Podcast appearances and mentions of adam huuva

Dyra veterinärkostnader chockade hundägarna Siv och Per-Ola. Övertorneås myggproblem blev en ny dokumentär: Mygghelvetet. Adam Huuva och Sami Bergman från The Meänland berättar om nya låten Miekojärven jäälä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Äitinkielestä - tulleekos meänkieli selviämhään? Kenen vastuula se oon? Mikael Niemi, Charlotte Kalla, Markus Fagervall, Adam Huuva ja Bengt Pohjanen äitinkielestä tärkeyestä. Miltä se tuntu ottaa metalin vasthaan kuninkhaalta? Nylundin sisaret vastaavat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Adam Rönnbäck jobbar som art director på inspelningen av en serie om Börje Salmings liv. Trafikplaneraren Timo Saarensilta om allt man måste tänka på när man planerar ett nytt busslinjenät i Kiruna. Mikael Niemis bok "Koka björn" blir tv-serie. Adam Huuva från The Meänland sjunger på äldreboenden. Babyrave på Familjecentralen i Övertorneå.

Rawaa Khiyachi från Syrien bearbetar flykten i sin konst och möter finska konstnären Hanna Kanto. Och pjäsen om när Haparanda var världens nålsöga 1915, påminner om dagens situation vid gränsen. -Att måla är mitt sätt att fly från verkligheten, säger Rawaa Khiyachi, konstnär i Haparanda på flykt från Aleppo i Syrien. Kanske verkligheten kommer fram medan jag målar. Hon är en av omkring 400 flyktingar som bor på flyktingförläggningen Cape East i Haparanda. Kulturchefen i Haparanda kommun har lånat ut ett litet rum på Folkets Hus för att Rawaa ska ha någonstans att måla.  Rawaa Khiyachi är surrealist och hennes konst handlar ofta om kvinnors situation och ofrihet. För tre år sen bombades hennes hus i Aleppo och jämnades med marken. Hon flyttade till sin mor norr om Aleppo. Extrema islamister har hotat henne och sagt att hon måste sluta upp med sin konst och särskilt med att måla nakna kroppar. I höstas flydde hon från Syrien tillsammans med dottern Boran, 16 år. Kvar i Aleppo finns 20-årige sonen Ahmad, som också är konstnär. Pengarna för att fly räckte inte till honom.I Haparanda går ryktet att Rawaa målar på Folkets Hus. Det gör konstnären Hanna Kanto nyfiken. -Det är jätteintressant att en konstnär har flyttat hit från Syrien. Hon kommer från en helt annan värld och sen det finns inte så mycket konstnärer här i Haparanda/Torneå, så jag är jättelycklig att det kommer nya, säger Hanna Kanto som söker upp Rawaa för att lära känna henne.Men Rawaa kan inte följa med Hanna för att titta på hennes målningar. Hanna har sin ateljé i Torneå på andra sidan gränsen.I Folkets hus i Haparanda repeterar också några skådespelare pjäsen En enkel över Haparanda som handlar om åren under första världskriget 1914-1918. Då var Haparanda världens nålsöga, den enda gränspassagen där de krigförande länderna i Europa kunde utväxla krigsfångar. Hit kom också många flyktingar på den tiden.Skådespelarna Pia Suonvieri, Adam Huuva och Ahmadziya Gohari beslöt att spela pjäsen i höst igen för att den påminner mycket om dagens situation i Haparanda.

Koukussa improvisaatiota Haaparannalla. Merja Ruth, Irma Ihalainen Kemi sekä koukuttaja Adam Huuva tekevät teatteria rajalla ja rajan yli. TeatteriRaja ry:lle tärkeä työkalu on improvisaatio. Sänds även på lördag kl 10.04 och onsdag veckan därpå kl 18.05. Samsänds i P2, P6 och SisuradioNäin tehdään improja Jos nyt impro ei auta ihan kaikkeen, niin monessa asiassa se on ainakin hyvä apukeino. Näin vakuuttavat teatteriRaja ry:n jäsenet. Esiintymispelko ja paniikkihäiriö ovat ilmiöitä, jotka ovat ryhmäläisten mukaan saaneet kyytiä sen myötä, että joutuu laittamaan itsensä likoon improvisointiharjoituksissa.Merja Roth, Adam Huuva ja Irma Ihalainen Kemi kertovat ja näyttävät miten improja tehdään. Paikkana on Haaparannan Kansankorkeakoulun piha. Paikalla on ehkä myös kissa?Kuuntele ja opi tekemään improja itsekin!Ote improsta:Sana: jälkeläiset, improajat vuorottelevat.Minä antasin sulle nämä Soneran osakkeet ja mökin joka on kaatumassaMutta eihän niillä oo mittää arvoo.Silläpä minä ne just antasinkin.Ohjelman tuottaja ja miksaaja: Kirsi Blombergkulttuuri@sverigesradio.se

Haaparanta-Tornion rajalla on "kolmashuone" joka yhdistää myös kulttuurin monitoimi-ihmiset. Elina Söderström, Hanna Kanto, Bengt Pohjanen sekä koukuttaja Adam Huuva pohtivat rajoja pitkin ja poikin. Sänds även på lördag kl 10.04 och onsdag veckan därpå kl 18.05. Samsänds i P2, P6 och SisuradioKoukku kolmannessa huoneessaRajalla tuulee ja lämpötila on sama molemmilla puolilla rajan mutta vain Ruotsissa on lunta jalkakäytävällä, toteavat kulttuurikeskustelijat tällä kertaa. Yhteisenä huolen aiheena uudet tiukentuneet säännöt.Raja-alue yhdistää sekä kieliä, kulttuuria, että kansalaisten arkea. Toisaalta kyseessä on hallintoraja, jonka kanssa on osattava elää.Se tuntuvin raja ei välttämättä kuljekaan juuri maiden väliin vedetyllä linjalla vaan rajat voivat olla myös poikkipäin ja limittäin, vaikka raja-asukkaiden omassa päässä. Pakolaisten saapumisen myötä raja on saanut uutta merkitystä. Nyt kaikki eivät enää saakaan kulkea rajan yli vapaasti."Minusta on aivan mahtavaa tutustua turvapaikan hakijoihin, maailma on tullu Haaparantaan.""Mulle tämä alue on niin yhtenäistä, että se ois sama jos raja ois Haaparannan ja Kainun välillä. Ihan pistää syämeen kun alkavat taas rajottaa""Se rajan kolmashuone pitää olla niin pieni, että sinne mahtuu kaikki dissitentit (toisinajattelijat)""Kyllä tämä raja seuraa aina mukana. Yhtenä päivänä tuli yksi vaimo joka sano, että se on minulla vaihtanut vaippoja.""Tässä rajalla on totuttu, että ihmiset tulloo ja mennee""Mulle tämmöset rajat on ihan mahottomia, ihan sama ketä minä kohtaan."Haaparantalainen voi kuulua useampaan kielivähemmistöön, olla paperilla kahden maan kansalainen tai vaikka tuntea itsensä maailman kansalaiseksi ja olla samalla jotakin kautta sukua toiseen vähemmistöön kuuluvan raja-asukkaan kanssa. Näin kävi myös tällä kertaa keskusteluissa mukana olleille.Tuottaja: Kirsi Blomberg kulttuuri@sverigesradio.se

Koulun pihalla lapsena napit vastakkain. Orkesterissa rinta rinnan. The Meänland -orkesterin perustajajäsenet Jani Nikula, koukuttaja Adam Huuva ja Sami Bergman kertovat ystävyydestä ja musiikista. Sänds även på lördag kl 10.04 och onsdag veckan därpå kl 18.05. Samsänds i P2, P6 och Sisuradio.Kulttuurikeskustelu Koukku on tehty tällä kertaa Haaparannalla Jani Nikulan olohuoneessa, jossa The Meänland -yhtye on istunut monet kerrat myös harjoitusmielessä. Janin vaalea nahkasohva on kuullut musiikkia ja monia tarinoita.- Mekki auttoi minua nuorena yli vaikeista asioista. Sami BergmanTällä kertaa jutellaan ystävyydestä ja yhtyeen syntyvaiheista sekä siitä, mikä sai yhteen valitsemaan ilmaisukeinokseen reggaen.- Pilkkalaulu, ei se enää tunnu missään. Jani NikulaNäin sanoo Jani Nikula, kun koukuttaja Adam Huuva muistuttaa häntä lapsena laulamastaan pilkkalaulusta. Ja vuosien varrella asia on vaivannut Adamia enemmän kuin Jania. Jopa niin paljon, että Adam kauhistui, kun Sami Bergman ehdotti bändiin jäseneksi myös Jania.- Nostin kädet pään suojaksi kun Jani heilautti kättään. Adam HuuvaAsia on sovittu ja Adam laulaa mielellään Janin tekemiä kappaleita, kuten Sole mithään tai bändin uusin Akka huutaa ja pauhaa.Tuottaja Kirsi Blomberg.Kulttuuri kulttuuri@sverigesradio.se 

Koukussa esittäytyy neljä ruotsinsuomalaista kulttuuripersoonaa. Kevään ensimmäisessä ohjelmassa he valtaavat Radiotalon kellarikäytävän. Jatkossa jututettavana ovat kunkin omat kulttuuriverkostot. Kulttuurikeskustelu Koukkua voit kuunnella joka sunnuntai kello 7.34-8.30 kanavalta P2 ja Tukholman alueella kanavalta P6 (taajuus: 89.6).Koukussa neljä ruotsinsuomalaista kulttuuripersoonaa keskustelevat kulttuurista ystäviensä kanssa siellä missä muutkin: kaduilla, toreilla, kahviloissa, rautatieasemilla ja näyttämöillä.Koukun keskusteluita vetämässäSalla Vartianen, kuvataiteilija ja verkkoaktiivi. Tekee ohjelmaa aiheesta: Voiko taiteella vaikuttaa?  Mää haaveilen vallankumouksesta ja ajattelin keskustella ihmisten kanssa, voiko taiteella muuttaa maailmaa, ehkä ohjelmassa syntyy myös taidetta! Adam Huuva, kieliaktiivi, näyttelijä ja muusikko, jonka kotipesä on Torniossa. Haluan ohjelmillani pohtia muun muassa kulttuurin tekemistä, valtakunnan rajaa kulttuurin jakajana tai kantajana ja sitä, missä määrin eri kulttuuri-identiteetit ovat yhdistettävissä toisiinsa. Majula Drammeh, tanssija, kulttuuriaktiivi ja stand up -koomikko, joka tekee ohjelmansa Malmössä. Suunnittelee huumoriohjelmaa. Mä on miettinyt tätä huumorintajua: mistä saa heittää läppää ja mistä ei. Ja saada sinut myös nauramaan! Domino Kai, draamapedagogi ja romaniaktiivi. Ohjelmien aiheena romanikultuurin aarrearkku sekä: Tulen myös kokoamaan kevään aikana eri porukoita, jotka kertovat romanien tarinan sodasta ja unohdetusta holokaustista. Myös Koukun lukupiiri jatkaa kirjakeskustelujaan. Mukana on jäseniä Sisuradion yleisöverkostosta. Lukupiiriä koukuttaa Kai Rauhansalo. Ohjelmaa tuottaa Kirsi Blomberg, Sisuradion monivuotinen kulttuuritoimittaja: Tämä on uusi konsepti, joka vaatii myös uudelta Koukku-jengiltä monenlaista osaamista kulttuurista, sillä koukuttajan roolissa tarjoillaan eväitä myös omasta kulttuuriselkärepusta.Kulttuurikeskustelu Koukku kulttuuri@sverigesradio.se

Rawaa Khiyachi från Syrien bearbetar flykten i sin konst och möter finska konstnären Hanna Kanto. Och pjäsen om när Haparanda var världens nålsöga 1915, påminner om dagens situation vid gränsen. -Att måla är mitt sätt att fly från verkligheten, säger Rawaa Khiyachi, konstnär i Haparanda på flykt från Aleppo i Syrien. Kanske verkligheten kommer fram medan jag målar. Hon är en av omkring 400 flyktingar som bor på flyktingförläggningen Cape East i Haparanda. Kulturchefen i Haparanda kommun har lånat ut ett litet rum på Folkets Hus för att Rawaa ska ha någonstans att måla.  Rawaa Khiyachi är surrealist och hennes konst handlar ofta om kvinnors situation och ofrihet. För tre år sen bombades hennes hus i Aleppo och jämnades med marken. Hon flyttade till sin mor norr om Aleppo. Extrema islamister har hotat henne och sagt att hon måste sluta upp med sin konst och särskilt med att måla nakna kroppar. I höstas flydde hon från Syrien tillsammans med dottern Boran, 16 år. Kvar i Aleppo finns 20-årige sonen Ahmad, som också är konstnär. Pengarna för att fly räckte inte till honom.I Haparanda går ryktet att Rawaa målar på Folkets Hus. Det gör konstnären Hanna Kanto nyfiken. -Det är jätteintressant att en konstnär har flyttat hit från Syrien. Hon kommer från en helt annan värld och sen det finns inte så mycket konstnärer här i Haparanda/Torneå, så jag är jättelycklig att det kommer nya, säger Hanna Kanto som söker upp Rawaa för att lära känna henne.Men Rawaa kan inte följa med Hanna för att titta på hennes målningar. Hanna har sin ateljé i Torneå på andra sidan gränsen.I Folkets hus i Haparanda repeterar också några skådespelare pjäsen En enkel över Haparanda som handlar om åren under första världskriget 1914-1918. Då var Haparanda världens nålsöga, den enda gränspassagen där de krigförande länderna i Europa kunde utväxla krigsfångar. Hit kom också många flyktingar på den tiden.Skådespelarna Pia Suonvieri, Adam Huuva och Ahmadziya Gohari beslöt att spela pjäsen i höst igen för att den påminner mycket om dagens situation i Haparanda.

När Satu Keskinen kommer från Mellansverige till Haparanda som 12-åring, känns det som att flytta till Finland. Haparandasonen Adam Huuva tycker att finskan syns för lite i staden. Han byter hellre land än böjer sig inför det svenska språkets särställning. I Haparanda har 80 procent av befolkningen finländskt påbrå (SCB 2012). Det är störst andel i hela landet. - Ibland kommer jag på mig själv med att säga att jag har aldrig bott i Finland, förutom nu, berättar Satu Keskinen. Två skyltar intill vägkanten talar om var man befinner sig. På den översta står det "Haparanda". På den understa, "Haaparanta", som betyder aspstrand på finska och meänkieli. Det är den understa som Adam Huuva velat ha dit. Men han är inte nöjd. - Det är fel ordning på dem, Haaparanta borde ligga överst, säger han när han ser skyltarna i dag. Ortsnamnet vittnar om Tornedalens språkliga arv. Här pratades en form av finska redan innan landet Sverige existerade. Under århundradena har språket utvecklats, och i dag talas de båda närbesläktade språken meänkieli och finska i Haparanda och Tornedalen. I avsnittet om Sveriges finskaste stad hör vi dessutom Anders Tapani berätta hur staten försökte assimilera de tornedalska skolbarnen på 1940-talet. - Det var tillsägelser från lärarna att vi skulle prata svenska även på rasterna. Utanför skolan var det huvudsakliga språket finska, berättar han. Programledare och reportrar Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Ramin Farzin ramin.farzin@sverigesradio.se Producent Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se