Podcasts about tekniken

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Idag kan vi mäta allt från sömn och stress till blodsockernivåer och återhämtning med hjälp av smarta ringar och hälsoappar. Tekniken ger oss nya möjligheter till hälsooptimering, men vilka är baksidorna? Gäster är Paulina Modlitba, civilingenjör och techstrateg, samt Erik Angner, nationalekonom och professor i praktisk filosofi.

Den lösenordsfria vardagen har aldrig varit närmare! Eller? Det börjar i alla fall närma sig på arbetsplatsen. Mattias Jadesköld och Erik Zalitis tar pulsen på Microsofts svar i form av Windows Hello for Business i detta avsnitt. Tekniken har funnit ett tag givetvis men var står vi 2025? Hur kan en PIN-kod vara säkrare inloggningsmetod än inloggning med autentiseringsapp? Det är den faktiskt! Det är sant! Svårt att övertyga folk, men tro mig, så är det! Håller du inte med? För att förstår utvecklingen av passwordless, passkeys behöver duon gå tillbaka till böran av 2000-talet och se på utvecklingen med Passport, Windows 7 och även den enorma läckan i RockYou2024. Men hur ska man hantera systemkonton och adminkonton då? Man kan ju inte logga in med fingret som en databastjänst. Duon har kanske lösning på även det när de resonerar.

I detta avsnitt av Byggsnack träffar Avimas VD David Björk Wilhelm Lundborg, grundare och VD för Homer, för att diskutera hur de digitaliserar och förbättrar kundresan för bostadsköpare. Wilhelm beskriver problemet med nuvarande hantering av bostadsdokumentation, som ofta består av fysiska pärmar eller USB-minnen, och hur Homer erbjuder en digital lösning för både konsumenter och företag. Han lyfter fram AI:s roll i att skapa en interaktiv och långsiktig kundupplevelse och betonar vikten av att fastighetsutvecklare ser dokumentation som en konkurrensfördel. Tips från avsnittet för att förbättra kundresan: Kartlägg hela kundresan, inte bara fram till nyckelöverlämningen. Digitalisera och strukturera all dokumentation för att öka tillgängligheten. Använd teknik som AI för att skapa mervärde och förenkla för kunderna. Se dokumentation som en långsiktig konkurrensfördel snarare än en formalitet. Arbeta nära kundernas processer och anpassa lösningar efter deras behov. Upptäck Homer på https://www.homer.co Kom i kontakt med Wilhelm: https://www.linkedin.com/in/wilhelmlundborg Om Avima Avima är en plattform som är utvecklad för att stödja projektledare och projektchefer inom bygg- och anläggningsprojekt. Med Avima kan du enkelt hålla koll på alla beslut som fattas, säkerställa att rätt dokumentversioner är tillgängliga, och hantera all nödvändig kommunikation för att underlätta effektivt samarbete. Detta hjälper till att spara tid, pengar och resurser, och säkerställer att alla involverade arbetar mot samma mål genom hela projektets livscykel, från start till mål. Mer om oss på Avima här: https://avima.se/

Tekniken utvecklas snabbt, men det är de mänskliga förmågorna som gör skillnaden. I detta avsnitt pratar jag om hur det som tidigare kallades soft skills nu ses som en avgörande konkurrensfördel – Human skills. Empati, kommunikation, problemlösning och samarbete är inte bara nice-to-have; de är nödvändiga för innovation och framgång i tech-världen. Jag tar upp Human skills och varför dessa färdigheter kommer att vara avgörande för framtidens tech-ledare.

Linda Lindström får oss att göra andra val i butiken och på restaurangen. Med hjälp av psykologi och design. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi vill ju gärna tro att våra val av maträtter och inköp av råvaror styrs av vår fria vilja. Och på ett plan är det förstås så. Men vårt matbeteende styrs även av vad andra köper och äter, och av det vi möter i livsmedelsbutiken.Linda Lindström kallar sig beteendestrateg. Hon är nationalekonomen med miljöinriktning som blev hon intresserad av beteendeekonomi. Nu jobbar hon med att förändra våra beteenden.– Vi kombinerar psykologi, design och ekonomi, säger hon.Linda visar hur det går till i en livsmedelsbutik i centrala Stockholm.Tekniken kallas nudging, att knuffa lite på oss så att vi ska göra andra val. Utan att använda pekpinnar eller ekonomiska drivkrafter. Det handlar inte heller om att plocka bort varor — valet ska fortfarande vara vårt.Det kan vara att placera nåt i ögonhöjd, eller framhäva varan med hjälp av färger, pilar, fotsteg på golvet eller annat som drar till sig uppmärksamhet.Tekniken används för att sälja mer av en vara som man tjänar extra mycket på. Men i Lindas fall handlar det om nudging för att få oss att göra ett val som är bra för oss, för samhället och gärna också planeten.Hon berättar om experiment på skolor, ett namnbyte på Liseberg och ett avslöjande test på festivalen Way out west.

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.” Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.” Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.” Katarina Hillertz, IT-jurist ”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.” Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.” Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitetProducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Allhelgonagudstjänst 2024 Sång av Olivehällkören under ledning av Lilian Onelöv. Klaviatur spelas av Peter Richloow. Textläsning av Gunvor Jansson. Tekniken sköttes av Per Idesten. Predikan och ledning av Simon Alander.

Sorge-teknik, så kallad "grief tech", är en marknad på uppgång. Tekniken erbjuder sörjande ett sätt att fortsätta ha kontakt med sina nära och kära efter att de har dött. Genom att mata en bot med sms-konversationer, videos och bilder om den bortgångne skapas en replika av personen som går att prata eller chatta med. Hur påverkar det vårt sätt att sörja? Gäster är filosofen Hans Ruin och statsvetaren Carl Öhman som båda skrivit böcker kopplade till död och sorg. Sidekick: Johannes Selåker.

Tekniken kommer göra att gränsen för var sjukvård börjar och slutar blir suddigare. Det säger Markus Lingman, överläkare och strateg i Region Halland, i Läkartidningens podd. Där berättar han också om hur Region Halland – som nyligen stod värd för ett WHO-besök – blivit framgångsrikt på AI-området.

Frysen kan användas som en tillagningsmetod. Vi testar bland annat med päron och tofu. Vi testar också fryst tomat och fryst godis. Experter förklarar vad som händer när man fryser och tinar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frysen är inte bara en konserveringsmetod, utan också en tillagningsmetod. Frysningen kan användas för att förändra råvarans struktur och smak.Vi testar att frysa päron och äpple enligt gammal kinesisk tradition — en teknik som användes långt innan elektriska frysar fanns. Frukten fryses i tre timmar och tinas sedan. Detta upprepas tre gånger. Smaken, konsistensen och utseendet förändras.Genom att frysa fast tofu på samma sätt får den en svampig textur som gör den fastare. Dessutom kan den bättre ta upp smak av marinad. Tekniken att frysa tofu har använts sedan 1600-talet.Potatis brukar inte bli så bra efter infrysning. Och ändå är fryst potatis i olika former vanligt i frysdisken. Matindustrin har en del knep som vi kan lära oss av. Vi pratar med Patrik Helgesson som är produktutvecklare på Dafgårds.Och Annika Altskär, mikroskopist, och Sven Isaksson, forskare i processteknik, båda på forskningsinstitutet RISE Research Institute of Sweden, förklarar vad som händer med råvaror när man fryser och tinar.

Synen på kärlek och hur den tar sig uttryck är i ständig förändring. Sedan tekniken tog över dejtingmarknaden kämpar många med att få fart på romantiken den digitala vägen. Samtidigt svämmar tv-utbudet över av kärleksreality där deltagarna vill göra precis tvärtom och dejta analogt. Vad säger det om tiden vi lever i? Gäst är Carin Franzén som är professor i kultur och litteratur.

I ATLs Skogspodd avsnitt åtta diskuteras fjärrstyrd markberedning och hur svenska och finska myndigheter gör olika tolkningar av begrepp från EU. Det blir också en kort rapport om nya motor- och röjsågar. I programmet medverkar ATLs reportrar Mikael Marklund, Ulf Aronsson och David Larsson. Länkar till tidningstexterna som diskuteras: Ny rappare såg under gammalt namn Stereokamera gör skotare självlastande Nu är den fjärrstyrda markberedaren här Välbevarad mångfald i Sverige 1,5 miljoner hektar kan behöva skyddas

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Biltillverkaren Ford har lämnat in en kontroversiell patentansökan. Ford vill ha patentet för ett nytt sätt att personanpassa ljud- och videoannonser inuti bilar. Tekniken kallas ”In-vehicle Advertisement Presentation”. Den är tänkt att välja ut annonser för bilens infotainment-system och högtalaranläggning utifrån vart bilen är på väg och personerna som sitter däri. Tekniken ska enligt patentansökan också anpassa hur ofta annonserna visas på skärmarna eller spelas upp i högtalarna. En av parametrarna som avgör frekvensen är huruvida bilens resenärer är upptagna med att prata med varandra. Om resenärerna är inne i en livlig diskussion ska tekniken inte störa resenärerna med ljudannonser. Systemet ska i stället lyssna på vad resenärerna pratar om och snappa upp nyckelord som senare kan utnyttjas för att spela upp relaterade annonser. Fords patentansökan beskriver därmed exakt den tjuvlyssning som folk oroar sig för att deras mobiler ägnar sig åt. I veckans podd pratar Peter och Nikka om Fords kontroversiella patentansökan. Till skillnad från myten om tjuvlyssnande mobiler kan nämligen tjuvlyssnande bilar bli verklighet. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd265.

I detta avsnitt av Best Fitness Friend podcast diskuterar Kalle, Jossan och Kristoffer från CrossFit Medis olika utmaningar och problem som nya medlemmar kan stöta på. Rädslor och osäkerheter kring att börja träna i grupp Tekniken i olika övningar Rutiner för träningen

Tekniken strular denna morgon, men tack och lov får vi besök av två fantastiska gäster som lättar upp stämningen. Först och främst blir det dock stort fokus på Jon Dahl Tomassons landslagstrupp till Nations League-matcherna mot Azerbadjan och Estland, som presenterades i går. Borde Williot Swedberg ha varit med? Och vem är egentligen Alex Douglas? Sedan kliver Paradise Hotel-profilen och entreprenören Oliver Strige in i studion. Han berättar om supporterskapet till ÖIS och Real Madrid, om det stora Premier League-intresset, och om när han nyligen läste en bok för första gången sedan mellanstadiet. Efter en genomgång av det senaste från Serie A och La Liga – samt en rejäl sågning av Bodö/Glimt efter att laget snubblade på Champions League-målsnöret i går – får vi besök av den nya draken i SVT-programmet Draknästet: Evelina Anttila. Hon berättar om hur hennes fotbollsbakgrund har hjälpt henne i näringslivet, om kärleken till Spurs, och om när hon vann såväl SM som EM i fotboll för advokater. Axel och Sean passar även på att pitcha sina egna affärsidéer för Evelina. Programledare: Axel Insulander I panelen: Sabri Suvakci & Sean Sabetkar Se avsnittet på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=cJU4wiblk6Y

Artificiell intelligens, ansiktsigenkänning och mer biometri. I Eftermiddagen i P3 pratar vi mer om hur regeringen vill att polisen ska få ännu mer tillgång till tech i sitt arbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Artificiell intelligens har blivit ett verktyg för förövare som konsumerar barnpornografi. Hör åklagaren Emelie Källfelt och professor Fredrik Heintz samtala om hur AI utnyttjas som ett brottsverktyg men också om hur AI kan användas i brottsbekämpningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt som polisen kämpar med växande utredningshögar så dyker allt oftare en ny typ av övergreppsmaterial upp i beslagen som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Frågan är om rättsväsendet är rustat för att möta den nya AI-tekniken. – Det här är inte första gången som tekniken ligger före juridiken - det är två helt olika fenomen. Tekniken går fort, det gör inte juridiken, säger senior åklagare Emelie Källfelt vid Utvecklingscentrum i Göteborg. – Ju bättre polisen blir på att använda den här tekniken desto större möjligheter har de att lösa sin uppgift och därmed identifiera de offer och de förövare som finns och se till att de blir lagförda, säger Fredrik Heintz som är professor vid Linköpings Universitet med artificiell intelligens som forskningsområde.Programledare: Martin WicklinProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

Gudstjänst 2024-06-16 Musik av Lilian Onelöv. Textläsning av Emma Alander och Tommy Nygren. Predikan av Simon Alander. Tekniken sköttes av Torbjörn Wiik. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/olivehallkyrkan/message

Vi har jobbat 40 timmar i veckan i decennier. Är det dags att ändra det nu? Har vi råd? Har vi råd att låta bli?Med allt snack om teknik och AI som ska ta över våra jobb i framtiden - är det inte världens guldläge nu att justera normen 8 timmars arbetsdag? Och få tid för annat än jobb i livet? Samtidigt: någon måste betala. Oavsett hur vi gör en sån reform finns det en kostnad, åtminstone till en början. Så vem ska ta notan?Det här passar vi på att prata om i veckans avsnitt, medan arbetstidsförkortning har blivit ett hett ämne i dagsdebatten.Arbetstid - en historisk översikt1973 infördes femdagarsvecka och 40 timmars arbetsdag.Åttatimmarsdagen infördes 1919. Då var arbetsveckan 48 timmar eftersom man jobbade sex dagar i veckan. i början av 1900-talet var den genomsnittliga arbetstiden 60 timmar i veckan. Då var det kvinnornas jobb att ta hand om barnen.Semester blev en lagstadgad rättighet i Sverige 1938. Då fick alla arbetare två veckors semester. Sen utökades antalet veckor gradvis och 1978 kom rätten till fem veckors semesterledighet.Det är alltså mer än 50 år sen arbetstiden förändrades med hjälp av stora reformer. Däremot har sättet vi arbetar på förändrats jättemycket sen 1970-talet: idag jobbar vi digitalt, många kan jobba var som helst och när som helst. För vissa är det en frihet som förbättrar deras liv och för andra är det en plåga, med många gig-jobb som är underbetalda och där man antagligen behöver jobba mycket mer än åtta timmar för att kunna försörja sig. Fakta om nuläget* Kvinnor jobbar färre timmar än män: siffror från SCB visar att män jobbar 33,8 och kvinnor 29,3 timmar i veckan.* Danmark har 37 timmars arbetsvecka, Norge 37,5.* I höst inleds ett test med fyra dagars arbetsvecka på 20 arbetsplatser. Det är en del av en forskningsstudie och ska pågå i ett halvår - medarbetarna ska jobba 80 procent med bibehållen lön.* Toyota Center i Göteborg införde 6h arbetsdag för nästan 20 år sen med positiva siffror för såväl hälsa (färre sjukskrivningar) och trivsel som lönsamhet.Tekniken gör det enklare att jobba mer effektivt, men utnyttjar vi det för att må bättre?
Intensiteten i arbetet och belastningen på hjärnan har ökat. Det finns inte mycket i systemet som bromsar oss: digitala system är igång dygnet om.Det är svårt att jämföra unika verksamheter med varandra. Kanske är det yrken där man möter människor, som vård, skola och omsorg, där också sjukfrånvarokostnaderna är höga, som ska få gå i bräschen och där anställda kan må bäst av detta? Vi har poddat om arbetstidsförkortning i vården tidigare.Vår samarbetspartner Twitch Health slår huvudet på spiken när de säger att vi behöver mer hälsa som blir av. När företag gör hälsosatsningar behöver de pågå över tid. Hänga ihop med verksamhetens identitet och människornas behov. Allt det där hjälper Twitch Health till med. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det nya numret av tidskriften Signum har temat Artificiell intelligens. I det här avsnittet, som kort presenterar numret, samtalar John Sjögren och Erik Åkerlund om faran och möjligheten med den nya tekniken. Hur stor är egentligen den tekniska omvälvning som AI ställer oss inför? Kan AI få oss att förlora förmågan till kontemplation? Handlar alltsammans egentligen om den urgamla konflikten mellan civilisation och kultur? Och går det att skapa god konst med hjälp av AI?

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden. Framför allt fokuserar vi dels på hur Linggymnastiken förlorade sin status på GIH, dels hur det gick till när idrottsforskningen började komma in i skidvärlden i Sverige. Det blir också mycket diskussioner både kring hur idrottsvärlden förhåller sig till forskning och hur den bilden har förändrats efterhand. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacob har tittat på när dottern spelar beachhandboll (00:10:00) Veckans gäst, Daniel Svensson PhD (00:12:16) Det mesta som ses som nytt har även varit trendigt tidigare (00:18:56) Forskning på längdskidor och hur teknik och forskning introducerades inom sporten (00:21:30) Hur får man tag i gammal träningsdata för elitidrottare? (00:24:13) Hur får man fram en bra bild av träning som skedde för flera årtionden sedan? (00:29:12) Gick det bättre för de som anammade vetenskapen? (00:30:39) Det tar ofta tid för ny kunskap att etablera sig inom en idrott (00:32:43) Linggymnastiken vs idrottsfysiologi på GIH (00:37:27) Är fokus på "vad som är viktigt" kring träning olika i olika kulturer? (00:41:20) Hur har det sett ut för tränarna och implementering av forskning i praktiken? (00:44:53) Tekniken har ofta varit begränsande för vilken forskning som kan utföras (00:48:04) Blir träningen mer likformig efterhand som idrottsforskningen och kunskapen överlag ökar? (00:52:56) Är bredden på eliten bättre trots att spetsen inte är så mycket bättre? (01:00:01) Davids nuvarande arbete och forskning tillsammans med SOK och elittränare (01:04:57) Problemet att veta vad som är viktigt att fokusera på när det finns så mycket data (01:08:49) Fokus på hur tränare ser på relationen med forskare och forskning (01:10:54) Tränare är mer akademiskt bildade idag vilket underlättar kommunikationen (01:14:05) Skidträning i Sverige jämfört med Sovjetunionen (01:14:58) Hur får tränare idag ny kunskap? (01:19:01) Är tränar mer öppna mot forskning idag jämfört med förr? (01:22:14) Ska vi sträva mot att få tränare till att även bli deltidsforskare? (01:29:16) Det finns generellt sett en ovilja hos folk att vara med i en studie där man testar två olika saker (01:37:35) Sven Göran Eriksson och Pia Sundhages träningsfilosofier

Predikan av Agneta Richloow. Sång av Jenny Andersson. Mötesledning av Per Idesten. Piano & orgel av Peter Richloow. Tekniken sköttes av Lennart Sjögren. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/olivehallkyrkan/message

Det är heta debatter inom Svensk fotboll. Ska vi ha videodomare eller inte? I mästerskap och i ligor utomlands har man börjat ha kameror som hjälper domaren att se. Tekniken kallas för VAR. Vissa tycker det gör spelet mer rättvist, andra tycker det förstör fotbollsupplevelsen. Juniornyheterna har snackat med spelare i BK Häckens P12 lag om vad dem tycker. Vill dem ha VAR på sina matcher? Och Radiosportens Sigge Sanner reder ut vad som behövs för att tekniken ska komma till allsvenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Johanna HeedProducent: Johanna HeedMedverkande: Sigge Sanner, Radiosporten. Juniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.Mer ljud från: Sveriges radio, Swedish Ultras, Optus Sport

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor. Först blir det en liten diskussion kring VR som ett sätt att träna reaktioner och beslut för idrottare. Tekniken är idag ung och det är svårt att veta hur man egentligen ska mäta en effekt på idrottandet men preliminära studier pekar mot att det kan fungera och rent mekanistiskt så känns det rimligt. Efter det blir det en diskussion kring varför vissa idrottare verkar kunna prestera otroligt bra trots att det man får se från deras gymträning sällan är särskilt imponerande. Till sist så kommer svarar Wille på en fråga om hur kan hinner med att styrketräna igenom kroppen på 20 minuter på lunchrasten. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om Willes resa till Liverpool (00:07:22) Vad tycker och tror vi kring VR-relaterade produkter för träning av idrottare? (00:23:33) Varför verkar en del elitidrottare träna ganska lätt när de är på gymmet? (00:32:54) Hur Wille får till ett helkroppspass på 20 minuter!?

STORYAVSNITT 10 av Den Sista Podden med gästen Eva Solér. Lisa tål inte att stanna kvar med den dömande mannen på Rex, och stöter istället på en karaktär som är raka motsatsen och verkar klara de första dagarna apokalyps galant. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I poddens 106:e avsnitt gästas vi av Patrik Möller, vd och medgrundare för vågenergiföretaget Corpower Ocean, som i höstas — efter 12 år av utvecklingsarbete — satte deras första fullskaliga vågkraftverk i drift utanför Portugals stormutsatta kust. I avsnittet tar vi avstamp i resultaten från Portugal: om processen (och kontrollrumsjublet!) från när man i augusti 2023 driftsatte sitt kraftverk, om när man några dagar senare matade ut el på elnätet för första gången, och om statusen för kraftverket efter att under ett halvår härdats av höststormar och vågor på uppåt 18 meter. Patrik förklarar varför Corpowers bojliknande kraftverk har potential att överkomma vad som visat sig vara den svåraste utmaningen hittills inom vågkraft: att kombinera stormöverlevnad med ett högt nyttjande av energin i vågorna. Vi får även höra om forskning i bl.a. Edinburgh och Trondheim som lagt grund för teorierna inom vågkraft och om några av de lösningar som föregått Corpowers lösningar. Avslutningsvis resonerar vi om vågkraftens potential. Patrik berättar om de kustband man har siktet inställt på, om hur elproduktionen från Corpowers kraftverk varierar över året och om synergier med andra kraftslag såsom solkraft och havsbaserad vindkraft. Om du gillade avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Tekniken som gör det möjligt att härma röster med hjälp av AI blir allt bättre nu har bedragare börjat använda den för att lura svenskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar också om några historiska konsumenthändelser som väckt debatt och skapat konflikter med Jan Bertoft, avgående generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.Och så pratar vi om varför antalet unga aktiesparare sjunker med Krister Modin, analytiker på Euroclear Sweden.

Årshögtid 2024 Simon Alander predikar, sång av Olivehällkören. Tekniken sköttes av Per Idesten. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/olivehallkyrkan/message

Gudstjänst på nyårsafton 2023 Medverkande: Simon Alander, Emma Freij, Gunnel Clewemar, Peter Richloow. Tekniken sköttes av Gunnar Peterson. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/olivehallkyrkan/message

Tekniken är inte på vår sida. Denna vecka har vår inspelning drabbats av ett missöde och ljudkvalitén på avsnitt och vårt fina möte med Loreen lämnar tyvärr mycket att önska, men vi hoppas att ni kan ha överseende med detta och vill lyssna ändå. För nu är vi nästan i mål! Nu har vi hört vinnarlåten! Alla 28 bidrag är spelade och på lördag gäller det. Anders slutar med podden om det går fel. Loreen ligger i hårdträning och Kiana laddar för sin 16-års dag! Nu kör vi!

Vi har vant oss vid att höra spöken. Men en gång i tiden var inspelade röster och musik något häpnadsväckande. Thomas Steinfeld tar Thomas Mann till hjälp får att få oss att se hur märkvärdigt det är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Långt uppe i de Schweiziska bergen ligger ett sanatorium med namnet ”Berghof”. Några år innan första världskrigets början samlas där en brokig skara patienter, uppenbarligen förmögna kvinnor och män från olika europeiska länder. De verkar söka bot mot lungsoten, men har faktiskt bestämt sig för att tillbringa resten av sina liv på denna stillsamma plats halvvägs mellan slättlandet och himlen. Plötsligt står en låda i pianosalongen, ett matt svartbetsat skrin som med en silkeöverspunnen kabel anslutits till en väggkontakt. ”Det är ingen apparat och ingen maskin“, utropar hovrådet Behrens, direktören för sjukhuset, när han får syn på underverket, ”det är ett instrument, det är en Stradivarius, en Guarneri där råder resonans- och svängningsförhållanden av det mest utstuderade raffinemang.“ Skrinet är en grammofon.Tekniken är så ung, publiken är så oerfaren i umgänget med konserverad musik, att den applåderar när nålen nått det sista varvet. Lyssnarna ropar på mer, de skrattar när en sångare övergår till falsett, de ropar ”bravo“ när sluttonikan nåtts. De första erfarenheterna med tekniskt reproducerad musik måste ha liknat de första mötena med fotografiet: händelser, liksom utrivna från tillvaron, men på ett otäckt sätt likt det som verkligen skedde, konstgjort, drömaktigt, dött, dock intill förväxling samstämmande med den levande naturen. Och inte bara det: ögonblicket, som bara en gång inträffade för att aldrig komma igen, fanns nu bara där – närvarande som ett glas vatten eller en skruvmejsel, alltid färdigt, alltid redo, alltid upprepbart, här och där och på vilken ort som helst.”Bergtagen” heter romanen, i vilken den tyske författaren Thomas Mann i början av 1900-talet berättade om en ung man, som egentligen hade kommit till detta mellanrike för att hälsa på en äldre kusin. Men Hans Castorp, en ingenjör utan yrkeserfarenhet, som det heter i boken, utvecklar en ostadig feber och stannar, först en månad, sedan flera månader. Till slut blir det sju år som inte upplevs som en tid som går utan som ett enda långt nu. Han samtalar med de andra gästerna, han förälskar sig i en dam från Ryssland, han spelar kort. Ingenting blir bestämt. Då ser han grammofonen, i bokens sista kapitel, och han möter sitt öde: ”Han uppfylldes av en bestämd aning om en ny passion, ny förtrollning, ny kärlek.“ Hela hans uppmärksamhet tillhör nu apparaten. Hans bästa tid är natten, när han har grammofonen för sig själv.Pianosalongen fylls nu med ”andemusik”, i ordets egentliga mening, med musik framförd av spöken: ”Han såg inte de sångare och sångerskor som han hörde, deras personer dvaldes i Amerika, i Milano, i Wien, i S:t Petersburg och kunde gärna få stanna där, ty han hade det bästa av dem, deras röster, och han uppskattade denna rening eller abstraktion.“ Och så sitter Hans Castorp i sin fåtölj, med huvudet lutat mot axeln, och väcker andarna till liv: Varje gång det faller honom in, varje gång när han trycker på en knapp, så måste de uppträda igen, alltid lika unga, alltid med samma toner, alltid beredda att upprepa samma ord med samma andetag. Och ju mer de sjunger, och närmare de kommer honom, desto mer närmar han sig också dem, desto mer blir han själv en spökfigur.En gång i tiden var dessa andars uppträdande i den verkliga världen någonting så oerhört och häpnadsväckande, att lyssnarna ville ge dem stående ovationer. Då var andarna bara enstaka varelser i en akustikens värld fylld av helt andra ljud, eller av inga ljud alls. Sedan dess har andarna nästan helt övertagit herraväldet över öronen. Och så blev de så vanliga, att lyssnarna glömde att de lever i andarnas sällskap. Eller är det tvärtom: att människorna vant sig att leva i andarnas värld? Ty vad som hände i musiken, det hände vid samma tid också i filmen, där städer och landskap, människor och folkmassor dök upp i mörka biografsalar, så att filmerna i all oändlighet kunde berätta om Faust eller Nosferatu eller Buster Keatons oändliga kamp mot missödet.Denna andarnas värld har påfallande likheter med ”hades”, antikens dödsrike. På ”samma sätt som den tekniska reproduktionens röster inte har någon kropp, så hade antikens döda ingen materiell tillvaro. De bestod av dimma. Försökte man att röra vid dem, så grep man i det tomma. Ett slags liv fick de enbart, när de fått i sig en droppe blod, så som rösten på grammofonen, som först börjar sjunga när en lyssnare satt igång svängskivan. Men så liknar dessa andar inte bara de levande döda från ”hades”, utan också spöken, i sin moderna utformning, de som går omkring i ödsliga hus, de stackars varelserna som är tvungna att natt efter natt och i all evighet utföra samma dåd, tills en nådig själ förbarmar sig över gengångaren och bryter, om inte förbannelsen, så åtminstone elkontakten.Tre verk är det som Hans Castorp, ett ”livets sorgebarn“, inte tröttnar på att lyssna till: Ur Giuseppe Verdis ”Aida” är det finalens duett: ”Tu – in questa tomba“, ”du – i denna grav“. Dessutom är han mycket förtjust i Georges Bizets opera „Carmen“, historien om en dubbelt eller till och med trefaldigt misslyckad kärlek. Slutligen fastnar han vid Franz Schuberts sång ”Lindenbaum“: ”vid brunnen framför porten“. Hans latenta sympati för döden hittar äntligen det passande ackompanjemanget: ”Hans Castorps tankar eller aningsfulla halvtankar flög högt medan han satt ensam i natten framför sin putsade musiklåda – de flög högre än hans förstånd räckte, det var alkemiskt uppdrivna tankar. Å, den var mäktig, denna själens förtrollning!“ Det dröjer dock inte länge innan andarna blir farliga. Hade han lyssnat i sällskap, tillsammans med de andra patienterna, kanske till och med i en konsertsal, så hade hans förtrollning dämpats av det sociala umgänget. Men ensam som han är, utvecklas den alltför nära bekantskapen med andarna till en fråga om liv och död. Romanen slutar, som bekant, med att hjälten lämnar sanatoriet i bergen. Han reser ner till slättlandet, ner till kriget.Förresten var Thomas Mann själv en ivrig anhängare av grammofonmusiken. Inte från början, inte 1920, när han kallade den för ett ”barnsligt och enformigt gyckelverk“. Men några år senare köpte han själv en skivspelare, av det tyska märket ”Cremona“. Och denna apparat beundrade han som ”ett ymnighetshorn som flödade av munter och själfull konstnärligt njutning“. Det dröjde inte länge innan gästerna, som han själv hade bjudit in till te och kaka, klagade över att det inte längre gick att tala med honom, för skivornas skull. De undkom inte andarna som Thomas Mann manade fram, åtskilda från sina kroppar i tid och rum.Thomas Steinfeld, författare och professor i kultursociologi

Utanför-Kroppen-UpplevelseMåste man vara medial för att kunna lämna kroppen?Kan man göra detta medvetet?Kan man styra sin upplevelse?Vad tillför det livet att kunna lämna sin kropp?Vilken är den bästa tekniken för att kunna lämna sin kropp?Hur vanligt är det att människor kan lämna sin kropp?Vad har det betytt för ditt liv?Kommer man ihåg allt man upplever?Önskar er en fin vecka!Camilla och Vivi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med en lång bakgrund som teknikjournalist - och med nyfikenheten som främsta vapen - har Mats Lewan utvecklat sin egen verksamhet med föreläsningar, skrivande och moderatorsuppdrag. I det här avsnittet dyker vi bland annat ner i frågor som varför domedagsscenarierna för artificiell intelligens inte håller; hur det kom sig att Mats följde en italiensk forskare för att skriva en bok under flera år (och därefter tappa förtroendet), hur medvetande och intelligens fungerar, samt vad matematiken kan lära oss om rymden. Endast med ett öppet sinne kan vi nå nya höjder. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

.. . فاز سام عيسى مؤخراً بجائزة أفضل ابتكار في السويد، وحصل على جائزة SKAPA 2022 البالغ قدرها 200 ألف كرون سويدي. سام ابتكر حلاً باستخدام تقنية النانو لتطوير نسيجٍ ذكي..تتيح هذه التقنية تغيير حجم هذا النسيج، الذي يمكن استخدامه مع قطع الأقمشة الأساسية المستخدمة في صناعة الملابس، او مع قطع الجلود المستخدمة في صناعة الأحذية.. وبالتالي يمكن عن طريقه تغير حجم الملابس والأحذية بضغطة زر واحدة.في حلقة هذا الأسبوع من برنامجنا الحواري، سيُحدثنا سام عيسى عن التكنولوجيا التي استخدمها في ابتكار هذا النسيج، وعن كيفية استخدامه في صناعة الألبسة والأحذية.كما سنتحدث أيضاً في هذه الحلقة عن القانون الجديد الذي اعتمده البرلمان السويدي في منتصف نوفمبر، واعتبره البعض قانوناً مثيراً للجدل بشأن التجسس الأجنبي.فقد انتقد صحفيون وشركات إعلامية من جميع أنحاء السويد القانون الجديد، لأنهم يعتقدون أنه يهدد حرية التعبير وحرية الصحافة في السويد.. وحول هذا القانون وتلك التخوفات تحدثنا ضيفتنا خلود الصغير رئيسة تحرير مجلة قلم الإلكترونيةPEN التابعة لنادي القلم السويدي، وتشرح لنا ما ينطوي عليه هذا القانون.SVENSK TEXTSams tyg gör att du med en knapptryckning ändrar storlekSamer Issas nya teknik gör att du kan ändra storlek på ditt klädesplagg med ett knapptryckKholod Saghir är kritisk till den nya svenska lagen som journalister befarar kan försämra yttrandefrihetenSam Issa vann nyligen Sveriges finaste innovationspris, SKAPA-priset 2022 på 200 000 kronor. Han har skapat en nanoteknologilösning som utvecklar nya smarta textilier. Tekniken gör att man kan anpassa både sko- och klädstorlekar med ett par knapptryckningarI arabisk talkshow hör du Samer Issa berätta om tekniken och hur den kan förändra textilindustrinDen svenska riksdagen antog i mitten av november en ny och kontroversiell lag om utlandsspioneri. Kritikerna som bland annat är journalister och medieföretag runt om i Sverige kritiserar den nya lagen och menar att den hotar den svenska yttrandefriheten och tryckfrihetenKholod Saghir är chefredaktör för Svenska PEN-klubbens nättidning PEN/Opp och berättar vad den nya lagen innebär

Jacob Schaldemose Peterson hoppade av jobbet som managementkonsult och kastade sig huvudstupa in i en av de mest komplexa och kapitalintensiva branscherna i dag - nämligen cellodlat kött. Med Re:meat vill han rita om den svenska köttkartan och drömmer om en uppskalning i stil med Northvolts resa inom batterier. Tekniken är mogen, regulatoriska förutsättningar börjar se mer lovande ut, och om man bara kan komma ner i kostnad finns det goda möjligheter att ersätta djurkött med odlat kött på de svenska tallrikarna. Kommer han att lyckas? Lyssna på vårt samtal från Sweden Foodtechs konferens Big Meet 2023 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Sättet vi handlar och betalar på har förändrats drastiskt under bara ett par år. I dag kan du betala kontaktlöst med en ring, ett armband eller klocka - egentligen vad som helst som innehåller rätt hård- och mjukvara. Men hur går det till bakom kulisserna? Vi träffar Mattias Eld, grundare och vd på fintech-bolaget Fidesmo, som erbjuder tekniken bakom säkra kontaktlösa betalningar för såväl kollektivtrafikoperatörer som klockvarumärken. Den mest lovande och växande applikationen i dagsläget är att betala med en ring - men endast fantasin sätter gränser. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Vad händer när teknik och oändliga väntetider ersätter omsorg och mänsklig kontakt?– Vänner som är 70-plussare säger att de hellre dör hemma än att de åker in till en akutmottagning, skriver journalisten Gunnar Sandelin i en gästkrönika. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tekniken för att omvandla elektricitet till vätgas är ännu under utveckling och vi vet inte om den fungerar i stor skala. Vätgasen är svår att lagra och svår att hantera på ett miljövänligt sätt. Till detta kommer stora kostnader, skriver forskarna Jan Blomgren, Magnus Henrekson och Christian Sandström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

.. . SKAPA 2022 200 . .. .. . . . .. PEN   .SVENSK TEXTSams tyg gör att du med en knapptryckning ändrar storlekSamer Issas nya teknik gör att du kan ändra storlek på ditt klädesplagg med ett knapptryckKholod Saghir är kritisk till den nya svenska lagen som journalister befarar kan försämra yttrandefrihetenSam Issa vann nyligen Sveriges finaste innovationspris, SKAPA-priset 2022 på 200 000 kronor. Han har skapat en nanoteknologilösning som utvecklar nya smarta textilier. Tekniken gör att man kan anpassa både sko- och klädstorlekar med ett par knapptryckningarI arabisk talkshow hör du Samer Issa berätta om tekniken och hur den kan förändra textilindustrinDen svenska riksdagen antog i mitten av november en ny och kontroversiell lag om utlandsspioneri. Kritikerna som bland annat är journalister och medieföretag runt om i Sverige kritiserar den nya lagen och menar att den hotar den svenska yttrandefriheten och tryckfrihetenKholod Saghir är chefredaktör för Svenska PEN-klubbens nättidning PEN/Opp och berättar vad den nya lagen innebär 

En studie om bänkpress - muskelmassa trumfar teknik Den här veckan pratar vi om en liten studie på bänkpress från 2021. Sammanfattningsvis visar den att det är positivt för bänken att ha mycket muskler på överkroppen och att bli stark (skräll). Syftet med studien var att undersöka viktiga (strukturella, tekniska och neuromuskulära) faktorer som samverkar i bänkpress hos elitstyrkelyftare. Hålltider0.00 Försnack om choklad, träning och individbaserad cancervård 11.51En studie på 13 nationella och internationella bänkpressares 1RM. Antropometri - kroppsmått såsom armlängd - kan spela roll men är inte så viktig som forskarna trodde. Den främsta faktorn för att bli stark i bänkpress enligt denna studie är muskelmassa och råstyrka. Tekniken föreföll i denna studie inte vara så viktig som man trodde. Denna studie kanske kan vara peppande för någon som till exempel fastnat på en platå i sin träning för att kanske fokusera på muskelmassa - hypertrofi - ett tag. Det är aldrig fel, framför allt om man är kvinna, att bygga volym på överkroppen. Vi diskuterar också några frågetecken med studien såsom exakt hur de mätte tekniken hos dessa lyftare, och att en god teknik enligt oss också är viktigt både för effektiviteten och säkerheten i en rörelse. Lär dig att göra likadant varje gång. 26.15Hur gör man då för att bli stark och få mer muskler, några favoritövningar: Träna bänkpress :) Hantelpressar  - men tänk på att ha en progression även här. Här får du ett större rörelseomfång = bra för gains. Armhävningar, både breda och smala  Smalbänk - mer triceps Flyes på bänk Delt-övningar, hantellyft åt sidan och framåt Biceps Triceps, från golvet/öronen är grym, JMpress, tricepspress med rep DOI:10.1519/JSC.0000000000003097

Vi pratar ofta om farorna med ny teknologi. Men vilken potential finns det som skulle kunna bidra till mänsklighetens utveckling på ett riktigt fördelaktigt sätt? Beatrice Erkers är verksamhetschef på den Silicon Valley-baserade organisationen Foresight Institute, som ständigt försöker balansera mellan existentiell risk och genuin framtidsoptimism genom att samla några av världens främsta tänkare i teknikrelaterade expertgrupper. Foresight driver även initiativet Existential Hope, som uppmuntrar forskare, konstnärer och filosofer att drömma och reflektera kring riktigt blomstrande framtider. Under samtalet berättar Beatrice om sin väg in i Foresight och Effektiv Altruism-rörelsen, samt om vikten av att hitta sitt syfte och samhörighet med ett community. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och kolla in tidigare avsnitt om Effektiv Altruism.

Teach me Sweden är en podcast om svensk historia med komikerna Jonathan Rollins (US) och Erik Broström (SE). Varje vecka läser en av dem för den andra om en händelse i svensk historia som förmodligen ingen av dem hört tidigare.Tekniken strular och jag skulle kunna ljuga och säga att det var kungen själv som saboterade vår utrustning inför dagens avsnitt där jag lär Jonathan om artisten och mytomanen Johnny Bode. Men då skulle jag inte vara bättre än han. Hoppas ni lyssnar trots lite crappy kvalitet. Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Inom idrotten spås att det inom några år kommer att ske gendopning. Tekniken utvecklas för att rädda människoliv inom sjukvården. Men hur kan gendopning utanför sjukvården avslöjas? Gendopning innebär att gener förändras hos en individ för att nå bättre resultat.Sverige i framkant i kamp mot gendopningSverige är först ut i världen med att föreslå att det ska bli förbjudet att förändra gener för att förbättra en människa utanför sjukvården. Ett förslag som tidigare i våras kom från Statens medicinetiska råd, SMER.Inom idrotten är det förbjudet enligt WADA, World Anti-Doping Agencys regler, men forskning visar att en procent av idrottare är beredda att ta farliga risker om det kan förbättra prestationen.Gendopning kan ske i Kina och USAUSA och Kina är de länder som pekas ut ha en möjlig kapacitet att ägna sig åt den komplicerade tekniken med genförändringar, bland annat med hjälp av den nobelprisbelönade genkniven CRISPR/Cas9.I Sverige pågår forskning för att kunna avslöja gendopning bland annat genom att kartlägga proteiner som väntas förändras efter en genförändring. Men det kräver nya prover som idrottsrörelsen är tveksam till.Medverkande: Jenny Schulze,Kontrollenheten på Anti-Doping Sverige; Åke André-Sandberg,idrottsläkare i Skåne; Christer Malm,professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet; Nils-Eric Sahlin,professor i medicinetik vid Lunds universitet och sakkunnig i Statens medicinetiska råd SMER; Sven-Eric Söder, ordförande i SMER, Dag Larsson, riksdagsledamot (s) och ledamot i Statens medicinetiska råd, SMER.Programledare: Annika Östman Producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Tekniken finns, men hur löser man trafikproblemen och köerna i luften? Behöver vi videogranskningssystemet VAR i fotbollsallsvenskan? Dessutom om en ny porrskandal i brittiska parlamentet. Programledare: Daniel Alling. Bisittare: Louise Epstein. Porrsurfande politiker i parlamentetDet har blossat upp en ny sexskandal i det brittiska parlamentet. Tory-politikern Neil Parish kollade porr i mobilen under ett möte, men menade att hade hade sökt på traktorer. Påverkar detta, diskussionerna om sexism och "Partygate", de lokala valen i slutet av veckan i Storbritannien? James Savage, chefredaktör på The Local , försökte reda ut.När kan vi åka flygande bil eller buss till jobbet?Nu ska flygplatser för drönare byggas på flera ställen i Sverige. När kommer vi flyga runt i elbilar och bussar? Och hur löser man trafikstockningar, parkeringar och rondeller, när alla vill åka samma tid? Rikard Tyllström, verksamhetsansvarig för Laboratoriet för obemannade luftfartygssystem på Lunds universitet, hjälper till att reda ut var vi ligger i utvecklingen och menar att tekniken för flygbilar redan finns.Behöver vi ett videogranskningssystem i allsvenskan?Runt om i världen använder man sig allt mer av VAR, Video Assistant Referee, under fotbollsmatcher. Behöver vi ett videogranskningssystem i allsvenskan? Hur skulle det påverka sporten? Vilka lag kan ha råd med systemet? Daniel och Louise bollar för och emot med Richard Henriksson, fotbollskommentator på Sveriges Radio. Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Det finns enorma tids- och kostnadsbesparingar i en mer sömlös och digital process för bokföring och redovisning. Det menar i alla fall Dan Hubendick, affärsutvecklare på Eurocard och ansvarig för utvecklingen av tjänsten Smarta kvitton. Tekniken för att kunna få kvittot i mobilen och vidare direkt in i reseräkningssystemet är redan på plats, och i de andra nordiska länderna stödjer dessutom lagstiftningen att man kan slopa det fysiska kvittot. Men Sverige har halkat efter i utvecklingen. Varför är det så? Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och beställ boken Nu fattar jag!

Varför använder vi fortfarande pin-koder och svaga lösenord när vi har identifieringen rakt framför oss? Christian Fredrikson är en veteran inom mobiltelefoni och IT-säkerhet, och är sedan några år tillbaka vd för den svenska biometri-jätten Fingerprints. I avsnitt 279 berättar han hur man jobbar med sensorer för fingeravtryck, iris-scanning och andra spännande applikationer som kan öka säkerheten och förenkla vår vardag. Tekniken rullas nu ut till lås, väskor, datorer, sjukhusdörrar och allt annat du tänka dig som kräver snabb och pålitlig identifiering. Programledare: Christian von Essen // Inspelat på länk från Schweiz med Riverside.fm (ursäkta dåligt ljud). // Läs mer på hejaframtiden.se och kolla in nya boken Nu fattar jag!

4-7-8 - andningEffekt: Fyra/sju/åtta-andning är en övning som brukar nämnas vara naturlig lugnande för nervsystemet. Tekniken kommer från läkaren Andrew Weil och är likt flera av de andra övningarna inspirerade av Pranayama. Tekniken hjälper dig att sakta ner och lugna kroppen. Den sänker pulsen och gör oss mer närvarande i stunden. Eftersom även denna teknik lugnar nervsystemet infinner sig en känsla av lugn och ro. Den här andningstekniken är perfekt när du känner dig överväldigad, ängslig, känslig, arg eller har svårt att komma ner i varv till exempel inför att sova.https://www.patreon.com/Aboutyoga See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.