Podcasts about Vintergatan

Kon har vandrat från dyrkat gudaväsen till hornlös mjölkmaskin och metanrapande klimatbov. Ann-Helen Meyer von Bremen följer hennes väg in i fabriken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I begynnelsen var kon. Audhumbla gav di åt jätten Ymer och slickade rimfrosten från stenarna och skapade på det viset Bure, han som blev gudarnas förfader i den nordiska gudasagan.I begynnelsen var kon, inte bara i den nordiska mytologin utan även i många andra skapelseberättelser och religioner. Den egyptiska Hathor, återfödelsens gudinna, födde varje morgon fram solen och bar den mellan sina horn. Israeliterna lät döda 3 000 av sitt eget folk för att de dansade runt guldkalven, en symbol för guden Baal och stark konkurrent till Jahve. Hinduismen har flera gudomliga nötkreatur. Tjurguden Nandi har stark koppling till Shiva och Nandi bär också de döda hinduernas själar i Vietnam, till Indien. Kogudinnan Surabhi, mor till alla kor, skapas när gudar och demoner kärnar det kosmiska mjölkhavet. Hela Vintergatan är för övrigt skapat av komjölk, när Krishna och mjölkerskornas gudinna Radha, råkade spilla ut drycken över hela himlen. I den grekiska mytologin är det istället gudinnan Heras mjölk som ger upphov till Vintergatan, eller Milchstrasse, Milky Way, Voie lactée eller Melkeveien som det heter på andra språk.Hur kommer det sig då att detta djur som inte bara i religioner utan också i människors vardagsliv så starkt har förknippats med skapelse, liv och fruktsamhet, i dag ses som ett hot mot vår existens? Eller rättare sagt, hennes rapar?Den ko som är den vanliga i Sverige, Bos taurus, härstammar från uroxen som var en imponerande bjässe. De största tjurarna hade en mankhöjd på två meter, kunde väga över ett ton, hade väldiga horn och ansågs vildsinta. Julius Caesar menade att de inte gick att tämja ens som kalvar. Så varför ge sig i kast med dessa farliga djur? Människan hade redan tämjt geten och fåret och det fanns gott om vilda djur där boskapsskötarna etablerade sig.En teori är att det inte var mjölken eller köttet utan rituella skäl bakom domesticeringen. De stora hornen sågs som symboler för himlakroppar som månen, med koppling till fertilitet. Kon blev också snabbt en statusmarkör och symbol för kapital. Ordet fä för boskap betydde ursprungligen egendom och latinets, pecunia, pengar, kommer från pecus, boskap. Fortfarande är rollen som flyttbart kapital, bytesmedel och status, den viktigaste rollen för kor i många boskapskulturer.Under lång tid sågs kon som något mycket värdefullt - religiöst, ekonomiskt men också som sällskap. Det finns många skildringar i litteraturen och filmen över den nära relationen mellan kon och människan. I novellen ”Skiljas från sin vän” skildrar lappmarksläkaren och författaren Einar Wallquist detta när han skriver om Mor Katrin som blivit gammal, sjuk och övertalats att skicka kon på slakt. Men det är inget lätt beslut. ”Kossan var hennes enda sällskap, hennes riktiga vän, som hon kunde få prata med så mycket hon ville i sin ensamhet och som hon mötte tillgivenhet av.”Efter nattens sömn ändrar hon sig dock och bestämmer sig för att säga nej till slaktaren: ”Ty det skulle han veta, att ömhet och sällskap och en ko, det säljer man inte!”I Sverige brukar det heta att malmen och skogen har spelat en stor roll för framväxten av det moderna Sverige, men man skulle också kunna nämna kon. Det var runt henne och hennes mjölk, kött, kalvar, gödsel, hud och dragkraft som det mesta kretsade inom lantbruket. Det var försäljningen av hennes smör och ost som gjorde det möjligt för lanthushållen att skaffa de saker som man behövde. Kon står också i centrum när Sverige anammar de nya jordbruksmetoderna från Europa under 1800-talet. Då börjar man bland annat att odla vall (en blandning av gräs och kvävefixerande grödor som klöver) på åkrarna. Det här gav inte bara mer mat till fler kor utan även till fler människor och fler händer kunde sättas i arbete, vilket var en förutsättning för industrialiseringen.Samtidigt som jordbruket börjar kommersialiseras under 1800-talet, växer statarsamhället fram. Herrgårdarna specialiserar sig på mjölkproduktionen som kräver mer arbetskraft och billig sådan. Statarna jobbar hårt och länge, bor i eländiga bostäder och får sin lön främst i form av stat, det vill säga i form av mat från gården. För statarfruarna innebär makens anställning ett extra gissel.”I stället för att hälsas med tillfredsställelse som en extra inkomstkälla har statarhustruns mjölkningsplikt nästan kommit att bli statsystemets värsta plågoris, dess vita piska”.Ivar Lo-Johansson beskriver träffande vad som har hänt. Mjölkningen som tidigare var något positivt, har blivit en plåga. Det vi ser, är början på den industrialiserade lagården.Om kvinnan var slaven i herrgårdarnas mjölkgårdar har kon alltmer axlat den rollen. Descartes syn på djuren som maskiner, har nu blivit verklighet i många av världens mjölkfabriker. De bönder som fortfarande spjärnar emot denna utveckling, ses som bakåtsträvande idealister. Dagens industrialiserade mjölkko är omgärdad av maskiner. Hon matas och mjölkas av maskiner, maskiner tar hand om hennes gödsel, mäter när hon är brunstig och reglerar hur mycket hon ska äta och mjölka. Bonden blir allt mer frånvarande. Hen sitter i sitt kontor och studerar all info från maskinerna. Att gå utomhus och beta, som är det mest essentiella för en ko, anses hon heller inte längre behöva eller klara av. Dyra maskiner vill man helst inte ta ut ur garaget.Problemet med maskiner är att de ger ifrån sig utsläpp. I kornas fall handlar det främst om växthusgasen metan. De har alltid rapat metan, precis som älgarna, rådjuren, hjortarna och de andra vilda idisslarna, men till skillnad från viltet räknas numera metanet från de tama idisslarna som antropogena utsläpp, påverkade av människan. Men även viltet regleras av människan, i form av jakt, skogsbruk, lantbruk, trafik, naturvård och byggande av infrastruktur och bostäder. Mänsklig påverkan har fått viltet att kraftigt öka, jämfört med mitten av 1800-talet då många djur var mer eller mindre utrotade. Ändå gäller inte samma måttstock för dem som för tamdjuren, trots att antalet kor, får och getter har minskat radikalt under samma period.Anledningen är kanske att vi ser viltet om en del av naturen, medan kon är mer en kugge i mjölk- och köttmaskineriet? Därmed viktas hennes metan lika tungt som metanet från utvinningen av fossila bränslen. Lösningen på problemet är lika industriell den, en kemikalieblandning som ska minska kons metanavgång genom att förändra hennes matsmältning.Människan tämjde uroxen för dess gudomliga horn. I dag har människan gjort de flesta kor hornlösa, genom avel eller genom att bränna bort hornanlagen hos kalven, allt för att passa in i matfabriken. Vi verkar inte behöva några gudar längre, kanske inte ens några kor. Men däremot en aldrig sinande ström av maskiner.Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist, författare och deltidsbonde. Tillsammans med Gunnar Rundgren författare till boken ”Kornas planet” (2020).Essän producerades av Ann Lingebrandt

Nordmark Pod får besök av artisten, låtskrivaren,musikern och Mando Diaos frontman  Björn Dixgård!Det samtalas om och att; Patso, Finnar, Dålig självkänsla yes bra självförtroende yes, ja o sen ångest, nu kommer dodgen, trogen Mando, And then from the shadows, sålde kolv, Reader´s Digest, Det bästa, doppa tån i den världen, lyxbohem, modet att göra, ”contry”, Kicki Danielsson, inspelad hos Patso i Luleå, Mr Rastlös, Håkan, Torsten Flinks favoritstudio, Dödens rike, Björn Olsson, det blir aldrig som man har tänkt, alltid fascinerad av vemod, jag gillar att fiska, ville låta som britter, lager vad som är bra, musikmaskinen, hjälp av Vintergatan, hellre en karaktär än ingen karaktär, totalsågade i Korea och jag är ett lokomotiv..Mäktigt! Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

2020 delades Nobelpriset i fysik ut för upptäckten av ett supermassivt och kompakt objekt i mitten av vår galax Vintergatan. Varför dröjde det så länge? Och hur vet vi att det är ett svart hål? De udda objekten som ibland bryter mot fysikens lagar finns lite överallt i universum. Och den som försöker förstå sig på dem drabbas inte sällan av huvudvärk. Intergalaktiskt är tillbaka med en ny säsong. För att reda ut frågan om svarta hål har Bill Burrau och Viktor Krylmark bjudit in Jonas Enander som är aktuell med boken Mörkret och människan. Han berättar historien och fysiken bakom de svarta hålen. Från den sedan länge döda prästen John Michel, via Einsteins relativitetsteori till dagens avancerade teleskop och teorier. Vill du komma i kontakt med oss? Tips på vad vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: viktor.krylmark@nyteknik.se bill.burrau@nyteknik.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför heter vår galax Vintergatan? Hur är den uppbyggd? Hur bildades den? Och hur många år tar det egentligen för vår sol att ta sig ett helt varv i sin bana runt Vintergatans centrum?Wikipedia säger sitt om Vintergatan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag lyssnade på en intervju på streamingtjänsten Gaia nyligen, med Tim, som har titeln taktisk rådgivare på en hemlig myndighet i Tyskland. Hursomhelst, samtalet handlade om krigen som utspelat under miljontals år i Orions stjärnbild, men som tydligen sedan något årtionde tillbaka har landat i fred. För många av oss jordbor så låter det här förstås som saga och rena rama science-fiction .Men det är onekligen intressant och jag tänker att ingenting är ju omöjligt, eller hur? Universum sägs vara 14 miljarder år. Jorden någonstans mellan 4 – 5 miljarder år.Universum är oändligt och en gåta, så vilka är vi att säga att vi vet? Vi vandrar runt på den här lilla planeten jorden i knappt hundra år i galaxen Vintergatan, som innehåller någonstans mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. Det förmodas att de allra flesta stjärnor i Vintergatan och andra galaxer omges av en eller flera planeter. Och Vintergatan med sina 200 – 400 miljarder stjärnor med planeter runt är bara EN galax av TVÅTUSEN miljarder galaxer. Det är omöjligt att greppa, men när man hör det här så är det fullt möjligt att det jag kommer att dela med mig av i det här avsnittet stämmer. Vissa hävdar det med säkerhet, som Tim i det här fallet. Jag håller mig öppen och ödmjuk. Så i det här avsnittet av ”Utomjordiskt” delar jag med mig av mina anteckningar och tankar från intervjun jag såg med Tim. Varmt välkomna.  Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns det en ”antijord” på andra sidan solen? Vad har de övriga planeterna för ”uppgifter”? Har guld regnat från skyn, och i så fall när? Hur vet vi på riktigt hur vår hemgalax Vintergatan ser ut? Bland annat de här frågorna skickade ni in till ”Fråga Kvanthopp om rymden”. Och Kvanthopp svarar, i det här avsnittet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

UPPLÄSNING: Gunnar Sjöberg. Arkivinspelning från 1967. Önskad av önskad av Berit Svensson och Gunnel Johansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Vintergatan” av Zacharias TopeliusDIKTSAMLING: Dikt från 1852.MUSIK: Amanda Maier-Röntgen: Preludium för piano nr 20 diss-mollEXEKUTÖR: Bengt Forsberg, piano

Varför heter vår galax Vintergatan? Hur är den uppbyggd? Hur bildades den? Och hur många år tar det egentligen för vår sol att ta sig ett helt varv i sin bana runt Vintergatans centrum?Wikipedia säger sitt om Vintergatan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"I tusen år så byggde de med omotståndlig tro och så blev Vintergatan byggd en strålig stjärnebro som famnar himlens högsta valv och zodiakens ban och binder samman strand vid strand av rymdens ocean." Ur "Vintergatan" av Zacharias Topelius   kontakt: info@poddagency.com Natti, Natti är en produktion av Poddagency

Vad tror vi att vi vet? Det vi får till oss i tidig ålder blir till sanningar, men betyder det att det är sant? Alla dessa så kallade sanningar, som vi bär runt på, vad gör de med oss, hur begränsas vi av dem i allt vi tänker, tror och tycker. Var kommer tillexempel dina åsikter och trosuppfattningar ifrån. I vår tredimensionella värld delar vi upp allt i rätt och fel, sant och falskt, rimligt och orimligt… osv. Men vad händer om vi lyfter blicken lite. Öppnar våra sinnen och höjer oss över allt, gör oss själva större än vår dualistiska värld? Vi kan tro precis vad vi vill men jag tänker att vi behöver vara oerhört ödmjuka inför att det vi faktiskt tror kan komma att förändras. Livet, världen, universum, är fyllt av möjligheter. Här finns ett tidlöst och oändligt medvetande som vi alla är en del av.Universum sägs vara 14 miljarder år. Jorden runt 4 miljarder år. Ända fram till slutet av 1920-talet så trodde vetenskapen att det bara fanns en galax i Universum – Vintergatan. Idag tror man att det är 2000 miljarder galaxer. Så på 100 år har vi gått från 1 galax till 2000 miljarder galaxer. Så vad ser vi som sanningar idag som om några år kommer att visa sig vara fel!?Vintergatan, innehåller mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. Det förmodas att de allra flesta stjärnor i Vintergatan och andra galaxer omges av en eller flera planeter. Det är försvinnande lite vi vet om universum. Men livskraften är stark. Bara på vår egen planet har vi livsformer som lever i de mest extrema förhållanden. Det finns så mycket liv på vår planet – lusten och kraften i livet är enorm. Livet hittar alltid en väg! Låt oss bara konstatera och vara överens om att inget kan stoppa livets framfart, och att det med största sannolikhet sprudlar av livsformer därute som vi ännu inte känner till. Och vad får oss att tro att vi skulle vara den mest intelligenta livsformen. Det är bara att se på världen som den ser ut för att inse att så förmodligen inte är fallet. Men om hur andra eventuella livsformer ser ut kan vi bara spekulera. Och med detta sagt så kan vi nu påbörja vår resa. Sista torsdagen i varje månad så presenterar ”Så in i Själen” - Utomjordiskt! I det här avsnittet samtalar Michael och jag om några av de modiga föregångarna som vågat sticka ut hakan trots allt motstånd, spott och spe. Vi pratar bland annat om Erich von Däniken, Graham Hancock, Zecharia Sitchin och Dolores Cannon. Välkomna till Utomjordiskt. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad tror vi att vi vet? Det vi får till oss i tidig ålder blir till sanningar, men betyder det att det är sant? Alla dessa så kallade sanningar, som vi bär runt på, vad gör de med oss, hur begränsas vi av dem i allt vi tänker, tror och tycker. Var kommer tillexempel dina åsikter och trosuppfattningar ifrån. I vår tredimensionella värld delar vi upp allt i rätt och fel, sant och falskt, rimligt och orimligt… osv. Men vad händer om vi lyfter blicken lite. Öppnar våra sinnen och höjer oss över allt, gör oss själva större än vår dualistiska värld? Vi kan tro precis vad vi vill men jag tänker att vi behöver vara oerhört ödmjuka inför att det vi faktiskt tror kan komma att förändras. Livet, världen, universum, är fyllt av möjligheter. Här finns ett tidlöst och oändligt medvetande som vi alla är en del av.Universum sägs vara 14 miljarder år. Jorden runt 4 miljarder år. Ända fram till slutet av 1920-talet så trodde vetenskapen att det bara fanns en galax i Universum – Vintergatan. Idag tror man att det är 2000 miljarder galaxer. Så på 100 år har vi gått från 1 galax till 2000 miljarder galaxer. Så vad ser vi som sanningar idag som om några år kommer att visa sig vara fel!?Vintergatan, innehåller mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. Det förmodas att de allra flesta stjärnor i Vintergatan och andra galaxer omges av en eller flera planeter. Det är försvinnande lite vi vet om universum. Men livskraften är stark. Bara på vår egen planet har vi livsformer som lever i de mest extrema förhållanden. Det finns så mycket liv på vår planet – lusten och kraften i livet är enorm. Livet hittar alltid en väg! Låt oss bara konstatera och vara överens om att inget kan stoppa livets framfart, och att det med största sannolikhet sprudlar av livsformer därute som vi ännu inte känner till. Och vad får oss att tro att vi skulle vara den mest intelligenta livsformen. Det är bara att se på världen som den ser ut för att inse att så förmodligen inte är fallet. Men om hur andra eventuella livsformer ser ut kan vi bara spekulera. Och med detta sagt så kan vi nu påbörja vår resa. Sista torsdagen i varje månad så presenterar ”Så in i Själen” - Utomjordiskt! I det här avsnittet har jag och Michael en gäst i studion. Det är en hemlig gäst eftersom det vi ska prata om är känsligt, speciellt och inom området för ofattbart för de allra flesta av oss. Saker som pågår som vi inte får ta del av. Ett samtal som får en att inse det många av oss säkert redan förstått, det är oerhört mycket som vi inte får reda på. Välkomna till UtomjordisktProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad tror vi att vi vet? Det vi får till oss i tidig ålder blir till sanningar, men betyder det att det är sant? Alla dessa så kallade sanningar, som vi bär runt på, vad gör de med oss, hur begränsas vi av dem i allt vi tänker, tror och tycker. Var kommer tillexempel dina åsikter och trosuppfattningar ifrån. I vår tredimensionella värld delar vi upp allt i rätt och fel, sant och falskt, rimligt och orimligt… osv. Men vad händer om vi lyfter blicken lite. Öppnar våra sinnen och höjer oss över allt, gör oss själva större än vår dualistiska värld? Vi kan tro precis vad vi vill men jag tänker att vi behöver vara oerhört ödmjuka inför att det vi faktiskt tror kan komma att förändras. Livet, världen, universum, är fyllt av möjligheter. Här finns ett tidlöst och oändligt medvetande som vi alla är en del av.Universum sägs vara 14 miljarder år. Jorden runt 4 miljarder år. Ända fram till slutet av 1920-talet så trodde vetenskapen att det bara fanns en galax i Universum – Vintergatan. Idag tror man att det är 2000 miljarder galaxer. Så på 100 år har vi gått från 1 galax till 2000 miljarder galaxer. Så vad ser vi som sanningar idag som om några år kommer att visa sig vara fel!?Vintergatan, innehåller mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. Det förmodas att de allra flesta stjärnor i Vintergatan och andra galaxer omges av en eller flera planeter. Det är försvinnande lite vi vet om universum. Men livskraften är stark. Bara på vår egen planet har vi livsformer som lever i de mest extrema förhållanden. Det finns så mycket liv på vår planet – lusten och kraften i livet är enorm. Livet hittar alltid en väg!Låt oss bara konstatera och vara överens om att inget kan stoppa livets framfart, och att det med största sannolikhet sprudlar av livsformer därute som vi ännu inte känner till. Och vad får oss att tro att vi skulle vara den mest intelligenta livsformen. Det är bara att se på världen som den ser ut för att inse att så förmodligen inte är fallet. Men om hur andra eventuella livsformer ser ut kan vi bara spekulera. Och med detta sagt så kan vi nu påbörja vår resa. Sista torsdagen i varje månad så presenterar ”Så in i Själen” - Utomjordiskt! I det här avsnittet pratar Michael och jag om olika tecken. Vi pratar om Sädescirklar, bland annat den i Chilbolton. Dessutom, Ett stort antal av Greklands första städer är i perfekta geometriska förhållande till varandra när det kommer till dess avstånd och placering. Vad handlar det om? Välkomna till Utomjordiskt. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad tror vi att vi vet? Det vi får till oss i tidig ålder blir till sanningar, men betyder det att det är sant? Alla dessa så kallade sanningar, som vi bär runt på, vad gör de med oss, hur begränsas vi av dem i allt vi tänker, tror och tycker. Var kommer tillexempel dina åsikter och trosuppfattningar ifrån. I vår tredimensionella värld delar vi upp allt i rätt och fel, sant och falskt, rimligt och orimligt… osv. Men vad händer om vi lyfter blicken lite. Öppnar våra sinnen och höjer oss över allt, gör oss själva större än vår dualistiska värld? Vi kan tro precis vad vi vill men jag tänker att vi behöver vara oerhört ödmjuka inför att det vi faktiskt tror kan komma att förändras. Livet, världen, universum, är fyllt av möjligheter. Här finns ett tidlöst och oändligt medvetande som vi alla är en del av.Universum sägs vara 14 miljarder år. Jorden runt 4 miljarder år. Ända fram till slutet av 1920-talet så trodde vetenskapen att det bara fanns en galax i Universum – Vintergatan. Idag tror man att det är 2000 miljarder galaxer. Så på 100 år har vi gått från 1 galax till 2000 miljarder galaxer. Så vad ser vi som sanningar idag som om några år kommer att visa sig vara fel!? Vintergatan, innehåller mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. Det förmodas att de allra flesta stjärnor i Vintergatan och andra galaxer omges av en eller flera planeterDet är försvinnande lite vi vet om universum. Men livskraften är stark. Bara på vår egen planet har vi livsformer som lever i de mest extrema förhållanden. Det finns så mycket liv på vår planet – lusten och kraften i livet är enorm. Livet hittar alltid en väg!Låt oss bara konstatera och vara överens om att inget kan stoppa livets framfart, och att det med största sannolikhet sprudlar av livsformer därute som vi ännu inte känner till. Och vad får oss att tro att vi skulle vara den mest intelligenta livsformen. Det är bara att se på världen som den ser ut för att inse att så förmodligen inte är fallet. Men om hur andra eventuella livsformer ser ut kan vi bara spekulera. Och med detta sagt så kan vi nu påbörja vår resa. Sista torsdagen i varje månad så presenterar Så in i Själen - Utomjordiskt! Och i det här andra samtalet ska jag och Michael från podden Forntida Astronauter, tala om mystiska och oförklarliga bortföranden. Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad tror vi att vi vet? Det vi får till oss i tidig ålder blir till sanningar, men betyder det att det är sant? Alla dessa så kallade sanningar, som vi bär runt på, vad gör de med oss, hur begränsas vi av dem i allt vi tänker, tror och tycker. Var kommer tillexempel dina åsikter och trosuppfattningar ifrån. I vår tredimensionella värld delar vi upp allt i rätt och fel, sant och falskt, rimligt och orimligt… osv. Men vad händer om vi lyfter blicken lite. Öppnar våra sinnen och höjer oss över allt, gör oss själva större än vår dualistiska värld? Vi kan tro precis vad vi vill men jag tänker att vi behöver vara oerhört ödmjuka inför att det vi faktiskt tror kan komma att förändras. Livet, världen, universum, är fyllt av möjligheter. Här finns ett tidlöst och oändligt medvetande som vi alla är en del av.Universum sägs vara 14 miljarder år. Jorden runt 4 miljarder år. Ända fram till slutet av 1920-talet så trodde vetenskapen att det bara fanns en galax i Universum – Vintergatan. Idag tror man att det är 2000 miljarder galaxer. Så på 100 år har vi gått från 1 galax till 2000 miljarder galaxer. Så vad ser vi som sanningar idag som om några år kommer att visa sig vara fel!?Vintergatan, innehåller mellan 200 och 400 miljarder stjärnor. Det förmodas att de allra flesta stjärnor i Vintergatan och andra galaxer omges av en eller flera planeterDet är försvinnande lite vi vet om universum.Men livskraften är stark. Bara på vår egen planet har vi livsformer som lever i de mest extrema förhållanden. Det finns så mycket liv på vår planet – lusten och kraften i livet är enorm. Livet hittar alltid en väg! Låt oss bara konstatera och vara överens om att inget kan stoppa livets framfart, och att det med största sannolikhet sprudlar av livsformer därute som vi ännu inte känner till. Och vad får oss att tro att vi skulle vara den mest intelligenta livsformen. Det är bara att se på världen som den ser ut för att inse att så förmodligen inte är fallet. Men om hur andra eventuella livsformer ser ut kan vi bara spekulera. Och med detta sagt så kan vi nu påbörja vår resa. Sista torsdagen i varje månad så presenterar Så in i Själen - Utomjordiskt! Och i det här första samtalet ska jag och Michael från podden Forntida Astronauter, tala om det som händer just nu. Namnbytet från UFO till UAP Och ett av de mer kända UFO fallen, Roswell 1947. Vi kommer också att komma in på Visselblåsare och Galaktiska Federationen! Varmt välkomna till Utomjordiskt! Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför heter vår galax Vintergatan? Hur är den uppbyggd? Hur bildades den? Och hur många år tar det egentligen för vår sol att ta sig ett helt varv i sin bana runt Vintergatans centrum?Wikipedia säger sitt om Vintergatan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av ingen mindre än Anders Linder. Skådespelare och jazzmusiker känd från barnprogram som Ville, Valle och Viktor och Vintergatan. Han har även gjort musikaler, shower, kabaréer om allt ifrån Pengar till Mayakalendern. Vi har även Elin Lindström på besök. Hon jobbar med något så intressant som kristaller och stenar och kan svara på allt vi vill veta om dessa ämnen. Vi har även varit på teater och sett Blue Air. En pjäs som handlar om hur psykvården fungerar. Förutom detta musik, sång och berättelser ur livet.

VINTERGATAN-GM: The cosmological imprints of early mergers on Milky-Way-mass galaxies by Martin P. Rey et al. on Wednesday 30 November We present a new suite of cosmological zoom-in hydrodynamical ($approx 20, mathrm{pc}$) simulations of Milky-Way mass galaxies to study how a varying mass ratio for a Gaia-Sausage-Enceladus (GSE) progenitor impacts the $z=0$ chemodynamics of halo stars. Using the genetic modification approach, we create five cosmological histories for a Milky-Way-mass dark matter halo ($M_{200} approx 10^{12} , M_mathrm{odot}$), incrementally increasing the stellar mass ratio of a $zapprox2$ merger from 1:25 to 1:2, while fixing the galaxy's final dynamical, stellar mass and large-scale environment. We find markedly different morphologies at $z=0$ following this change in early history, with a growing merger resulting in increasingly compact and bulge-dominated galaxies. Despite this structural diversity, all galaxies show a radially-biased population of inner halo stars like the Milky-Way's GSE which, surprisingly, has a similar magnitude, age, $rm [Fe/H]$ and $rm [alpha/Fe]$ distribution whether the $zapprox2$ merger is more minor or major. This arises because a smaller ex-situ population at $zapprox2$ is compensated by a larger population formed in an earlier merger-driven starburst, with both populations strongly overlapping in the $rm [Fe/H]-rm [alpha/Fe]$ plane. Our study demonstrates that multiple high-redshift histories can lead to similar $z=0$ chemodynamical features in the halo, highlighting the need for additional constraints to distinguish them, and the importance of considering the full spectrum of progenitors when interpreting $z=0$ data to reconstruct our Galaxy's past. arXiv: http://arxiv.org/abs/http://arxiv.org/abs/2211.15689v1

VINTERGATAN-GM: The cosmological imprints of early mergers on Milky-Way-mass galaxies by Martin P. Rey et al. on Tuesday 29 November We present a new suite of cosmological zoom-in hydrodynamical ($approx 20, mathrm{pc}$) simulations of Milky-Way mass galaxies to study how a varying mass ratio for a Gaia-Sausage-Enceladus (GSE) progenitor impacts the $z=0$ chemodynamics of halo stars. Using the genetic modification approach, we create five cosmological histories for a Milky-Way-mass dark matter halo ($M_{200} approx 10^{12} , M_mathrm{odot}$), incrementally increasing the stellar mass ratio of a $zapprox2$ merger from 1:25 to 1:2, while fixing the galaxy's final dynamical, stellar mass and large-scale environment. We find markedly different morphologies at $z=0$ following this change in early history, with a growing merger resulting in increasingly compact and bulge-dominated galaxies. Despite this structural diversity, all galaxies show a radially-biased population of inner halo stars like the Milky-Way's GSE which, surprisingly, has a similar magnitude, age, $rm [Fe/H]$ and $rm [alpha/Fe]$ distribution whether the $zapprox2$ merger is more minor or major. This arises because a smaller ex-situ population at $zapprox2$ is compensated by a larger population formed in an earlier merger-driven starburst, with both populations strongly overlapping in the $rm [Fe/H]-rm [alpha/Fe]$ plane. Our study demonstrates that multiple high-redshift histories can lead to similar $z=0$ chemodynamical features in the halo, highlighting the need for additional constraints to distinguish them, and the importance of considering the full spectrum of progenitors when interpreting $z=0$ data to reconstruct our Galaxy's past. arXiv: http://arxiv.org/abs/http://arxiv.org/abs/2211.15689v1

Händerna, och inte minst tummarna, har tjänat människan väl. Men den vår främsta väg in i världen på väg att förlora sin betydelse? Och vad händer då? Journalisten Anna Thulin reflekterar över saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-06-03. Essän är inläst av Sofia Strandberg. I en glasmonter på Paris naturhistoriska museum står hon, ett skelett under en oansenlig skylt med ordet primater. Hon har något rätare ryggrad än sina närmaste släktingar som hukar bredvid, men annars tycks ganska få saker skilja henne från de andra. Förutom tiden så klart, miljontals år har utvecklat våra arter i olika riktning; en av oss fick en längre och rörligare tumme. Med tiden fick det stora konsekvenser.Jag fingrar på glaset trots att man inte får, kan inte motstå instinkten att sträcka ut handen och röra. Den känslan drabbar mig ofta. Att pilla och peta på okända ytor, dyra målningar och klibbiga, kvarglömda rester i kylen. Barnsligt, jag vet, men finns det inte något djupare i denna drift? Som barnet rör vid allt när hon upptäcker världen, för att tillägna sig existensen med känselminnet.På en annan plats i museet finns en skylt som informerar om tummen. Den är något alldeles exceptionellt och gemensam för de flesta primater. Det finns fem olika typer av leder i människokroppens skelett, och hos oss finns den två-axlade leden bara i tummen. Den gör att tummen går att vicka både fram och tillbaka och i sidled. En nätt liten rörelse som skapat djupgående vibrationer i mänsklighetens historia. Arkitektur, konst, nya uppfinningar Allt vi har skapat och tagit oss för, har vi åstadkommit tack vare våra händer.I avsaknad av något annat bevis skulle tummen ensam övertyga mig om Guds existens, ska Isaac Newton ha sagt, han som formulerade teorier om mycket större rörelser och universell gravitation. En tumme kan ha många innebörder, men i sociala medier ser vi den oftast som en stiliserad symbol. Tummen upp, gilla! Tummen ned, kommentarer överflödiga. Kanske är det snart våra egna händer, i hud och kött och blod, som blir överflödiga. Fler arbeten tas över av maskiner och blir automatiserade, vi tillägnar vi oss världen med ett enkelt tryck på skärmen. eller med rösten: Alexa, Siri, Google, vad blir det för väder idag?Vad händer med handen när dess roll förminskas och ersätts av ny teknik? Det frågar sig Göran Lundborg, handkirurg och forskare, i boken Handen i den digitala världen. Han konstaterar att vår hjärna innehåller fler än hundra miljarder nervceller ungefär hälften så många som de stjärnor som ryms i vår egen galax Vintergatan och att en stor del av dessa nervceller står i direkt kontakt med känslosinnet, inte minst våra händer. Lundborg ser hur handen marginaliseras i skolan, i vården och inom kreativt skapande yrken. Vi har på kort tid fått tillgång till digitala hjälpmedel och ny teknik, men det finns ännu ganska lite forskning om hur det påverkar oss på sikt. Vad innebär det för minnet och lärandet att små barn lär sig läsa och skriva via skärmar? Att patienter undersöks på distans, utan den fysiska kontakten? Finns det en risk att delar av vårt kulturarv går förlorat när handskrift och traditionellt hantverk blir en kunskap för de få? Alla dessa spörsmål är berättigade, men den fråga som verkligen fångar mig handlar om hur själva beröringen förändras i en digital tid.Charles Spence, professor i experimentell psykologi vid Oxfords universitet, talar om att vi lever i en tid av beröringshunger. Vi är förvisso överstimulerade, men det gäller ögon, oljud, information. Allt är visuellt och auditivt, de rationella sinnena överstimulerar oss men de känslomässiga sinnena, känsel, doft och smak försummas. Våra sinnen samspelar och när ett eller flera av dem förstärks, är det ofta på bekostnad av de andra. Det behöver inte vara av ondo. Blinda musiker kan utveckla ett makalöst ljudgehör. Läsare av punktskrift får en förfinad känsel. För den som har begränsad rörelseförmåga, till exempel i sina händer, är hjälpmedel såklart fantastiska. Men hur blir det för framtidens människor? Kommer vi att bli bättre på att avläsa bilder och tolka ljud när hörsel och syn premieras framför känsel? Eller kommer skaparna bakom den nya tekniken försöka omfamna fler sinnen i sina produkter?Jag tror kanske mer på det senare. Redan nu utvecklas skärmar med olika textur för att skapa en mer behaglig läs- och känselupplevelse. Göran Lundborg nämner robotsälar som ska lugna äldre och försöken att utveckla maskiner som visar känslor. Men man behöver inte vara en teknikfientlig bakåtsträvare för att tycka att det senare är ett fattigt substitut för mänsklig beröring. Även om vi försöker byta ut handens förmåga att uppfatta världen med artificiell känsel och elektriska impulser, så går det inte att jämföra med känslan av hud mot hud. Tänk en värld utan fingertopparnas fina känselspröt. En rörelse över en älskades arm som får huden att knottra sig. Den lätta elektriska stöten som sätter själva själen i gungning.Jag tänker på Sara Stridbergs roman Kärlekens Antarktis, där huvudpersonen, en mördad kvinna, ständigt återkommer till två brytpunkter i sitt liv. Dels dödsögonblicket, där mördarens händer om halsen får en obehaglig och nästan intim känsla. Och dels när hon föder sina barn. Att få hålla själva livet i sina händer. Hud mot hud, möta den nyföddas suddiga blick.Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi rör vid varandra? I artikeln The Social Power of Touch, skriver vetenskapsjournalisten Lydia Denworth om de nervtrådar som leder till vissa hårbeklädda hudpartier på kroppen, som handrygg, rygg och underarmar. Dessa specialiserade trådar kallas CT-nerver och går direkt till hjärnan och utsöndrar hormon som påverkar våra känslor och vårt välbefinnande. Alltså är beröringen en mycket direkt källa till närhet, intimitet och meningsskapande.Vårt virtuella sökande efter närhet tycks inte skapa samma goda känslor. Ungefär en fjärdedel av alla svenskar uppger att deras tid på sociala medier känns meningsfull, ändå är mobilen nästan en förlängning av oss själva, en hand i handen, som orsakar fantomsmärtor om man glömmer den i andra rummet.Exakt hur de kommer att förändras vår kultur och kulturvärld, vårt minne och lärande är som sagt ännu oklart. Men att de förändras vet vi, och vi vet också detta: Att värna om vårt taktila sinne handlar om att värna något som går djupare än det exklusivt mänskliga: förmågan att beröra och bli berörd.Jag sträcker ut handen mot museets monterglas nej, inte röra. Där är benen, som jag tänker mig som både svala och sträva, hårda och mjuka. Och ovanför dem händerna, som skapar, smeker, skadar och håller när de rör sig genom tiden.Anna Thulin, journalist och författare Inläst av kulturredaktionens Sofia Strandberg Omnämnt i essän:Handen i den digitala världen av Göran Lundborg, Carlsson Bokförlag, 2019.The Social Power of Touch av Lydia Denworth, Scientific American Mind, 2015.Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag, 2018.Svenskarna och Internet, Internetstiftelsen i Sverige, 2019. (Uppdaterade siffror finns på: https://svenskarnaochinternet.se/)Muséum national dhistoire naturelle ligger i den botaniska trädgården Jardin des Plantes i Paris.

The merger-starburst connection across cosmic times by Florent Renaud et al. on Sunday 11 September The correspondence between galaxy major mergers and starburst activity is well-established observationally and in simulations of low redshift galaxies. However, the evolution of the properties of interactions and of the galaxies involved suggests that the starburst response of galaxies to merger events could vary across cosmic time. Using the VINTERGATAN cosmological zoom-in simulation of a Milky Way-like galaxy, we show here that starbursts, i.e. episodes of fast star formation, are connected with the onset of tidal compression, itself induced by mergers. However, this compression becomes strong enough to trigger starbursts only after the formation of the galactic disc. As a consequence, starburst episodes are only found during a precise phase of galaxy evolution, after the formation of the disc and until the last major merger. As the depletion time quantifies the instantaneous star formation activity, while the specific star formation rate involves the integrated result of the past activity (via the stellar mass), starburst episodes do not necessarily coincide with elevated specific star formation rate. This suggests that not all starburst galaxies are outliers above the main sequence of galaxy formation. arXiv: http://arxiv.org/abs/http://arxiv.org/abs/2209.03983v1

Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden. Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.Reporter: Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Den här veckan i Helt sant ger vi oss ut i rymden, mystiska nya objekt, och så blir det en mycket lurig, och väldigt gullig kluring! Kan DU lista ut den? Helt sant är ett roligt vetenskapsprogram med humor och knasiga fakta.Nytt mystiskt rymdobjekt i VintergatanI detta avsnittet berättar Dilan att man har upptäckt en helt ny mystiskt grej i Vintergatan som kan lysa superstarkt och skickar ut strålningspulser. Väldigt spännande!Helt Sant programleds av Dilan Apak, Julia Öjbrandt ljudlägger och mixar och i sketcherna hör du Elinor Svensson och Camilla Fågelborg. Producent för programmet är Mårten Andersson.

För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser så vad berättar bilden egentligen? Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål -  ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Förra veckan kom den första bilden av det svarta hålet i mitten av vår galax. Det är tagen med radioteleskop världen över och kan hjälpa oss förstå hur svarta hål fungerar. Den allra första bilden av ett svart hål kom för tre år sedan. Men nu har astronomer genom ett stort internationellt samarbete presenterat den första bilden på ett svart hål som finns mycket närmare oss, i hjärtat av vår galax Vintergatan. Medverkande: Michael Lindqvist, astronom vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium. Göran Östlin, professor i astronomi vid Stockholms universitet. Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Finland säger att de vill gå med i Nato, militärsamarbetet. Ikväll tävlar Sverige i semifinalen i Eurovision. Hockeyintresserade William är taggad inför SM-finalen mellan Luleå och Färjestad. Och en MEGA-RYMD-NYHET.

Från livesändningen den 26 februari. - Under temat "Nostalgi" pratade "Tillbaka till Vintergatan" om vad nostalgi är för dig och mig.  I studion: Emil Gustavsson, Elvira Reer, Wilma Backman och Victor Wikstedt  Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS).

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter. Veckans språkfrågorI svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Bara en av fem européer kan till vardags se Vintergatan, vår galax med myriader av skimrande stjärnor i den svarta rymden. Om Ulla-Carin Nyquist: Ulla-Carin Nyquist är dramaturg och har skrivit manus för film, TV och teater. Det har inneburit berättande i olika genrer: Operalibretton, TV-såpor, dokumentärer, radioprogram. Hon skriver också text och musik, under senare år bl a låtar och texter för duon Lise&Gertrud. Människors berättelser är utgångspunkten för all dramatik. Vad gör vi med vår stund? Är vi här för att dela erfarenheter? Det tror Ulla-Carin. Och det är därför hon gillar Tankar för dagen. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Vi efterlyste frågor om allt mellan himmel och jord, och ni sträckte upp handen! Här kommer svar på några av dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I dagens avsnitt bland annat: Antalet galaxer i universum mycket lägre än tidigare uppskattningar, Tyskland bygger interneringsläger för coronabrottslingar, bidragsfuskaren tillika Iraks tidigare försvarsminister Najah al-Shammari vill flytta tillbaka till Sverige, krabbmakaker som stjäl från turister på Bali kan bedöma stöldgodsets värde, Armin Laschet ny partiordförande för CDU i Tyskland samt Italiens regering på väg att falla igen https://radio.bubb.la/sondag-17-januari-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Antalet galaxer i universum mycket lägre än tidigare uppskattningar, enligt forskare vid Nasa som analyserat data från rymdsonden New Horizons, Vintergatan har hundratals miljarder kusiner snarare än tusentals miljarder Tyskland skapar fängelse för folk som upprepat bryter mot karantänregler, byggnad i Dresden tidigare använt som ett asylboende omvandlas till ett fångläger, en person som inte frivilligt isolerar sig får en varning, sedan böter och därefter tar en domstol vederbörandes frihet Iraks tidigare försvarsminister Najah al-Shammari vill flytta till Sverige igen, överklagar efter nej från Skatteverket och förvaltningsrätten till Kammarrätten, bidragsfuskaren säger sig vilja leva här som pensionär Krabbmakaker som stjäl från turister i tempel på Bali kan bedöma stöldgodsets värde och kräver mer mat för att återlämna värdefulla föremål, aporna försöker främst ta telefoner, plånböcker och glasögon, enligt forskare som i mer än nio månader filmat stölder och lösenförhandlingar Armin Laschet väljs till ny partiordförande för CDU i Tyskland, besegrade den konservativa motkandidaten Friedrich Merz med 521 röster mot 466 i en andra omgång, Laschet säger sig stå för en sansad ansats som undviker ytterligheter samt framhåller samhällssammanhållning och den sociala marknadsekonomin Italiens regering på väg att falla efter att partiet Italia Viva drar sig ur samarbetet, om premiärminister Giuseppe Conte inte lyckas hitta ny majoritet kan presidenten tvinga utlysa nyval vilket väntas gynna Lega och Matteo Salvini

Länder stänger ner igen på grund av corona, rösträkningen fortsätter i USA, hundar i Taiwan och miljoner beboeliga planeter i Vintergatan

Årets Nobelpris i fysik går till beskrivningen av svarta hål och upptäckten av ett massivt objekt i Vintergatans mitt. Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Roger Penrose får Nobelpriset i fysik för att ha lyckats knyta samman beskrivningen av svarta hål med Einsteins relativitetsteori. Andra hälften av priset går till Reinhard Genzel och Andrea Ghez som upptäckt ett supermassivt objekt i mitten av Vintergatan. Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Ulrika Björkstén sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Detta är det sista (och lite sena) avsnittet i vår korta sommarsäsong 2020. Ante tänker på science fiction efter att ha läst en bok om Jung. Vi funderar på när vi har sett Vintergatan, och på vår vurm för att titta uppåt. Till slut frågar Åka ut Ante om hans nya samling böcker med kinesiska […]

SATIR: I Mjölkmeda förbereds inför galaxkollisionen mellan Vintergatan och Andromeda. En picassodetektormodul, mörk materia och förhudsparadoxen, allt detta påverkar framtidens semesterscheman. I en serie minst sagt alternativa reportage skildras samtidsfenomen i Utkantssverige. Av och med Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson Producent och ljuddesign: Magnus Berg En produktion från Sveriges Radio Drama

Händerna, och inte minst tummarna, har tjänat människan väl. Men den vår främsta väg in i världen på väg att förlora sin betydelse? Och vad händer då? Journalisten Anna Thulni reflekterar över saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän är inläst av kulturredaktionens Sofia Strandberg. I en glasmonter på Paris naturhistoriska museum står hon, ett skelett under en oansenlig skylt med ordet primater. Hon har något rätare ryggrad än sina närmaste släktingar som hukar bredvid, men annars tycks ganska få saker skilja henne från de andra. Förutom tiden så klart, miljontals år har utvecklat våra arter i olika riktning; en av oss fick en längre och rörligare tumme. Med tiden fick det stora konsekvenser. Jag fingrar på glaset trots att man inte får, kan inte motstå instinkten att sträcka ut handen och röra. Den känslan drabbar mig ofta. Att pilla och peta på okända ytor, dyra målningar och klibbiga, kvarglömda rester i kylen. Barnsligt, jag vet, men finns det inte något djupare i denna drift? Som barnet rör vid allt när hon upptäcker världen, för att tillägna sig existensen med känselminnet. På en annan plats i museet finns en skylt som informerar om tummen. Den är något alldeles exceptionellt och gemensam för de flesta primater. Det finns fem olika typer av leder i människokroppens skelett, och hos oss finns den två-axlade leden bara i tummen. Den gör att tummen går att vicka både fram och tillbaka och i sidled. En nätt liten rörelse som skapat djupgående vibrationer i mänsklighetens historia. Arkitektur, konst, nya uppfinningar Allt vi har skapat och tagit oss för, har vi åstadkommit tack vare våra händer. I avsaknad av något annat bevis skulle tummen ensam övertyga mig om Guds existens, ska Isaac Newton ha sagt, han som formulerade teorier om mycket större rörelser och universell gravitation. En tumme kan ha många innebörder, men i sociala medier ser vi den oftast som en stiliserad symbol. Tummen upp, gilla! Tummen ned, kommentarer överflödiga. Kanske är det snart våra egna händer, i hud och kött och blod, som blir överflödiga. Fler arbeten tas över av maskiner och blir automatiserade, vi tillägnar vi oss världen med ett enkelt tryck på skärmen. eller med rösten: Alexa, Siri, Google, vad blir det för väder idag? Vad händer med handen när dess roll förminskas och ersätts av ny teknik? Det frågar sig Göran Lundborg, handkirurg och forskare, i boken Handen i den digitala världen. Han konstaterar att vår hjärna innehåller fler än hundra miljarder nervceller ungefär hälften så många som de stjärnor som ryms i vår egen galax Vintergatan och att en stor del av dessa nervceller står i direkt kontakt med känslosinnet, inte minst våra händer. Lundborg ser hur handen marginaliseras i skolan, i vården och inom kreativt skapande yrken. Vi har på kort tid fått tillgång till digitala hjälpmedel och ny teknik, men det finns ännu ganska lite forskning om hur det påverkar oss på sikt. Vad innebär det för minnet och lärandet att små barn lär sig läsa och skriva via skärmar? Att patienter undersöks på distans, utan den fysiska kontakten? Finns det en risk att delar av vårt kulturarv går förlorat när handskrift och traditionellt hantverk blir en kunskap för de få? Alla dessa spörsmål är berättigade, men den fråga som verkligen fångar mig handlar om hur själva beröringen förändras i en digital tid. Charles Spence, professor i experimentell psykologi vid Oxfords universitet, talar om att vi lever i en tid av beröringshunger. Vi är förvisso överstimulerade, men det gäller ögon, oljud, information. Allt är visuellt och auditivt, de rationella sinnena överstimulerar oss men de känslomässiga sinnena, känsel, doft och smak försummas. Våra sinnen samspelar och när ett eller flera av dem förstärks, är det ofta på bekostnad av de andra. Det behöver inte vara av ondo. Blinda musiker kan utveckla ett makalöst ljudgehör. Läsare av punktskrift får en förfinad känsel. För den som har begränsad rörelseförmåga, till exempel i sina händer, är hjälpmedel såklart fantastiska. Men hur blir det för framtidens människor? Kommer vi att bli bättre på att avläsa bilder och tolka ljud när hörsel och syn premieras framför känsel? Eller kommer skaparna bakom den nya tekniken försöka omfamna fler sinnen i sina produkter? Jag tror kanske mer på det senare. Redan nu utvecklas skärmar med olika textur för att skapa en mer behaglig läs- och känselupplevelse. Göran Lundborg nämner robotsälar som ska lugna äldre och försöken att utveckla maskiner som visar känslor. Men man behöver inte vara en teknikfientlig bakåtsträvare för att tycka att det senare är ett fattigt substitut för mänsklig beröring. Även om vi försöker byta ut handens förmåga att uppfatta världen med artificiell känsel och elektriska impulser, så går det inte att jämföra med känslan av hud mot hud. Tänk en värld utan fingertopparnas fina känselspröt. En rörelse över en älskades arm som får huden att knottra sig. Den lätta elektriska stöten som sätter själva själen i gungning. Jag tänker på Sara Stridbergs roman Kärlekens Antarktis, där huvudpersonen, en mördad kvinna, ständigt återkommer till två brytpunkter i sitt liv. Dels dödsögonblicket, där mördarens händer om halsen får en obehaglig och nästan intim känsla. Och dels när hon föder sina barn. Att få hålla själva livet i sina händer. Hud mot hud, möta den nyföddas suddiga blick. Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi rör vid varandra? I artikeln The Social Power of Touch, skriver vetenskapsjournalisten Lydia Denworth om de nervtrådar som leder till vissa hårbeklädda hudpartier på kroppen, som handrygg, rygg och underarmar. Dessa specialiserade trådar kallas CT-nerver och går direkt till hjärnan och utsöndrar hormon som påverkar våra känslor och vårt välbefinnande. Alltså är beröringen en mycket direkt källa till närhet, intimitet och meningsskapande. Vårt virtuella sökande efter närhet tycks inte skapa samma goda känslor. Ungefär en fjärdedel av alla svenskar uppger att deras tid på sociala medier känns meningsfull, ändå är mobilen nästan en förlängning av oss själva, en hand i handen, som orsakar fantomsmärtor om man glömmer den i andra rummet. Exakt hur de kommer att förändras vår kultur och kulturvärld, vårt minne och lärande är som sagt ännu oklart. Men att de förändras vet vi, och vi vet också detta: Att värna om vårt taktila sinne handlar om att värna något som går djupare än det exklusivt mänskliga: förmågan att beröra och bli berörd. Jag sträcker ut handen mot museets monterglas nej, inte röra. Där är benen, som jag tänker mig som både svala och sträva, hårda och mjuka. Och ovanför dem händerna, som skapar, smeker, skadar och håller när de rör sig genom tiden. Anna Thulin, journalist och författare Inläst av kulturredaktionens Sofia Strandberg Omnämnt i essän: Handen i den digitala världen av Göran Lundborg, Carlsson Bokförlag, 2019. The Social Power of Touch av Lydia Denworth, Scientific American Mind, 2015. Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag, 2018. Svenskarna och Internet, Internetstiftelsen i Sverige, 2019. (Uppdaterade siffror finns på: https://svenskarnaochinternet.se/) Muséum national dhistoire naturelle ligger i den botaniska trädgården Jardin des Plantes i Paris.

Lär dig att jorda dig med vintergatan och vår fantastiska galax och jordens mitt.Den andliga människan som hittat sig själv och vet vem de är jordar sig inte längre med moder jord utan med alla stjärnor och galaxer på himlavalvet. Vi står på jorden och behöver bara ta in resten. Välkommen till dig som är andligt uppvaknad att expandera din kunskap.Solkarinas hemsidaReikiskolanInstagramFacebookYoutube See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fyra låtar är vad Akten hittills har släppt ifrån sig och nu sätter sig rap-gruppens fyra medlemmar tillsammans för en längre intervju i Goburg Talk. Det blir bland annat snack om tidiga artist-drömmar, när de egentligen började skapa musik, julklappen som blev startskottet, Jon Bellion, första egna spelningen, tårarna som föll när "Vintergatan"-beatet presenterades och så teasar grabbarna att en debut-EP är på gång.

I dagens avsnitt gästar skådespelaren och teaterpedagogen Pelle Hanæus. Mest känd för sin roll som den socialt tafatta Henrik i det kultförklarade programmet Tillbaka till Vintergatan på SVT Barnkanalen, pratar vi om skådespeleri, lite för mycket om Tinder och framförallt säger Zeventine ordet absolut fler gånger än vad en person har fingrar. Aktuell med monologen Lars dagbok, en ny föreställning i september, samt det nya humorprogrammet Kurs i självutplåning för SVT Play i höst tillsammans med Evelyn Mok (känd från Evelyns videoblogg (SVT Humor), Comedy Central etc.), får Pelle stå ut med Zeventine i ca en timmes avsnitt. Se Pelles officiella hemsida här (http://www.pellehanaeus.se) ! Följ Zeventine på Snapchat här (https://www.snapchat.com/add/zeventine) !

Fjärilar som flyttar i miljontal, tvärs över den australiska kontinenten, tar hjälp av Vintergatan för att hitta rätt enligt ny forskning. Bogongfjärilarna skulle i så fall vara det första kända djuret som använder Vintergatan som en riktig kompass, för att identifiera väderstreck, säger Eric Warrant, australienfödd biolog verksam i Lund, som Lena Nordlund följt med på forskningsresa till Australien. Och ljus är även effektivt för att fånga in fjärilarna, men det är inte lätt, för som många andra insekter verkar de minska i antal. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om den vetenskaplige rådgivare som Donald Trump till slut tillsatt, och om hur han ser på klimatförändringarna. Vi hör om en privatfinansierad israelisk rymdsond till månen, om hur kultur kan minska risken för demens, och om 1177-läckan. Dessutom: vad dödade dinosaurier först, meteoriten eller vulkanutbrotten? Programledare Lena Nordlund

Nordmark Pod får besök av Mona Sahlin!Det samtalas om och att; surpises,att ha ett styrt liv, att fråga den 25 åriga Mona, livets val, regeringen, konstant eller icke konstant, musik, idrott, politik, göra saker för andra, tunnelbanan, maktens korridorer, jag vet inte, framtiden, tiden, snabb eller långsam, tips från Stieg Larsson, möta Nelson Mandela, vända kinden till, - hej jag är här igen, självdistans, sorgen efter Anna Lindh, inte vilja bli som alla andra, känsla av hopplöshet, att förlora sin son, förändringen efter sorg, ta vara på tiden, allt hör ihop, livet pågår, förkovra sig i det abstrakta, nyfikenhet och att aldrig sluta fråga.Avsnittet avslutas med Markus Krunegårds låt Korallreven & Vintergatan.Mäktigt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En 24 minuter lång resa från gymspeglar till Vintergatan. Insamling: https://www.lakarmissionen.se/insamling/den-manskliga-faktorn-podcast-insamling-till-a-better-home-4215 Kontakt: jakob.pansell@gmail.com

Veckomagasinet om konstgjorda blad, nya kartan över Vintergatan, om nya tag för att stoppa havens fripassagerare och tabletten som kanske kan göra det lättare att läsa. Tänk om man kunde ta en tablett med fiskfettsyror omega 3 och omega 6 som gjorde att det gick lättare att lära sig läsa, till glädje för lågstadiebarnen. Men det låter kanske mer som något från sagornas värld. Eller? Forskare vid Sahlgrenska Akademien hävdar i en ny studie att fiskolja kan hjälpa barn att snabbare lära sig läsa.Konstgjorda blad som är tio gånger bättre än växterna själva på fotosyntes. Det hävdar Harvardprofessorn David Nocera att han har skapat. Nu besöker han Sverige.I veckan presenterade den europeiska rymdmyndigheten ESA den största och mest detaljerade kartan hittills över vår egen galax Vintergatan.Och så ska havens fripassagerare stoppas med en ny konvention.

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.

Jag läser och jobbar mycket i sängen, men jag försöker mest läsa på dagarna i sängen." "Det värsta som finns är när man ligger och läser i sängen på kvällen och den blir så där varm och så släcker man lampan och då är det jävligt svårt att sova. I sängen ska man sova eller ha sex, men man ska inte läsa böcker innan man ska sova, säger Måns Herngren.I bokhyllan hemma hos Måns Herngren:Spinoza av Fredrika SpindlerEnsam i Berlin av Hans FalladaRo utan åror av Pär RådströmSpårvagn på Vintergatan av Niklas RådströmPär Rådström i press och radio av Pär RådströmBrott / Skuld av Ferdinand Von SchirachBodil Malmsten Måns har många böcker av henne Ung man söker kärleken av Isaac SingerHavsmannen av Carl-Johan VallgrenKunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan VallgrenThe Complete prose av Woody AllenJakten mot nollpunkten av Carl Johan De GeerBröderna Lejonhjärta av Astrid LindgrenSjälvbiografier:Charlie ChaplinJan Myrdal BarndomIngmar BergmanBob DylanSteve JobsOlof PalmeJennys tips till Måns: Syskonen av Magnus FlorinToppboken: 1913 av Florian Illies 

Astrofysiker Bengt Gustafsson färdas från jorden, förbi den heta Venus, vidare till jätten Jupiter, passerar vår egen sol, fortsätter genom Vintergatan till vår systergalax Andromeda, en av galaxerna i Virgohopen. Och sen då? På 50-talet gjorde Forskaren Hugh Everett experiment där han ställde upp en vågfunktion för hela universum. Då visade det sig att den delade sig i flera möjliga vid varje experiment som utfördes, och han vågade tänka tanken att hela värden kanske oupphörligen delade sig, som ett väldigt träd som förgrenar sig. Vi sitter på en kvist, ett universum i denna oerhörda mängd av världar. På andra kvistar i närheten sitter nästan identiska kopior av vår värld, och av oss. Men vi är bara medvetna om vårt lilla, och ändå kanske oändliga, universum. Så föddes idén om ett multiversum. Ändå finns det mer än nog att utforska i vårt universum: "och bortom Virgohopen ligger galaxhop på galaxhop, i ett väldigt kosmiskt nätverk. Det finns miljardertals galaxhopar inom synhåll. Och därbortom? Antagligen många gånger fler hopar, kanske oändligt många. Men ljuset från dem har ännu inte nått fram till oss, då universum bara är knappt 14 miljarder år"Det finns också oändligt mycket musik att spela, och bara en del av den har fått plats i sommarens tio program... I spellistan denna gång bl.a. in the Comet - Laleh Observatoriemusik - Rolf Enström Licht in der Nacht - Alma Mahler Music for airports - Brian Eno le Chaos - Jean Fery Rebel Starry Sky Cycle - Urmas Sisask Ringdans på Saturnus - Ralph Lundsten Lucky old sun - Bob Dylan Comet Song - Björk  med meraTack alla som lyssnat i sommar!

Dr Nakamats säger att han kommer på alla sina uppfinningar när han är länge under vatten. Men vad säger vetenskapen, blir man mer kreativ vid syrebrist? Dessutom handlar det om galaxkannibalism och om vad som kommer att hända när Vintergatan och granngalaxen Andromeda möts.

P2 Dokumentär blir en rymdkapsel som utforskar rymdens roll i musiken och musikens roll i rymden. Finns det t ex ett musikliv på Mars? Vägledd av astronauten Christer Fuglesang får författaren Jesper Tillberg några av sina frågor besvarade. När Jesper Tillberg gör en u-sväng på Vintergatan för att åka hem mot jorden igen möter han fler kompositörer och sakta tonas svaren om rymden som ett tema fram. Musik om rymden handlar mer om livet på jorden, vem vi är och varför. Magnus Öström minns stjärnornas och Gagarins roll innan han skapade jazzens Esbjörn Svensson Trio. Marielle Nakunzi, Bowiefan, hittade sig själv via David Bowies besatthet av rymden. Artisten Wintergatan bygger en egen musikalisk farkost för att hitta hem på jorden – men via Vintergatan. DESTINATION: RYMDEN – En kosmisk musikresa tur och retur Författaren Jesper Tillberg sätter sig i sin rymdfarkost och reser ut i musikrymden med astronauter, kompositörer och musikälskare. Han har ett uppdrag, en kosmisk mission: Varför lockas musiker så av rymden? Vad sökte egentligen Haydn, Bowie och Esbjörn Svenssons trio när de blickade ut i evigheten ovanför oss? Var det något mer än bara kompositioner om rymdäventyr och liv på mars? Och hur låter rymden? Hur tonsätts ett svart hål? I rymden kan alla höra dig sjunga, åtminstone i P2 Dokumentärserien DESTINATION: RYMDEN del 1 och 2, signerat författaren Jesper Tillberg En P2 Dokumentär av Jesper Tillberg  

var so = new SWFObject("http://www.awesomepedia.org/mediaplayer.swf","mpl","300","20","9"); so.addParam("allowscriptaccess","always"); so.addParam("allowfullscreen","true"); so.addParam("flashvars","&file=http://www.awesomepedia.org/podcast/media/HallaDar-55.mp3"); so.write("player55"); KLICKA HÄR FÖR ATT LADDA NER AVSNITTET Från Ökenplaneten Zoltzy till Skogsplaneten Filione - bland xenomorfer och glosor - det är dags för ännu ett spännande avsnitt av Hallå Där! FEM FEM FEM: Vintergatan 5a var ett sommarlovsprogram som gick år 2000 och som så måste diskuteras, eftersom det är avsnitt femtiofem. GYMNASIEUTBILDNING: Vad tänker magistern när man helt omotiverat klär ut sig till Rambo? Hur går det med engelskalektioner när man talar bättre engelska än läraren? Och roligast av allt - hur blir det när ett par megaarroganta ateister ska diskutera teologi i klassrummet? MYSPACE: What's up with Myspace? Is it back?? (No.) KLICKA HÄR FÖR ATT LADDA NER AVSNITTET

Kosmo handlar om kultur i rörelse och om vandrandets politiska och existentiella dimensioner. "Konsten ska inte tvingas in i politiska fållor", säger den  brittiske konstnären Hamish Fulton. Han är född 1946 i London och utbildad på S:t Martins school of art där han sökte nya uttryck som ung konstnär. Han gick utanför dörren och tyckte att trottoaren var en utmärkt ready-made. Sedan dess har hans konstnärskap handlat om vandringar, och gående, hela tiden efter principen att inte lämna några spår, inte ta med sig något annat än fotografier och minnen. De spår vi som konstpublik kunnat ta del av är bilder med text och fotografi. Nu har Hamish Fulton varit en vandrande konstnär i över 40 år. Han har bestigit Mount Everest, gått från södra till norra Spanien, vandrat i Alaska, Kanada, USA, Japan, Australien. Och trots sin vägran att låta konsten underordna sig politiska budskap diskuterar han gärna vår bristande kontakt med naturen och globala miljöfrågor. Och han är mån om yttrandefriheten och mänskliga rättigheter. Det har också gjort Tibetfrågan till ett viktigt ämne i hans konst. Som i sitt verk 49 steg mot Dalai Lama som nu visas på Galleri Riis i Stockholm. Kosmos Cecilia Blomberg träffade Hamish Fulton under ett Stockholmsbesök och var också med i hans Slowalk vid Slussen mellan Södermalm och Gamla Stan. Kosmos Fredriks Wadström funderar över kraften i de politiska och existentiella manifestationernas vandringar och tar oss med till Jerevan och Moskva. Karsten Thurfjell har besökt den spanska katolska vallfartsorten Santiago de Compostela, en stad som varje år får ta emot allt fler pilgrimer, även om många idag tycks vandra av andra orsaker än de rent religiösa. I Sverige har det under senare år kommit ut flera böcker med personliga skildringar om denna pilgrimsled, men det var i Bunuels film Vintergatan från 1969, som Karsten Thurfjell för första gången uppmärksammade detta numera så populära sätt att gå. Apropå Louis Bunuel så undrar Maria Edström varför de välbeställda människorna i hans film Borgarklassens diskreta charm med jämna mellanrum går, traskar, landsvägen fram. Ett hot om att något löst upp maktstrukturerna? Går gör man också när man förlorat allt som i Cormac McCarthys bok Vägen där hela civilisationen gått i spillror och man drar sin gamla kundvagn vägen fram likt alla på flykt undan umbäranden genom historien. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marie Liljedahl

I sommarens sista Institut ballar det dessvärre ur fullständigt. Men det gör det å andra sidan på väldigt intressanta sätt, t.ex. i djupsömnen (så att du ser monster fast du är vaken), i mitten av Vintergatan (där allting blir helt obegripligt), i Jespers tunntarm (där Blondinbella går före i kön) och i Karins huvud (där nånting mycket oroande dunkar på uppmärksamhet). Programledare: Karin Gyllenklev och Jesper Rönndahl. Ljuddesign: Nils Svennem.

Vårt åttonde program tillägnar vi attraktionen i alla dess former. Bland annat attraktionen mellan människa och lite för avlägsen släkting, mellan icke-rökare och rökare, mellan Vintergatan och Andromeda, samt mellan mygg och Karin. Dessutom får du reda på hur många män egentligen ligger med. Bara sådär. Programledare: Karin Gyllenklev och Jesper Rönndahl. Ljuddesign: Nils Svennem.

Om man sträcker sig ut i universums oändlighet. Ut bortom Vintergatan i den rymd som är utan slut och som kallas det eviga makrokosmos. Eller när vi sträcker oss inåt. In i cellerna och de små atomernas värld, så möter vi också en rymd som är utan slut. Ett evigt mikrokosmos. Och jag finner psalmistens ord så kloka i sin ödmjukhet: När jag ser dina fingrars verk... Vad är då en människa?(Ps 8:2-9)