Podcasts about emelie k

Artificiell intelligens har blivit ett verktyg för förövare som konsumerar barnpornografi. Hör åklagaren Emelie Källfelt och professor Fredrik Heintz samtala om hur AI utnyttjas som ett brottsverktyg men också om hur AI kan användas i brottsbekämpningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt som polisen kämpar med växande utredningshögar så dyker allt oftare en ny typ av övergreppsmaterial upp i beslagen som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Frågan är om rättsväsendet är rustat för att möta den nya AI-tekniken. – Det här är inte första gången som tekniken ligger före juridiken - det är två helt olika fenomen. Tekniken går fort, det gör inte juridiken, säger senior åklagare Emelie Källfelt vid Utvecklingscentrum i Göteborg. – Ju bättre polisen blir på att använda den här tekniken desto större möjligheter har de att lösa sin uppgift och därmed identifiera de offer och de förövare som finns och se till att de blir lagförda, säger Fredrik Heintz som är professor vid Linköpings Universitet med artificiell intelligens som forskningsområde.Programledare: Martin WicklinProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

Emelie Köhler levde fyra år som trans, men påbörjade sedan resan tillbaka. Från könstransition till detransition. Hon har medverkat i “Tranståget” som gjordes av SVT Uppdrag Granskning. Och nyligen deltog hon i Sverige Möts i debatt om samma ämne. Hon har på kort tid blivit ansiktet utåt för den växande rörelsen av transpersoner som ångrat sig. För den som vill veta mer har hon ett instagramkonto som heter Detrans Dissident och driver en hemsida som heter detransinfo.se. Det svåra med transfrågan är att hitta balansen mellan att kritisera delar av ideologin bakom, och samtidigt värna de unga sårbara människor som dragits med. På sin instagramsida skriver Emelie att hon ömmar för transpersoner men är kritisk till idéerna bakom. Det ligger såklart delvis i betraktarens öga om man lyckas med den balansgången, men jag tror det är ett viktigt medskick för alla oss som pratar om transfrågan. Jag är glad att Emeilie Köhler är med i podden och berättar sin historia. Även om det är en sliten klyscha så är det bra att prata med människor och inte bara om dem. Länkar till sånt vi nämner i avsnittet* Min intervju med Aleksa Lundberg länk. * Min intervju med Abigail Shrier länk.* Svenska kyrkans öppna brev till transpersoner och min text om det länk.* Emelie Köhler i Sverige Möts länk. * Tranståget i Uppdrag Granskning länk.* Studie på 100 detransitionerade länk.* En annan studie om detransitionerade länk. (Denna visar bland annat att man får mer stöd under transitionen än under detransitionen.)* Svensk långtidsstudie om hur de som genomgått könskorrigering mår länk.* En lite äldre internationell uppföljningsstudie på transpersoners mående efter könskorrigering länk. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen. Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.Om detransition och att ångra sin könskorrigeringAntalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.Programmet gjordes 2022.Reporter: Aleksa LundbergProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot

Det ska bli lättare att byta juridiskt kön, enligt ett lagförslag från den avgående regeringen. Men är det oproblematiskt att alla från 16 år ska kunna byta kön utan diagnos eller utredning? Dagens gäster anser att föreställningen om att könet sitter i hjärnan och är frikopplat från biologi handlar om ideologisk övertygelse och saknar vetenskaplig grund. Emelie Köhler har själv påbörjat ett könsbyte och ångrat sig. Tanja Olsson Blandy har i många år arbetat med jämställdhetsfrågor inom Regeringskansliet och har följt den nya könsbyteslagens väg från spektakulära utredningar till dagens förslag. Vilka slutsatser kan Sverige dra av att Storbritannien har stängt landets transvårdsklinik? Och hur lämpligt är det att RFSL med sin radikala agenda i transfrågan haft en så central roll i de statliga utredningarna? Gäster: Emelie Köhler, Tanja Olsson Blandy och Johan Hakelius. Programledare: Nina Solomin. 

Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen. Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Väntetiden för en utredning är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.Om detransition och att ångra sin könskorrigeringAntalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.Programmet gjordes 2022.Reporter: Aleksa Lundberg Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Elvira Björnfot

Augusti 2020. En pappa sitter i soffan tillsammans med sin son och en okänd man. Planen är att männen ska förgripa sig på pojken. Vad pappan inte känner till är att mannen bredvid honom inte är en pedofil utan en polis som lyckats infiltrera det pedofilnätverk som pappan tillhör. Hasse Aro intervjuar kammaråklagare Emelie Källfelt om utredningen, de tuffa besluten och den riskfyllda infiltrationen av nätverket. Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Feminist Question Time with speakers from Sweden, Serbia and USA Women's Declaration International (WDI) Feminist Question Time is our weekly online webinars. It is attended by a global feminist and activist audience of between 200-300. The main focus is how gender ideology is harming the rights of women and girls. You can see recordings of previous panels on our YouTube Channel. This week's speakers: Emelie Köhler - Sweden What the growing number of detransitioners tells us - My own experience, what I've learnt from connecting with other detransitioners and what's inherently misogynistic with trans ideology Bio: Supporting and raising awareness around detransition and desisting in Sweden. Daša Stevović - Serbia LGB shelter in Serbia - Lesbian and gay solidarity network has launched a fist Serbian LGB shelter for lesbians, gays and bisexuals facing homelessness due to homophobia. Bio: Women's Declaration country contact for Serbia. Member of a radical feminist organization Femrevolt and co-founder of an LGB organization In Serbia, Lesbian and gay solidarity network. Lynn Chadwick - USA No Males in Women's Jails Bio: Feminist, Activist For more information: www.womensdeclaration.com

Emelie Köhler levde fyra år som trans, men påbörjade sedan resan tillbaka. Från könstransition till detransition. Hon har medverkat i “Tranståget” som gjordes av SVT Uppdrag Granskning. Och nyligen deltog hon i Sverige Möts i debatt om samma ämne. Hon har på kort tid blivit ansiktet utåt för den växande rörelsen av transpersoner som ångrat sig. För den som vill veta mer har hon ett instagramkonto som heter Detrans Dissident och driver en hemsida som heter detransinfo.se. Det svåra med transfrågan är att hitta balansen mellan att kritisera delar av ideologin bakom, och samtidigt värna de unga sårbara människor som dragits med. På sin instagramsida skriver Emelie att hon ömmar för transpersoner men är kritisk till idéerna bakom. Det ligger såklart delvis i betraktarens öga om man lyckas med den balansgången, men jag tror det är ett viktigt medskick för alla oss som pratar om transfrågan. Jag är glad att Emeilie Köhler är med i podden och berättar sin historia. Även om det är en sliten klyscha så är det bra att prata med människor och inte bara om dem. Länkar till sånt vi nämner i avsnittetMin intervju med Aleksa Lundberg länk. Min intervju med Abigail Shrier länk.Svenska kyrkans öppna brev till transpersoner och min text om det länk.Emelie Köhler i Sverige Möts länk. Tranståget i Uppdrag Granskning länk.Studie på 100 detransitionerade länk.En annan studie om detransitionerade länk. (Denna visar bland annat att man får mer stöd under transitionen än under detransitionen.)Svensk långtidsstudie om hur de som genomgått könskorrigering mår länk.En lite äldre internationell uppföljningsstudie på transpersoners mående efter könskorrigering länk. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Fallet där kvinnor på beställning av män utfört övergrepp på barn har rullats upp senaste året och en viktig del av bevisningen har varit gärningspersonernas digitala spår. Under våren har rättegången mot tre kvinnor och tre män gällande grova sexuella övergrepp mot barn skett i Stockholms tingsrätt. Elva svenska barn har identifierats som brottsoffer men det finns även ett femtiotal oidentifierade barn som utsatts för kränkande fotografering när dom smygfotats i exempelvis omklädningsrum. Allt börjar med ett tips om drygt tio bilder som delats mellan två svenska facebook-konton. Fotografierna bedöms vara barnpornografi och när svensk polis gräver vidare hittar de fler förövare, fler offer och värre övergrepp. Bland de grövsta övergreppen finns liveshower med barnen där beställaren själv har fått regissera våldtäkten och ge instruktioner i realtid. Då sitter beställaren bakom sitt tangentbord och lämnar instruktioner löpande om vad han vill att barnet eller kvinnan ska göra med barnet. Så tar kvinnan emot det och utför det mannen begär, säger åklagare Emelie Källfelt. Digitala bevis är ofta helt avgörande i fall som rör dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Det här fallet är ett sånt exempel, där majoriteten av bevisningen - utöver förhör - är bilder, filmer, pengaöverföringar och konversationer. I utredningen, och många andra, har polisen begärt en frysning. En begäran om frysning gör polisen för att förhindra att information på exempelvis ett Facebook-konto raderas. Då sparas både konversationer, användaruppgifter, bilder - allt som finns på kontot just då sparas. Men utan att användaren som har kontot får reda på det. Hittar du ett konto som är intressant är nästan den första åtgärden att du fryser direkt, säger Emelie Källfelt. Det här är ju en möjlighet att frysa läget, det är som en skärmdump egentligen av läget. För att få mer tid att samla ihop uppgifterna till en rättshjälp. Frysning är del av en internationell konvention, som kallas Budapestkonventionen eller cybercrimekonventionen, som Sverige skrev under för 18 år sedan. Men ännu har man inte gjort de lagändringar som krävs för att andra länder ska kunna begära en frysning här i Sverige. Det som är lite olyckligt är att vi har inte frysning i Sverige, vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker vi inte hjälpa dig, säger Emelie Källfelt. P1-programmet I lagens namn har sökt inrikesminister Mikael Damberg som är ansvarig för frågan om cybercrimekonventionen under en månad utan svar. Hans pressekreterare skriver i ett mejl att man tar kritiken på allvar och att arbete pågår för att tillträda konventionen, men att det inte finns närmare tidsplan i dagsläget. Reporter: Jennifer Rochette. Tekniker: Johan Hörnqvist. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Åklagarna Emelie Källfelt och Annika Wennerström har arbetat med några av Sveriges största nätförövarhärvor, bland annat den unika dom som gav en 41-årig man från Uppland tio års fängelse för grov våldtäkt mot barn via nätet. I det här avsnittet av Vägen framåt berättar de om sitt prisbelönta arbete mot it-relaterade sexualbrott mot barn, förövarnas moderna metoder samt hur man som vuxen kan skydda sina barn på nätet. Samtalsledare: Caroline Engvall, journalist och författare. I samarbete med Idéer för livet.

Ecpod: ”Så arbetar vi för att identifiera barnen på övergreppsbilderna på nätet” Tack vare ECPAT Sveriges hotline kan allmänheten enkelt anmäla misstänkta sexuella övergrepp på barn, både on- och offline. ECPATs Thomas Andersson berättar om hur det går till att granska dokumenterade sexuella övergrepp på barn och hur arbetet med bilderna går vidare för att identifiera barnen och kunna ge dem upprättelse, tack vare samarbete med polis och åklagare nationellt och internationellt. I podden medverkar Thomas Andersson (senior rådgivare i frågor som rör sexuell exploatering av barn på nätet hos ECPAT), Louise Åhlén (polis som utreder dokumenterade sexuella övergrepp på barn) och Emelie Källfelt (åklagare på internationella åklagarkammaren i Stockholm med inriktning på brott som begås mot barn). Samtalsledare: Caroline Engvall, journalist, författare och föreläsare.

I lilla Resele i Ångermanland sjuder det av liv och framtidstro. Barnfamiljer och företagare söker hus att bo i, det är brist på bostäder så det byggs nytt. Sedan några år tillbaka har en grupp bybor med unga kvinnor i spetsen, däribland läraren Emelie Kårén, arbetat offensivt och framgångsrikt med att hejda utflyttningen och vända den allmänt negativa trenden. På senare år har Emelie fått allt fler uppdrag som föreläsare runt om i landet, efterfrågad som rådgivare och inspiratör i glesbygder där pessimismen brett ut sig. "Om tio år kommer vi att vara fler människor i byn och fler barn i skolan, företagandet kommer att öka och vi kommer att ha en bättre samhällsservice", säger Emelie, som är helt säker på att hennes barn har en framtid i Resele.