POPULARITY
Categories
Mod, fokus och lust – vad vi kan lära av en av Sveriges bästa intervjuareVi pratar mycket om kommunikation på jobbet. Men hur ofta stannar vi upp och frågar oss om vi faktiskt gör det?I det här avsnittet av Health for Wealth fick jag äran att samtala med Martin Wicklin, programledare för Söndagsintervjun i P1 och en av Sveriges mest uppskattade intervjuare. Med ett hantverk finslipat under 20 år i Sveriges Radio har Martin utvecklat förmågor som inte bara hör hemma i radiostudion. De hör hemma på varje arbetsplats.Vet du vart du vill – innan samtalet börjar?En av de viktigaste insikterna Martin delar handlar om förberedelse. Inte i form av ett batteri med färdiga frågor, utan något djupare: en tydlig känsla av vart han vill nå med just den här personen.Det är en viktig distinktion. Färdiga frågor ger en falsk trygghet. Det som faktiskt håller ett samtal i rätt riktning är att ha ett tydligt syfte.Tillit först – sedan de svåra frågornaMartin är inte rädd för att ställa obekväma frågor. Han beskriver hur han nästan alltid har en sådan fråga med sig – en som han vet gör lite ont, och som ibland är jobbig att ställa. Men han lägger den aldrig först.Det är ett perspektiv som utmanar hur vi ofta tänker kring svåra samtal på jobbet. Vi antingen undviker dem helt, eller försöker ta dem direkt – utan att ha lagt grunden. Martin visar att det finns en tredje väg: börja med att bygga tillit, visa att du lyssnar på riktigt, och ta sedan det svåra när förutsättningarna finns.Älska den du ska prata medKanske det mest oväntat konkreta tipset Martin delar handlar om det han gör precis innan intervjun börjar. Han går undan och intalar sig själv att han älskar den han ska prata med."Det är ett mindset. Ett sätt att hamna i rätt läge för att ge en annan människa möjlighet att bli sitt bästa." Det låter enkelt men det är det inte alltid – särskilt inte när man ska möta någon man har förutfattade meningar om, är irriterad på, eller är i konflikt med. Men Martin är tydlig med effekten: av nära 400 intervjuer har han i nästan samtliga fall tyckt bättre om personen efter samtalet än vad hans fördomar var innan.Mod, fokus och lustMot slutet av vårt samtal frågade jag Martin om de tre viktigaste ingredienserna för en riktigt bra intervju. Svaret kom utan tvekan: mod, fokus och lust.Mod att ställa frågorna som behöver ställas, även när de är obekväma. Fokus i meningen intensivt lyssnande närvaro. Och lust – känslan av att det här är en ära, att det här ska bli kul, att nyfikenheten på den här människan är äkta.Det är tre ingredienser som är lika giltiga i ett medarbetarsamtal som i en radiostudio. Och tre egenskaper som vi sällan pratar om när vi pratar om ledarskap och kommunikation på jobbet – men kanske borde.Reflektionsfrågor för dig som individTänk på ett viktigt samtal du har framför dig. Vet du vart du vill nå – inte bara vilka frågor du ska ställa, utan vad du faktiskt vill uppnå? Och är du beredd att lämna ditt manus om samtalet tar en annan väg?Finns det någon i din vardag som du har förutfattade meningar om – och som du aldrig riktigt har lyssnat på? Vad skulle hända om du gick in i nästa samtal med inställningen att du älskar den här personen?Hur ofta lyssnar du för att förstå – jämfört med att lyssna för att svara? Vad skulle behöva förändras för att du ska kunna vara mer genuint närvarande i dina samtal?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationHur ser kulturen ut hos er för att ställa svåra frågor? Är det okej att lyfta det som skaver, det som inte fungerar, det som ingen vill säga högt – och om inte, vad håller tillbaka?Bygger ni tillit innan ni tar de svåra samtalen – eller hoppar ni rakt in i det obekväma utan att ha lagt grunden? Vad skulle det kräva att förändra det?Martin beskriver mod, fokus och lust som de tre viktigaste ingredienserna för ett bra samtal. Vilken av de tre är svagast i er kultur just nu – och vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Avsnitt 323. I och med att den danska mediekoncernen Egmont köper Studentlitteratur får Sveriges största utbildningsföretag förutsättningar att bli mer offensiva än de varit de senaste åren. Författarförbundets stämma nyligen blev en intensiv historia med en stark opposition bland medlemmar om förbundets hantering av WASP-projektet, om skapandet av en svensk språkmodell, och författarnas eventuella deltagande i det projektet. Samtidigt. KB bygger svenska språkmodeller och använder sig av författares och journalisters pliktexemplar och gör det med stöd av ett undantag i den svenska upphovsrättslagen. Det har hittills skett i skymundan trots stark opposition från Förläggareföreningen och Författarföreningen. Det är dags för regeringen att komma ut och försvara eller förklara sitt agerande samtidigt som kritiska författare bör ge sig in i debatten tycker Förlagspodden. Storytel sparkade 45 anställda och hamnade i Arbetsdomstolen där de efter två år förlorade målet mot Unionen och åkte på en kostnad på två miljoner kronor. Vi funderar över varför de drev det så långt. När den gamle bokhandlaren och mångårige ordföranden i Bokhandlarföreningen valde att skriva en debattartikel i Svensk Bokhandel där han ifrågasatte föreningens agerande när de valde in Adlibris vd och lät, enligt Klackenberg, den mest engagerade bokhandlaren lämna föreningen ifrågasätter han om den nuvarande organisationen är i nivå med den lokala bokhandlarens intressen. Fortsättning lär följa. Slutligen, Norges största förlagsgrupp Cappelen Damm tvingades nyligen dra tillbaka en bok eftersom den är delvis skriven med hjälp av AI. När förlaget ska försvara sig väljer de att fega ut enligt förläggaren som anar vad som hänt vilket skiljer sig en del ifrån vad journalisterna antar har hänt. 00 23 Studentlitteratur får danska ägare i Egmont 09 30 Samtal med Anja Gatu om läget i Författarförbundet 16 45 KB slirar med upphovsrätten 24 46 Varför hamnade Storytel i Arbetsdomstolen? 29 27 Dag Klackenberg 33 04 Cappelen Damm gör bort sig två gånger
I veckans Analyspodden gästas vi av Evelina Hedskog, vd för W5 Solutions, tillsammans med DNB Carnegies analytiker Hugo Lisjö.Sedan bolaget senast besökte podden har mycket hänt. W5 har genomfört en ny affärsområdesstruktur, stärkt lönsamheten, byggt upp en rekordstor orderbok och genomfört förvärvet av finska KT Shelter. Samtidigt fortsätter Europas ökade försvarsinvesteringar att skapa nya affärsmöjligheter.Vi pratar om W5 tre affärsområden – Integration, Training och Power – och hur bolaget positionerar sig inom den snabbt växande försvarssektorn. Evelina berättar om marknadstrender, konkurrensfördelar och varför efterfrågan på bolagets lösningar fortsätter att växa.Avslutningsvis ger Hugo sin syn på investeringscaset, värderingen och vilka faktorer investerare bör följa de kommande åren.
Hvordan går man fra studerende med en idé til at drive sin egen virksomhed? I dette afsnit af IDA Lyd har vi besøg af Nicholas Troy Andersen, stifter og CEO af Dialog Intelligens. For få år siden var han studerende med en interesse for kunstig intelligens. I dag står han i spidsen for en virksomhed, der udvikler AI-assistenter til virksomheder og har oplevet markant vækst på kort tid. Sammen taler vi om, hvordan det hele begyndte. Om at få en idé, finde den rette samarbejdspartner og tage de første skridt, længe før man ved, om det kommer til at lykkes. Vi taler også om tvivlen, fejlene, de første kunder og om oplevelsen af at stå i Løvens Hule med sin virksomhed. Undervejs deler Nicholas ærligt ud af de erfaringer, han selv ville ønske, han havde haft, da han stod som studerende og forsøgte at finde ud af, om en idé var værd at satse på. Lyt med til en samtale om iværksætteri, mod, læring og om at bygge noget fra bunden.
Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.Vill se mest skattesänkningarCenterpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist. (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”Är det inte väldigt orealistiskt?”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?”Det gör det”Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna har sagt sitt. Vårt jobb är att se till att vi driver ett politiskt innehåll som visar på vad man får om politiken befinner sig i mitten. För 15 år sen var det väldigt trångt i mitten. I dag är det ganska tomt i mitten”Stöd till hushållenPå senare tid har regeringen presenterat flera tillfälliga stöd till hushållen, som sänkt matmoms, elstöd, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken. Vad tycker Elisabeth Thand Ringqvist om att staten går in och kompenserar hushållen för stigande priser?”Det är en väldigt svår fråga i och med att omvärlden förändras mycket. Just nu är det Hormuzsundet, det har varit covid under en tid, det som har hänt i Ukraina. Vi har fått en massa externa chocker. Det är ju viktigt att de stöden blir så träffsäkra som möjligt. Vi har varit tydliga med att det behövs ett krispaket till jordbruket. Det är ju dels för att vi behöver ha ett jordbruk som är lönsamt i både kristid och fredstid. De drabbas omedelbart väldigt hårt av att oljepriser och naturgaspriser går upp. Det tar sig sen vidare genom livsmedelskedjan och landar hos hushållen”Vad tycker du om principen, du som företräder ett marknadsliberalt parti, att staten går in och subventionerar och kompenserar och inte låter marknadslagarna styra?”När de här chockerna som kommer externt ifrån är tillfälliga, då kan det finnas utrymme för att göra tillfälliga justeringar. Det går inte för människor att helt och hållet beräkna in dem i sina livsval. Så då kan det finnas utrymme för det. Sen är det viktigt att se det för hur familjer och företag ska kompenseras på, så att det blir träffsäkert”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Centerpartiet stod bakom regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatter under våren. Samtidigt är sänkta klimatutsläpp en av deras viktigaste frågor. Hur går det ihop?”Det är för att den tillfälliga sänkningen finns därför att människor har svårt att ställa om här och nu. Samtidigt lägger ju vi mycket mer pengar, ungefär en miljard mer än regeringen, också på elbilar. På mellanlång sikt måste man kunna ställa om till elbilsdrift. Det har ju varit ett felsteg av den här regeringen. Jag förstår det ur ideologisk synpunkt. De ville inte ha elbilsstöd, Sverigedemokraterna prioriterar aldrig att sänka klimatutsläppen. Men hade vi gjort det, hade vi varit på samma plats som Danmark, hade vi varit mer motståndskraftiga mot höjningar i drivmedelskostnader”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Gäst: Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare CenterpartietProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lo Pettersson Intervjun spelades in fredag den 29 maj 2026.
I denne uges Transformator Elbilmarkedet er gået amok. Mere end ni ud af 10 biler, der sælges i dag, er en elbil. Og har man det mindste forstand på biler, falder spørgsmålet med statsgaranti ved de fleste sammenkomster: »Hvad skal jeg vælge - der er efterhånden så mange modeller at vælge imellem?« Læg dertil ugentlige kampagner med konstant priskrig mellem producenterne og kravet om, at man som ny elbilkøber skal sætte sig ind i en lang række nye begreber. Gustav Riegels er sådan en med forstand på biler. Ikke af profession. Bare som nørd. Da han var blevet mødt med spørgsmålet gennem flere år, fik han en ide: Hvorfor bygger vi ikke bare en kandidattest, hvor man vælger mellem de forskellige behov, man har til en ny bil? Som tænkt, således gjort. Sammen med sin makker Balder Seland har han bygget bilmo.dk hvor man guides til sit køb af elbil gennem en række valg. Sammen med resultatet får man præsenteret anmeldelser af de anbefalede køb fra Youtubekanalen Kuffert og Kørehandsker. Men det særlige er, at de to unge 20-årige iværksættere ikke var udstyret med noget forkundskab til it eller web. Men kan man prompte, kan AI gøre al arbejdet. Hør hvordan og hvorfor i Transformator, hvor vi også tester bilmo.dk. Der bliver også plads til lige at stoppe op og give en status på, hvor Natos strategi er på vej hen, efter at to isolerede episoder sætter alliancen under maksimalt pres. For det første en klar melding fra USA ved et lukket møde. For det andet en Nato-øvelse, hvor 10 ukrainske dronepiloter stoppede 2000 kampklare Nato soldater. Vært Henrik Heide Medvirkende Balder Seland, stifter af Bilmo.dk Daniel Bergsagel, programchef Ingeniøren Laurids Hovgaard, redaktør ResilienceTech
Hvordan bygger man AI-løsninger som faktisk skaper verdi – og ikke bare hype? I denne episoden besøker Shifter Runway på Fornebu, hvor de nå etablerer en AI- og robotikklab for industrien. Målet er å koble gründere, industriselskaper og investorer tettere sammen for å utvikle AI-løsninger basert på data, reelle problemer og konkrete behov.Programleder Mia Sandnes Nilsen møter CTO Sagar Chandna og Head of Community Maria Katarina Michelsen for å snakke om hvorfor fysisk AI og robotikk kan bli det neste store, hva som skiller industrielle AI-startups fra andre AI-prosjekter – og hvorfor Norge kan ha et unikt utgangspunkt for å lykkes globalt innen industriell AI.Programleder: Mia Sandnes Nilsen, journalist i Shifter.
Vad händer när rädslan att göra fel blir starkare än viljan att bidra? Jo, besluten uteblir, tempot dör och organisationen fastnar i administration i stället för strategi. I dagens avsnitt parat Lena, Mats och Lars om: Varför ”fokus på vad – inte vem” accelererar lärandet. Hur hierarkier och starka kontrollpersonligheter skapar tystnad och passivitet. Hur även reglerade miljöer kan lyckas – Systembolaget och Skatteverket visar vägen. Lyssna och reflektera: Stimulerar ditt ledarskap administration – eller innovation? Och vilket litet steg kan du ta i dag för att minska rädslan och öka framdriften? #Ledarskap #Rädsla #Lärandekultur #Framdrift #PsykologiskTrygghet #ARAR #Innovation #Kvalitet #Myndigheter #SMEledarskap #Ledarskapspodd
Hur bygger man en e-handel som faktiskt blir stor på riktigt? Joel Löwenberg har tagit Gymkompaniet från ett litet bolag till över 100 miljoner i omsättning – och i det här avsnittet delar han sina mest konkreta insikter kring vad som faktiskt fungerar. Joel delar bland annat: – Hur han ser på lager vs dropshipping – och när det är värt att ta risken – Vad e-handlare egentligen borde fokusera på istället för “unika produkter” – Hur man tänker kring prissättning, marginaler och premiumpositionering – När rabatter bygger affären – och när de bara förstör lönsamheten – Hur man vet när det är dags att börja anställa – Hur han resonerar kring sortiment, fokus och expansion – Vad som faktiskt spelar roll kring plattform och teknik – Vilka saker han hade slutat göra direkt om han tog över en e-handel idag – Vad som skiljer riktiga bolag från e-handlare som fastnar på “sidoprojekt-nivå” – Och hans tre viktigaste råd till alla som driver e-handel idag Ett konkret och brutalt ärligt avsnitt för dig som vill bygga en bättre och mer lönsam e-handel. I Ordinary People who do Badass Things berättar Sveriges främsta entreprenörer hur de gått från vanliga liv till att skapa landets häftigaste företag och varumärken. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Ordinary People who do Badass Things ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!
Kina kallar vattenkraftverket i Medog avgörande för landets gröna omställning. Utanför Kina är frågan hur grönt det är när insynen är minimal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Planerna beskrivs som ett bygge i kolossalformat. Vattenkraftverket Medog, som Kina bygger i Tibet vid floden Yarlung Tsangpo, uppges kunna producera omkring 300 terawattimmar el per år – nästan dubbelt så mycket som Sveriges samlade elproduktion under ett år. Samtidigt är uppgifterna om projektet få. Experter pekar på att det är svårt att hitta officiell information om konstruktion, miljöpåverkan och dammsäkerhet.Det som ändå sipprar ut väcker frågor. Det talas om fem kraftstationer efter varandra och en total fallhöjd på runt 2 000 meter, vilket skulle kunna kräva turbiner anpassade för mycket höga fall, som Pelton-turbiner, en slags impulsturbin. En möjlig design som beskrivits i medier är att leda vatten genom tunnlar som kan vara omkring 40 kilometer långa, i stället för att följa flodens stora krök. Prislappen nämns som upp till 170 miljarder dollar och planen är driftstart 2033.Oro finns också nedströms. När floden lämnar Kina byter den namn till Brahmaputra i Indien och vidare till Yamuna i Bangladesh. Miljontals människor är beroende av vattnet, och frågan är hur vattenflöde och vattenkvalitet påverkas – och om vatten kan bli ett politiskt verktyg vid konflikter. Det finns dessutom uppskattningar om att omkring 24 000 personer kan behöva omlokaliseras.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Programledare: Axel InsulanderPanel: Fabian Ahlstrand & Sabri SuvakciGäster: Ben Foster & Tobias Sana---Redaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I denne episoden av Impressions Podcast møter vi Vibeke Gwendoline Fængsrud – gründeren bak House of Math.Hun forteller om reisen fra Norge til Silicon Valley, hvorfor hun valgte å flytte selskapet sitt til USA, og hvilke utfordringer hun møtte som gründer i Norge. Sammen med host Stian Reinhartsen snakker de om ambisjoner, skalering, teknologi, utdanning og hva som faktisk kreves for å bygge et globalt selskap i dagens marked.Vi er innom:• Hvorfor Vibeke flyttet til Silicon Valley• Hvordan House of Math ble bygget• Gründerlivet i Norge vs. USA• Risiko, vekst og internasjonal satsing• Hvordan bygge et selskap med globale ambisjoner• Tanker rundt norsk gründerskap og innovasjon
Helsetipspodden er podcasten for deg som ønsker å lære mer om kroppen – og hvordan du kan ta vare på helsen din.Tema for episoden: Hud.Huden er kroppens største organ, veier rundt 3,5 kilo og består av 30–40 milliarder hudceller. Den er et avansert sanseorgan, og fungerer som både beskytter, kommunikator og biosensor. Huden sender signaler til immunforsvaret, hormonsystemet og nervesystemet – og det som skjer på innsiden, kan ofte vises på utsiden.Den er også hjem for milliarder av mikroorganismer – hudens mikrobiom – som er avgjørende for balanse og god hudhelse.I denne episoden har jeg med meg Ann-Kristin Stokke, en av Norges fremste hudeksperter med over 30 års erfaring. Hun er aktuell med boken Hud for livet.Vi snakker blant annet om:Hva huden er og hvordan den fungererSammenhengen mellom hud, stress, hormoner og indre helseTarmhelse og hudAkne hos ungdom og hva som faktisk hjelperSøvn, kosthold og solens påvirkning på hudenHva huden trenger for å ha det bra – og eldes best muligAnn-Kristin deler konkrete tips til hva du kan gjøre for å ta vare på huden gjennom livet.God lytt
Bygger superdrakt i Norge // Gir blaffen i Røkke-satsing // Hegnar om SV-ordfører Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sinding frir til kommunen // Bygger iskremimperium på ungdomsarbeid // Hegnar om bøndenes milliarddryss Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Maglegruppen, en öppen samtalsgrupp som samlar människor med olika bakgrund och perspektiv. Idéen är inspirerad av tanken på en ”inverterad Bilderberggrupp” – en plats där samtalet är öppet, nyfiket och delande – och utifrån en vilja att föra samman människor som vill förstå sin samtid, utbyta tankar och ge nya perspektiv på de frågor som formar vår tid. Här möts olika erfarenheter och kunskapsfält – från forskning och arbetsliv till kultur och samhällsengagemang – i samtal som väcker nya idéer och väver samman människors insikter. I dagens program pratar Björn Anders Larsson om kommunikation som samhällets grundsten. Bygger våra relationer på transaktioner? Vad konstituerar en god verksamhet? Regelverk definierar till stor del professionellt socialt arbete. I hur hög grad är det brotten mot reglerna som skapar de goda sociala relationerna? Är tillit och risktagande varandras förutsättningar? Panelen ger sig förutsättningslöst in i diskussionen – alltid med framtiden som mål.
I denne episoden møter vi Lars Thomte, digital markedssjef i Bildeler.no, en av Norges største nettbutikker for bildeler med over 300 millioner i årlig omsetning.Vi snakker om hvordan Bildeler.no har bygget en kundereise som skiller seg ut i bransjen, hvordan Autostore-lageret med 40 000 kasser og roboter jobber 24/7, og hvorfor de valgte å lansere en AI-chatbot som har tidoblet antall daglige samtaler.Lars deler også konkrete råd om CRM og personalisering, hvorfor behovsbaserte produkter krever en helt annen tilnærming enn impulskjøp, og hva mindre nettbutikker kan lære av en aktør som har drevet nettbutikk siden 1990.En episode for deg som vil høre hvordan en moden, profesjonell nettbutikk faktisk jobber med teknologi, kundereise og vekst i 2026.Sjekk ut flere episoder på https://suksessmednetthandel.no
Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signuptoday Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra
I detta avsnitt träffar vi Elin Roaks, CMO, och Asmir Suljicic, Head of Online på Twistshake. Twistshake grundades 2015 med en ambition att utmana en traditionell och konservativ babybransch. Med fokus på innovation, design och funktion har de byggt ett globalt varumärke som idag omsätter över 300 miljoner kronor och säljer på över 40 marknader, med e-handeln som tydlig motor. I avsnittet pratar vi om hur man bygger ett varumärke från grunden i en reglerad och konkurrensutsatt kategori, hur influencer marketing varit avgörande från dag ett och hur de idag arbetar extremt datadrivet med nykundsanskaffning där över 75 procent av försäljningen kommer från nya kunder. Vi går också på djupet i hur de hittat product market fit med sina produkter, varför de alltid är lönsamma på första ordern och hur de organiserar sin marknadsföring mellan performance och influencer marketing för att driva både tillväxt och lönsamhet. Dessutom delar de med sig av konkreta lärdomar från resan, misstag de gjort längs vägen och sina bästa råd till dig som vill bygga en framgångsrik e-handel. Medverkande: Elin Roaks och Asmir Suljicic Podcastvärd: Jonny Rosengren Producent: E-commerce Recruit / E-commerce Consulting E-commerce Recruit har specialiserat sig på personal som har digital kompetens! Vi erbjuder rekrytering, executive search, konsulter och styrelserekrytering. Vi finns i hela Sverige med kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. E-commerce Consulting är ett konsultbolag som erbjuder tjänster såsom uthyrning av interimskonsulter, analyser av verksamheten samt rådgivning. Fokus ligger på digital kompetens och affärsutveckling.
Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick. Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.
Tilbakemeldingskultur er et av de mest omtalte temaene i HR akkurat nå, men hvorfor er det fortsatt så vanskelig å få til i praksis?I denne episoden dykker Anne Lise Heide ned i hva som egentlig skal til for å bygge en sunn og velfungerende tilbakemeldingskultur. For feedback handler ikke bare om å si ifra når noe er galt. Det handler like mye om relasjoner, trygghet og evnen til å se og løfte hverandre i hverdagen.Lytt og hør mer om:hvorfor feedback har gått fra å være et verktøy til å bli en kjernekompetanse i arbeidslivethva som skjer når vi ikke sier ifra og hvilke konsekvenser det kan fåhva forskning sier om hvorfor tradisjonell feedback ofte ikke virkerhvordan hjernen reagerer på kritikk (og hva det betyr for deg som leder)forklaring av feedback-utfordringen gjennom den praktiske modellen «feedback-trappen»tre konkrete råd for å lykkes bedre med feedback i praksisEpisoden gir deg både refleksjon og konkrete grep du kan ta med deg rett inn i egen arbeidshverdag.
I det här avsnittet gästas vi av Anna Gulliksen, med lång erfarenhet av att bygga globala rekryterings- och employer branding-funktioner. Vi pratar om hur du skalar rekrytering, vad som avgör vilka kandidater som faktiskt lyckas och varför många bolag fastnar i att bara rekrytera seniora. Vi kommer också in på AI:s påverkan på juniora roller och den stora frågan: hur bygger vi framtidens kompetens om ingen får börja? Ett avsnitt för dig som jobbar med rekrytering, ledarskap och kompetensförsörjning. Tidsstämplar: 00:34 Anna gästar och ämnet 02:02 Lämnar Tieto och nästa steg 05:46 Marknadsläge och AI 09:24 Rekryteringens stora skiften 13:29 Tester och rättvisa urval 19:11 Graduateprocess och gamification 23:42 Speedintervjuer i massvolym 26:40 Kandidatnöjdhet och varumärke 29:33 Egenskaper som lyckas 35:17 Grads kontra Young Professionals 44:09 Global TA och lokala marknader 52:16 Global process på plats 58:18 Varför SmartRecruiters 01:02:02 Central EB och karriärsida 01:06:53 Konjunktur och seniorfokus 01:10:01 AI och juniora roller Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Rysslands informationspåverkan i Afrika är både omfattande och strategisk – och den påverkar också Europa. I avsnittet berättar forskaren Anna Ida Rock och forskningsledaren Ola Svenonius om hur Ryssland använder allt från falska experter och AI-genererat innehåll till kultur, medier och lokala aktörer för att stärka sitt inflytande.
De sidste 10 år har jeg arbejdet på at bygge min platform op og drive den - og jeg har undervejs fået mange spørgsmål til, hvordan jeg startede, og hvordan jeg driver den i dag. Derfor fortæller jeg i dagens episode mere specifikt om, hvordan jeg har bygget min platform op, hvad det har krævet, og hvordan jeg kan leve af det.>>> Se mere og læs spørgsmålene, jeg besvarer
I avsnitt 216 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik den debattartikel publicerad i tidskriften The Journal of Physiology med titeln Increasing protein intake without increased physical activity is unlikely to improve muscle health: the new U.S. dietary guidelines. I den problematiserar tre forskare de nya högre råden för proteinintag i de senaste amerikanska kostråden. Deras poäng är att mer protein utan träning av musklerna inte lär förbättra muskelkvaliten hos äldre. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:01:08) Fibermaxing och filosiferande kring generalister vs specialister (00:07:19) Debatt kring förhöjda proteinråd för äldre och hela amerikanska befolkningen (00:35:00) Fiber eller protein - vad ska man tänka mest på?
Har vi spenderat de senaste 20 åren på att försöka bli agila, bara för att nu tvinga in framtidens AI i 50-talets stela organisationsscheman?I avsnittet dyker vi ner i en obekväm sanning om hur vi designar moderna AI-system. Vi klagar ständigt på flaskhalsar, stuprör och "vattenfallsmodeller" i våra mänskliga organisationer. Men när vi bygger system av AI-agenter, tenderar vi att kopiera exakt de strukturer vi själva avskyr.Varför den linjära modellen med en "Manager-agent" som delar ut order till en "Coder-agent" skapar en skör, digital byråkrati där processen dör om chefen har en dålig dag.I det här avsnittet får du höra om:Det stora misstaget: Varför vi omedvetet kodar in mänskliga organisatoriska fel och flaskhalsar i våra AI-system.Lösningen – Svärmintelligens: Hur vi kan gå från att vänta på order till att agera på mål genom att applicera "Swarm Intelligence" och principer från naturen.Begreppet Stigmergi: Hur agenter kan samarbeta autonomt utan en chef genom att reagera på spår i miljön – precis som myror och bin.Robusthet vs. Skörhet: Skillnaden mellan en hierarki som faller om toppen kraschar, och en superorganism där andra tar över om någon fallerar.Är det dags att sluta bygga digitala motsvarigheter till 1995 års företagskultur och istället skapa autonoma superorganismer?. Lyssna för att förstå hur vi släpper sargen och låter svärmen arbeta.
I veckans tipsavsnitt gästar Olga Engvall podden och delar tre tankeväckande perspektiv på hur vi bygger relationer i en digital tid.I dag sker många av våra möten genom skärmar, profiler och snabba omdömen. Men vad gör det egentligen med hur vi ser på varandra och på oss själva?Utifrån sina erfarenheter reflekterar Olga över hur tekniken påverkar våra relationer, varför så många möten i dag präglas av prestation och utvärdering och hur vi kan skapa mer jämlika och genuina möten mellan människor.Hon delar tre konkreta tips för hur vi kan använda tekniken som en bro mellan människor, snarare än en ersättning för det verkliga mötet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Familieeide selskaper utgjør ryggraden i norsk næringsliv, men hvordan lede en virksomhet som skal vare i generasjoner? Øyvind Schage Førde fra Aars og Ariane Spandow fra Spabogruppen snakker om maktskifter mellom generasjoner, profesjonalisering av eierskap og exit-diskusjoner. Og hva skjer når neste generasjon vil noe helt annet enn den forrige?
I det här avsnittet pratar jag om hur små dagliga vanor formar ditt liv – och varför det inte är motivation eller viljestyrka som avgör om du lyckas, utan de system du bygger i ditt liv. Många tror att förändring handlar om att sätta tydliga mål och vara motiverade. Men i verkligheten är det de små handlingarna du upprepar varje dag som skapar de stora resultaten över tid. När du bygger rätt vanor och rutiner skapar du ett system som automatiskt leder dig i riktning mot dina mål och ditt önskade resultat. I avsnittet pratar jag bland annat om: ✨ varför små förändringar kan skapa stora förändringar över tid ✨ varför vanor ofta faller efter några veckor – och hur du undviker det ✨ varför system är viktigare än mål ✨ hur du kan göra nya vanor enkla att starta och lättare att hålla i ✨ att motivation inte fungerar i praktiken och vad du kan göra istället ✨ de vanligaste misstagen när vi försöker förändra våra vanor ✨ hur en vana går från ansträngning till en naturlig del av din identitet ✨ hur du lyckas över tid, när du förstår att det tar tid att skapa nya vanor, där du behöver ha tillit och tålamod och fokus på vad du gör varje dag. Du får också konkreta övningar för att börja bygga din vana redan idag. Som avslutning vill jag fråga dig: Kan du föreställa dig en framtid i balans, och harmoni? Där du lyssnar in till dig själv och hjälper dig att skapa goda vanor, för att nå dina mål? Då vill jag bjuda in dig till min live workshop lördag 28/3 10-11.30Under den här live workshopen på zoom, kommer du få checka in med dig själv och lyssna till vad du innerst inne längtar efter och behöver. Börja 2026 med en bra plan, för dig själv!Workshopen spelas inte in, så du behöver vara med live.Läs mer och anmäl dig här: https://www.ingridthorngren.se/liveworkshop Varmt välkommen och tills vi ses igen, tag hand om dig och din bästa vän, dig själv!Hej så länge,/IngridPS Glöm inte att följa mig på Instagram, för daglig inspiration: https://www.instagram.com/ingrid_thorngren/
I det nya avsnitt av Hannas och Rebeccas trädgårdsliv pratar de om hur du bygger upp en köksträdgård från grunden – steg för steg. Hanna och Rebecca delar med sig av sina bästa tips kring placering, hur du skapar levande och näringsrik jord, smart gödsling och vilka grönsaker som är allra lättast, och svårast, att lyckas med. Oavsett om du har en stor trädgård eller en liten plätt att odla på får du inspiration, konkreta råd och massor av odlingspepp. Nu sätter vi spaden i jorden och drömmer om sommarens skördar tillsammans!
Mange drømmer om å starte for seg selv, men få tør å hoppe ut i det med to ukers oppsigelsestid og et baderomslån som startkapital. Einar Michaelsen forlot tryggheten i selskaper som KPMG og Coop for å satse alt på den sirkulære kleskjeden Cirkulær. I denne episoden deler han hvordan han og samboeren Camilla gikk fra søndagstur-idé til butikkåpning på rekordtid, og hvorfor «action produces information» er hans viktigste ledestjerne.https://www.bi.no/studere-ved-bi/karrierepraten-pa-bi/https://www.cirkulaer.love/https://getcircular.ai/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Flerfald heter hennes utställning i Tyresö Konsthall 7 feb - 22 mars. När jag bygger börjar jag nerifrån. Bygger varv på varv. Rent tekniskt handlar det om tajmning säger konstnären Fanny Bylund. som främst arbetar med abstrakt skulptur i keramik där fokus ligger på form, rytm och ljus. I konstverken uppstår möten mellan minimalistiska och flödande former. Inspirationen hämtar hon från vinklar och vrår hon ser i stadsrummet. Här förklarar hon sina tankar för Gunnel Agrell Lundgren.
Den här veckan händer det lite förändringar i podden: Marcus Develius tar över stafettpinnen från Viktor, som tillsammans med Erika kommer att driva Analyspodden framåt. I veckans avsnitt gästas vi återigen av Svedbergs Groups VD, Per-Arne Andersson, som ger oss en uppdatering på vad som hänt i bolaget sedan sist och delar med sig av sina tankar om vägen framåt. Vi pratar om utvecklingen i koncernens olika varumärken och marknader, hur efterfrågan har förändrats, hur integrationsarbetet fortskrider och vilka strategiska prioriteringar som står i fokus framåt. Vi kommer också in på bilden av den förbättrade konsumenten under 2026, vilka signaler bolaget ser i marknaden och hur det kan påverka försäljning och lönsamhet framåt. I den andra delen av avsnittet ansluter ansvarig analytiker Markus Almerud. Han sammanfattar investment caset, pratar om vad som är viktigast just nu och vilka risker man ska ha med sig, samt ger vår syn på värderingen efter den senaste utvecklingen. Länk till fullständiga aktieanalyser på Svedbergs Group: https://access.dnbcarnegie.com/companies/1460 Vid frågor, funderingar och önskemål når ni oss på analyspodden@dnbcarnegie.se
I denne episoden ser jeg på hva som skjer når nervesystemet har stått i beredskap for lenge.Hva betyr det egentlig at kroppen blir mer sensitiv? Hvorfor kan det føles som om du tåler stress dårligere enn før? Og hvorfor hjelper det ikke alltid med bare én teknikk eller mer viljestyrke?Jeg snakker om hvordan langvarig belastning påvirker det autonome nervesystemet, hva som kjennetegner en kropp som har blitt stående i alarm, og hvorfor det ofte er nødvendig å jobbe på flere nivåer samtidig – både med ytre belastninger, med forståelse, med kroppen og med indre mønstre som holder oss i beredskap.Du er ikke feil. Kroppen din prøver å beskytte deg. Og fleksibilitet kan bygges tilbake.Hvis du kjenner deg igjen i det jeg snakker om i denne episoden, og ønsker å jobbe mer helhetlig med nervesystemet ditt over tid, kan du lese mer om 12-ukers programmet Trygg & Sterk her:
Det är lätt att halka in i fällan att jobba hårdare och jobba mer, men när du jobbar digitalt behöver det inte vara så. Med smarta system och strategier kan du sätta delar av din marknadsföring på autopilot. I det här avsnittet av Hillman Podden hör du min intervju och live coaching med Malin Bjerkestig. Vi tittar på hennes verksamhet och hur hon kan skapa mer stabilitet och hållbarhet i sin marknadsföring. Titta på avsnittet på Youtube: https://youtu.be/1ayNOXyxiks Malin Bjerkestig hjälper kvinnor som på pappret har allt men som saknar känslan av mening, att hitta och uppfylla sina drömmar – utan fokus på prestation. Det gör hon genom en rad olika tjänster inom coaching, yoga, shiatsu med utgångspunkt i "Ikigai-blomman" som bygger på att hitta en balans i livet. Länkar till Malins kanaler: ✔ Hemsida: https://www.ikigaivision.se/ ✔ Instagram: https://www.instagram.com/ikigaivision.se/ ✔ Ikigai Women Week › https://www.ikigaivision.se/f/iww
Finanskrise. COVID. Sykdom. Tap av en far. 40 år med partnerskap uten en eneste krangel.Kristian Adolfsen var den aller første gjesten på Gründerkanalen for ti år siden. Da brukte jeg lenger tid på å sette opp kameraet enn selve intervjuet. Nå er han tilbake – med 33 000 ansatte, 22 milliarder i omsetning og en historie som gjør meg ydmyk.Han er mannen som lærte meg at en liten jente fra Andøya kan klare noe. Det har jeg båret med meg i 20 år.I denne episoden hører du: → Hvordan han og Roger brukte COVID-krisen til å gjøre sine beste kjøp noensinne – mens andre blødde → Tre regler de ble enige om i 1987 som har gjort at brødrene aldri har kranglet siden → Hvorfor han legger problemer i «kommodeskuffa» og lukker den – og sovner på ett minutt → Hva det gjorde med ham å miste faren gradvis til Alzheimers → Hemmeligheten bak å aldri ha vært sykemeldt på nesten 40 år som gründer → Hvorfor han sier: «Det føles ikke som jobb. Det er en livsstil jeg liker.» → Treningsmålet han jager til han er 70: 10 km under 50 minutterDet som sitter igjen hos meg etter dette intervjuet: Kristian sammenligner business med løping. Du setter deg et mål. Du jobber. Du kjenner gleden når du når det. Og så setter du et nytt.Og det viktigste han sa? Plukk ut gode folk. Stol på dem hundre prosent. Det er det som skalerer.Bootcamp om 2 uker – meld deg på nå. gründing.no/bootcamp--- NEDLASTNINGER --- - https://www.grysinding.no/blog/slik-bygger-du-en-business-som-overlever-alt-med-kristian-adolfsen- Bestill Gry's bok og få den levert rett hjem: https://www.grysinding.no/bok- Start din egen business - 10 enkle steg!: https://www.grysinding.no/startegenbusiness - Chat med meg her: https://m.me/gry.sinding - Følg meg på Instastories her: https://www.instagram.com/stories/grysinding/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Niels og René "bygger" i denne episode af High on Cars Podcast deres drømmebil som en slags Frankenstein. Hvordan ville du bygge din drømmebil?Podcasten indeholder reklame.Tak til vores samarbejdspartnere:OK Oktan 100.Engel Workwear.Aros Forsikring.Hydro Precision TubingWiley X
Erik Hoekstra, VD och grundare Florea, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om likviditet, säsongsberoende, låga snittordrar, kapitalbehov, internationell skalning och varför tålamod ofta är den mest underskattade tillgången i entreprenörskap. Erik delar konkreta lärdomar från att navigera i en marknad där tillväxt inte längre räcker - och där affären måste fungera på riktigt.06:25 – Att starta e-handel utan tidigare e-handelserfarenhet09:55 – Första kapitalet och vikten av att kunna ta lön tidigt13:40 – Tidigare bolag, konkurs och lärdomar16:40 – När 5 miljoner i omsättning kändes “helt sjukt”19:55 – Målet: lönsamhet och långsiktigt ägande21:45 – Säsongsaffärens utmaningar och lagerbindning24:50 – Digitalt först vs fysiskt först – varför båda är svåra27:40 – Det som var svårare än väntat: likviditet30:30 – Att inte rea ut sig ur problem32:20 – Banker, kredit och alternativa finansieringslösningar35:55 – Låga snittordrar och trafikanskaffning38:20 – Print, influencers och kanalval för äldre målgrupper41:30 – Ambassadörer istället för klassisk influencer marketing48:15 – Shopify, integrationer och teknikmognad52:25 – AI-content, autenticitet och varumärkesförtroende72:25 – Rådet till nya entreprenörer: tålamod och grindHär hittar du Erik & Florea:https://www.linkedin.com/in/erik-hoekstra-a1a35038/ https://floreagarden.com/ Sponsor:https://www.soscalemedia.se/ Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Aida Jamal, partner på eEquity, och Henrik Hoffman, medgrundare av Dema, gästar podden Framtidens E-Handel och dissekerar varför AI nu är svaret - inte bara ett verktyg, hur GM3 blivit investerarnas viktigaste mått, varför content måste byggas för att stå på egna ben och varför Sverige ofta är den sämsta marknaden att skala i. Vi pratar också om Reddit, AI-sök, global prissättning, varför lönsamhet ger extrema multiplar just nu, och vad bolag faktiskt måste göra för att överleva nästa fas.01:40 – Introduktion: varför AI och makro styr e-handelns framtid05:00 – Incitament, alignment och hur fonder bygger värde långsiktigt08:40 – Demokratiseringen av komplex data i hela organisationen11:00 – Styrelsearbete med AI: lager, kampanjer och produktmix14:20 – SEO dör långsamt: 60 % av Googlesök slutar utan klick17:40 – Reddit, communitys och nya kanaler för demand capture22:30 – Agilitet, kostnadsstruktur och varför många bolag dör nu26:10 – AI-direktiv i portföljbolag: effektivisering före anställning29:00 – Content, kundresa och varför utbildande material vinner34:00 – Från connected media till content som står på egna ben39:20 – Du är olika varumärken i olika marknader46:40 – Exitmarknaden: varför lönsamma bolag säljs dyrt igen52:30 – GM3 förklarat: hur investerare verkligen räknar58:40 – Vad är en konkurrenskraftig marginal 2026?61:30 – Prissättning, färre rabatter och fullprisstrategierHär hittar du Aida & Henrik:https://www.linkedin.com/in/aidajammal/ https://www.linkedin.com/in/henrikhoffman/ Sponsor Shopify:www.shopify.com/framtiden Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad innebär det att starta och driva ett STABILT digitalt företag 2026? Precis som när man bygger ett hus kan man inte börja med taket utan man måste börja med en stadig grund. Ändå ser jag många som försöker bygga sin digitala verksamhet från taket och nedåt
Espen snakker med Jeg møter Ingrid Kristiansen, en av Norges mest suksessfulle langdistanseløpere, og snakker om identitet, overganger og hvordan man finner balanse i en hverdag med krav. Ingrid deler hvordan utholdenhet bygges: momentum, enkel trening, og hvordan man holder treningsgleden når livet endrer seg. En praktisk samtale om å være aktiv gjennom livet. .
Elin och Sebastian Oresten, grundare av Knatteplock, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om hur ett Instagramkonto om plockmat växte till ett e-handelsbolag på väg mot 50 miljoner i omsättning. Vi pratar om community-driven produktutveckling, varför content är navet i hela organisationen, hur man testar sig fram till lönsamma storsäljare – och vad som faktiskt krävs för att ta steget från D2C till ICA, Axfood och apotekshyllan.04:35 – Hur Instagramkontot startade – och exploderade på 30 dagar06:30 – Manuellt community-arbete som tillväxtmotor09:40 – Från följare till efterfrågan på produkter11:20 – Beslutet att bygga eget varumärke istället för samarbeten13:15 – Communityt som kompass för sortiment och erbjudande14:55 – När och varför Knatteplock gick från white label till egna produkter16:15 – Första Shopify-lanseringen och försäljning dag ett17:50 – Omsättning, tillväxt och kapitalstrategi år för år21:30 – E-handel vs dagligvaruhandel: olika affärslogiker23:25 – Så tog Knatteplock sig in på ICA och Axfood27:00 – Vad händer när stora aktörer vaknar och kopierar45:20 – Vad som funkar – och inte funkar – i annonsering55:25 – Visionen mot 50 MSEK och nordisk expansionHär hittar du Elin, Sebastian & Knatteplock:https://www.linkedin.com/in/elin-oresten-707b23104/ https://www.linkedin.com/in/sebastian-oresten-4915b1260/ https://www.knatteplock.se/ Sponsor:https://www.soscalemedia.se/ Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Per Ljungberg, Svensk Handel, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om varför fundamenta, lönsamhet och operationell excellens har blivit viktigare än snabb tillväxt, och hur extremt olika affärsmodeller ändå kan lyckas. Vi pratar om AI utan hype, om varför varumärke och kulturellt kapital blivit hård valuta, och hur svenska bolag kan konkurrera mot globala plattformar som Amazon och Temu på lika, eller smartare – villkor.04:55 – Fem år av kris och varför e-handeln nu står starkare08:35 – Fundamenta, lönsamhet och affärsmodellens comeback09:25 – Nischade produkter och fokuserad expansion som strategi11:45 – Excellens i processer som avgör konkurrenskraft13:20 – Varför framgångsrika bolag vinner på olika sätt15:40 – Skiftet från prisjakt till värdejakt hos konsumenten17:10 – Varumärke som långsiktig tillgång i e-handel20:10 – Vad e-handeln kan lära av kultur, musik och mode24:25 – Svensk e-handel och global exportpotential33:30 – AI i praktiken: osäkerhet, testande och brytpunkter38:10 – Temu, Amazon och konkurrens på olika villkor47:20 – Varumärke, tillit och kvalitet mot globala jättar56:05 – Vad Sverige är bäst på – och bör bygga vidare på61:45 – Slutreflektion: hur e-handel byggs för att hållaHär hittar du Per:https://www.linkedin.com/in/per-ljungberg-a51b5262/ Sponsor Shopify:www.shopify.com/framtiden Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vært Henrik Heide Medvirkende Jakob Ammitzbøll Andersen, ingeniørstuderende AAU, mekanik og produktion Therese Moreau, redaktør, DataTech I denne uges Transformator Mød studerende, der har bygget deres egen elracerbil og nu er klar til konkurrencen mod 150 andre universiteter. I denne uges Transformator skal vi også møde den AI-skabte kollega til podcastværten i kød og blod. Det amerikanske firma Inceptionpoint.ai producerer ugentligt 3000 episoder af diverse podcasts, hvor det hele er skabt af AI. Også værterne, der tilmed har et liv på sociale medier. Firmaet er ved at være klar med videopodcast og bøger fra de digitale værter. AI-personer, som firmaet ser som fremtidens influencere. Forretningsmodellen? Den kræver blot 20 lytninger til en episode, så er pengene hjemme. Mød AI-værterne, og hør andre AI værter diskutere forskellen på dem selv og de levende værter. Endelig kommer Therese Moreau, redaktør af DataTech, med sit bud på den AI-boble alle taler om for tiden.
AI-assisteret softwareudvikling er rykket fra eksperiment til virkelighed. Men hvad virker – og hvad er bare hype?Kasper Junge og Christian Bech Nørhave tager dig med ind i maskinrummet, hvor AI allerede er en del af udviklingsteamets hverdag. De deler erfaringer med AI i praksis.Det handler ikke om hype, men om hvad der virker i praksis.Hvad AI faktisk kan (og ikke kan) i softwareudviklingFælles sprog og processer: gør AI til en kollega, ikke en gadgetFart kræver retning: klare mål, kodekvalitet og ansvarBrug AI som kraftforstærker – uden at miste kontrollenMedvirkende:Christian Bech Nørhave+20 års erfaring med Digitaliseringsrådgivning+200 foredrag omkring AIBygger nordisk MSP i samarbejde med DevoteamKasper JungeAI Engineer hos DineroVært på Verbos PodcastNordic AI Influencer DAIR Award WinnerLink:vibe-coding.dk
Hvorfor er noen barn mer selvsikre enn andre? Hva er egentlig forskjellen på selvtillit og selvfølelse? Hvordan kan vi foreldre være med og bygge selvtillit hos barna våre? Og motsatt, da: Hvordan kan vi være med og rive den ned? Hedvig gir sine beste råd for å bygge barnas selvtillit.
❓
Hvad er blødt og rundt og koster næsten det samme som en forældrekøbt ejerlejlighed på Nørrebro? Svaret er en Labubu. Den lille bamse med det skælmske smil har taget verden med storm og kan spottes på alt fra dyre designertasker til Karl Marx’ grav. Men hvorfor er alle blevet ramt af Labubu-feber? I denne uge taler vi om den nye bølge af taktilt forbrug, hvor vi klamrer os til fysiske objekter som cigaretter, CD’er og designerslim. Og så peger vi på, hvordan den ellers udskyldigt udseende bamse er seneste skud på stammen indenfor både stormagtspositionering og nye kapitalistiske markedslogikker. PANEL Esben Weile Kjær, billedkunstner. Anbefaling: Se ’Danefæ’ på TV2. Atusa Zamani, programør og DJ. Anbefaling: Lyt til Haloplus+ nye single ’Untitled’. Bodil Skovgaard Nielsen, kulturskribent ved Information. Anbefaling: Læs bøger af Édouard Louis. Vært: Lucia Odoom. Anbefaling: Lyt til podcasten ’Sentimental Garbage’ om afslutningen på serien ’And Just Like That’.See omnystudio.com/listener for privacy information.
I denne uge har vi udvalgt en oplæst artikel til dig fra os på Politiken: Nemlig kulturjournalist Emil Bergløvs interview med Thomas Dambo. Han er noget så sjældent som en dansk troldehærsfører. Du kan finde hans trolde ude i den virkelige verden. Over hele verden. ------------ Og husk: Artiklen er bare en af de mange artikler, vi læser op, og som kan høres direkte i Politikens podcast-app, så snart de udkommer. Du skal være abonnent for at lytte med. Og det kan du nemt blive ved at gå ind på politiken.dk/shopSee omnystudio.com/listener for privacy information.