Podcasts about tornedalen

I det här avsnittet möter vi medium och nåjda Lena Greus med rötterna i Tornedalen, som själv ser sig som en "andlig trapper". Lena medverkar i TV-serien Där väggar talar (SVT Play) som handlar om historiska platser i Norrbotten där det behövs assistans med oroliga andar. För en gångs skull har man gjort en tv-produktion med inriktning på andlighet som är finstämd och värdig. Mycket sevärt med spännande bakgrundshistorier, bland annat om sanatoriet i Sandträsk! https://www.svtplay.se/dar-vaggar-talar Lena Greus är verksam som medium med andliga vägledningar, husrensningar och som shamansk guide för utländska grupper som vill möta naturen och lära sig om de samiska traditionerna. Lena berättar bland annat om skogssamerna och hur koloniseringen medförde att trummor brändes och många gamla ritualer glömdes bort. Idag är det en friare form av neo-shamanism hon ägnar sig åt, men en gammal gåva som Lena har fått ta del av är förmågan att stämma blod.I Tornedalen finns mycket av det gamla sättet kvar, man har fått vara ifred i och med avståndet till södra Sverige och därmed finns en hel del gammal kunskap kvar.Lena nämner bland annat Ester Pietula, barnmorskan som i en tid före en utbyggd läkarvård tog mödravården till de mest avlägsna delarna av Tornedalen.Det blev ett varmt samtal om hur vi alla är duktiga på att skapa relationer, för att vi är beroende av andra för att överleva, och hur Lena önskar att vi ska ta tillbaka relationen med naturen som vi har tappat. "Att hedra naturen är också att hedra dig själv, för vi är alla en del av kretsloppet."För mer information om Lena och hennes verksamhet: https://godaenergier.se/Instagram: https://www.instagram.com/lenagreus/FaceBook: https://www.facebook.com/Godaenergier/Medverkande: Maria Dupal, Anders Ahlin, Katri Kingstedt, Sofie Langeborg och Lena Greus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Grönt ljus för utökning av gruvbolaget Kaunis Iron. Glesbygdsdivan, aktuell med Blandras, gästar studion. Vi möter två globetrotters som precis kommit hem till Tornedalen efter 14 månader på vift - bland annat med fraktfartyg längs Amazonas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dick Bengtsson (19361989) är en särpräglad gestalt i svensk konsthistoria. På Sven-Harrys Konstmuseum visas Dick Bengtssons 60- och 70-tal i utställningen Det ingen vill se. Vem var han? Hur funkar utställningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnären Dick Bengtsson var helt självlärd och på sätt och viss en särling som helst jobbade hemma i lägenheten. Under 60- och 70-talet steg dock hans stjärna, med utställningar på gallerier och museer, konstnärslön, egen ateljé och tjänst som vikarierande professor på Konsthögskolan. På 80-talet drog han sig undan till ett hus i Hälsingland, där verken – måleri, kollage, film och installationer – blev än mer gåtfulla. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén medverkar i P1 Kultur om Dick Bengtssons konst som just nu presenteras på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm.NY UTSTÄLLNING OM VITA BUSSARNA VÅREN 1945Vita bussarna-expeditionen var en räddningsaktion som genomfördes av svenska Röda Korset i andra världskrigets slutskede, där man framförallt skulle få med sig skandinaviska fångar från de tyska koncentrationslägren. På söndag är det 80 år sedan den sista bussen rullade in i Malmö och Sveriges museum om Förintelsen har nu, i samarbete med svenska Röda Korset, tagit fram en digital utställning om vita bussarna och P1 Kulturs reporter William Thomas har pratat med museets intendent för digital pedagogik, Ellen Hallgren, om varför det är viktigt att lyfta fram aktionen.SKÖNLITTERATUR BERÄTTAR OM FÖRINTELSEN – MÖT DANIEL PEDERSEN SOM SKRIVIT ”I NATT OCH ASKA”Vad kan litterär gestaltning säga om 1900-talets brutalaste folkmord? Möt författaren Daniel Pedersen som skrivit boken ”Natt och aska: Förintelsens litteraturer”. Han menar att litteraturen är det enda konstnärliga medium som kan närma sig brottets omfattning. P1 Kulturs Nina Asarnoj har träffat Daniel Pedersen.”RÖRELSER” – JOAKIM SILVERDAL OM PREMIÄRAKTUELLA FILMEN OM KORPELARÖRELSEN”Rörelser” är den allra första långfilmen på meänkieli och handlar om den så kallade Korpelarörelsen och var en väckelserörelse i Tornedalen som blev en sekt under 1930-talet. Kulturredaktionens Joakim Silverdal har sett Jon Blåheds film och medverkar i dagens P1 Kultur – hur bra är den?KLASSIKERN OM TWIN PEAKS AV DAVID LYNCHNär Laura Palmers kropp hittas invirad i genomskinlig byggplast vid vattnet i den lilla staden Twin Peaks, förändrades tv-historien för alltid. Året var 1990. De första 8 avsnitten av manusförfattaren Mark Frost och regissören David Lynch gjorde stora avtryck på generationer av tv-tittare och en av dem var P1 Kulturs Lisa Bergström som gjort veckans KlassikerProgramledare: Karsten ThurfjellProducent: Maria Götselius

Den mytomspunna domedagssekten Korpelarörelsen i 1930-talets Tornedalen skildras i första långfilmen på meänkieli. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traumat och skammen efter att Korpelarörelsen urartade i slutet av 1930-talet har gjort det svårt att närma sig ämnet eller ens prata om det. Det har skrivits ett fåtal böcker och ett par pjäser har satts upp, men planerna på att göra film på temat har inte blivit av. Förrän nu.Regissören Jon Blåhed växte upp i Tornedalen och hörde det viskas och pratas om rörelsens läskiga ritualer. Han ville ta reda på hur det egentligen låg till och har nu gjort den första långfilmen som handlar Korpelarörelsen. Filmen är också inspelad på tornedalsfinska, meänkieli.Reporter: Helene Alm

20-åriga Ebba Finnholm är renskötare och tornedaling, en kombination som är okänd för många utanför länet. Koreografen Marcus Baldemar är aktuell med sin performance Sex och Tornedalen. Majlis Sörmlund springer Stockholm maraton om en månad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Intresset för basket ökar bland ungdomar - men fotbollen i Tornedalen minskar. Micke Syd Andersson från Gyllene Tider minns händelserika spelningen i Tärendöholmen 1981. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilma och resväskan flyger till Tornedalen. Där träffar de på en vild och hungrig vattenorm. Ett tvåspråkigt ljudäventyr på svenska, blandat med nordsamiska. Del 3 av 7. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ord till avsnittet:Moster – MuoŧŧáSkotta snö – Hoigat muohttagaHemlis, hemlighet – ČiegusvuohtaSjö – JávriKallt – GalmmasVattenorm – ČáhccegearpmašHungrig – NealggisOm serien och Randiga sagorI serien ”Den flygande resväskan” får vi följa med när 8-åriga Vilma möter människor och mytiska varelser med kopplingar till svenska minoriteter.Språksagan ingår i projektet ”Randiga sagor” och passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.Alla avsnitt finns på samiska, finska, romani, jiddisch och meänkieli – blandat med svenska.Till serien på finskaTill serien på samiskaTill serien på meänkieliTill serien på jiddischTill serien på romaniOm VattenormenI det här avsnittet träffar Vilma på en vattenorm, som är ett mytologiskt väsen från den tornedalska kulturen. Den är stor och bor nere i vattnet i till exempel en sjö eller en älv. Vattenormen kan göra så att man inte vågar fiska vid vattnet där den håller till. Vattenormen kallas Vesikäärme på meänkieli. Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.Medverkande:Text och ljud: Tuomas OjalaUppläsare: Ingá-Máiiá BlindMusik: Mikko PaavolaProducent: ViviAnn LabbaTeknik och slutmix: Helena Sydberg HinrichsenIllustration: Cecilia HeikkiläÖversättare: Ole Isak Mienna

Hooja och Käärijä fann varandra i en studio i Helsingfors och släpper ny musik tillsammans. Pajalakillen Ali Al-Bayati valde Vård- och omsorgsprogrammet, som en av få killar i Tornedalen. Fordon- och Transportprogrammet lockade Rolf Arne Bakke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vanvårdade hundar i östra Finland är kopplade till ett tidigare fall i Tornedalen 2023. Men vad hände sen? Ingrid Ragnarsson från Länsstyrelsen i Norrbotten berättar om kvinnan som de försökt nå sedan dess. Manusförfattaren Dennis Kalla vill sprida kunskap om skallmätningar och språkförtryck genom en ny skolpjäs som sätts upp av Tornedalsteatern. Aaron Bong i Göteborg får representera tornedalingar på en utställning som Forum för levande historia håller i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finlands nordligaste kommun Enare växer tack vare turismen. Anna Koivumaa och hennes familj flyttade från Tornedalen till Ivalo i Enare där hon idag jobbar som hotellchef. Är du ung och queer och bor i Norrbotten? Joakim Isaksson Markström och Rebecka Digervall från RFSL ordnar regnbågskaféer i sex norrbottniska kommuner i vår och vill peppa alla att bli en allierad till HBTQI-rörelsen, men vad innebär det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Övertorneåkillen Ali Koeik, 18 år började läsa till läkare i höstas, där ett lyckat högskoleprov banade väg till en plats på läkarprogrammet. Vi möter Lina Johdet och Kristoffer Unga Pirak som tillsammans utforskar det samiska och tornedalska arvet genom konsten. Hur jante är Tornedalen? Sanne, Carolina och Mattias tänker till om hur jante syns i vardagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilma ja matkalaukku lentävät Tornionlaaksoon. He kohtaavat villin ja nälkäisen vesikäärmeen. Vilma och resväskan flyger till Tornedalen. Där träffar de på en vild och hungrig vattenorm. Del 3 av 7. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jaksoon liittyviä sanoja / Ord till avsnittet:Skotta snö – Luoda luntaHemlis, hemlighet – SalaisuusSjö – JärviKallt – KylmäVattenorm – VesikäärmeHungrig – NälkäinenOm vattenormen – Tietoa vesikäärmeestäI det här avsnittet träffar Vilma på Mona och Rune som pimplar röding i Tornedalen. Där möter de en vattenorm, ett mytologiskt väsen, under isen. Vattenormen kallas vesikäärme på meänkieli. Meänkieli talas av minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset, och fisket är viktig del av minoritetens kultur och historia. Idag är det även vanligt med pimpeltävlingar runt om i Tornedalen på vårvintern, där det gäller att få så mycket fisk som möjligt genom ett hål i isen.Tässä jaksossa tornionlaaksolaiset Rune ja Mona ovat pilkkimässä eli kalastamassa jäässä olevan reiän läpi, kun he kohtaavat jään alla elävän vesikäärmeen, mytologisen olennon. Vesikäärmettä kutsutaan samalla sanalla meänkieleksi kuin suomeksi. Meänkieltä puhuu tornionlaaksolaisten, kveenien ja lantalaisten vähemmistö. Kalastus on tärkeä osa vähemmistön kulttuuria ja historiaa. Nykyään ympäri Tornionlaaksoa järjestetään kevättalvella usein myös pilkkikilpailuja, joissa pyritään saamaan mahdollisimman monta kalaa jäässä olevan reiän läpi.SarjastaDen flygande resväskan eli Lentävä matkalaukku on kaksikielinen sarja 8-vuotiaasta Vilmasta, joka salaisilla seikkailuillaan auttaa sekä ihmisiä että myyttisiä olentoja. Sarjassa on seitsemän osaa.Den flygande resväskan -kielisadut sopivat noin 5-6-vuotiaille ja sitä vanhemmille lapsille. Kuunnelkaa mielellään yhdessä ja jutelkaa tarinasta ja kuulemistanne sanoista.Sarja kuuluu ”Randiga sagor eli raidalliset sadut” -projektiin. Kaksikieliset sadut on tehty kaikilla Ruotsin kansallisilla vähemmistökielillä, eli suomeksi, saameksi, meänkielellä, jiddishiksi ja romaniksi. Tarinoita voi kuunnella myös sellaisen aikuisen tai vaikka kouluryhmän kanssa, joka osaa vähemmistökieltä vain vähän tai ei yhtään, sillä tarinaa kerrotaan samalla myös ruotsiksi.Om SerienDen flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska – blandat med svenska.Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.Raidallisia satuja nuoremmille lapsille / Randiga sagor för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32Tekijät / MedverkandeText: Kristina PérezÖversättning: Tuomas OjalaUppläsare: Natalie MinnevikMusik: Mikko PaavolaLjudläggning: Tuomas OjalaProducent: Tuomas OjalaTeknik och slutmix: Tuomas OjalaIllustration: Cecilia HeikkiläDigital redaktör: Noora Holm

Vilma ja reisuväsky lentävä Tornionlaakshoon. Sielä het kohtaava villin ja nälkhäisen vesikäärmheen. Vilma och resväskan flyger till Tornedalen. Där träffar de på en vild och hungrig vattenorm. Del 3 av 7. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ord till avsnittet:Skotta snö – Lua luntaHemlis, hemlighet – SalhaisuusSjö – JärviKallt – KylmäVattenorm – VesikäärmeHungrig – NälässäOm vattenormen – Tietoa vesikäärmheestäI det här avsnittet träffar Vilma på Mona och Rune som pimplar röding i Tornedalen. Där möter de en vattenorm, ett mytologiskt väsen, under isen. Vattenormen kallas vesikäärme på meänkieli. Meänkieli talas av minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset, och fisket är viktig del av minoritetens kultur och historia. Idag är det även vanligt med pimpeltävlingar runt om i Tornedalen och Malmfälten på vårvintern, där det gäller att få så mycket fisk som möjligt genom ett hål i isen.Vilma kohtaa Monaa ja Runeä jokka pimplaava rautua Tornionlaaksossa. Sielä het kohtaava vesikäärmheen, mytolookinen olento, jään alla. Meänkielinen sana vesikäärme oon ruottiksi vattenorm. Meänkieltä puhuva tornionlaaksolaiset, kväänit ja lantalaiset, ja kalastus oon tärkeä osa minuriteetin kulttuurista ja histuuriasta. Nykypäivänä pimplauskilpailut oon kans tavalisia Tornionlaaksossa ja Malmikentilä kevättalvela, ja silloon pittää reijän läpi jäästä saa niin paljon kallaa ko maholista. Om Serien - SarjastaLentävä reisuväsky oon kaksikielinen sarja Vilmasta, 8-vuotias tyär joka lähtee jännile seikkailuile auttamhaan niin ihmisiä ko myyttisiä olentoja.Den flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på meänkieli, finska, jiddisch, romani och samiska – blandat med svenska.Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.Randiga sagor på meänkieli för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32Myötä / Medverkande:Manus: Kristina PérezMeänkieliöversättning: Elina Isaksson KruukkaBerättare: Mervi JaakoMusik: Mikko PaavolaLjudläggning: Tuomas OjalaProducent på Meänraatio: Elina Isaksson KruukkaTeknik och slutmix: Elina Isaksson KruukkaIllustration: Cecilia HeikkiläDigital redaktör: Noora Holm

Vilma thaj e tashka hural ande Tornedalen, Kote aresen von jekhe sapesa anda jezhoro. Vilma och resväskan flyger till Tornedalen. Där träffar de på en vild och hungrig vattenorm. Del 3 av 7. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ord till avsnittet – på svenska och romani:Skotta snö – Shilavel jivHemlis, hemlighet – Jekh garudino ghindoSjö – JezhoroKallt – ShillVattenorm – Pajesko sapHungrig – BokhaloOm vattenormen –I det här avsnittet träffar Vilma på Mona och Rune som pimplar röding i Tornedalen. Där möter de en vattenorm, ett mytologiskt väsen, under isen. Vattenormen kallas vesikäärme på meänkieli. Meänkieli talas av minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset, och fisket är viktig del av minoritetens kultur och historia. Idag är det även vanligt med pimpeltävlingar runt om i Tornedalen på vårvintern, där det gäller att få så mycket fisk som möjligt genom ett hål i isen.Om SerienDen flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på romani, finska, jiddisch, meänkieli och samiska – blandat med svenska.Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.Randiga sagor på romani för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32MedverkandeText: Kristina PérezÖversättning: Adam SzoppeUppläsare: Adam Szoppe (Lovari)Musik: Mikko PaavolaLjudläggning: Tuomas OjalaProducenter: Tuomas Ojala & Adam SzoppeTeknik och slutmix: Adam SzoppeIllustration: Cecilia HeikkiläDigital redaktör: Noora Holm

Tornedalen i Stockholm veti yllätyspaljon väkeä, mutta hallituksen representanttia kaivathiin. Junarata Tornion ja Haaparannan välilä oon heti valmis, mutta koska trafiikki sitten alkaa menemhään rajan yli? Renmarkskomittén olis häätyny saa tehhä heän työtä rauhassa, tykkää Muonion konsesuunisaamekylän varapuhheenjohtaja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kocken Björn Ylipää undrar varför Tornedalen är osynligt i svenska kokböcker. Turistföretagaren och sommelieren Hanna Karkea bjuder turister på mat hemma i Kiruna, men vad bjuder hon på? Konstnären och författaren Johnny Isaksson reflekterar över vad han gått miste om, när han inte lärde sig meänkieli? Pajalas politiker kan inte enas om en budget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Walk-in-terapi i Torneå hjälper unga att prata om sitt mående. Elin Grundström jobbar med elever med hög frånvaro. Jonatan Lahti har fått kontrakt som låtskrivare med ett av Sveriges största skivbolag. Golfsäsongen verkar gå mot nya rekord i Tornedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nylanserad databas ska hjälpa fler att hitta ut till gles- och landsbygden! Men vad säger ungdomarna - ser de en framtid på landsbygden? Filmskaparen Lotta Nyberg vill lyfta kvinnliga förebilder i Tornedalen - turismföretagaren Melina Mäkitalo är en av kvinnorna hon porträtterat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi möter höstens flyttfåglar,och kanske någon enstaka padda, på Sveriges sydostligaste ögrupp Utklippan. Och får reda på vem äggherren John Wolley var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Längst ut i Karlskrona skärgård ligger Utklippan som en Enslighetens ö, eller snarare öar – Utklippan består av flera låga klippskär. Hit har fågelskådaren Göran Andersson åkt regelbundet för att märka fåglar höst och vår. Nu har besöken resulterat i en bok.Fältreporter Lena Näslund besöker Utklippan tillsammans med Göran Andersson, Rolf Larsson och Ulf Lundgren för att möta flyttfågelsträcket och sälarna. Och få reda på hur läget är för groddjuren på öarna. Fågelentusiasterna som tog över efter att fyren avbemannades upptäckte nämligen att Utklippan var ett eldorado för groddjur. Utan biltrafik och landlevande rovdjur, med gott om insekter och märlkräftor i tångbankarna, frodades sällsyntheter som långbensgroda, strandpadda och grönfläckig padda – de blev både stora och gamla. Så var det tills snoken dök upp.Och så möter vi en annan fågelskådare, Åke Flygare, på en myr vid Vittangi i Tornedalen. Han har skrivit en bok om den förmögne engelsmannen John Wolley som kom hit på 1800-talet för att samla ägg och skjuta fåglar. Så gick fågelstudierna till på den tiden. Att samla fågelägg är idag helt förbjudet.Hur går det till när en silkeslarv gör sidentyg? Det undrar ett Melody och Simson och deras klasskompisar på Hertsöskolan i Luleå. Entomolog Moa Pettersson svarar.Är du på väg ut på svamptur? Då kan du passa på att hålla utkik efter mer än kantarell och Karljohan. Nu vill SLU Artdatabanken få in jordstjärnor och stjälkröksvampar i ett forskningsprojekt. Elisabet Ottoson är den som ska ta emot alla paketen och vi ringer upp henne.Vi har också tittat närmare på vad regeringens budgetproposition kan betyda för naturen det närmaste året.I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på natur som höjer pulsen - och den som får den att gå ner.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Marie Lundström möter författaren Cecilia Hansson som kommer med boken Kafkalungan, en essä om författarens mormor i Tornedalen och Franz Kafka, som dog för hundra år sedan i sviterna av tuberkulos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cecilia Hansson, född 1973 i Luleå, är poet, författare och journalist med Centraleuropa som specialitet samt översättare från tyska. Hon har under många år ägnat sig åt Franz Kafkas författarskap och bland annat gjort radioserien ”Kafkareskerna” tillsammans med Katarina Wikars.I den nya boken Kafkalungan berättar hon om sin mormor i Tornedalen, som drabbades av tuberkulos men tillfrisknade. I texten går hon även i författaren Franz Kafkas fotspår, till bland annat platsen Kierling utanför Wien och ett litet sanatorium där författaren dog 1924. Han led under många år av samma lungsjuk som Hanssons mormor med vistelser på olika sanatorium. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducenter: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Meänraatios reporter besöker bonden Mikael Mäki i Kardis, vars gård firar 100 år. Hur ser framtiden ut? Ni får träffa kocken Taz Huggins, som nyligen öppnade en restaurang i Tornedalen, där all mat är närproducerad. STR-T får en miljon för arbetet med att ro försoningsprocessen i hamn. Gällivare minoritetsspråksfestival stundar, med artister som Klara Pasma, Poromaa och Amorellan nuolet. Mattias Timander från Kiruna romandebuterar med Din vilja sitter i skogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom att mixa indierock, jazz, blues och ren misär har Franska Trion blivit en av landets mest säregna grupper. De har spelat förband till Håkan Hellström, medverkat i "På spåret" och gav i våras ut sitt 14:e album "Nya kulor". Samtidigt publicerades sångaren Matti Ollikainens andra roman "Silverkulor i svart natt" där han granskar minnesfragment och inser att det vardagligt grå alltid berört honom mer än det spektakulära. Många av Ollikainens bästa låtar utspelar sig en deppig tisdagsförmiddag i mars. Hemma hos Strage pratar han också om att växa upp i byn Ullatti i Tornedalen, om mamman som fick huvudvärk av citypulsen i Gällivare, om kärleken till Chet Baker, om kaos, om sprit, om att nästan dö av covid och om att förälska sig i Majornas Lana Del Rey. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordnorska ungdomar på skolresa i Tornedalen, vi möter elever från Lakselv som lär sig kvänska i skolan. Att vistas på växthus är roligare än att gå på nattklubb nuförtiden...eller har vi bara blivit gamla? Jonas Sjöstedt (V) och Charlie Weimers (SD) ger sin syn på EU:s mineralpolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Haparanda debatterades EU-valet flitigt i Tornedalsskolan, representanter från samtliga EU-parlamentspartier var närvarande för att svara på ungdomarnas frågor. Sanne Brännström och Isak Pantzare från SVT:s dokumentärserie Hemvändarna tipsar hur man kan locka fler unga till Tornedalen. Och får man svära i TV? Det kommer man att göra i alla fall på SVT:s kommande programserie Älskade jävla svordom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför ska vi norrlänningar bry oss om ett val till Europaparlamentet? Det som är nu den 9 juni? Sven Tornberg är en kandidat till att åka till Bryssel och slåss för Norrland. Sven bor i Haparanda och vet vad som händer i människor när gränser stängs. Vad det är som driver honom i att driva på frågor in i framtiden. Varför EU beskylls för saker vi själva bestämt över och varför sammanhållningen inom Europa är så viktig för framtiden. Freden, klimatet, brottsligheten, öppenheten och demokrati är viktigare än någonsin. Liksom att NATO är ytterligare en faktor i hur vi ställer oss till EU. Att jobba med den fria rörligheten och utveckla den så att våra unga får ta del av olika länders förutsättningar och behov. Då kan vi också komma fram till långsiktiga lösningar i gränsöverskridande frågor. På det sättet utvecklar vi EU och säkrar freden. Sven är en engagerad tornedaling från Haparanda med en bred erfarenhet och kunskap om norra Sveriges förutsättningar och behov för att klara den gröna industrialisering som nu pågår. Han är teknikoptimist och tror att det mesta går att lösa om vi bara lyfter blicken och arbetar tillsammans utifrån de förutsättningar vi har. Naturligtvis brinner han extra för de frågor som är viktiga för Norrland, som arbetskraftsförsörjning, infrastruktursatsningar och energiförsörjning. Med studier i statsvetenskap i ryggen tog han sikte på yrkeslivet och arbetade som politisk sekreterare i riksdagskansliet. Men arbetet som gav honom många insikter i det politiska livet var inte allt och inte det som definierar Sven. Visst kunde han stannat kvar i storstan men Tornedalen lockade. Rötterna och hembygden är en stor del av Sven. Han har drivit Palogården, jobbat som vaktmästare på Kukkolaforsen, som elevassistent, som resurslärare, som fritidsledare, som kårordförande, som verksamhetschef på Coompanion Sjuhärad och på IKEA, heltidspolitiker och nu inom folkbildningen på SV. Men jobb är jobb och att brinna för sin landsända är en annan sak!

Bokspanarna har bjudit in författaren Mikael Niemi till podden. Det blir ett trevligt samtal om författarens senaste roman Sten i siden, om arbetarrörelsens framväxt i Pajala och Tornedalen och hur det känns att få sina verk omskapade av andra. Sist men inte minst får vi ett boxigt boktips.

Sänt i FM 12 Mars 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritikerrosad roman i uppläsning av Cecilia NilssonDet är höst 1944 och Lapplandskriget har precis börjat. En flicka på snart 14 år flyr finska Tornedalen. Hon vandrar med de älskade kossorna och med grannbyarnas människor och djur i en kolonn på väg undan kriget. En berättelse om krigets fasor men också om det varma i människomöten, vänliga djur och magisk natur.Rosa Liksom är konstnär och författare, född i finska Tornedalen 1958. För hennes roman Kupé nr 6 (som sändes som Radioföljetong 2013) tilldelades hon Finlandiapriset 2011 och 2020 mottog hon Svenska Akademiens nordiska pris.För översättningen svarar Janina Orlov. Hon är litteraturvetare och översätter från från ryska och finska till svenska.Uppläsaren Cecilia Nilsson är skådespelaren med en lång rad roller för scen, film och tv bakom sig. Hon har bland annat medverkat i tv-serien Händelser vid vatten och skräckfilmen Konferensen. I Radioföljetongen hörde vi henne senast läsa Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman.Av: Rosa LiksomÖversättning: Janina OrlovUppläsare: Cecilia NilssonSlutmix: Maths KällqvistProducent: Joseph Knevel - produktionsbolaget KnevelFörlag: Wahlström & Widstrand

Vi rotar vidare i fröskåpen, Peter har sått och är glad. Dessutom byggt någon slags dragstation där frö kan bli planta. Tony har lärt elever anlägga trots sin dåliga rygg.  Radiokakans supernye reporter Bengt Mårtensson beger sig till Hans Hietalas odlingar i Tornedalen. Ett växthusinferno.  Det blir helt enkelt härliga tider. Välkomna!

Bokspanarna konstaterar att det är få saker som tycks beröra norrbottningar så mycket som Tornedalen. Vid sidan om surströmming. Men i och med att det skrivs fler böcker om Tornedalen så har bokspanarna gett sig ut på en resa som sträcker sig från fejkade runstenar, över en släktsaga och slutar ibland streetsmarta Haparandabor. Veckans gäst: Annika Riekkola Vi pratar om dessa böcker: Den engelske äggsamlaren i Tornedalen av Åke Flygare Sammanflätning av Pia Mariana Raattamaa Visén Bokcirkeln i Haparanda av Elisabeth Essegård

En streik bryter ut på 1930-tallet i Pajala i Nord-Sverige. På den ene siden står skogseierne, på den andre «torperne», de som ikke eier egen jord. På hver sin side står også to brødre: Wilhelm, som har arvet familiegården, og Eino, som er torper og må arbeide for andre.Stein i silke (til norsk ved Erik Krogstad) av Mikael Niemi er både en arbeiderroman, et historisk perspektiv på utbyggingen av Nord-Sverige, og en medrivende slektskrønike. Skjulte familiehemmeligheter rulles gradvis opp i generasjonene, gjennom Saaras hemmelige silkesjal, Matha som bryter med familien, og Siw som har noe mystisk i seg som drar henne nordover og bakover i tid.Svenske Mikael Niemi, kjent for Populærmusikk fra Vittula og Koke bjørn, er nå tilbake med sin kanskje mest omfattende roman, med handling som strekker seg fra 1920-tallet fram til i dag. Historien er satt til Tornedalen, som er befolket av en finskspråklig minoritet (tilsvarende kvener/norskfinner i Norge), og som danner en rød tråd gjennom Niemis forfatterskap. Stein i silke skildrer området og dens beboere med kjærlighet, om det så er hvordan man brenner tjære, det møysommelige arbeidet med å dra stubber opp av bakken, eller den uante luksusen ved et silkesjal.Jonas Bals er rådgiver i LO, historiker og forfatter av blant annet Streik! En historie om strid, samhold og solidaritet og Våre kamper. Mot rasisme og fascisme 1865-1940. Han møter Niemi til samtale om arbeiderkamp, Tornedalens historie og nedarvede hemmeligheter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Systrarna Nylund har i tjugo år arbetat med Nattfestivalen i Korpilombolo. Nu belönas de av kungen för sina insatser för kulturlivet i Tornedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nattfestivalen i Korpilombolo är ett årligt evenemang med filosofi, litteratur, musik och konst i mörkaste december. I år firar det 20 år och Karin, Linnéa och Märta Nylund har varit med sedan starten. För P1 Kultur berättar de nu om festivalens märkliga ursprung. Om den colombianske poeten León de Greiff, som härstammade från Sverige och hade anknytning till Korpilombolo och älskade natten och nattlivet - och byggde en drömsk filosofi utifrån det. Utifrån detta, och att en colombiansk litteraturvetare som studerade de Greiff kom till Korpilombolo 2004, startade ”European Festival of the Night” som dess internationella namn lyder.Systrarna Nylund berättar också om hur festivalen nuförtiden spänner över hela året. Om mongoliska strupsångare och ett projekt om färdvägar, som identifierat inte mindre än 90 byar utanför Korpilombolo som mötesplatser. Dessutom står de alla tre tillsammans bakom Sveriges första lärobok i meänkieli, tornedalska. Reporter: Mattias Berg.Producent: Mårten Arndtzén.

Publiken vill se mer politisk satir: det visade en rapport som Riksteatern släppte i veckan. Och som på beställning ger Östgötateatern förvaltningsrevyn Superkontoret om den kulturpolitiska situationen i regionen. Teaterchefen Nils Poletti kommer till studion. Dessutom, efter debatten om sagoberättande dragqueens: nu kliver queerkonsten fram på institutionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SÅ BRA ÄR QUEERKONSTEN JUST NUFlera av vårens utställningar utgår från ”queera” perspektiv och i P1 Kultur diskuterar Tobias Dunér-Axelsson (Arbetet) och Cecilia Blomberg (SR) en av de första: ”Jag kysser dina ögon” av Conny Karlsson Lundgren på Bonniers konsthall i Stockholm. Vi talar också om Andrew Haighs hyllade film All of us strangers: ”en av de sannaste skildringarna av att vara homosexuell, medelålders man” enligt GP:s kulturchef Johan Hilton.XAVIER VEILHAN OCH KONSTEN ATT SEGLAKonstbranschen bränner mycket koldioxid på att frakta konstverk kors och tvärs över jorden. Nu testar den franske konstnären Xavier Veilhan en annan metod, och transporterar både sig själv och sin konst med segelbåt till Stockholm där han just öppnat en utställning. P1 Kulturs Cecilia Blomberg klev ombord på konstbåten.NATTENS SYSTRAR FÅR MEDALJI veckan fick Karin, Linnea och Märta Nylund medalj av kungen för sina insatser för kulturlivet i Tornedalen - däribland arbetet med Nattfestivalen i Korpilombolo. Vår reporter Mattias Berg träffade systrarna Nylund på ett vandrarhem i Stockholm.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mårten Arndtzén

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING: Bengt Pohjanen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: ”Jag har levt mitt liv” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: Tidskriften Meänmaa 4/2023MUSIK: Paolo Fresu: De la solitude mesuréeEXEKUTÖR: Paolo Fresu, trumpet och Lars Danielsson, cello

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING: Bengt Pohjanen Första rad: Jag är från Meänmaa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: Ur ”I spåren efter hemstranden” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: I spåren efter hemstranden (Barents publisher, 2020)MUSIK: Bror Beckman: Con moto moderato ur SträngaspelEXEKUTÖR: Dag Achatz, piano

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING: Bengt Pohjanen Första rad: Som ung tiggde jag till mig ett par lågskor Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: Ur ”I spåren efter hemstranden” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: I spåren efter hemstranden (Barents publisher, 2020)MUSIK: Jon Cowherd: Have thine own way, lord – soloEXEKUTÖR: Brian Blade & The fellowship band

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING: Bengt Pohjanen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: Ur ”Kamos, i hjärtat av vintern” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: Kamos, i hjärtat av vintern (Norstedts, 1986)MUSIK: CajsaStina Åkerström: OutroEXEKUTÖR: Goran Kajfes, trumpet, Johan Norberg, mellotron och Andreas Landegren, piano.

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING (på svenska och meänkieli): Bengt Pohjanen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”.DIKT: ”Till Paulus Utsi” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: Språket är själens fingeravtryck (Barents publisher, 2023)MUSIK: Ólafur Arnalds: Words of AmberEXEKUTÖR: Ólafur Arnalds, piano

MÅNADENS DIKTARE (FEBRUARI) UPPLÄSNING (på svenska och meänkieli): Bengt Pohjanen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bengt Pohjanen, född 1944, var fortfarande gymnasist när han skrev det första utkastet till sin mest kända dikt ”Jag är född utan språk”. Där fångar han erfarenheten av att berövas sitt modersmål, meänkieli, som på 50-talet ännu inte erkändes av svenska staten eller tilläts i skolan: ”Jag är uppväxt vid gränsen / i korseld mellan två språk / som piskat min tunga / till stumhet”. Dikten finns vid det här laget översatt till ett trettiotal språk.”Språket är själens fingeravtryck” (Barents publisher, 2023) är titeln på Pohjanens senaste diktsamling, skriven på hans tre språk: svenska, finska och meänkieli. Språklösheten och flerspråkigheten utgör kärnan i Bengt Pohjanens författarskap som är fast förankrat i uppväxtens Tornedalen, ett gränsland, en plats för gränsöverskridande – och inte minst för berättande. I den självbiografiska romanen ”Smugglarkungens son” (Norstedts, 2007) skriver han: ”En smugglarkung tänker aldrig längs gränser, han tänker över dem. För att kunna göra det måste han ha sin berättarkanon, där gränsens filosofi har sin ideologiska grund.”Bengt Pohjanens dikter publicerades första gången 1973 i tidskriften Vår lösen, i bokform debuterade han med romanen ”Och fiskarna svarar Guds frid” 1979. Han har även skrivit dramatik, sånger, filmmanus och operalibretton. När det gäller meänkieli, som fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige först år 2000, är han en pionjär som bland annat har utarbetat en grammatik, skrivit den första romanen på språket samt översatt delar av Bibeln och Harry Martinsons ”Aniara”. ”Född utan språk” är den första dikt som läses på meänkieli i Dagens dikt.DIKT: ”Jag är född utan språk” av Bengt PohjanenDIKTSAMLING: Byta språk, byta mask (Barents publishing, 2019) Först publicerad i Vår Lösen, 1973.MUSIK: Ola Gjeilo: SpringEXEKUTÖR: Ola Gjeilo, piano

Arne Hegerfors är död. Här hedras och hyllas tv-giganten av tidigare kollegorna Lasse Granqvist, Jens Fjellström och Tommy Åström. Hör hur tajmingen gjorde Arne till Sveriges främsta sportkommentator. Varför kallade han sig själv Alexander Lukas? Nära vännen Ankan Parmströms kärleksfulla tårar. Lasse Lackar och försöker göra sig ovän med hela Handbollssverige efter domarmissen i EM-semifinalen. Här kommer tuff kritik mot att Sverige lämnade in protest: ”Vad ville de egentligen markera mot?” Carolina Klüfts vackra ord till 92-årige Arne Ljungqvist när han prisades av svensk friidrott för livslång kamp mot dopning. Världens äldsta fotbollsmatch i Tornedalen, presenterad av berättargeniet Joel Segerdahl. Granqvist går igång som travkommentator - igen. Och Fjellström förklarar uttrycket ”tavlor” som hämtats ur Olyckspåsen, genom att visa upp en egen jättetavla. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pakkanen ei toppaa junat Suomen Lapissa. Skolverket antaa tukea vähemistökielen oppimatriaalhiin. Tutkija haluaa auttaa ihmisiä muuttahmaan kaupunkista pois. Myra Granberg uuesta kappalheesta-Tornedalen. Carbage run autot pyörit Mataringissä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Poliisin suuroperaatio pysäytti miljoonabisneksen Ruotsin ja Suomen pohjoisella rajalla. Mitä oikein tapahtui, kun cowboy-hattu päässään öljylasteja kuljettanut Kenneth Hannu poistui laittomasta diesel-bisneksestä ja paikan ottivat isommat tekijät? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 90-luvun puolivälissä halpa punainen diesel Suomen puolella on houkutteleva bisnes. Dieselin salakuljettajat, jotka hakevat dieseliä Suomesta ja myyvät sitä Ruotsissa, tienaavat suuria rahoja. Yksi heistä on övertorneålainen Kenneth Hannu. Hänellä riittää asiakkaita, jotka kannustavat ja tukevat häntä, ja hänestä tulee monien sankari. Vuonna 1996 Expressen kirjoittaa Kenneth Hannusta otsikolla: ”Oljekungen är folkets hjälte” – mutta viranomaisten tuomio on täysin toinen.Se, mikä alkaa yksittäisistä salakuljettajista kasvaa 2000-luvulla osittain järjestäytyneeksi rikolliseksi, ja viranomaiset näkevät sen yhteiskunnalle vaarallisena toimena.Ruotsin ja Suomen viranomaiset käynnistävät yhteisen erityisoperaation: Operation Gränsland – ja yhtenä aamuna poliisit eri puolella Norrbottenia saavat kirjekuoret, joiden sisältä löytyy salaiset toimintaohjeet.Dieselsmuggling – från folkrörelse till kriminella gängDieselsmugglingen i Tornedalen startar i mitten av 90-talet. Kenneth Hannu från Övertorneå är en av flera som tjänar stora pengar på smuggling och försäljning av billig röd diesel från Finland. Många i Sverige vill köpa den billiga finnoljan, och Kenneth Hannus kunder uppmuntrar och hejar på honom. Snart skapar dieselsmugglingen och Kenneth Hannu rubriker även nationellt: år 1996 skriver Expressen: ”Oljekungen är folkets hjälte”.Det som börjar med enstaka dieselsmugglare växer på 2000-talet när kriminella ligor intresserar sig för smugglingen. Operation Gränsland, samarbetet mellan svensk och finsk polis inleds, och en morgon får poliserna i Norrbotten ett kuvert med hemliga order. Nu är det dags att slå till...Programmet är på finska.Den svenskspråkiga dokumentärserien Dieselsmugglarna finns att se på SVT Play.Haastateltavat / intervjupersoner:Juha Pantsar – eläkkeellä oleva rikosylikomisario Rovaniemen poliisi / pensionerad polisKenneth Hannu – dieselin salakuljettaja / dömd dieselsmugglareStefan Ström – poliisi, Luulajan poliisi / kommissarie från Luleå polisAino Pietilä – Tukholman kansainvälisen syyttäjäviranomaisen syyttäjä / åklagareReportteri/reporter: Pekka KenttäläTuottaja/Producent: Hanna SihlmanKäsikirjoitustiimi/manusteam: Tiina Laitila Kälvemark, Pekka Kenttälä ja Hanna SihlmanLoppumiksaus/slutmix: Tobias CarlssonKertojaääni/berättarröst: Tiina Laitila KälvemarkOtteet lehtiartikkeleista luki Erik RegnströmOhjelman arkistoklipit/arkivklipp: Sveriges RadioOhjelma tehtiin syksyllä 2023.Lisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti.Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.Reportteri/reporter Pekka Kenttäläpekka.kenttala@sverigesradio.seTuottaja/Producent Hanna Sihlmanhanna.sihlman@sverigesradio.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Varför är beteenden som generositet, godhet och givmildhet så förknippat med en högtid som jul? Borde vi inte alltid agera utifrån detta? Samtal med Olof Johansson Stenman, professor i beteendeekonomi vid Göteborgs universitet.Stämningsbild från Prag i Tjeckien där julförberedelserna kom av sig efter veckans masskjutning vid det berömda Karlsuniversitetet. Reportage av Daniel Alling.Samtal om de många krigsbilder som under året funnits omkring oss - bilder och filmer av hårt, brutalt och hänsynslöst våld. Vad kan man förvänta sig att alla dessa bilder och spridningen av dem ska leda till? Medverkande: Balsam Karam, författare och adjunkt på utbildningen i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet och Theodor Ringborg, konsthallschef i Tornedalen som har forskat kring ”bilder av våld”.I många årssammanfattningar märker 2023 ut sig som något av ett krisernas år. Alla dessa kriser får konsekvenser för känslan av trygghet och framtidsutsikter och krokar i några av de allra vanligaste orsakerna till att vi känner ånger. Till julen och nyår 2023 har det med andra ord rent objektivt blåst upp till en perfekt storm för känslor av ånger. Reportage om just ånger av Blenda Setterwall Klingert.Krönika av David ThurfjellJulpanelen: Kajsa Kettil, Borås Tidning, Zina Al-Dewany, Aftonbladet och Leonidas Aretakis, Flamman.Timme 2:Reportage från Västbanken om den israeliska fredsrörelsen som tidigare varit en stark och drivande kraft men som idag är en spillra av sig själv. Korrespondent Cecilia Uddén har träffat rabbin Arik Asherman, en av dem som ännu tror på fred men som känner sig ensam.Satir med UtkantssverigeKorrespondent Björn Djurberg lämnar nu sitt jobb i Peking. Hör honom blicka tillbaka på sina år som Kinakorrespondent.Kåseri av Helena von ZweigbergkSamtal med Thomas Nordegren, årets julvärd i Sveriges Radio P1.Producent: Cecilia TengmarkProgramledare: Jesper LindauTekniker: Alma Segerholm

Popula är med när Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset överlämnade sitt betänkade till kulturminister Parisa Liljestrand i Pajala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt möter jag Charlotte Kalla som precis kommit ut med sin självbiografi “Skam den som ger sig”Charlotte har vunnit 9 OS-medaljer, 13 VM-medaljer, 59 pallplatser i världscupen, Jerringpriset och Bragdguldet, utöver det en massa SM medaljer. I våras följde vi hennes resa i Let's Dance där hon gick till final och i somras blev Charlotte mamma till Alvin. Vi pratar om barndomen i Tornedalen där hon lärde sig att hårt arbete lönar sig, om livet vid sidan av tävlingarna och hur hon hanterat rädslan av att misslyckas som ofta gjorde sig påmind. Charlotte lärde sig att be om hjälp när osäkerheten och hjärnspökena dök upp. Hon berättar om vikten att av att själv ta ansvar om att be om hjälp och hon berättar hur det har stärkt henne som idrottare men också i den hon är, något jag hoppas många kan inspireras av då bakom framgången så finns det rädslor men det finns också hjälp. Nu är hon nybliven mamma och jag är såklart också nyfiken på hur livet ser ut idag med sonen Alvin och hur det är att sticka ut och springa i skogen eller åka skidor utan att behöva prestera. Missa inte veckans avsnitt med underbara Charlotte Kalla. Producerat av @kaspersen_nyfikenpa @perfectdaymedia

Kort smakprov, för att höra avsnittet bli prenumerant på https://underproduktion.se/stormensutveckling Liv om den andlige ledarens Eckhart Tolles slappa humor. Ola berättar sin personliga Korpelarörelsen-historia. Jonatan om hur språket påverkar vårt sätt att tänka.Skicka era frågor till stormensfragelada@underproduktion.se

På fredag är det ett år sedan Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina . Det finns många människor som påverkats hårt av krig och ödeläggelse. Nu vill vi prata med dig som på något sätt påverkats av krig. Vi vill prata med dig som växte upp i efterkrigstidens Sverige, kanske såg du andra världskriget från ditt köksfönster om du bodde i svenska Tornedalen.Du kanske har flytt du från krypskyttarna i Sarajevo, fått lämna Irak på grund av kriget eller lever du idag med släktingar i fara i Ukraina?Ring Karlavagnen ikväll och berätta!Du kan ringa 020 – 22 10 30. Telefonslussen öppnar kl. 21.Skriv gärna till oss på våra sociala medier;Karlavagnen på Facebook.Karlavagnen på Instagram.eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seProgramledare: Li SkarinProgrammet startar ca kl. 21:40 i P4 och i appen Sveriges Radio PlayAnsvarig utgivare: Dan GranlundVälkommen in i Sveriges största samtalsrum!

En berättelse om arv, familj och ett språk som gått förlorat. Nyskriven radionovell i uppläsning av författarenBerättarjagets mormor har en lång grå fläta under huvudduken. Hon äter alltid vid spisen när de andra sitter till bords och efter maten vet berättaren att hon ska gå fram till mormor och säga kiitos- ett av de få orden hon kan på språket som mormor och släktingarna talar. Det språk som också föräldrarna pratar sinsemellan men som hon själv aldrig fått."Under himlavalvet" är en berättelse om konsekvenserna av den svenska språkpolitik som sattes i bruk under nittonhundratalet. En historia om tystnad och att uppleva utanförskap i sin egen familj.Katarina Kieri är född 1965 i Luleå, med rötter i Tornedalen. Hon debuterade 1993 med diktsamlingen "Slutet sällskap" och skriver för både barn och vuxna. Hennes senaste roman, "Ensamvargar", utkom 2021.Av och med: Katarina KieriTeknik och slutmix: Sven NordströmProducent: Camilla Blomqvist

Följ med till Haparanda och möt författaren Bengt Pohjanen som är ständigt aktuell för nya generationer läsare. Ett program av Thella Johnson. Ordinarie säsong av Lundströms Bokradio startar 19 februari. Fram till dess sänder vi en serie specialprogram. Det här programmet sändes första gången i januari 2020.Bengt Pohjanens självbiografiska berättelser om livet och människorna vid den svensk-finska gränsen och om att leva i en värld med flera språk har översatts och väckt igenkänning världen över. Thella Johnson möter Pohjanen på Stadsbiblioteket i Haparanda för ett samtal om att skriva på tre språk - meänkieli, svenska och riksfinska, om att skildra politiska och religiösa strömningar i Tornedalen och om barnets utsatthet i ett samhälle präglat av konflikter.Ett program av Thella Johnson.Producent: Fredrik WadströmSlutmusik i programmet: Nadezjda Vasiljeva "Net jazyka" (Utan språk) efter Bengt Pohjanens dikt "Jag är född utan språk".Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

Författaren om att slåss mot döden, Vasaloppsknep och varför George Harrison står staty i Pajala. Mikael Niemi slog igenom 2000 med Augustprisbelönade Populärmusik från Vittula som handlar om att växa upp i Tornedalen på 60- och 70-talet.Hans senaste boken Koka björn är en deckare med predikanten Lars-Levi Læstadius i huvudrollen.Mikael Niemi har skrivit flera romaner, ungdomsböcker, dramatik och lyrik. Mitt program handlar om hur en grabb i Tärnabyfjällen tvingas slåss mot döden, om hur fantasin kan föra en farligt nära gränser och stup, om mitt bästa Vasaloppsknep, min mormors betydelse för Ingemar Stenmark och varför George Harrison står som staty i Pajala.Om Mikael Niemi:Författare, 62 årFödd i Tärnaby, bosatt i PajalaTidigare Sommarvärd 2001 och 2013Producent: Bertil Isaksson

Lagom till jul bjuder vi på en rafflande julig bingo. Bland annat söker vi ett bra recept på knäck i Barsebäck och nån julgalen i Tornedalen. Och så är magstarka rummet tillbaka - för den som vågar.