Podcast appearances and mentions of eric warrant

Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker. Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar. Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seAvsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

In this episode, we explore the bizarre fact that - like Galileo himself - African Dung Beetles use the stars to navigate! As a bonus, we talk with Eric Warrant, Professor of Biology at Lund University and co-author of the ground-breaking discovery.To see bonus content like unedited videos of these interviews, check out our Patreon at http://Patreon.com/michaelkent 

Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt nu. En brandhistoriker säger att de våldsamma bränderna beror på att vi fjärmat oss från elden och att det faktiskt brinner för sällan. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare. Vi har intervjuat forskaren som säger att det måste brinna oftare för att brinna mindre, en brandhistoriker som också varit brandsoldat. Han är verksam i Arizona och har studerat bränder i hela sitt liv. Somliga säger att det som hänt i år i Australien visar vad som kommer hända i resten av världen senare, att Australien är "kanariefågeln i gruvan". Det uttrycket handlar om de kanariefåglar som togs ner i gruvor förr, för att det var de som först kände av giftig gas. De dog helt enkelt och då var det dags att ta sig ut. Somliga använder uttrycket om Australien, som med sitt läge och extrema klimat drabbas bland de första av ett varmare klimat. Miljoner djur har dött, och över 30 människor. Många har förlorat sina hem. Så naturligtvis är inte historien om forskaren Eric Warrant som i hast fick lämna sitt specialbyggda labb och som räddade den mest dyrbara utrustningen i bilen den allvarligaste. Men den gick ändå rätt in i hjärtat. Vi pratar också om de extra brandutsatta djuren, till exempel en sällsynt, svart kakadua, den långsvansade kängururåttan och dvärgpungsovaren. Det är djur som bara finns på begränsade områden och redan är utrotningshotade. När det brinner där kanske de helt dör ut. Medverkande: Björn Gunér, Marie-Louise Kristola och Lena Nordlund vet@sr.se

Bränderna i Australien har nu nått forskningsstationen där den här dokumentären utspelar sig. Professor Eric Warrants största dröm är att lösa gåtan om det sjätte sinnet med hjälp av bogongfjärilen. Om vi upptäcker sinnescellen eller sinnesorganet som svarar på jordens magnetfält och vi är först, skulle det bli min allra största upptäckt, någonsin, säger Eric Warrant, zoologiprofessor från Lunds universitet, med rötter från Australien. Han har fått ett stort forskningsanslag från EU, och dessutom pengar från US Air Force och Australiens försvarsdepartement som hoppas att vi ska kunna lära av magnetsinnet hos den lilla bogongfjärilen. Forskare har försökt hitta och förstå sig på magnetsinnet i decennier, men ännu har ingen lyckats. Bogongfjärilen är Australiens mest kända insekt en nattfjäril som flyger i stora svärmar två gånger under sitt korta liv, över hundra mil åt gången. En lång resa till några svala grottor i bergen, dit den hittar trots att föräldrarna är döda när den föds, och att den flyger i mörkret. I ett helt nybyggt magnetfritt labb uppe i de australiska alperna försöker forskarna nu lösa gåtan om hur det går till. Reporter: Lena Nordlund Producent: Ylva Lindgren Mix: Nima Shams Från 2019. Januari 2020 Det kom ett mejl till Vetenskapsradions Lena Nordlund för några dagar sedan, från forskaren Eric Warrant, som bedriver zoologisk forskning i Australien:  Vi har blivit evakuerade från forskningsstationen,  där det är förfärligt med bränderna. Just nu brinner det i nationalparken inklusive många av de områden som vi besökte tillsammans och det finns risk för att stationen brinner upp. Med anledning av det sänder vi nu P1 dokumentären Jakten på det sjätte sinnet från förra året om Eric Warrants forskning i Australien som handlar om jakten på det sjätte sinnet.

Den lilla bogongfjärilen kan ge svaret på något som forskare velat veta i decennier hur de djur som orienterar med hjälp av jordens magnetfält egentligen gör. US Air Force är också intresserade. Eric Warrant, professor vid Lunds universitet, leder forskningen och har fått mer pengar för det här än för något annat. Nyligen lyckades forskarna visa att bogongfjärilen, en liten nattfjäril, orienterar med hjälp av jordens magnetfält, och nu vill de förstå hur det går till. Magnetsinnet är det enda sinne vi nästan inte vet något om var det sitter och hur det fungerar. Även US Air Force är intresserade av den här forskningen. De hoppas hitta ett mindre sårbart alternativ till GPS, och jordens magnetfält kan ingen slå ut. Bogongfjärilarna är Australiens mest kända insekter, kända för sina enormt långa flygningar två gånger om året de flyger över 1000 kilometer per gång, två gånger under sitt korta liv. En gång på våren, för att ta sig till några svala grottor i de australiska alperna där de samlas i miljarder och går in i sommarvila. Och så en gång på hösten, tillbaka igen till platsen de föddes. Där parar de sig, lägger ägg och dör. Programmet är en repris från den 19 februari 2019. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Fjärilar som flyttar i miljontal, tvärs över den australiska kontinenten, tar hjälp av Vintergatan för att hitta rätt enligt ny forskning. Bogongfjärilarna skulle i så fall vara det första kända djuret som använder Vintergatan som en riktig kompass, för att identifiera väderstreck, säger Eric Warrant, australienfödd biolog verksam i Lund, som Lena Nordlund följt med på forskningsresa till Australien. Och ljus är även effektivt för att fånga in fjärilarna, men det är inte lätt, för som många andra insekter verkar de minska i antal. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om den vetenskaplige rådgivare som Donald Trump till slut tillsatt, och om hur han ser på klimatförändringarna. Vi hör om en privatfinansierad israelisk rymdsond till månen, om hur kultur kan minska risken för demens, och om 1177-läckan. Dessutom: vad dödade dinosaurier först, meteoriten eller vulkanutbrotten? Programledare Lena Nordlund

Den lilla bogongfjärilen kan ge svaret på något som forskare velat veta i decennier hur de djur som orienterar med hjälp av jordens magnetfält egentligen gör. US Air Force är också intresserade. Eric Warrant, professor vid Lunds universitet, leder forskningen och har fått mer pengar för det här än för något annat. Nyligen lyckades forskarna visa att bogongfjärilen, en liten nattfjäril, orienterar med hjälp av jordens magnetfält, och nu vill de förstå hur det går till. Magnetsinnet är det enda sinne vi nästan inte vet något om var det sitter och hur det fungerar. Även US Air Force är intresserade av den här forskningen. De hoppas hitta ett mindre sårbart alternativ till GPS, och jordens magnetfält kan ingen slå ut. Bogongfjärilarna är Australiens mest kända insekter, kända för sina enormt långa flygningar två gånger om året de flyger över 1000 kilometer per gång, två gånger under sitt korta liv. En gång på våren, för att ta sig till några svala grottor i de australiska alperna där de samlas i miljarder och går in i sommarvila. Och så en gång på hösten, tillbaka igen till platsen de föddes. Där parar de sig, lägger ägg och dör. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Hur kan en nattfjäril med hjärna stor som ett riskorn hitta till en grotta hundratals mil bort där den aldrig tidigare varit? Svaret kan vara ett sjätte sinne. Eric Warrant vill lösa gåtan. Om vi upptäcker sinnescellen eller sinnesorganet som svarar på jordens magnetfält och vi är först, skulle det bli min allra största upptäckt, någonsin, säger Eric Warrant, zoologiprofessor från Lunds universitet, med rötter från Australien. Han har fått ett stort forskningsanslag från EU, och dessutom pengar från US Air Force och Australiens försvarsdepartement som hoppas att vi ska kunna lära av magnetsinnet hos den lilla bogongfjärilen. Forskare har försökt hitta och förstå sig på magnetsinnet i decennier, men ännu har ingen lyckats. Bogongfjärilen är Australiens mest kända insekt en nattfjäril som flyger i stora svärmar två gånger under sitt korta liv, över hundra mil åt gången. En lång resa till några svala grottor i bergen, dit den hittar trots att föräldrarna är döda när den föds, och att den flyger i mörkret.   I ett helt nybyggt magnetfritt labb uppe i de australiska alperna försöker forskarna nu lösa gåtan om hur det går till. Reporter: Lena Nordlund Producent: Ylva Lindgren Mix: Nima Shams Från 2019.

Är Australiens vildhästar en olycka som trampar ihjäl känsliga djur och marker och bör försvinna, eller ett kulturarv att värna? Vi hör också om motion mot demens, konstgjorda glaciärer och Stephen Hawking. Att Australiens "brumbies", de förvildade hästarna som strövar i nationalparkerna är vackra är förespråkarna och motståndarna i den heta konflikten överens om. "Tyvärr" säger biologen Eric Warrant, eftersom det gör att människor vill bevara dem trots att de från början inte hör hemma i den känsliga naturen, där de trampar ihjäl sårbara grodor och andra djur och förstör känsliga våtmarker. Vi möter också en politiker som menar att hans känsloargument kring hästarna väger tyngre än vetenskapen. I veckans magasin hör vi också om att god kondition i medelåldern verkar kunna förebygga demens senare och om hur man i Himalayas torra bergstrakter nu prövar konstgjorda små sockertoppsglaciärer som ett sätt att spara vatten till jordbruket. Och så minns vi Stephen Hawking, den ikoniske fysikern som gick bort i veckan.

Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur. Eric Warrant  brinner för att forska om  ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Det är ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.I Sydafrika gjorde han och bland andra Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).Programmet sändes första gången i september 2015.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur. Eric Warrant  brinner för att forska om  ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.Här nedanför länkar vi till ett äldre program, kanske första gången Eric Warrant var med i Vetenskapsradion, i Vetandets värld från 2002. I Sydafrika gjorde han och bl a Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Bandyspelarna har numera en rosa boll att fästa ögonen på, och ögonforskaren Karin Nordström på Uppsala universitet förklarar vad det är som gör att den kan vara lättare att följa med blicken. Reporter Lars Broström. Största djurögonen har jättebläckfiskarna. Varför de måste ha det berättar ögonforskaren Eric Warrant vid Lunds universitet, som själv mött en jättebläckfisk. Reporter Lena Nordlund. Hur påverkar privatvård forskningen? Den försvårar, menar Karolinsika institutets rektor som nu hoppas ha rättat till problemen. Reporter Annika Östman. Skruvade radiovågor kanske kan höra framtiden till. Anna Davour reder ut begreppen. Redaktör Annika Östman annika.ostman@sr.se