P1 Dokumentär: Miniserie

Victor som har en intellektuell funktionsnedsättning blir misstänkt för mordbrand, men vittnesmålen håller inte. Och bevisen har gått upp i rök. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det som är anmärkningsvärt i det här fallet det är när Polisen förhör de här personerna som uppger att de har gjort iakttagelser. Polisen pumpar inte ur dem all information, säger den kända brottsutredaren Bosse Åström som har granskat utredningen.I flera år har oförklarliga bränder uppstått kring Mönsterås intill Kalmarsund i Småland. Folk i trakten började misstänka att det var en pyroman i farten.En ljummen vårkväll i maj ger sig 24-åriga Victor ut på sin vanliga cykeltur i Mönsterås. Senare, på natten, bankar polisen på dörren hemma hos honom och hans mamma.Det visar sig att det är ett hus en bit in i skogen utanför Mönsterås som har börjat brinna. Lågorna har slukat inte bara huset, utan även ett uthus intill. Och vittnen säger till Polisen att de sett Victor ute på sin cykel.Kritiserar polisenNär Bosse Åström läser utredningen tycker han att polisen har slarvat i sina förhör av vittnena.– Någon har hört någonting som sedan flyger fram och tillbaka, konstaterar Bosse.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om svårigheterna med att utreda mordbränder, hur de drabbar människor på en liten ort och hur Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, lyckades spåra en pyroman genom att läsa tidningen.Producent: Steffen RenklintSlutmix: Björn NitzlerVictor heter egentligen något annat.

Bevisen mot Stig Engström prövas i en iscensatt rättegång. Erfarna kriminalkommissarien Bosse Åström saknar förhör med Skandiamannen som misstänkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klockan är 23.19 när Stig Engström stämplar sitt stämpelkort och går mot dörrarna på sin arbetsplats Skandia i centrala Stockholm. Det är den 28 februari 1986 och två minuter senare ska Sveriges statsminister Olof Palme bli skjuten.Skandiamannens egna ord på band– Jag förstod av blodet att det hade varit ett skott, säger Stig Engström, även kallad Skandiamannen, i det första polisförhöret.Tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström minns att han morgonen efter skrek rakt ut när han såg nyheten på tv.– Där stod folk och sörjde och kastade in rosor på brottsplatsen, säger Bosse Åström.Över 30 år senare, på en presskonferens 2020, läggs polisutredningen ned. Åklagaren misstänker Stig Engström, men kan varken åtala eller förhöra honom då han är död.Mock trialUtpekandet av en man som inte kan försvara sig möts av kritik. Juridiska institutionen vid Lunds universitet bestämmer sig för att iscensätta en rättegång i maj 2025, för att pröva bevisen mot Stig Engström.Men Bosse är skeptisk, då Stig Engström bara är förhörd som vittne och aldrig som en misstänkt.– Jag tror och jag hoppas verkligen att han hade tyckt att det här var bra och att han hade känt att han fick lite upprättelse, säger Lena Wahlberg, docent i juridik vid Lunds universitet.I det här avsnittet av Brottsutredarna kommenterar Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, bevisningen i en av världens största polisutredningar. Och reporter Sigrid Edsenius bevakar den iscensatta rättegången mot Stig Engström, som arrangerades på Lunds universitet i maj 2025.Producent: Steffen RenklintSlutmix: Jessica Klingsell

Två efterlysta mördare ger sig ut på en rånturné genom landet. När de slår till mot en matbutik i lilla Floby får polisen upp ett hett spår och nätet kring ligan dras åt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Håkan Persson tar över ICA i Floby i Västergötland hösten 2021 är han full av förväntan, men Håkans allra första dag som ny ägare kommer sluta med att han utsätts för ett väpnat rån.– Det är ju ingen som drömmer om att bli rånad på sin första dag. Det var jävligt overkligt.… som ett dåligt skämt. Internationellt efterlystaTvå ur rånarligan håller sig undan ett långt fängelsestraff för ett mord i Sundsvall 2019. Med hjälp av flickvänner hyr ligan bilar och stugor där de kan hålla sig gömda.– Det kostar pengar att gömma sig och det kräver att man har människor runt omkring sig som hjälper till, säger förre kriminalkommissarien Sven Alhbin som gått igenom utredningen.Stekhet mobilRånet i Floby blir ett genombrott för polisen som får upp ett spår; en mobil som känns ”stekhet”. Via hemlig avlyssning och spaning börjar de ringa in ligan och förbereder ett gripande.– Och då kan man ju följa hur telefonen rör sig i realtid med speciella dataprogram som polisen har, förklarar Sven Alhbin. I det här avsnittet av Brottsutredarna speglar reportern Pernilla Wadebäck hur rånoffren och den lilla orten Floby påverkats och experten Sven Alhbin ger en inblick i hur polisen arbetar med spaning och hemlig avlyssning.Producent: Hannah EngbergExekutiv producent: Jenny GustafssonSlutmix: Fredrik NilssonEn produktion av Tredje Statsmakten Media ABNyhetsklipp från SVT och SRProgrammet är gjort 2025

Polisen såg risk för dödligt våld. Trots det gjorde man inte allt i sin makt för att förhindra det brutala dådet innan det var för sent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett väl underbyggt åtal och en välformulerad dom. Men frågan är ju: Hur kunde det gå så här långt, säger kriminalkommissarien Bosse Åström.Det är en ljummen vårkväll i början av maj. 22-åriga Shahida och hennes familj är vid sjön en bit utanför samhället. När de ska åka hem sätter hon och hennes bror sig i bilens baksäte, då brodern plötsligt tar hennes sjal och drar den hårt runt hennes hals.Enligt brodern fick han uppdraget av pappan som nu dömts till livstids fängelse. Själv fick han 16 år, men tingsrätten valde att frikänna mamman.Hindras inteKuratorn Sussie lärde känna Shahida några år tidigare.– Hon var min idol. Hon stod upp för tjejer och kvinnor, säger Sussie.Men hemma var Shahida kontrollerad. En dag ringer hon Sussie och berättar att pappan våldtagit henne. Sussie hjälper Shahida att fly. Men polisen gör inte det dom ska för att skydda henne. Våldtäkten utreds aldrig. I stället får pappan höra om anklagelserna på omvägar, vilket blir början på slutet för Shahida. – Man behöver inte vara kusin med Einstein för att förstå att det är highway to hell hela vägen va, säger den erfarna mordutredaren Bosse Åström.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra hur viktigt det är att polisen agerar innan situationer eskalerar. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, konstaterar flera allvarliga brister i polisens tidiga arbete i fallet Shahida.Producent: Steffen RenklintSlutmix: Bo AndersinPolisen har avböjt att kommentera kritiken och tingsrättens dom är överklagad till hovrätten.

När en känd kriminell slutar ringa sin son godnatt, förstår utredaren Bosse Åström att något allvarligt har hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Min chef ringde mig och sa att jag vet att du är uthållig och att du är noga men nu är jag så jävla nedringd av journalister här så du får 24 timmar på dig, säger Bosse Åström. En augustikväll 1993 lägger en båt tyst ut från bryggan vid ett sommarstugeområde. Personerna i båten är i färd med att försöka sopa igen spåren efter ett grovt brott. Ett brott som de så när ska komma undan med.Allt börjar med att en kvinna letar efter sin man på polishuset i Solna. Mannen heter Elving och är en ökänd kriminell. Men han är inte fängslad, han har försvunnit.Det som får polisen att misstänka att något allvarligt har hänt, är att Elving slutat ringa sonen om kvällarna.Kampen mot klockanI det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra om ett av de mest svårlösta fallen i Bosse Åströms långa karriär. Han är en av Sveriges främsta utredare, men det fanns nästan inga spår att följa för att hitta Elving. Ändå lyckades han under stor tidspress att lösa mordgåtan som slutade på botten av en sjö för 30 år sedan. Producent: Steffen RenklintSlutmix: Björn NitzlerProgrammet är gjort 2025.

Alla trodde det var ett mord, men Jennies gärningsman säger att det var ett misstag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jennie ligger på golvet i det mörka sovrummet – hon andas fortfarande men är medvetslös. När ambulanspersonalen kommer in i rummet ser de att hon har ett skotthål mitt i pannan. Efteråt ska en av dem beskriva det som hänt Jennie som en ren avrättning. Men de avgörande spåren för att bevisa det, torkades bort och förklarades aldrig av Polisen. Den här historien börjar när Jennie är 15 år. Det är då hon presenterar pojkvännen för familjen. Förhållandet blir snart allt mer destruktivt och slutar med att hon dör. Enligt pojkvännen sköt han Jennie av misstag där hon satt i sängen. Men enligt Bosse Åström, en av Sveriges mest erfarna kriminalkommissarier, kan det inte stämma. Blodspåren talar för något helt annat. Men tingsrätten lyckas inte utesluta att pojkvännen kan ha skjutit Jennie av misstag. Han döms till vållande av annans död. Kampen för rättvisaEn namninsamling för Jennies upprättelse tar Jennies mamma Gunilla ända till Riksdagen. Med sig har hon Jennies hårslinga.I första avsnittet av podden Brottsutredarna får man höra reportern Sigrid Edsenius granska ett särskilt intressant fall i detalj tillsammans med Bosse Åström, en av Sveriges mest erfarna utredare.Exekutiv producent: Jenny GustafssonProducent: Steffen RenklintSlutmix: Björn NitzlerProgrammet är gjort 2025.

En ljudlig djupdykning i polisens utredningsarbete och kriminalitetens konsekvenser för samhälle och offer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brottsutredarna bjuder på berörande vittnesmål, livsavgörande beslut och ödesdigra misstag.Lyssna för att få en inblick i hur polisens utredningsarbete fungerar – alla detaljer, förfaranden och steg som hör brottsutredningar till. Här nedanför hittar du även avsnitt av P1 dokumentär: Miniserie, som släppte sitt sista avsnitt 24 april 2025.

Peter försöker lämna chemsexvärlden, men ingen inom vården förstår honom. De livsfarliga sexfesterna fortsätter och polisen står handfallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter är fast i ett djupt missbruk av den extremt beroendeframkallande drogen metamfetamin, efter att under en lång tid ha ägnat sig åt chemsex. Men varken på psykakuten eller inom beroendevården förstår personalen honom, när han berättar att han varit fast i en värld där sex och droger kombineras.Medan vissa försöker ta sig ut ur chemsexvärlden, lockas nya in.– Det är som en extremsport. Det gäller att veta vad riskerna är, säger ”Christoffer”, som för bara ett par år sedan provade chemsex för första gången.I olika appar används kodord för att hitta gruppsexfester med tunga substanser. Men det kan vara en onödig försiktighet, för det ska visa sig att polisen knappt finns i de här miljöerna i dag.2020 såg läget annorlunda ut. Då gick utredningen i den så kallade Chemsexhärvan i hamn och en unik rättegång genomfördes.I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser med andra män. Fenomenet kallas för chemsex och har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige. Reporter: August HåkanssonProducenter: Anna Johannessen och Håkan EngströmSerien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaSlutmix: Fredrik Nilsson”Magnus” och ”Christoffers” röster är inlästa av skådespelarna Robert Panzenböck och Razmus NyströmEn serie från 2024

Utredaren Nettan går igenom en beslagtagen telefon. Hon är polis sedan 30 år, men det här liknar inget hon sett tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just då kändes det som en ganska rå miljö där känslor inte spelade någon roll. Det var drogerna och sexet som var i fokus, säger Nettan Fridlund.Hon och kollegorna på polisen i Stockholm utreder den så kallade Chemsexhärvan, där 33-årige ”Gabriel” misstänks ha sålt metamfetamin och en rad andra tunga substanser till hundratals homosexuella män.Köparna berättar om exklusiva fester i flotta lägenheter i Stockholms innerstad, där droger dukas upp som en buffé. Arrangörerna är ofta välbärgade män. Männen blåser in rök av metamfetamin i varandras munnar, så kallade ”tinakyssar”.Festerna och gruppsexet pågår i flera dagar. Men ofta slutar de i kaos – med övergrepp, smittspridning och missbruk som följd.I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser inom en sluten subkultur i gaycommunityt. Fenomenet kallas för chemsex, och allt fler tecken syns på ett en våg har nått Sverige.Reporter: August HåkanssonProducenter: Anna Johannessen och Håkan EngströmSlutmix: Fredrik NilssonSerien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media 2024”Magnus” röst är inläst av skådespelaren Robert PanzenböckEn serie från 2024.

I en sluten subkultur i gaycommunityt normaliseras användningen av tunga droger och riskfyllt sex. August Håkansson undersöker fenomenet chemsex. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En sommarkväll i juni får narkotikaspanaren Maria syn på en man på Södermalm i Stockholm som ser påverkad ut. Hemma hos mannen görs Sveriges största beslag av den mycket beroendeframkallande drogen metamfetamin.I mannens telefon hittar polisen hundratals chattkonversationer om narkotikaköp. Men det är inte bara droger som är i fokus, det är också sex.För första gången öppnar polisen polisen dörren till en sluten subkultur, där män söker sexuell njutning med andra män, under påverkan av tunga kemiska droger. De ses på hemmafester, har gruppsex och tar droger.Fenomenet chemsex har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.I tre avsnitt beskrivs miljöerna inifrån av män som har befunnit sig där eller fortfarande ägnar sig åt chemsex. Reporter: August HåkanssonProducenter: Anna Johannessen och Håkan EngströmSlutmix: Fredrik NilssonSerien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaEn serie från 2024

En känd gängledare går ut live på Instagram. I handen håller han en kalashnikov i guld. Bland tittarna finns tusentals barn och unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Gängvåldet finns i deras vardag på Tiktok, på Instagram och på Snapchat. Det pågår ett krig där ute, men det är också ett informationskrig, som handlar om att sprida fruktan, säger författaren och före detta politikern Evin Cetin. Rekrytering via sociala medierI oktober 2023 sker något nytt i Sverige, när en fraktion inom det så kallade Foxtrotnätverket håller en sorts presskonferens i sociala medier. – Det var helt sjukt att se så många livetittare och så många barn som kommenterar. Man önskar att det inte vore Sverige – men det är Sverige, säger brottsutredaren Luay Mohageb vid polisen. – Och jag vet ju gängen rekryterar barn genom sociala medier. De kan till och med skriva jobberbjudanden i sina stories, säger Diamant Salihu, reporter på SVT. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.I det tredje och sista avsnittet möter vi bland andra 12-årige ”Leon”, som konsumerar gängens propaganda i sin mobil – och 16-årige ”Enis”, som själv blivit rekryterad för att utföra ett mord. ”Leon” och ”Enis” är fingerade namn och deras röster är utbytta. Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes Cassel

En stor artist sänder live i sociala medier och kritiserar sina fiender. Någon skriver: Du kommer att bli klippt. Ett år senare är artisten död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör – och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.Mordet på Einár I det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal. Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes Cassel

En ung kille ligger medvetslös på en gräsmatta. Någon filmar när en person går fram och skjuter ett skott i hans huvud. Klippet blir snabbt viralt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I takt med att gängvåldet har ökat de senaste åren har också gängkulturen börjat spridas mer och mer i sociala medier. I barn och ungas favorit-appar syns bilder på drogförsäljning, kontanter och märkeskläder, men också grova våldsbrott som skjutningar och mord.– Den här typen av gangsterismer marknadsförs till barn i sociala medier. Det är ett led i underhållningen som är deras digitala liv. De här kidsen har tillgång till våld och chockerande händelser dag ut och dag in, vilket är helt sjukt, säger brottsutredaren Luay Mohageb. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I serien möter vi bland andra 16-årige ”Adam” vars vän lockades att begå ett mord, och 12-årige ”Leon” som följer gängkulturen i sin mobil. ”Adam” och ”Leon” är påhittade namn och vi har bytt ut deras röster.Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes Cassel

Antalet dödliga hundattacker ökar i Europa. I andra länder finns förbud mot kamphundar. Men Sverige har valt en annan väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt – kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske? I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning.Allt vanligare med kamphundarKamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas.Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2023.

När ambulansen åker in på gården i Överklinten möts personalen av en blodig hund. Vid farstutrappan en livlös kvinna. Hunden har attackerat tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina.Men Pappi blir kvar hos Selma.Lucka i systemetLänsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2023.

Tvååriga Saga skriker hysteriskt. Framför henne står en muskulös hund. Han vrider huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt attackerar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.Hundattacker med dödlig utgång ökarDe senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.Producent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson och Jakob LalérProgrammet är gjort 2023.

Lisbeth stödjer sig på rullatorn på väg till affären. Kvinnan som lider av en allvarlig psykisk störning misshandlar Lisbeth till döds. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kvinnan, som vi i serien kallar ”Sara”, har tvångsvårdats på Akademiska sjukhusets slutna avdelning många gånger på grund av allvarlig psykisk störning och psykoser. Hon är dömd för ett 20-tal brott. Våld mot tjänsteman, misshandel, skadegörelse och ringa narkotikabrott.Den här decemberdagen 2023 ska hennes vän ”Kristian”, som egentligen heter något annat, skjutsa ”Sara” till Psykiatrins hus på Akademiska. Men under den korta stund som ”Kristian” kör ut bilen från garaget hinner ”Sara” misshandla 78-åriga Lisbeth till döds.Slutenvårdsplatserna inom den svenska psykiatrin minskar år för år samtidigt som fler och fler dömts till rättspsykiatrisk vård.I december 2024 föreslog t ex verksamhetsledningen på Akademiska sjukhuset att stänga en av sju avdelningar.Carina Occasus, en av fem chefsöverläkare inom Uppsalapsykiatrin, menar att inlåsning på sluten avdelning i långa perioder inte är en självklar lösning.– Vi vet att psykisk sjukdom flukturerar timme för timme. De veckor eller månader en patient är inlagd på avdelning fungerar allt lugnt och tryggt, men så fort patienten skrivs ut kan förhållandena förändras. Det kan t e x handla om att patienten tar droger eller slutar ta medicin etc. Att ha patienter inlåst i månader är inte lösningen, säger hon.Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB.Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligtReportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin SörlinExekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia KottorpSlutmix: Fredrik Nilsson

Simon är 20 år och psykotisk. Han tvångsvårdas gång på gång och självmedicinerar med cannabis. En dag attackerar han sin pappa och döms för mord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Simon”, som egentligen heter något annat, kommer som 18-åring i kontakt med allmänpsykiatrin. Han känner sig förföljd och paranoid. En dag, när han är 20 år, skjutsas han till akutpsykiatrin och läggs in på en sluten avdelning. Han är psykotisk men bara tio timmar senare skrivs han ut. Två dygn senare ringer två civilpoliser på dörren till ”Simons” mamma. De berättar att ”Simons” pappa är död och att ”Simon” är anhållen för mord. Mamma ”Diana” är övertygad om att hennes son inte hade något uppsåt utan att det var sjukdomen som gjorde att han utförde dådet.Katarina Howner är rättspsykiatriker på RMV, Rättsmedicinalverket och forskare vid Karolinska Institutet. Hon menar att psykiatrin misslyckats att hjälpa de här patienterna. Av de gärningsmän som dömts till rättspsykiatrisk vård har 9 av 10 varit patienter inom psykiatrin. Och när det gäller dödligt våld har 4 av 10 haft kontakter med psykiatrin, enligt Brottförebyggande rådet. Howner jobbar just nu med ett forskningsprojekt som har som mål att psykiatrin ska kunna göra bättre riskbedömningar av patienterna. – Kan vi hitta ett mönster? Riskmarkörer? Kan vi rödflagga de här människorna? Undrar hon. Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB. Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligtReportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin SörlinExekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia KottorpSlutmix: Fredrik Nilsson

Sara är inlagd på psykiatrin i Uppsala på grund av en psykos. En dag kastar hon hett vatten på sköterskan Petra. Sedan skriver hon ut sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Sara”, som egentligen heter något annat, har varit inlagd på psykiatrin i Uppsala flera gånger. Hon anses vara en fara för både andra och sig själv och är välkänd av både polis och socialtjänst. Händelsen 2023, då hon kastar hett vatten på en sjuksköterska, polisanmäls. Knappt ett år senare går ”Sara” till attack mot en äldre kvinna som är på väg att handla. Det kommer att sluta i katastrof. De senaste fem åren har heldygnsplatserna inom psykiatrin minskat med nästan 10 %.– Det krävs ingen Einstein för att förstå att både vårdtiderna och patientinsatserna då blir kortare, säger Lennart Lundin, på Schizofreniförbundet. – De här människorna riskerar bli ett hot mot både sig själva, sin familj och hela samhället, menar han.Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB. Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligtReportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin SörlinExekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia KottorpSlutmix: Fredrik Nilsson

Tiotusentals hemliga dokument ger en inblick i ett stort spelföretag, som driver olagliga nätkasinon. Vi reser till Malta med dold identitet. Vad säger kasinobolagen när de tror att ingen hör på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kort tid förlorar Stefan mer än 100 000 kronor på ett nätkasino utan svensk licens. Han skickar ett mejl till kundtjänsten och bifogar sin sjukjournal, där det framgår att han lider av maniskt spelande. När en hög chef får se mejlet, beordrar han sina anställda: ”close the ticket with no reply to the customer”.– Det är väl så branschen fungerar. När det inte finns mer pengar att tömma ut, då är man i papperskorgen. De skulle ha stängt mitt konto, de vet att jag är spelsjuk, säger Stefan, vars namn och röst vi har bytt ut.Hundratals olagliga kasinosajterMejlet är ett av nästan 90 000 hemliga dokument som vi har fått tillgång till i en stor dataläcka. Det ger en bild av företaget Delasport, på ytan ett lagligt kasinoföretag med tillstånd i Sverige. Men under ytan driver Delasport hundratals olagliga kasinosajter.– De tjänar stora pengar på spelberoende. Nu kan vi för första gången se det från insidan, säger journalisten David Davidson på nederländska grävredaktionen Follow The Money, som deltagit i granskningen.– Det är allvarliga uppgifter. Det är självklart moraliskt fel och med stor sannolikhet även brottsligt, säger Robert Larsson, enhetschef vid Spelinspektionen.Under cover på MaltaUnder två veckor besöker vi två branschkonferenser på Malta – med dold identitet. Vilken bild visar kasinobolagen utåt? Och vad säger de när de tror att ingen hör på?Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).Producent: Martin JönssonSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Svenska kasinovarumärken marknadsför sig som de säkraste i världen. Men i Europa betraktas de som illegala. Vår granskning tar oss till Malta, där spelbranschen står för tio procent av ekonomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Österrikaren ”Herbert” spelade bort motsvarande 8 miljoner kronor på Mr Green och Unibet, två nätkasinon med rötterna i Sverige. Men eftersom de verkade illegalt i Österrike, har bolagen dömts att betala tillbaka spelförluster på flera hundra miljoner kronor. Ändå vägrar de.– Är det här verkligen okej? Jag tycker inte det, säger ”Herberts” advokat Karim Weber.Nätkasinon på MaltaMalta var det första landet i Europa som erbjöd licenser för nätkasinon i början av 2000-talet. Idag står spelbranschen för mer än tio procent av ekonomin. En ny lag skyddar kasinobolagen mot domar i andra länder. – Men det strider helt klart mot EU-rätten, menar Jörgen Hettne, professor i juridik och expert på spelregleringar. Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).Producent: Martin JönssonFixare: Benjamin BreiteggerSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

En dataläcka öppnar dörrarna till den dolda spelbranschen. På hundratals förbjudna nätkasinon kan svenska spelberoende förlora miljoner. Och Spelinspektionen är bakbunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När barnen har gått och lagt sig loggar Johan in på ett utländskt nätkasino. Han har redan förlorat miljoner och egentligen borde det här inte vara möjligt. Kasinot han spelar på har ingen svensk spellicens – och följer inte reglerna i den svenska spellagen.– Jag anser att lagstiftningen är uddlös. Det finns inget skydd alls, säger Johan, vars namn vi har bytt ut.Förbjudna nätkasinonBolagen bakom hundratals utländska kasinosajter har förbjudits av svenska Spelinspektionen eftersom de bryter mot svensk lag. Men av de polisanmälningar som har gjorts, har vartenda fall lagts ner. Många olagliga nätkasinon drivs därför vidare än idag – och svenska spelare kan fortsätta förlora stora pengar.– Det är klart att det inte är tillfredsställande. Men vi har inte möjligheten att släcka ner sidorna, så att de blir svarta, säger Robert Larsson, enhetschef på Spelinspektionen.Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe).Producent: Martin JönssonSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Christine Svärd tar lustgasfyllda ballonger när hon festar. En dag känner hon stickningar i armen. Några dagar senare är hon förlamad från halsen och nedåt. Andra dör av lustgasen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lustgasen orsakar svåra skador och enligt Rättsmedicinalverket har elva personer dött sedan 2020 - en siffra som tros vara toppen på ett isberg.Lustgasen orsakar inte bara svåra skador och dödsfall utan också livsfarliga olyckor. I Eskilstuna kör en man in i mitträcket på en motorväg. När en polis kommer fram till föraren sitter han kvar bakom ratten och suger i sig lustgas från en ballong och det ligger flera lustgastuber i bilen:– Jag fick inte alls kontakt med honom, han var helt borta, säger polisen.Trots att gasen inte syns i drogtester dömdes han för rattfylleri.Viktors väg tillbaka Samtidigt följer vi Viktor som kämpat mot sitt beroende. När tvångsvården enligt LVU plötsligt upphör tar han ett allvarligt återfall. Han blir hög på lustgas och försvinner ut i skogen i mörkret mitt i vintern. Än en gång får hans mamma ge sig ut och leta. Nu har Viktor varit fri från gasen i flera månader.– Jag är ju vuxen, det är ju läge att ta tag i livet. Jag tror att folk underskattar lustgas väldigt mycket, man ska bara hålla sig borta. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Producent: Lars TruedsonExekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik NilssonEtt program från Tredje Statsmakten media AB.

På en ICA-parkering räcker Lustgasmannen över en lustgastub till en kvinna i 30-årsåldern. Det sker öppet och är helt lagligt. Lustgasmannen har ett företag och importerar tonvis med lustgas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag kan aldrig gå minus på lustgas. Det är bara att sänka priset tills det säljs och ändå går jag vinst, säger ”Lustgasmannen”. Lustgasmannen, en ung företagare, beskriver sin verksamhet som ”snabba och enkla pengar”. De som fastnar i ett lustgasmissbruk “borde veta bättre” säger han och han känner inte att han har något ansvar. Tullen kan inte stoppa importen Importen av lustgas har fyrdubblats på bara några år och tullen kan inte stoppa flödet. Tullverket har reagerat på att små nystartade företag står för stora delar av importen - i år har till och med en privatperson tagit in en container från Kina med 20 ton lustgas.– Fy faan för dom tänker jag…men jag kan inte klandra dem. Jag lägger min ilska på att man inte totalförbjuder den här vansinnesdrogen, säger Maria vars son fastnat i ett allvarligt lustgasmissbruk. Fruktar för sonens liv Samtidigt som lustgasen flödar in över landets gränser fortsätter Marias kamp för att rädda sin son ur missbruket. han ligger hemma flera dygn i sträck under täcket i sin säng och håller en stor lustgastub i famnen - som om det vore ett gosedjur. Maria tror inte han kommer överleva helgen och tvingas ta ett svårt beslut. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat. Lustgasmannens röst är utbytt Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Producent: Lars TruedsonExekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik NilssonEtt program från Tredje Statsmakten media AB.—––––––––––––

Mamma Maria hittar ett rosa plastmunstycke i sonens säng. Hon vet inte att det hör till en lustgastub och att sonen Viktor fastnat i ett missbruk. Under en helg kan Viktor förbruka flera 2-kilostuber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lustgas har blivit en eftertraktad drog bland unga. Fullt lagligt, lätt att köpa, och med löfte om snabba kickar. I Halmstad får barn och unga lustgasreklam direkt i sina mobiler. En 14-årig kille visar i sin mobil: – Jag har snapchat och det är många som addar mig…Det står Halmstad tub här, 350 kronor per styck och1800 kronor per låda.Han känner till 11-åringar som tar lustgas.Myndigheter står handfallna Trots att myndigheterna vet om riskerna – förlamningar, nervskador och ibland livshotande syrebrist – är försäljningen av lustgas som berusningsmedel fortfarande oreglerad. Det är först 2026 som en ny lag väntas träda i kraft, något som frustrerar både föräldrar, poliser och ungdomsarbetare. – Att köpa lustgas är idag bara ett knapptryck bort i mobilen. Problemet är här och nu, säger kommunpolisen Stina Ljungdahl i Halmstad. Viktors hemlighet Viktor börjar använda lustgas med vännerna men snart förlorar han kontrollen. När han åker till Halmstad för att köpa lustgastuber brukar han stänga av mobilkartan så hans mamma inte ska se var han finns. I flera månader håller han sitt missbruk hemligt men en natt när han är hög på gas och inte orkar mer så avslöjar han allt. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Producent: Lars TruedsonExekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik NilssonEtt program från Tredje Statsmakten media AB.

Polisen misstänker att thaimassagesalongerna fungerar som förtäckta bordeller. Nu börjar jakten på de som tjänar stora pengar och i en jätterazzia avslöjas vilka sexköparna är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Västsverige har en kvinna byggt upp en thaimassagekedja men innanför väggarna erbjuds kunderna "blowjobs" och "happy endings". På en annan plats kan polisen koppla över 60 sexköpare till en enda prostituerad som säljer sex via en hemsida. Nu görs två stora razzior som avslöjar sexköparna. Vilka är männen som köper sex?Efter att det här programmet sänts har ägarinnan till thaimassagesalongerna även dömts i hovrätten, där fastställdes straffet på 3 år och 3 månaders fängelse samt utvisning. Serien är gjord 2022. Reporter: Pernilla WadebäckProducent: Magnus ArvidsonEtt program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Paulina får ett mejl från en kvinna som skriver att hon är livrädd, fast i en lägenhet med en hallick som utsätter henne för sadistiska övergrepp. Den den här gången ska han inte komma undan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Sveriges värsta sexförbrytare"Redan 2005 döms en hallick till 14 års fängelse för bland annat grova våldtäkter och koppleri. Nu träder två av hans offer fram och berättar hur de blev manipulerade in i prostitution. Paulina Bengtsson och trebarnsmamman Kicki Wallström vittnade då mot mannen och fick honom dömd.Dömd för nya brott - gamla offer får nyckelrollEfter drygt nio år i fängelset blir mannen villkorligt frigiven 2014 - nästan fem år i förtid. Kriminalvården skriver i ett utlåtande att återfallsrisken bedöms som hög och det ska visa sig att de får rätt. Han byter namn och återfaller snart i nya sexualbrott. Under tiden har ett av hans gamla offer, Paulina Bengtsson, skrivit en bok. Uppmärksamheten runt boken Utnyttjad, våldtagen och såld ska hjälpa till att avslöja och rädda nästa offer, som för första gången ställer upp på intervju i dokumentären.Reporter: Pernilla WadebäckProducent: Magnus ArvidsonEtt program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

En dag får Anna veta en mörk hemlighet. Hennes lillasyster, som är i tonåren, säljer sex via annonser på nätet. Nu börjar storasyster en kamp för att försöka rädda henne bort från sexköparna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lillasyster säljer sex mot sin viljaAnnas lillasyster är i övre tonåren och lägger ut sexannonser på nätet och säljer sig till män. Men egentligen vill hon inte, att prostituera sig är en del av ett självskadebeteende, berättar hennes storasyster. - Hon stänger av, just i den stunden stänger hon av alla jobbiga känslor, kan tänka att det är det enda hon duger till för det är det enda hon kan. Sex kan fungera som självskadebeteendeCecilia Fredlund är specialistläkare inom psykiatrin i Linköping och forskar kring unga som säljer sex som kan fungera som ett självskadebeteende och ha samma funktion som de som skär eller bränner sig. Det finns sexköpare som aktivt letar unga tjejer som mår dåligt och där det är uppenbart att de har sex för att skada sig. Cecilia Fredlund menar att här borde samhället gå in och markera när såna sexköpare åker fast.- Utifrån lagen så tänker jag att personer med sexuellt självskadebeteende som utnyttjas att det egentligen skulle bli strängare straff, precis som man ser en person som är alkoholpåverkad som är i en extra utsatt position.Fler åker fast för prostitutionÅr 2021 lagfördes 841 sexköpare. Det är nästan en fördubbling jämfört med året innan. Den större delen av prostitutionen har för länge sen flyttat från gatan till internet, till sajter som fungerar som bordeller. Den som åker fast för sexköp får böter eller fängelse i högst ett år.Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus ArvidsonEtt program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Med Calle röjd tvingas familjen gömma sig. Livet på flykt är som ett fängelse men kommer också visa sig bli vägen ut för Fanny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vägen in i det som brukar kallas vittnesskyddsprogrammet leder till en campingplats i Dalarna. Där, i en stuga på 30 kvadratmeter, kommer familjen bli kvar i ett halvår. De lever i skräck, hotade av Hells Angels. Men inuti Fanny växer även andra känslor. Hon saknar sin mamma och syster. Och hennes man Calle, polisinformatören – kanske är det egentligen honom som hon fruktar? Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.Research: Tom HenleyProducent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Fanny råkar höra någonting som hon inte borde höra. Det verkar som att Calle planerar att sätta dit sina gamla kriminella polare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att han är misstänkt för grova brott blir Calle plötsligt frisläppt – och polisutredningen läggs ner. Några månader senare kommer förklaringen: Calle har blivit informatör. Men det som börjar som ett spännande uppdrag kommer sluta med att han får ett pris på sitt huvud. Och för Fanny börjar ett liv i ständig flykt.– Därför att vi är hotade av Hells Angels.Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs.Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.Research: Tom HenleyProducent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

När Fannys man grips av polisen, blir det början på en mardröm för hela familjen. Men inte på grund av brotten han är misstänkt för utan brotten han försökt hjälpa polisen att lösa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna – och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare – och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott.– Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen.Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt.Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat.Research: Tom HenleyProducent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

I svart rånarluva och bruna skinnhandskar poserar 15-årige Viktor framför kameran. I handen håller han en kalashnikov. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Viktor är på rymmen från ett SiS-hem. Polisen har spårat honom till Sundsvall. I stadsdelen Bosvedjan är tre killar på väg in i sin bil, när de blir beskjutna med ett stort antal skott.– Polisen ringde och sa att de hade Viktor i förvar. Usch, vad hemskt det var att höra vad han var misstänkt för, säger hans mamma Eva.Konflikten mellan Foxtrot och DalenDet är skotten som sätter igång den stora våldsvågen 2023. Två kriminella gäng, Dalennätverket och Foxtrot, som leds av den Kurdiske räven Rawa Majid, fortsätter sitt blodiga krig i framför allt Stockholmsområdet.I centrum för flera av dåden står pojkar från de statliga ungdomshemmen, fritagna och kontrakterade för att begå grova våldsbrott.– Det är ett jättemisslyckande. Om de här barnen placeras hos oss har vi självklart ett ansvar att se till att de också blir kvar, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör vid Statens institutionsstyrelse.Sedan dokumentären sändes första gången har domen kommit i hovrätten. Även där friades huvudpersonen från misstankarna för mordförsök och fälldes för grovt vapenbrott.Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEva och Viktor heter egentligen nåt annat.En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Jamal kommer till SiS efter en drogpsykos i högstadiet. När han kommer ut är han tungt kriminell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica. – Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge. En kriminell skolaJamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk. – Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS. – Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren.Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselJamal heter egentligen nåt annat.En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Två pojkar rymmer från ett SiS-hem. Det kommer att bli starten på den stora svenska våldsvågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I krypterade chattar planeras ett mordförsök i den gängkriminella miljön. Rånarluvor, handskar och vapen är redan införskaffade. Nu återstår bara att hitta skyttarna. – Jag fick ett samtal om att han hade rymt. Jag fick fullständig panik, berättar Eva, vars son Viktor är placerad på ett statligt SiS-hem. Systemfel inom SiSGängvåldet har ökat i Sverige. Både offer och gärningsmän har blivit yngre. Samtidigt har ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse hamnat i fokus för debatten. – Det finns ett systematiskt fel med SiS. Alla vi som jobbar inom socialt arbete har sett år för år hur situationen har förvärrats, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall. Unga värvas som torpederPå SiS-hemmen placeras många av de unga som begått allvarliga våldsbrott. Och det är inne på SiS-hemmen som många av gärningsmännen har rekryterats. – De unga kallar det ”wet work”. Det är ett slanguttryck för att de jobbar som torpeder på utsidan, säger Benny Sellberg, tidigare arbetsledare på SiS-hemmet Eknäs. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren. Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselViktor och Eva heter egentligen något annat. En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Arvids mamma har samlarproblematik. Hyresvärden kräver att hon ska rensa, annars vräks hon. Men hon verkar inte vilja ha Arvids hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor.Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen. ”Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör?” säger Arvid. Arvid heter egentligen något annat.Av: David OhlssonProducent: Sigrid Edsenius och Anna FreySlutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Åke har samlat på prylar sedan han var 18 år och jobbade på en cykelverkstad. Efter 40 års samlande riskerar han att bli vräkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det.”Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte,” säger Åke.Carl Kyrk hjälper samlareCarl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror.”Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter”.250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder.Åke heter egentligen något annat.Av: David OhlssonProducent: Sigrid EdseniusSlutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.Stort mörkertalHur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet.Kerstin heter egentligen något annat.Av: David OhlssonProducent: Sigrid EdseniusSlutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Mayas mamma Tanja var ambulanssköterska. Hon hade ett missbruk och började stjäla mediciner på jobbet. Det blev början på en lång kamp mot psykisk ohälsa och drogberoende som påverkade hela familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mayas mamma Tanjas missbruk började med ett recept på Citodon för ryggvärk. Under många år tog hon recepten som ordinerat, men sakta övergick smärtlindringen till ett missbruk. Snart började hon stjäla läkemedel från ambulansen där hon arbetade. Hon blev polisanmäld och slutade på sitt jobb. Själv menade Tanja att hon inte fick det stöd från sitt arbete som hon behövde.Tanja fick nya anställningar, men blev också anklagad för medicinstölder på nytt. Hon kämpade med psykisk ohälsa och drogmissbruk i åratal. Det slutade med att Tanja tog sitt liv.”Hade man lagt de resurserna som krävdes första gången, så finns det så mycket som kan förhindras, då tror jag att det hade slutat helt annorlunda”, säger dottern Maya.Stor tystnadskulturMånga läkare och sjuksköterskor som jobbar inom vården och har ett drogmissbruk vittnar om stora skam- och skuldkänslor kring att ha ett beroende. Samtidigt brister stödet från arbetsgivare. Både vårdpersonal, forskare och Inspektionen för vård och och omsorg, IVO, menar att kunskapen om missbruk bland vårdpersonal bland arbetsgivare behöver förbättras. Och att mycket handlar om att börja prata om problemet.Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024.Producent: Anna FreySlutmix: Staffan Schöier Hit kan du vända dig om du mår dåligt https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/https://suicidezero.se/hjalp-och-rad/stodlista-till-dig-som-mar-daligt/

Läkaren Johan är på ett apotek. Han ska hämta ut narkotikaklassade läkemedel. Ett recept han har skrivit ut till sig själv. Och det här är långt ifrån första gången han gör det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett recept på det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol mot huvudvärk blir början på ett långvarigt missbruk för läkaren Johan. Medicinerna hjälper mot den oro och stress han känner i livet säger han.”Det blir ett verktyg för att orka arbeta mer. Men samtidigt underhåller beroendet ångesten, oron och stressen. Det blir en ond spiral”När missbruket är som värst har Johan under en månads tid hämtat ut nästan 450 narkotikaklassade tabletter på apoteket till sig själv.Bristfälligt kontrollsystemI Sverige har man som läkare rätt att egenförskriva recept. Det innebär att man får skriva ut läkemedel till sig själv. Antalet läkare som blir av med sin legitimation eller får prövotid, alltså att man under en tid är under uppsikt, på grund av missbruk har ökat de senaste åren. I flera fall har läkarna skrivit ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva.Och kontrollsystemet som ska fånga upp läkare som överförskriver narkotika har brister. Nu höjs röster för att läkares rätt att skriva ut mediciner för eget bruk behöver regleras. Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024. Johan heter egentligen någonting annat. Producent: Anna FreySlutmix: Staffan Schöier

Sjuksköterskan Sofia står framför sin jobbdator och en sida där personal beställer läkemedel från ett lager till sina patienter. Hon vet att hennes stölder är ett knapptryck från att bli upptäckta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en skada får Sofia narkotikaklassade läkemedel för smärtan. Snart har hon utvecklat ett missbruk. På sitt jobb, ett sjukhus, har hon tillgång till narkotikaklassad medicin, som hon börjar stjäla.- När man är inne i ett missbruk så gör man vad som helst. Man struntar i vad som är rätt och fel för missbruket är så starkt, säger Sofia.Toppen av ett isbergDe senaste tre åren har drygt 160 läkare och sjuksköterskor blivit av med sin legitimation eller fått prövotid, alltså att man under en tid är under uppsikt – på grund av ett missbruk. I många fall handlar det om just sjuksköterskor som stulit läkemedel på jobbet. Det är ett problem som ökat över tid. Och mörkertalet tros vara stort, eftersom det råder en stark tystnadskultur kring vårdpersonal som missbrukar.- Det är ju inte det här jag ska göra, man ska ju hjälpa och rädda. Så blir självföraktet ännu större, och så vill man döva det, berättar sjuksköterskan Lena som också haft ett missbruk och stulit narkotika på sin arbetsplats.Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024. Sofia och Lena heter egentligen någonting annat.Producent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson.

Längst fram i kapellet står en ljus kista fullklottrad med personliga meddelanden. I kistan, klädd i sin bästa klänning, ligger 17-åriga Emilia, död i en överdos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Emilia hittas livlös i en soffa är hon den andra tonårsflickan i Göteborg på bara några dagar som dör i en överdos. Emilia har vid det laget kämpat mot missbruket sedan 12-årsåldern.– Jag visste det här, jag visste att det skulle bli dödlig utgång, säger hennes mamma Linda.Precis som för många andra unga tjejer började Emilias missbruk med drogen Tramadol, en smärtstillande men också prestationshöjande opioid som kan jämföras med heroin.– Jag förstår tjusningen med att testa Tramadol: ”Jag fick ju bättre betyg här, jag klarade av skolan mycket bättre. Men vänta nu, mina pengar räcker inte, jag kan inte gå och lägga mig utan tabletter”. Börjar du med Tramadol medicinerar du dig själv till döden, säger poliskommissarie Mika Jörnelius.Användandet av Tramadol bland unga ökar. Undersökningar visar att den som tar Tramadol är mer benägen att testa andra tyngre droger. För Emilia var det till slut en överdos rökheroin som tog hennes liv.– Hon tackade mig för att jag alltid har stått vid hennes sida. Jag säger inte att hon gjorde det medvetet, att hon tog sitt liv. Men hon hade en längtan att gå vidare, för att hon inte orkade längre.Reporter: Ulrika NandraProducenter: Martin Jönsson och Sofia KottorpSlutmix: Elvira BjörnfotFrån 2020

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.– Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda.När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något.Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger.– Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna.Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser.– Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige.Reporter: Ulrika NandraProducenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson Slutmix: Elvira BjörnfotProgrammet är gjort 2020