas berättelser vilket får henne att skriva en text om dragkampen mellan att gå tillbaka och att lämna för gott. 

Supersöndag! Hammarby - AIK och Malmö - Häcken! Ladda upp med podden! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De europeiska jihadisternas drivkraft är inte primärt religiös, hävdar den franska statsvetaren Olivier Roy. Hans analys får journalisten Anna Thulin att ställa övergripande frågor om samhället idag. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Terrorism och jihadism är inga nya företeelser. Det som är nytt är hur terroristerna medvetet söker döden, menar den franska statsvetaren Olivier Roy. Jag tänker på hans ord när jag passerar två franska bistrobarer i närheten av Saint-Martin-kanalen i Paris. Jag ser fortfarande skotthålen i fönstren, trots att rutorna har bytts ut för längesen. Jag minns rosorna och doftljusen och blodfläckarna vid uteserveringarna, trots att asfalten har sköljts ren av otaliga regnskurar. Den som går på Drottninggatan i Stockholm kan känna igen känslan. Terrorn sätter osynliga spår i minnet och platsen förblir inte densamma efteråt. Allt insveps förstås också i jihadismens narrativ om döden som en belöning Det var i november 2015 som jag var i Paris för att rapportera om terrorattentaten, där självmordsbombare sprängde sig utanför fotbollsarenan Stade de France och beväpnade män öppnade eld i konserthuset Bataclan och vid restauranger runtom i staden. 130 människor dog och ytterligare hundratals skadades. Kort efteråt tog terrorgruppen Islamiska staten på sig dåden. Att försöka förstå varför kan tyckas absurt och meningslöst. Ett trauma går inte att placera in i den vanliga berättelsen om livet: den är till sin natur ett avbrott, en svart punkt. Men den franska statsvetaren Olivier Roy gör ett försök. I sin bok Jihad och döden, som kom på franska 2016 och i svensk översättning av Johan Öberg 2017, för han fram en teori som blivit kontroversiell i vissa kretsar: nämligen att de europeiska jihadisternas drivkraft i första hand inte är religiös. Istället kan terroristerna ses som personer som på djupet saknar tro på någonting, nihilister som söker sin egen död. Man spränger sig själv, står kvar med vapen i hand när polisen kommer och har ingen allvarligt menad flyktväg. Man är inte rädd för att dö, eftersom döden är målet. Allt insveps förstås också i jihadismens narrativ om döden som en belöning: man blir martyr i en påstådd strid och får ett frikort till paradiset. Det finns förstås de som ångrar sig halvvägs, som Rakhmat Akilov i Stockholm. Han misslyckas med att dö, skriver Göran Rosenberg i Expressen, eftersom bomben inte exploderar utan börjar brinna runt benen och det plötsligt gör för ont att dö och han flyr. Men Akilovs mål var ändå att dö. Det var slående hur likgiltig han var efteråt, både inför sig själv och offren, som om motivet inte spelade någon större roll. Det viktigaste var att ha ett motiv vilket som helst. Det stämmer med bilden som Olivier Roy målar upp av typiska jihadister: Ofta har de ett småkriminellt förflutet, de kommer från alla klasser och de har sällan varit troende särskilt länge. Snarare är de religiösa nybörjare och ganska okunniga om de andliga texterna. Akilov tycks knappt ha vetat något alls om den religion i vars namn han ville döda. En stor del av propagandan handlar om att måla upp kalifatet som ett välfungerande och harmoniskt samhälle. Soldränkta ängar, äppelodlingar och lekande barn. Män som rider vid havsbrynet under en blå himmel. Radikaliseringen föregår islamiseringen, skriver Olivier Roy vidare. Vad menar han med det? Jo, helt enkelt att de som ställer upp som terrorvolontärer först visar tecken på radikalitet, och därefter finner ett religiöst narrativ för att få utlopp för våldet. Terrorn som ett slags utökat självmord, alltså. Vilket går tvärt mot den islamiska traditionen, där någon som dör i strid visserligen kan upphöjas till martyr, men den som söker döden kränker guds vilja. Jihadismen har också karaktären av en ungdomsrörelse med starka drag till populärkultur, åtminstone i Europa. Iscensättningen av döden är inspirerad av filmer och dataspel. Innan terrordåden förbereder man sig med rekvisita och filmer på nätet, där man poserar med vapen och motiverar sin handling. I jihadisternas förvridna värld är de superhjältar som hämnas egna eller andras oförätter. På det viset påminner de om många skolskjutare och högerextrema terrorister. Att känna sig som en ung loser utan sammanhang gör en naturligtvis inte per automatik våldsam. De som söker sig till våldet, däremot, hittar ofta en berättelse där deras handling får mål och mening. Och där är IS propaganda synnerligen effektiv. En som har forskat om IS mediestrategi är Michael Krona på Malmö Högskola. I medier pratar man mest om de brutala tortyr- och avrättningsfilmer där offren bär Guantanamo-liknande fångdräkter. Men majoriteten av IS filmer är inte våldsamma, menar Krona. Tvärtom. En stor del av propagandan handlar om att måla upp kalifatet som ett välfungerande och harmoniskt samhälle. Soldränkta ängar, äppelodlingar och lekande barn. Män som rider vid havsbrynet under en blå himmel. En känsla av mytologiskt paradis och nationalromantik. Skillnaden är att nationen här är gränslös, ett kalifat för hela världens rättrogna. Kvinnan har en betydelsefull roll i det nya samhällsbygget och att fostra framtida jihadister. Till och med i de våldsamma filmerna finns det en estetik för att locka rekryter. Det är Hollywoodliknande produktioner, med effektiva detaljer som får tittaren att känna igen sig. Man kanske använder samma typsnitt som i Game of Thrones, eller sätter en kamera på geväret så att det påminner om ett dataspel. Det är inte våldet i sig som lockar, utan hur man förpackar och glorifierar våldet, säger Michael Krona. På samma sätt undrar jag om det är döden i sig som Olivier Roy menar när han vill visa på jihadisternas drivkraft. Han argumenterar visserligen övertygande och ger många konkreta exempel. Men är det verkligen döden döden som är dragningskraften? I så fall som en övergång till paradiset, inte som att bli maskmat och uppgå i ingenting, väl? Nihilisterna ser ju världen som i grunden meningslös, med avsaknad av moral och en högre makt, medan de självutnämnda terrorkrigarna faktiskt tycks se en mening i sin gärning. Förvriden och avskyvärd, visst. Men likväl en mening. Kanske är det inte religionens återkomst i samhället vi borde oroa oss för. Utan för att vi, när kyrkan och tron allt mer förlorat sin roll som meningsskapare i tillvaron, inte blivit tillräckligt bra på att förklara att livet är vackert och meningsfullt.  Hur vi tolkar dåden och vilken kontext vi sätter in dem i beror på vilka berättelser vi själva, medvetet eller omedvetet, väljer att se. Samma helg som terrordåden i Paris skedde 2015, besökte jag en fransk barn- och ungdomstidning. Barnen hade bjudits in till ett redaktionsmöte för att planera ett temanummer om attentaten. Deras berättelse om våldet var en annan än de vuxnas. Varför tycker inte terrorister om fotboll? frågade de sig. Ogillar terrorister rockmusik? Att vi agerar och formar vår världsbild utifrån det vi redan känner till, utifrån de berättelser vi placerar in våra egna liv, tycks gälla både terrorns offer och dess förövare. IS styrka ligger i att spela på vår rädsla. Och denna rädsla är rädslan för islam, skriver Olivier Roy. I min mening verkar vi ha svårare att kalla högerextrema dåd för terrorattacker. De kallas hatbrott i bästa fall, men ses inte som angrepp mot grundläggande institutioner och hot mot samhället i stort. Men är inte ideologiskt motiverade attacker i skolor och bränder på flyktingboenden just hot mot grundläggande institutioner, där målet är att injaga allvarlig fruktan hos befolkningen? Om man vill spetsa till det, så tycks IS sälja in sig och locka rekryter med hjälp av storytelling som vilket framgångsrikt företag som helst. I många fall är gärningsmännen do-it-yourself-terrorister som endast har en lös koppling till rörelsen, men som anammat IS berättelse om global jihad och ett så kallat kalifat genom att surfa på nätet. Det får mig att fundera på vilka andra berättelser som finns för människor som saknar sammanhang. Kanske är det inte religionens återkomst i samhället vi borde oroa oss för. Utan för att vi, när kyrkan och tron allt mer förlorat sin roll som meningsskapare i tillvaron, inte blivit tillräckligt bra på att förklara att livet är vackert och meningsfullt. Om vi lyckas så kommer kanske den potentiella terroristen inte bara att kunna se mening med döden, utan även sitt och framförallt sina offers liv. Anna Thulin, journalist   Litteratur Olivier Roy: Jihad och döden, översättning: Johan Öberg. Daidalos, 2017.

Alex och Signes podcast, avsnitt 4. I detta avsnitt har vi med oss en inbjuden gäst, Signes mamma Lotte! Hur stor påverkan har föräldrar hos sina barn och i barnens värderingar? Kan en mamma ta allt ansvar? Hur skiljer sig pojkar och flickors uppfostran? Vi talar såklart även om novemberflickan och hur hennes blogg har utvecklats. Ladda ner soundclouds app för att lyssna på oss i mobilen :) Vi finns även på Itunes i Podcaster! Länkar Novemberflickans Blogg: www.novemberflickan.wordpress.com/ Lottes Instagram: www.instagram.com/lottenilsson62/ Lottes blogg: lottepaamiralsgatan.wordpress.com/ Alexandras Instagram: www.instagram.com/alex.stiern/ Signes Instagram: www.instagram.com/seriouslysigne/ Ett studentprojekt vid Malmö Högskola 2017. Läs mer om projektet här: www.viocksa.wordpress.com Jingel av Bensound: www.bensound.com/royalty-free-mus…/track/clear-day

Alex och Signes podcast, avsnitt 3. I detta avsnitt gästas vi av vår (tyyp) svägerska, Clara! Vi pratar om Claras arbete som Youtuber. Vi pratar också om relationer och maktbalansen i dessa. Är samtycke svårare eller enklare i en relation? Självklart tar vi upp Novemberflickans blogg i även detta avsnitt! Ladda ner soundclouds app för att lyssna på oss i mobilen :) Vi finns även på Itunes i Podcaster :) Länkar 
Novemberflickans Blogg: www.novemberflickan.wordpress.com/
 Claras Instagram: www.instagram.com/claraisabellefrank/
 Claras Youtubekanal: www.youtube.com/channel/UCBxHLZoX…disable_polymer=1
 Alexandras Instagram: www.instagram.com/alex.stiern/
 Signes Instagram: www.instagram.com/seriouslysigne/ 
Samtyckesvideon om te som vi pratar om: youtu.be/oQbei5JGiT8 Ett studentprojekt vid Malmö Högskola 2017. Läs mer om projektet här: www.viocksa.wordpress.com Jingel av Bensound: www.bensound.com/royalty-free-mus…/track/clear-day

#2 Alex Och Signes Podcast, Elin gästar Alex och Signes podcast, avsnitt 2. I detta avsnitt har vi med oss en inbjuden gäst, vår vän Elin! Vi fortsätter tala om #metoo och novemberflickans blogg. Vi diskuterar också mäns beteenden på krogen och i offentligheten, har något förändrats sedan #metoo? VI FINNS PÅ ITUNES! Så nu kan du lyssna på oss i mobilen via podcaster-appen eller via soundclouds app :) Länkar Novemberflickans Blogg: https://www.novemberflickan.wordpress.com/ Elins Instagram: https://www.instagram.com/kram_elin/ Alexandras Instagram: www.instagram.com/alex.stiern/ Signes Instagram: www.instagram.com/seriouslysigne/ Ett studentprojekt vid Malmö Högskola 2017. Läs mer om projektet här: https://www.viocksa.wordpress.com Jingel av Bensound: www.bensound.com/royalty-free-mus…/track/clear-day

Alex och Signes podcast, avsnitt 1. I detta avsnitt presenterar vi varför vi startat denna podcast och pratar om novemberflickans blogg. Vår kollektivmamma Cornelia gästar en stund och vi pratar om hennes förhållningssätt till män. Vi talar också om #metoo och reaktionerna på detta, både våra egna och samhällets. VI FINNS PÅ ITUNES! Så nu kan du lyssna på oss i mobilen via podcaster-appen eller via soundclouds app :) Länkar Novemberflickans Blogg: https://novemberflickan.wordpress.com/ Cornelias Instagram: https://www.instagram.com/Cornelia_Vilda/ Alexandras Instagram: https://www.instagram.com/alex.stiern/ Signes Instagram: https://www.instagram.com/seriouslysigne/ Ett studentprojekt vid Malmö Högskola 2017. Läs mer om projektet här: https://www.viocksa.wordpress.com Jingel av Bensound: www.bensound.com/royalty-free-mus…/track/clear-day

Alex och Signes podcast, intro. Ett studentprojekt vid Malmö Högskola 2017. Läs mer om projektet här: https://www.viocksa.wordpress.com Jingel av Bensound: https://www.bensound.com/royalty-free-music/track/clear-day

Eat the right food that is right for you - a winning concept at the restaurant In the Pink, where healthy food is the focus for everything, according to restaurant owner Helene Jensen.  - Ät rätt mat som funkar för dig - ett vinnande koncept på restaurangen In the Pink där hälsosam kost står i fokus, enligt restaurangägaren Helene Jensen. 

I avsnitt 11 träffar Lina och Josefine en kändis. Camilla är sexolog och jobbar dels med att forska om sexfrågor på Malmö Högskola och som expert på Ligga med P3 i Sveriges radio. Lyssna på SocPodden du med!

Arbetarlitteratur är vårt lands stora bidrag till världslitteraturen. Ingenstans är den arbetarlitterära traditionen så stark som här. Trots det har arbetarlitteraturen i många sammanhang inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Varför är det så? Magnus NilssonFoto: Malmö högskolaDen frågan står i centrum när jag träffar Magnus Nilsson som är professor i litteraturvetenskap vid Malmö Högskola och forskar kring arbetarlitteratur. Han hjälper mig dessutom reda ut frågan; vad är arbetarlitteratur? En fråga som inte är så enkel att besvara som man kan tro, för det visar sig att arbetarlitteratur väldigt sällan handlar om arbete. Magnus menar att det finns en tydlig koppling mellan arbetarlitteratur och klass, och litteraturen är inte sällan politisk. Den uppstod som kamplyrik kring sekelskiftet nittonhundra i syfte att ge kraft åt arbetarklassen. Det här är första avsnittet i den här podcasten. Jag, Mattias Torstensson, har nyligen kommit i kontakt med arbetarlitteraturen och vill lära mig mer. Samtidigt hoppas jag kunna bidra till att fler upptäcker denna strömning inom litteraturen. Del av utställningen Kvinnor, Klass, Kultur på Malmö Högskola Läs vidare Inför avsnittet förberedde jag mig framförallt genom att läsa Svensk Arbetarlitteratur av Lars Furuland och Johan Svedjedal. Boken ger en bra överblick över den svenska arbetarlitteraturens historia. Jag läste också delar av Magnus Nilssons avhandling Den moderne Ivar Lo-Johansson, samt hans bok Arbetarlitteratur som ger en bra introduktion. Litteraturlista I avsnittet nämns bland annat följande verk och författare: 11.05.05 - 14.10.17, Marie Norin Drömfabriken, Maria Hamberg Kallskänken, Jenny Wrangborg Wage Slaves, Daria Bogdanska Pigan, Hanna Petersson Yarden, Kristian Lundberg Godnatt, Jord, Ivar Lo-Johansson Pansarkryssaren, Molly Johnson Den föreställda mångkulturen: klass och etnicitet i svensk samtidsprosa, Magnus Nilsson Musik i avsnittet Jahzzar - Lift off Kevin MacLeod - I Knew a Guy

Liv Strömquist är aktuell med sitt sjätte seriealbum Uppgång & fall. I P1 Kultur berättar hon om längtan efter att diskutera ödesfrågor och om hur hon tänker kring att vara folkkär kulturprofil. Lyssna på hela torsdagens P1 Kultur med Mona MasriLiv Strömquist är serietecknare och debuterade med seriealbumet Hundra procent fett för tio år sedan, ett album med feministiska skämtteckningar och korta serier om allt från Jean Paul Sartre till Sex and the City och som följdes upp av den feministiska sexberättelsen Drift 2007.2008 kom seriealbumet Einsteins fru som problematiserade idén om den romantiska kärleken och kärnfamiljen, och i nästa album Prins Charles känsla fortsatte Livs Strömquist på temat kärlek. Den inleds med frågan om vad kärlek egentligen är och mynnar ut i en sociologisk och historisk studie av den heterosexuella parrelationen.Och här någonstans slog Liv Strömquist igenom stort i den bredare kulturen; förutom att släppa ytterligare ett album, Kunskapens frukt om det som brukar kallas för det kvinnliga könsorganet, har flera av hennes album dramatiserats för teatern, och Dramaten har satt upp föreställningen Liv Strömquist tänker på dig ett flertal gånger. Hon har också sommarpratat i P1, utsetts till hedersdoktor vid Malmö Högskola och gjort tv-program om bildning med akademiledamoten Horace Engdahl.Nu är hon tillbaka i sin ursprungliga form med sitt sjätte seriealbum Uppgång & fall, med serier om allt från global kapitalism, miljöförstöring och Chris O'Neill till vänsterns problem och näringslivstoppars förmåga till mindfulness.Programledare: Mona Masri Producent: Eskil Larsson

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.

I Fotboll och Damsamhälles 28:e avsnitt intervjuas Tomas Petersson, den första professorn i idrottsvetenskap i Sverige som under många år har varit engagerad i frågan gällande just selektering. Tomas Peterson, verksam vid Malmö Högskola menar att selektering av barn och ungdomar minskar bredden på urvalet och att man därmed tappar möjligheten att ta fram fler unga talanger. Peterson som har forskat i selekteringens effekter har tydligt kunnat se att selektering i tidig ålder hämmar barn som därmed gör att de hoppar av fotbollen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter terrorattackerna i Paris tog terrorgruppen som kallar sig Islamiska Staten på sig ansvaret för dådet och efter det har nyhetsflödet dominerats av nyheter om organisationen. Men vilka är IS? I veckans podd försöker Isabelle förklara några grundläggande saker med organisationen som kallar sig för Islamiska Staten för Jonatan. Vilka är IS, vad betyder kalifat och vad vill gruppen? Vad heter extremistorganisationen egentligen och varför råder det oenigheter kring vad man egentligen ska kalla den för? I avsnittet hörs också Michael Krona, universitetslektor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö Högskola. Avsnittet är inspelat 18/11-2015.

Den 22 oktober skakades Sverige av nyheterna om en brutal attack mot en skola i Trollhättan och i diskussionerna efteråt har många lyft frågan om huruvida dådet bör klassas som terrorism eller inte. Men vad är egentligen terrorism? Hur lyder definitionen och vad krävs för att en gärning enligt svensk lagstiftning skall klassas som ett terrorbrott? I podden hör vi Hans Brun, terrorforskare och Caroline Mellgren som forskar om hatbrott och utsatthet vid Malmö Högskola.

Att appropriera något betyder att tillägna sig något utan att ta över och äga det. Ordet finns inte i Svenska Akademiens ordlista och används inte så ofta till vardags. Men för Lina Olsson, lektor vid Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola, är ordet viktigt. Hon berättar om sin tolkning av ordet och hur hon använder sig av det i sin forskning och undervisning.

Att appropriera något betyder att tillägna sig något utan att ta över och äga det. Ordet finns inte i Svenska Akademiens ordlista och används inte så ofta till vardags. Men för Lina Olsson, lektor vid Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola, är ordet viktigt. Hon berättar om sin tolkning av ordet och hur hon använder sig av det i sin forskning och undervisning.

Ordet kontext kommer från latinets contextus och betyder sammanhang. Ordet kan ha olika innebörd beroende på var och hur det används. Laid Bouakaz som är lektor i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola använder väldigt ofta ordet kontext i sin undervisning. Här berättar han om vad det betyder för honom.

Ordet kontext kommer från latinets contextus och betyder sammanhang. Ordet kan ha olika innebörd beroende på var och hur det används. Laid Bouakaz som är lektor i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola använder väldigt ofta ordet kontext i sin undervisning. Här berättar han om vad det betyder för honom.

Ordet struktur kommer från latinets struktura och betyder sammanfogning. Men ordet kan ha olika innebörd beroende på var det används. Kristin Järvstad är lektor i genusvetenskap och docent i litteraturvetenskap på Malmö Högskola. Hon berättar om vilka betydelser ordet har för henne.

Ordet struktur kommer från latinets struktura och betyder sammanfogning. Men ordet kan ha olika innebörd beroende på var det används. Kristin Järvstad är lektor i genusvetenskap och docent i litteraturvetenskap på Malmö Högskola. Hon berättar om vilka betydelser ordet har för henne.

När man i Romfördragen beslutade om fri rörlighet inom EU fick inte medborgarna i de europeiska kolonierna samma rättigheter som medborgarna i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas både för att belöna, bestraffa och att köpa sig fri. Romska tiggare på gatan, flyktingar som dör på Medelhavet och en rädsla för bidragsturism när EU utvidgar med fler medlemsländer. Många av de nyheter som fyller tidningar och nyhetssändningar idag kan på ett eller annat sätt spåras tillbaka till den fria rörlighet som är en av grundpelarna inom EU. I en ny avhandling i statskunskap undersöker Meriam Chatty historien bakom de politiska beslut som har lett fram till dagens situation. När den fria rörligheten förhandlades fram på 1950-talet så var exempelvis flera av Europas länder fortfarande kolonialmakter, vilket fick konsekvenser för hur man kom att tolka medborgarskapet. Algeriet var visserligen en integrerad del av Frankrike vid den här tiden och algerierna var franska medborgare, men ändå fick algerierna inte samma rättigheter som fransmännen i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas som belöning, bestraffning eller ett sätt att köpa sig fri. Dricks är nämligen mycket mer än det där lilla extra som man ger, och forskning om dricks kan säga mycket om livet i restaurangbranschen. Paula Mulinari är forskare i socialt arbete på Malmö Högskola, och hon använder dricksen som en ingång för att studera olika aspekter av restaurangbranschen. Programledare är Urban Björstadius.

Manne Gerell. Doktorand i kriminologi vid fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola. Brott kopplas ofta samman med olika kategorier av människor. Manne Gerell, som i grunden är geograf, forskar kring själva platsens betydelse för brottsligheten. Han menar att det är en underskattad faktor. ”Även om det naturligtvis handlar om att vissa människor bor på vissa platser, så tror jag att platsen i sig påverkar människor och hur de agerar.” Framförallt har han studerat brott i utanförskapsområden i Malmö, en stad som slentrianmässigt pekas ut som våldsam och farlig. ”Bilden är rätt, tillsammans med Stockholm kan man nog säga att Malmö är farligast i Sverige, lite beroende på hur man ser på statistiken. Men det är ändå en klart överdriven bild!” På samma sätt hävdar Manne Gerell att det finns en felaktig bild av att människor känner sig alltmer otryggare i Sverige, tvärtom pekar all forskning på att vi blir tryggare. I samtalet med Fjärde Uppgiften resonerar han också kring de bilbränder och upplopp... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

- Jag startade i fel ände. Blev tvungen att gifta mig för att jag väntade barn. Det var inte vad jag hade trott om mig själv Det var en skam. Vad gör man när det är omöjligt att stanna kvar i en relation, men samtidigt hopplöst att lämna? Hur lever man med hemligheten att ens hjärta tillhör någon annan? Ulrikas mormor är 90 år. Efter 57 års äktenskap med Ulrikas morfar, som idag är död, lever mormor nu tillsammans med sin ungdomskärlek, Konrad. Ulrika är 24 år och börjar ställa frågor om det ingen i släkten har talat högt om: "Vad har mormor egentligen burit inom sig under alla år?" Mormor och kärleken är ett program om plikt, ansvar, skam – och kärlek. Om längtan som inte försvinner trots att åren går.   Ulrika Svensson är frilansjournalist i Malmö. Hon har studerat Grundläggande Radioproduktion vid Malmö Högskola. Mormor och kärleken är hennes första program för P1 Dokumentär.

Ingen är väl rädd för baciller? Speciellt inte producent-Jeppe, det är därför vi nu har YTTERLIGARE ett helt program om bakterier. Idag kommer forskaren och TANDLÄKAREN (obs inte alls läskigt) Daniel Jönsson från Malmö Högskola och berättar om hur man ska sköta sig i munhålan... SKA MAN SNUSA en stock per dag? En kompis undrar. Kram Researcher-Anna OBS! inte äckligt att tänka på bakterier i munhålan utan helt neutral grej att tänka på

Ekonomiekot lördag handlar om alla nya arenor som byggts i Sverige under 2000-talet. Vad tjänar egentligen kommunerna på dem? För det är ofta just kommunerna som står för pengarna till arenorna. Gäster är Karin Book, forskare på Malmö Högskola, med inriktning på bland annat idrottsarenor, och Christer Östlund från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Programledare: Pär Ivarsson.

Vad händer när studenter med allt sämre baskunskaper i matematik och svenska, möter en högskola med ekonomiska incitament att godkänna så många som möjligt? Kaliber handlar den här veckan om tillståndet i den svenska högskolan - om korrumperade lärare, sämre studenter och en skola som behöver se om sin krympande ekonomi. Krisen i den svenska skolan har nått högskolan. I dagens Kaliber berättar universitetslärare om studenter med låga förkunskaper, om krav som sänks och om ett ersättningssystem som ger mer pengar ju fler studenter som godkänns. – Lärare har ju i alla tider klagat på att studenterna är svaga att de kan inget och sånt, men det som har hänt nu är någonting helt annat, att det är så många som har så påtagliga svagheter i sina förkunskaper och färdigheter. Humanekologen Ebba Lisberg Jensen är en av de universitetslärare som gått ut offentligt och talat om högskolestudenter som ligger på 13-åringars nivå när det gäller att läsa och skriva. Hon sitter på sitt rum på Malmö Högskola med en bunt tentor framför sig. – När man ser vad de som skrivit, de som har problem och det har inte alla, men allt fler, då blir det ofta så påvert att man som lärare inte kan utläsa vad som står, alltså man fattar inte vad det står. Kan du läsa upp nåt exempel? – ”Moralisk expansionism ligger i moralen och etiken…” alltså det är så vagt, ”att expandera vad som är rätt och fel till alla levande varelser…” så att som lärare så kan man ofta sitta och tänka att man kanske kan tolka in nåt man kan förstå, men samtidigt så är det ju inte meningen att man ska tolka in nåt man kan förstå. Det finns både svenska studier, internationella jämförelser och diagnostiska prov som visar att svenska ungdomars kunskaper i bland annat matematik och svenska har sjunkit under senare år. Så vad händer då när allt sämre förberedda gymnasister möter en högskola med ekonomiska incitament att godkänna så många som möjligt? Om det berättar universitetslärare i dagens Kaliber. –  Förvånansvärt ofta är det studenter som man kanske har uppfattat som väldigt aktiva i föreläsningssituationen och mycket intelligenta i samtalet, så det är absolut inget fel på deras förstånd, det är viktigt att betona, utan det är en oförmåga att handskas med text. – Jag har några här som tex inte alls har system mellan versaler och gemena bokstäver och då är det ju väldigt svårt att som lärare kunna… ska vi se här: “befolkning, explosion, den industrialism, är många orsaker som förstör jorden”.   Hur behandlar du en sådan här tenta, sådana här svar? – Jag skriver oftast kommentarer, vi ger väldigt mycket feedback, vi ägnar oss väldigt mycket år det, och tyvärr är det så att ju fler studenter som har svårigheter med språket, desto mer tid går till att ge feedback. Och det är inget vi är ensamma om vid Malmö Högskola utan jag har fått säkert hundra mejl, föst var jag med i Obs och sen fick det lite större spridning och jag har fått enormt mycket respons från andra lärare. Lars Pålsson Syll är professor i samhällskunskap och undervisar bland annat blivande lärare i statistik. Sedan han började undervisa för 30 år sedan har antalet högskolestudenter mer än fördubblats. Lars Pålsson Syll poängterar att det fortfarande finns lysande studenter, men att genomsnittet tycks ha sjunkit.   – De kommer med mindre i bagaget än vad jag och andra universitetslärare förväntar oss, de har gått i skolan, kraven för att man ska komma in på lärarutbildningen och bli samhällslärare är att man har matte B, samtidigt märker man att de inte verkar förstå ens elementa som de borde ha lärt sig i matematiken redan på högstadiet. Hur hanterar ni det här? Är det då fler som blir underkända eller sjunker kraven, eller vad händer? – Ja, om man skulle vara politiskt korrekt skulle man helst svara att vi tacklar det genom att underkänna fler studenter, men verkligheten är nog inte riktigt så panglossiansk, det är inte så vi ofta gör, utan jag tror, även om vi inte medvetet gör det så blir det nog så att får vi ett sämre material att jobba med så anpassar man ju kraven lite grann efter det materialet. Det är inte så rimligt att tro att en lärare vill underkänna 9 av 10 studenter och hålla kvar vid en kravnivå som vi hade för kanske 20-30 år sedan. Men det är klart att det är ingen som säger att vi sänka kraven för att få igenom de här studenterna, men de facto tror jag att vi gör det, och ett av de oroande skälen till att vi gör det är ju också den typen av ersättningssystem som vi har inom högskola, där genomströmningen av studenter syns i vår budget. Det är upprop på kursen i Praktisk engelska vid Uppsala Universitet. Universitetet får en viss summa av staten för varje student som skriver in sig på kursen och en annan summa för varje student som blir godkänd. Det är så grundutbildning finansieras i Sverige. Ju fler godkända, desto mer pengar. – Och då har du ett incitament att frångå kvalitetskraven. Jens Stillhof Sörensen är freds- och utvecklingssforskare, Lena Widding Hedin är sociolog och medicine doktor. Kaliber har intervjuat ett tjugotal lärare från olika högskolor och universitet som säger ungefär samma sak: ja, studenternas förkunskaper har försämrats och för att tillräckligt många ska bli godkända måste vi antingen jobba mer än de har betalt för - eller sänka kraven. Lasse Ekstrand undervisar i ekonomi vi högskolan i Gävle – Om man nu fick välja sina studenter kanske det skulle se annorlunda ut men kan ju inte sänka examinationsgraden allt för mycket eftersom ekonomin är uppbyggd på att vi examinerar… Marja Kaikkonen, sinolog: – Lärarana känner sig pressade ibland till att godkänna på nåder och hitta på alla möjliga kompletteringar som äter upp vår forskningstid. Lena Widding Hedin, igen: – Jag får vara lite uppriktig och säga att jag har själv hjälpt ett antal studenter att komma igenom faktiskt genom att lägga ner extremt mycket arbete. Och idag finns det på en del utbildningar som jag har varit på så finns inte underkänt, det finns komplettering. –  Jag ser ju hela tiden en ganska svårt sjuk patient framför mig, en patient som ska få en bedömning om man klarar att utföra ett visst arbete… Åsa Cider undervisar blivande sjukgymnaster och arbetsterapeuter i fysiologi vid Göteborgs universitet och arbetar också själv som sjukgymnast. Hon menar att sjunkande förkunskaper och sänkta krav är ett hot mot patientsäkerheten. – Vi har ju jätteviktiga uppdrag när vi jobbar i våra yrken, som kan påverka en människas hela liv, vi gör intyg vad man klarar och inte klarar… bilkörning… och då måste man ju veta, det går ju inte bara att tycka. Åsa Cider har gett fysiologikursen i 10 år. Hon upplever att studenternas förkunskaper i matematik och fysik har försämrats under den tiden. I våras var det bara 35 procent av de blivande arbetsterapeuterna som klarade tentan. Efter omtentan ville studenterna byta examinator. – Och då blev jag inkallad till ledningen och så sade de att det var ju fel på tentan, de sade att studenterna ska inte behöva kunna det här, att det är alldeles för svårt. Och det är ju inte för svårt, det är ju det som vi haft hela tiden. Åsa ville inte skriva en lättare omtenta, kompromissen blev att man delade upp nästa omtenta i två delar så att studenterna kunde välja att skriva den i två omgångar. Och från och med den här terminen har man gjort om kursen i fysiologi. Åsa menar att man anpassar nivån efter sjunkande förkunskaper, men programansvariga Kajsa Eklund säger att det inte handlar om att sänka krav utan om att skräddarsy kursen efter arbetsterapeuters behov. –  Arbetsterapeuter ska ha en god kunskap i fysiologi, men det betyder inte att de ska ha precis samma kunskaper som sjukgymnaster. Olika professioner behöver olika kunskaper och det är ju för att de ska kunna komplettera varandra. Upplägget kommer att bygga mycket mer på förståelsekunskap, inte faktainpluggning utan att förstå sammanhangen. Litteraturvetaren Helene Blomqvist vid Karlstads Universitet undervisar bland annat svenska för blivande lärare. Hon menar att kraven har sänkts. –  I praktiken ja, det finns liksom inga möjligheter - annars skulle ju alla lärarstudenter få tillbringa en massa extraterminer innan de blev färdiga med sin utbildning och det funkar ju inte med studiemedelssystemet, så man är ju bara piskad rent praktiskt att sänka kraven. Och det känns som att det blir en ond cirkel som man fasar för, att studenterna kommer med lägre kunskaper från grundskola och gymnasium och så är de lärarstudenter och så utexamineras de med mindre i bagaget än vad tidigare generationers lärare hade och då sänks väl kunskapsnivåerna ytterligare i grundskola och gymnasium, jag vet inte var det ska sluta det hela. Det känns ju djupt bekymmersamt. Ersättningen per student varierar mellan utbildningarna. Medicin, teknik och konstnärliga ämnen får mer och samhällskunskap och humaniora får mindre. Ersättningen för en godkänd Operastudent är tio gånger större än den för en språkstudent. Under senare år har regeringen skjutit till extra pengar till de fattigaste ämnena, men enligt svenskläraren Helene Blomkvist har det inte märkts. Anslagen räcker bara till två lektioner i veckan, vilket är alldeles för lite menar hon. – Om vi nu kommer in på genomströmning så säger det sig självt att studenter som inte klarar tentamina får men tentera om, det klarar mer tid, mer resurser, och klarar de inte det kommer de igen…. vilket kräver mer resurser. Och även om vi får höra hela tiden att vi måste sätta kvaliteten före genomströmningen så är det i realiteten väldigt svårt att göra det när man hela tiden arbetar på gränsen av sin förmåga för att man vill ge studenterna en fullgod utbildning, och det är egentligen omöjligt med den nuvarande studentpengen, så då det blir så att man till sist kanske mer eller mindre låter nåd gå före rätt och släpper igenom studenter som man kanske egentligen inte borde släppa igenom därför att man helt enkelt inte har mer resurser att lägga på dem, inte mer tid och inte mer ork. Kan ni inte då underkänna på hela kursen? – Jo det är klart och det är klart att vi måste, det finns ju studenter som inte är skickade att bli tex svensklärare, eller som inte lägger ner tillräckligt jobb för att klara det och det är klart att vi måste underkänna och det gör vi ju också. Nytt för i år är att högskolorna inte får nån ersättning alls för de studenter som inte tar några poäng. De kallas inaktiva studenter, men ibland handlar det om studenter som är aktiva och kräver mycket lärarstöd men som ändå inte lyckas. –  De som så småningom faller igenom och som kanske inte lyckats ta ett enda poäng, de har vi slitit mycket med, man sliter mer med de som har det svårt, men det får vi ingenting för. Ersättningssystemet, som alltså innebär att lärosätena får betalt för varje registrerad och godkänd student, infördes 1993. Ann Fritzell var huvudsekreterare i utredningen som tog fram för förslaget. Hon berättar att universistetslärarnas fackförbund SULF framförde oro när förslaget presenterades då, för drygt 20 år sedan. –  SULF:s företrädare när vi träffade dem sade de att “det här systemet kommer att uppmuntra lärare att lättvindigt godkänna studenter” och då sade någon av oss: “Nämen nog är väl era medlemmar mer professionella än att de skulle godkänna någon bara för att man får mer pengar?” Och det visar väl kanske hur aningslös åtminstone jag var. Sedan ersättningssystemet infördes har anslagen per student minskat i faktiskt värde. När anslagen varje år skrivs upp med hänsyn till inflation och löneökningar så görs också ett avdrag för den tänkta produktivitetsökningen. Lärosätena har nämligen krav på sig att öka produktiviteten lika mycket som den privata tjänstesektorn. I år blev ökningen noll procent. – Då jämför man med banker och försäkringsbolag och detaljhandel och det vet ju alla att i alla de verksamheterna så är det bara självbetjäning som har gällt, och för varje år så blir det mer och mer så. Och så kan man inte rationalisera högre utbildning. Det kan inte bli självstudier, då blir det något annat. Krav på ständigt ökad produktivitet gäller för hela den offentliga sektorn, men Ann Fritzell menar att det är extra olyckligt när det gäller högre utbildning. –  Man kan inte lägga studenter på hög vilket rättsväsendet kan göra. de kan lägga ärenden på hög som de inte hinner med och så blir det balanser och så kan man peka på dem säga, nu hinner vi inte med, vi behöver mer resurser. Men högskolor kan inte lägga studenter på hög, de måste utbilda fler och fler för att få samma värde av pengarna. På det viset är det ett djävulskt system och det är därför som systemet nu är korrumperande för kvalitén. Ann Fritzell arbetade under den senare delen av sin karriär på just universitetslärarfacket SULF.  I fjol räknade hon ut att urholkningen av studentpengen har gjort att lärosätena förra året skulle ha behövt tillföras nästan 7 miljarder kronor för att få samma köpkraft som när systemet infördes. – Den här ständiga urholkningen av resurserna och det mer komplicerade utbildningsuppdrag som breddningen, expansionen har inneburit har gjort att lärare har fått ett mer komplicerat uppdrag men med mindre resurser per student, och då är det naturligtvis så att risken är stor att man kan sänka kraven. I takt med att anslagen per student urholkats så har den lärarledda undervisningen per student också minskat. Enligt en studie som TCO gjort uppger nästan varannan heltidsstudent idag att den har mindre än nio timmars lärarledd undervisning i veckan. Det verkar vara lärarna som hamnar i kläm mellan studenternas sjunkande förkunskaper och institutionens ekonomiska krav. Administrativa uppgifter har tillkommit, och alla lärare som Kaliber talat med berättar om en växande arbetsbörda. Sören Nordlund är adjunkt i psykologi vid Högskolan Dalarna. – I takt med att tentorna blir sämre och sämre, ger jag mer och mer kommentarer – det är en rätt studenten har, en kundrättighet. Men i takt med att tentorna blir sämre och sämre, för det blir de, så ger jag mer och mer kommentarer, för studenten har rätt att få kommentarer, det är en kundrättighet, det är en kund som ska kunna gå vidare med hjälp av min information och ibland känner jag att vem är det som skriver tentan? Du kallar studenterna för kunder, varför det? –  Det har blivit så, det är inte bara jag, det är hela högskolan, jag ser hur de behandlar studenten, man vill ha fler kunder för då får man fler och fler kunder, det genererar en ekonomi. Man betraktar studenten som en kund som genererar en ekonomi, då vill man inte stöta den ifrån sig. Men det är väl bra att skapa nöjda studenter? –  Ja det är väldigt bra att skapa nöjda studenter, men problemet är att det blir färre och färre som har förmåga att leva av egen kraft. Men akademin är ju ett ställe där man prövar förmågan, det handlar om att ha den förmågan men också att använda den förmågan, det är det som genererar den goda akademikern. Det är en av mina viktigaste uppgifter att se till att de bästa kommer fram. Men det här kund ser inte jag inte med tillförsikt på framtiden när det gäller den akademiska kvalitén i högskolan. Nu börjar det bli deprimerande i dagens Kaliber. Här måste nog inflikas att studenternas förkunskaper skiljer sig mycket mellan olika utbildningar och olika lärosäten. Fortfarande finns det många toppstudenter. Flera lärare framhåller också att studenterna blivit bättre på tex muntlig framställning, engelska och att själva söka information. Fredrik Lundell som är prisad lärare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm menar att dagens studenter kan saker som de inte kunde när han började undervisa för 20 år sedan. – Till exempel är det så att nästan alla studenter som börjar högskolan kan redigera film, vilket var en exklusiv sak förut, högskolan utnyttjar inte all kunskap och den kunskapsredovisning som vi efterfrågar på universitetet är dåligt matchat efter gymnasieskolans sätt att kontrollera och verifiera kunskap. Du talar inte om minskade utan ändrade förkunskaper? – Ämnesmässigt är det tveklöst så att , till exempel i matematik har vi på KTH sett att kunskaperna har minskat, de som börjar idag är i mindre grad förmögna att klara uppgifter som de i högre grad var förmögna att lösa för 10 år sedan, det ser vi som fastställt. Men jag vill också säga att bilden är betydligt bredare än så. Betyder det att ni lärare måste arbeta mer för att få studenterna godkända? – Det är ju två delar i det där, att utveckla kunskap tar ju tid och om man börjar på en lägre nivå så hinner man inte lika långt. För att kommer så långt som möjligt gäller det att möta på rätt ställe, att man börjar där studenten är och inte där man tycker att den borde vara, och det gäller att använda den pedagogik som är anpassad till den kunskap som studenten behöver ta till sig och träna de färdigheter som studenterna behöver. Behöver de träna sig i att resonera kring ämnet så behöver man aktiviteter som  tränar resonemang snarare än faktainpluggning. Statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg vid Uppsala universitet forskar om New Public Management, det vill säga de typer av styrsystem som infördes inom den offentliga sektorn i början av nittiotalet. Ersättningssystemet i högskolan, där de ersätts för varje godkänd student, är ett exempel på New Public Management och Ahlbäck Öberg berättar att det fått liknande effekter i högskolan som inom exempelvis vården. – Genomströmning är ett jätteviktigt mått plötsligt i NPM-system, att man levererar som man ofta hör, att producera, att folk klarar av kurser och så och det kan komma i konflikt med våra professionella normer där hög kvalitet kan innebära att man inte alls släpper igenom alla. Och så fort man diskuterar det här, när vi säger att det här är ett problem, för oss är det viktigt att upprätthålla kvalitén och inte sänka ribbor, då tittar de oss i ögonen och säger: tycker du att du själv sänker ribbor? Och det vill man ju inte tro att man gör. Men det är klart att det är en fara i det. NPM bygger också på en idé om ständig effektivisering och till slut har man nått en punkt där det inte finns något fett i verksamheten och då får det konsekvenser för verksamhetskvalitén och det är då folk börjar reagera och det är då vi får läkaruppror och även att lärare inom ungdomsskolan, och jag tror att en stor anledning till att man diskuterar det nu är att man har man nått vägs ände när det gäller rationaliseringar. Även inom högskolan? –  Ja det tycker jag absolut, och särskilt när det gäller våra studenter på humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, de har ju väldigt lite lärarledd undervisning per vecka faktiskt. I dagens Kaliber har en rad lärare berättat om studenter som kommer till högskolan med sämre förkunskaper än tidigare generationer, och om hur de tvingas sänka kraven för att inte för många ska bli underkända. Flera har kopplat problemet till dålig ekonomi och ett ersättningssystem som ger mer pengar ju fler som godkänns. Lars Haikola  är Universitetskansler och ansvarig för tillsynen av högskolan. Han säger att det å ena sidan är svårt att mäta om förkunskaperna verkligen har sjunkit, men att han å andra sidan tar problemet på allvar. –  Nu kom det här nya ersättningssystemet 93 då va jag själv aktiv lärare och jag upplevde väldigt tidigt i min kollegiala roll att svenska universitetslärare  har en sådan yrkesstolthet att de inte låter sig tubbas till att sänka kraven för att ledningen säger till dem att nu måste du släppa igenom fler så att vi får in mer pengar i systemet, svenska lärare fungerar inte på det sättet. Det är mitt absoluta grundsvar på den här frågan. Men det finns en grundrisk inbyggt i systemet, det är självklart. Sen dess har ju också anslagen urholkats reellt och då menar många att det har ökat den här faran… – Ja så är det, så är det, den svenska högskolan har expanderat kolossalt mycket, den är ju nu den största statliga arbetsplasten, det är en halv miljon studenter, det betyder också att den är en helt annan högskola än när jag trädde in i den 1966, då var det 8 procent av en kull är det 43-44 procent av en högstadiekull. Det som kan motverka sjunkande kvalitet menar universitetskanslern, är högskolans kvalitetsutvärderingssystem. – Motkraften till detta är ju just utvärderingen av utbildningen, och det är ju motkraften mot att man sänker kraven. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz

Finns det nån framtid alls för det traditionella TV-tittandet? Eller kommer vi alla snart bara att se tv på nätet? Just nu i höst skrivs ett nytt kapitel i den svenska mediehistorien. Ett antal uppmärksammade webb-tv-tjänster och kanaler etablerar sig i Sverige, bland dom Netflix, HBO Nordic, Viaplay och Filmnet. Joakim Jardenberg, VD för Mindpark, menar att detta innebär att den svenska tv-kartan snabbt ritas om. Han debatterar med Pernilla Severson, mediaforskare på Malmö Högskola och Casten Almqvist, vd för TV 4. För första gången har nu Folkhemmetshistoria skrivits. Hur har författarna lyckats beskriva något så mytomspunnet, något som dessutom ligger så nära i tiden? I veckans kritikersamtal diskuterar Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, den näst sista delen i Norstedts pågående serie Sveriges historia med Lars Ilshammar, samtidshistoriker och chef för Arbetarrörelsens arkiv. Ett litet galleri i Malmö ställer under hösten ut den världskände grafitti-konstnären Banksy. Det är första gången i Skandinavien som den kontroversielle konstnärens verks visas för allmänheten. Men Nya Vågens reporter Ann Jornéus kom till en utställning där konstnären inte alls medverkar och där man säljer flygblad och väggmålningar som inte från början var avsedda för försäljning. Programledare: Lena Birgersdotter

Unga arbetslösa utan utbildning och praktik är de stora förlorarna på den europeiska arbetsmarknaden. De har kommit att kallas The Neet generation och gruppen växer. I dag uppgår den till 12 procent av unga alla personer mellan 15 och 25 år i Europa. Medverkande: Angeles Bermudez Svankvist, generaldirektör för arbetsförmedlingen och Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Högskola.

Facebook, världens största sociala nätverk med nästan en miljard användare, har inte hämtat sig än efter den svajiga börsintroduktionen i maj. Aktien föll rejält och ligger idag långt under introduktionsvärdet. Och nu kommer en ny generation som kanske inte vill dela nätverk med mamma och pappa. Är Facebooks glansdagar över? Författaren och Sydsvenskan-journalisten Andreas Ekström uppdaterar profilen med Angelica Norgren, programledare på P3 Browser. Efter författaren Aase Bergs utspel i Dagens Nyheter tidigare i år, där hon deklarerade att hon hatar teater, fortsätter nu debatten i senaste numret av Teatertidningen. Var är publiken? Vad vill de - och ska de alltid få som de vill? Ulrika Sjöberg är en av fem forskare som undersöker unga människors förhållande till teater i ett samarbete mellan Malmö Högskola och Roskilde Universitet. Hon diskuterar med Max Granström, VD på Helsingborgs Stadsteater och August Lindmark, producent på Teaterrepubliken i Malmö. I Panelen utvärderar John Peter Nilsson, Andreas Matz och Malene Jensen högst subjektivt kulturveckan som gått. Programledare: Lena Birgersdotter.

Malmö verkar förändras utan protester. Vad är det som gör att det blir strid för minsta lilla byggprojekt i Stockholm medan många verkar välkomna nya byggnade i Malmö? Hör Ingrid Sommar som skrivit flera böcker om arkitektur och som flyttat till Malmö från Stockholm eftersom hon inte längre stod ut med den arkitektoniska attityden i huvudstaden. Hör också gatudirektören Kerstin Gustafson om hur Malmös vision "ett Malmö där man hellre är ute än inne" förverkligas. Det är inte svårt att få tag på smuggelsprit i Malmö nuförtiden. Öresundsbron i kombination med Eu:s generösare införselregler har gjort det möjligt för många att ta med sig stora volymer helt lagligt över sundet. Aron Mody köper lika ofta insmugglad alkohol som han går på systemet. Hör också polisinspektören Håkan Gustafsson om vilka radikala ideer som behöver bli verklighet för att få bort försäljningen av smuggelspriten från Malmös gator. Många svenska hundar får för lite motion idag enligt en färsk undersökning. Hur vet man hur mycket motion en hund behöver för att må bra och vad är det som gör att vissa skaffar hund trots att dom inte har tid? Susanne Thell, vice ordförande i Sydskånska Kennelklubben tar med sin hund Disco till dagens sändning. Producent: Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

Minns du Petra och Sofia, de sexistiska spelteknikerna som användes för att få pojklaget i innebandy att förstå när de skulle spela offensivt och när de skulle spela defensivt? Och kanske hörde du Malmö Redhawks lagkapten kalla ett annat lag för horor efter att laget missat kvalserien till elitserien i hockey? Vad är det som gör att det här språkbruket finns i sportens värld? Jesper Fundberg, lektor i idrottsvetenskap på Malmö Högskola har intresserat sig för idrott och maskulinitet och gästar programmet. Programledare: Malin Nilsson och Maria Dietrichson

Du gamla, du fria, du fjällhöga nord. Du tysta, du glädjerika sköna. Bara ett av alla ordspråk som hyllar den svenska tystnaden. Men hur använder vi tystnad i vår retorik? Hur effektivt är det till exempel att frysa ut någon, med hjälp av tystnad? Ska man tiga eller tala? Anders Hellström, statsvetare från Malmö Högskola har forskat kring den tystnad som mötte Sverige Demokraterna när det tog plats i Sveriges Riksdag, och han gästar programmet. Och så intervjuar vi den forskare som i princip myntat begreppet. - Det vackra och det farliga med tystnad är att den låter lika, oavsett betydelse. För håller du tyst är det ingen som vet vad du tänker, men du behöver heller inte ångra något du sagt, säger professor Cheryl Glenn på universitetet i Pennsylvania i USA, som forskat om tystnad ur ett retoriskt perspektiv. Men vi pratar också om talande tystnad, om effektiva konstpauser och om tigande som ett verktyg att gå vidare efter en svår kris. Men kanske också om tigandet kring ett missförhållande på jobbet. Missa inte heller Christina Claessons tomtevers som leder oss vidare till nästa program. Kommentera gärna programmet genom att klick på kommentarer här ovan! Vi är nyfikna på dina åsikter!

Kosmo har tema utopier En utopi är drömmen om det ideala samhället. Det som ännu inte finns, men som många författare och konstnärer genom tiderna laborerat med som idé. Frågan om huruvida utopier har en postiv eller negativ innebörd är omdiskuterat. Även i vår tid försöker många förverkliga utopiska idéer. Kosmos Cecilia Blomberg har besökt en sådan plats, the Land kallas den alternativa risodlingen och gemenskapen utanför Chiang Mai i norra Thailand. Platsen började ta form mentalt hos konstnären Kamin Lerdchaprasert då den thailändska ekonomin krisade i början av 90-talet.  Tillsammans med sin vän Rirkit Tirvanija, en av de mest omtalade konstnärerna på den internationella konstscenen, köpte de en bit mark och började bjuda in sina konstnärsvänner att bidra med byggnader och idéer. De ville testa om det gick att bli självförsörjande, odla ris enligt gamla buddhistiska metoder, och skapa en mötesplats där konstnärer ska kunna mötas. Med i programmet finns författaren och journalisten, före detta kulturchefen Per Svensson som har gjort sig känd som en liberal tänkare; inte partipolitiskt bunden, men mycket bestämd i sina åsikter kring folkhemsprojektet, monarkin och individens frihet. Numera bor han i Malmö, där han nu är skribent på Sydsvenskan.  Just Malmö ser Per Svensson som en plats som lyckats förverkliga en sorts utopi i det lilla formatet, i sin förvandling från industri- till kunskapsstad. Även om han i övrigt hyser mycket stor skepsis till starka utopier. Kosmos Anneli Dufva stämde träff med Per Svensson högst uppe i det nybyggda hus kallat Orkanen, som bland annat rymmer Malmö Högskolas bibliotek, för att tala om begreppet utopi. Gunnar Bolin är Schweiz och funderar kring hur landet med dess historia, konst och politik förhåller sig till utopiska idéer. Sedan tar vi upp vårt tema nationell identitet igen och i veckans Kosmo är det arkitekten Jonathan Benjamin Boyadgian som talar om arkitekturens betydelse för den palestinska identiteten. Han är född och uppvuxen i Betlehem, utbildad i Paris och numera återigen bosatt på Västbanken, precis utanför Betlehem. Han berättar hur en stor del av det palestinska kulturarvet; olivlundarna, de terrasserade landskapet håller på att försvinna. För den befolkningsexplosion som äger rum bland palestinier på deras begränsade geografiska utrymme har lett till att det byggs mycket och inte alltid så genomtänkt. Man hyr bulldozers som river ner gamla hus, plattar till alla ojämnheter i landskapet och sedan smäller man upp nya hus, helt utan hänsyn till landskap och historiskt arv. Och det är palestinierna själva som står för en stor del av förstörelsen. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

När Carina Rydberg gav ut romanen "Den högsta kasten" väckte den enorm uppståndelse. I den självbiografiska boken figurerade flera verkliga och namngivna personer, och diskussionen som följde i medierna handlade om var gränsen går mellan fakta och fiktion, mellan privat och offentligt. Senare har böcker som Maja Lundgrens "Myggor och tigrar" och Lars Noréns "En dramatikers dagbok" vållat liknande debatter i medierna. I dagens Vetenskapsradion Forum berättar litteraturvetaren Christian Lenemark om varför det har blivit allt viktigare för dagens författare att synas i medierna, och hur det påverkar de litterära texterna. Dessutom handlar det om hur kärlek och sex används för att skaffa sig en bättre tillvaro. I tredje världen väcks drömmar om ett annorlunda liv genom västerländska filmer, TV och tidningar. Ju svårare det är att migrera, desto mer utvecklas hoppet om att träffa en man eller kvinna från väst att gifta sig med. Charlotta Holmström från Malmö Högskola har intervjuat personer som emigrerat till Sverige från Afrika och här försöker bygga upp ett bättre liv. Programledare är Urban Björstadius.