Rak höger med Ivar Arpi

Debatten om en svensk kulturkanon tog fart när utredningen ledd av Lars Trägårdh presenterades och överlämnades till kulturminister Parisa Liljestrand (M). I SVT Aktuellt var det Liljestrand och Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar som möttes. Det var detta som fick Jessica Stegrud (SD) att skriva sin omtalade tweet om ”en svenskfödd kurd och en perser” – ett inlägg som snabbt utvecklades till en strid om vem som egentligen får kallas svensk. Var det en markering om blod och ursprung – eller, som hon senare skrev på Expressen Debatt, en samtidsspaning om att frågor om svensk kultur ofta bärs av företrädare med invandrarbakgrund?I dagens avsnitt pratar jag med folklivsskildraren och författaren Dan Korn. Han har i decennier dokumenterat svensk allmogekultur och skrivit om identitet, religion och nationalism. I boken Kalle Anka på kräftskiva – berättelser från landet utan kultur (Timbro 2017) skildrade han svenskarnas egen ambivalens inför sitt arv. Vi både förkastar och hyllar det svenska, på ett sätt som kan vara svårt att hänga med i för nytillkomna.Här berättar han varför han ser kulturkanonen som ”kärlek till det egna” snarare än exkludering, varför Magnus Erikssons landslag säger mer om Sveriges historia än någon kuriositet, och varför myter, bonadsmålningar och spelmansmusik fortfarande formar vår identitet.Samtalet rör också gränsen mellan en öppen svenskhet och etnonationalism, Stegrud-debatten och kulturkanonens roll: kan den bli en gemensam referensram i ett splittrat land – eller blir det bara ännu en brännpunkt i svensk politik?Om du gillar dagens samtal rekommenderar jag att du börjar följa Dan Korn här på Substack där han utvecklar sina tankar löpande. Läs även hans ledare i Bulletin, där han var chefredaktör 2022-2025.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seÄr svensken människa? Den provocerande frågan var titeln på en bok av dagens gäst Lars Trägårdh, skriven ihop med Henrik Berggren, som kom lagom till valrörelsen 2006. Att läsa den då var en befrielse för mig. När jag växte upp på 90-talet var inte svenskhet en självklarhet längre. Och plötsligt fanns då e…

Det norska valet den 8 september har utvecklats till ett ovanligt laddat skådespel. I centrum står högerns inbördes uppgörelse: Høyre, som länge varit landets naturliga regeringsparti, har tappat kraftigt i opinionen. Samtidigt har Fremskrittspartiet seglat upp som största borgerliga parti och frågan som väckts är om partiets ledare Sylvi Listhaug ska bli statsministerkandidaten. Därmed ställs allt på sin spets: ska högern ledas av det gamla etablissemanget eller av utmanaren?I podden möter jag Ole Asbjørn Ness – journalist, författare och mannen bakom podden Ness, utsedd till Årets podcast 2024. Vi pratar om vad som ligger bakom Høyres fall, varför Frp lockar nya väljargrupper, hur Arbeiderpartiet fått ny luft under vingarna, men också om de större frågorna: energipriser, migration, kriminalitet – och religionens roll i ett samhälle på väg att ritas om. Ett korspublicerat avsnitt: Ness x Rak höger.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

På måndag den 8 september går Norge till stortingsval. Något jag kommer att bevaka lite mer här på Rak höger, av flera skäl. Høyre, som är Norges motsvarighet till Moderaterna, har rasat i opinionen till historiskt låga nivåer. Samtidigt har Fremskrittspartiet, som har ungefär motsvarande roll som Sverigedemokraterna, vuxit till omkring en fjärdedel av väljarna. En stor del av valrörelsen har handlat om vilket av de två högerpartierna som ska ha statsministerposten. Situationen påminner starkt om relationen mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna i Sverige: vem ska egentligen leda högern? Varför inte det största partiet i koalitionen?Nej, detta är inte bara en norsk historia, utan något som vi kommer få höra mer om när det nu återstår ett år till nästa riksdagsval här i Sverige. Dagens gäst – statsvetaren Asle Toje – menar att samma mönster återkommer i land efter land i Europa, där de gamla liberalkonservativa högerpartierna tappar samtidigt som väljare rör sig högerut.Asle Toje – vice ordförande i Nobelkommittén, forskare som tog sin doktorsexamen från Cambridge, tidigare forskningsdirektör vid Nobelinstitutet, flitig kolumnist och en av Norges mest profilerade intellektuella. Han har skrivit en rad uppmärksammade böcker, varav jag särskilt kan rekommendera den samlade Europatrilogien (2022), där han undersöker Europas kriser och politiska spänningsfält på ett ovanligt ingående sätt.I dagens samtal pratar vi om Høyres identitetskris – de har svårt att bestämma sig för om de är rosa och globalistiskt eller blått och konservativt, om Fremskrittspartiets uppgång bland både unga och högutbildade, om Arbejderpartiets återuppståndelse i och med Jens Stoltenbergs återkomst.Läs Asle Toje om “Høyres fall” och implikationerna för högerpartier i Europa.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt intervjuar jag Fredrik Zimmerman, lektor i pedagogik vid Högskolan i Borås, om hans senaste bok Pojkars värld – hur föreställningar om maskulinitetsnormer påverkar viktiga jämställdhetsfrågor och pojkar i skolan (Liber 2025). Boken handlar om varför pojkar som grupp ofta halkar efter i skolan och vilka konsekvenser det får – både för individen och för samhället. År 2023 saknade 15 procent av pojkarna som gick ut nian gymnasiebehörighet, vilket motsvarar nästan var sjätte elev. Zimmerman beskriver hur sådana skolmisslyckanden kan leda till arbetslöshet, psykisk ohälsa och i värsta fall kriminalitet – och varför frågan därför är större än en ”pojkkris”: det är ett samhällsproblem.Boken diskuterar också hur jämställdhetsarbetet i skolan har formats av teorier om patriarkat och hegemonisk maskulinitet, och hur det leder till ett empatiunderskott för pojkar. Målet, skriver han, är att skapa en skola där fler pojkar lyckas – utan att flickor behöver lyckas sämre.Tidigare avsnitt med Fredrik ZimmermanPrenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seSka Sverige driva på för hårdare press mot Israel? Det är den största sprickan i Tidösamarbetet just nu. Regeringen vill att EU fryser handelsavtalet, och har fått stöd från samtliga riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna. Aron Emilsson har kallat förslaget för ett “haveri” och menar att fokus hamnar helt …

I dagens avsnitt pratar jag med Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten. Men inte om dagspolitik, utan om tv-serien Andor (Disney+) – Star Wars-serien för dig som egentligen inte gillar Star Wars. Det handlar inte om jediriddare, lasersvärd och magi, och det är inte heller en svartvit berättelse om gott mot ont. Andor handlar om auktoritet och frihet, och om hur både kontroll och motstånd kan korrumpera. Vi börjar i konflikten mellan centrum–periferi och imperium–självstyre, och varför Andor är mer än en vänster–höger-allegori.Vi följer Luthen Rael (Stellan Skarsgård), som binder samman tidiga motståndsceller men till slut tvingas spegla sin fiende för att kunna besegra imperiet. Vi får också följa – och kanske mot vår vilja förstå och bitvis sympatisera med – imperiets tjänare: Dedra Meero (Denise Gough), vars resultatfokus inom säkerhetstjänsten ger snabb karriär, och Syril Karn (Kyle Soller), vars rättvisepatos sugs in i maskineriet tills hans dygd förvrids till sin motsats.Huvudrollen är Cassian Andor (Diego Luna). När vi möter honom är han en obetydlig småkriminell, helt opolitisk och cynisk. Av en tillfällighet dras han in i något större, krossas av systemet och radikaliseras steg för steg – eller om man vill: väcks till politiskt medvetande – och blir den rebell vi senare möter i filmen Rogue One (2016). För detta är alltså en prequel till en prequel till Stjärnonas krig (episod IV från 1977), men trots det något av bästa som går att se på tv.Vad händer när löst organiserade celler måste bli organisation på rebellbasen på Yavin? Hur långt kan ett uppror gå innan det börjar likna det man bekämpar? Var går gränsen mellan frihet och ordning i praktiken? Vem är rebell och vem är imperielakej?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt av Rak höger träffar jag Arvid Hallén, programansvarig på tankesmedjan Oikos, och Johannes Allstrin, talesman för Konservativa sällskapet. Vi sågs i Uppsala, direkt efter att sällskapet avslutat en tre dagar lång konferens fylld av tal, diskussioner och idéutbyte, där jag bjöds in som en av talarna. Men vad är egentligen Konservativa sällskapet? Varför behövs det, och vilken roll spelar det i dagens Sverige? Vi pratar om konservatismens comeback i det offentliga samtalet, om hur begreppet länge varit otydligt i svensk kontext och varför vissa institutioner – från familjen till nationen – är värda att försvara. Vi diskuterar också klassklyftor i åsiktsklimatet, hur Oikos försöker återdefiniera konservatismen för 2020-talet, och varför Arvid och Johannes menar att det behövs fler mötesplatser där konservativt sinnade kan tala fritt.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Inte ens två år har gått sedan Hamas korsade gränsen och massakrerade över 360 unga, och skadade många fler, på musikfestivalen Nova den 7 oktober 2023. De unga festivaldeltagarna utgjorde inget hot mot Gaza, Mycket har hänt sedan dess, men det är viktigt att påminna oss om vem som var angriparen och vilken sida som startade kriget. Om man inte minns det kan man inte förstå varför läget är som det är nu.Ändå tycks världen i dag ha tappat minnet av vem den verkliga angriparen är. På gatorna i Stockholm, London och Paris kräver demonstranter sanktioner mot Israel, och regeringar i Storbritannien, Frankrike och flera andra europeiska länder driver, mer eller mindre öppet, frågan om nya restriktioner och ensidiga krav på vapenvila – krav som Hamas glatt applåderar, eftersom de inte innehåller ett enda villkor för terrororganisationen själv. Varför villkorar man åtminstone inte vapenvilan med frisläppandet av all gisslan? Varför vill man inte sätta någon press på Hamas, utan bara på Israel?Ja, det är förståeligt att världen reagerar på lidandet i Gaza. Ingen civiliserad människa ser på barns död utan att känna sorg och vrede. Men i upprördheten riskerar vi att glömma att Hamas är en rörelse som öppet ­deklarerar att dess mål är Israels utplåning och som firar martyrdöd medan dess ledare bor i lyx i Doha. För det finns en skillnad på att å ena sidan döda en fiende i krig och å andra sidan att fokusera på “mjuka mål” för att maximera antalet döda, och att synbarligen njuta av lemlästandet, skylta med våldtäkterna av kvinnor, och bli euforisk av att utföra det mest barbariska.En som inte har glömt vad som faktiskt hände den 7 oktober är dagens gäst, Eitan Carlquist – svensk-israel som befann sig på Nova-festivalen morgonen den 7 oktober. Han beskriver i intervjun hur han fick springa för livet genom kulregnet när Hamas-terrorister sköt, raketer landade och de stängde av alla flyktvägar. Det är en gripande berättelse, och jag tror att den är extra viktig just nu när så många gör allt de kan för att glömma varför kriget ens pågår. Men oavsett hur man ställer sig till Israels agerande just nu påminner Eitan om varför många israeler ser annorlunda på kriget än vad många i väst gör. Och varför vi inte får glömma vad de kämpar mot.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

In today's episode I'm speaking with sociologist Arlie Russell Hochschild, Professor Emerita at UC Berkeley. Her 2016 book Strangers in Their Own Land (The New Press) became influential in the wake of Donald Trump's election, largely because she crossed what she calls the empathy wall to understand people on the other side of America's political divide.Her new book – Stolen Pride: Loss, Shame, and the Rise of the Right (The New Press 2024) – draws on fresh field-work in Appalachian coal country. Hochschild asks what happens when communities lose jobs, pride, and dignity—and who steps in to offer it back. She uses turns to the infamous Hatfield–McCoy feud as a symbolic lens, asking whether the famous “stolen pig” which set it all off, was really about deeper shifts in status and honor that still echo today.Hochschild argues that Donald Trump is perceived as a good bad guy—someone who breaks rules and fights aggressively, yet whose supporters believe he is doing so on their behalf, reclaiming stolen pride. We unpack the deep story she hears: people waiting in line for the American Dream, growing resentful as they watch others cut ahead.You can buy the new book here.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens podd pratar jag med kammaråklagaren Lisa dos Santos som är aktuell med boken Gängens hus – min rapport från våldsvågen (Forum). Det är en uppföljare till Älskade bror: en rapport från gängvåldets Sverige (Forum 2022) och är en ögonvittnesskildring inifrån åklagarkammaren av hur det grova våldet eskalerat de senaste åren. Nu har det till och med blivit vardag med barn som mördar på beställning. Ibland andra barn.Vi börjar i mordet på 13-årige Milo, ett fall som Lisa beskriver som ett kliv in i en ny tidsålder, även om utredningen ännu inte är avslutad. Därefter går vi in i de krypterade apparna – Signal, Snapchat och WhatsApp – som numera fungerar som gängens digitala stab. Lisa beskriver hur ett enda meddelande kan sätta igång ett morduppdrag på bara några minuter.Vi diskuterar också gangsterrappen som har blivit gängens eget CNN – både soundtrack och propagandakanal. Varför lockas så många av gangsterromantik, även i mer välbärgade områden?Det är ett samtal om barnen som rekryteras, apparna som styr och rättsstaten som halkar efter – och en fråga som hänger över alltihop: Går det fortfarande att ta tillbaka kontrollen?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens specialavsnitt får ni följa med till ett fullsatt Stadshallen i Lund den 12 mars. Som en del av er vet har jag på inbjudan av tankesmedjan Oikos åkt runt till olika städer för att prata om aktuella frågor, från en konservativt perspektiv. I Lund var även Konservativa förbundet vid Lunds universitet med och organiserade. Talarkvällen handlade om vem som egentligen hotar demokratin mest: populisterna eller teknokraterna? Jag inledde kvällen med ett föredrag där jag försökte reda ut varför demokratin alltid sägs vara hotad, och om det egentligen är folkviljan eller eliterna som är problemet.Efter min inledning följde en paneldiskussion med professor emerita Inger Enkvist, sociologen Göran Adamson och Oikos vd Arvid Hallén, som också modererade samtalet. (Därefter var det publikens tur att grilla oss, men tyvärr fungerade inte ljudupptagningen. Ni får helt enkelt dyka upp vid nästa tillfälle och ställa era egna frågor!)För övrigt är det alltid givande att träffa er prenumeranter live, särskilt eftersom jag oftast jobbar helt på egen hand och sällan får direktkontakt med er som läser och lyssnar på Rak höger. Samtalen med er är den stora behållningen när man är ute och håller låda.Så tack till alla er som kom och gjorde kvällen till en succé, och hoppas ni som lyssnar i efterhand blir sugna på att komma på nästa talarkväll!Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

A few weeks ago, the United States, aided by intelligence from Israel, carried out a significant strike against Iran's nuclear facilities at Fordo, Natanz, and Isfahan. This marked a critical step in Israel's ongoing efforts to neutralize Iran as an existential threat—a threat that continues to shape the security landscape across the Middle East. Meanwhile, the war in Gaza has entered its second year, and the debate in the West focuses on the civilian consequences of the war, which is perhaps understandable. But it also obscures the event that triggered it all: the horrific Hamas massacre of October 7, 2023. So if one tries to hold both of those things in mind at the same time, what would an Israeli withdrawal from Gaza look like? What is the end goal of the war?Against this backdrop, today's episode features my conversation with Israel's ambassador to Sweden, Ziv Nevo Kulman. We discuss how, paradoxically, October 7 led to a noticeable rise in antisemitism across Sweden, Europe, and—sadly—throughout the entire Western world. In parallel, Greta Thunberg has shifted her global activism from climate to pro-Palestinian issues, most recently attempting to symbolically break the maritime blockade against Gaza. I ask the ambassador about her actions and her accusations of being kidnapped by Israel.We delve deeply into Iran's role as an ever-present existential threat to Israel, and how the attack on Iran's nuclear facilities has altered the security situation in the region. Was this justified? I ask him directly about statements made by figures like Carl Bildt, who claimed that the U.S. airstrikes violated international law. We also address Sweden's recent push for the EU to impose sanctions on Israeli ministers—an initiative that the ambassador believes risks empowering extremist forces rather than promoting peace and stability.And if you're wondering why he mentions dogs at the beginning, it's because I had shared that my German shepherd accidentally bit off my fingernail. Ambassador Kulman, having grown up around German shepherds himself, ended up chatting with me about dogs before we started recording.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seTony Gustafsson är idéhistorikern som åtagit sig ett ovanligt uppdrag: att på partiets egen beställning skriva en vitbok om Sverigedemokraterna – från tillblivelsen 1988 till riksdagsinträdet 2010. Resultatet är en närmare 600 sidor tjock bok som dokumenterar partiets tidiga kopplingar till högerextrema miljöer.Gustafsson vi…

Politiker pratar gärna och ofta om digitalisering, men när samtalet väl glider över till verklig AI blir det märkligt tyst. Gustav Juntti är aktuell med reportageboken Älskling, vi fick en AI! (Timbro), där han visar hur AI redan idag används på sjukhus, i klassrum och inom kommunala förvaltningar – samtidigt som digitaliseringsministern ännu inte tycks ha testat ChatGPT.Juntti själv har gått från hockeyback i Luleå till politisk redaktör och nu AI-debattör, och i boken tar han upp konkreta exempel på hur AI kan göra skillnad. På Capio S:t Görans sjukhus används redan en algoritm som upptäcker fyra procent fler fall av bröstcancer och minskar antalet onödiga återbesök rejält. Dyslektikern Henrik klarar plötsligt skoluppgifterna tack vare ChatGPT, och Region Halland har blivit ett föredöme genom att faktiskt implementera färdiga AI-lösningar istället för att bara prata om dem.Boken tar upp både förhoppningar och risker, optimism och pessimism. En viktig bok i ett angeläget ämne. Samtidigt ställer den också frågan: Varför hamnar politikerna efter vad gäller AI, och vad kan det få för konsekvenser?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hur bygger man ett samhälle där nyckeln kan hänga utanför dörren? Hur gör man det samtidigt som trapphuset brinner? I Nyckeln utanför dörren (Timbro) föreslår Douglas Thor, ordförande i Moderata ungdomsförbundet, en rad förslag på lösningar. Målet är att staka ut en självständig moderat integrationspolitik, som inte låter som vare sig Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna.Vi reder ut skillnaden mellan integration och assimilation och diskuterar Thors idé om tätare hembesök – ”husförhör i Husby” – med möjlighet att frysa bidrag om familjer konsekvent uteblir. Staten måste bli bättre på att tidigt fånga upp familjer och ingripa innan problemen blir stora, menar han. Integration måste börja med gemensamma förväntningar, inte passiv anpassning, som han säger. Vi pratar också om en svensk kulturkanon, ett slags modern katekes, och vad en sådan skulle kunna innehålla.Om detta och mycket annat handlar dagens samtal. Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Dagens gäst är Johan Tralau, som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Samtalet äger rum mitt i Uppsalas akademiska hjärta, samma miljö som i Tralaus deckare Höken sjunger om död (Polaris 2023) och Ormens öga (Polaris 2025), där han förvandlar universitetet till en plats som känns både hemtam och olycksbådande. Vi börjar med mordet vid fontänen nedanför Uppsala slott, där doktoranden Kim Nyman dränks en stilla vårnatt, och talar om det mystiska “Ulvaförbundet” – ett hemligt sällskap med dunkla motiv och uråldriga traditioner. Vad är det med universitetets historia och akademiska prestige som gör det så lämpligt för intriger, våld och myter? Och varför fascineras medierna så gärna av dessa hemlighetsfulla kretsar?Vi fördjupar oss också i Tralaus idéhistoriska verk – från Myten om tidens början (Ellerströms 2024), där han utforskar hur världen enligt myterna startar med Kronos kastrationshugg mot Uranos, till böckerna Monstret i mig (2015), Havets väldiga ryggar: offret och de flytande bildernas gåta (Ellerströms 2018) Draksådd: den grekiska tragedin som politiskt tänkande (2010). Varför uppstår världen så ofta genom brutala våldshandlingar i antika skapelseberättelser, från Greklands Uranos till nordiska Ymir och indiska Purusha? Och varför fortsätter monstren att fascinera och skrämma oss – vad avslöjar dessa gränsvarelser egentligen om människans dolda längtan efter det förbjudna och kaotiska?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seNär Bo Wennström mötte två nederländska poliser i hamnen i Leiden erkände en av dem uppgivet att inget de gjort mot den organiserade brottsligheten under de senaste fyrtio åren har fungerat. Han sa: Jag började som polis för nästan fyrtio år sedan. Och allt har bara blivit värre. Alla ansträngningar vi gjort, alla…

Why do domesticated animals develop white fur? Why do they get floppy ears? My German shepherd excluded. Surprisingly, these seemingly random traits are common indicators of domestication and friendliness. But how does this relate to us humans?Today I'm speaking with Richard Wrangham, a distinguished primatologist and professor at Harvard University, whose influential research has deeply reshaped our understanding of human evolution. Wrangham has popularized the intriguing concept of “self-domestication” through extensive academic work and especially his acclaimed book, The Goodness Paradox: The Strange Relationship Between Virtue and Violence in Human Evolution (Profile books 2019).According to Wrangham, self-domestication is an evolutionary process where humans gradually evolved by selecting against impulsive aggression, making us more cooperative, social, and even influencing our moral decisions. Yet, paradoxically, he explains that this increased peacefulness coexists with an undiminished capacity for carefully planned violence, like warfare. We are, he argues, remarkably peaceful in daily interactions, yet simultaneously capable of organizing lethal aggression on a massive scale.In our conversation, we delve into what self-domestication truly involves, what bonobos and chimpanzees reveal about our behavior, and why understanding both reactive and proactive aggression is crucial today. Wrangham challenges many common assumptions about human nature, offering insightful explanations for both the peaceful cooperation and conflict seen in our societies.This discussion matters because it encourages us to reconsider our assumptions about what it means to be human, providing deeper insights into our past, our current social dynamics, and potentially, our future.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seVad händer med demokratin när framtiden känns förbrukad och utopierna känns döda eller döende? I dagens avsnitt möter jag Torbjörn Elensky, aktuell med essäsamlingen Livet efter framtiden (Fri tanke). Det är ingen handbok för optimister, men fungerar däremot som en uppdaterad guide i ett nytt politiskt …

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seDagens gäst är Carl Eos, tills nyligen mest känd under pseudonymen Teodor Gustafsson. Under det namnet gav han i augusti 2024 ut romanen "Utanförskap. En berättelse om främlingar". Det är en berättelse om en man som lever ett dubbelliv: officiellt central ombudsman på ett fackförbund, men i hemlighet djupt engagerad i Sverigedemokraterna och frustrerad …

Med anledning av Stina Oscarsons tragiska bortgång publicerar jag på nytt den intervju jag gjorde med henne i slutet av februari 2022, precis innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Stina Oscarson var teaterregissör, dramatiker och författare – men kanske främst känd som en envis och självständig samhällsdebattör. Jag såg henne länge som en motpol i debatten, men kom med tiden att allt oftare uppskatta hennes perspektiv. Inte för att vi alltid höll med varandra. Vi gjorde exempelvis helt olika analyser av situationen med Ryssland, där hennes syn på hur fred uppnås var diametralt annorlunda än mitt. Men just därför, inte trots det, var hennes tankar alltid värda att lyssna på. Man behöver höra varför man har fel – inte på ett fientligt sätt kanske, men ärligt menat – även när man är övertygad om att man har rätt. Den sortens samtal är dock ovanliga, men detta var ett av dem, tycker jag.Stina Oscarson var en unik röst. Jag uppfattade aldrig att hon var konträr för sakens skull, eller för att hon tyckte det var roligt att provocera. Om hon någon gång befann sig i opposition var det för att hon följde sitt eget samvete. Hon spelade inte i något lag, men hon var inte heller en individualist som struntade i andra. Hennes lag var mänskligheten. Hon var, utan överdrift, en av de mest mänskliga personer jag träffat. Vi är fattigare utan henne.I dagens avsnitt pratar jag med Stina Oscarson som är teaterregissör, dramatiker och författare. Men hon är även en flitig samhällsdebattör, och det är kanske i den rollen flest känner till henne. Vi spelade in det här innan Ryssland inlett sin invasion av Ukraina, vilket är anledningen till att vi inte pratar mer om det.För mig personligen har Stina Oscarson gått från att vara en av dem som ofta hamnat på motsatt sida från mig i samhällsdebatten, till att jag allt oftare nickar instämmande när jag läser och lyssnar på henne. Det har att göra med att debatten inte är statisk, men också om att hon har ändrat sig i vissa frågor. Och att jag har ändrat mig också. Vi sprang på varandra på en kulturfest SvD hade för sina frilansar, min första gång på en sådan fest, och sedan var hon moderator för en intensiv debatt om migration som jag deltog i. Men detta är första gången jag har haft möjligheten att få prata med henne på tu man hand en längre stund. Jag hoppas att ni tycker att det är lika givande som jag tyckte.Hon är just nu aktuell med boken “Det perfekta plåstret” (Mondial) som jag verkligen kan rekommendera. Vi pratar om den, men också om hennes uppmärksammade intervju med vår socialdemokratiska kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Och om vad som egentligen hände efter att en medlem i Nordisk ungdom deltagit i en debatt om demokrati som Stina var moderator för. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I veckans avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om regeringens besked att en ny utredning om akademisk frihet ska tillsättas – och vad det egentligen är som hotar den. Är det staten, universitetsledningarna eller trycket inifrån lärosätena själva?Vi går igenom Johan Perssons presskonferens, genussekretariatets enkätundersökning och hur siffror om hat och hot snabbt får eget liv i debatten – trots låg svarsfrekvens och varningar om metodproblem. Samtidigt verkar minnet kort: vad hände med den tidigare kritiken mot jämställdhetsintegrering, obligatoriska perspektiv och ideologiska styrsignaler i forskningspolitiken?Och så handlar det om USA. Trumps hårdföra universitetspolitik används nu som varnande exempel – men också som bekvämt alibi för att ignorera eller tysta den kritik mot ideologisk styrning som många lyft. Vad betyder egentligen akademisk frihet när alla gör anspråk på den?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seDonald Trump har rört om i den globala maktordningen. Säkerhetsgarantier ifrågasätts, NATO omförhandlas, och Europa pressas att ta större ansvar. Vad innebär det för Sverige? Ska vi fortsätta luta oss mot USA – eller börja tänka nytt? Kan vi bygga starkare band i Europa? Och vad händer med vår suveränit…

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI Män och kvinnor (Bokförlaget Polaris), den tredje romanen om Ester Nilsson, möter vi en huvudperson som för första gången slipper jaga. Hon blir älskad, helhjärtat och utan reservation. Ändå är något ur led. Paul Henning North, en amerikansk underrättelseagent med öga för fara och förlorade fi…

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seUnder en period var svensk politik en ganska odramatisk historia – ett intellektuellt sällskapsrum för likasinnade med olika nyanser. Men när migrationsfrågan tog över dagordningen förändrades spelplanen. Det som tidigare betraktades som självklart kunde plötsligt bli skäl för offentlig misstänkliggöring.Håkan Boström har rört…

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens podd pratar jag med Mattias Karlsson, landsbygdspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och partiets internationella sekreterare. Dessutom grundare av den konservativa tankesmedjan Oikos, vilket vi pratar en del om. Men vi börjar i USA. Den amerikanska högern inspirerar många, men Mattias …

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se(Detta är en repris av ett avsnitt som publicerades den 9 april förra året.)I en uppmärksammad ledare i Svenska Dagbladet beskriver Paulina Neuding hur utbrett hatet mot svenskar är i Sverige. Trots upprepade fall där det är uppenbart att gärningsmännen riktat in sig på svenskar tycks varken BRÅ, kriminologer eller medier vilja…

Britain's free speech crisis is deepening. Police are knocking on doors over online opinions, and laws meant to target hate speech are being used to silence dissent. When Elon Musk highlighted the UK's grooming gang scandals, the media attacked him rather than the perpetrators or the people in power who neglected it.Tom Slater, editor of Spiked Online, joins me to break down how Britain is sleepwalking into censorship. We discuss the rise of authoritarian speech restrictions, how woke culture shapes media and politics, and why merely mentioning the background of grooming gang offenders is now politically dangerous.We also dive into Slater's viral Cambridge Union speech, where he dismantled claims that Trump is a 21st-century fascist. Is labeling populists as fascists a way to shut down debate? And what does this say about the political elite's fear of ordinary voters?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI över ett decennium var Bashar al-Assad en symbol för oföränderlig brutalitet. Men så föll regimen – snabbt, oväntat och nästan utan motstånd. Rebellerna rullade in i Aleppo, och på elva dagar var hela Syrien i deras händer. Hur kunde det ske? Varför såg så få det komma? Och vad betyder det att jihadistgruppen HTS nu styr Damaskus?I…

"Vi vill utvisa den här terroristen!""Det går inte, vi har skrivit på det här internationella avtalet.""Vi vill ha ännu lägre bensinskatt!""Det går inte, för vi är med i EU som har en minimi-gräns."Så skrev Oliver Rosengren, moderat riksdagsledamot, i en uppmärksammad Facebookstatus. Han menar att politiker allt oftare svarar väljare med att de inte kan genomföra en viss politik – i stället för att argumentera för varför de anser att det inte bör göras. Men är det verkligen sant att händerna är bakbundna, eller är det ett bekvämt sätt att slippa ansvar?Jag läste hans tråd och ville veta mer. I dagens podd pratar vi om politikens makt och begränsningar, om varför vissa lagar och avtal anses heliga medan andra lätt rivs upp, och om hur demokrati urholkas när politiker reduceras till administratörer. Vi diskuterar också J.D. Vances kritik av europeisk politik och frågar oss: Är vi för regelstyrda för vårt eget bästa?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens podd pratar jag med Katarina Barrling. I en intervju med Tidningen Curie kallade hon sig själv gårdfarihandlare, en resande med väskan full av idéer. Vilken fantastisk beskrivning, tänkte jag. Mycket bättre än det anskrämliga ordet konsult, som mest för tankarna till IT-bubblan. Nåväl. Till det här samtalet h…

Efter massmordet i Örebro har regeringen föreslagit ett förbud mot halvautomatiska gevär av AR-typ. Men gärningsmannen använde inte ett sådant vapen. Dagens gäst är Erik Lakomaa som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på frågor om vapenlagstiftning. Han kallar det för paniklagstiftning – symbolpolitik som slår mot landets 200 000 sportskyttar och 300 000 jägare, utan att åtgärda problemet med insmugglade vapen. Det vill säga vapnen som används i kriminella sammanhang. I detta avsnitt diskuterar vi hur vapenfrågan blivit ett politiskt slagfält där fakta och löften till väljarna ofta ignoreras.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten. Vi börjar med att prata om Örebromassakern, där elva personer mördades på Risbergska skolan i tisdags. Redan innan detaljerna var klara hade många en färdig analys – med syndabockar utpekade och politiska motiv antagna. Varför tycks vissa behöva dra slutsatser innan det går att göra?Vi pratar också om USA och Donald Trumps återkomst som president. Vi pratar om hans nya tullar, handelskrig och påstådda intresse för att köpa Grönland – och vad allt detta kan innebära för Sverige och världen. Samt varför det fortfarande tycks vara så svårt att förstå honom.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Today's guest is Patrick Deneen, professor of political science at the University of Notre Dame and one of the most debated thinkers of our time. His book Why Liberalism Failed (Yale university press 2018) made waves in intellectual circles—not because it predicted the collapse of liberalism, but because it argued that liberalism has already won. And that's precisely why it has failed.Deneen's analysis transcends the traditional left-right divide. He argues that both camps have actually worked together to realize liberalism's grand project: freeing the individual from all traditional bonds. The right has done it through the market, the left through the state—and together they have dismantled the very communities that once held societies together. Family, local communities, religion—everything has been sacrificed on the altar of individual liberation.In Regime Change: Toward a Postliberal Future (Sentinel 2023), he deepens his critique. He describes today's elite as a technocratic aristocracy—a class that speaks of equality but ultimately serves only its own interests. Here, he draws inspiration from Christopher Lasch, who described how modern elites have isolated themselves from the people while seeing themselves as humanity's great liberators. According to Deneen, this new aristocracy has created a society where ordinary people have less and less say, even as we continue calling it a democracy.But what is the alternative? Deneen does not argue for a return to the old elite or a new meritocracy—on the contrary, he sees meritocracy itself as a central part of the problem. Instead, he envisions a leadership class deeply rooted in society, one that is not exclusively drawn from universities and metropolitan expert culture but from the very communities that liberalism has sought to dissolve.Is this a conservative dream, a populist revolt, or a realistic path forward? We discuss Deneen's ideas, how his critique challenges both the right and the left—and what might come after the liberal era.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Igår svors Donald Trump in som USA:s 47:e president och inledde därmed sin andra mandatperiod i Vita huset. I sitt invigningstal målade han upp en vision av en ny era för amerikansk styrka, med löften om att ena landet och leverera resultat. Till skillnad från hans tal 2017, där han talade om "American carnage", betonade han nu optimism, nationell enhet och att uppfylla Martin Luther Kings dröm om lika möjligheter för alla. Samtidigt var budskapet tydligt: kriminalitet, illegal invandring och det han kallar den korrupta politiska eliten ska bekämpas med full kraft.I dagens avsnitt av Rak höger diskuterar jag detta med två gäster som båda har följt amerikansk politik noggrant, men ur olika perspektiv. Ronie Berggren, författare och grundare av podden Amerikanska nyhetsanalyser, var en av de första svenskarna att öppet stödja Trump inför valet 2016. Han har bland annat skrivit boken Donald Trump - en synnerligen amerikansk president (Nomen 2020) och driver i dag Bulletins USA-podd. Han menar att Trump är en missförstådd ledare som nu, mer erfaren och strategisk, kan driva igenom de reformer han tidigare stoppades från.Min andra gäst är Arvid Hallén, som är samhällsdebattör och chef för tankesmedjan Oikos. Till skillnad från Berggren ser han Trumps återkomst med en mer skeptisk blick. Han pekar på att Trump fortfarande bär på samma svagheter som tidigare – en splittrande ledarstil och en oförmåga att bygga långsiktiga strukturer.Vi pratar om hur Trumps budskap har förändrats från 2017 till 2025. Är han en mer försonande ledare idag? Ronie ser ett tydligare fokus i Trumps nya linje, medan Arvid ifrågasätter om presidenten verkligen har förmågan att leverera mer än kulturkrig. Vi diskuterar också vad Trumps återkomst betyder för den konservativa rörelsen både i USA och här i Europa. Samt om han kommer köpa Grönland eller inte, och vad det i så fall innebär för europeisk säkerhet. Det handlar också om tullar, Kina och handelskrig.Men nu till dagens samtal. Du lyssnar på Rak höger med mig, Ivar Arpi.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seNär Elon Musk nyligen delade en film om Tommy Robinson och groominggängen i Storbritannien blev reaktionerna starka, både internationellt och här i Sverige. Robinson är en kontroversiell figur, och förmodligen därför har störst fokus hamnat på honom och Musk, snarare än skandalen i sig. Men problemen Robinson har uppmärksam…

I dagens avsnitt pratar jag med Omar Makram, känd från podcasten Sista måltiden och aktuell med sitt Substack-projekt Öster om förnuftet. Omar har tidigare gästat podden, då vi pratade om hans resa från en konservativ muslimsk uppväxt i Egypten till att bli förespråkare för sekulär humanism. Den här gången fördjupar vi oss mer i var han befinner sig i dag, efter tio år i landet.Omar beskriver vad han ser som en "missad balans" mellan Mellanösterns auktoritära strukturer och Sveriges mer konflikträdda, och mycket sekulära kultur. Det måste gå att hitta en “sweet spot”, som varken är för mycket åt endera hållet, menar han. I dagens Sverige har pendeln svängt för långt bort från auktoritet och gemensamma normer.Jag frågar honom också om han saknar något från den visshet han hade som konservativ muslim, i det mer flytande sekulära väst. Det är en tradeoff, svarar han. För honom är integration och kulturell anpassning alltid en kompromiss – ett val där något alltid förloras. Om du väljer frihet, säger han, förlorar du en del av auktoriteten, och om du väljer auktoritet, går det alltid ut över friheten.Det väcker frågan: Hur kan ett samhälle både vara tydligt med sina värderingar och samtidigt inkludera människor från vitt skilda bakgrunder? Det är en av de centrala frågorna i dagens avsnitt.Prenumerera på Öster om förnuftetTidigare intervju med Omar MakramPrenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt pratar jag med Jörgen Huitfeldt som är chefredaktör för Kvartal. Innan dess hade han en lång karriär på Sveriges Radio, där han bland annat var programledare för Studio Ett.I samtalet reflekterar vi över journalistikens trovärdighet, hur man väljer vinklar och varför. Vi börjar samtalet i en text han skrev nyligen på Kvartal, med rubriken “Den goda lögnen” är också fake news (Kvartal 4/12). I den beskriver han hur vissa osanningar får passera journalistisk granskning om de uppfattas tjäna ett högre syfte, exempelvis om det handlar om klimatfrågan, jämställdhet eller migration. Han skriver:Det här skulle aldrig fungera om det inte fanns en hel kader av journalister som sorterar obelagda och tvivelaktiga påståenden i olika högar; i den ena hamnar de som skadar samhället och i den andra sådana som ändå uppfattas ha ett vällovligt perspektiv. I det första fallet granskar medierna misstänkta osanningar minutiöst, i det senare låter man dem ofta passera. Dels för att de personliga konsekvenserna av att göra det uteblir, dels för den goda sakens skull.Risken, menar han, är inte bara att folk tappar förtroendet, utan även att institutioner tillåts vara opålitliga. Varför ska vi då lita på dem? Och kan medier som Kvartal göra något annorlunda för att undvika fällan med de “goda lögnerna”? Vad erbjuder Kvartal som inte redan finns?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens avsnitt pratar jag med Emanuel Karlsten som är journalist, medieanalytiker och en av rösterna bakom Mediepodden, ihop med Olle Lidbom som jag hade i podden i september. Emanuel och jag försöker diskutera vad journalistik egentligen är och vad den klarar av i ett medielandskap som ständigt förändras.Jag b…

As some of you might know by now, I'm an avid reader of Cormac McCarthy. His books have meant—and still mean—a great deal to me, not just from an aesthetic perspective but on a deeper, existential level. So today, I'm honored to be speaking with one of the foremost scholars of McCarthy's work: Steven Frye, Professor of American Literature and Chair of English at California State University, Bakersfield.Our conversation delves into two of McCarthy's most towering works: Blood Meridian, with its bleak, violent world, and The Road, a stripped-down, post-apocalyptic story centered on the bond between a father and son. Though these novels seem vastly different, they ask strikingly similar questions: Can decency survive in a world where power, destruction, and loss seem inevitable?We also explored the concept of “weak theology” in McCarthy's work—how can a God allow such evil to happen? In The Road, McCarthy seems to ask whether the "fire" of human compassion can endure in a universe that offers nothing in return.McCarthy's portrayal of the American West redefines the genre itself, moving beyond mythic heroism into existential struggle. Blood Meridian forces us to confront the dark side of Enlightenment ideals, while The Road suggests that even in a godless, ruined world, something resembling hope might persist—not through divine intervention, but through human love and sacrifice.Steven Frye doesn't let McCarthy's characters rest in simple archetypes. He explores how figures like Judge Holden in Blood Meridian embody a destructive force of total dominance and knowledge devoid of ethics. Yet Frye also points out how McCarthy creates space for resistance—even in the face of inevitable destruction. Is the kid's defiance of Holden a doomed rebellion—or a glimmer of human decency that refuses to die?Our discussion also touched on McCarthy's more romantic vision of the West in All the Pretty Horses and The Crossing. We reflected on the impossibility of returning to an imagined past of purity and belonging, as McCarthy's characters grapple with modernity's harsh realities.If you enjoy today's conversation, I highly recommend visiting Steven Frye's website at stevenfrye.org, where you'll find his writings. I also suggest checking out his novel, Dogwood Crossing.Tidigare avsnitt på tematPrenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens avsnitt pratar jag med grävjournalisten Ola Sandstig, som i två uppmärksammade avsnitt av SR Kaliber granskat hur FN och andra globala aktörer sprider överdrivna klimatlarm. Med hjälp av tveksamma statistiska tolkningar och svaga källor har FN påstått att väderkatastrofer femfaldigats, att kvinnor och barn löper 14 gån…

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Jenny Strindlöv, som till vardags är grävreporter på Expressen, och nu aktuell med den uppmärksammade boken Romani kris – parallella rättegångar i Sverige (Mondial 2024) – en granskning som sätter ljuset på rättsordningar som verkar i skuggan av lagstiftningens vanliga ramar. Boken är den första svenska granskningen av ett parallellt system som praktiseras inom vissa romska grupper, med syftet att hantera konflikter utanför det formella rättsväsendet. Strindlöv belyser hur dessa strukturer särskilt drabbar kvinnor och barn – och hur myndigheterna ofta misslyckas med att skydda de mest utsatta.Trots att Romani kris är en granskning av parallella maktstrukturer och deras konsekvenser, har mycket av debatten handlat om bristen på "positiva exempel". Det tycks bekräfta en större princip: Sanningens fiende är inte lögn – det är först längtan efter, sedan kravet på, harmoni. Kan vi verkligen diskutera svåra frågor utan att försköna verkligheten? Sveriges Radios romska redaktion, Radio Romano, har i flera inslag kritiserat att boken inte innehåller fler positiva skildringar av romsk kultur och fokuserat på användningen av z-ordet – trots att det endast förekommer i citat från intervjupersoner. Kritiken antyder att författaren borde ha skrivit en helt annan bok, och kanske att hon som icke-rom är fel person att granska ämnet.Men varför vill Radio Romano och vissa experter flytta fokus från kärnfrågorna till författarens motiv eller ordval? Varför lyfter ingen fram berättelserna om de kvinnor och barn som lever under romani kris, eller de röster som vill bryta tystnaden och som pratat med Jenny Stridlöv? Kan vi i Sverige  diskutera svåra ämnen om minoritetskulturer utan att varken romantisera eller demonisera?I detta samtal delar Jenny Strindlöv sina erfarenheter från arbetet med boken, sina tankar om debatten den väckt och varför det är avgörande att hålla fokus på det verkliga problemet.Köp boken här.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens avsnitt av Rak höger pratar jag med Johan Ingerö om det amerikanska presidentvalet och vad resultatet säger om både USA och Sverige. Johan har lång erfarenhet inom politik och opinionsbildning – han var presschef hos Göran Hägglund, blev sedan partisekreterare för Kristdemokraterna, har tidigare varit välfärdspolitiskt ansvarig Timbro, sedan policyansvarig KD, och framför allt så har vi nästan varit kollegor på både Magasinet Neo och Svenskans ledarsida, men lyckades misslyckas med att överlappa. I dag är han seniorkonsult på The Labyrinth Public Affairs. Han har djup kunskap om amerikansk politik och är en av dem jag ofta vänder mig till med frågor i ämnet. Vi diskuterar varför valet inte var lika förutsägbart som tidigare, hur Donald Trump lyckades mobilisera nya väljargrupper och vad demokraternas förlust säger om deras strategiska misstag. Johan, som följde valet på plats i delstater som Georgia och Florida, delar insikter om varför republikanska budskap om ekonomi och trygghet har fått fäste hos väljare som tidigare stött demokraterna.Varför ser vi nu fler svarta och latinamerikanska väljare rösta republikanskt? Hur påverkar inflation och otrygghet valresultatet, och vad innebär det för framtiden? Vi diskuterar också hur Donald Trumps MAGA-rörelse har omformat det republikanska partiet och varför demokraterna riskerar att tappa ännu fler kärnväljargrupper om de inte omprövar sin politik. Är det fortfarande "the economy, stupid", eller har vi missat något fundamentalt?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.se“Jag känner genuint medlidande med alla dessa svenska mediekonsumenter som på inget sätt förberetts av SVT och etablerad press på att det finns många helt normala människor som röstar republikanskt.”Så skrev Henrik Jönsson – youtuber och samhällsdebattör – i en uppmärksammad debattartikel häromdagen. I dagens avsnitt …

I dagens avsnitt gästas jag av Magnus Ranstorp, en av Sveriges främsta terrorforskare som är aktuell med boken Hamas: Terror inifrån. Han är även docent i statsvetenskap och strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan. Hur kunde Israel missa vad som var på gång innan attacken den 7 oktober 2023? Varför var gränsen mot Gaza så underbemannad? Hur gick Hamas från att vara en liten del av Muslimska brödraskapet till att bli en av världens mest inflytelserika och fruktade terrororganisationer? Magnus Ranstorp delar med sig av insikter från sina möten under tre decennier med Hamas ledare, inklusive grundaren Sheikh Ahmed Yassin och andra nyckelfigurer inom organisationen. Vi diskuterar även Hamas komplexa struktur där socialt arbete och våldsam jihad samverkar för att befästa deras makt.Slutligen frågar jag Magnus Ranstorp om möjliga lösningar: Kan Gaza återuppbyggas och avmilitariseras? Vilka internationella insatser krävs för att skapa en hållbar fred?Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

I dagens podd pratar jag med Oscar Jonsson som är forskare i krigsvetenskap, med särskilt fokus på Ryssland. Nu är han aktuell med boken Försvaret av Sverige (Mondial). Boken är en rättfram, och ibland svidande, genomgång av vårt försvarsläge, som Oscar beskriver som en blandning av fromma förhoppningar, gamla idéer och fördröjningar. Är vi redo att försvara oss, på allvar? Eller är det något vi bara säger? Vi pratar om hur Sverige har rustat ner och förlitat sig på en tro om 'evig fred' under lång tid, men även om att vi trots en viss tillnyktring inte tar situationen på tillräckligt stort allvar. Oscar pekar också på hur vi saknar tillräcklig avskräckningsförmåga, där han menar att Sverige behöver en förmåga till vedergällning för att avskräcka potentiella angripare, särskilt inom cyberdomänen. Vi diskuterar också riskerna med att enbart förlita sig på internationellt stöd – vad händer om det inte kommer när vi behöver det som mest? Kort sagt, Oscar Jonsson menar att vår försvarsförmåga måste bli både starkare och mer snabbfotad om vi ska stå emot dagens alltmer komplexa hotbild.Förutom att Oscar Jonsson är en av dem som varit gäst flest gånger i Rak höger, är han doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan. Hans expertområde är rysk krigföring och han har tidigare jobbat på Försvarsmaktens Högkvarter med hybridkrigföring och rysk strategi samt varit chef för Center for the Governance of Change vid IE University.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

(För biljetter till min turné, med start i Sandviken, klicka här. Hoppas vi ses där!)Föreställ dig en bläckfisk som svävar genom de kalla, mörka djupen, som en skugga av något uråldrigt och gåtfullt. Dess armar rör sig som om de hade ett eget medvetande – utforskande, självständiga, med en förmåga att fatta beslut oberoende av varandra. För över 500 miljoner år sedan skilde sig vår evolutionära väg från bläckfiskens, och ändå har den utvecklat ögon som liknar våra, trots att vi inte delar samma ursprung. Denna varelse, så annorlunda från oss, utmanar vår förståelse av intelligens. Bläckfisken löser problem, undviker hinder och öppnar burkar med en precision som påminner om mänsklig klurighet. Ibland verkar den till och med uppvisa humor – som när den lekfullt sprutar vatten på sina betraktare. Om vi inte ens kan fullt förstå hur en bläckfisk tänker, hur kan vi då tro att vi kan bygga maskiner som verkligen kan tänka som vi?Det är just dessa frågor som Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, tar upp i sin nya bok Kan AI tänka? – om människor djur och robotar (Fri tanke). Gärdenfors utforskar vad vi egentligen menar med intelligens och tänkande, och han utmanar oss att tänka över hur vi definierar dessa begrepp – både när det gäller människor, djur och maskiner. Han menar att vi inte ens fullt ut förstår vår egen intelligens, så hur kan vi då förvänta oss att skapa maskiner som verkligen kan tänka? AI-system kan vara extremt skickliga inom vissa specifika områden, men de saknar den mångsidighet och flexibilitet som kännetecknar mänskligt och djuriskt tänkande, menar Gärdenfors. Kan maskiner verkligen tänka, eller är det bara en illusion vi själva har skapat?Och ja, den här monologen skrevs av ChatGPT.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(För biljetter till min turné, med start i Sandviken, klicka här. Hoppas vi ses där!)I dagens podd pratar jag med Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, som har skrivit boken Den mjuka staten: Feminiseringen av samhället och dess konsekvenser (Karneval förlag) Och om du hoppar till vid ordet feminisering, så handlar det inte om en feministisk konspiration som i lönndom kastrerar oss män. Det syftar på hur samhällets värderingar har förändrats i takt med att kvinnor fått allt större inflytande, och på vissa områden blivit helt dominerande. I boken tar Erik och Catharina upp hur institutioner som skolan, rättsväsendet och polisen har påverkats av denna feminisering. Det handlar om att mjukare värderingar som empati och att nå samstämmighet har fått en större plats, vilket har lett till att vi blivit mer försiktiga och undvikande när det gäller svåra beslut och konflikter. Författarna menar att den här utvecklingen kan ha både för- och nackdelar, men att vi nu ser att vissa institutioner har tappat sin tidigare auktoritet.Vi pratade om hur detta påverkar saker som skolans förmåga att hantera disciplin och ordning, och polisens förmåga att agera kraftfullt i svåra situationer. Auktoriteter förväntas ägna sig åt olika sorters lågaffektivt bemötande och deeskalering, snarare än konfrontationer. Är vi på väg att bli ett samhälle där vi är bra på att prata om problemen, men har svårt att agera när det verkligen gäller?Författarna beskriver hur vi har gått från att vara ett samhälle där vi var "kind" – alltså vänliga men bestämda – till att vara "nice" – snälla men kanske lite väl undfallande. Och det här, menar de, har lett till att vi förlorar handlingskraft och får svårt att sätta gränser där det behövs.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribeDet är nu ett år sedan Hamas gick över gränsen till Israel. Den sjunde oktober 2023 är ett sånt där datum vi kommer att minnas under lång tid framöver. Attacken skedde på flera fronter: kibbutzer, militärbaser och en musikfestival där både lokala och internationella besökare mördades. Det var inte bara skalan som chockerade, utan glädjen och stoltheten hos mördarna. Och hurraropen hos Gazaborna när Hamas paraderade runt blodiga israeliska kvinnor, gamlingar och barn. Redan innan kropparna kallnat började människor runtom i västvärlden, även i Sverige, fira det bestialiska dådet. Intellektuella, akademiker, debattörer och vänsteraktivister satte palestinaflaggan som profilbild i sina sociala medier. Antiisraeliska demonstrationer hölls, redan innan Israel ens hunnit reagera. Vad har hänt under det gångna året? Hur har kriget påverkat Israel och dess grannar? Hur har det påverkat oss här i Sverige, och bredare i västvärlden? Med mig för att prata om detta har jag Adam Cwejman, som är politisk redaktör på Göteborgs-Posten och författare till en rad böcker, varav en ihop med mig. Bara en sån sak.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribeOne should not always think the worst of one's political opponents, or even enemies. Nobody is all good, nobody is all bad. I've met awful people who I mostly agree with on political issues, and I have met great people, who I disagree with on most issues. And I know this might come off as pretentious or holier-than-thou, but I always try to have hope for people to surprise me. Otherwise, what the hell am I doing with all this writing and talking? I want to think that a great text with sufficiently convincing facts will sway even people who started off disagreeing with it all. Maybe this makes me a naive small -l liberal to a certain extent. But I have to say that I wasn't surprised with the reactions to the 7th of October massacre in Israel. I've followed the postcolonial left for too long to be surprised that they celebrated. I've witnessed the imported antisemitism many muslims carry with them here first-hand. I wasn't surprised by the complete lack of show of empathy for the victims of the massacre. The outpour of empathy was for Gaza, not for the hostages taken there or the murder victims at the Nova music festival, and this was even before Israel had responded. Why? Why this evil, right in our midst? That's what today's guest has written a book about. Brendan O'Neill is the chief political writer at Spiked, where he also was the editor from 2007 until 2021, and his latest book is called After the pogrom – 7 october, Israel and the crisis of civilization (Abe books 2024). He's hard to label, but has called himself a marxist libertarian, which is quite hard to make sense of really. But disregarding labels, Brendan always makes sense in my view, and is one of the people I've often turned to when the world seems to be going mad. Read this book, but first you can listen to the interview.Detta är ett gratisavsnitt. Om du vill lyssna utan reklam, och få tillgång till allt annat material på Rak höger, gå in på: www.enrakhoger.se/subscribePrenumerera på eller stötta Rak höger: Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.