Podcasts about tekniken

Trots att tunga lastbilar är överrepresenterade i allvarliga trafikolyckor används inte alltid den avancerade säkerhetstekniken som finns i fordonen fullt ut. I dagens avsnitt pratar vi med Sanna Eveby från Guidance To Zero och Jennie Edvardsson från Valma (tidigare på Scania) som gjort en studie om användning av förarstödssystem i lastbilar. Vi pratar om hur informationen om tekniken når fram till förare och åkerier, hur den tas emot och vilken betydelse det har för användningen i vardagen.

Vi börjar med en liten disclaimer direkt:

Appen som känner igen fågelsång via spektrogram och AI. När många rapporterar samtidigt växer en karta över vilka arter som hörs var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I programmet sägs att appen var Finlands mest nedladdade app ett visst år och rätt år ska vara 2023.I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar.Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd.Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Jag pratar en sväng med Sven Rollenhagen - en av Sveriges mest erfarna röster kring spelberoende, skärmvanor och digitalt välmående. Som grundare av Spelfritt har han hjälpt mängder av människor att förstå och bryta destruktiva digitala beteenden – från gaming och sociala medier till dopaminstyrda vanor som smyger sig in i vardagen.Med skarp analys, praktisk erfarenhet och ovanligt rak kommunikation sätter Sven fingret på det många känner men få vågar säga: att tekniken inte är problemet i sig – men att vår relation till den håller på att förändra både barn, vuxna och samhället i grunden.00:00 AI, skärmar och teknikens baksida02:10 Sven Rollenhagen, Spelfritt och digital balans04:26 Datorspelsberoende: från World of Warcraft till Fortnite06:18 Varför multiplayer-spel kan bli så svåra att lämna08:42 Vuxnas skärmbeteende och föräldrars ansvar10:32 Smartphoneförbud, åldersgränser och politisk moralpanik12:28 Sociala medier som beroendesystem15:28 Hur techjättarna har biohackat vår uppmärksamhet17:45 Tekniken är inte fienden – men vi måste lära barn använda den20:02 McDonald's, appar och samhällets konsumtionsfällor22:19 Stoicism, disciplin och eget ansvar24:05 Varför barn behöver möta motstånd27:06 Curlingföräldrar, prestation och att kämpa på rätt sätt30:00 Sjukdom, träning och mental motståndskraft32:04 Stoicism som väg ut ur beroende35:21 Experimentet som gjorde Sven beroende av sociala medier40:15 Analogt liv, ekologisk mat och balansen mellan gammalt och nytt45:21 Vad är egentligen skärmtid?50:00 Digitalt skapande vs digitalt skräp55:08 TikTok, tillhörighet och den positiva sidan av sociala medier56:02 Bör TikTok ha 15-årsgräns?01:00:56 Föräldrar som möjliggörare till digitalt missbruk01:05:00 Digitalisering, äldre och varför beroende kan drabba alla01:10:02 Vägen ut: förändringsögonblick, praktik och walk-and-talk01:15:00 Byt ut skärmloopen mot verkliga aktiviteter01:16:23 Onskan, läsning och utmaningen att få unga att läsa01:20:06 Elon Musk, pressetik och influencers som reklamkanaler01:25:02 Kultur, böcker och frågan om subventioner01:30:39 Poddar, influencers och varför gammel-tv tappar01:35:00 Råd till politiker och techbolag01:35:42 Lootboxes, spelbolag och socialt ansvar01:40:07 AI, riskbeteenden och Gaming Disorder01:45:00 Analog närvaro, samtal med främlingar och livet utanför skärmen01:49:33 Avslutning med Sven Rollenhagen01:50:03 Outro: Sanningen finns utanför skärmen

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Tekniken utvecklas i en rasande fart, men paradoxalt nog är det sällan de tekniska lösningarna som är vårt största hinder idag. I det här avsnittet pratar vi om en massiv förflyttning i hur vi arbetar: det verkliga värdet i våra organisationer ligger inte längre i själva koden, utan i våra processer och vår affärsförståelse.När gapet mellan affärssidan och IT blir verksamhetens nya flaskhals, krävs en ny typ av kompetens. Vi tittar närmare på varför gränsöverskridande experter – så kallade Forward Deployed Engineers – är framtidens absolut viktigaste roll för att snabbt och effektivt översätta teknisk potential till konkret affärsnytta.I det här avsnittet diskuterar vi:• Varför det strategiska värdet klättrar allt högre upp i organisationen.• Det växande problemet med att "affär" och "teknik" pratar olika språk.• Vad en Forward Deployed Engineer faktiskt gör i praktiken.• Hur dessa experter kortsluter tröga processer och löser problem direkt i frontlinjen.Lyssna in och fundera över var er egen flaskhals sitter idag – och vem som blir er första ingenjör i frontlinjen!

Nya regler kommer att gälla i fotbolls-VM för herrar i juni. Är domaren i framtiden fortfarande en rättskipare, eller reduceras domaren till en administratör med tidtagarur i handen? I Slaget medverkar tidigare toppdomaren Mattias Gestranius och sportjournalisterna Jonas von Wendt från Hufvudstadsbladet och Mats Ahlnäs från Svenska Yle. Kjell Ekholm leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Civilminister Erik Slottner om AI-revolutionen, om beroendet av amerikanska it-tjänster och om KD efter valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Slottner (KD) är som civilminister ansvarig för hur regeringen ska hantera den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI. AI-revolutionen beskrivs ibland som ett av de stora skiftena i mänsklighetens historia. Hur omvälvande tror Erik Slottner att den kommer att bli?”Jag tror att den kommer att bli väldigt stor. Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI och de konsekvenser som AI kommer potentiellt att kunna få för oss som människor och våra samhällen”.Nyligen presenterade regeringen sin AI-strategi. Enligt den ska Sverige vara ett av de tio främsta länderna i världen inom AI. Och Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen. Regeringen har gett omkring hundra myndigheter i uppdrag att öka användandet av AI under 2026.Kritiken: ”Högriskexperiment”Det här har mött kritik, Akademikerförbundet SSR har kallat det för ett högriskexperiment och menar att rättssäkerheten hotas när AI införs i verksamheter som hanterar känslig information och fattar myndighetsbeslut. Hur ska regeringen säkerställa att människor inte hamnar i kläm när ny teknik ska införas i så här hög fart?”Det där är väldigt svårt att garantera såklart, men vi har ju ett regelverk. Vi har ju väldigt starkt skydd vad det gäller persondata. Vi har starkt integritetsskydd. Det här är gemensamma dataskyddslagstiftningar inom den europeiska unionen. Nu aviserar man att man ska se över en del av detta därför att personskyddslagstiftningen kanske inte går i takt med utvecklingen inom AI. Tekniken går snabbt framåt. Vi kan jobba med kryptering av data som är känslig och ändå få användning av den datan. Men det här måste ske, alltså utvecklingen och användningen måste ske parallellt med utbildningsinsatser. Det här ansvarar till syvende och sist varje myndighet för”, säger Erik Slottner.Borde ni inte skjuta till en ordentlig peng för det här ska vara möjligt att genomföra för de som faktiskt ska göra det.”Det kan man tycka och jag förstår det. Ofta är det så att fackföreningar och myndigheter vill ha mer pengar. Men vi vet också att budgetpåsen är begränsad. Det finns väldigt mycket annat den här regeringen vill göra. Vi har nu ändå gjort den största AI-satsningen någon regering någonsin har gjort”, säger Erik Slottner.It-beroendet av USASvenska myndigheter är beroende av amerikanska it-tjänster för att kunna fungera, allt från molntjänster där data lagras, till e-post och journalsystem. På senare tid har riskerna med ett sådant beroende lyfts. Efter att USA hotade att ta över Grönland förra året började Danmarks regering att fasa ut amerikanska it-tjänster, som Microsoft, på departement. Men Erik Slottner säger att den svenska regeringen inte har några sådana planer.”Nu har ju Danmark en speciell situation, inte minst med det som har hänt med Trump och Grönland. Den diskussionen har accentuerats med anledning av det. Det finns inga sådana beslut om att vi ska klippa banden till amerikanska tech-bolag. Utan vi behöver skapa förutsättningar i Europa för att det ska bli mer attraktivt att investera i molntjänster och utveckla molntjänster i Europa. Där sker det nu ett arbete på EU-nivå med så kallat omnibus-paket som ska göra det mer attraktivt att investera i Europa”, säger Erik Slottner.Under Grönlandskrisen varnade det danska cybersäkerhetsrådet för att USA skulle kunna stänga ner Danmark på en timme om amerikanska molntjänster skulle släckas ner. Vilken är beredskapen i Sverige för om tjänsterna inte skulle gå att använda? ”Jag tror ändå att det scenariot är mycket mycket mycket osannolikt. Vi ska inte skapa nån panikstämning och där människor tror att om en timme eller i morgon kommer vi inte kunna använda min mejlkorg. Vi är inte där. Men med det sagt, ja, det är riskabelt att vara för ensidigt beroende av enskilda länder eller enskilda företag. Därför behöver vi stärka det europeiska oberoendet och suveräniteten inom det digitala området. Kring detta pågår nu ett intensivt arbete. I slutet av maj ska EU-kommissionen komma med förslag på en Data and AI Development Act som ska ge svar på en del av de här frågorna: Hur ska den digitala suveräniteten kunna öka? Det är en mycket viktig fråga för Europa, för vår säkerhet, men också för europeisk ekonomi och konkurrenskraft. Men det ska inte ske genom isolationism och klippa banden till USA”, säger Erik Slottner.KD efter valetDen senaste tiden har Liberalerna och Moderaterna var för sig gjort upp planer med Sverigedemokraterna om framtiden för Tidösamarbetet efter riksdagsvalet i höst. Vad tänker Erik Slottner om att de andra Tidöpartierna gör upp saker om regeringssamarbete utan att Kristdemokraterna är med?”Ebba Busch hade ju sin berömda köttbullelunch redan 2019 med Jimmie Åkesson, där vi tog bort våra röda linjer gentemot Sverigedemokraterna och sade att vi är öppna för samarbete med dem. Det var bilateralt. Sen kom Moderaterna efter, och sen har Liberalerna kommit med där också. Jag välkomnar detta. De får gärna ha bilaterala möten, men den överenskommelse kring politik som de kommer fram till, det står ju inte Tidö bakom, utan det kan bara vara mellan de två respektive partierna. Sen ska det förhandlas efter valet”, säger Erik Slottner.Gäst: Erik Slottner (KD), civilminister Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Evelina GalliProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christian BarterIntervjun spelades in den 10 april 2026.

Vilka prylar, appar eller AI har räddat en situation och vilka har gjort livet svårare? Hör lyssnarna berätta! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt från BankID, hushållsapparater, vårdappar och smarta hem till sociala medier, algoritmer och AI. Vad har förenklat vardagen på riktigt, och när har tekniken skapat stress, missförstånd eller problem?Liberalerna hade i dagarna stora problem med tekniken på deras digitala landsmöte men i Karlavagnen vill vi höra din berättelse om tekniken som hjälper och stjälper.Berätta om din bästa teknikräddning eller ditt största teknikstrul. Vad hände, vad lärde du dig, och vad önskar du att fler visste?Tekniskt med Pia Herrera i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar ca kl. 21:40.

Tiden då AI-genererade bilder innehöll flagranta misstag är förbi. Dagens bildgeneratorer kan skapa bilder som ser helt autentiska ut. Videogeneratorerna blir också allt bättre. Till och med SVT har råkat publicera ett AI-genererat videoklipp i tron om att det visade en dokumenterad händelse. Förra veckan twittrade Carl Bildt en bild på resterna av ett attackerat radarsystem. I gruppanmärkningarna och kommentarerna hävdade hans följare att bilden var AI-genererad. När SVT Verifiera granskade bilden visade det sig att anklagelserna var felaktiga. Bilden var faktiskt äkta. De två exemplen visar tydligt på problemet som har uppstått. Publicister har svårt att veta om videoklipp är äkta. Mediakonsumenter börjar samtidigt bli så skeptiska att de avfärdar äkta bilder som AI-genererade. Koalitionen som kallar sig C2PA har utvecklat en teknik för att minska problemet. ”Content Credentials” ska göra så att mediakonsumenter kan se vilken publicist som har publicerat en bild eller ett videoklipp. Informationen signeras kryptografiskt och bäddas in i bilderna och videoklippen. Det gör att informationen följer med även om en användare återpublicerar innehållet på andra plattformar. Tekniken gör också att publicister kan verifiera äktheten på bild- och videomaterial. Kompatibla kameror signerar fotografierna och videoklippen direkt när de spelas in, så att redaktionerna kan säkerställa att materialet är äkta. Fotografier kan till och med redigeras i kompatibla appar, till exempel Photoshop eller Lightroom. Då sparas ändringshistoriken i bildfilen, så att redaktionen kan se vilka ändringar som har gjorts, till exempel vilka delar av bilden som har beskurits. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om hur C2PA-initiativet ska öka trovärdigheten för äkta bilder och videoklipp. Podduon lyfter samtidigt flera nackdelar som tekniken dras med. Nikka avslutar med att berätta om en bugg i en Nikon-kamera. Buggen gjorde att en fotograf kunde lura kameran att signera en manipulerad bild som om den vore äkta. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd343.

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap. Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar. Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetisk föräldraskap.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Det är en utmaning att spela in veckans avsnitt, snöväder och vind gör att det är en digital inspelning. Tekniken kan oavsett sammanhang innebära stress som kan ta sig oproportionella uttryck. Vi hoppas på ditt tålamod att lyssna om vårt resonemang om teknikstrul men framförallt fortsätta lyssna framöver när vi träffas i verkligheten för att prata.   

Vi tar reda på varför allt fler unga överger dejtingapparna och om AI-partners är framtiden. Hur ser kärlek och romantik ut i den digitala tidsåldern? Har tekniken optimerat eller saboterat våra chanser till kärlek? Professor i sociologi Emma Engdahl diskuterar tillsammans med journalist Helle Schunnesson. Medverkar gör också Jannike Tillå på Internetstiftelsen.

När en misstanke om cancer dyker upp förändras allt. Inte bara för den drabbade utan också för närstående. I det här avsnittet av Effekten möts därför tre olika erfarenheter av prostatacancer: den som utretts, den som behandlats botande och den som lever med spridd sjukdom. Tillsammans med Jonas Jaani pratar Lars Tomassson och Thomas Stenbäck om hur digitalisering, och särskilt AI, kan göra vårdinformation mer tillgänglig, mer begriplig och framför allt mer mänsklig. Vi diskuterar vägen från vision till verklighet och hur smarta verktyg kan ge stöd dygnet runt, utan att för den sakens skull ersätta det som alltid kommer vara kärnan i vården: samtalet mellan människor Vad är digitalisering av vård? Digitalisering handlar inte om att ersätta vården, utan om att göra den tillgängligare, snabbare och mer sammanhållen.Vi pratade om hur digitala verktyg kan frigöra tid för vårdpersonalen så att de får mer utrymme för det mänskliga mötet. Digitalisering för patienten innebär bl.a: att få snabba svar, att hitta tillförlitlig information när den behövs, och att känna sig mindre ensam i allt det nya som kommer med utredning, diagnos och behandling. Det är inte ett nytt vårdmöte – det är ett vårdmöte som fungerar bättre. När tekniken gör skillnad Här tog vi avstamp i våra tre perspektiv på prostatacancer: Jonas som utretts men inte behövde behandling, Lars som upptäcktes tidigt och blev botad, Thomas som lever med spridd cancer och behandling livet ut. Tillsammans visar våra tre historier hur olika behoven kan vara – men också hur lika frågor man faktiskt har. Chatboten på prostatacancer.se blev exemplet som band ihop allt: Den bygger på vårdens egna riktlinjer och ger svar på 95 språk. Den finns där dygnet runt, när frågorna dyker upp. Den ger trygghet för både drabbade och närstående. Men vi betonade också att AI inte ersätter människor.Det mänskliga samtalet – att få prata om rädslor, besked och känslor – är fortfarande ovärderligt.AI kan ge kunskap. Människor ger lugn, mening, stöd och sammanhang. Tillsammans skapar de något som varken AI eller vården klarar på egen hand. Hur lyckas man med digitalisering i vården? 1 Börja i det enkla – låt patienten testa Chatboten är ett bra exempel. Anonymt, gratis och tillgängligt när som helst. Det behöver inte vara stort för att göra stor nytta. 2 Glöm inte närstående De får ofta ansvar att förstå informationen – men är inte alltid med på besöken.Digitala verktyg gör det möjligt att ta igen det man missat, på ett begripligt sätt. 3. Tekniken är bara halva lösningen – resten är människor Tekniken är bara halva lösningen, resten handlar om människorna bakom. Digitalisering fungerar nämligen som bäst när den först och främst stärker samtalet. Samtidigt bidrar den till att minska stressen, vilket i sin tur ger patienter och närstående betydligt bättre kontroll i en svår situation Det är kombinationen av pålitlig information + mänskligt stöd som får digitala satsningar att verkligen flyga. Lars Tomasson, Thomas Stenbäck, Jonas Jaani (25:53) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/JIW7gyrYCDE Länkar / mer information: Prostatacancerförbundet Lars Tomasson är Förbundsstrateg för Prostatacancerföbundet Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 lokala patientföreningar som tillsammans verkar för ökad kunskap om prostatacancer. För att nå vår vision ”En framtid utan Prostatacancer” stödjer vi forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden. Med rätt insatser kan fler leva längre, bättre och med värdighet. Men för det behövs prioriteringar. Inför valet 2026 har vi därför tagit fram ett valmanifest som lyfter de frågor som är avgörande för att skapa en jämlik och patientcentrerad prostatacancervård. Sjukvården är den viktigaste frågan för väljarna och patienter är en väldigt stor väljargrupp, men regionvalet hamnar ofta i skugga. Vi vill sätta ljus på vårdfrågorna.  Om Thomas Thomas Stenbäck är VD och seniorkonsult på Devinncoo AB som är ett konsultbolag fokuserat på utveckling av avancerade IT och AI-tjänster från idé till resultat. Devinncoo specialiserat sig på att utveckla och drifta avancerade skräddarsydda chattbotar för kvalificerad information och har sedan 2023 ett samarbete med Prostatacancerförbundet för deras chattbot. Länkar: Vi driver kampen mot Sveriges vanligaste cancersjukdom: Prostatacancerförbundet.se Ökad kunskap om sjukdomen:  Prostatacancer.se AI-chatten som svara på frågor om prostatacancer, när du vill: Chatta – Prostatacancer.se När du behöver prata med någon: Prostatacancerförbundets Samtalsstöd Viktiga frågor för förbundet Valmanifest 2026 www.devinncoo.se www.cancerinfo.ai Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Avancerad genteknik används för att ta fram grisar som står emot klassisk svinpest genom att slå ut proteiner som viruset är beroende av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk svinpest är en virussjukdom som historiskt lett till masslakt, hårda avspärrningar och stora ekonomiska förluster. Med avancerad genteknik tas nu steg mot djur som inte längre kan infekteras av viruset. Arbetet bygger på att slå ut ett protein som viruset är beroende av för att föröka sig i grisens celler. När proteinet inte längre bildas stoppas smittan innan sjukdomen bryter ut.Forskare i Storbritannien och Kina har oberoende av varandra tagit fram grisar som visat tydlig motståndskraft mot klassisk svinpest, och resultaten imponerar erfarna veterinärmedicinare. Tekniken bygger på gensaxen CRISPR, där en exakt genförändring görs utan att påverka djurens tillväxt, reproduktion eller köttkvalitet enligt de uppföljningar som hittills gjorts.Samtidigt är hotet från svinpest större än på länge. Den afrikanska varianten, svårare och mer komplex, har nått både svenska vildsvin och flera europeiska länder. Forskare bedömer att den också är svårare att komma åt med genredigering och kräver flera genförändringar innan resistenta djur är möjliga.Genredigeringens framsteg öppnar ändå för ett framtida jordbruk där sjukdomar som idag orsakar enorma kostnader kan begränsas direkt i djurens arvsmassa. Frågan är hur snabbt tekniken kan nå marknaden – och om den kan förändra hur avel, smittskydd och livsmedelsproduktion ser ut i grunden.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

AI håller snabbt på att bli ett av säljarens viktigaste verktyg, från research och prioritering till offerter och uppföljning. AI specialisten Oscar Spaak beskriver hur säljare kan använda AI för att hitta heta leads, analysera kunddata och skapa kundanpassade erbjudanden på nolltid. Tekniken gör det möjligt att automatisera det som är tidskrävande och fokusera mer på relationer och affärsutveckling. Samtidigt hjälper AI säljare att utveckla sin egen kompetens genom att ge feedback, perspektiv och ny kunskap. Kärnan: människan + AI gör säljprocessen både effektivare och mer kundanpassad. Slutsatser 1️⃣ AI kan prioritera leads och visa var affärsmöjligheterna finns 2️⃣ AI kan effektivisera offerskapande och uppföljning 3️⃣ AI kan stärka säljarens kompetens och beslutsunderlag

Vi lever i en tid där mycket förändras samtidigt.Tekniken, ekonomin, energin, vårt sätt att leva och våra värderingar – allt håller på att skifta. I den här podden guidar Emilia Löf Karlsson dig genom det som många känner men få vågar sätta ord på:den nya jorden, medvetandets uppvaknande, AI som befriar vår tid, och människans väg tillbaka till natur, kreativitet och inre kraft.Med en unik kombination av intuition, mjukhet, andlighet och jordad klarhet utforskar Emilia hur vi kan leva, skapa och blomstra i en värld som håller på att förvandlas.Det här är podden för dig som känner att något stort är på väg –och som vill stå stabilt, öppet och ljus i förändringen.Välkommen hem.Välkommen till skiftet.Välkommen till Apinya-energin.

Avsnitt 296. Vi plockar upp Håkan Bravingers (förlagschef på Norstedts) debattartikel i Expressen om vikten av ett mer relevant litteraturstöd och funderar över en av Förläggarföreningens viktigaste stridsfrågor just nu. Vårt inslag om HOI och dess ekonomi i förra avsnittet väckte stort intresse. Här följer vi upp en del lösa trådar och pekar på en möjlig utveckling, eller avveckling. Det amerikanska förlaget Simon & Schuster slöt ett treboksavtal med författaren Nelson DeMIlle 2014. Men författaren dog innan bok tre var levererad och förlaget ville ha tillbaka förskottet. Dödsboet nekade och frågan hamnade i domstol och därmed blev kontraktet offentligt. Det är, för den nyfikne, lite av en guldgruva över hur bokbranschen fungerar i USA. Vi ger er en del godbitar. ElevenLabs, en ledande amerikansk aktör inom AI-röst-utvecklingen, eller någon som använder dess teknik ,anklagas i Nederländerna för att ha lanserat levande människors röster som AI-röster. Frågan som uppstår är om det finns ett lagligt utrymme att skydda levande människors röster från användas som AI-röster. Om inte kan det bli kaotiskt när de sedan används i till exempel politiska sammanhang. Lind & Co flyttar till större lokaler, stor sak i sig. Men det är en satsning med en genomtänkt estetik och syfte. Ett ”statement” som lär tala om sig om ni frågar journalisten. Det blir , om inget annat, ett bekräftelse på förlagets framgångar de senaste åren.   00 25         Regeringen tvingar Kulturrådet att höja litteraturstödet 11 11         HOI undviker delgivning och planerar möjligen för en rensning bland skulderna 18 34         Simon & Schuster mot Nelson DeMille, i detalj 24 49         ElevenLabs AI-röster i Nederländerna är förvillande lika verkliga röster 27 59         Lind & Co:s flytt är mer än en ny adress

Liveavsnitt från Berotecs Oktoberfest. Martin Wetterholm gästar och berättar om hur fyra teknikfokuserade personer lyckas bygga enorm framgång i Maven Wireless. Vad har konsulterna för roll i resan och vilka är Martins bästa tips till dig som har en produktidé? Poddvärdar är Mattias Loxi, Håkan Mildh Svensson och Helena Torhage.

Runt omkring i världen införs krav på åldersverifiering på nätet. Storbritannien gick i bräschen och införde sådana krav innan det ens fanns lämpliga lösningar. Resultatet blev att många britter behövde verifiera sin ålder genom att ladda upp bilder på sina ID-handlingar, vilket föga förvånande har lett till att sådana bilder har hamnat på avvägar. EU vill inte upprepa britternas misstag och har utvecklat en mer genomtänkt lösning. Under sommaren lanserade EU-kommissionen en white-label-app med öppen källkod som kan ligga till grund för medlemsstaternas egna åldersverifieringsappar. Tekniken ska utvärderas av fem länder, däribland Danmark som lanserar en dansk åldersverifieringsapp nästa år. I veckans podd pratar Peter och Nikka om för- och nackdelarna med EU:s föreslagna lösning för åldersverifiering. Appen är designad så att ingen information om användaren läcker till webbplatserna som tillämpar åldersverifiering. Appen intygar att användaren är över 18 år utan att avslöja vem användaren är. Organisationen som går i god för användarens ålder, till exempel användarens bank, får inte heller reda på vilka webbplatser som användaren besöker. När användaren har konfigurerat appen klipps kopplingen till organisationen som verifierade användarens ålder. På så sätt uppnås sekretess i båda riktningar. Appen kan varken utnyttjas för att spåra användarens internetvanor eller för att röja användarens identitet. Tyvärr konstaterar Peter och Nikka att appen har två stora problem. För det första kräver appen en Iphone eller en Android-mobil. Appen har ingen version för Windows, Mac OS eller Linux. För det andra är Android-versionen beroende av Google Play. Det gör att appen förutsätter att användaren kör ett amerikanskt operativsystem och godkänner ett amerikanskt företags användarvillkor. Samtidigt som EU inför krav på åldersverifiering lägger unionen därmed kontrollen över medborgarnas webbplatsåtkomst i händerna på USA. Podduon konstaterar också att EU-medborgare som vill slippa verifiera sin ålder kan göra som många britter redan har valt att göra: använda en VPN-tjänst för att tunnla sin trafik till ett land utan krav på åldersverifiering. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd322.

AI är redan en naturlig del av våra liv och påverkar hur vi röstar, samtalar och formar våra samhällen.Tekniken kan stärka demokratin och förbättra medborgardialogen – men den används även som ett verktyg för manipulation och splittring.Hör ledande forskare och experter utforska såväl potentialen som fallgroparna, med AI i demokratins tjänst.Medverkande: Per Olsson Fridh, generaldirektör FBA, Slava Jankin, Chair in Data Science and Government, University of Birmingham, Prathm Juneja, Ph D candidate in social data science, University of Oxford, Lisa Orrenius, enhetschef demokrati och samhällsstyrning, FBA. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Födelsetalen faller, men Sverige håller fertilitetsvården i ett hårt grepp av regler, köer och åldersgränser. Israel visar vägen med världens mest generösa IVF-stöd och västvärldens högsta nativitet, skriver läkaren Madina Refoi. Inläsare: Magnus Thorén

Idag finns AI-botar som hjälper oss att svajpa, chatta och agera terapeut när vi kört fast i vårt dejtande. Hur har det påverkat vår syn på kärlek och möjligheten att skapa relationer? Och kan ChatGPT verkligen laga ett brustet hjärta? Medverkande är författaren Nadia Kandil från podden Det Skaver, psykiatrikern Stefan Krakowski och Fabrikens AI-expert Paulina Modlitba.

Digital teknik för skogsägare – en revolution i skogsindustrin I det här avsnittet gästas Techrekpodden av Per Hedberg, CEO och Co-founder av Treebula. Per har både rötterna i naturen och en karriär präglad av teknik och innovation. Med en bakgrund inom maskinteknik och ekonomi har han tagit steget in i skogsindustrin som är en bransch som nu står inför ett stort tekniksprång. Vi pratar om Treebulas nya lansering som ska ge skogsägare helt nya möjligheter att förstå och förvalta sina tillgångar. Genom avancerad fjärranalys, satellitbilder och drönarteknik kan man upptäcka skador från exempelvis granbarkborre och stormar i tid, men också planera långsiktigt i en tid där klimatförändringar och marknadens behov kräver förändring. Samtalet rör sig mellan Pers personliga resa, insikter om den svenska skogsindustrins struktur och utmaningar, och framtidens möjligheter när digitalisering, automatisering och hållbarhet möter en traditionstyngd bransch. Lyssna för att få en djupare förståelse för hur teknik kan forma framtidens skogsbruk och vilka hinder som fortfarande finns kvar. Tidsstämplar: 00:21 Treebulas stora lansering för skogsägare 01:11 Pers bakgrund och resa in i skogsindustrin 04:48 Teknikens roll i framtidens skogsbruk 12:08 Satellit- och drönarteknik som verktyg 15:49 Hållbarhet, koldioxidkrediter och klimatnytta 27:16 Motstånd, utmaningar och möjligheter i branschen 47:58 Avslutande tankar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit svårare – eller mer avgörande – att lyckas inom retail än just nu. Pandemin gav e-handeln en raketstart, men nu ser vi kunderna återvända till stadskärnorna och det fysiska mötet är hetare än på länge. Samtidigt pressas marginalerna, kraven ökar och kampen om varje klick och butikssteg hårdnar. I den verkligheten blir teknik, data, AI och smart personalisering avgörande konkurrensmedel. Men hur lyckas man om man inte är Amazon eller H&M – utan ett retailbolag i SME-segmentet, utan stor analysbudget eller egen AI-avdelning? I dagens avsnitt möter vi Henrik Ståhl, tidigare utvecklingschef på Klarna och idag en nyckelperson på PayPal – ett bolag som med teknik, data och fokus på just mindre företag håller på att omdefiniera retail-spelet. Vi pratar om hur PayPal hjälper företag att bli mer lönsamma – inte bara genom betalningar, utan genom att driva trafik, personalisera erbjudanden och förvandla kunddata till affärsnytta. Med konkreta exempel från både svenska butiker och globala kedjor. Du får höra om varför PayPal är så lite omtalat i Sverige – trots att de står bakom en fjärdedel av världens onlinebetalningar – och hur framtidens retail formas i mötet mellan AI, data och fysisk närvaro. Välkommen till ett avsnitt om hur tekniken inte bara förändrar handeln – utan också gör den mänskligare, smartare och mer lönsam.  

Frysen som tillagningsmetod. Vi testar päron och tofu. Vi testar också fryst tomat och fryst godis. Experter förklarar vad som händer när man fryser och tinar. REPRIS fr 24 okt 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frysen är inte bara en konserveringsmetod, utan också en tillagningsmetod. Frysningen kan användas för att förändra råvarans struktur och smak.Vi testar att frysa päron och äpple enligt gammal kinesisk tradition — en teknik som användes långt innan elektriska frysar fanns. Frukten fryses i tre timmar och tinas sedan. Detta upprepas tre gånger. Smaken, konsistensen och utseendet förändras.Genom att frysa fast tofu på samma sätt får den en svampig textur som gör den fastare. Dessutom kan den bättre ta upp smak av marinad. Tekniken att frysa tofu har använts sedan 1600-talet.Potatis brukar inte bli så bra efter infrysning. Och ändå är fryst potatis i olika former vanligt i frysdisken. Matindustrin har en del knep som vi kan lära oss av. Vi pratar med Patrik Helgesson som är produktutvecklare på Dafgårds.Och Annika Altskär, mikroskopist, och Sven Isaksson, forskare i processteknik, båda på forskningsinstitutet RISE Research Institute of Sweden, förklarar vad som händer med råvaror när man fryser och tinar.

Artificiell Generell Intelligens har blivit ett riktigt buzz-word i techbranschen, men vad är det egentligen och ska vi vara rädda för det? Hör mer om AGI i P3:s podd Paradiso. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

AI-tränad geolokalisering kan göra granskningen av bilder och video både snabbare och mer effektiv. FOI-forskarna Sebastian Öberg och Anton Ljungar har tränat upp en AI-modell som analyserar både bildinnehåll och kontextuell information. Tekniken kan automatisera identifieringen av var en bild eller video är tagen, något som skulle kunna användas i arbetet med att identifiera och bemöta desinformation eller utreda brott.

Lätt svenska med Oskar är en podcast för alla som vill lära sig svenska. Lyssna varje dag och lär dig svenska tillsammans med mig! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠My website⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ where you can buy my book: https://www.lattsvenskamedoskar.com/ -- Lätt Svenska med Oskar finns också på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠! Support the show? ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Become a Patron⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ to access short stories, transcripts, the Discord Server and more: https://www.patreon.com/lattsvenskamedoskar ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ and become a Discord member on: https://ko-fi.com/lattsvenskamedoskar Mail: oskar@studionystrom.com I'm also on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠ Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Vad är rätt eller fel teknik? Hur får du så bra teknik som möjligt? Låt David Haroun och Christian Hiller klargöra det för dig!Läs våra artiklar och lär dig mer här!Gratis Kurs i hur du tappar fett och formar kroppen!

I det här avsnittet handlar det om fallet i Eskilstuna där en dödsskjutning utanför en fritidsgård 2018 till slut blev ett kallt fall. Men där revolutionerande ny DNA-teknik gjort att mordet nu kunnat lösas. Förra veckan, i mars 2025, kom hovrättsdomen där den huvudmisstänkta mannen, efter drygt sex år, fälldes för mord. Det skall också handla om de så kallade dödslistorna som cirkulerar på nätet och där en ny sådan nyligen dök upp i Södertälje. Programledare och producent: Stefan Sundberg Medverkande: Yakup Irak, inspektör på Eskilstunapolisen och Amanda Hällsten, reporter Aftonbladet kontakt: stefan.sundberg@aftonbladet.se

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Idag kan vi mäta allt från sömn och stress till blodsockernivåer och återhämtning med hjälp av smarta ringar och hälsoappar. Tekniken ger oss nya möjligheter till hälsooptimering, men vilka är baksidorna? Gäster är Paulina Modlitba, civilingenjör och techstrateg, samt Erik Angner, nationalekonom och professor i praktisk filosofi.

Den lösenordsfria vardagen har aldrig varit närmare! Eller? Det börjar i alla fall närma sig på arbetsplatsen. Mattias Jadesköld och Erik Zalitis tar pulsen på Microsofts svar i form av Windows Hello for Business i detta avsnitt. Tekniken har funnit ett tag givetvis men var står vi 2025? Hur kan en PIN-kod vara säkrare inloggningsmetod än inloggning med autentiseringsapp? Det är den faktiskt! Det är sant! Svårt att övertyga folk, men tro mig, så är det! Håller du inte med? För att förstår utvecklingen av passwordless, passkeys behöver duon gå tillbaka till böran av 2000-talet och se på utvecklingen med Passport, Windows 7 och även den enorma läckan i RockYou2024. Men hur ska man hantera systemkonton och adminkonton då? Man kan ju inte logga in med fingret som en databastjänst. Duon har kanske lösning på även det när de resonerar.

I detta avsnitt av Byggsnack träffar Avimas VD David Björk Wilhelm Lundborg, grundare och VD för Homer, för att diskutera hur de digitaliserar och förbättrar kundresan för bostadsköpare. Wilhelm beskriver problemet med nuvarande hantering av bostadsdokumentation, som ofta består av fysiska pärmar eller USB-minnen, och hur Homer erbjuder en digital lösning för både konsumenter och företag. Han lyfter fram AI:s roll i att skapa en interaktiv och långsiktig kundupplevelse och betonar vikten av att fastighetsutvecklare ser dokumentation som en konkurrensfördel. Tips från avsnittet för att förbättra kundresan: Kartlägg hela kundresan, inte bara fram till nyckelöverlämningen. Digitalisera och strukturera all dokumentation för att öka tillgängligheten. Använd teknik som AI för att skapa mervärde och förenkla för kunderna. Se dokumentation som en långsiktig konkurrensfördel snarare än en formalitet. Arbeta nära kundernas processer och anpassa lösningar efter deras behov. Upptäck Homer på https://www.homer.co Kom i kontakt med Wilhelm: https://www.linkedin.com/in/wilhelmlundborg Om Avima Avima är en plattform som är utvecklad för att stödja projektledare och projektchefer inom bygg- och anläggningsprojekt. Med Avima kan du enkelt hålla koll på alla beslut som fattas, säkerställa att rätt dokumentversioner är tillgängliga, och hantera all nödvändig kommunikation för att underlätta effektivt samarbete. Detta hjälper till att spara tid, pengar och resurser, och säkerställer att alla involverade arbetar mot samma mål genom hela projektets livscykel, från start till mål. Mer om oss på Avima här: https://avima.se/

Tekniken utvecklas snabbt, men det är de mänskliga förmågorna som gör skillnaden. I detta avsnitt pratar jag om hur det som tidigare kallades soft skills nu ses som en avgörande konkurrensfördel – Human skills. Empati, kommunikation, problemlösning och samarbete är inte bara nice-to-have; de är nödvändiga för innovation och framgång i tech-världen. Jag tar upp Human skills och varför dessa färdigheter kommer att vara avgörande för framtidens tech-ledare.

Linda Lindström får oss att göra andra val i butiken och på restaurangen. Med hjälp av psykologi och design. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi vill ju gärna tro att våra val av maträtter och inköp av råvaror styrs av vår fria vilja. Och på ett plan är det förstås så. Men vårt matbeteende styrs även av vad andra köper och äter, och av det vi möter i livsmedelsbutiken.Linda Lindström kallar sig beteendestrateg. Hon är nationalekonomen med miljöinriktning som blev hon intresserad av beteendeekonomi. Nu jobbar hon med att förändra våra beteenden.– Vi kombinerar psykologi, design och ekonomi, säger hon.Linda visar hur det går till i en livsmedelsbutik i centrala Stockholm.Tekniken kallas nudging, att knuffa lite på oss så att vi ska göra andra val. Utan att använda pekpinnar eller ekonomiska drivkrafter. Det handlar inte heller om att plocka bort varor — valet ska fortfarande vara vårt.Det kan vara att placera nåt i ögonhöjd, eller framhäva varan med hjälp av färger, pilar, fotsteg på golvet eller annat som drar till sig uppmärksamhet.Tekniken används för att sälja mer av en vara som man tjänar extra mycket på. Men i Lindas fall handlar det om nudging för att få oss att göra ett val som är bra för oss, för samhället och gärna också planeten.Hon berättar om experiment på skolor, ett namnbyte på Liseberg och ett avslöjande test på festivalen Way out west.

Frysen kan användas som en tillagningsmetod. Vi testar bland annat med päron och tofu. Vi testar också fryst tomat och fryst godis. Experter förklarar vad som händer när man fryser och tinar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frysen är inte bara en konserveringsmetod, utan också en tillagningsmetod. Frysningen kan användas för att förändra råvarans struktur och smak.Vi testar att frysa päron och äpple enligt gammal kinesisk tradition — en teknik som användes långt innan elektriska frysar fanns. Frukten fryses i tre timmar och tinas sedan. Detta upprepas tre gånger. Smaken, konsistensen och utseendet förändras.Genom att frysa fast tofu på samma sätt får den en svampig textur som gör den fastare. Dessutom kan den bättre ta upp smak av marinad. Tekniken att frysa tofu har använts sedan 1600-talet.Potatis brukar inte bli så bra efter infrysning. Och ändå är fryst potatis i olika former vanligt i frysdisken. Matindustrin har en del knep som vi kan lära oss av. Vi pratar med Patrik Helgesson som är produktutvecklare på Dafgårds.Och Annika Altskär, mikroskopist, och Sven Isaksson, forskare i processteknik, båda på forskningsinstitutet RISE Research Institute of Sweden, förklarar vad som händer med råvaror när man fryser och tinar.

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Artificiell intelligens, ansiktsigenkänning och mer biometri. I Eftermiddagen i P3 pratar vi mer om hur regeringen vill att polisen ska få ännu mer tillgång till tech i sitt arbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden. Framför allt fokuserar vi dels på hur Linggymnastiken förlorade sin status på GIH, dels hur det gick till när idrottsforskningen började komma in i skidvärlden i Sverige. Det blir också mycket diskussioner både kring hur idrottsvärlden förhåller sig till forskning och hur den bilden har förändrats efterhand. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack - Jacob har tittat på när dottern spelar beachhandboll (00:10:00) Veckans gäst, Daniel Svensson PhD (00:12:16) Det mesta som ses som nytt har även varit trendigt tidigare (00:18:56) Forskning på längdskidor och hur teknik och forskning introducerades inom sporten (00:21:30) Hur får man tag i gammal träningsdata för elitidrottare? (00:24:13) Hur får man fram en bra bild av träning som skedde för flera årtionden sedan? (00:29:12) Gick det bättre för de som anammade vetenskapen? (00:30:39) Det tar ofta tid för ny kunskap att etablera sig inom en idrott (00:32:43) Linggymnastiken vs idrottsfysiologi på GIH (00:37:27) Är fokus på "vad som är viktigt" kring träning olika i olika kulturer? (00:41:20) Hur har det sett ut för tränarna och implementering av forskning i praktiken? (00:44:53) Tekniken har ofta varit begränsande för vilken forskning som kan utföras (00:48:04) Blir träningen mer likformig efterhand som idrottsforskningen och kunskapen överlag ökar? (00:52:56) Är bredden på eliten bättre trots att spetsen inte är så mycket bättre? (01:00:01) Davids nuvarande arbete och forskning tillsammans med SOK och elittränare (01:04:57) Problemet att veta vad som är viktigt att fokusera på när det finns så mycket data (01:08:49) Fokus på hur tränare ser på relationen med forskare och forskning (01:10:54) Tränare är mer akademiskt bildade idag vilket underlättar kommunikationen (01:14:05) Skidträning i Sverige jämfört med Sovjetunionen (01:14:58) Hur får tränare idag ny kunskap? (01:19:01) Är tränar mer öppna mot forskning idag jämfört med förr? (01:22:14) Ska vi sträva mot att få tränare till att även bli deltidsforskare? (01:29:16) Det finns generellt sett en ovilja hos folk att vara med i en studie där man testar två olika saker (01:37:35) Sven Göran Eriksson och Pia Sundhages träningsfilosofier

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor. Först blir det en liten diskussion kring VR som ett sätt att träna reaktioner och beslut för idrottare. Tekniken är idag ung och det är svårt att veta hur man egentligen ska mäta en effekt på idrottandet men preliminära studier pekar mot att det kan fungera och rent mekanistiskt så känns det rimligt. Efter det blir det en diskussion kring varför vissa idrottare verkar kunna prestera otroligt bra trots att det man får se från deras gymträning sällan är särskilt imponerande. Till sist så kommer svarar Wille på en fråga om hur kan hinner med att styrketräna igenom kroppen på 20 minuter på lunchrasten. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om Willes resa till Liverpool (00:07:22) Vad tycker och tror vi kring VR-relaterade produkter för träning av idrottare? (00:23:33) Varför verkar en del elitidrottare träna ganska lätt när de är på gymmet? (00:32:54) Hur Wille får till ett helkroppspass på 20 minuter!?

I poddens 106:e avsnitt gästas vi av Patrik Möller, vd och medgrundare för vågenergiföretaget Corpower Ocean, som i höstas — efter 12 år av utvecklingsarbete — satte deras första fullskaliga vågkraftverk i drift utanför Portugals stormutsatta kust. I avsnittet tar vi avstamp i resultaten från Portugal: om processen (och kontrollrumsjublet!) från när man i augusti 2023 driftsatte sitt kraftverk, om när man några dagar senare matade ut el på elnätet för första gången, och om statusen för kraftverket efter att under ett halvår härdats av höststormar och vågor på uppåt 18 meter. Patrik förklarar varför Corpowers bojliknande kraftverk har potential att överkomma vad som visat sig vara den svåraste utmaningen hittills inom vågkraft: att kombinera stormöverlevnad med ett högt nyttjande av energin i vågorna. Vi får även höra om forskning i bl.a. Edinburgh och Trondheim som lagt grund för teorierna inom vågkraft och om några av de lösningar som föregått Corpowers lösningar. Avslutningsvis resonerar vi om vågkraftens potential. Patrik berättar om de kustband man har siktet inställt på, om hur elproduktionen från Corpowers kraftverk varierar över året och om synergier med andra kraftslag såsom solkraft och havsbaserad vindkraft. Om du gillade avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Utanför-Kroppen-UpplevelseMåste man vara medial för att kunna lämna kroppen?Kan man göra detta medvetet?Kan man styra sin upplevelse?Vad tillför det livet att kunna lämna sin kropp?Vilken är den bästa tekniken för att kunna lämna sin kropp?Hur vanligt är det att människor kan lämna sin kropp?Vad har det betytt för ditt liv?Kommer man ihåg allt man upplever?Önskar er en fin vecka!Camilla och Vivi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med en lång bakgrund som teknikjournalist - och med nyfikenheten som främsta vapen - har Mats Lewan utvecklat sin egen verksamhet med föreläsningar, skrivande och moderatorsuppdrag. I det här avsnittet dyker vi bland annat ner i frågor som varför domedagsscenarierna för artificiell intelligens inte håller; hur det kom sig att Mats följde en italiensk forskare för att skriva en bok under flera år (och därefter tappa förtroendet), hur medvetande och intelligens fungerar, samt vad matematiken kan lära oss om rymden. Endast med ett öppet sinne kan vi nå nya höjder. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

.. . فاز سام عيسى مؤخراً بجائزة أفضل ابتكار في السويد، وحصل على جائزة SKAPA 2022 البالغ قدرها 200 ألف كرون سويدي. سام ابتكر حلاً باستخدام تقنية النانو لتطوير نسيجٍ ذكي..تتيح هذه التقنية تغيير حجم هذا النسيج، الذي يمكن استخدامه مع قطع الأقمشة الأساسية المستخدمة في صناعة الملابس، او مع قطع الجلود المستخدمة في صناعة الأحذية.. وبالتالي يمكن عن طريقه تغير حجم الملابس والأحذية بضغطة زر واحدة.في حلقة هذا الأسبوع من برنامجنا الحواري، سيُحدثنا سام عيسى عن التكنولوجيا التي استخدمها في ابتكار هذا النسيج، وعن كيفية استخدامه في صناعة الألبسة والأحذية.كما سنتحدث أيضاً في هذه الحلقة عن القانون الجديد الذي اعتمده البرلمان السويدي في منتصف نوفمبر، واعتبره البعض قانوناً مثيراً للجدل بشأن التجسس الأجنبي.فقد انتقد صحفيون وشركات إعلامية من جميع أنحاء السويد القانون الجديد، لأنهم يعتقدون أنه يهدد حرية التعبير وحرية الصحافة في السويد.. وحول هذا القانون وتلك التخوفات تحدثنا ضيفتنا خلود الصغير رئيسة تحرير مجلة قلم الإلكترونيةPEN التابعة لنادي القلم السويدي، وتشرح لنا ما ينطوي عليه هذا القانون.SVENSK TEXTSams tyg gör att du med en knapptryckning ändrar storlekSamer Issas nya teknik gör att du kan ändra storlek på ditt klädesplagg med ett knapptryckKholod Saghir är kritisk till den nya svenska lagen som journalister befarar kan försämra yttrandefrihetenSam Issa vann nyligen Sveriges finaste innovationspris, SKAPA-priset 2022 på 200 000 kronor. Han har skapat en nanoteknologilösning som utvecklar nya smarta textilier. Tekniken gör att man kan anpassa både sko- och klädstorlekar med ett par knapptryckningarI arabisk talkshow hör du Samer Issa berätta om tekniken och hur den kan förändra textilindustrinDen svenska riksdagen antog i mitten av november en ny och kontroversiell lag om utlandsspioneri. Kritikerna som bland annat är journalister och medieföretag runt om i Sverige kritiserar den nya lagen och menar att den hotar den svenska yttrandefriheten och tryckfrihetenKholod Saghir är chefredaktör för Svenska PEN-klubbens nättidning PEN/Opp och berättar vad den nya lagen innebär

Jacob Schaldemose Peterson hoppade av jobbet som managementkonsult och kastade sig huvudstupa in i en av de mest komplexa och kapitalintensiva branscherna i dag - nämligen cellodlat kött. Med Re:meat vill han rita om den svenska köttkartan och drömmer om en uppskalning i stil med Northvolts resa inom batterier. Tekniken är mogen, regulatoriska förutsättningar börjar se mer lovande ut, och om man bara kan komma ner i kostnad finns det goda möjligheter att ersätta djurkött med odlat kött på de svenska tallrikarna. Kommer han att lyckas? Lyssna på vårt samtal från Sweden Foodtechs konferens Big Meet 2023 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Vad händer när teknik och oändliga väntetider ersätter omsorg och mänsklig kontakt?– Vänner som är 70-plussare säger att de hellre dör hemma än att de åker in till en akutmottagning, skriver journalisten Gunnar Sandelin i en gästkrönika. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tekniken för att omvandla elektricitet till vätgas är ännu under utveckling och vi vet inte om den fungerar i stor skala. Vätgasen är svår att lagra och svår att hantera på ett miljövänligt sätt. Till detta kommer stora kostnader, skriver forskarna Jan Blomgren, Magnus Henrekson och Christian Sandström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

.. . SKAPA 2022 200 . .. .. . . . .. PEN   .SVENSK TEXTSams tyg gör att du med en knapptryckning ändrar storlekSamer Issas nya teknik gör att du kan ändra storlek på ditt klädesplagg med ett knapptryckKholod Saghir är kritisk till den nya svenska lagen som journalister befarar kan försämra yttrandefrihetenSam Issa vann nyligen Sveriges finaste innovationspris, SKAPA-priset 2022 på 200 000 kronor. Han har skapat en nanoteknologilösning som utvecklar nya smarta textilier. Tekniken gör att man kan anpassa både sko- och klädstorlekar med ett par knapptryckningarI arabisk talkshow hör du Samer Issa berätta om tekniken och hur den kan förändra textilindustrinDen svenska riksdagen antog i mitten av november en ny och kontroversiell lag om utlandsspioneri. Kritikerna som bland annat är journalister och medieföretag runt om i Sverige kritiserar den nya lagen och menar att den hotar den svenska yttrandefriheten och tryckfrihetenKholod Saghir är chefredaktör för Svenska PEN-klubbens nättidning PEN/Opp och berättar vad den nya lagen innebär